Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Den mobila förskolan
- hur fungerar den?
The mobile preschool
- how does it work?
Mona Ringdahl
Lärarexamen 210 hp Handledare: Ange handledare
Lärarutbildning 90hp 2011-03-23
Examinator: Haukur Viggósson Handledare: Jan Härdig Lärarutbildningen
Sammanfattning
Ringdahl, Mona (2010). Den mobila förskolan – hur fungerar den?
Denna undersökning handlar om hur den mobila förskolan fungerar. Den beskriver hur bussen är inredd och den tar upp hur en normal dag fungerar i den mobila verksamheten. Vidare tar den upp hur rektorer och pedagoger ser på den mobila förskolan och dess framtid. Undersökningen har utgått från frågeställningarna:
Hur fungerar en mobil förskola?
Hur ser rektorerna på verksamheten?
Vad tycker pedagogerna om verksamheten?
För att besvara frågeställningarna har jag deltagit i verksamheten under en dag och för att ta reda på hur pedagoger och rektorer såg på verksamheten, har jag använt mig av enkäter. Mina teoretiska utgångspunkter har fokuserat på fördelarna med att vistas ute eftersom barnen i den mobila verksamheten tillbringar en stor del av dagen utomhus. Slutsatsen i min undersökning är att den mobila förskolan är en genomtänkt och välstrukturerad verksamhet som rektorer och pedagoger anser bör finnas kvar även när barnkullarna minskar och det akuta platsbehovet sjunker för kommunerna.
Nyckelord: Förskolebuss, hälsomässiga fördelar, mobil förskola, mobil verksamhet, utevistelse.
Innehåll
1. Inledning och bakgrund... 6
1.1 Läroplanen ... 7
1.2 Syfte och frågeställningar ... 8
2. Teoretisk bakgrund ... 9
3. Metod och genomförande ... 12
3.1 Metodkritik ... 13 3.2 Undersökningsgrupp ... 13 3.3 Genomförande ... 14 4. Resultat ... 15 4.1 Basförskolan ... 15 4.2 Bussen ... 15
4.3 En dag med förskolebussen ... 17
4.4 Rektorernas svar på enkäten ... 18
4.5 Redovisningen av pedagogernas svar på enkäten... 20
4.6 Pedagogernas svar på enkäten ... 20
5. Slutsats och diskussion ... 25
6. Referenser ... 28
Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4
1. Inledning och bakgrund
Första gången jag läste om en mobil förskola var i en platsannons för snart två år sen. I annonsen kunde man läsa att de sökte en busschaufför/pedagog. Arbetsuppgifterna var att framföra en förskola på hjul och som hade sin basplacering på en förskola i en större stad i Skåne. Vidare skulle man städa bussen, ha hand om mathanteringen samt delta i arbetslaget som pedagog. Eftersom jag är busschaufför och lantmästare samt håller på att utbilda mig till förskollärare, blev jag väldigt intresserad av denna mobila verksamhet. Jag bestämde mig då för att göra ett examensarbete om den mobila förskolan och ta reda på hur den fungerar.
I Skåne är flera kommuner tvungna att inom fyra månader från ansökningsdatum, tillhandahålla en förskoleplats åt barn mellan ett och fem år. Detta benämns som
platsgaranti. I tider med ökande barnkullar och på vissa ställen tomtbrist, kan det vara svårt för kommunerna att uppfylla detta krav. Även ekonomisk kan det kännas vanskligt att bygga nytt för att några år senare få stänga ned övertaliga avdelningar. Då kan den mobila förskolan vara ett flexibelt sätt att lösa denna platsbrist. Mobila förskolor är vanligt i
Danmark, och där rullar det sedan ett tiotal år tillbaka, ett stort antal ombyggda bussar, som fungerar som mobila förskolor. I Sverige finns det numera flera kommuner som använder sig utav förskolor på hjul.
Pionjären till denna verksamhet i Sverige är Solveig Sunnebo och det är från Danmark som Sunnebo fick sin ide till att starta förskolor på hjul i Sverige. Hon kom av en händelse i kontakt med fenomenet "förskolebuss" år 2006 och bestämde sig för att ta reda på vad det innebar. Solveig åkte dit med några av sina kollegor och de blev mycket intresserade av idén. Bussen däremot hade uppenbara brister för att möta svenska krav och behov av säkerhet och funktionalitet. De åkte hem och funderade vidare och tog sedan kontakt med en norsk karosserifabrik för att tillsammans ta fram ritningar på en lämplig buss. Den 1
mars 2007 kom så den första mobila förskolan till Sverige, och efter hand har fler mobila förskolor startats (Hellman & Sunnebo, 2009)
Förutom att den mobila verksamheten skapar flexibla förskoleplatser, ger den även en rad hälsomässiga fördelar som t.ex. lägre smittspridning, bättre kondition och grovmotorik. Detta på grund av att man i den mobila förskolan tillbringar större delen av dagen utomhus. Genom att vistas ute mycket i naturen blir det även lättare för barnen att utveckla en större förståelse för djur och natur, vilket är ett av förskolans uppdrag enligt Lpfö 98.
1.1 Läroplanen
Enligt läroplanen för förskolan skall förskolan sträva efter att varje barn utvecklar motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande (Lpfö 98).
