Trygghet och ansvar som mål i skolan

32  Download (0)

Full text

(1)

Malmö högskola

Fakulteten för lärande och samhälle

Individ och Samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng på grundnivå

Trygghet och ansvar som mål i skolan

Security and responsibility as a goal in education

Alice Malmström

Kandidatexamen 210 hp Handledare: Ange handledare

Samhällsvetenskap och lärande 2013-08-28

Examinator: Laid Bouakaz

(2)
(3)

Sammanfattning

Syftet med mitt examensarbete är att studera den nya skollagen och dess syfte gällande trygghet och arbetsro. Jag har utgått från regeringens beslut kring varför en ny skollag arbetades fram, och vilka behov regeringen ansåg att en ny skollag skulle uppfylla. Utifrån detta beslut har jag sedan genom kvalitativa intervjuer studerat hur man som lärare arbetar med skollagen, samt hur kunskapen kring lagen faktiskt ser ut. Den nya skollagen har tre huvudkategorier; kunskap, valfrihet och trygghet, där jag har fokuserat på arbetet kring trygghet.

Jag inleder mitt examensarbete med att förklara skollagen utifrån regeringens beslut. Därefter sätter jag detta beslut i relation till hur det praktiska arbetet ser ut ute i verksamheterna. På så sätt kan jag koppla mitt arbete till mitt syfte och mina frågeställningar som i sin tur analyseras. Därefter har jag dragit relevanta slutsatser i min slutdiskussion. Resultatet för mitt examensarbete är att lärarna ute i verksamheterna varken kan eller har stöd av den nya skollagen när det kommer till arbetet kring att skapa trygghet och studiero på skolorna. Det finns det en stark osäkerhet och okunskap, som resulterar i att det förebyggande arbetet som den nya skollagen syftar till är ytterst litet.

(4)
(5)

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning ... 5  

1. Inledning ... 6  

2. Syfte och frågeställning ... 7  

3. Litteraturgenomgång ... 8  

3.1 Styrdokument ... 8  

3.2 Tidigare forskning ... 9  

4. Metod och genomförande ... 13  

4.1 Metodval ... 13   4.2 Urval ... 13   4.3 Genomförande ... 14   4.4 Forskningsetik ... 14   5. Resultat ... 16   6. Analys ... 22   7. Slutdiskussion ... 26   Referenser ... 29   Bilaga 1 ... 31   Bilaga 2 ... 32  

(6)

1. Inledning

För många är ordning och reda en självklarhet i skolan. Det finns klara regler som ska följas för att alla på skolan ska trivas och må bra. Min skolgång präglades av att vi elever inför varje termin skrev under på de ordningsregler som skolan satt upp. Vi blev en del i disciplineringstanken på skolan, som även innebar konsekvenser om vi inte följde de uppsatta reglerna.

När jag under min utbildning på Malmö Högskola blev undervisad i en kurs som heter ”Det internationella samhället”, hade vi en bok vid namn ”Det var inte mitt fel” av författaren Ann Heberlein, som en del av vår kurslitteratur. Boken handlar just om det som jag vill inleda detta examensarbete med, konsekvenser. Boken tar upp viktiga perspektiv på hur man som vuxen lägger sin skuld på andra, samt vägrar stå upp för sina misstag och därmed inte tar de konsekvenser som blir följderna. Boken fick mig att tänka efter hur vuxna människor kan ha denna uppfattning, och detta ledde mig då vidare till skolan, som faktiskt fostrar barn och unga till de ansvarstagande medborgare som vi vill ska vara en del av vårt samhälle.

Många har nog tidigare upplevt att de i sin roll som lärare haft svårt att upprätthålla disciplin och respekt i klassrummet. Detta tillsammans med sjunkande studieresultat ledde till en debatt gällande en ny skollag. En skollag som skulle ge lärarna verktyg att upprätthålla trygghet och studiero i klassrummen. Detta har gjort mig väldigt kritiskt observant när jag har varit på min VFT (verksamhetsförlagd tid). Jag har både sett och hört oron hos vissa lärare kring hur man disciplinerar elever, och därmed även sett att konsekvenser uteblivit, positiva som negativa. Detta kan vara en så enkel sak som sen ankomst, som till slut blir rutin.

En lärare frågade mig en gång när jag var ute på VFT vad vi fick lära oss på Malmö Högskola gällande disciplinering av elever. Jag blev väldigt förvånad att som lärarstudent få en sådan fråga av en lärare med yrkeserfarenhet. Mitt svar blev kort och koncist där jag enkelt förklarade att allt beteende, såväl positivt som negativt, kräver konsekvenser. Det är så vi lär oss vad som är rätt och fel beteende. Med hjälp av den nya skollagen kan vi som lärare dessutom disciplinera de beteenden som kräver mer handfasta åtgärder, med till exempel en kvarsittning. Läraren var fortfarande osäker efter mitt svar. Detta gjorde det viktigt för mig att undersöka denna aspekten av skollagen.

(7)

2. Syfte och frågeställning

Mitt syfte med detta examensarbete är att undersöka hur man som lärare arbetar med att skapa trygghet och studiero i skolan. Jag vill även undersöka hur lärare ute i sina tjänster ser på skollagen, samt hur de arbetar med stöd utav den både förebyggande och konsekvensbaserat. Utifrån befintlig forskning, rapporter och intervjuer som grund, kommer jag att analysera och diskutera hur lärare arbetar med begreppen trygghet och studiero utifrån den nya skollagen.

Eftersom lagen är ny, kommer fokus att ligga på tanken kring hur lagens målsättning upplevs ute i verksamheterna.

Jag har valt följande frågeställning att besvara:

Vad är syftet med den nya skollagen gällande trygghet och arbetsro?

Hur kan man som lärare arbeta med att upprätthålla trygghet och arbetsro utifrån den nya skollagen?

(8)

3. Litteraturgenomgång

3.1 Styrdokument

År 2009 redovisades ett förslag på en ny skollag. Förslaget till skollagen togs fram för skolväsendet inom både den allmänna och det enskilda skolväsendet och gäller barn, ungdomar och vuxna inom detta. Skollagsberedningen tog fram förslaget på uppdrag av statsrådet Jan Björklund, Sveriges nuvarande (2013) utbildningsminister. Utgångspunkten för förslaget var att tydliggöra och strukturera en gemensam skol- och verksamhetsform på ett enkelt sätt. Syftet med den nya skollagen var att skriva ner de bestämmelserna gällande lika tillgång till utbildning samt elevers rätt till en likvärdig utbildning (Regeringskansliet, Utbildningsdepartementet:19).

I den nya skollagen har man tagit fram tre värdeord som genomsyrar skollagen och dess syfte. De tre värdeorden är kunskap, valfrihet och trygghet ska utgöra en bas i alla de skolformer och verksamheter som styrs av den nya skollagen. Jag har valt att fokusera på värdeordet trygghet och dess syfte i den nya skollagen. På skolverket finns tydliga riktlinjer för lärare att utgå ifrån när de ska upprätthålla trygghet för eleverna. Betoningen ligger på hur man ska arbeta för att främja studiero och på så sätt skapa trygghet. Skolverket strukturerar tydligt upp en handlingsplan för hur man ska gå till väga när en konflikt uppstår som stör elevernas studiero (Skolverket rapport).

