En studie om inlåsning - En kvalitativ studie om faktorer och behov i förhållande till inlåsning

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

En studie om inlåsning

En kvalitativ studie om faktorer och behov i förhållande till

inlåsning

Elements that makes you feel trapped at

work

A qualitative study of elements and needs in link to feel

trapped at work

Martin Flomark

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Examinator: Frida Wikstrand Datum för slutseminarium: 2013-06-03 Handledare: Bo Persson

Fakulteten för lärande och samhälle

2

3

Sammanfattning

Syftet med den här studien var att genomföra en undersökning som beskriver sex intervjupersoners resonerande kring deras upplevda rörlighet på arbetsmarknaden. Detta har jag gjort genom att studera hur intervjupersonerna resonerade kring tre faktorers betydelse i relation till deras arbete och rörlighet på den svenska arbetsmarknaden. Dessa faktorer var privatekonomi, kompetensnivå och turordningsregler. Syftet var dessutom att undersöka hur intervjupersonerna såg på inre och yttre faktorer i relation till, vad intervjupersonerna berättade om sin arbetssituation.

Att individer till en viss grad kan uppleva sig inlåsta kan enligt tidigare forskning leda till sjukskrivningar. Empirin är insamlad genom sex stycken djupintervjuer med personer som har ett arbete och studien behandlas med kvalitativ metod. För att bearbeta och analysera det insamlade materialet har tre teorier valts ut. Dessa är Maslows (1943) behovsteori, Karasek och Theorell (1990) krav – kontroll och socialt stöd modell, och Hirschmans (2008) sorti eller protest teori. Grundläggande slutsatser och analyser i studien som arbetats fram med hjälp av teoriansatser och analys, visar att upplevd rörlighet på arbetsmarknaden i relation till privatekonomi, kompetensnivå och turordningsreglerna begränsas av inre och yttre faktorer. Dessa faktorer kan ses utifrån både ett negativt och positivt perspektiv, i den meningen de upplevs bindande eller icke bindande, i relation till upplevd rörlighet på arbetsmarknaden. Blir inte de inre och yttre faktorerna tillfredsställda för intervjupersonerna, i relation till privatekonomi, kompetensnivå och turordningsreglerna leder det rimligtvis enligt vad bearbetningen av empirin avser till ett missnöje, och det faktum ett oönskat läge.

Nyckelord: Inre och yttre faktorer, Behov, Beroende, Rörlighet, Arbetsmarknad, Inlåsning

4

5

Förord

Jag vill tacka min handledare Bo Persson för att han har ställt upp i sin handledning och varit tydlig och rak i handledningsprocessen mot mig.

6

Innehållsförteckning

2.1 Förklaringsfaktorerna privatekonomi, kompetensnivå och turordningsregler ... 11

2.2 Redogörelse för inlåsning och fler faktorer ... 14

2.3 Sammanfattning av tidigare forskning ... 17

3. Teoretiska utgångspunkter ... 19

3.1 Humanistisk psykologi ... 19

3.2 A theory of human motivation ... 20

3.3 Karasek och Theorells krav- och kontrollmodell ... 21

3.4 Hirschmans teori om protest och sorti ... 23

3.5 Teoridiskussion ... 24

4. Metod ... 26

4.1 Urval ... 27

4.2 Validitet och reliabilitet ... 28

7

4.5 Analyserande arbetssätt ... 30

4.6 Etiska principer ... 30

4.7 Metoddiskussion ... 31

5. Resultat och analys ... 32

5.1 Beskrivning av informanterna ... 32

5.2 Upplevd rörlighet på arbetsmarknaden i relation till privatekonomi ... 33

5.2.1 Analys ... 35

5.3 Upplevd rörlighet på arbetsmarknaden i relation till kompetensnivå... 36

5.3.1 Analys ... 39

5.4 Upplevd rörlighet på arbetsmarknaden i relation till turordningsreglerna ... 41

5.4.2 Analys ... 41

5.4.3 Avslutande analys ... 42

7. Diskussion ... 44

8

1. Inledning

Att uppleva sig fast i ett arbete låter inte speciellt positivt och det kan även leda till sjukskrivning (Rothstein och Boräng, 2006). Vad är det egentligen som gör att en människa kan känna sig inlåst på en arbetsplats och vad kan det finnas för faktorer som orsakar eller möjligen förstärker upplevelsen av att känna sig fast? Det kan tänkas att det förekommer faktorer som gör att en person upplever sig inlåst i sitt arbete eller på sin arbetsplats och det är detta som den här studien kommer att handla om. Människan är komplex i många avseenden, och särskilt komplicerat blir det när man ska studera vad människor känner och upplever kring ett problem. Det kan vara svårt att studera upplevelsen av inlåsning, i synnerhet just den här studien, där sex intervjupersoners resonemang om hur de upplever rörligheten på arbetsmarknaden granskas. Thurén (2007 s. 97) säger följande:

”när man tolkar andra människors känslor och upplevelser utifrån sina egna känslor och upplevelser befinner man sig på mycket osäker mark. Upplevelser och känslor är inte intersubjektivt testbara. De beror ju på vem det är som upplever och känner”

Det problematiska i att undersöka inlåsning är att upplevelsen av det kan förändras från en dag till en annan (Furåker, 2010). Att upplevelsen av inlåsning kan förändras från en dag till en annan är ett av skälen till att jag valt att studera upplevd rörlighet på arbetsmarknaden, i synnerhet för att det angränsar till inlåsning, och det faktum att jag inte kan garantera att intervjupersonerna upplever sig inlåsta under intervjutillfället.

De huvudkategorier som kommer att undersökas i den här studien är privatekonomi, kompetensnivå och turordningsregler och dessa kommer att belysas i förhållande till upplevd rörlighet på arbetsmarknaden. Det är rimligt att anta att dessa kategorier är betydelsefulla faktorer att åskådliggöra och att de kan upplevas som problem för

9

intervjupersonerna. Men det finns skäl att påstå att dessa faktorer rimligtvis kan skapa en struktur och bredd i den här studien, i synnerhet då jag ämnar belysa upplevd rörlighet på arbetsmarknaden utifrån dessa tre faktorer, men också genom inre och yttre faktorer, som förhoppningsvis kan skapa en bredare insyn och kunskaper kring inlåsningens orsaker. På senare år har forskning i Sverige visat på ökande antal sjukskrivningar, vilket sannolikt resulterar i ökande samhällskostnader (Rauhut, Daniel & Falkenhall, Björn, 2006). Ökningen av långtidssjukskrivna i Sverige har varit så markant att siffran mer än fördubblats under femårsperioden mellan 1997 och 2002 (Theorell et al. 2004). Palmer (2005) berättar att Sverige har extremt höga kostnader för sjukskrivningar jämfört med övriga Europa. En möjlig förklaring till de ökade sjukskrivningarna och samhällskostnaderna detta innebär är inlåsning, vilket stöds genom flertalet tidigare forskningsartiklar (Wirkkala 2002 s. 1 och Rothstein & Boräng 2005 s. 182). Enligt vad Rothstein och Boräng (2006) säger, är problemet att den låga rörligheten på den Svenska arbetsmarknaden kan leda till sjukfrånvaro. De säger också att det kan vara skadligt för en individ att vara inlåst i ett arbete, även om de inte kan tyckas verka ohälsosamt. Varför stannar man kvar då? Det kanske är så att individer inte ser någon annan möjlighet att byta arbete och Wirkkala berättar att inlåsning bör tas på stort allvar (Rauhut, Daniel & Falkenhall, Björn 2006 s 191, Wirkkala 2002 s. 12).

Varför behöver inlåsning undersökas och vad kan den här studien leda till? Problemet med inlåsning på arbetsmarknaden är att det kan medföra att individer kan ta skada av det och att det kan leda till kostnader för individ och samhälle. Om det är skadligt för individer att hamna i en inlåst situation, finns det skäl för att det bör undersökas (Rothstein och Boräng, 2006).

Jag anser att studie- och yrkesvägledning kan vara till hjälp för de individer som upplever sig inlåsta på sin arbetsplats, i synnerhet med studie- och yrkesvägledningens vägledningsmodeller och metoder som verktyg. Ett kort perspektiv om hur vägledning kan hjälpa till uttrycker Lindh, (1997 s. 27) på följande sätt:

”väsentligt är alltså att vägledaren ger möjlighet för den sökande att beskriva vad han/hon vill ha hjälp med, liksom att hjälpa till att utveckla den sökandes funderingar i

10

den aktuella situationen. Vägledaren står för strukturen i samtalet liksom för expertkunskaper”.