Vidare står det att: den pedagogiska verksamheten skall genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön skall vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten skall främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter (Lpfö 98).
Förskolan skall medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp (Lpfö 98).
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med min undersökning är att ta reda på hur den mobila förskolan fungerar och vad pedagoger och rektorer tycker om denna typ av förskola. Detta kan i sin tur vara av intresse för kommuner som står i behov av att utöka antalet förskoleplatser och därmed har
funderingar på att starta en liknande verksamhet. Tanken är att besöka en avdelning som till största delen av veckan är ute med förskolebussen. Mina frågeställningar blir därför:
Hur fungerar en mobil förskola?
Vad tycker pedagogerna om verksamheten?
2. Teoretisk bakgrund
I den mobila verksamheten tillbringar barnen den största delen av dagen utomhus. I och med denna utevistelse, undviker man vanliga problem som smittspridning, stress, höga ljudnivåer och små ytor för barnen att röra sig på, som ofta förekommer på traditionella förskolor.Med traditionell förskola menas i detta sammanhang, en kommunal förskola som tillbringar större delen av dagen inne och som är ute i genomsnitt 1-2 timmar om dagen.
Genom den mobila förskolan ger man barnen möjlighet att vistas ute på stora ytor och därmed dra fördel av de hälsomässiga vinster som finns av att vistas ute mycket.
Det finns flera moderna studier som bekräftar att det är hälsosamt att vistas ute mycket. I en svensk undersökning jämfördes sjukfrånvaron i vanliga förskolor (i genomsnitt cirka fem timmars utevistelse i veckan vintertid) med "I Ur och Skur"-förskolor (fem till tjugofem timmars utevistelse i veckan hela året). Undersökningen visade att barn på uteförskolor hade markant lägre sjukfrånvaro och blev fortare friska än barn på andra förskolor.
Förklaringen till utebarnens bättre hälsa beror dels på den friska luften, dels att utemiljöns mindre trängsel minskar smittspridningen och är mindre stressande (Granberg, 2000).En annan svensk forskare, Patrik Grahn, har genomfört en undersökning som visar att barn som vistas ute mycket är betydligt friskare än andra barn, de har även starkare fysik, bättre motorik och är vigare. Han har också funnit att koncentrationsförmågan är större hos barn som har tillgång till en omväxlande utomhusmiljö. Dessutom har de färre konflikter med andra barn och leker fantasifullare och har mer varierande lekar. Grahn förklarar resultaten med att människan är gjord för att vistas i naturen och att naturupplevelser aktiverar och stärker immunförsvaret. Frisk luft, fria ytor och möjligheter att dra sig undan anses vara några av orsakerna till utevistelsens positiva effekter. Grahn menar också att för lite dagsljus är ohälsosamt. Det kan leda till trötthet, småväxthet och humörförändringar samt påverka dygnsrytmen (Gran m.fl. 1997).
Enligt Szczepanski (2005) finns det ungefär 1000 avhandlingar i världen om "Outdoor Education", och de visar bland annat att utevistelse och rörelser är bra för bentätheten (mindre risk för benbrott) och att gröna "refuger" minskar infektionskänsligheten, sänker blodtryck och puls. Hjärnans cortisolhalt (stresshormon) sjunker i en grön, variationsrik, naturpräglad miljö. Däremot går den upp när man blir stressad och vid hög artificiell ljudnivå och hög cortisolhalt minskar minneskapaciteten.
Att vistas ute mycket i dagsljus och i en hel del sol har stor betydelse för vår kropp och hälsa. Hudens produktion av D-vitamin som är viktigt för uppbyggnaden av bl.a. benstommen, stimuleras av solen. Att vistas mycket inomhus kan därför öka risken för benskörhet. Dagsljuset är dessutom viktigt för vår ämnesomsättning och för produktionen av olika hormon i kroppen. Utomhus får barnen möjlighet att förbättra sin motorik och genom att pedagogerna planerar aktiviteter som främjar både grovmotorik och finmotorik, skapas en god motorisk utveckling (Andersson & Rydberg, 2005).
Genom att som barn vistas ute mycket i naturen, ökar chanserna till ett aktivt friluftsliv som vuxen. Själva grunden till allt friluftsliv är längtan efter att få uppleva naturen och dess mångfald. I mötet med naturen upplever vi glädje över naturens många skiftningar.
Samtidigt får alla som ägnar sig åt friluftsliv naturligt respekt för hur viktigt det är att vårda allt levande. Naturliv sporrar oss till en sundare livsstil, något som allt fler strävar efter. Att få andas in frisk luft, få dricka rent vatten ur en fjällbäck och känna att kroppen mår väl efter en dags strapatser är något som ger många jäktade nutidsmänniskor välbehövliga krafter. Vi måste dock tänka på att det idealiska friluftslivet självfallet är skonsamt mot naturen. Vi måste uppträda i naturen så att vi inte ödelägger den och därmed gör det svårt eller omöjligt för kommande generationer att bedriva ett varierat friluftsliv (Nordin, 2008).