Att Skolverket betonar trygghet och förhållningssätt kring hur man upprätthåller detta, ligger till grunden i hur man på riksdagsnivå diskuterade en ny skollag år 2009, som skulle innebära ett tydligare förhållningssätt till studiero. I pressmeddelandet angående prepositionen från mars 2010, listar Regeringskansliet upp alla de förändringar som ligger till grunden för det som sedan kom att bli den nya skollagen. Utbildningsministern Jan Björklund motiverar prepositionen på följande sätt:

”Med den nya skollagen får vi en skola med högre kunskapskrav och bättre studiedisciplin” (Regeringen rapport)

När lagen antogs och infördes, blev det första kapitlet ”inledande bestämmelser. Så här står det om den nya skollagen:

(9)

”Lagen är anpassad och moderniserad för att passa i ett mål och resultatstyrt skolväsende där kunskapsuppdraget står i fokus. Den speglar på ett tydligt sätt den ansvarsfördelning som råder mellan staten och huvudmännen, liksom de olika uppgifter som beslutsfattare och verksamma ska ha i ett decentraliserat system” (Regeringskansliet, Utbildningsdepartementet:229).

Vidare skriver utbildningsdepartementet:

”Alla huvudmän måste således erbjuda utbildning av sådan kvalitet att barn, ungdomar och vuxna får likvärdiga förutsättningar för att nå utbildningens mål. Alla barn och elever ska få möjlighet att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Också de elever som lätt når målen ska ges ledning och stimulans att nå längre i sin kunskapsutveckling.” (Regeringskansliet, Utbildningsdepartementet:229).

Som jag utläser detta var utbildningsdepartementets tanke och ambition med den nya skollagen att ge stöd åt de som behöver stöd i sin kunskapsutveckling, och ge en utmanande och stimulerande utbildning till de som lätt når målen. Den individuella utvecklingsplanen blir det centrala för utvecklandet av eleverna. Skollagen preciserar tanken med den nya skollagen på följande sätt:

”En genomgående ambition i förslaget till ny skollag är att stärka kvaliteten, likvärdigheten och valfriheten i de utbildningar och övriga verksamheter som regleras i lagen” (Regeringskansliet, Utbildningsdepartementet, 2009:229).

Boken är utgiven av regeringskansliet år 2009. Boken finns i två delar från samma år. Revideringar och tillägg har gjorts i efterhand under de fyra år som gått sedan skollagen skrevs och gavs ut.

3.2 Tidigare forskning

Boken Skolkulturer (2003) är skriven av Anders Persson där sju olika forskningsprojekt riktar in sig på vikten kring hur olika skolkulturer kan se ut på olika skolor. Olika författare tar upp olika delar i den kultur som skolan har, och hur just de olika kulturerna påverkar både positivt och negativt. Forskarna har olika bakgrunder och skapar därmed en nyanserad inblick på de skolkulturer som finns ute i skolorna. De sju olika instanserna är etnologi, företagsekonomi, pedagogik, socialantropologi, sociologi och statsvetenskap. Detta skapar en bred förståelse för begreppet skolkultur utifrån olika samhällsperspektiv. Boken Skolans mål och möjligheter (2005) som är skriven av Terje Ogden har liknande infallsvinkel som föregående bok. Författaren ställer frågan ”Vad vill vi med skolan?”. Han utgår från en rapport gjord på

(10)

forskningsresultatet kring att bidra till en mer kunskapsbaserad utveckling i skolan. Rapporten tar upp en målsättning som visar på en effektivare skola som även kan hävda sig i internationella jämförelser. Rapporten vill även understryka att skolan ska ha som målsättning att ta hand om alla elever oavsett deras förutsättningar. Boken bygger inte på Lgr11, men som jag nämnde tidigare har vi i Sverige fortfarande ett mål med att effektivisera skolan.

Lärarens yrkesroll

Vi kan diskutera de olika problemen som vi har i Sverige helt utifrån målsättningar, rapporter och lagar, men vad är lärarens arbete och yrkesroll? Hur ska en lärare utföra sin roll i praktiken, då detta skiljer sig mellan lärarroll och nationell målsättning? Boken Lärarens arbete (2006), som är skriven Lars Löwenborg och Björn Gíslason, beskriver de krav som ställs på lärare utifrån både ett personligt, men även ett yrkesmässigt krav. Författarna beskriver de förväntningar och krav som finns, och hur dessa har ändrats över en tid i Sverige. Även dessa författare tar upp vikten av en effektiviserad undervisning och hur problemen ser ut kring detta då elevgruppen är mångfasetterad. Författarna beskriver lärarens dagliga arbete från att vara en kunskapsförmedlare till att vara en viktig kontakt till eleverna och på så sätt balansera frihet och kontroll. Författarna menar på att grundstenen i en effektiv undervisning är effektiv kommunikation. Boken behandlar konkreta exempel som är tagna från skolväsendet.

Barns ansvarstagande

Boken Från lydnad till ansvar- Kunskapssyn, känslor och relationer i skolan (2008). Författaren skriver om den övergång som skett i Sverige från lydnad till ett individuellt ansvarstagande hos eleven. Följdfrågan blir huruvida den enskilda individen är kapabel att ta ansvar samt i vilken utsträckning. Boken utgår inte endast från ett lärarperspektiv, utan även psykoterapeutiskt. Boken vilar på forskningsrön kring barns neurologiska utveckling och hur den anpassas i skolan. Men även om lydnad betonas mindre och eget ansvar premieras, måste man ändå som lärare veta vilka åtgärder man har till sitt förfogande.

(11)

Konflikt- och konsekvenshantering

Enligt artikeln, skriven av Ingvar Lagerlöf (2012) i Lärarnas tidning, visar undersökningar att lärare inte vet vilka åtgärder de kan vidta när det uppstår konflikter med eleverna. När eleverna inte visar lydnad, krävs det vissa förhållningssätt som inte går att lösa med ett individuellt ansvarstagande hos eleverna, utan konsekvenser och konflikthantering behövs. Lärare har en del redskap att använda sig av enligt lagen. Dock vet lärarna inte vilka redskap som finns till deras förfogande, då detta leder till osäkerhet och således olösta konflikter. Artikeln fokuserar på de lagliga åtgärder som finns i läraryrket rent juridiskt. Den tar även upp konkreta fall och utdrag från lagen. Artikeln är skriven 2012 och utgår från den nya skollagen (2009) i Sverige. Men lagens syfte och utformning har förändrats över tid i Sverige. Då forskning och samhällsutveckling blir den grundläggande faktorn kring förhållningssättet i den lag som ska styra skolan. I kapitlet Skolans lagar och förordningar ur boken Lärande skola bildning (2012) skriver Stephan Rapp om hur skollagen i Sverige har utformats genom historien. Han skriver om när Sverige införde den första skollagen och hur den har kommit att utvecklas fram till vår nuvarande skollag. Kapitlet utgår från den nya skollagen och dess relation till tidigare lagstiftning som innefattar skolväsendet.