Ovanstående citat kan rimligen visa på hur individer som befinner sig i ett inlåst tillstånd kan bli behjälpta.

1.2 Syfte

Syftet med denna studie är att genomföra en undersökning som beskriver hur sex intervjupersoner resonerar kring sin upplevda rörlighet på arbetsmarknaden. Detta ska jag göra genom att studera hur intervjupersonerna resonerar kring tre faktorers betydelse i relation till sitt arbete och sin rörlighet på den svenska arbetsmarknaden. Dessa faktorer är privatekonomi, kompetensnivå och turordningsregler. Syftet är dessutom att undersöka hur intervjupersonerna ser på inre och yttre faktorer i relation till vad de berättar om sin arbetssituation.

1.3 Frågeställning

Är privatekonomin, kompetensnivån eller turordningsreglerna ett upplevt problem för intervjupersonerna i relation till om de upplever sig inlåsta, och i så fall hur?

Hur berörs intervjupersonerna av inre och yttre faktorer och finns där ett upplevt problem, i relation till deras upplevda rörlighet på arbetsmarknaden?

11

2. Tidigare forskning

Varför ämnar den här studien belysa upplevd rörlighet på arbetsmarknaden i relation till privatekonomi, kompetensnivå och turordningsreglerna? Enligt vad tidigare forskning nämner är de ovan nämnda faktorerna betydelsefulla, i den meningen det handlar om missnöje, oönskat läge på arbetsplatsen, eller inte minst för den delen, verka bindande eller minska individers upplevda rörlighet på arbetsmarknaden. Det är orsaker till varför jag anser det är viktigt att undersöka hur sex intervjupersoner resonerar kring de ovan nämnda faktorerna i samband med studiens syfte och frågeställningar (Furåker, 2010 och Wirkkala, 2002 och Rothstein & Boräng, 2006).

I detta kapitel redogörs också hur begreppet inlåsning är definierat av forskare samt vilka förklaringsfaktorer som kan ligga bakom att arbetstagare kan känna sig inlåsta. Ytterligare synliggörs vilka faktorer som bidrar till upplevelsen att känna sig fast på en arbetsplats och vad det kan innebära för samhället och individen.

2.1 Förklaringsfaktorerna privatekonomi, kompetensnivå och

turordningsregler

Det finns enligt tidigare forskning om inlåsning många faktorer som kan bidra till att orsaka inlåsning, detta avser jag att redogöra för och i synnerhet ämnar jag förklara varför privatekonomi, kompetensnivå och turordningsreglerna är viktiga att studera i det sammanhanget. Enligt en undersökning från regeringskansliet med titeln; ”hinder och möjligheter till att bättre tillvarata kompetensen på arbetsmarknaden” (2000), följer här ett

12

citat som rimligen visar på ovan nämnda faktorers betydelse i relation till byte av arbetsplats:

”Jobbrörlighet kan vara både frivillig och ofrivillig. Den senare kategorin kan exempelvis bero på företagsnedläggningar eller att tidsbegränsad anställning upphör. När anställda frivilligt lämnar en arbetsgivare kan orsaken vara att de söker sig till något bättre arbete, exempelvis i termer av lön och/eller arbetsuppgifter, men det kan också bero på att de söker sig bort ifrån en dålig arbetsmiljö eller att de har insikt om att anställningen snart skall upphöra” Hämtat från; (http://www.regeringen.se 2013-07-22).

Enligt citatet ovan skulle man rimligtvis kunna se jämförelser kring de faktorer den här studien ämnar studera. Det vill säga privatekonomin som relateras till lön, eller om anställning upphör enligt turordningsreglerna, eller kompetensnivå i relation till arbetsmiljö och arbetsuppgifter.

Lönen är enligt en undersökning av Wirkkala (2002 s 3) den faktor som individer är mest missnöjd med och leder till annat önskat arbete. Hur viktig är lön och förvärvsarbete för en människa och hur ser människor på sin privatekonomi i relation till sin arbetssituation.

Den rationella valhandlingsteorin utgår från att människan tänker nyttomaximerande och är framgångsorienterad. Den ekonomiska människan (homo economicus) nämns i teorin som en nyttomaximerande varelse, inte minst ska man göra rationella val, ekonomen värderar nyttan av de antal olika mål som står framför oss, Engdahl, Oskar & Larsson, Bengt (2011). Det kan tänkas att privatekonomin är viktig för individer, för att nå deras mål, nyttomaximera sig, och tillfredsställa sina behov i synnerhet med tanke på upplevd rörlighet på arbetsmarknaden. Skulle den här faktorn betyda att individer stannar kvar på sin arbetsplats trots att de upplever sig inlåsta? Rimligtvis kan privatekonomin vara viktig att studera som en beroendefaktor i relation till studiens syfte.

Det är också utifrån detta studiens utfallande empiri jag ämnar påvisa om privatekonomi är ett upplevt problem i relation till upplevd rörlighet på arbetsmarknaden. Lönen har betydelse för individen vilket nämnts ovan, lönen är således en del av skälet till att jag

13

valde belysa privatekonomin som möjlig faktor som har en betydande roll i upplevd rörlighet på arbetsmarknaden och inre och ytter faktorer. Eklund (2010) nämner att människor förvärvsarbetar för att ta emot en lön, den kan betala deras grundläggande behov såsom bostad och mat med mera. Han säger också att människor tillfredsställer sina behov genom sjukvård, kläder, litteratur, musik, resor med mera. Eklund (2010 s. 26, 27) berättar att när människor har tillfredsställt sina lägst ställda behov kan de tillfredsställa andra behov. Det påminner om Maslows behovsteori, den redogör för olika behov som människan strävar efter att uppfylla, de lägst ställda behoven ska tillfredsställas för att de ska kunna tillgodogöra sig det högre ställda behoven Karlsson (2007 s. 110–112).

Furåker (2010 s. 64) beskriver utbildningsinriktning och utbildningsnivå. Han berättar att dessa faktorer påverkar individers möjligheter att byta till ett likvärdigt eller bättre arbete. Kompetensnivån uppmärksammades i den här studien för att den är relevant i överstämmande med upplevd rörlighet på arbetsmarknaden. Vidare berättar Wirkkala (2002 s. 3) om utbildningsnivåns och kompetensutvecklingens betydelse för tron att kunna byta till ett annat yrke eller en annan arbetsplats. Wirkkala (2008 s. 11) säger också i en rapport att rörlighet på arbetsmarknaden försämras av låg utbildning eller otillräcklig kompetens. Detta är förvisso en betydande orsak varför jag ämnar studera kompetensnivån som en viktig faktor i relation till studiens syfte. Karaseks och Theorells (1990) krav- och kontrollmodell samt modell för socialt stöd berättar att om en arbetstagare inte får tillräcklig stimulans av sin egen kompetens kan det leda till negativ stress. Wirkkala (2002) säger i en studie grundat på inlåsningseffekter att missnöjet med för lite kompetensutveckling kan leda till att arbetstagare vill byta arbetsplats. Således är kontinuerlig kompetensutveckling viktig för upplevd rörlighet på arbetsmarknaden Wirkkala (2008). Vidare berättar en artikel från SCB om hur ofta ungdomar byter arbete och om rörligheten på arbetsmarknaden. Den säger att ungdomar har svårare att byta arbete i sämre tider. Den säger också att ungdomar idag inte byter arbete oftare än förr i tiden (www.scb.se, hämtad 2013-07-12). En förklaring till detta är enligt artikeln att fler ungdomar väljer att studera längre idag och att de kommer ut senare på arbetsmarknaden. Hirschmans (2008) sorti eller protest teori beskriver att om individer är missnöjda eller har en annan åsikt om någonting kan de med demokratisk frihet välja sorti eller protest, det

14

vill säga lämna i sin tysthet eller protestera. Rimligen kan en missnöjsamhet med kompetensutvecklingen för arbetstagare leda till sorti eller protest. Detta beslut är mänskligt att döma inte enkelt och lojalitet och beroende är i relation till sorti eller protest (ibid). Turordningsreglerna benämns ofta "sist in först ut" på arbetsplatser. Turordningsreglerna är en del i lagen om anställningsskydd och nämns i Furåker (2010 s. 60) som en bindande faktor – ingen hög procent, men av viss betydelse. Wirkkala (2008 s. 7) berättar i en undersökning att nio procent inte vågade byta arbete för att de riskerade att hamna i ett sämre läge på den nya arbetsplatsen, i form av en eventuell uppsägningssituation. Tendensen är ingen högprocentig siffra, dock kan den tyckas vara av förekommande värde att studera (ibid). Rothstein & Boräng (2006 s. 192) berättar att arbetstagare ser på turordningsreglerna som en riskfaktor i samband med uppsägning, av den anledningen att de då hamnar ”först ut” på den nya arbetsplatsen. Det är därför jag anser det viktigt att studera turordningsreglerna och har valt att inrikta min studie på bland annat detta.

