• No results found

Motivation

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Motivation"

Copied!
48
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Skolutveckling och ledarskap

Examensarbete

15 högskolepoäng

Motivation

En studie om motivation bland lärare och elever på byggprogrammet.

Motivation

A study of the motivation among students and teachers on the construct

program.

Mikael Reichel

Mattias Rehnholm

(2)
(3)

Sammanfattning

Syftet med vårt arbete är att jämföra en grupp elever och en grupp lärare på gymnasieskolans

byggprogram och deras syn på olika stimuleringsfaktorer som hjälper eleverna att känna motivation för sina studier.

Metoden vi använde oss av var intervjuer. Genom intervjuer med sex lärare och sex elever på

två olika gymnasieskolors byggprogram har vi låtit dessa personer tala om hur de ser på olika motivationsfaktorer.

Resultatet av vår undersökning visar bl.a. att lärarens undervisningssätt, engagemang,

flexibilitet samt förmåga att skapa ett bra undervisningsklimat har en stor betydelse för elevernas motivation enligt både lärare och elever. Vikten av att sammankoppla den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) och skolarbetet är också något som tas upp av både lärare och elever. Lärarna och eleverna upplever vidare att elevernas motivation ökar när det varvas teoretiska och praktiska moment i undervisningen och att de sammankopplas på ett naturligt sätt. Det syntes dock ingen tydlig skillnad i resultatet mellan killarna och tjejerna.

(4)
(5)

Förord

Detta arbete har utförts av Mikael Reichel och Mattias Rehnholm. Vi tar gemensamt ansvar för vårt arbete.

Vi vill tacka de elever och lärare på de gymnasieskolor som på ett bra sätt ställde upp och svarade på frågorna som ligger till grund för vårt examensarbete.

Vi tackar också våra kollegor som visat hänsyn och förståelse för vårt arbete. Speciellt tack till Fredrik och Martin som stöttat och hjälpt oss under vårt arbete.

Vi tackar våra familjer som stått ut med allt under vårt arbete.

(6)
(7)

Innehåll

Innehåll... 7

1. Inledning... 9

1.1 Byggprogrammet... 10

1.2 Syfte och frågeställningar... 12

1.3 Disposition av uppsatsen... 12

2. Teoretisk ansats ... 15

2.1 Definition av begreppet motivation... 15

2.2 Teorier om motivation ... 17 2.3 Tidigare forskning ... 19 3. Metod ... 23 3.1 Metodval... 23 3.2 Urval... 24 3.3 Etiska krav... 25 3.4 Genomförande... 26 3.5 Tillförlitlighet ... 27 3.6 Bearbetning ... 28 4. Resultat... 30

4.1 Elevens val av utbildning ... 30

4.2 Relation lärare - elev ... 31

4.3 Elevers motivation ... 32

4.4 Mer praktiker än teoretiker... 34

5. Diskussion ... 38

5.1 Elevens val av utbildning ... 38

5.2 Relation lärare - elev ... 39

5.3 Lärarens betydelse... 41

5.4 Mer praktiker än teoretiker... 42

(8)
(9)

Inledning

Den här studien har varit intressant och utvecklande att arbeta med. Det har vid vissa stunder även varit energislukande så ibland har vi känt av hur det är att sakna motivation inför en uppgift. Motivation är något som driver oss människor framåt. Det är olika saker som motiverar olika människor, men vad krävs av skolan för att motivera eleverna att under sina tre år på gymnasieskolans byggprogram känna att de stimuleras till att lägga den energi som krävs för att genomföra sina studier på ett bra sätt? Vad är det som påverkar elever att känna sig motiverade och hur kan man som lärare hitta dessa saker hos alla de olika individer som bildar en klass på gymnasiet?

Jenner (2004) menar att elevens motivation till stor del beror på vilket bemötande eleven får, både från sina kamrater och från oss som lärare. Motivation är ingen egenskap menar Jenner, utan en följd av elevens erfarenheter och hur eleven blir bemött. Det pedagogiska mötet mellan lärare och elev skapar en relation från första mötet. Det är pedagogen som ansvarar för att det skapas ett positivt klimat och en fruktbar relation. Det gäller att som pedagog vara klar över att det inte är en jämställd relation. Jenner skriver att det är läraren som har en avgörande betydelse för att upprätthålla och skapa elevers motivation. Eftersom det är vi lärare som bär ansvaret för lärandesituationer utgör det vårt förhållningssätt såsom engagemang, positiv attityd, öppenhet samt reflektionsförmåga en grundläggande del i motivationsarbetet.

Vi har under vår studietid på Malmö högskola ofta hamnat i samtal om vad som motiverar eleverna. Vi har under de år vi arbetat på byggprogrammet sett en tydlig tendens till att studiemotivationen hos eleverna faller ganska drastiskt under de tre åren de studerar hos oss. Detta är något andra lärare med lång erfarenhet av undervisning på byggprogrammet kan ge uttryck för har varit likadant under en ganska lång period. Innan vi började arbeta som lärare på byggprogrammet hade vi ganska olika arbetsbakgrund. Innan Mattias började som lärare på byggprogrammet arbetade han på två olika behandlingshem. Dessa två behandlingshem arbetade med ungdomar mellan 12-18 som på olika sätt har hamnat snett i samhället. De ungdomar han arbetat med har dels varit tvångsomhändertagna, men det har också funnits de ungdomar som varit frivilligt placerade. Det man som personal ständigt arbetar med är att

(10)

skolan på ett acceptabelt sätt, hålla tider på kvällen och slutligen komma i säng i rätt tid. Det är ett ständigt motiveringsarbete och det var här Mattias intresse för dessa frågor startade.

Mikael har under de tio sista åren han arbetade som byggnadsarbetare varit handledare för ett antal byggelever, som gjort sin arbetsplatsförlagda utbildning (APU) på det företaget Mikael arbetat. Han har märkt en klar tendens att ju närmare eleverna kommer sin studentavslutning, desto mindre fokuserar eleverna på sina studier. Vi undervisar i karaktärsämnen på var sitt byggprogram och har under en tidigare tvåårsperiod arbetat på samma skola.

Vi vill inte bara titta på karaktärskurser utan även på kärnämneskurser. Vi vill se om det är likadana problem inom kärnämneskurserna som vi har upplevt i karaktärsämneskurserna. Vi anser att det är oerhört viktigt att elever som läser på byggprogrammet har en bred utbildning med betyg som gör att de har möjlighet att senare studera på högskola. Det är därför lika viktigt att eleverna känner sig motiverade att lägga ner tillräckligt med energi även i kärnämneskurserna. I Lpf 94 står det:

”Läraren ska utgå från den enskilda elevens behov, förutsättningar, erfarenhet och tänkande. Läraren skall stärka varje elevs självförtroende samt vilja och förmåga till att lära”.(Lpf 94, s. 11)

I läroplanen står det däremot inte hur man som pedagog ska göra för att inspirera och motivera elever till lärande. Om vi kan skapa oss en bild av vad det är eleverna känner är viktigt i denna fråga kanske vi bättre kan hjälpa eleverna att fullfölja sina studier med ett bättre resultat.

1.1 Byggprogrammet

Byggprogrammet är ett praktiskt program där fokus ligger på att sammankoppla det praktiska med det teoretiska och att få eleverna intresserade och ansvarstagande inom många olika byggområden. (Byggprogrammet. Programmål, kursplaner, betygskriterier och kommentarer

(11)

Under 1970-talet utreddes frågan om förändringar inom gymnasieskolan. 1988 beslutades om en treårig försöksverksamhet för yrkesutbildningarna som resulterade i att försöket blev permanent i och med att ett beslut om en treårig yrkesutbildning togs i juni 1991 och blev en del av kommande Lpf 94. Nu skulle gymnasieutbildningen baseras på sexton nationella program där även yrkesprogram, förutom att vara yrkesförberedande, också skulle utgöra grund för högskolestudier. Skolverket (2000). Tidigare var yrkesutbildningarna tvååriga linjer där det första året var förberedande och förlagt till skolan medan år två i utbildningen delades mellan 20 % kärnämnen och 80 % praktik. Numera är det upp till varje skola att inom de givna ramarna utforma utbildningen där den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) ska innefatta minst 15 veckors praktik på en arbetsplats. I programmålen kan man läsa följande:

Byggprogrammet syftar till att ge en bred orientering om byggprocessen och till att ge grundläggande kunskaper inom nybyggnad och renovering av hus och anläggningar. Programmet syftar även till att ge en grund för ett fortsatt lärande i arbetslivet och för vidare studier. (Byggprogrammet. Programmål, kursplaner, betygskriterier och kommentarer 2000, s. 9)

Genom samverkan mellan kärnämnen och karaktärsämnen samt genom att praktiska och teoretiska inslag förs samman och integreras i olika ämnen och kurser bildas en helhet i utbildningen och utvecklas den kompetens som krävs i arbetslivet. Skolverket (2000)

Precis som vi skrev tidigare är det upp till varje skola att utforma ramarna för utbildningen. Här kommer en kort beskrivning av upplägget som vi har på våra byggprogram. Det kan säkert skilja en hel del på hur det ser ut på andra skolor, men det ser lika ut på våra. Med upplägg menar vi hur undervisningsstrukturen ser ut och hur den är kopplad till praktik ute på företag.