Lärarförbundet gjorde en undersökning 2005 som visade att 17 % av lärarna inte hade klart för sig vilka åtgärder de har rätt att ta till när det uppstår konflikter med elever. Detta beskrivs i en artikel skriven av Ingvar Lagerlöf i Lärarnas tidning. Artikeln tar även upp den plikt som lärare har som kallas för tillsynsplikt. Denna plikt är specifik för läraryrket och innebär att lärare i vissa fall får gå över gränsen och använda våld som skulle vara direkt förbjudet i andra yrkesgrupper. Men tillsynsplikten har en motpol som innebär att lärare är i en beroendeställning där eleverna förlitar sig på lärarna, vilket gör att våld blir en direkt allvarlig åtgärd. Eftersom lärarna ständigt vistas bland eleverna, blir tillsynsplikten oviktig och ogiltig i sitt sammanhang. Artikeln beskriver just hur lärarens åtgärd i form av våld är direkt förbjuden, då kroppslig bestraffning förbjöds i en lagstiftning 1985 (Lagerlöf, Ingvar, 2012).

(12)

Litteratur för arbetet

Till sist har använt mig av boken Metod helt enkelt- En introduktion till samhällsvetenskaplig metod (2007) av författaren Ann Kristin Larsen. Boken är en metodhandbok i arbetet kring samhällsvetenskapliga undersökningar och redovisningar. Boken har använts som ett redskap i mitt examensarbete för hur man skriver denna typ av texter.

(13)

4. Metod och genomförande

4.1 Metodval

Jag börjar mitt examensarbete med att formulera ett syfte utifrån den problemställning som jag har intresserat mig för. Problemställningen i sig grundar sig sedan på de frågeställningar jag har stött på under min utbildning. Min frågeställning grundar sig i hur man som lärare uppfattar samt arbetar med stöd utav den nya skollagen. Förutom relevant litteratur har jag använt med utav intervjuer på lärare som arbetar i skolans verksamheter. Intervjuerna bygger på öppna frågor där jag ställer frågor som personerna själva får utveckla sina svar i den mån de själva vill (se bilaga 1). Jag har valt denna intervjuform för att få så utvecklade svar som möjligt där personerna får svara med egna ord. Hade jag valt förvalda svar eller enkäter, för att nämna två exempel, hade mina svar blivit snäva och därmed inte lika utvecklade. Jag ville undvika slutna frågor och slutna svar i mina intervjuer. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer. Inför intervjuerna, strukturerade jag upp frågorna så att de fick en röd tråd. Hur pass strukturerad intervjun ska vara, bör klargöras innan intervjuerna utförs. Detta för att intervjun ska få den struktur utifrån de färdiga frågorna sedan tidigare. Jag använde mig av samma intervjufrågor i samtliga intervjuer. Det var personerna som jag intervjuade som själva formulerade sina svar. Detta i jämförelse med en kvantitativ undersökning som utgår från skrivna svar från den som står för undersökningen (Larsen 2009:83).

4.2 Urval

Jag har valt att intervjua totalt fyra personer där intervjuerna är fördelade på två olika skolor med två intervjuer på respektive skola. Personerna är fördelade på de olika stadierna i grundskolan. Detta för att få en så stor spridning på svaren som möjligt då jag vill veta hur man som lärare arbetar med stöd av den nya skollagen. Skolorna som jag har intervjuat på tillhör samma kommun. Kommunen, vars mina två skolor tillhör, har goda socioekonomiska förutsättningar både som kommun och hos invånarna. Enligt kommunens egna representanter har kommunen har höga siffror gällande högre utbildning i form av högskole- och universitetsutbildningar hos invånarna, där invånarna i sin tur är höginkomsttagare.

(14)

Kommunen driver en politik där man lägger en större summa pengar på skolsektorn jämfört med andra kommuner i Sverige. Både lärarlöner och elevers skolpeng är högre i denna kommun än genomsnittet i Sverige (Skolverkets statistik).

4.3 Genomförande

På den första skolan (skola 1) utförde jag min första och min andra intervju. Både intervjuerna skedde i ett konferensrum på skolan. Rummet, som annars används både som ett arbetsrum och konferensrum, är beläget en bit bort från där elever och lärare annars befinner sig. Jag intervjuade personerna separat med hjälp av min mobiltelefon som har ett diktafonprogram. Vi satt vid ett stort bord på samma sida. Mobiltelefonen placerades i mitten emellan oss på bordet. Själva intervjuerna tog cirka tjugo minuter vardera, men det gavs även tid för prat efteråt när inspelningen var över. Både intervjuerna på den första skolan (skola 1) gick till på detta sätt, och jag själv anser att vi både fick den tid och miljö som vi behövde för att utföra givande intervjuer.

På den andra skolan (skola 2) utförde jag mina tredje och fjärde intervjuer. Den tredje intervjun ägde rum i slöjdsalen. Detta eftersom läraren som jag intervjuade undervisar trä- och metallslöjd. Trä- och metallslöjdsalen var ganska stökig med mycket verktyg och instrument. Dock fann vi en hörna där läraren själv brukar sitta med sitt administrativa arbete. Även här använde jag min mobiltelefon och intervjun tog cirka tjugo minuter att genomföra. Slöjdsalen ligger belägen mitt i skolan, dock kunde vi sitta helt ostörda då det inte var några lektioner vid tillfället. Efter inspelningen satt jag och läraren kvar och hade ett givande samtal då detta gavs utrymme till.

Den andra intervjun som jag utförde på den andra skolan (skola 2), utfördes i ett grupprum strax beläget vid tre klassrum som tillhör en och samma årskurs. Grupprummet som var ganska litet, gav oss ändå rum och möjlighet att utföra intervjun. Jag använde min mobiltelefon som inspelningsverktyg. Intervjun tog cirka tio minuter, men även här gavs det utrymme till en vidare diskussion efter inspelningen.

4.4 Forskningsetik

Intervjupersonerna är anonyma. Likaså skolan de arbetar på samt kommunen skolan tillhör. Detta meddelade jag personerna när jag skickade ut en förfrågan angående intervjuerna, samt

(15)

innan jag startade inspelningen i samband med intervjuerna (se bilaga 2). Personerna gav sitt samtycke både gällande anonymiteten samt syftet till intervjuerna. De är även införstådda med att jag kommer att citera deras uttal i mitt arbete och att det är jag som kommer att hantera deras intervjuer. Även om jag och mina intervjupersoner hade givande diskussioner efter respektive inspelning, är inte de samtal medtagna i detta arbete i enlighet med den forskningsetik som jag har utgått ifrån. Jag anser att jag uppfyller de fyra kraven som ställs enligt vår Guide till examensarbetet under rubriken forskningsetik (http://www.mah.se/PageFiles/23483/Guide%20EXARB%20PDF.pdf).