2.2 Redogörelse för inlåsning och fler faktorer

Det är naturligtvis tänkbart att det kan finnas många faktorer vilka samverkar för att skapa en situation där en individ känner sig inlåst på sin arbetsplats och i detta kapitel kommer fler faktorer tas upp. Vidare kommer inlåsning förklaras mer ingående och en syn på ungdomsarbetslösheten beskrivs utifrån ungdomars upplevda rörlighet på arbetsmarknaden. I en rapport av Furåker (2010) finns det stöd för flertalet bakomvarande faktorer som bidrar till inlåsning för individen: ålder, rådande konjunkturläge, utbildningsnivå, kompetensnivå, avstånd till arbetsplatsen, strukturella förutsättningar i Sverige så som lagen om anställningsskydd med tyngdpunkt på turordningsreglerna, såväl som på trivsel med arbetskamrater och arbetsuppgifter.

Märk att jag har valt att avgränsa lagen om anställningsskydd till turordningsreglerna, vars begrepp jag kommer att använda mig av i resten av arbetet. Vidare nämns kompetensnivå och utbildningsnivå i tidigare forskning kring begreppet inlåsning. I den här studien används begreppet kompetensnivå, vilket också syftar på utbildningsnivå. Våren

15

2002 fick 2400 slumpmässigt utvalda individer vara med i en enkätundersökning, som visade att närmare en tredjedel av dem som ville byta arbetsplats inte trodde sig kunna göra det. Detta är således en definition av begreppet inlåsning (Wirkkala 2002 s. 1). Dryga 25 procent av de sysselsatta hade i åtanke att göra något åt sin situation på grund av sin hälsa. Välmående och hälsa, liksom sjukskrivningar, har som tidigare nämnts koppling till inlåsning, i synnerhet då det enligt Aronsson & Dallner (2000) finns ”dubbelinlåsning” dvs. när personer är på en icke önskvärd arbetsplats och samtidigt i ett icke önskvärt yrke (Rothstein & Boräng, 2005). Inlåsande faktorer som har en signifikant betydelse för individer som inte tror sig kunna byta arbetsplats är: missnöjet med lönen, att de inte får tillräcklig stimulans på arbetsplatsen samt den betydelse utbildningsnivå och ålder har i deras tro att kunna byta arbetsplats. Hela 60 procent tror sig inte kunna byta yrke och 50 procent tror sig inte kunna byta arbetsplats. Detta gäller samtliga tillfrågade i rapporten och författaren berättar att de som kan definieras som inlåsta utgör en mycket stor del av arbetsmarknaden (Wirkkala 2002 s. 2). Furåker (2010 s. 56–58) synliggör begreppet inlåsning med hjälp av vad andra forskare har kommit fram till. Han visar genom sin undersökning av 1851 slumpmässigt utvalda deltagare i SCB:s arbetskraftsundersökningar att 30 procent av de som svarade hade mycket eller ganska stora möjligheter att byta till annat arbete medan han finner att 40 procent upplever sig ha ganska eller mycket små utsikter att byta arbete. Är detta en generell sanning för hur det ser ut på svenska arbetsplatser idag skulle alltså 40 procent av den aktiva svenska arbetskraften vara i en inlåst situation utifrån ovan nämnda definition av begreppet inlåsning.

Furåker konstruerar en egen definition av begreppet, den kommer senare användas i den här studien. Vidare kommer den här studien också använda sig av Wirkkalas definition. Wirkkala definierar inlåsning på följande vis: ”kategorin inlåsta personer som inte tror sig kunna byta till annan arbetsplats eller annat yrke” (Wirkkala 2002 s. 2). För övrigt uttrycker Furåker att hans definition av begreppet liknar Wirkkalas och han definierar inlåsning på följande vis: ”inlåsning måste definieras i termer av kringskurna möjligheter till förändring” (Furåker 2010 s. 57). Det är genom Wirkkalas definition av begreppet idén föddes att förklara de inre faktorerna genom Maslows behovsteori. De yttre faktorerna

16

förklaras genom Karaseks och Theorells krav- och kontrollmodell samt den sociala stödmodellen som har sin grund i Furåkers definition av begreppet.

Furåker reflekterar kring definitioner av inlåsning, utifrån vad andra rapporter berättar om den. Han berättar att inlåsning ska fastställas utifrån vad individerna har för möjligheter omkring sig, därför att det kan se mycket olika ut. Furåker säger att det är individens möjligheter till förändring av sin situation som är det viktiga när man talar om inlåsning. Han berättar också att om chanserna till förändring är små eller inte finns alls för individer, men att önskan om något annat finns där, då kan man tala om inlåsning. Han ifrågasätter önskan till förändring i sin forskningsartikel och säger att den är det väsentliga i sammanhanget (Furåker 2010 s. 57). En individs situation kan vara olik en annan individs situation, ett arbete kan försvinna och det kan finnas meningsskiljaktigheter på arbetsplatsen, vilket gör att situationen kan förändras. Dessutom kan individers möjligheter och viljor se olika ut från en dag till en annan när vi talar om att byta arbetsplats eller yrke. Därför går det inte att säga att inlåsning är något konstant tillstånd utan snarare att det kan vända från en dag till en annan. Tillståndet kan dock förändras och fortgå en längre tid eller till och med för resten av en individs yrkesverksamma liv (Furåker 2010 s. 69). Furåker berättar att vi bör tala om inlåsningsgrader på grund av att det ser olika ut för olika individer. Genom att följa Furåkers resonemang kring inlåsning är det synnerligen svårt att träffa informanter som befinner sig i just en inlåst situation, därför att den kan förändras snabbt över tid. Jag kan således inte garantera att intervjupersonerna i denna studie upplever sig inlåsta enligt ovan nämnda resonemang, istället ska deras upplevda rörlighet på arbetsmarknaden studeras i den här studien.

Enligt en rapport från svenskt näringsliv där man tittat på ungdomars rörlighet på arbetsmarknaden och jämfört den med situationen i Danmark, visar den att situationen skiljer sig märkbart mellan Sverige och Danmark. Nittio procent av svenska ungdomar känner en oro inför arbetet i framtiden till skillnad från hur det är i Danmark, där endast tio procent upplever oro inför framtidens arbetsmarknad. Mycket av detta beror enligt rapporten på Danmarks arbetsmarknadsmodell som kallas för flexicurity. I Sverige kallas den för LAS och i rapporten framhävs det att Sverige bör ändra detta snarast. (Hämtat från Svenskt Näringsliv, http://www.svensktnaringsliv.se, publicerad i september 2009, hämtat

17

den 23 juli 2013.) Denna rapport byggde på att intervjua hundra stycken ungdomar i respektive land och den visade att i Sverige var man mer beroende av kontakter, likaså stannade ungdomar i Sverige kvar på arbetsplatser de inte trivdes på. Många svenska ungdomar upplevde att de inte kunde ställa några krav på arbetsgivarna och de var mer oroliga inför framtidens arbetsmarknad än de danska ungdomarna (ibid).

Vidare lyfter Furåker fram flera faktorer vilka påverkar individer till att uppleva sig inlåsta. Familjesituationen är en sådan faktor som således inverkar på familjeförsörjningen – ansvar för barn och familj gör att man inte byter arbete hur som helst. Arbetstillfredsställelse och ålder är ytterligare centrala faktorer som han lägger till i begreppet inlåsning och främst då om de berörda vill byta arbete (Furåker 2010 s. 65). Arbetstillfredsställelse kan möjligen leda till en jämförelse med krav – kontrollmodellen, den beskriver vad som orsaker stress och psykosociala arbetsmiljöproblem utifrån arbetstagarens omgivning. Till vilken grad har arbetstagaren kontroll över sina arbetsuppgifter utifrån de villkor som arbetet ställer på samma arbetstagare. Klarar arbetstagaren av kraven på arbetet och inte upplever stress av det, kan detta tänkas leda till arbetstillfredsställelse (Karasek & Theorrell, 1990).