För att uppmuntra barnen till att bli vän med naturen krävs det naturligtvis att de har möjlighet att vistas i naturen. Det kan räcka med att man sitter och tittar, lyssnar eller lugnt går omkring och rör vid saker, luktar och smakar på dem om de går att äta. Fåglar flyger förbi och kanske kommer något djur att skynda sig in mellan träden, ett bi eller en fjäril att slå sig ner på en blomma. Man bör uppmuntra barnen att lukta på blommorna och röra vid
olika sorters löv för att känna hur de känns. Låt barnen ligga i gräset och se molnen fara över himlen medan trädgrenarna bildar mönster ovanför deras huvud (Britton, 1992).
I boken " Naturvetenskap och miljö" av Claesdotter, (2008), står det att skogen är världens bästa lekrum! Barn mår bra av långa lekpass och av att vara utomhus. Det stimulerar både fantasi och initiativförmåga. Dessutom utvecklas empatin, det är lätt att känna för djuren men också för varandra. Barn blir sociala när de får leka utan att bli avbrutna, och det finns små "rum" för alla som vill vara ifred. Alla barn kan ha roligt i skogen, klättra på stenar och klänga på nedfallna trädstammar, men var och en efter sin förmåga. Barnen lär sig känna vad de klarar av och sina egna begränsningar, men styrka, smidighet, uthållighet och förmågan att anpassa utmaningarna till sig själv förbättras hela tiden.
I skogen har barnen stora möjligheter att utöva aktiviteter på sitt eget sätt. Det finns ingen utvecklad norm för det rätta sättet att utföra en viss rörelse på. Det är ganska meningslöst att tala om rätt sätt att klättra i ett träd eller att försöka finna det mest optimala och effektiva sättet att hoppa över en sten. Det finns heller inga bestämda användningsområden för naturens föremål. Det är upp till var och en att bestämma vad kotten, stenen och pinnen ska användas till (Öhman &Sundberg, 2004).
Genom att låta barnen genomföra olika aktiviteter utomhus i en variationsrik och
naturpräglad miljö erbjuds de ökade utmaningar, som utvecklar den sociala kompetensen och samarbetsförmågan, vilket beror på att barnen då behöver hjälpas åt för att lösa de olika problematiska situationer som uppstår på ett annat sätt i den mer obegränsade utemiljön än inomhus Brügge m fl. (2007).
Det finns ytterligare fördelar med att vistas ute i skog och mark. Eftersom barnen kommer i direktkontakt med naturens växter och djur är det mycket lättare för dem att utveckla en förståelse för att "vi har bara den här jorden". Det har stor betydelse att barn vistas ute för att därigenom utveckla en känsla för naturen (Björneloo, 2008).
3. Metod och genomförande
Jag har valt att göra en empirisk studie vilket innebär att man undersöker någon del av verkligheten. För att göra detta behövs någon form av redskap. Dessa redskap kan t.ex. vara observationer, intervjuer och enkäter. Man brukar också benämna studien som kvalitativ eller kvantitativ. Använder man sig av den kvalitativa metoden kan man koncentrera sig på individens tankar och erfarenheter, till skillnad från den kvantitativa metoden där
forskningen lägger sin tyngdpunkt på datainsamlade siffror (Backman, 1998). Vidare kan man läsa i Björkdahl-Ordells bok (2007) att man i kvalitativa studier är intresserad av hur någon upplever ett fenomen. Detta anser jag skulle passa min undersökning eftersom jag vill veta vad rektorer och pedagoger tycker om den mobila förskolan.
Från början när jag planerade min undersökning, tänkte jag först åka med förskolebussen en dag och göra en observation, och sedan återkomma för att intervjua pedagoger och rektorer, men efter att ha varit med under en dag, beslöt jag mig för att använda enkäter för mina frågor. Anledningen var i synnerhet att det endast fanns en dag i veckan där pedagogerna någorlunda enkelt kunde gå ifrån, en i taget, för att i lugn och ro, kunna sitta ner och svara på mina frågor. Med en enkät kan de svara på frågorna när de har tid och då har de även större möjlighet att fundera lite på frågorna innan de besvarar dem. Nackdelen är att man inte kan förtydliga frågan eller ställa följfrågor till personen men pedagogerna och jag kom överrens om att vi kunde ringa och förtydliga, om det var något vi undrade över. Att man kan använda enkäter istället för intervjuer för jag stöd av i Enkätboken av Trost (2001, s. 9), där man kan läsa följande:
"Enkäterna liknar i mycket de personliga intervjuerna med den stora principiella skillnaden att karakteristiskt för alla enkäter är att den som svarar på frågorna själv noterar sina svar på ett eller annat sätt, och att någon intervjuare inte finns med i bilden." Jag bedömer min undersökning som kvalitativ eftersom den har som syfte att förstå hur intervjupersonen
Tilläggas bör att jag även skickade med enkäter till föräldrarna för att få deras synpunkter, men svaren uteblev så hädanefter utelämnar jag dem.
Jag hade också funderingar på att intervjua några barn, men då skulle det behövas föräldrars tillstånd och jag skulle behöva lära känna barnen bättre för att de skulle våga svara ärligt på mina frågor. Efter överrenskommelse med pedagogerna skickar jag enkäterna till förskolan, de svarar på enkäterna och skickar tillbaka dem till mig i det bifogade frankerade kuvertet. Till rektorerna skickas enkäterna till den skolan som de är stationerade på.