I årskurs 1 på våra byggprogram har eleverna två dagar i veckan där de arbetar med praktiska byggtekniska uppgifter i bygghallen. De andra dagarna arbetar eleverna med de teoretiska delarna av karaktärsämnena och kärnämnen och lärarna i karaktärskurserna och kärnämneskurser har bra möjligheter att sammanfoga det teoretiska med det praktiska.

(12)

Eleverna i årskurs 1 är oftast väldigt positiva till att studera för de har nyligen kommit in på sitt förstaval. I vår undersökning tittar vi närmare på hur det fungerar i årskurs 2 och 3 för det är där vi har sett en nedgång av motivationen.

På skolorna där vi undervisar har skolan, Sveriges byggindustri, och de lokala byggbolagen tillsammans utarbetat en modell gällande den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU). Eleverna i årskurs 2 och 3 är sammanlagd ute på företag hälften av sin studietid under dessa två år. De praktiserar i tvåveckorsintervaller. När årskurs 2 eleverna är i skolan är årskurs 3 eleverna på APU och tvärtom. Man har valt den modellen för att eleverna ska få en så sammanhängande och välfungerande praktik som möjligt. APU:n ger erfarenheter av programmets verksamhetsområden och möjlighet att tillämpa och värdera olika arbetsmetoder liksom möjlighet att arbeta såväl självständigt som i arbetslag.

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med vårt arbete är att jämföra en grupp elever och en grupp lärare på gymnasieskolans byggprogram och deras syn på olika stimuleringsfaktorer som hjälper eleverna att känna motivation för sina studier.

Frågeställningar vi har valt att använda oss av är:

Hur ser eleverna på sin studiemotivation? Hur ser lärarna på elevernas studiemotivation?

1.3 Disposition av uppsatsen

Vi har under vårt arbete valt att arbeta mycket tillsammans. Vi har trots att vi numera arbetar på olika skolor i olika städer en väldigt tät kontakt. Vi valde att starta med att leta och läsa intressant och relevant litteratur. Vi började skriva på olika delar och under den tiden skapade vi också ett större intresse runt hur vi skulle formulera oss under våra intervjuer som vi sedan valde att genomföra tillsammans.

Uppsatsen börjar med olika frågeställningar om ordet motivation. I kapitel ett tar vi fram flera skäl till varför vi valt att skriva om vad det är som motiverar våra elever. Vi presenterar också

(13)

hur byggprogrammet är uppbyggt. I kapitel två försöker vi förstå vilken betydelse motivationen har för våra elever. Vi tar även upp olika begrepp om motivation som vi fick fram genom litteraturen. I kapitel tre beskriver vi vilken metod vi använde oss av och varför. Här berättar vi om vårt urval och varför vi just valt att intervjua dessa elever och lärare. Vi går även igenom tillförlitligheten och bearbetningen i detta kapitel. I kapitel fyra skriver vi om elevernas och lärarnas tankar om vad som motiverar eleverna. Vi valde att ha diskussionen i kapitel fem. Där tar vi upp våra egna tankar och funderingar kring vårt resultat och kopplar dessa till litteraturen.

(14)
(15)

2. Teoretisk ansats

För att på ett bra sätt tydliggöra vad ordet motivation innebär börjar vi detta avsnitt med att försöka förstå betydelsen av ordet motivation. Därefter kommer vi belysa olika perspektiv på motivation.

Philips och Soltis (1998) berättar att om någon skall lära sig något eller tillägna sig ett nytt beteende behöver man bara se till att det finns en bra stimulans eller uppmuntra och belöna ett visst beteende någorlunda systematiskt. De berättar om en man vid namn Thorndike som stängde in en katt i en bur. Det fanns ett sätt att ta sig ur buren och när katten lyckades så belönades katten med en fisk. Efter hand gick det snabbare och snabbare att ta sig ur buren. I Thorndikes modell gynnades inlärningen av belöningen till ett nytt beteende.

”Ifall motivation är det som får en person att göra något, så består motivationen i det här fallet av ett stimulus eller en belöning”. (Philips & Soltis enl. Ahl, 2004, s. 31)

2.1 Definition av begreppet motivation

Själva ordet motivation kommer från latinets movere, som betyder att röra på sig.

(Stensmo, 1997) Att försöka förklara vad begreppet motivation innebär är dock inte så enkelt. Det står väldigt olika i den litteratur vi läst. Om man väljer att läsa i Bra böckers lexikon, del 16, står det:

”motivation är handlingsorsak, bevekelsegrund. I psykologin betecknar motivation de faktorer hos individen som väcker, formar och riktar beteende mot olika håll”. (Bra böckers lexikon,

1987, del 16 )

(16)

”medveten eller omedveten inriktning hos en person är att vilja utföra vissa handlingar” (Egidius ,2000s. 286)

Imsen (1988) skriver att motivation handlar om hur känslor, tankar och förnuft flätas samman och ger våra handlingar färg och glöd. Hon skriver också att en aktivitet föregås av känslor och förväntningar, och att de följer med när vi utför en handling och hur den lägger sig som en slöja runt minnet av den utförda handlingen. Motivation är därför ett mycket centralt begrepp.

Kan människor ha olika syn på motivation? När vi ser till oss själva angående motivation och vad det innebär, tänker vi att det är viljan och vissa handlingar vi utför. Vi kan känna att motivation är en sinnesstämning att vilja göra något roligt och meningsfullt.

När man talar om motivation nämns ofta två olika delar av begreppet motivation, nämligen den inre motivationen och den yttre. Imsen skriver i sin bok att inre motivation är när en elev gör något utifrån inre drivkraft och intresse, att en aktivitet är rolig och upplevs meningsfull för eleven.

Yttre motivation menas med att eleven utför aktiviteten för att uppnå ett visst mål. Den inre motivationen är den som är mest lik det som brukar förknippas med lust. Den yttre motivationen uppkommer istället från olika yttre faktorer som lockar människan till att göra en viss handling. Flera problem som kan uppkomma vid yttre motivation är att elever ibland fokuserar på närliggande mål istället för själva lärprocessen. Frågan känns ofta igen från skoldebatten. Om vi som pedagoger väljer att lägga tyngdpunkten på yttre mål, som betyg, kan eleverna bli för inriktade på att skaffa sig sådana kunskaper som bara ger höga betyg. De inre målen som t.ex. att få tillfredställa sitt intellekt och att få vara delaktiga i olika grupprocesser hamnar lätt i skymundan.

Det är en stor utmaning för oss pedagoger att med hjälp av skolans målinriktade styrdokument skapa yttre motivationsfaktorer som sedan eleverna själva kan använda sig av för att känna att deras inre motivation ökar.

(17)

2.2 Teorier om motivation

Carlgren och Marton (2005) har forskat om framtidens läraryrke. De skriver att för att få de moderna eleverna intresserade krävs andra saker än vad som tidigare fungerat som motivationsskapande saker. För att höja motivationen hos elever menar de att det är viktigt att fånga elevernas intresse och att göra saker som eleverna uppfattar som roliga. Det finns en rad olika inlärningssituationer och vad som fungerar i de olika situationerna finns det inget givet svar på.

Att samspelet mellan elev och lärare fungerar är oerhört viktigt och det är viktigt att tänka på att eleverna påverkas av läraren, men läraren påverkas också mycket av eleverna. Som pedagog är det då viktigt att ge alla bra förutsättningar för att tillgodogöra sig utbildningen. Den sociokulturella teorin innebär samspel och samarbete mellan människor där en sociokulturell individ utvecklar sina grundläggande sociala färdigheter, det vill säga sin uppfattning om sig själv och andra människor. Utveckling sker enligt Vygotskij (1995) genom relationer. Vygotskij hade en positiv inställning till barnets möjligheter att lära. Han betonade

vikten av de socialt skapade inlärningsvillkorens betydelse för barnets möjlighet till att lära.