2.3 Sammanfattning av tidigare forskning

Det finns flera definitioner av begreppet inlåsning och Furåker (2010) säger att: ”inlåsning måste definieras i termer av kringskurna möjligheter till förändring” (Furåker 2010 s. 57). Wirkkala definierar begreppet inlåsning enligt följande: ”att tro att man inte kan byta yrke eller arbete”, det är en definition som även delas av Furåker (Wirkkala 2002 s. 2). Vidare har forskningen visat, att en mängd olika faktorer påverkar graden av inlåsning. Faktorer som lön, familjesituation, ålder, utbildningsnivå och turordningsregler är några av de faktorerna (Wirkkala 2002 s. 3 och Furåker 2010 s. 60,64). Sammantaget står en rad olika förklaringsfaktorer bakom begreppet inlåsning tillsammans med studier som styrker att individer inte tror sig kunna byta till annat yrke eller annan arbetsplats, vilket i sig är en definition på begreppet.

18

Denna undersökning koncentrerar sig i likhet med tidigare forskning på privatekonomi, kompetensnivå och turordningsregler och dessas betydelse för individer i förhållande till upplevd rörlighet på arbetsmarknaden. Det är viktigt att undersöka privatekonomi i förhållande till studiens syfte och frågeställningar för att den ger uttryck att lön och förvärvsarbete är en centralt viktig del i människors liv inte minst för att tillfredsställa nödvändiga behov som mat och kläder (Eklund, 2010). Kompetensnivån är viktig att undersöka för att den kan vara avgörande för människors möjlighet att byta arbete (Wirkkala, 2008). Turordningsreglerna visar på att den kan vara en riskfaktor i samband med uppsägning (Rothstein & Boräng, 2006).

Det specifika för studien är att den är kvalitativ. Den har riktat sig mot inlåsning samt inre och yttre faktorer och hur intervjupersonerna resonerar kring dessa. Faktorer har alltså ställts i relation till inlåsning och det har visat sig att dessa faktorer enligt tidigare forskning spelar roll för att uppleva sig inlåst, likaså i denna studie.

19

3. Teoretiska utgångspunkter

Studien kartlägger hur sex intervjupersoner resonerar kring sin upplevda rörlighet på arbetsmarknaden utifrån tre faktorer. Jag har valt att utgå från Maslows behovshierarki (Karlsson, 2007) och Karaseks & Theorells krav- och kontrollmodell samt deras sociala stödmodell (Karasek & Theorell, 1990) och Hirschmans (2008) sorti och protest för att analysera mitt empiriska material. I detta kapitel presenteras dessa teorier som jag avser att använda för att analysera mitt empiriska material. Dessa teorier kommer att vara en hjälp för mig att analysera fenomenet inlåsning och sannolika förekomster till upplevd rörlighet på arbetsmarknaden. Teorierna kommer hjälpa mig att analysera empirin och komma fram till slutsatser i relation till studiens syfte och frågeställningar. Efter presentationen följer en kort beskrivning på hur jag ämnar analysera resultatdelen med hjälp av teorierna.

3.1 Humanistisk psykologi

Karlsson (2007 s. 110–112) berättar att Maslows behovsteori är en av de största teorierna inom humanistisk psykologi. Abraham Maslows behovsteori bygger på ett flertal behov, de leder till utveckling och välbefinnande för människan. Maslows behovsteori bygger på två sektioner av behov, nämligen bristbehov och växtbehov. Bristbehoven är nödvändiga behov som vi människor behöver för att överleva, såsom fysiologiska behov, trygghets-, kärleks- och uppskattningsbehov. Växtbehoven däremot ser lite annorlunda ut på grund av att de handlar om självförverkligande behov, det vill säga personlig utveckling och motivation. Maslow vill i sin teori uttrycka att dessa behov alltså samverkar. De lågt ställda behoven i hierarkin bör tillfredsställas för att man ska kunna tillgodogöra sig de högre ställda

20

behoven. Jag ska förklara detta närmare i nästkommande kapitel (Karlsson 2007 s. 110– 112).

3.2 A theory of human motivation

De fysiologiska behoven, trygghets-, säkerhets-, kärleks- och uppskattningsbehoven samt de kognitiva och de självförverkligande behoven beskrivs bland annat utifrån Abraham Maslows teori om mänsklig motivation (A. H. Maslow 1943 s. 370–396).

De fysiologiska behoven handlar i stort om ren överlevnad och mat. Maslow talar i sin vetenskapliga artikel A theory of human motivation (1943) om att en individs önskan att tillgodogöra sina intressen av att köpa ett par nya skor, lära sig guldsmide eller mer om sjöfartshistoria skulle glömmas bort eller komma på andra plats om samma individ var extremt hungrig och inga andra tankar än mat existerade. Tankar på mat är då det enda som existerar i hans eller hennes huvud (Maslow 1943 s. 373).

Nästa steg upp i hierarkin är trygghet och säkerhet. Maslow uttrycker att det är individer som är ekonomiskt eller socialt svagare som i första hand behöver tillgodose dessa behov. Maslow säger att om vi ska se dessa behov riktigt tydligt, gäller de individer som är ekonomiskt eller socialt svagare eller neurotiska individer. Maslow hävdar vidare att vi mellan dessa ytterligheter kan finna uttryck för sådana behov. Till exempel kan sådana behov vara vilket jobb man föredrar, om man kan få en fast anställning, lyckas spara pengar, skaffa sjukförsäkring eller andra försäkringar och oro inför att bli äldre och inte räcka till (Maslow 1943 s. 379). Maslow säger också att en del äldre vuxna som är i stort behov av trygghet och säkerhet är som barn i den meningen (Maslow 1943 s. 379).

Kärleksbehoven, anser Maslow, infinner sig då individen har tillfredsställt både trygghetsbehoven och de fysiologiska behoven. Kärleksbehov är något individen söker för att tillhöra en grupp och inte sällan uttrycks det genom att visa tillgivenhet. Maslow beskriver också att en individ kan sträva efter att få känna tillgivenhet i till exempel en grupp men vid andra tillfällen bara fokusera på mat på grund av hunger, utan tanke på

21

kärlek. Maslow framhåller att kärleksbehoven består både av att ge och att ta (Maslow 1943 s. 381).

Uppskattningsbehoven, påpekar Maslow, är något individer behöver för sin självrespekt och självuppskattning. Dessa behov finns enligt Maslow i två olika uppsättningar. Han nämner tillräcklighet, styrka, självständighet och frihet som en uppsättning. Uppskattning från andra personer nämns i den andra uppsättningen, liksom att individer söker uppmärksamhet och betyder något för någon annan person. Maslow uppmärksammar också det faktum att självförtroendet ökar om individer känner tillfredsställelse genom uppskattning (Maslow 1943 s. 381–382).

Maslow lyfter fram att de kognitiva behoven är viktiga för oss individer att förfoga över, han beskriver de kognitiva kapaciteterna som en sorts uppsättning anpassande verktyg. Maslow nämner att de kognitiva kapaciteterna är intellektuell uppfattningsförmåga och att de delvis har funktionen att tillfredsställa bristbehoven. Om de kognitiva kapaciteterna blockeras eller berövas och inte kan användas riktigt fritt, hotas de underordnade basbehoven. Begäret efter ny kunskap, nyfikenhet och vishet är något som kan ses som ett växtbehov för individer, det vill säga det är detsamma som självförverkligande (Maslow 1943 s. 384-385).

Maslow uttrycker att de självförverkligande behoven ska praktiseras om de ska ge tillfredsställelse. Exempelvis måste en artist sjunga, en musiker spela och så vidare. Behovet karakteriseras av att människan hela tiden strävar efter att bli något mer och aldrig blir riktigt nöjd. Dessa behov skiljer sig från individ till individ. Till exempel kännetecknas detta med utgångspunkt i det som du satsar på att utveckla dig själv i. Detta kan kopplas till ett yrke där individen hela tiden vill eller behöver utvecklas i (Maslow 1943 s. 383).