3.1 Metodkritik
Risken med att skicka ut enkäter till de berörda personerna är dels att de kanske inte ger sig tid till att besvara frågorna ordentligt, dels att de kanske missförstår frågorna och inte bryr sig om att kontakta mig för ett förtydligande. De tillfrågade personernas dagsform kan också påverka resultatet på enkäterna. Har man haft en stressig eller komplicerad dag kan det påverka svaren på frågorna. Hade samma person fått samma frågor en annan dag är det inte säkert att personen hade uppgett samma svar. Svarens tillförlitlighet kan därför inte anses vara den högsta.
3.2 Undersökningsgrupp
Jag valde för enkelhetens skull den mobila förskola som jag sedan tidigare hört talas om och som jag visste befinner sig i en stad i Skåne. Det finns ytterligare en förskolebuss i Skåne men den alternerar mellan olika avdelningar, så den motsvarade inte riktigt det jag ville undersöka, nämligen den avdelning som till största delen utav veckan, är ute med förskolebussen. I min undersökning ingick fyra rektorer och tre pedagoger, sammanlagt sju personer.
3.3 Genomförande
Jag började med att ta kontakt med förskolans biträdande rektor och berättade att jag var mycket intresserad av den mobila förskolan och att jag gärna ville göra ett examensarbete om den. Jag frågade om jag kunde få följa med bussen ut någon dag för att få se hur det går till "på riktigt" och efter det att den biträdande rektorn frågat pedagogerna, visade det sig att de var positiva till ett examensarbete om den mobila förskolan. Jag kontaktade en av
pedagogerna på förskolan och vi bestämde vilken dag som jag kunde åka med och se hur det kan gå till i en mobil förskola. Efter denna dag konstruerar jag frågeenkäter tillsammans med missivbrev till rektorer och pedagoger och efter att ha blivit godkända av min
handledare, skickar jag enkäterna tillsammans med frankerade svarskuvert till förskolan. Missivbrev är det brev som följer med själva frågeformuläret och som ger en förklaring angående undersökningens syfte och metod (Trost 2001).
4. Resultat
4.1 Basförskolan
Förskolebussen utgår från något som man kallar för basförskolan. Den ligger i ett villaområde med närhet till stora grönområden och lekplatser. På basförskolan finns fem avdelningar varav en är bussavdelningen med 21 barn. Här har de tillgång till lokaler och befinner sig i dessa måndag – torsdag mellan 06,30 – 09,00 och mellan 15.00 – 17,30. Tiden där emellan tar de förskolebussen ut till en förutbestämd plats och tillbringar sedan dagen på detta ställe. Det kan vara parker, närliggande skogsområden, rekreationsområde, museer och andra intressanta platser. Ibland genomförs lite längre utflykter och då
meddelas föräldrarna om detta. På fredagarna är bussen och chauffören utlånad till andra förskolor och skolor i rektorsområdet, så då befinner sig den mobila avdelningen sig mer på basförskolan och i intilliggande grönområde. Tanken med att låna ut bussen på fredagar är att fler förskolor och skolor skall få nytta av bussen och på detta sätt kunna åka ut till lite nya platser.
4.2 Bussen
Trots att bussen ses mer som ett verktyg än en faktisk lokal, är den specialanpassad för att barnen ska kunna vara utomhus och sedan om det skulle bli för dåligt väder, kunna gå in och använda bussen som en lokal för att t.ex. värma sig, äta, spela spel, läsa, vila eller kanske pyssla med någonting.
Bussen är specialbyggd åt förskolan. I den bakre delen finns en myshörna med stora kuddar, böcker och spel. Det är utrustad med wc, tvättställ och skötbord. Det finns
stövlar med. Vidare finns spishäll, vask, kylskåp, garderob, skohylla, lådor och
förvaringsutrymme. Borden är höj - och sänkbara, så man kan lägga över en madrass om man vill utnyttja bordet till viloplats. Trepunktsbälten finns vid alla sittplatser och alla barnen sitter på bestämda platser i barnstolar. I bagageutrymmena finns lådor där man förvarar lego, bilar, byggklossar, uteleksaker m.m. Bussen är utrustad med alkolås, sprinklersystem och backningskamera. Med på bussen är tjugo barn, en förskollärare och två barnskötare varav den ena även tjänstgör som busschaufför. Vanligtvis brukar man åka till samma plats under tre veckor för att barnen ska känna sig lite hemma på platsen, vilket bidrar till ökad trygghet.
Foto: Mona Ringdahl Foto: Mona Ringdahl
4.3 En dag med förskolebussen
Klockan 8,30 en solig, strålande dag i slutet av september, infinner jag mig på basförskolan. Då håller man på att avsluta frukosten och barnen går och tvättar sig, gör toalettbesök samt klär på sig. En del diskussioner förs om vad man bör ha på sig. Lite extrakläder tas med för säkerhets skull. Sedan ställer barnen upp innanför grinden och sedan går barnen, ett åt gången, på bussen som finns på plats direkt utanför grinden. Två pedagoger hjälper barnen inne i bussen med att ställa skor/stövlar på skohyllan och ser till att bältet sitter på
ordentligt. Under tiden lastar chauffören in maten som kommer direkt från förskolans kök. När alla barn är på plats hälsas de välkomna till en ny dag tillsammans, man räknar dem och man berättar vart man skall köra. Sedan är det dags att ge sig iväg mot dagens mål, ett skogsområde ca 1,5 mil utanför stan. Resan tar ca 20 minuter och det är andra veckan som man befinner sig på denna plats.