Vygotskij menade att ett barns kompetens inte förstås kan genom att titta på barnets aktuella utvecklingsnivå. Barnets kompetens bör ses ur två synvinklar där den ena är vad barnet genom tidigare erfarenheter och utveckling just nu kan och behärskar. Den andra är att man ska kunna ana barnets fortsatta utvecklingspotential. Den potentiella nivån är den som ligger inom räckhåll för barnet och som det har möjlighet att nå.

Wood (1999) skriver att barnet enligt Vygotskij genom samarbete med vuxna eller mer kompetenta kamrater kan prestera mer än på egen hand. Vygotskij menade att det som barnet idag klarar med hjälp kommer barnet senare att klara av på egen hand. Genom samspel och samarbete med mer kompetenta barn eller andra vuxna, styrs barnet mot sin nästa nivå i sin utveckling. Med detta som bakgrund menade Vygotskij att utveckling sker genom lärande och att man i många sammanhang kan säga att det är lärandet som styr utvecklingen.

(18)

åstadkomma learning by doing. Det är av största vikt att elever får möjlighet att prova på olika saker och att ställas inför olika problem. Ibland kan de lösa uppgiften, men ibland blir det fel och de lär sig då av att de måste göra om uppgiften.

Vikten av att sammanfoga teori och praktik är alltså väldigt viktig. På byggprogrammet har vi bra möjligheter att göra det. Elevernas praktiska inslag i utbildningen är många och det ges bra tillfällen för lärare att sammankoppla teori med praktiska moment.

Vygotskij (1995) menade också att en uppsplittring av skolämnen ger en förlust av kunskapens naturliga sammanhang. Detta gör att tematiska arbetsuppgifter där eleverna får arbeta med en helhet ger ett gott resultat grundat på Vygotskijs teorier. Vygotskij talar mycket om fantasins betydelse för inlärning. Det är viktigt att förstå att fantasin inte fungerar som en isolerad företeelse hos människan. Vi använder vår fantasi i alla möjliga former av aktivitet, särskilt när vi samlar på oss nya erfarenheter.

Säljö (2000) skriver:

Alltifrån begynnelsen gör vi våra erfarenheter tillsammans med andra. Dessa medaktörer hjälper oss, ofta helt oavsiktligt, att förstå hur världen fungerar och skall förstås. (Säljö, 2000,

s. 36)

Genom dessa erfarenheter lär vi oss att förstå olika saker och att samspela så som det förväntas av omgivningen. Barnet socialiseras in i kulturella mönster och språket har en betydande funktion.

”Om man skall förstå inlärning måste man hela tiden komma ihåg att inlärning och motivation är olösligt sammanvävda. Inlärning måste därför ses i skenet av skolans och närmiljöns sociala och kulturella ramar. Nyckeln till elevens inlärningsprocess hittar man inte i en enkel inlärningsformel. Mer sannolikt är att nyckeln ligger i en förståelse för hela det sociala samspel som fyller elevens värld”. (Imsen, 1988, s. 286)

(19)

Vi lärare behöver alltså se större strukturer och sammanhang, inte minst eftersom eleverna själva förväntas skapa sådana sammanhang. Vi behöver också i linje med läroplanen inse att eleverna är unika med olika behov.

”Hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå. Det finns också olika vägar att nå målen. Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig göras lika för alla.”. (Lpf 94, s. 20)

2.3 Tidigare forskning

Här i detta avsnitt kommer vi att belysa tidigare forskning som vi finner relevant för vår studie.

Helena Ahl som är ekonomie doktor och verksam som forskare vid Encell (National Centre of Lifelong Learning) skriver att teorier om motivation och lärande bygger i hög grad på generella motiveringsteorier. De teorier som handlar om motivation och människors lärande brukar kallas för hinderteorier. Ahl skriver att de bygger på en humanistisk grund och förutsätter att människan har en inneboende lust att lära sig olika saker, men att hinder av olika slag kan komma i vägen. Det kan röra sig om olika personliga problem som t ex dålig skolerfarenhet, eller olika strukturella hinder som kan handla om tillgänglighet och om information. Går det att undanröja hindren, så undanröjs också eventuella motivationsproblem. Ahl (2004)

Boström och Wallenberg har skrivit boken Inlärning på elevernas villkor.

De tar upp olika inlärningsstilar och hur man på olika sätt kan nå ut till eleverna under sin undervisning. Boström och Wallenberg menar att en sådan sak som kroppsspråket har en stor betydelse när det gäller att nå ut till alla individer i klassrummet. De menar att det är viktigt att nå ut till eleverna om man skall försöka att motivera dem.

(20)

Lindgren & Lundmark, (2007) har gjort en undersökning om vad det kan vara för faktorer som motiverar gymnasieelever i matematik samt jämför de dessa faktorer mellan elever som valt teori- och yrkesinriktade program. Undersökningen gjorde de med hjälp av en enkät på en gymnasieskola i Norrbotten år 2007. Det var totalt 141 elever som svarade på deras enkät. Lindgren & Lundmark studie visar tydligt att läraren har en viktig roll vad som påverka elevernas motivation i matematik. Eleverna tyckte också att det var viktigt att de får erkännande och respekt. Lindgren och Lundmark skriver att:

”detta visar att det är viktigt att läraren värdesätter alla elever och ger dem känslan av att vara någon i andras ögon”

(Lindgren & Lundmark, 2007, s 9)

Det var också viktigt att läraren kunde förklara på ett bra sätt under sin undervisning. Läraren skulle ha goda ämneskunskaper och han/hon skulle vara engagerad. Lindgren och Lundmark hittade en stor skillnad bland de främsta motivationsfaktorerna i jämförelse mellan teori- och yrkesinriktade elever. Det var att 41% av de yrkesinriktade eleverna anser att det är mycket viktigt att matematiken anpassas till deras program jämfört med 15% bland teoriinriktade eleverna. Detta trodde Lindgren och Lundmark beror på att yrkesinriktade elever är medvetna om att de i sina framtida yrkesroller kommer att behöva olika moment i matematiken.

Här ser vi en klar likhet med vårt byggprogram. Våra elever vet att de kommer att behöva vissa moment så som att kunna räkna skala, volym, mått och area. Detta kan motivera eleverna på ett yrkesinriktat program medan det blir svårare på ett teoretiskt program som t.ex. naturvetenskapliga programmet där matematiken inte direkt kan anpassas för något specifikt yrke utan utformas för att täcka en generell vetenskaplig grund för kommande studier.

Martin Hugo (2007) har gjort en studie om elevers och lärares erfarenheter i en liten grupp på gymnasieskolans individuella program. Syftet med deras studie är att förstå och belysa sju elevers och tre lärares erfarenheter av skolan under elevernas treåriga gymnasietid. Målet med studien är att kunna utveckla kunskap om hur gymnasieskolan ska kunna möta behovet hos elever som lämnar grundskolan med ofullständiga betyg. Eleverna i den här studien lämnade grundskolan med ofullständiga betyg och sökte själva till en liten undervisningsgrupp på gymnasiets individuella program med inriktning mot restaurang och storkök.

(21)

Det mest framträdande i Hugos studie var vikten med möten som sker mellan elever och lärare. Dessa möten var en förutsättning för att eleverna skulle bli mottagliga för att lära sig innehållet i gymnasieskolans kurser. Hugo menar att om möten skall ske krävs en öppenhet, ett intresse och ett engagemang från lärare att utgå ifrån eleverna och deras erfarenheter. Det handlar om att som lärare hela tiden ställa frågan: Vilka är det vi har framför oss i klassrummet? För att skapa en god lärandemiljö bör lärare veta hur barn och ungdomar tänker.

Bland gymnasieskolans nya elevgrupper Skolverket (2000) finns många omotiverade och skoltrötta elever och Hugo skriver i sin studie att det kan ta flera års arbete att få dessa elever att ändra inställning till sitt skolarbete. Att möta eleverna med åtgärdsprogram, kursplaner, prov och läxor innan inställningen till skolarbete blivit mer positiv är ganska meningslöst och kan förstärka elevernas negativa skolbild. Hugo skriver att det handlar istället om att se den andres behov, att utgå ifrån elevernas tidigare erfarenheter och se eleverna som resurser och kompetenta medmänniskor som vill och kan lära sig saker.