3.3 Karasek och Theorells krav- och kontrollmodell

Karasek utvecklade en krav- och kontrollmodell och han berättar att kontroll är en variabel i det arbete en individ har och krav är en annan variabel i arbetet. Karasek uttrycker att

22

dessa två variabler är beroende av varandra och om dessa inte är i balans kan stress uppstå och leda till psykisk belastning. Exempelvis kan psykisk belastning uppstå om arbetstagaren inte har kontroll över sitt arbete, dvs. mot de krav som ställs på arbetstagaren (Karasek. 1979). Karaseks krav- och kontrollmodell utvecklades senare tillsammans med Theorell (1990). Denna modell visar hur arbetstagare upplever sig klara av sitt arbete i förhållande till de arbetsvillkor som existerar, dvs. psykiska och fysiska krav som ställs på arbetstagaren. Stress är ett begrepp i modellen som uppstår då kraven på arbetstagaren är större än arbetstagarens kontroll av situationen (Karasek & Theorell, 1990). Karasek och Theorell säger att kontrollvariabeln i modellen utgör hur stort inflytande och handlingsutrymme arbetstagare har i sitt arbete, och finns det möjlighet till lärande och utveckling resulterar det också i hög kunskapskontroll. Kunskapskontroll är således viktigt, antingen saknas den eller så är den aktiv. Om en arbetstagare tilldelas nya arbetsuppgifter berättar Karasek och Theorell att arbetstagaren har låg kunskapskontroll, i det fallet hen saknar kunskap att utföra dem. Det kan också vara så att arbetstagaren inte får använda sin kompetens och blir understimulerad, vilket kan leda till negativ stress.

Karasek och Theorell (1990) berättar att det finns en hel del arbetskrav för arbetstagaren. Olika krav på arbetsplatsen kan vara alltifrån tidspress, hot, enformiga arbetsställningar och rädsla att förlora arbetet. Karasek och Theorell säger att de psykiska arbetskraven blir aktiva då arbetstagare upplever en belastning från arbetets omgivning och den är större än arbetstagarens kontroll. Kvalitativa och kvantitativa krav beskrivs i modellen. Kvalitativa krav är svårighetsgraden på arbetet i relation till koncentration och uppmärksamhet. Konflikter sinsemellan roller och oroligheter att förlora arbetet är också kvalitativa krav. Monotona tilldelade arbetsuppgifter kan ge upphov till låga kvalitativa krav, men att få nya och flera arbetsuppgifter räknas som höga kvalitativa krav. Kvantitativa arbetskrav går att jämföra med den tidspress en arbetstagare har och hur hårt arbetstagaren kan arbeta. Således kan monotona arbeten och arbeten med stark tidspress generera negativ stress.

Karaseks och Theorells arbete ledde till en tredje variabel i modellen, nämligen socialt stöd. Kortfattat fungerar relationerna mellan arbetstagarna på arbetsplatsen som en viktig funktion, inte minst för att må bra. Karasek & Theorell (1990) påpekar att socialt stöd i

23

form av att chefer, ledning och arbetstagare har en bra kontakt sinsemellan leder till en positiv effekt.

3.4 Hirschmans teori om protest och sorti

Sorti är att lämna något utan att säga något – det är en tyst aktivitet som bekräftar ett missnöje eller att en person står för en annan åsikt. Exempelvis kan en människa lämna ett hemland för att hen är missnöjd med landet. Protest är något annorlunda och skiljer sig från sorti genom att det sker i andra sakförhållanden. Protest sker allmänt och man kan följa med och åka snålskjuts i en protest. Sorti och protest är demokratiska friheter. (Hirschman, Albert O. (2008). Sorti eller protest: en fråga om lojaliteter). Enligt Hirschman (2008) diskuteras de om vilka eventuella kostnader sorti och protest kan innebära. I boken Sorti

eller protest: en fråga om lojaliteter (2008) för författarna in fler variabler kring

resonemanget om sorti och protest. Dessa variabler kallar de lojalitet och beroende. Vad kan det få för kostnader om man gör sorti eller protest inom exempelvis en organisation och vad säger din lojalitet och ditt beroende i relation till detta? Lojalitet kan individer känna mot sina medarbetare, men de behöver inte känna det mot en organisation. Starka beroenden kan ju också hindra sortin, exempelvis fysiska, sociala eller psykosociala sådana. Sorti och protest kan exempelvis bygga på att du är en deltagande individ i ett arbetslag på en industri, där arbetslaget har självbestämmande. Du som deltagare är också självständig. I boken Sorti eller protest: en fråga om lojaliteter av Hirschman (2008) nämns beroende i relation till utsatthetens beroende. Det vill säga en individ kan ha starka sociala, socialpsykologiska eller fysiska hinder, vilket kan förhindra denne att göra sorti eller protest. Om en äldre person som exempelvis ligger på sjukhus och är beroende av vården skulle göra protest för att hen är missnöjd, kan det resultera i att hen får sämre vård. Inom vissa områden märks detta särskilt, till exempel inom äldreomsorgen och sjukvården. Hirschman (2008 s. 31) påpekar följande:

”beroende kan orsakas av kunskapsmässig asymmetri, men också av sociala relationer, det vill säga socialpsykologiska hinder. En tredje orsak kan vara att individen inte

24

orkar annat än att stanna kvar (på grund av sjukdom, ålderdom eller funktionshinder)”.

Något som påverkar protestmöjligheter är också det starka beroendet. Människor vill inte bli obekväma tillsammans med folk de ska träffa varje dag, eller protestera på arbetsplatsen därför att det skulle kunna leda till att de får sluta. (Hirschman, 2008). Hirschman, Albert O. (2008 s. 32) framhåller följande:

”sammanfattningsvis föreslår vi att Hirschmans modell genom tillförandet av dimensionen ”beroende”. Genom att utveckla olika dimensioner av beroende och genom att ställa beroende i relation till lojalitet får vi ökade möjligheter att analysera olika typer av kostnader för såväl sorti som protest”

3.5 Teoridiskussion

Hur har jag då använt dessa teorier i min undersökning? Jag har behövt dessa i undersökningens olika delar, i synnerhet för att bearbeta det empiriska materialet som lett till en begynnande resultatdel. Vidare har jag behövt dessa för att analysera resultatdelen som lett till en analys. Till viss del har jag haft användning för teorierna för att argumentera kring tidigare forskning.

Behoven i Maslows (1943) behovsteori anser jag har en koppling till de inre faktorer vi sannolikt upplever oss ha, i tron av att inte ha möjlighet att byta arbete, och vilka rimligen styr människors upplevda rörlighet på arbetsmarknaden. Med Maslows teori ämnar jag också analysera mitt empiriska material utifrån privatekonomi, kompetensnivå och turordningsreglerna. Med hjälp av teorin och enligt empirin vill jag bilda en förståelse för hur intervjupersonerna ser på behov i relation till dessa tre faktorer och hur de tenderar att betyda i förhållande till upplevd rörlighet på arbetsmarknaden.

Med hjälp av Karaseks och Theorells (1990) krav- och kontrollmodell samt sociala stödmodell tänker jag analysera det empiriska materialet i samband med yttre faktorer som intervjupersonerna rimligtvis upplever som ett problem i relation till deras upplevda rörlighet på arbetsmarknaden. Jag avser också i den empiriska delen se efter arbetskrav och kunskapskontroll och socialt stöd i relation till privatekonomi, kompetensnivå och

25

turordningsreglerna med hjälp av teorin. Teorin ska också hjälpa till att skapa förståelse enligt empirin och belysa vilken inverkan dessa tre faktorer har på intervjupersonernas upplevda rörlighet på arbetsmarknaden.

Jag kommer att analysera det empiriska materialet i relation till Hirschmans (2008) teori om sorti och protest och till variablerna beroende och lojalitet. Jag ämnar titta efter beroende och lojalitet i empirin i relation till privatekonomi, kompetensnivå och turordningsreglerna. Med hjälp av variablerna beroende och lojalitet vill jag också öka förståelsen och kunskaperna om hur intervjupersonerna resonerar kring upplevd rörlighet på arbetsmarknaden enligt empirin.

Samtliga teorier ska dessutom användas för att analysera empirin i relation till intervjupersonernas upplevda rörlighet på arbetsmarknaden och i samband med privatekonomi, kompetensnivå och turordningsreglerna.

26

4. Metod

I detta kapitel redovisas och förklaras studiens urval, validitet och reliabilitet, genomförande, analyserande arbetssätt och etiska forskningsprinciper. Metoder inom forskningen kan ses som verktyg för att få svar på frågor inom ett område hen undersöker (Larsen, 2009). En metod som ofta används inom samhällsvetenskapen är kvalitativ metod. Det är en metod som används för att förstå och tolka data som beskriver i huvudsak hur människor upplever saker.