När vi kommer fram sitter alla barnen kvar på sina platser och man hjälper barnen ett och ett att spänna loss bältet och ser till att de får skor, ytterkläder och säkerhetsväst på sig. Barnen samlas i sina tre grupper utanför bussen och räknar hur många de är i varje grupp denna dag. Idag går 3- åringarna iväg med en pedagog och de andra två grupperna med lite större barn, går iväg med de andra två pedagogerna. Idag skall det byggas en gemensam koja, men först får vi gå en bit till en del av skogen där kojorna brukar få vara ifred. Innan vi är framme, sätter vi oss i en ring och äter den medhavda frukten och pratar lite om naturen vi sitter i och om kojbygget. Sedan letar barn och pedagoger upp ett lämpligt träd att bygga kojan runt och sedan startar själva byggandet. Efter en stund går en av
pedagogerna i väg för att förbereda maten medan kojbygget fortskrider. Vid lunchtid avslutas bygget med löftet om att komma tillbaka och fortsätta på kojan i morgon. Vi går vidare till en öppen del av skogen där vi träffar gruppen med de yngre barnen och de andra två pedagogerna. De har transporterat dit maten på en matvagn och lagt ut en stor plastduk på marken för alla att sitta på. God ordning och reda gäller när maten serveras och man sitter ner och väntar tills det är ens egen tur. Glas, bestick, tallrikar m.m. finns på
matvagnen så detta behöver inte barnen ha med sig. Efter maten samlas man i grupperna igen för att läsa en bok för barnen och sedan är det fri lek. En del barn klättrar i träd, en del
och några leker glasskiosk och säljer glass till alla som vill köpa. Efter en stund blir glassen gratis, barnen tycker det är dumt att man skall behöva betala för glassen. När klockan blivit lite över två, samlar man ihop sina tillhörigheter och barn och beger sig tillbaka mot
bussen. Väl framme så börjar proceduren med att lasta in barnen igen, ett och ett och sedan börjar hemfärden. Vi är hemma vid basförskolan vid 15.00 - tiden. När alla barnen har gått av bussen kör chauffören den till uppställningsplatsen och barnen går in för att äta
mellanmål och kort därpå börjar en del av barnen gå hem. Efter mellanmålet var det fri lek ute på förskolans gård och jag tackade för att jag hade fått följa med och se hur det kan fungera en dag i den mobila förskolan. Vi bestämde att jag skulle skicka enkäterna till pedagogerna så skulle de besvara frågorna enskilt. Om det skulle uppstå några oklarheter kunde vi alltid kontakta varandra via mail eller telefon.
4.4 Rektorernas svar på enkäten
När svaren kom tillbaka på frågeenkäterna från de fyra rektorerna, visade det sig att de valt att svara på enkäten tillsammans. Eventuellt hade resultatet blivit ett annat om de valt att svara på enkäten enskilt. Svaren är redovisade direkt under frågan.
1. Vad anser du att det finns för fördelar med den mobila förskolan?
Svar: Fördelarna är många! Bl.a. att man lätt kan ta sig till miljöer/platser som kan vara svårt att nå för övriga verksamheter. Pedagogerna störs inte av vanliga avbrott t.ex. kollegor som går förbi och pratar, städning o.s.v. Det är även lättare att vara flexibel med t.ex. måltider.
2. Vad anser du att det finns för nackdelar med den mobila förskolan?
Svar: Vet inte om det finns några nackdelar. Kanske möjligen att verksamheten blir sårbar om t.ex. busschauffören blir sjuk. Om man inte har tydliga rutiner, kan det också bli lite besvärligt när barn blir sjuka.
3. En del människor ser den mobila förskolan enbart som en tillfällig lösning på en akut platsbrist. Anser du att den mobila förskolan ska finnas kvar även om det inte råder platsbrist? Om ja, varför det? Om nej, varför inte?
Svar: Ja – ett fantastiskt komplement till den vanliga verksamheten. En otrolig möjlighet för barnen att se olika delar av staden och dess omnejd.
4. Finns det något i Lpfö98 som du anser är lättare att uppnå med den mobila verksamheten? Om ja, ge något exempel.
Svar: Natur och miljöfrågor där det ingår att tillägna sig ett varsamt förhållningssätt till naturen, blir väldigt påtagligt i denna verksamhet. Även när det gäller att utveckla sitt kunnande om växter och djur finns allt att vinna i denna verksamhet.
5. Har pedagogerna deltagit i någon typ av fortbildning inför den mobila verksamheten? Om ja, vad för utbildning?
Svar: De har deltagit i bussäkerhet och utepedagogik.
6. Finns det något du vill tillägga om den mobila förskolan?
Svar: Tydliga rutiner och ett stort säkerhetstänk är ett måste för att den mobila förskolan ska fungera.
4.5 Redovisningen av pedagogernas svar på enkäten
För att korta ner redovisningen av pedagogernas svarsdel, har jag valt att sammanställa lik-artade frågor till liklik-artade områden. Pedagogernas svar redovisas med pedagog 1, 2 och 3.
Fråga 1-2 sammanställs till: för- och nackdelar med den mobila förskolan?