Framträdande i Hugos studie är att eleverna blev motiverade och lärde sig när de upplevde att undervisningen var på riktigt och såg att det de gjorde fick direkta konsekvenser. Detta blev tydligt när eleverna utförde konkreta arbetsuppgifter tillsammans i köket och de såg ett tydligt gemensamt mål med det de gjorde. Hugo skriver att det är alltför många elever i dagens svenska skolsystem som upplever att undervisningen inte är på riktigt och då lär de sig också mindre.

Hugo avslutar sin avhandling med att skriva om gymnasieskolans uppgift. Han menar att det är gymnasieskolan som skall ta emot eleverna när de lämnar grundskolan. En stor

elevgrupp kommer varje år till gymnasieskolan med ofullständiga betyg, svag självbild och ett motstånd mot hela skolbilden. För att kunna möta dessa elever och ge dem en meningsfull gymnasietid krävs det en horisontsammansmältning mellan elevernas och lärarnas livsvärldar.

(22)
(23)

3. Metod

I de följande avsnitten kommer vi att förklara vilken metod vi har använt oss av i vår undersökning och varför. Vi kommer även att beskriva hur vi har tänkt i valet av informanter. Vi kommer också att visa på vikten av de etiska aspekterna när man gör en undersökning av detta slaget.

3.1 Metodval

När man talar om metoder skiljer man mellan kvantitativa och kvalitativa metoder.

Kvantitativa metoder används exempelvis för att mäta antal eller mängd, medan kvalitativa metoder används när man skall tolka eller beskriva människors beteende. Hartman (2004) menar att kvalitativa metoder används när man försöker nå förståelse för en individ eller en grupp individer.

Eftersom vi är ute efter att undersöka olika påverkningsfaktorer på elevers motivation så har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod och då i form av intervjuer. Hartman beskriver i sin bok att man brukar skilja mellan standardiserad intervju och icke-standardiserad intervju, eller korrektare intervju med hög eller låg standardiseringsgrad. I en intervju med hög standardiseringsgrad är frågorna ofta formulerade i förhand. Det brukar förknippas med s.k. kvantitativa studier. Den kvalitativa metoden kan vara mer flexibel och intervjuerna kan göras enligt en föranpassad intervjumall. Frågorna behöver inte vara lika statiska utan en viss flexibilitet i intervjusituationen finns det utrymme för. Carlström, Hagman (1999) Vid en intervju med låg standardiseringsgrad, är endast frågeområdena gjorda i förväg. Vi formulerade frågorna efter hand för att kartlägga och fördjupa respondentens tidigare svar. Denna sortens studie används vid s.k. kvalitativ studie.

Vi valde alltså att göra en kvalitativ undersökning i form av en intervju. Vi tyckte att våra frågeställningar var relativt djupa och därför krävdes en intervju i stället för en enkätundersökning.

(24)

”En enkätundersökning ger inte möjligheten till alltför komplicerade frågor och inte heller till icke planerade följdfrågor, som skulle innebära fördjupning ”.(Ejlertsson, 2005, s. 11)

3.2 Urval

Vår undersökning bygger på tolv kvalitativa intervjuer. De berörda är sex lärare och sex elever. Valet av lärare bygger på att vi ville se om det var någon skillnad mellan kärnämnen och karaktärsämnen därför valde vi att intervjua vardera tre lärare som undervisar i dessa olika ämnesområden.

När vi valde ut elever tittade vi lite på hur deras betyg såg ut. Vi bestämde oss i huvudsak för elever där vi kunde se en viss nedåtgående trend genom att betygen gått ner. För vi ville få deras syn på motivation och vad som motivera dem.

Hartman (2004) skriver att det skall göras ett urval vid kvalitativa intervjuer om nu gruppen som skall intervjuas inte är alltför liten. Det gäller att man använder sig av ett lämpligt urval, för att på det sättet kunna gå in mer på djupet i intervjun. När vi gjorde vårt urval letade vi elever och lärare som hade den där speciella kunskapen om vad vi var ute efter med vår undersökning. En del av de elever vi valde är elever som vi själva har i undervisning. Lärarna är både kärnämneslärare och karaktärsämneslärare på byggprogrammet. Först var vi tveksamma till att intervjua elever som vi själva undervisar, men efter övervägande ansåg vi att det trots allt var det bästa alternativet. Fördelen med att intervjua elever vi själva undervisar är att eleverna känner sig trygga med oss. Vi tror att vi under våra år tillsammans byggt upp ett förtroende mellan varandra. Nackdelen kan vara att eleverna inte vågar vara ärliga i de svar de ger oss eftersom vi känner varandra. Vårt mål som pedagoger och mentorer är att göra eleven trygg och att den får vara med och bestämma över sin utbildning. Vi har bedrivit vår undervisning i demokratiska arbetsformer och försökt utveckla elevernas förmåga och vilja att ta personligt ansvar och aktivt deltaga i samhällslivet. På så sätt tror vi att eleverna vågar vara ärliga och säga vad de tycker och tänker.

Eleverna hade olika inriktningsval. Det var tre med husbyggnadsinriktning, en murare, en golvläggare och en målare. De elever vi valt att intervjua går alla sista året på byggprogrammet. Anledningen till att vi valde elever som går i årskurs tre var att de hade

(25)

varit med i skolan under tre år och kände till skolans organisation och de lärare som arbetade där.

3.3 Etiska krav

När vi gjorde vår undersökning utgick vi från HSFR`s forskningsetiska principer.

(Etik-forskningsetiska principer för humaniora och samhällsvetenskap, 1991) Det är det

humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet för etikregler inom forskning. Vi beskriver här kort de fyra krav som måste vara uppfyllda enligt HSFR.

• Informationskravet: De som berörs av studien skall alltid informeras om syfte med studien och att deras deltagande är frivilligt.

• Samtyckeskravet. Att låta deltagarna själva bestämma om de vill medverka i studien.

• Konfidentialitetskravet. De som medverkar i studien ska garanteras anonymitet. Alla uppgifter om de medverkande ska behandlas på ett sådant sätt att ingen kan identifiera informanten.

• Nyttjandekravet. Att uppgifter insamlade om enskilda personer endast får användas för undersökningsändamål.

Vi startade med att vara tydliga med syftet med vår undersökning. Vi förklarade att det var ett examensarbete på Malmö Högskola. Vi var också tydliga med att elever och lärares namn inte skulle skrivas ner utan de är anonyma i undersökningen. Vi var tydliga att informera om att deras medverkan var frivillig och att det var fullt förståligt om de inte ville delta.

(26)

3.4 Genomförande

Intervjuernas frågor gjorde vi kortfattade, enkla och på ett vardagligt språk, detta för att få den intervjuade att kunna utveckla svaren vidare, och det blev många följdfrågor på våra i grunden få frågor.

När det var dags för själva intervjun valde vi att boka upp ett eget litet rum, bara för att komma bort från den vanliga skolmiljön. Det bjöds på en liten fika samtidigt, allt för att komma i en så bra stämning som möjligt. Vi var noga med att förklara vårt syfte med intervjun så att den intervjuade kände sig delaktig i dessa viktiga frågor.

Vi genomförde intervjuerna tillsammans bara för att intervjun skulle flyta på så bra som möjligt. En av oss ställde frågorna medan den andre antecknade svaren. Vi kunde använt oss av bandspelare men det valet gick bort efter en tids diskussion. Vi upplever det som positivt att vara två intervjuare, eftersom man då kan vara mer fokuserad på en sak och inte i förväg lägga upp vem som skall ta vilken fråga. Vi hade en liten mall med våra intervjufrågor som huvudintervjuaren utgick ifrån medan den andre antecknade och kom med en del följdfrågor. (Repstad, 1999)

Vi är medvetna om att det kan vara bra att använda sig av bandspelare vid intervjuer. Då kan man koncentrera sig på vad den intervjuade säger och man slipper anteckna. Vi kom dock fram till att bandspelaren kan upplevas lite stressigt och vi ville inte förlita oss helt till tekniken då vi båda varit med om att tekniken spelat oss ett spratt. En del människor tycker vidare inte om att bli intervjuade med bandspelare. De blir hämmade och situationen kan bli konstlad. (Repstad, 1999) Trost (1997) menar att det är bra att använda sig av bandspelare vid intervjuer. Men några av nackdelarna kan vara att det ofta är tidskrävande att höra och spola fram och tillbaks vid transkribering samt kan risken vara att man inte får med tonfall, tankepauser och en del av kroppspråket, som den intervjuade gör. Därför valde vi att skriva ner allt som sades på papper under intervjun. Jan Guillou menar att det är pennan som påverkar tempot i intervjun. Den intervjuade kommer formulera sig mera noggrant och eftertänksamt, snegla i blocket och se om man är med. Man kondenserar samtalet, båda parter blir mer koncentrerade och då blir det bättre menar Guillou. (Häger, 2007). Vi insåg rätt snabbt att det blev mycket skrivande. Vi kan ha missat något under våra intervjuer, men vi upplevde som vi fick med det viktigste och det var bra att vi var två som genomförde

(27)

intervjuerna tillsammans. För då kunde den ena koncentrera sig på frågorna och den andre anteckna svaren.