(16)

5. Resultat

Intervjuerna

Jag har utfört totalt fyra intervjuer fördelat på två skolor, med två intervjuer på respektive skola. I intervjuerna har intervjupersonerna svarat på frågor gällande den nya skollagen (se bilaga 1). Intervjupersonerna, som är yrkesverksamma lärare, svarade utförligt på de frågor jag ställde. De berättade omfattande om sina kunskaper, förhållningssätt och åsikter om den nya skollagen. Min kvalitativa undersökning gav mig en bra bas kring hur just de fyra lärarna arbetar med stöd utav lagen.

På den första skolan som jag intervjuade på (skola 1) intervjuade jag två kvinnliga lärare. Den ena läraren arbetar på lågstadiet och har fått det fiktiva namnet Lisa 1, där bokstaven L i namnet Lisa står för lågstadiet och ettan för skola 1. Den andra läraren som jag intervjuade på samma skola arbetar på högstadiet, och har då fått det fiktiva namnet Hanna 1. Bokstaven H i namnet Hanna står för högstadiet och ettan för skola 1. På den andra skolan som jag utförde mina intervjuer på, intervjuade jag en man och en kvinna. Mannen arbetar på både låg- och mellanstadiet och har då fått det fiktiva namnet Lars- Magnus 2. Bokstaven L i Lars står för lågstadiet och bokstaven M i Magnus står för mellanstadiet. Siffran två står för skola 2 då det är på den andra skolan jag gjort min undersökning. Den andra läraren på samma skola är en kvinna som arbetar på mellanstadiet. Hon har fått det fiktiva namnet Malin 2. Bokstaven står där för mellanstadiet och tvåan för skola 2.

Överlag gick intervjuerna in på den nya läroplanen Lgr11 då denna är ett aktuellt diskussionsämne ute i verksamheterna enligt alla mina intervjupersoner. Jag själv anser att det är svårt att diskutera den nya skollagen utan att diskutera Lgr11, då skollagen ska ges utrymme i undervisningen samt vara en del av den vardagliga verksamheten. Jag anser att utifrån Lgr11 kan vi arbeta med skollagen och dess syfte då de har samma forum att utövas på. Under intervjuerna lät jag mina intervjupersoner diskutera Lgr11 i förhållande med Lpo94, och på så sätt sätta skollagen och dess syfte i relation till deras arbete.

(17)

Trygghet och studiero

I min första intervju med Lisa 1 inleds intervjun med frågan hur hon upplever klimatet på skolan. Hon talar ur ett elevperspektiv och anser att det inte är lätt att vara barn idag. De saker som vi begär av barnen är alldeles för mycket för dem att mäkta med. Hon säger även att det blir svårare för varje år att ta hand om barn, då de blir mer och mer ”jag- inriktade”. Barnen har ett större behov idag att bli sedda och de saker som man som lärare begär är inte så svåra. När hon pratar om reglerna på skolan säger hon såhär:

”Jag tycker att vi har haft samma regler hela tiden, men man måste vara stenhård. Eleverna måste komma i tid och räcka upp handen om de vill säga något. Men detta har förändrats och blivit sämre. Jag tycker att det är en allmän förändring som har hänt i samhället. Vi pratar mycket om det här.”

Sedan när vi kommer in på vad själva lagen berättar Lisa 1 följande:

”Ja nu blir det ju svårt när man ska spalta upp det så. Men jag vet att det har blivit mycket tydligare kring vad som krävs av en lärare. Vi har mer ansvar kring åtgärdsprogram och ge stöd åt elever oavsett om föräldrar sätter sig emot. Lika väl som vi kan kräva, kan föräldrarna kräva.”

Därefter berättar Lisa 1 om hur arbetet med Lgr 11 har sett ut och vilka förändringar som har skett i hennes arbete som lärare. Hon poängterar att man alltid har barnets bästa för ögonen hela tiden. När hon fick frågan om hur hennes inställning till den nya skollagen var svarade hon:

”Den är ju bra, det är absolut. Sen kanske det har blivit ännu mer arbetsuppgifter genom att allting har blivit mer styrt. Allting tar längre tid. Fördelen med skollagen är att alla skolor i Sverige styrs upp av den lagen så att det inte blir enorma skillnader. Men man märker även att vår skola har arbetat länge med detta jämfört med andra skolor. Det är stor skillnad. Vi har till exempel arbetat länge med temaövergripande”.

Vidare fortsätter Lisa 1 med att berätta att hon har fått information om den nya skollagen. Hon berättar att de på skolan har jobbat mycket med den nya läroplanen genom information från ledningsgruppen samt konferenstid där de har arbetat med implementeringen. Hon berättar även att de även har fått information från kommunen där specifika dagar har ägnats åt arbetet.

(18)

Avslutningsvis säger Lisa 1 att det finns ett behov av en ny skollag. Hon tar upp ett exempel med att föräldrar förr kunde neka utredning på sina barn då skolan ansåg att ett behov av en utredning fanns. Nu kan inte eleverna nekas utredning då det inte är upp till föräldrarna om behovet för en utredning finns eller inte. Detta har blivit bättre menar Lisa 1 på. På frågan om hon tror att den nya skollagen har gjort någon skillnad i hennes arbete svarar hon:

”Egentligen inte, men skulle man hamna i en sådan situation så vet man vad man ska göra. Det är positivt såklart”.

I min andra intervju med Hanna 1 började intervjun med att Hanna 1, beskrev klimatet på skolan som väldigt positivt med engagerade lärare som har mycket vilja i sitt arbete. Hon beskriver även att lärarna tycker om utmaningar som de gärna tar sig an. Vidare leder hon direkt intervjun på hur en lärares stressiga vardag ser ut genom att beskriva det på följande sätt:

”Sen förra året med implementeringen av Lgr11, och då med fortsättning på det nu med betygssättning i alla ämnen i 6-9, är det många lärare som är stressade i och med betygssättningen. Som SO-lärare och NO- lärare, som ska sätta betyg i fyra ämnen under varje termin på alla elever som man har i 6-9. Det är oerhört mycket jobb. Och framförallt ska vi till det skriva skriftliga omdömen. Så just den bördan där kring all dokumentation för att sedan kunna förklara varför man fick det betyget som man fick. Plus sedan all dokumentation inför de skriftliga omdömena. Fast detta är samma arbete, men jag upplever att det är väldigt många som är stressade av det just nu.”

Vidare beskriver hon hur eleverna upplever detta där hon säger följande:

”De är väldigt hetsiga kring sina betyg. De är väldigt på vad det gäller bedömning och vill ha sina matriser. Jag upplever att det är stor skillnad på den nian som jag släppte då när jag tog denna nian, det är ju tre års gapp.”

Hanna 1 beskriver sedan att hon har fått information om den nya skollagen samt att hon själv har läst på kring den. Hon har fått information kring den nya skollagen genom att hon själv har tagit reda på vad som står i den. Hon berättar att det är av eget intresse som har gjort att hon har tagit reda på informationen. Vidare beskriver hon att varken skolan eller kommunen har informerat kring skollagen, och att anledningen till att hon har intresserat sig i skollagen är på grund av en pågående rektorsutbildning som hon går för tillfället.