Fråga 3-4 sammanställs till: Hur är det att arbeta i den mobila verksamheten jämfört med vanlig verksamhet samt vad tror du föräldrarna tycker?
Fråga 5-8 sammanställs till: Plats och säkerhet.
Fråga 9-11 sammanställs till: Bör den mobila verksamheten få finnas kvar när det inte råder platsbrist, har det funnits problem och vad bör man tänka på innan man startar en ny mobil förskola?
Fråga 12 sammanställs till: Synpunkter på undersökning eller något att tillägga?
4.6 Pedagogernas svar på enkäten
1-2. För- och nackdelar med den mobila förskolan?Pedagog 1
Möjligheten att ta sig ut till natur och kulturella evenemang. Hög närvaro bland barnen gör också att den "röda tråden" i verksamheten följs på ett smidigt sätt. Med hög närvaro menar jag att barnen är friskare, mindre småsjuka och inga snoriga näsor. Nackdelarna med
verksamheten är nog på vintern när det blir mycket av- och påklädning och barnen får vänta vid de rutinerna. Med tanke på utrymmet så finns det i nuläget inget alternativ mer än väntan.
Pedagog 2
Fördelen är att vi har friheten att disponera tiden precis som vi vill. Nackdelen är att en del aktiviteter blir mer säsongsbetonade på vår avdelning än på andra. Som att måla. Lättare för oss att göra ute när det är varmt för det är för trångt på bussen.
Pedagog 3
Att ha friheten att komma ut i skog och mark är en stor fördel. Nackdelen är att det är trångt om utrymme i bussen."
3-4. Hur är det att arbeta i den mobila verksamheten jämfört med vanlig verksamhet samt vad tror du föräldrarna tycker?
Pedagog 1
Att få komma ut och upptäcka mer än närområdet är inspirerande och roligt. Utepedagogik är något som jag verkligen fastnat för. Eftersom verksamheten är ny (bara 1 år) och att det inte finns något liknande i staden, är verksamheten fortfarande under utveckling och det finns mycket kvar att lära. Jag tycker ändå att vi har fått rutiner och den dagliga
verksamheten att fungera på ett bra sätt. Att jobba på bussen upplever jag som att jobba på en 1-avdelningsförskola. Arbetslaget blir tight och vi är ju för oss själva. På ett sätt är det skönt för vi styr vår dag själv och är inte beroende av andra t.ex. mattider och vid sjukdom i "huset". Personligen kan jag sakna fler arbetskollegor, det kan ju bero på att jag är van att jobba på en 4-avdelningsförskola.
Eftersom våra föräldrar medvetet har valt vår verksamhet, har jag bara upplevt positiva reaktioner.
Pedagog 2
Det är mer sårbart om någon personal är sjuk. Man fixar inte att åka ut två personal med alla barn. Kan ingen i huset hjälpa till eller inga vikarier finns måste vi stanna i huset. Annars kan vi rikta in oss på det som vi vill och sedan åka och se det i verkligheten. Det man talar om kan man åka och se.
Föräldrarna har ju valt aktivt att sätta sina barn på en avdelning med utomhusverksamhet. De visste att vi var nischade inom natur. Jag tror att de är nöjda med det.
Pedagog 3
Jag älskar att vara ute i naturen och jag tycker att både jag och barnen mår mycket bättre av att vara ute.
Föräldrarna har själv gjort valet att sätta sina barn på bussen.
5-8. Plats och säkerhet.
Pedagog 1
Vi åker till samma ställe ca tre veckor i rad. Trygghet och rutiner är viktigt för barnen och därför har vi valt att åka till samma ställe några veckor i rad. Barnen kommer ihåg och vet vad de kan göra vid de olika resmålen. För oss pedagoger vet ju vi också vad som väntar när vi kommer fram och vi kan planera vår verksamhet efter vad som finns i området och använda det på bästa sätt. Innan vi åker med barnen till en ny plats i naturen ska vi
pedagoger ha varit där först och gjort en riskanalys av området, vilket innebär t.ex. vägar, vatten, sankmark, tillgänglighet osv. Vi jobbar också kontinuerligt med barnen om hur långt ifrån en vuxen du får gå och vi tränar "Hitta Vilse" med Civilförsvaret. Alla barn har reflexväst, ryggsäck med extrakläder, vattenflaska, frukt och visselpipa.
Nya platser väljs ut genom att personalen letar nya platser men även föräldrar och andra i vår närhet kommer med förslag på lämpliga platser. Barnen får tycka till om vilka platser vi har varit på och vilken som är deras favorit. Vi återkommer till dessa platser med jämna mellanrum.
Pedagog 2
Vi brukar återvända till samma plats under tre veckors tid. Detta för att barnen ska känna igen sig och känna sig trygga samtidigt som de lär in många nya rutiner och vi åker bara till platser där vi i personalen har varit innan och rekat. Vi har varit på x- antal platser och alternerar dessa. När vi är på plats kan barnen säga vad de vill göra och vart de vill gå.
Pedagog 3
Vi har 5-6 ställen som vi åker till samt till temalekplatser inom staden. Vi åker dit och kollar platserna innan vi tar dit barnen. Nya platser är oftast ställen där någon av oss pedagoger tidigare har varit. Barnen är inte delaktiga i valet av platser.