Intervjuerna tog max en timma. Våra elever och lärarkollegor ställde upp. Vi genomförde intervjuerna tillsammans på våra skolor. Våra rektorer tyckte att vårt arbete var av så stor vikt att vi fick utföra intervjuerna på skoltid med eleverna. Det var lite värre med lärarintervjuerna. Där fick vi i vissa fall vänta in studiedagar för att utföra våra intervjuer. Det var väldigt viktigt att vi utförde alla intervjuer tillsammans för att inte det skulle skilja sig något under intervjun. Vi började alltid intervjun med att presentera oss och varför vi gjorde denna intervju.

3.5 Tillförlitlighet

Alla tillfrågade intervjuare ställde upp på våra intervjuer och besvarade alla våra frågor. Vi anser därför att reliabiliteten är ganska hög. Vi började med att ställa frågorna i samma ordning bara för att få så hög standardisering som möjligt. Trost (2007). Vi märkte rätt snart att det blev en viss flexibilitet i intervjun i alla fall. Vi är medvetna om att vår studie bygger på ett begränsat antal intervjupersoner och urvalet av dessa respondanter inte är representativt i strikt mening.

Enligt Kvale (1997) handlar begreppet validitet om i vilken utsträckning den metod som man har valt för sin undersökning, verkligen undersöker det som den var ämnad att undersöka. Då syftet med vår forskning var att undersöka elevers /lärares syn på motivation så valde vi den kvalitativa forskningsintervjun som metod för detta. Vi tror oss anse ha uppnått validitet för vår forskning eftersom det viktiga med den valda arbetsmetoden är just att

få fram respondentens egna tankar kring vad som motiverar.

3.6 Bearbetning

Eftersom vi var två som höll i intervjun så kunde den ena av oss bara koncentrera sig på att få med det den intervjuade sa. Vi började med att koda materialet. Vi gick igenom materialet i flera omgångar för att få fram de mest framträdande svaren. Därefter letade vi i materialet om det fanns något som överraskade oss, även efter material som vi kände igen. Vi kunde rätt

(28)

bearbetning gick vi igenom våra kategorier och såg till att de var väl avgränsade och att material som tydligt hörde samman presenterades gemensamt.

(29)
(30)

4. Resultat

Syftet med undersökningen är att undersöka elevers och lärares syn på elevers motivation.I kommande avsnitt har vi sammanfattat olika saker som eleverna och lärare anser påverkar elevernas motivation. Vi har valt fyra olika teman som vi såg trädde fram under bearbetningen av intervjuerna.

4.1 Elevens val av utbildning

Samtliga elever vi har intervjuat hade byggprogrammet som förstaval i sina val till gymnasiet. Vi fick reda på flera olika teorier om varför eleverna just valt att studera på byggprogrammet. Det övergripande var att det var elevernas olika ”intressen” som styrde deras val till gymnasiet. Två av eleverna sa följande: ”Jag gillade att snickra och bygga kojor när jag var

liten”. En elev sa: ”Det är ju ett högskoleförebyggande program med de flesta kurserna och så. Jag menar att man får lite av varje när man går på byggprogrammet. Det är ju alltid bra att kunna bygga ett hus”.

En annan elev berättade att det varit lite av varje som styrt hans val. Dels från föräldrarnas håll men även en viss påverkan från alla ”gör det självprogram” från teven. Tre av eleverna hade minst en nära anhörig som arbetade inom byggbranschen, och detta trodde dessa elever kunde vara en bidragande anledning till deras gymnasieval. Flera av eleverna tyckte det kändes positivt att snabbt efter gymnasiet kunna komma ut i arbetslivet och därför valde de byggprogrammet. En elev sa: ”Jag vill göra saker med händerna och gillar inte att bara sitta

still och plugga”.

Elevernas bild av byggprogrammet är att det är ett praktiskt program, men med mer teori än de på förhand trodde. De upplever att det var svårt att veta innan de valde i årskurs 9 hur det var att gå på byggprogrammet, men de upplevde att de informationsdagarna de varit på har gett en bra inblick hur det i stort fungerar att studera på byggprogrammet.

En annan sak som påverkat elevernas val av utbildning är lönen. En elev sa: ”Som snickare

(31)

vardag och när de väljer vilket gymnasieprogram de ska läsa är lönen de får efter sin utbildning en viktig del av gymnasievalet. Eleverna vi intervjuade var samtliga intresserade av hur länge det dröjer innan man är fullbetald och om det finns sätt att snabba på den processen.

4.2 Relation lärare - elev

Studien visar att eleverna socialt trivs bra på byggprogrammet. Eleverna känner att de i stort sätt kommer överens med alla sina undervisande lärare, men att det är lättare att snacka med karaktärsämneslärarna för dem har de lärt känna bättre genom att de har haft mer kontakt med dem. ”En del lärare är som vilken kompis som helst” menade flera elever. En del av eleverna tyckte det till en början kändes jobbigt att börja på en sådan stor skola när man kom från en liten högstadieskola, men med den gemenskapen som finns på programmet så försvann dessa farhågor snabbt.

Gemensamt för de lärare vi intervjuade är att de trivs på byggprogrammet och de säger att de gillar den typen av elever som de undervisar. Lärarna har en skiftande bakgrund och det skiftar också ganska mycket i hur länge de arbetat som lärare. Lärarna upplever att det är en ärlig och rak atmosfär mellan elever och lärare. En av lärarna var inne på att man från årskurs ett skapar en bra relation till eleverna, och sedan har man stor nytta av det i det fortsatta arbetet. Han sa: ”Om man från början har en bra relation till eleverna och man ser ju efter ett

tag vilka som tappar i studieintresse så har man större möjligheter att påverka just dessa elever. Det är svårt om inte omöjligt att vara med och påverka elevens situation om man inte har en fungerande relation till eleven”. Han tillade också att det var viktigt att vara tydlig

med sin roll som lärare. Han menade att man kanske inte skulle vara bästa kompisen med eleverna, utan försöka hitta en bra balans.

En del av eleverna ansåg att det var bra om lärarna var stränga och tuffa för då visste de hur de skulle uppföra sig under lektionerna. Om det var för slappt blev det inget gjort. ”Vi tycker det är bra när läraren är tydlig med sina regler och instruktioner.” En av eleverna sa: ”På vissa lektioner är det alltid lugnt och de flesta jobbar på bra, det är mycket enklare att arbeta om man får lugn och ro.”

(32)

Eleverna känner att de vill vara med och påverka undervisningen och en del tycker att lärarna tar för lite hänsyn till vad de tycker. De känner att lärarna lyssnar för lite på deras åsikter. De tycker också att lärarna inte tar sig den tid det behövs för att sitta ner och prata om annat än skolan. En elev sa: ”Det är bara när vi har gjort något fel som en del lärare pratar med mig” De flesta eleverna tar upp att de upplever att lärarna tar för lite hänsyn till vad eleverna tycker är viktigt. En av eleverna sa ”Det känns som att allt är planerat och det kan vara bra men

ibland när jag vill snacka om andra saker som jag tycker är viktigare säger de att vi ska hålla oss till ämne.”.

En av lärarna ansåg att elevernas motivation till viss del var kopplat till olika grupprocesser som de ställs inför i skolan. Han sa: ”Det är ibland kopplat till vilken typ av ledare du har i

klassen eller gruppen hur motiverade resten av gruppen blir”. Han ansåg att det viktigaste

arbetet för honom som pedagog var att skapa en bra och trygg lärandemiljö för eleverna.