(19)

upp skollagen sådär jättenoga. Jag har fullt upp med Lgr 11. Som ju är den del av den nya skollagen.”

Vidare beskriver hon att hennes fokus har legat på tolkningen kring Lgr 11 och De allmänna råden för att veta hur hon ska lägga upp sin undervisning, bedömning samt sporra den elev som är långt framme och hur den eleven som inte är lika långt framme ska få hjälp. Kring behovet av den nya skollagen beskriver hon på följande sätt:

”Jag vet inte om det var ett behov av en ny skollag om jag ska vara helt ärlig. Det kan jag inte påstå att jag har en uppfattning av.”

Konsekvenser och disciplinering

Sedan beskriver Hanna 1 att skollagen även beskriver hur man som lärare kan förhålla sig när elever stör undervisningen att man har mer stöd utav skollagen. Hon pratar vidare om hur man som skola får stänga av en elev och att hemundervisning blir alternativet. Dock har hon inte erfarit detta själv, men hon hade velat att man som lärare skulle få mer utbildning kring detta rent juridiskt eftersom det är viktigt för en lärare att veta vad hen kan förhålla sig till.

”Det är det sunda förnuftet som får råda, men ibland är det faktiskt: Vad säger lagen? Förnuftet säger en sak, och lagen säger en sak.”

Vidare beskriver hon att vissa av de problem som lagen reglerar, som exempelvis beslagtagning av elevers föremål på grund av att de är ett störande moment i undervisningen, inte har upplevts som ett problem på den skola hon arbetar på. Dock hade hon velat att informationen hade funnits kring det för att veta vilket stöd man har som lärare vid denna typ av incidenter. Hon avslutar med att hon inte tycker att Skolverket har gett lärarna tillräckligt med tid för att implementera Lgr 11 och att mycket tid går till att lägga till att tolka och förstå Lgr 11, och detta har lett till att arbetet med skollagen inte fått det utrymme som hon hade velat.

I min tredje intervju, med Lars- Magnus 2, inleder han intervjun med att berätta att han upplever att klimatet på skolan som förbättrats jämfört med tidigare år då det har varit mer stökigt mellan eleverna. Han betonar införandet av en så kallad koordinator på skolan som arbetar som en förmedlare mellan eleverna i form av samtal. Koordinatorn är sedan tidigare

(20)

anställd på skolan, och har då arbetat som lärare. Detta har då gett tydliga resultat i form av ett lugnare klimat.

Vidare leds intervjun in på om huruvida Lars- Magnus 2 har fått någon information kring den nya skollagen. Han berättar att han genom sin chef, rektorn på skolan, har informerats om den nya skollagen. Detta gjordes med alla lärare under en personalkonferens. Han tydliggör även att han själv inte har läst in sig på skollagen, utan det han vet är genom rektorn på skolan. Sedan berättar han om arbetet kring förberedelserna kring Lgr 11 där de har lagt ner mycket mer arbete kring implementerandet av den nya läroplanen.

Lars- Magnus 2 arbetar enligt honom själv till viss del med hjälp av den nya skollagen. Han syftar då på hur han hanterar elevers förseningar och hur de då får kvarsittning. Han beskriver till exempel kvarsittning såhär:

”Det här med kvarsittning som man ju får ha. Vi för ju protokoll om eleven är 5 minuter sen. När man sedan har en halvtimme får man sitta kvar. Detta gäller ju de äldre eleverna, men jag vet att vi har varit lite slappa med femmorna. Jag vet att fyrornas lärare är strängare med förseningar. Då har de faktiskt kvarsittningar.”

Förebyggande arbete

Lars- Magnus 2 betonar Lgr 11 och dess utformning väldigt mycket, då han anser att det är den som påverkar undervisningen. Han vill även understryka att disciplinering inte är det viktigaste, utan en ömsesidig respekt är förhållningssättet. Han uttrycker att han inte är säker på den nya skollagen, men känner att arbetet inför Lgr 11 gavs mycket utrymme.

Han avslutar intervjun med att säga:

”Lgr 11 och skollagen är ju nya för oss. Men det blir nog såhär att man tar till sig delar och man försöker att sätta sig in och förstå, och det klarnar med tiden. I början gjorde vi dokumentationshäften för barnen för att dem skulle veta vad de skulle göra. Och det har ju vi liksom reviderat stup i kvarten med kunskapskraven. Nu när vi har blivit lite smartare så har vi på varje delmoment, för varje kunskapskrav. Sen så är det för eleven att på pappret formulera handlingsalternativ. Då är det faktiskt inte att komma på ett handlingsalternativ, utan formulerandet av handlingsalternativet som gäller. Att de ska formulera sig muntligt.”

I min fjärde, och sista, intervju som även den var på den andra skolan intervjuade jag Malin 2. Utifrån den första frågan kring huruvida hon upplever klimatet på skolan svarar hon att det är skolor i skolan. Hon menar på att det är små öar och betonar då att den ö hon är på, det vill säga det arbetslaget hon befinner sig i, har ett bra arbetsklimat. Hon menar på att skolan inte

(21)

har en helhet och att det ser olika ut beroende i vilken arbetsenhet man arbetar i. Hon menar på att ett generellt svar inte kan ges. Kring frågan om hon har fått någon information om den nya skollagen svarar hon följande:

”Jag har fått information om den nya skollagen. En ganska kort information på en studiedag. Tror jag, jag är inte säker. Det var en kort sammanfattning och en kort presentation av den nya skollagen. Jag tror att det var den biträdande rektorn som informerade oss. Men jag är inte säker.”

Vidare frågade jag Malin 2 vad hon kunde om den nya skollagen, och om hon visste någon skillnad jämfört med den förra skollagen. Malin 2 svarade:

”Det är ju en pinsam sak att svara att jag inte riktigt kan säga speciellt mycket. Jag kan inte säga om det är några skillnader jämfört med den förra skollagen. Det här visar att vi inte har haft den tiden att sätta oss in i någonting som faktiskt är det vi ska svara inför. Det kan tyckas vara ganska allvarligt egentligen. Så det är egentligen ganska bra att jag svarar att jag inte vet. För det här skulle man ju kunna på sina fem fingrar naturligtvis.”

Vidare säger Malin 2 att det inte är bra att hon kan den nya skollagen eftersom samma frågor som hon får från mig, kan hon få från en förälder. Hon säger då att hon inte hade kunnat svara föräldern och att detta är helt fel.

När Malin 2 får frågan gällande hur den nya skollagen påverkar hennes arbete svarar hon följande:

”Den påverkar inte eftersom jag är så dåligt insatt. Utan här får man ju bara hoppas på att man håller sig till det som gäller och att någon annan i ens omgivning eventuellt vet mer än jag, och stoppar mig om jag gör något som inte är lagligt.”