9-11. Bör den mobila verksamheten få finnas kvar när det inte råder platsbrist, har det funnits problem och vad bör man tänka på innan man startar en ny mobil förskola?
Pedagog 1
Jag tycker absolut att den ska finnas kvar. Det är en bra verksamhet för både personal och barn. Den är ett lyft för uteverksamheten då vi kan besöka olika miljöer när vi vill. När det gäller oväntade problem så har vi väl egentligen inte råkat ut för några sådana. Möjligen kan det vara den dagen då värmen slutade att fungera i bussen eller den gången vi hade en lucka som inte gick att stänga, men allt gick ju att fixa. Något man bör tänka på om man vill starta en mobil förskola är att någon i arbetslaget bör ha gått någon form av utbildning inom utomhuspedagogik för att det ska fungera. Lämplig ålder på barnen för verksamheten är 3-5 år.
Pedagog 2
Det är ju en akutlösning på platsbrist. Men om verksamheten blir bra, barnen utvecklas och trivs som på en vanlig avdelning, varför sluta? Vi har inte varit ute för några speciella oväntade problem. I början hände det att bussen behövde åka in på verkstaden, men då var vi ute på annat sätt. Om man ska starta en mobil verksamhet får man inte vara en
"tidsoptimist". Det tar tid att gå på och av en buss för tjugo barn. Tänk igenom innan vad för typ av verksamhet ni vill ha.
Pedagog 3
Jag tycker absolut att den ska finnas kvar. Dels för att barnen älskar det och dels för att barnen annars inte hade kommit ut så ofta i naturen. De problem som vi råkat ut för är när det blivit något fel på bussen. Mina råd inför en uppstart av en ny mobil förskola är att verksamheten måste vara ordentligt genomtänkt och strukturerad.
12. Synpunkter på undersökning eller något att tillägga?
Inga pedagoger uppgav att de hade några synpunkter på undersökningen, eller något att tillägga.
5. Slutsats och diskussion
Syftet med min undersökning var att få en inblick i hur den mobila förskolan fungerar samt med hjälp av enkäter ta reda på hur rektorer och pedagoger ser på verksamheten.
Rektorerna valde att svara gemensamt på enkäten vilket naturligtvis kan ha påverkat resultatet. Det hade varit intressant att veta deras enskilda åsikt om den mobila förskolan, men nu valde de att besvara enkäten tillsammans och då får det räcka med det. Efter att ha följt med en mobil förskola under en dag samt genom att ha sammanställt svaren på enkäterna, blir min slutsats att den mobila förskolan är en genomtänkt och välstrukturerad verksamhet som bör finnas kvar även när barnkullarna minskar och det akuta platsbehovet sjunker för kommunerna. Detta på grund av att det finns så många hälsomässiga fördelar av att vistas ute och att denna möjlighet ges till barn som annars inte haft så stora chanser att komma ut i naturen. Det finns undersökningar som visar att barn på uteförskolor har markant lägre sjukfrånvaro och blir fortare friska än barn på andra förskolor. Förklaringen till utebarnens bättre hälsa beror dels på den friska luften, dels att utemiljöns mindre trängsel minskar smittspridningen och är mindre stressande (Granberg, 2000). Detta stämmer överrens med vad en av pedagogerna svarade, nämligen att barnen hade högre närvaro, de var mindre småsjuka och inga snoriga näsor. En annan pedagog upplevde det som att både pedagoger och barn mår mycket bättre av att vara ute.
I Björneloos bok, (2008), står det att om barnen kommer i direktkontakt med naturens växter och djur är det mycket lättare för dem att utveckla en förståelse för att "vi har bara den här jorden". Det har stor betydelse att barn vistas ute för att därigenom utveckla en känsla för naturen. Genom att vistas ute mycket i naturen blir det även lättare för barnen att utveckla en större förståelse för djur och natur, vilket är ett av förskolans uppdrag enligt Lpfö 98. Rektorerna i undersökningen ansåg att den mobila verksamheten gjorde det lättare för barnen att tillägna sig ett varsamt förhållningssätt till naturen samt utveckla sitt
Eftersom barnen i den mobila förskolan vistas så mycket ute i naturen, ökar deras chanser till ett aktivt friluftsliv som vuxen. Dessutom är det lättare att utveckla naturlig respekt för hur viktigt det är att vårda allt levande. Genom naturlivet blir de sporrade till en sundare livsstil, något som allt fler strävar efter (Nordin, 2008).
När det gäller den mobila förskolans fortsatta existens anser både rektorer och pedagoger att verksamheten bör finnas kvar även när barnkullarna blir mindre. Rektorerna tycker att det är en otrolig möjlighet för barnen att komma ut och se staden och dess omnejd och på detta sätt att nå ställen som kan vara svåra att nå för övriga verksamheter. Andra fördelar som nämns är färre störande avbrott och större flexibilitet. Pedagogerna tyckte att
verksamheten är bra både för barn och personal och ett lyft för uteverksamheten eftersom de kan besöka olika miljöer när de vill. Friheten att disponera tiden som de vill uppgavs också.