4.3 Elevers motivation

Eleverna som vi valde att intervju har under de tre år de studerat på byggprogrammet haft ett enligt oss vikande intresse för sina studier. Det har för den skull inte att göra med att de har dåliga betyg utan att deras intresse sjunkit. Med det menar vi att betygen inte varit till grund för vår studie utan motivationen. Det hänger så klart ihop i de flesta fall, men vi har inte valt att studera detta.

En av lärarna ansåg att nu med de höga intagningspoängen på byggprogrammet borde kraven på eleverna öka så att de kände att de blev tillfredsställda utifrån sina goda studieresultat. För en del år sedan var betygskraven inte alls höga för att komma in på programmet men det är numera helt andra förutsättningar. Han sa: ”För att motivera eleverna behövs uppgifter som

utmanar dem”. En av lärarna sa: ”För att motivera elever har jag märkt att ju tydligare man är med vad som förväntas av dem och när de olika arbetena ska vara klara ju mer motiverade är de”.

Lärarna anser att det inte är något större problem med att motivera eleverna till att nå godkänt, men att det ibland kan vara svårt att få eleverna att skapa sig en egen drivkraft för att nå högre betyg och inte bara betygsmässigt utan att eleverna ibland saknar viljan att lägga ner tid och

(33)

energi på ett sätt som skulle göra att de i slutändan skulle vara mer attraktiva på arbetsmarknaden.

Eleverna känner att trots att de trivs både med lärare och klasskamrater är de väldigt skoltrötta och längtar efter att få börja arbeta och tjäna pengar. Vi frågade varför de kände så och en del av dem svarade att linjen skulle kortas av till att bli en tvåårig linje som den en gång i tiden var. En del av eleverna upplevde det som det i årskurs 1 var fullt schema och mycket att göra men i årskurs 2 och årskurs 3 var det mycket håltimmar och det kändes som de då hellre var ute och tjänade pengar på sina praktikplatser. De tyckte årskurs tre var onödig. ”Alla vill inte

vara akademiker” sa en elev. Alla de elever vi pratat med tycker att det teoretiska

undervisningsmaterial som oftast används inom karaktärsämnet och då mest av de lärarna som arbetat länge i skolan är gammalt och tråkigt. Det behövs komma fram ett nyare material eller ska det ändras på nått sätt.

Flera av eleverna tog upp att de ansåg det viktigt att inte vara för många i undervisningsgrupperna för om man är många hinner inte läraren med. En av lärarna ansåg att det är svårt att räcka till för alla elever och deras enskilda behov. Han sa: ”När man i varje

klass undervisar så många elever som i vissa fall även läser olika kurser är det svårt att själv känna sig motiverad och det är klart att det speglar av sig på eleverna”.

En av eleverna sa att han trodde att det var så att lärarna blev påverkade av elevernas sätt att vara och på så sätt minskade lärarnas engagemang i undervisningen. Hon sa: ” Även om vi har

det bra på lektionerna så märker läraren att jag inte går in för det så mycket och då blir det väl så att han snackar mer med dem som är intresserade. Jag menar det hade jag gjort om jag varit lärare”. Alla eleverna var eniga om att lärarnas sätt att undervisa och lärarnas

förhållningssätt påverkade deras motivation. Det visade sig på olika sätt men hur eleverna blev mottagna och lärarnas bemötande var viktigt för eleverna. En elev sa: ”En del lärare har

svårt att förstå att vi inte kan så mycket och ibland känns det som man inte fattar något och jag vågar inte fråga en lärare om hjälp för då känns det som man är dum i huvudet.

En av lärarna ansåg att elevernas motivation var svår att hålla uppe i och med att undervisningen i år 2 och 3 är så splittrad för eleverna är i skolan under en tvåveckorsperiod

(34)

gå vidare. Läraren ansåg att det skulle vara bättre med treveckorsperioder där det skulle vara enklare att hinna med hela avsnitt och på så sätt hela tiden kunna starta med ett nytt kapitel när eleverna kommer in efter praktiken. Hon sa: ”Jag själv som lärare har ibland svårt att

minnas vad det var vi senast arbetade med så jag förstår att eleverna kan känna att det blir sönderhackat”.

Det är viktigt att hela tiden precisera vad eleverna ska göra och när det ska vara klara med uppgiften. Lärarna anser att det är deras ansvar att vara tydliga mot eleverna, men att det skiljer från elev till elev hur de tar emot och tar tillvara på den här tydligheten.

Lärarna på den ena skolan ansåg att det tematiska arbetet de har startat med i årskurs 1 skulle kunna vara bra i årskurs 2 och årskurs 3 också. En lärare sa: ”Om vi kan knyta samman

undervisningen med ett tematiskt arbete tror jag att det skulle höja elevernas intresse för helheten och det skulle säkert öka elevernas intresse för de olika delarna i helheten”.

En av lärarna ansåg att ansvaret till stor del låg hos eleverna att ta sina studier på tillräkligt stort allvar. Han sa: ”De brukar inte tillräckligt stort allvar i sina studier och de har svårt att

inse vikten av att studera”. Han ansåg att det behövdes större krav på eleverna och att de på så

sätt skulle bli mer motiverade. Med krav menade han att det behövdes tydligare ramar vad som krävdes av eleverna vid t.ex. inlämningsuppgifter, att alltid komma i tid till skolan och att alltid göra sitt bästa oavsett hur långt det räcker. Han sa: ”Ute på deras praktikplatser är

kraven betydligt större vad gäller tider och att arbeta hårt och eleverna gillar ju sina praktikperioder så det tycker jag borde funka i skolan också”.

4.4 Mer praktiker än teoretiker

Alla sex elever ansåg sig själva vara mer praktiker än teoretiker när vi pratade med dem. De gillade alltså att arbeta med praktiska moment i skolan istället för att sitta och läsa. De valde byggprogrammet för där var det mindre teori och mer praktiska lektioner. De flesta eleverna tycker det är för lite praktiska moment på skolan och det är en av anledningarna att de ofta uttrycker att de lär sig mycket mer på sina praktikplatser. En av eleverna tog upp att han tyckte att en av kurserna i karaktärsämnet hade varit kanonbra. Det hade varit fokus på det praktiska istället för som vanligt inne på skolan det teoretiska. Han sa: ”Under de timmarna

(35)

längre fram under min lärlingstid. Det var inte bara i den speciella kursen utan det var massa annat som vi lärde oss när vi snackade med vår lärare under de praktiska momenten. Under den kursen var vi inte så många heller utan vi fick alla mer tid att få saker förklarat för oss”.

Några av eleverna tycker att lärarna ska använda sig mer av vad eleverna gör ute på sina praktikplatser för att på så sätt få undervisningen mer intressant. En av eleverna ansåg att på det sätt där de i grupper och på egen hand läst och tagit fram material för hur man från grunden till att huset är inflyttningsklart arbetat i en kurs var bra för det blev alltid bra diskussioner på de lektionerna. Hon sa: ”Jag lärde mig mycket på att lyssna på hur andra

gjorde på sin praktik och att det ofta fanns många sätt att göra olika moment, och det var bra för på så sätt hade vi på skolan nytta av vår praktik”.

När vi gick in på vad som motiverade dem var det flera som tyckte att de läste kurser som det kändes som de aldrig skulle få någon användning av. En elev sa: ”Vi har valt att gå på

byggprogrammet för att bli snickare, men när vi är i skolan känns det som vi nästan bara läser kärnämnen. Det är inte konstigt att det känns som vi inte lär oss något i skolan utan bara ute på praktiken”. En annan av eleverna sa: ”Jag valde byggprogrammet för att jag trodde att det var ett praktiskt program, men det är väldigt mycket onödig teori som t.ex. religion. Vi tog upp frågan om han inte såg någon nytta med att läsa kärnämnen för att på så

sätt skapasig en bra plattform att stå på inför eventuellt kommande vidareutbildning.

Han sa ”Just nu är jag så trött på allt vad skola heter så det finns inte i min värld att läsa

vidare”.