Kvantitativ metod, skiljer sig mot kvalitativ metod, på det viset att den utmärker sig för att behandla data som är mätbara (Larsen, 2009). Det finns flera aspekter på hur dessa två metoder skiljer sig åt. Fördelar med kvantitativ metod är att den kan begränsa antal information och generalisera utifrån resultatet. Den används ofta i sammanhang då man undersöker vad en ansenlig grupp människor tycker. De fördelar som finns med kvalitativ metod är att den bjuder på möjligheten att träffa informanterna och ställa följdfrågor samt ger möjlighet att granska en företeelse på djupet (Larsen 2009 s. 26–27). Nackdelar med en kvalitativ metod är att det kan ta längre tid att bearbeta materialet, binda ihop det och se sammanhanget. Vidare uttrycker Larsen att, kvalitativ metod i jämförelse med en kvantitativ metod är svårare att generalisera och att man aktivt möter sina informanter, vilket kan resultera i att de försöker svara som de tror att forskaren vill att de svarar (Larsen, 2009).

Delar i denna studie har utförts tillsammans med Christian och detta gäller i huvudsak undersökningens moment inledning, syfte, frågeställning och intervjuguide. Intervjuerna har gjorts utifrån en gemensam framarbetad intervjuguide. Christian intervjuade intervjupersonerna fyra till sex och transkriberade. Jag intervjuade intervjupersonerna ett till tre och transkriberade. Även om det var Christian som ställde frågor har det varit jag som tolkat svaren. Därför väljer jag att använda ordet jag istället för vi.

27

4.1 Urval

Urvalet är gjort enligt en godtycklig vis, det vill säga forskaren bestämmer eller tillfrågar vilka informanter som vill vara med i studien, alltefter egen bedömning och kriterier. Kriteriet var att intervjupersonerna skulle ha ett arbete, därför att det var problemet inlåsning som studien handlade om (Larsen, 2009).

Jag valde att djupintervjua sex individer med den väsentliga förutsättningen att de hade ett arbete. De befann sig i två spridda städer i södra och mellersta Sverige. Mitt mål var att få en könsfördelning, men i slutändan blev det bara manliga informanter och nedan anger jag varför det är tänkbart att detta har fått konsekvenser i hur de har svarat. Det är tänkbart att svaren har blivit utformade utifrån eventuella föreställningar kring ett manligt försörjningsansvar. Forskning visar dock på en utjämning av denna tendens. Soidre(1999 s. 129)berättar i sitt forskningsprojekt på följande vis:

”Vidare kan kvinnor och män, på grund av könssocialisation och könsspecifika

ansvarsområden när det gäller försörjning och vårdansvar ha olika reaktionsmönster och förhållningssätt till arbetslöshet. Traditionellt har studier visat att arbetslösheten drabbar män allvarligare eftersom de har haft försörjningsansvaret, men med förändrade mönster därvidlag så är tendensen att skillnaden mellan könen utjämnas”.

Svårigheten med att få med kvinnliga informanter och tidsbristen vid genomförandet av intervjuerna gjorde att sökandet efter kvinnliga informanter lades ner. Informanterna är mellan 30 och 55 år och deras bakgrund är från verkstadsindustrin, teknikbranschen, ekonomibranschen, lager- och distributionsbranschen och skol- och administrationsbranschen.

Denna studie är enligt Larsen (2009) gjord på ett icke sannolikhetsurval. med vilket menas att det informanterna påstår gäller för dem, men inte för alla. Jag vill särskilt framhålla att det endast är utifrån de svar informanterna har gett som jag har kunnat bygga min studie (jfr Larsen 2009 s. 77). Informanterna i studien har behandlats enligt följande uppgifter:

”Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte

28

kan ta del av dem” (”Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning”s.12 Vetenskapsrådet (03.04.2013) .

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

4.2 Validitet och reliabilitet

Larsen (2009) säger att det kan vara enklare att försäkra sig om validiteten i kvalitativa studier, det vill säga att forskaren har möjligheten att sovra i materialet och plocka ut det hen tycker stämmer med frågeställningarna. Detta särskilt för att informanterna själva väljer hur de svarar och att forskaren kan plocka fram olika förklaringssätt till det hen vill få fram och det hen tycker är viktigt (Larsen 2009 s. 80–81).

Min målsättning har varit att se samband i materialet men också se de breda i det empiriska materialet som gick att koppla till teorierna. Insamlandet av det empiriska materialet blev brett för att informanterna har svarat olika. Det faktum att de har svarat olika har gett studien ett brett material. Vad kan jag då säga om inlåsning i samband med vad intervjupersoner upplever i denna studie? Det breda materialet har gett olika svar, dock har också tidigare forskning visat att inlåsning har många olika förklaringsgrunder, och förändring till att känna sig inlåst kan ske från en dag till en annan. Studien har också riktat sig på inre och yttre faktorer, dessa kan möjligen bidra till en upplevelse att känna sig inlåst. Det är ytterligare så, att anledningen till svårigheten att bedöma om informanterna i det faktum upplevde sig inlåsta, valde jag att undersöka frågan utifrån upplevd rörlighet på arbetsmarknaden. Furåker (2010) nämner att det är omgivande faktorer som kan förändra den upplevda känslan av inlåsning och det är till synes en bred förklaring på begreppet. Därför är det svårt att endast peka på en faktor som har med upplevd rörlighet på arbetsmarknaden att göra. Det har kommit fram överstämmande svar på olika ställen i

materialet, vilka sedan kopplas till frågeställningarna och teoriförankringarna. Vidare är det markerat vem som säger vad i studien, med hjälp av citat ur

datainsamlingen. Detta för att öka reliabiliteten, det vill säga precisera vem som säger vad. Larsen (2009) berättar att reliabiliteten inte är lika enkel att säkerställa i en kvalitativ studie

29

därför att individer tolkar frågor och tänker olika. Om samma studie skulle göras om är det inte alls säkert att man får samma svar (Larsen 2009 s. 81). Intervjuerna har arbetats igenom i syfte att uppnå noggrannhet. Jag utförde tre intervjuer och Christian tre intervjuer, vilket kan ha påverkat hur vi ställde våra följdfrågor på grund av att vi har olika personligheter.

4.4 Genomförande

Kontakten av informanterna skedde via telefonsamtal och tid och plats för intervju bestämdes i samförstånd med informanterna. Sex djupintervjuer genomfördes totalt. Samtliga av intervjuerna ljudinspelades och intervjuerna varade cirka 50 minuter vardera. De inspelade intervjuerna transkriberades fullt ut. Vid mötet med intervjupersonerna informerade vi om de etiska riktlinjerna. Informanterna har intervjuats genom ostrukturerade intervjuer, det vill säga informanterna har fått utrymme att svara som de själva tycker utan påverkan (Larsen 2009 s. 84). Intervjuguiden är funktionell i den meningen att den har kopplats till frågeställningarna i arbetet. Intervjuguiden är semistrukturerad eller delvis strukturerad, den har tematiserats utifrån privatekonomi, kompetensnivå och turordningsreglerna för att få svar på frågeställningar i studien (Dalen 2007 s. 31). Inledningsvis gjordes en bakgrundsbeskrivning av ämnet för att göra informanterna uppmärksamma på vad det skulle handla om. Efter detta fick intervjupersonerna rangordna sju faktorer: ålder, arbetskamrater och arbetsuppgifter, privatekonomi, rådande konjunkturläge, avstånd till arbetet, kompetensnivå och utbildningsnivå samt LAS (turordningsreglerna). Faktum är att privatekonomi, kompetensnivå och turordningsreglerna hamnade bland de fyra viktigaste faktorerna i relation till inlåsning enligt samtliga sex informanter, med bara ett undantag, då en informant ansåg att turordningsreglerna hamnade längre ner. En mer utförligare beskrivning om hur detta kan ha påverkat studien kommer i diskussionsdelen. Första frågan i intervjuguiden är formad efter hur intervjupersonerna ser på inlåsning och om de känner

30

igen sig i det. Senare är fenomenet undersökt utefter privatekonomi, kompetensnivå och turordningsreglerna. Att förutbestämma faktorer på detta sätt kan vara en risk. Risken är att intervjupersonerna inte får utrymme att uttrycka sig fritt om inlåsning utan att de anpassar sina tankar till kategorierna. Det är inte säkert att dessa faktorer hade varit lika viktiga för intervjupersonerna om de fått friare händer.