Den dagliga verksamheten präglas av ordning och reda samt ett stort säkerhetstänk, vilket både rektorer och pedagoger ansåg vara väldigt viktigt för att den mobila förskolan ska kunna fungera. Råden till de som funderar på att starta en ny mobil förskola är att någon i arbetslaget bör ha gått någon form av utbildning inom utomhuspedagogik för att det ska fungera. Lämplig ålder på barnen för verksamheten är 3-5 år. Verksamheten måste vara ordentligt genomtänkt och strukturerad och man måste åka ut för att kontrollera riskerna innan man åker ut med barnen till ett nytt ställe. Barnen är inte delaktiga i själva valet av platsen man åker till men får sedan när de väl är på plats, vara med och bestämma vart de ska gå eller vad de ska göra.
Skillnaden att arbeta i den mobila förskolan jämfört med den vanliga verksamheten,
uppgavs av alla pedagogerna som möjligheten att komma ut och se mer än bara närområdet och att man disponerar sin tid själv. Man ansåg också verksamheten mer sårbar när någon personal blev sjuk, speciellt busschauffören. Arbetslaget blir "tight" och risken är att man saknar fler arbetskollegor.
Personligen tycker jag att den mobila förskolan är både spännande och intressant. Tänk att kunna åka ut till platser som man pratat om eller att kunna åka ut till olika skogar och naturområden och gå på spännande upptäcktsfärder och få en mängd hälsomässiga fördelar på köpet. Visst kan det vara både trångt och besvärligt att få plats med allt som måste finnas med i bussen och visst kan det vara jobbigt med all väntan för barnen och visst kan
verksamheten vara sårbar på olika sätt, men möjligheten att få komma ut och se sig omkring tycker jag överväger de nackdelar som finns. Förvisso åkte jag med en solig och vacker höstdag när det var torrt och fint i markerna och detta är naturligtvis inte jämförbart med en kall och blöt vinterdag, men det verkar ändå vara det perfekta jobbet. Jag tror inte att resultatet skulle ändras nämnvärt även om jag åkt med en kall och blöt dag, för barnen är så vana vid att vara ute i alla väder och dessutom har de bussen att gå in i om det skulle bli alltför dåligt väder. Jag hoppas att fler kommuner kommer att få upp ögonen för den mobila förskolan så att fler barn kan få uppleva denna förskoleform, barn som kanske aldrig annars hade fått möjligheten att besöka olika natursköna platser och dra nytta av alla hälsovinster som inkluderas. Med bussens hjälp kan man ta sig till varierande natursköna platser - platser som man annars bara kunde prata och drömma om.
Om jag kunde göra om undersökningen skulle jag i enkäterna även ha ställt frågor som handlade om hälsa och motorik och på så sätt bättre kunnat koppla ihop teoridelen med min undersökning. Jag anser ändå att syftet med undersökningen är uppnådd. Jag har tagit reda på hur den mobila förskolan fungerar och jag har fått reda på hur rektorer och pedagoger ser på verksamheten, vilket var den ursprungliga tanken med min uppsats. Kanske kan min undersökning vara till nytta för någon som funderar på att starta en mobil förskola, då jag anser den vara ganska representativ för de mobila förskolorna i Sverige. Visst kan den dagliga verksamheten skilja sig något åt från förskola till förskola, men i det stora hela så anser jag att undersökningen stämmer.
I en framtida forskning kunde man undersöka vad föräldrar och barn anser om
verksamhetsformen. Man kunde även undersöka om det funnits mobila förskolor som lagts ner och vad det kan bero på.
6. Referenser
Andersson, Royne & Rydberg, Dan (2005) Naturen och hälsan. Ödeshög: Skogsstyrelsen.
Backman, Jarl (1998) Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Björkdahl-Ordell, Susanne (2007) Kvantitativ metod – ett annat sätt att tänka? I Jörgen Dimenäs, (red.) Lära till lärare. Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och
vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber.
Björneloo, Inger (2008) Hållbar utveckling - att undervisa utifrån helheter och
sammanhang. Stockholm: Liber.
Britton, Lesley (1992) Montessori, Lära genom lek. Stockholm: Wahlströms förlag.
Brügge, Britta. m fl. (2007) Friluftslivets pedagogik. För kunskap, känsla och livskvalitet. Stockholm: Liber.
Claesdotter, Annika (2008) Tid för växter, kryp och fåglar. I: Naturvetenskap och miljö i
förskola och förskoleklass. Malmö: Lärarförbundets förlag.
Grahn, Patrik m fl. (1997) Ute på dagis - hur använder barn daghemsgården?, Movium/Institutionen för landskapsplanering, Alnarp, Stad & Land, nr 145.
Hellman, Lotta & Sunnebo, Solveig (2009) Mobil pedagogik – nya äventyr varje dag. Lund: Studentlitteratur.
Lpfö 98. Läroplan för förskolan. (2006) Stockholm: Fritzes.
Nordin, Ingvar (2008) Ut i naturen - 600 svenska växter och djur i färg. Värnamo: Pedagogisk Information AB.
Szczepanski, Anders (2005) Uterummet – en kunskapskälla. I: Utomhuspedagogik i
förskola och förskoleklass. Stockholm: Lärarförbundets förlag.
Trost, Jan (2001) Enkätboken Lund: Studentlitteratur.
Öhman, Johan & Sundberg, Marie (2004) Rörelse i naturen – ett alternativt kroppmöte. I: Lunnegård, Ian. Wikman, Per Olov. och Wohlin, Ammi.(red.) Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur.