En lärare sa: ”I de praktiska momenten på skolan funkar det bra med betingsarbete, som gör

att när eleven är klar med sin uppgift och den är godkänd av mig, får den eleven sluta eller ta rast”. Han tyckte däremot inte alls det fungerade i de teoretiska momenten för det blev

alldeles för slarviga och kortfattade arbeten. Apu-n påverkar vissa elever i negativ mening anser en del av lärarna. De anser att eleverna får höra på sina praktikplatser att det inte är så viktigt med att studera för det har kanske dessa arbetare aldrig haft nytta av. En lärare sa:

”När eleverna kommer in från sin praktik säger de att de inte har någon nytta av det de lär sig i skolan utan allt som betyder något är det de lär sig ute på praktiken”. Det är en vanlig

(36)

En av lärarna anser att samarbetet mellan arbetsplatserna och skolan borde förbättras för att genom detta samarbete få en större samsyn på elevernas utbildning.

Vi har svårt att skapa en bra samsyn med en del av våra handledare vi använder oss av och det går heller inte välja bort dessa praktikplatser nu när söktrycket är så högt och vi har så många elever på programmet.

(37)
(38)

5. Diskussion

I vårt examensarbete har syftet varit att jämföra en grupp elever och en grupp lärare på två olika gymnasieskolans byggprogram. Vi ville få deras syn på olika stimuleringsfaktorer som hjälper eleverna att känna motivation för sina studier.

5.1 Elevens val av utbildning

Elevens val av utbildning påverkar såklart deras motivation. Om eleven kommer in på sitt första val känns detta mer motiverande i ett första läge. Samtliga elever som vi intervjuat kom in på sitt förstaval och det är positivt för dessa. På våra skolor har vi skolledningar vars mål är att så många som möjligt ska få möjlighet att läsa på det programmet som de valt i första hand. Detta medför att vi just nu har ett stort antal elever på programmet, men det är fortfarande ett stort antal som inte kommer in. Byggprogrammet är just nu ett väldigt eftertraktat program att läsa vid och det är positivt för oss lärare

.

Eleverna har valt byggprogrammet för de vill komma ut i arbetslivet så fort som möjligt och de är inte så sugna på att studera vidare. Elevernas bild av byggprogrammet var att det är ett praktiskt program, men med mer teori än de på förhand trodde. Här tror vi lärare att eleverna inte riktigt visste att det var så mycket teori som det blev när man läste på bygg.

Det framkom väldigt tydligt att det var deras olika intressen som gjorde att de just valde att studera på byggprogrammet.

Elevens val av utbildning är också styrt av vad ens föräldrar och kompisar arbetar med eller studera till. Enligt en studie som Anders Lovén har gjort visar han att föräldrarnas stöd är viktigt inför valet till gymnasieskolan särskild när elever inte själva har kunskap och förståelse om sina egna resurser och intressen. Lovén (2002).

Samtliga intervjudeltagare menade att intresse är den viktigaste faktorn. Under intervjuerna kom vikten av intresse upp i betydligt större skala än vikten av exempelvis färdigheter, värderingar eller arbetsmarknaden och så vidare.

(39)

5.2 Relation lärare - elev

Utifrån våra intervjuer kunde vi tydligt se att eleverna och lärarna trivdes bra på våra program. Eleverna och lärarna som vi intervjuade hade en genomgående vilja att det skulle vara en bra och trevligt arbetsplats för både elever och lärare. Båda grupperna trivdes socialt på arbetsplatsen, och hade en god vilja att arbeta med att hålla trivseln uppe. Vi som lärare på byggprogrammet får ofta höra av lärare på andra program att eleverna på byggprogrammet är så härliga att undervisa för de vågar verkligen säga vad de tycker och i många fall ifrågasätta undervisningen. Vi som ställs inför detta faktum varje dag blir ibland trötta på den här egenskapen hos eleverna, men det är oerhört positivt att vi har lyckats skapa ett klimat där många vågar föra fram sina åsikter.

Det visade sig också att eleverna ofta gillade sina lärare för de var som kompisar. Här skiljer det sig lite mellan elev och lärare. Lärarna menar i allmänhet att det är viktigt att vara tydlig i rollen som lärare och inte bli bästa kompisen med eleven. Fast det var detta eleven tyckte var bra. Om relationen är en kompisrelation eller en tydlig lärar- elev- relation anser vi inte spelar så stor roll utan det viktiga är att det finns en ömsesidig respekt för varandra. Buber (1993) skriver att en god lärare-elev-relation kännetecknas av att det finns förtroende mellan parterna, vilket innebär att eleverna förstår att de väsentligen har samma mål som läraren, att läraren vill hjälpa dem att komma till insikt och få kunskap som kan hjälpa eleverna i deras strävan efter ett värdigt liv. I detta menar vi också att det är viktigt att det finns en stor respekt för varandras olikheter. Relationer är något som aldrig ser lika ut mellan en lärare och olika elever, men det är viktigt att man som pedagog visar respekt och förståelse för alla.

Jenner (2004) menar att elevens motivation till stor del beror på vilket bemötande eleven får, både från sina kamrater och från oss som lärare. Det pedagogiska mötet mellan elev och lärare skapar en relation från första mötet. Den som ansvarar för att det skapas ett positivt klimat och en fruktbar relation är pedagogen. Det gäller att som pedagog vara klar över att det inte är en jämställd relation.

En annan sak som påverkar trivseln för lärarna är samverkan mellan kärnämneslärare och karaktärsämneslärare. Det vi har gjort på våra program är att våra rektorer försökt att få kärn –

(40)

infärgningar mellan våra ämnen. Det finns olika sätt att integrera kärnämnen och karaktärsämnen. I skolans värld brukar man tala om infärgning. Man låter då karaktärsämnen bidra med innehåll till undervisningen i kärnämnen. Material och erfarenheter från karaktärsämnen används i kärnämnesundervisningen, på ett sätt som tydliggör den praktiska nyttan av t.ex. engelska och matematik. Byggeleverna kan få i uppgift att reflektera över och beskriva praktiska moment som de utfört. De kan studera byggnadsstilar och läsa texter från olika tider. Många kurser, liksom APU, lämpar sig för samverkan med bl.a. svenska, matematik, samhällskunskap och estetisk verksamhet.

För att programmet skall fungera som en helhet behöver vi lärare samarbeta över ämnesgränserna. Kärnämnen och karaktärsämnen skall sträva åt samma håll. Det gäller att tänka programinriktat snarare än ämnesinriktat, då känns undervisningen meningsfullare för eleven. Det är viktigt att kärnämnesläraren varierar sina kurser med målen för respektive program i åtanke. Karaktärsämnesläraren, å sin sida, måste visa på vilka möjligheter till samverkan som finns. I Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) kan man läsa följande:

”Skolan ska sträva efter flexibla lösningar för organisation, kursutbud och arbetsformer.” (Lpf 94, s. 7)

Vi ser även andra fördelar med att vi sitter tillsammans och det är att vi lättare kan fånga upp elever som börjar få hög frånvaro eller har andra problem. Det blir lite av en elevkonferens varje vecka. Om vi kan lyckas fånga de elever som är på glid innan de får för hög frånvaro eller hamnar för långt efter i vissa ämnen menar vi att det är enklare för dem att ta igen det de missat. Om det går för lång tid innan vi tar tag i problemet kan det upplevas som ett alldeles för stort hinder att komma över för eleven och denne väljer kanske istället att strunta i att jobba ikapp.

Att skapa en trygg lärandemiljö för eleverna är något som tas upp av lärarna som en viktig del av trivseln. På en av våra skolor har vi vid skolstart i årskurs 1 en tvåveckors period där vi har skapat ett eget schema där vi blandar bl.a. info om byggbranschen, studieteknik, praktiska moment, men framförallt genomför vi en mängd samarbetsövningar med elevgruppen. Detta har visat sig vara bra för trivseln på programmet. När det kommer elever från en mängd olika högstadieskolor är detta ett sätt att skapa en trygghet för eleverna.

(41)

5.3 Lärarens betydelse

Utifrån vår undersökning kunde det tydligt tolkas att läraren har en stor betydelse för elevernas motivation. Det vi såg med vår undersökning var att det kunde skilja på lärare och lärare. Eleverna kände sig mer motiverade om de hade en lärare som var kunnig i ämnet och hade förmåga till empati för eleverna. Det är alltså viktigt att dels ha en stor kunskap i de ämnena läraren undervisar i, men det är också viktigt att se och hantera alla elevers olika behov. Som karaktärsämneslärare på byggprogrammet har vi en bakgrund som arbetare inom olika områden inom byggsektorn. Där ligger inte vikten på hur du som enskild arbetare mår och känner utan tempot är ofta högt uppskruvat och objekten ska snabbt bli klara. Att gå från detta till att ta hänsyn till alla olika elevers behov och anpassa utbildningen efter att det tar olika lång tid för olika elever är inte enkelt och det är viktigt att som ny lärare lära sig att hantera en mängd nya situationer.