4.5 Analyserande arbetssätt

Analysen av det empiriska materialet har gjorts efter en innehållsanalys, och sökandet efter mönster samlades in utefter materialet och placerades in under respektive tema. Dessa mönster har sedan analyserats efter teoriansatserna som tidigare presenterats. Vidare har markeringar gjort, av vem som sagt vad av informanterna i form av citat (Larsen 2009 s. 101).

Målsättningen har varit att söka efter essensen i det empiriska materialet, men även formuleringar från respektive intervjuperson har varit viktiga, och detta sammantaget har kopplats till teoriförankringarna (Larsen 2009 s. 81). Utifrån det empiriska materialet har konkreta berättelser från intervjupersonerna hanterats och angivits som citat. Vidare har intervjupersonerna också tolkat sina egna konkreta uttalanden och på så vis har en tolkande nivå uppkommit. Min föresats har varit att tolka de uttalanden som intervjupersonerna har gjort (jfr Dalen, 2007).

4.6 Etiska principer

De informanter som är med i studien informerades om vad studiens syfte var och vad den i stort skulle handla om. Informanterna bestämde själva efter att ha blivit tillfrågade om de ville ställa upp i studien och samtyckte sålunda till att medverka. Inga obehöriga ska rimligtvis kunna ta reda på vilka informanterna är. De uppgifterna som jag har om

31

informanter används endast i studien och ingen annanstans (se ”Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning” s. 7–14).

4.7 Metoddiskussion

Att undersöka inlåsning utifrån studiens frågeställningar har inte varit helt okomplicerat. Att inte kunna garantera om intervjupersonerna är i en inlåst situation under intervjutillfället ledde till att upplevd rörlighet på arbetsmarknaden blev undersökt. Att inte förutbestämma vilka faktorer som skulle undersökas i relation till upplevd rörlighet på arbetsmarknaden hade sannolikt gett intervjupersonerna en bättre förutsättning att friare uttrycka sig om ämnet.

32

5. Resultat och analys

Resultatdelen inleds med en kort övergripande beskrivning av de medverkande informanterna i studien. Resultatet presenteras enligt tema som avser privatekonomi, kompetensnivå, och turordningsreglerna utefter studiens frågeställningar. Jag kommer att analysera resultatdelen med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna som tidigare presenterats. Analysen kommer i direkt anslutning efter varje tema som presenteras nedan.

5.1 Beskrivning av informanterna

Intervjuperson 1 har gymnasieutbildning och är en man i medelåldern. Han har arbetat som

anställd men driver egen verksamhet sedan många år inom teknikbranschen. Han är sambo och har två barn. Intervjuperson 2 är en man strax under trettio år och arbetar inom administration på kommunen. Han är singel, har inga barn och har en gymnasieutbildning inklusive högre eftergymnasial utbildning. Intervjuperson 3 lever singel och är en man strax över trettio år. Han har gymnasieutbildning och högre eftergymnasial utbildning. Han arbetar med administration inom ekonomibranschen. Intervjuperson 4 har gymnasieutbildning, är en man och singel över fyrtio år och har arbetat länge inom logistik och distributionsbranschen. Intervjuperson 5 är en man över femtio år och singel, två barn. Han arbetar inom logistikbranschen och har lång arbetslivserfarenhet. Han har testat på många olika arbeten, men befinner sig sedan många år på sin nuvarande arbetsplats.

Intervjuperson 6 är tvåbarnsfar och gift. Han är strax under femtio år. Han har haft många

arbeten och bland annat varit snickare, men arbetar inom lager och distributionsbranschen sedan ett antal år tillbaka.

33

5.2 Upplevd rörlighet på arbetsmarknaden i relation till

privatekonomi

Följaktligen fick informanterna svara på hur deras syn på inlåsning såg ut. Således framkom det delvis att om man är äldre och har familj samt eventuellt lån på bostad eller hus, så upplevs det svårt enligt vad flera av intervjupersonerna berättar att byta till något annat arbete eller börja studera. Vidare kanske de är i en situation med barn och familj där lön och arbete är mycket viktigt för de, i synnerhet då försörjningsansvar är ett faktum. Blir du aktivt utan arbete eller har funderingar på att börja studera, kan situationen förvärras för dig ytterligare. Det kan vara anmärkningsvärt att detta är bindande faktorer som påverkar upplevd rörlighet på arbetsmarknaden. Intervjuperson 6 säger: ”Förhoppningsvis kanske

jag har den möjligheten att byta arbete när sista barnet har flyttat hemifrån”.

Intervjuperson 3 säger: ”jag har bostadsrätt med amorteringar och ränteavgifter som jag

ska betala, jag skulle aldrig kunna leva på CSN, det skulle inte ens täcka mina bostadskostnader”. Därutöver är trivseln mycket viktig och för den sakens skull så väljer

vissa intervjupersoner att stanna kvar. Vidare framkommer det att ifall de vantrivs på sin arbetsplats och de känner att de måste därifrån, då skulle de kanske sitta fast. Det finns en mängd olika orsaker till hur många intervjupersoner upplever deras rörlighet på arbetsmarknaden, är de mycket säkra på ett annat arbete, då byter man. Men det blir svårare att byta ju längre de stannar kvar på en arbetsplats berättar någon intervjuperson. Intervjuperson 5 säger: ”Jag kan ju inte bara byta arbete utan att veta vad jag får ut i lön,

men skulle man få löneökning så skulle man tänka över det”.

Intervjupersonernas syn på inre faktorer

Informanterna säger att trygghet och uppehälle i relation till privatekonomi påverkar dem, i den meningen att de upplever sig fast i arbetet. De vill inte hasta sig in i något annat, de vet vad de har men inte vad de får, och sannolikt går detta att se som en inre faktor i samband med deras rörlighet på arbetsmarknaden. Intervjuperson 4 säger att privatekonomins roll för

34

det egna livsuppehället påverkar honom att vara fast, eller kvar, på sin arbetsplats. På frågan om privatekonomin spelar roll svarar han: ”Ja, det är klart att den gör”.

Intervjupersonerna berättar följaktligen att privatekonomin är ett uttryck för trygghet och att den är en säkerhetsfaktor, att den är en grundläggande faktor för att kunna ha mat för dagen och någonstans att bo. Sannolikt upplevs privatekonomi som en inre faktor, speciellt i relation till att uppleva tryggheten, det kan till exempel handla om att samla en buffert i fall något skulle inträffa. Det är förståeligt att en eftertänksamhet sker i samband med privatekonomi, om någon funderar på att byta arbete. Intervjuperson 5 säger: ”Du får bröd i

munnen och du kan bo någonstans där det är varmt och gott förhoppningsvis”. Vidare

berättar intervjupersonerna att uppskattning är en del i att arbeta och ha en lön som leder till privatekonomi. En belöning är att kunna köpa något för sina pengar som de har arbetat ihop, en inre faktor kan ses enligt en del av intervjupersonerna som en ”morot” de strävar efter, av det faktum att unna sig något de har arbetat ihop. Intervjuperson 4 säger: ”Annars

är ju det jag letar efter ett litet ställe med strandtomt”.

En inre faktor som självförverkligande, kan vara en framtida dröm eller liknande, där intervjupersonerna önskar sig något. Intervjuperson 1 berättar att en dröm hade varit att kunna arbeta tio år på ett ställe, därefter gå vidare och arbeta på ett annat ställe, det skulle vara självförverkligande. Det kan också innebära ett problem på grund av att han skulle behöva utbildning för att byta så pass frekvent. Intervjupersonen säger att detta är ett problem.

Intervjupersonernas syn på yttre faktorer

Materialet visar att arbetstillfredsställelse är en tänkbar yttre faktor i sammanhanget, i synnerhet om intervjupersonerna har för avsikt att vilja byta arbete. Intervjuperson 1 uttrycker följande: ”När den dagen kommer då han inte kan stå ut med sitt arbete längre

och hans funderingar handlar om vad han gör här egentligen, då upplever han sig förmodligen fast”. Det sociala stödet visar sig vara en betydande yttre faktor som spelar en

35

alldeles särskilt viktig orsak att stanna. Intervjuperson 2 uttrycker sig på följande vis: ”Jag

tycker nästan människorna är det viktiga för mig – trivs man med dem så känner man sig lite låst kanske”.