Avslutningsvis beskriver Malin 2 att det som är viktigt i hennes arbete är givetvis en bra lagstiftning. Sedan beskriver hon att det känns att en tydlig organisation är viktigare än kommun och ledning. Därefter betonar hon vikten av ett bra arbetslag och vilka förutsättningar det ger. Hon menar på att det är ständigt olika signaler ifrån organisationen, kommunen och ledningen vilket gör att det blir väldigt förvirrat och att hon tror att detta är förklaringen till otydligheten på skolan där tolkandet tar för stor plats. Hon betonar att det inte ska finnas utrymme för egen tolkning gällande skollagen, utan att detta ska vara tydligt från organisation, kommun och ledning.

(22)

6. Analys

I skollagen i det femte kapitlet beskrivs det hur arbetsmiljön ska vara. Två ord betonas; trygghet och studiero. Detta ska åstadkommas genom en aktiv dialog mellan lärare/personal och elev. En stimulerande lärandemiljö är grunden för att dessa gemensamma värden ska utvecklas. I skollagen betonas även att eleverna ska delta i denna arbetsmiljö genom att tillsammans med skolans personal till exempel sätta upp ordningsregler. Vidare betonas detta arbete som en aktiv process på många skolor, men att det fortfarande finns skolor som saknar denna typ av arbete. (Regeringskansliet, Utbildningsdepartementet:374). Precis som Lars- Magnus 2 beskrev sitt arbetssätt i sin intervju, är förhållningssättet en ömsesidig respekt i form av en aktiv dialog. Åtgärder är inte det grundläggande arbetet, utan åtgärderna tas vid när dialogen brister från en av parterna. Dock är det upp till läraren att främja dialogen.

Men syftet med den nya skollagen var att strukturera upp och tydliggöra de åtgärder som i vissa fall måste vidtas. I skollagen betonas det att de anställda på skolan får vidta åtgärder utifrån brottsbalken. Det kan vara att man som anställd handgripligen särar på elever som är inblandade i ett slagsmål. Skollagen syftar till att tydliggöra både rektorers och lärares rätt att ingripa. De har då även rätt att vidta åtgärder som till exempel omgrupperingar av elever och förläggning av lektiontid på en annan plats (Regeringskansliet, Utbildningsdepartementet:378). Skollagen syftar till att de anstäållda på skolan ska säkerställa en god studiemiljö. När detta brister i form av att det förebyggande arbetet inte räcker till, får disciplinära åtgärder tas vid (Regeringskansliet, Utbildningsdepartementet:375).

De andra tre intervjupersonerna pratade inte om det förebyggande arbetet som faktiskt lägger grunden för att åstadkomma trygghet och studiero. Dock kan det förebyggande arbetet finnas på skolan även om mina intervjupersoner inte betonar detta i intervjuerna.

Skollagen utgår från att både rektor och lärare har en skyldighet att säkerställa en studiero för alla elever i skolan. I resultatet av intervjuerna är ingen av lärarna helt säkra på vilka åtgärder de faktiskt är skyldiga till.En stark osäkerhet genomsyrar alla mina intervjuer. Intervjupersonerna vet inte riktigt om de har fått någon information, utan de tror att antingen kommunen eller ledningen på skolan har vid något tillfälle stått för informationen om den nya

(23)

Om vi fokuserar på de åtgärder som en lärare faktiskt är skyldig att vidta, står det uttryckt i skollagen att många lärare och skolledare har känt osäkerhet kring vilka åtgärder som får tas i en akut situation, utan att bryta mot lagen (Regeringskansliet, Utbildningsdepartementet:37). Frågan blir vad man som lärare inte bara får göra, utan är skyldiga till. Skollagen beskriver åtgärderna på följande sätt:

”Skollagsberedningen har utgått från Skollagskommitténs grundläggande synsätt att rektors och lärares skyldighet att skapa en trygg skolmiljö för alla elever ska förtydligas i skollagen. Det förebyggande arbetet är centralt. Det är skolans, och ytterst rektorns ansvar, att skapa trygghet och studiero i skolan.” (Regeringskansliet, Utbildningsdepartementet:375).

Eftersom skollagen betonar vilka skyldigheter en lärare har i sin proffession, betyder det att lärarna därmed har en skyldighet att själva läsa in sig på lagen. Det betyder att det varken är kommunens eller skolledningens ansvar att lärarna tillgodogör sig innehållet i skollagen. Tre av mina intervjupersoner uppfyllde inte detta. Den ena intervjupersonen hade dock läst in sig på bitar av lagen då hon vid tillfället för intervjun gick rektorsutbildningen.

Det är även viktigt att poängtera att skollagen inte endast innebär åtgärder vid konflikter där situationen har gått överstyr, utan den betonar det förebyggande arbetet som ett led i att konfliktrelaterade situationer inte ska uppstå överhuvudtaget. Mina intervjupersoner betonade skollagens konsekvenshantering, då de hade hört lite kring detta. De tog exemplevis upp att de nu finns riktlinjer kring att ge elever kvarsittning. Skollagens mål och strävan är att stärka elevers inställning och uppträdande, inte tvärtom där den ska ses som en handbok i bestraffning. De åtgärder som tas vid ska utgå från att förbättra elevens framtida uppträdande, istället för att fungera som en bestraffning för ett tidigare uppträdande (Regeringskansliet, Utbildningsdepartementet:379).

I min första intervju med Lisa 1 beskriver hon hur ett allmänt synsätt kring hur regler ska följas, och att detta har blivit sämre. Elever behöver inte följa alla regler hela tiden, och detta är ett problem som har uppstått i hela samhället, inte bara i skolan menar Lisa 1 på. Ann Heberlein tar upp samma tanke kring inställningen att alla regler inte behöver gälla alla, och att vissa människor anser sig vara helt fria från ansvar och konsekvenser. Dock gäller detta bara när det är något negativt, och aldrig när det är positivt. Ann Heberlein betonar hur vissa

(24)

människor ständigt skyller ifrån sig och ursäktar sig hela tiden. De har sina rättigheter, men aldrig sina skyldigheter (Heberlein 2008:12).

Intervjuerna visar tydligt att lärarna inte arbetar med att främja elevers ansvartagande i den

utsträckning som lagen syftar till. För att bli en ansvarstagande individ krävs det att man på något sätt lär sig hur det går till, menar Ann Heberlein. Att kunna ta de konsekvenser som uppstår i ens liv, både av vilja och ovilja, krävs det en viss fostran kring. Hon menar på att ansvarstagande är något som måste kontrolleras tidigt, redan när man är barn, för att kunna lära sig hur man ska förhålla sig kring de konsekvenser som uppstår i ens liv. Konsekvenserna börjar redan när vi är små barn och fortsätter resten av vårt liv. Detta är en naturlig del av vårt liv. Dock är det inte naturligt för alla huruvida man förhåller sig till ansvarstagandet, utan det är helt och hållet individuellt baserat vilket även gör att det blir egocentriskt baserat (Heberlein 2008:67).