En annan påverkningsfaktor var att eleverna ville vara med mer och påverka sin undervisning så att den ur deras synvinkel blev mer anpassad efter deras behov. De tyckte lärarna inte tog dem på tillräkligt stort allvar i denna fråga. Jenner (2004) tar upp hur viktigt det är att läraren bör sträva efter att förstå eleven utifrån dennes livssituation. Han menar att det är viktigt att läraren har ett elevperspektivseende som gör att läraren skall försöka se på världen med elevens ögon. Jenner menar att läraren kan försöka koppla undervisningen till elevens värld genom att ta exempel från deras vardag. Det var intressant att ingen av lärarna tog upp detta som en del av elevernas motivation, men vi menar att det är viktigt att hela tiden knyta an till elevernas vardag och som lärare försöka hänga med i hur varje elevs situation ser ut.

Den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) är en sak som både lärare och elever tar upp i sina tankar om vad som motiverar eleverna. En del av eleverna anser att de bara lär sig nyttiga saker ute på sin praktik och att det är mest onödiga saker de lär sig i skolan. Vikten av att sammanfoga teori och praktik är väldigt viktig. Eleverna menar att det var nog bättre förr då byggprogrammet var tvåårigt och inte som i dag treårigt. Detta är något vi bygglärare ofta får höra av eleverna.

Glädje är en stor motivationshöjare anser vi och när vi tillsammans med andra bygglärare i länet var på en föreläsning med den före detta förbundskaptenen i handboll Bengt ”Bengan”

(42)

glädje och överraskningar. Det är viktigt att veta vad eleverna själva anser vara glädje för att kunna dra nytta av det i undervisningen. För att höja motivationen hos elever menar de att det är viktigt att fånga elevernas intresse och att göra saker som eleverna uppfattar som roliga. Carlgren och Marton, (2002)

Det lärarna tyckte var viktigt var samverkan mellan kärnämnen och karaktärsämnen och det anser vi vara väldigt viktigt, men ett problem är att det ofta är kärnämneslärarna som ska anpassa undervisningen efter karaktärskurser. Vi skulle vilja vända på det så att karaktärsämneslärarna bjuder in till samarbete och på så sätt visar för eleverna att de anser att det är viktigt med kärnämneskurserna. De lärarna som undervisar i karaktärskurser har oftast med sin naturliga koppling till branschen ett enklare och naturligare sätt att påverka eleverna så de inser vikten av alla kurser.

En annan viktig del av pedagogens arbete är att vara engagerad i alla elevers arbete. Det är inte alltid enkelt, men om man vill nå resultat med sin undervisning anser vi att det är en av de viktigaste sakerna för om eleven ser ett stort engagemang hos läraren smittas ofta eleverna av det och de känner att de vill lägga ner mer energi på sina uppgifter. Börjesson (SOU 2000:19) jämför en lärares engagemang med en tränare. En tränare för ett fotbollslag som är likgiltig inför matchens utgång skulle fungera lika uselt som en lärare som inte är intresserad av elevernas resultat av deras arbete. Det engagemanget vi kan se från tränare som är intensivt inbegripna i olika skeenden i matcher t.ex. besvikelse vid motståndarmål och glädje vid egna bra prestationer är det engagemanget Börjesson anser att läraren måste ha om pedagogiken ska fungera. Börjesson anser också att den engagerade läraren inte låter de ointresserade eleverna ”komma undan” undervisningen utan ser till att alla får frågor under undervisningen så de för ögonblicket tvingas hänga med och de som stör sina klasskamrater får tillsägelser att låta bli.

5.4 Mer praktiker än teoretiker

Eleverna vill ha mer praktiska övningar i skolan och de valde byggprogrammet för deras bild av programmet var att det var ett praktiskt program, men de upplever trots detta att det är mycket teori och inte så mycket praktiska moment som de önskar. Elever upplever att de lär sig bättre om de arbetar med praktiska moment, och vi menar att om vi som pedagoger ges

(43)

möjlighet och har en vilja att skapa en mix mellan teori och praktik blir undervisningen mer intressant för eleverna.

Vi lärare ser ganska ofta elever som är svaga i kärnämnena och även de teoretiska karaktärsämnena som fungerar jättebra på de praktiska momenten i skolan och ute på den arbetsplatsförlagda utbildningen. Här ser vi att vi kanske måste ha hjälp från byggbranschen, då menar vi alltså att elevernas handledare på byggföretaget hjälper till och stöttar eleven i sitt skolarbete och poängtera att det är viktigt att få med sig bra betyg.

En annan viktig sak är att sammanlänka den praktiska delen som eleverna får ute på sina respektive praktikplatser med de teoretiska momenten i skolan. Vi anser att om man som pedagog använder sig mer av det eleverna får till sig på praktiken, och om eleverna genom olika forum delar med sig till varandra av den kunskapen kanske eleverna känner att det inte blir två skilda världar. Ett citat om passar bra in är

Teori utan praktik är som en fågel som aldrig landar, praktik utan teori är som en fågel som aldrig lyfter – Dartwill Aquila

(Levihn & Christersson 2003, s. 13)

Lärare och elever har en gemensam bild av att det behövs en bättre sammankoppling mellan det praktiska och teoretiska. Allt detta kan man sammanfatta med att elevernas olika ”intressen” ligger till grund för deras val till gymnasieskolan. Med intressen menar vi att eleverna gillar att arbeta mer praktiskt än teoretiskt. Är eleven intresserad av det praktiska så som att få konstruera olika ting och att sedan få bra betalt för det och att pappa eller någon annan släkting gjort likadant, är detta ett tungt argument till att söka till bygg.

(44)

6. Referenser

Ahl H. (2004). Motivation och vuxnas lärande. Myndigheten för skolutveckling

Björklid, P. Fiscbein, S. (1996). Det pedagogiska samspelet. Lund: Studentlitteratur

Boström, L & Wallenberg. H. (1997). Inlärning på elevernas villkor. Jönköping: Brain books

Buber, M. (1993). Om uppfostran. Dualis förlag: Falun.

Byggprogrammet, (2000). Programmål, kursplaner, betygskriterier och kommentarer. Skolverket

Börjesson, B. (2000). SOU 2000:19. Om lusten och viljan att lära – några reflektioner

Carlgren,I & Marton, F. (2005) Lärare av i morgon. Lärarförbundets förlag

Carlström, I & Hagman, L-P. (1999): Metodik för utvecklingsarbete & utvärdering. Göteborg, Akademiförlaget i Göteborg AB.

Claesson, S. (2007). Spår av teorier i praktiken. Lund : Studentlitteratur

Dewey, J. (1980). Individ, skola och samhälle, Natur och kultur, Stockholm.

Egidius, H. (2000). Pedagogik för 2000-talet. Stockholm: Natur och Kultur

Ejlertsson, G. (2005). Enkät i praktiken, Studentlitteratur, Lund

Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur.

References

Related documents

Observationerna i denna studie kom inte till att ha lika stor betydelse för studien som det var tänkt. Då lärarna i undersökningen inte var insatta i att arbeta med nyckelstrategi

Denna studie visade att mötet mellan patient och vårdpersonal är en ömtålig situation och att upplevelsen av mötet påverkas av en mängd faktorer. Då alla människor har olika

Comparison on Health-related Quality of Life between American and Taiwanese Heart Failure patients Att jämföra hälsorelaterad livskvalitet mellan patienter med hjärtsvikt

Några elever kommer även att vara delaktiga i två laborativa lektioner där eleverna själva får utvärdera vad de tycker om laborativ matematik, kontra

Diagrammet visar en jämförelse mellan de resultat vi fick fram på frågan: Tror du att fusket skulle upphöra om det inte fanns något betygssystem.. Y – axeln anger hur många

Kuba har lång erfarenhet av kooperativ, sedan revolutionsegern 1959, men fram till nu bara inom jordbruket där det finns olika typer: servicekooperativ, jordägarkooperativ

Metoderna för program- mets genomförande är att starta nya skolor i områden som i dag saknar skolor och att bygga annex för flickor i anslutning till befintliga pojksko- lor..

Om lärarna har detta lärandeperspektiv som grund, kan det bidra till eleverna förstå syftet med fysisk aktivitet och på så vis blir mer sporrade och motiverade till att vara