5.2.1 Analys

Resultatet som presenterats ovan ska nu analyseras med hjälp av de teoretiska ansatserna. Analysen presenteras i relation till privatekonomi och har delats in i två teman. Dessa teman är inre faktorer och beroende.

Inre faktorer

Efter att ha undersökt resultatdelen framkommer det att inre faktorer såsom trygghet och säkerhet i relation till privatekonomi är viktiga för att flertalet av intervjupersonerna ska känna sig trygga. Tryggheten utmärker sig på det viset att den tenderar att vara en faktor som ger intryck av att individer vill stanna kvar på sin arbetsplats som genererar en återkommande lön, men tryggheten kan sannolikt även bidra till rädsla att förlora arbetet. Det vill säga privatekonomi skulle rimligen kunna vara en inlåsande faktor, i synnerhet om man överväger att gå från arbete till studier. Resultatet av analysen visar också att privatekonomi sett i relation till inre faktorer såsom uppskattning och självförverkligande behov, tenderar att ha den effekten på intervjupersonerna att deras upplevelse av rörlighet på arbetsmarknaden minskar. Dessa inre faktorer inverkar rimligtvis på intervjupersonerna, som ett slags rädsla att de kan mista dem och faktorerna skulle även kunna utgöra ett beroende för intervjupersonerna. Uppskattning och självförverkligande tenderar att vara två faktorer som gör detta. Maslow (1943) framhåller att behovet av trygghet kan röra sig om att spara ihop lite pengar ifall något skulle hända, eller att ha ett arbete eller en sjukförsäkring. Han nämner likaså att tillräcklighet, styrka, självständighet och frihet i relation till behov av uppskattning är centrala faktorer. Maslow (1943) uttrycker att det självförverkligande behovet är något vi människor strävar efter att ständigt utveckla, det vill säga vi blir aldrig riktigt nöjda.

36

Beroende

Resultatet av analysen visar att privatekonomi har betydelse för många av intervjupersonerna i relation till försörjningsansvar. Privatekonomin kan rimligen hänföras till ett beroende, till exempel beroendet av god ekonomi för att försörja familjen eller för användning till bostadskostnader. Din lön är alltså sannolikt ett beroende i relation till försörjningsansvar, likaså till studier och till rädslan att förlora arbetet. Privatekonomin skulle sannolikt också kunna vara ett prov på lojalitet mot det försörjningsansvar intervjupersoner har mot till exempel en familj. Privatekonomin tenderar att minska den upplevda rörligheten på arbetsmarknaden för intervjupersonerna, speciellt i relation till beroendet att försörja sin familj eller betala sin bostad. Det faktum att få högre lön skulle öka intervjupersonernas upplevda rörlighet på arbetsmarknaden. Hirschman (2008) tar upp sorti eller protest, och sätter man det i relation till beroende och lojalitet visar sig i detta fall beroende samstämma med det ovanstående. Privatekonomi kan sannolikt vara ett beroende, särskilt i relation till upplevd rörlighet på arbetsmarknaden. Emellertid skulle man rimligtvis i vissa fall inte offra att göra sorti eller protest på en arbetsplats om beroendet av försörjning är starkt. Rimligtvis kan lojalitet mot arbetsplatsen eller försörjningsansvar gentemot familjen också generera minskad rörlighet på arbetsmarknaden.

5.3 Upplevd rörlighet på arbetsmarknaden i relation till

kompetensnivå

Informanterna berättar att det är möjligheterna att kunna erhålla kompetensutveckling och

utbildningar på arbetsplatsen som är orsaken till att man stannar kvar, de säger också att det är mycket som ska stämma om de ska byta arbete. Det framgår att åldern har betydelse för rörligheten på arbetsmarknaden för att intervjuperson 6 berättar att: ”hade jag varit femton

år yngre då hade jag gått en utbildning eller bytt jobb”. Vidare berättar några informanter

att deras ambitioner för att höja kompetensnivån saknas, och de frågar sig vad de i sådana fall skulle byta till. Här skulle kunna tydas att de saknas utbildning för att röra sig vidare på

37

arbetsmarknaden. Vad är det för utbildning som de behöver eller hur kan de öka sin kompetens? Är tendensen att minimal kompetensutveckling sker på arbetsplatsen och individer inte får utnyttjat sin kompetens kan de troligen leda till negativ situation. Intervjuperson 6 säger: ”Eftersom jag inte har haft ambitionen att kompetensutveckla mig

har jag fastnat på mitt jobb”.

Intervjuperson 6 berättar att kompetensnivån skulle behöva höjas. Det skulle öka mina chanser och inte hindra min rörlighet på arbetsmarknaden. Intervjuperson 5 uttrycker sig på följande vis: ”Jag skulle nog behöva sitta ett par dagar i skolbänken för att komma tillbaka

igen”. Detta visar sig inte vara ett hinder för en del av informanterna, men det skulle i

sådana fall bero på vad de skulle göra i stället. Rätt utbildning eller kompetensutveckling skulle kunna utveckla större rörlighet på arbetsmarknaden, vilket skulle häva upplevelsen av att vara inlåst. Intervjuperson 1 säger: ”Sedan beror det ju på vilken nivå jag vill lägga

mig på, liksom”.

Intervjupersonernas syn på inre faktorer

Informanterna berättar att deras kompetensutveckling har med trygghet och kontroll att göra, det vill säga den kompetensutveckling som sker på arbetsplatsen, som i sin tur kan stärka deras trygghet och framtid. Deras erfarenheter verkar till synes goda och att ha kontroll över sina arbetsuppgifter anses vara viktigt. Om trygghet å andra sidan inte assimileras i arbetet kan det sannolikt bidra till att intervjupersonen inte är mottaglig för andra inre behov, exempelvis självförverkligande behov. Intervjuperson 2 säger: ”Jag tror

vi kan komma tillbaka till tryggheten där, för att om jag får ännu mer kompetensutveckling i det jag gör nu, så är det ju bra. Då stärker det ju mina aktier kan man säga”.

Intervjupersonernas syn på yttre faktorer

En yttre faktor är kontroll över arbetsuppgifterna och i förlängningen kan det också innebära en inre känsla av trygghet. I detta fall skulle det kunna ses som att inre och yttre faktorer är i relation till varandra. Intervjuperson 6 berättar att det trots allt inte är du själv

38

som styr över olika typer av ohälsa på arbetsplatsen, utan att det är arbetsplatsen som gör det. Detta säger en del om hur yttre faktorer på arbetsplatsen kan kopplas till begynnande ohälsa. Det vill säga har arbetstagare kontroll över sina arbetsuppgifter följer också tryggheten i relation till kompetensutveckling. Intervjuperson 4 säger: ”Har man varit

gruppledare ett tag och känner sig tryggare i det och har lite mera rutin, så känns det lättare att byta jobb”.

Apropå om intervjupersonerna vill förändra någonting uttrycks det att variation i arbetet hade varit utvecklande. Alltså en utökning av arbetsuppgifter hade varit positivt, så att det inte blir så monotont. Intervjuperson 2 säger: ”Ja, jag hade gärna velat ha mera variation i

min arbetssituation”.

Intervjupersonernas syn på inre faktorer

Flera informanter berättar att de känner sig uppskattade när arbetsgivare satsat på dem i arbetet – detta är en inre faktor vilken sannolikt har betydelse för arbetstagarens vilja att stanna kvar. Intervjuperson 6 säger: ”Ja, jag kände glädje i den stunden jag fick en

kompetenshöjande del”. Kognitiva behov kan liknas vid att individer vill sträva efter att lära

sig något nytt. Också en inre faktor vilken kan spela roll för arbetstagare att stanna kvar på sin arbetsplats, förutsatt att behovet blir tillfredsställt. På en arbetsplats kan säkerligen dessa inre faktorer vara subjektiva upplevelser och betyda olika mycket. Intervjuperson 5 säger: ”Nej, jag är alltid nyfiken på att lära mig något nytt”.

Intervjupersonernas syn på yttre faktorer

Det negativa skulle tvärtom vara att de inte får utlopp för sin kompetens. Som en yttre faktor skulle det kunna bidra till en negativ känsla, i synnerhet om man inte får utnyttja eller visa det man kan.

Intervjupersonernas syn på inre faktorer

Några informanter berättar att bemödandet att motivera sig för nå det självförverkligande behovet är viktigt. Särskilt i relation till att höja deras kompetensnivå. Höjd kompetensnivå