Vuxna fostrar barn i ansvarstagandet. Det är inte svårare än så. Ser man på vad skolans uppdrag är utifrån Lgr 11, står det i det andra kapitlet Övergripande mål och riktlinjer under rubriken Normer och värden att: ”läraren ska klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet.” (www.skolverket.se)

Det framgår aldrig i intervjuerna om lärarna faktiskt arbetar med detta.

Det är alltså vi vuxna som har i uppgift att lära barnen ansvarstagande och konsekvenshantering. Det är inte bara föräldrar som är skyldiga att ta sig an detta uppdrag, utan även de vuxna som befinner sig i skolan. Enligt Terje Ogden menar han att forskningar påvisar samma tanke där resultatet av en bra skolgång med goda resultat har tre viktiga aspekter. Ordning, akademisk tyngdpunkt och elevcentrerat synsätt ligger till grunden för en effektiviserad skolgång som leder till avslutad examen (Ogden 2006:37).

Terje Ogden tar vidare upp att det är ordning och disciplin i samband med höga förväntningar på hur barn ska uppföra sig som i sin tur ska leda till en trygg och ordnad arbetsmiljö. Men utifrån intervjuerna framgår det aldrig att lärarna berättar för eleverna vilka förväntningar som de har, eftersom det förebyggande arbetet inte berörs.

(25)

den engelske psykologen och forskaren John Bowlby (1907-1990) som beskriver barns påverkan av otrygga händelser och vilka konsekvenser de genererar. John Bowlby beskriver hur barn har ett primärt behov av att söka kontakt och skapa relation till någon som kan hjälpa dem att utvecklas. Grunden för att styra impulser samt för att kunna balansera olika intryck hos det utforskande barnet, ligger i att barnet känner trygghet till någon. På så sätt lär barnet sig att reglera de känslor som uppstår av både inre och yttre faktorer. Detta leder i sin tur till att barnet även lär sig hur andra människor känner och att deras känslor kan skilja sig från barnets egna. På så sätt lär barnet sig att ta hänsyn till andra i sin samvaro. För att uppnå detta krävs det närvaro, lyhördhet och känslomässigt engagemang från en eller flera personer som finns i barnets liv. Det vill säga att vi vuxna måste vara där och lyssna på barnen, och framförallt bry oss om vad som händer dem, oavsett om det är positivt eller negativt (Normell 2008:22).

Det krävs ett aktivt arbete kring att barn ska känna sig trygga. Margareta Normell menar även att det är en utvecklingsprocess som barnet går igenom. Detta innebär att det förebyggande arbetet måste inte bara både ges tid och utrymme, men även innefatta barnen. Intervjupersonerna tar inte upp det förebyggande arbetet, vilket kan innebära att barnen inte genomgår den process som de behöver för att utveckla trygghet.

I boken Skolkulturer skriver forskarna Eva Johansson och Barbro Johansson kring huruvida etik växer fram hos oss människor. De betonar att skolan ständigt kommunicerar en mängd värden, där de etiska värdena är de som utgör de kvaliteter som gör att barn lär sig positivt och negativt, gott och ont, rätt och fel som rör både barns och vuxnas handlingar. De beskriver även hur de etiska värdena är de som berättigar våra handlingar, samt ger oss den riktning på hur vi ska handla gentemot varandra (Persson (red.) 2003:58)

För att kunna förmedla de etiska värdena är det precis som föregående författare tar upp, kommunikation. Utan kommunikation kan vi inte sätta de etiska värdena i sitt sammanhang och på så sätt skapa ett förhållningssätt kring dem. Detta sätter ett enormt fokus på hur läraren arbetar i skolan. Detta tar Lars- Magnus 2 upp i sin intervju, där ömsesidig respekt utifrån kommunkation skapar ett bra arbetsklimat. Dock betonar aldrig Lars- Magnus 2 att detta är ett förebyggande arbete, utan mer ett grundläggande synsatt för hans undervisning.

(26)

7. Slutdiskussion

När förslaget till en ny skollag lades, betonades en osäkerhet hos lärarna kring vilka åtgärder som ska tas i specifika situationer. I mina intervjuer framkommer samma osäkerhet. Intervjupersonerna meddelar tydligt att de känner sig dåligt pålästa samt dåligt informerade kring inte bara vad lagen säger, utan vad den faktisk gör lärarna skyldiga till. Osäkerheten grundar sig i okunskap som betonas i alla mina intervjuer. Dock visar intervjuerna att det är skillnad mellan skolorna då det har lagts olika mycket tid på arbetet med skollagen. Detta även om skolorna befinner sig i samma kommun.

Intervjupersonerna anser att ett behov av en ny skollag fanns, och att den behövde struktureras och bli tydlig. Dock var intervjupersonerna dåligt eller väldigt lite insatta i lagen, vilket tyder på att lagen inte blir det levande dokument som är dess egentliga syfte. Då skollagen inte handlar om huruvida lärare ska bestraffa elevers dåliga handlingar, utan att betoningen ligger på hur man som lärare ska stärka deras personliga karaktär för att fostra dem till ansvarstagande medborgare som tar sitt ansvar kring sina handlingstaganden. Intervjupersonerna meddelar att de vill veta mer kring lagen och att de känner sig osäkra i vilken roll de har om en konsekvens skulle uppstå. Frågan blir nu istället: Vems ansvar är det att lärarna får den kunskap som de både kräver och behöver gällande skollagen? Är det skolledningens, kommunens eller skolverkets ansvar? Eller är det lärarens eget ansvar att läsa in sig på lagen?

Ansvaret ligger på läraren enligt den litteratur som jag har diskuterat i min analys. Ann Heberlein betonar även att det är de vuxnas ansvar överhuvudtaget. Diskussionen kring hur samhället inte längre betonar ett eget ansvarstagande. Detta kan vara en av anledningarna till att den nya skollagen togs fram. Detta enligt litteraturen samt intervjuerna. Enligt den skollagen betonas oklarhet och otydlighet i tidigare förordningar. 1962 fick den svenska skolan sin första skollag. Andra skollagen kom 1985. Därefter dröjde det till 2009 innan ett förslag kunde tas fram och drivas så pass långt att det faktiskt blev en ny skollag. Det är 2009- års skollag som jag har fokuserat på. Det har varit andra förslag på nya skollagar under årens gång mellan 1985 och 2009, men de blev inte godkända av de dåvarande regeringarna. (Lundgren, Säljö, Liberg (red.) 2012:464). Ett behov av en ny skollag har funnits sedan 1985, vilket gör att behovet av den nya skollagen fanns även 2009. Dock anser de lärare som jag har

(27)

intervjuat att lagen inte har påverkats deras arbete, och att de inte kan svara att de direkt arbetar med stöd utav den. Däremot efterfrågas både kunskap och säkerhet kring lagen för eventuella situationer som kan uppstå. Dock nämns aldrig det förebyggande arbetet gällande trygghet och studiero.

Som litteraturen beskriver, så är studiero, studieresultat, trygghet och ordning de grundstenar som barn behöver lära sig för att kunna växa till ansvarstagande medborgare. Det är lärarna, som inte bara kan lära barnen detta, utan är enligt skollagen skyldiga att fostra barnen i ett ansvarsfullt konsekvenstagande.

Precis som både Lisa 1 i den första intervjun påpekade, samt som skollagen understryker, är det barnens bästa som ska tas till vara på. Barn har ett behov av att veta vilka regler som finns, och därmed vad konsekvenserna blir. Detta behöver barn för att kunna känna sig trygga, och på så sätt utvecklas som individer. Ordning och reda skapar ett grundläggande förhållningssätt som tar hänsyn till de människor som finns i vår omgivning. Detta medför att en stramare skollag blir väldigt relevant, eftersom tidigare har många lärare varit osäkra på hur deras förhållningssätt kring konsekvenshantering skulle se ut. En stark osäkerhet har nog även funnits gällande det förebyggande arbetet, vilket har lett till att skolklimatet på många skolor har blivit oroligt och ostrukturerat gällande ordningsregler och konsekvenshantering. I mina intervjufrågor hade jag den nya skollagen som utgångspunkt och då hur mina intervjupersoner använde sig av skollagen i sitt arbete. Jag ville veta vad de kunde samt hur deras arbete såg ut med stöd utav den. Jag fokuserade inte på just begreppen trygghet och studiero eftersom jag ville ta reda på vad de egentligen visste. Jag hade kunnat betona hur lärarna arbetar med de förebyggande arbetet, men jag tror att jag då inte hade fått de fria svar som jag var ute efter.

Jag anser att lärarna har en skyldighet att ta reda på vad skollagen innehåller och vilka förhållningssätt man som lärare är skyldig att arbeta med. Skollagen är till för att stärka eleverna, vilket innebär att den ska vara ett levande dokument i den vardagliga undervisningen. Skollagen ska först och främst användas som ett förebyggande underlag i arbetet kring ordning. När det förebyggande arbetet inte räcker till, står det i skollagen vilka repressalier som skolpersonalen har att agera utifrån.

Avslutningsvis har mitt arbete gett mig fler tankar kring trygghet och arbetsro. Förslag på vidare forskning kan vara hur studieresultat och studiemotivation kan kopplas till den nya

(28)

skollagen och dess syfte gällande trygghet och studiero. Det hade även varit intressant att undersöka hemförhållandets roll i hur barn tillgodogör sig utbildning, och därmed hur de agerar utifrån trygghet och ansvar i skolan. En annan intressant tanke hade varit att titta närmre på dessa begrepp utifrån ett elevperspektiv, då på hur de upplever och påverkas av begreppen. Det hade även varit väldigt intresant att använda sig av fler antal intervjuer, där man i så fall hade baserat intervjuerna på en större variation bland intervjupersonerna. Detta hade, exempelvis, kunnat vara geografiska skillnader, socioekonomi, etnicitet och genus. Jag tycker att arbetet har skapat en klar relevans till min yrkesroll, där dessa begrepp är en stor del av en lärares vardagliga arbete. Jag har fått svar på de frågeställningar som jag hade inför mitt arbete och känner att det har stärkt mig i min lärarroll. Jag känner mig tryggare och mer påläst om det viktiga arbetet som faktiskt skollagen betonar i form av trygghet och ansvar. Det är viktigt att ha med dessa begrepp i läraryrket, och det är precis det jag har fått med min undersökning.

(29)

Referenser

Tryckta källor

Den nya skollagen: för kunskap, valfrihet och trygghet. D. 1. (2009). Stockholm: Utbildningsdepartementet, Regeringskansliet.

Den nya skollagen: för kunskap, valfrihet och trygghet. D. 2. (2009). Stockholm: Utbildningsdepartementet, Regeringskansliet.

Heberlein, Ann (2008). Det var inte mitt fel!: om konsten att ta ansvar. Västerås: Ica.

Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerup.

Löwenborg, Lars & Gíslason, Björn (2003). Lärarens arbete. 1. uppl. Stockholm: Liber. Lagerlöf, Ingvar. 2012. När får en lärare ingripa? Lärarnas tidning 12:30-33.

Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2012). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. 2., [rev. och uppdaterade] utg. Stockholm: Natur & kultur.

Normell, Margareta (2008). Från lydnad till ansvar: kunskapssyn, känslor och relationer i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Ogden, Terje (2006). Skolans mål och möjligheter. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Persson, Anders (red.) (2003). Skolkulturer. Lund: Studentlitteratur.

(30)

Webbsidor

www.skolverket.se http://www.skolbibliotek.se/skollagen.htm http://www.mah.se/upload/FAKULTETER/LS/Utbildning/Examensarbetet/Guide%20till%20 examensarbet%20på%20Lut%202011.pdf, 2013-05-11 Skolverket rapport http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.148960!/Menu/article/attachment/trygghet2013-01-23.pdf

Regeringens rapport http://www.regeringen.se/sb/d/12473/a/142430

Skolverkets statistik

http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik/grundskola/kostnader

Otryckta källor

Bilaga 1, Intervju

(31)

Bilaga 1

Intervjufrågor till examensarbetet

Alice Malmström

Hur upplever du klimatet på skolan?

Teman

• Frågor om skollagen

o Har du fått… Hur har du fått information om den nya skollagen?

o Vad kan du om den nya skollagen?

o Vad har du för intryck?

§ Behov av ny skollag?

§ Viktigaste skillnader?

o Vad har du för inställning till skollagen?

o Ser du några fördelar eller nackdelar med lagen?

• Skollagen och det egna arbetet som lärare

o Påverkar den nya skollagen hur du arbetar i skolan?

o Har du stöd i arbetet…? Nämn någon konkret situation.

o Har lagen gjort någon skillnad?

• Frågor om behov av stöd i arbetet

o Finns det något du saknar i den nya skollagen?

o Vad behöver du för typ av stöd i ditt arbete? (lagstiftning…

organisation, kommun, ledning…arbetslag…föräldrar… )

(32)

Bilaga 2

Intervju gällande den nya skollagen

Jag är en lärarstudent som just nu skriver mitt examensarbete. Jag har valt att

fokusera på den nya skollagen och dess inverkan i lärarnas yrkesroll idag. För

att kunna få olika lärarperspektiv på mitt arbete, behöver jag utföra några

intervjuer.

Intervjuerna bygger på öppna frågor där personen som blir intervjuad svarar så

mycket han/hon vill och kan. De som deltar är anonyma, och likaså skolan som

de arbetar på. Intervjuerna kommer att bli ljudinspelade under intervjun, men

kommer sedan transkriberas av mig.

För att få den spridning i svaren som jag behöver, skulle det vara bra om jag

kunde intervjua lärare som undervisar i olika åldersgrupper (år 1-3, 4-6- 7-9).

Intervjuerna sker individuellt.

Jag beräknar att varje intervju tar cirka 30-45 minuter.

Datum för intervjuerna är måndag-onsdag, vecka 42.

Maila mig om ni är intresserade att delta på följande adress:

alice.malmstrom@gmail.com

Tack på förhand!

Figure

Updating...

References

Related subjects :