”I MAMMAS HUVUD ÄR DET NU BARA
SVART OCH REGNIGT”
EN KVALITATIV STUDIE OM FRAMSTÄLLNING AV
PSYKISK OHÄLSA I BARNLITTERATUR
”I MAMMAS HUVUD ÄR DET NU BARA
SVART OCH REGNIGT”
EN KVALITATIV STUDIE OM FRAMSTÄLLNING AV
PSYKISK OHÄLSA I BARNLITTERATUR
EMMA LIVAJA
Livaja, E. ” I mammas huvud är det nu bara svart och regnigt”. En kvalitativ studie om framställning av psykisk ohälsa i barnlitteratur. Examensarbete i socialt arbete 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete. 2019.
Abstrakt: Inom vårt samhälle är stigmatisering av psykisk ohälsa stark och ämnet har länge sett som tabubelagt. Det har i sin tur gjort att en tystnad och en brist på kunskap av ämnet uppstått vilket kan skapa problem att samtala med barn om psykisk ohälsa. Denna studiens syfte har varit att få en bättre förståelse för hur psykisk ohälsa framställs i litteratur riktad till barn. Vidare har studien undersökt hur psykisk ohälsa skildras i böckerna samt även undersöka hur normer, avvikelse och stigma tas i uttryck. Studien bygger på nio stycken barnböcker skrivna på svenska vars målgrupp är barn i åldrarna 3–12 år. Böckerna har granskats och analyserats utifrån begreppen normer, avvikelse och stigma. Analysen visar på är att psykisk ohälsa framställs som något annorlunda och avvikande vilket tenderar att upprätthålla den generella bilden av fenomenet och reproducera stigmatiseringen kring det. Psykisk ohälsa skildras ofta som något som hindrar individen i det dagliga livet samt gör det svårt för dem att tillgodose barnets behov.
"IN MOM`S HEAD IT IS NOW ONLY
DARK AND RAINY”
A QUALITATIVE STUDY ON THE CONSTRUCTION OF
MENTAL ILLNESS IN CHILDREN'S LITERATURE
EMMA LIVAJA
Livaja, E. ” In mom's head it is now only dark and rainy”. A qualitative study on the construction of mental illness in children´s literature. Degree project in social work 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social Work. 2019
Abstract: In our society, stigmatization of mental illness is strong and the subject has long been taboo. This, in turn, has caused a silence and a lack of knowledge of the subject, which can create problems talking to children about mental illness. The purpose of this study has been to gain a better understanding of how mental illness is presented in literature aimed at children. Furthermore, the study has investigated how mental illness is portrayed in the books and also examines how norms, deviations and stigma are expressed. The study is based on nine children's books written in Swedish whose target group is children aged 3–12. The books have been reviewed and analyzed on the basis of the concepts norms, deviation and stigma. The analysis shows that mental illness is presented as slightly different and deviant, which tends to maintain the general picture of the phenomenon and reproduce the stigma surrounding it. Mental illness is often portrayed as something that prevents the individual in their daily life and makes it difficult for them to meet the child's needs.
Innehållsförteckning
1.0 INLEDNING ... 5
1.1 Problemformulering ... 5
1.2 Syfte och frågeställningar ... 6
1.3 Begreppsdefinition ... 6
2.0 KUNSKAPSLÄGE ... 6
2.1 Framställning av svåra ämnen i barnlitteratur ... 7
2.2 Psykisk ohälsa i medier riktade till barn ... 7
3.0 TEORETISK UTGÅNGSPUNKT ... 8
3.1 Normer, normalitet och avvikelse ... 8
3.2 Stigma ... 9
4.0 METOD ... 10
4.1 Metodologiska överväganden ... 10
4.2 Kvalitetsbedömning ... 10
4.3 Urval och tillvägagångssätt ... 11
4.4 Bearbetning av insamlat material ... 12
4.4.1 Tabell av begrepp i kodningen ... 12
4.5 Etiska övervägande ... 13
5.0 RESULTAT OCH ANALYS ... 14
5.1 Presentation av empiri ... 14
5.1.1 När mammas tankar ändrade färg (Galli, 2015) ... 14
5.1.2 Flickan, mamman och demonerna (Osten, 2016) ... 14
5.1.3 Buller om huller i Mamma Grå (Hedberg, 2018) ... 14
5.1.4 Sommaren med Siri (Lidbeck, 2001) ... 14
5.1.5 Superhjälte-mamman flyger in i väggen (Gunnarsson, 2017) ... 15
5.1.6 Apelsinträdgården (Roca Ahlgren, 2018) ... 15
5.1.7 Mona-Li och tröttbacillen (Säfström, 2018) ... 15
5.1.9 Rulla med kex (Embrink Lannersten, 2004) ... 15
5.2 Metaforer och liknelser barnböckerna ... 16
5.3 Normalitet och avvikelse ... 16
5.3.1 Förändring i den vuxnes beteende ... 17
5.3.2 Interaktionen mellan den vuxne och omgivningen ... 19
5.3.3 Barnets tankar och känslor gentemot den vuxne karaktären ... 22
6.0 AVSLUTANDE DISKUSSION ... 24
7.0 LITTERATURLISTA ... 27
7.1 Empiriskt material ... 27
1.0 INLEDNING
1.1 Problemformulering
Psykisk ohälsa har kommit att betraktas som vår tids nya folksjukdom. Idag möts vi ständigt av rapporter som visar att den psykiska ohälsan ökar allt mer i Sverige år efter år. I statistik framtagen av Folkhälsomyndigheten (2019) uppgav omkring 40% av befolkningen att de lider av någon form av psykisk ohälsa. Graden varierar från lättare problem med ångest och oro till allt svårare psykiska tillstånd (Folkhälsomyndigheten, 2019). När en förälder eller andra vuxna i familjen lider av psykisk ohälsa eller andra svårigheter påverkar detta hela familjen, inte minst barnen (Socialstyrelsen, 2013). Det finns inga direkta siffror som visar på hur stor andel barn som växer upp med föräldrar som har psykiska besvär då detta är svårt att mäta. Enligt en rapport framtagen av Hjern och Adelino Manhica (2013) rör det sig om omkring 26 000 barn per år vars föräldrar vårdas inom slutenvården. Rapporten säger dock inget om vuxna som vårdas i öppenvården eller de som inte har någon kontakt med sjukvården för sitt mående. Med detta kan en anta att andelen barn som lever med vuxna som har psykisk ohälsa är betydligt fler.
Att leva tillsammans med en förälder som har psykiska besvär har en påverkan på barn. På vilket sätt eller hur barnet påverkas beror på flera olika faktorer såsom ålder på barnet, vilken sjukdom föräldern har etc. (Socialstyrelsen, 2013). Skerfving (2015) visar i sin studie att det i många fall råder en tystnad och brist på information gällande förälderns psykiska ohälsa i familjen. För barnet innebär detta att de inte vet vad föräldern lider av och därmed kan det vara svårt för barnet att förstå situationen och förälderns beteende. I en del fall kan det handla om välmening att underhålla sådan information för barn, men det kan även vara för svårt och känsligt att tala om (Socialstyrelsen, 2013). Skerfving redogör i sin avhandling för att denna tystnad och hemlighållandet inom familjen kan förklaras med den stigmatiseringen av personer med psykisk ohälsa i samhället. Stigma kring psykisk ohälsa är stark och ämnet har länge setts som tabubelagt. Det är inte ovanligt att känslor av skuld och skam finns hos den drabbade. Med detta som bakgrund kan en inte låta bli att tänka kring hur vi bättre ska kunna föra ett samtal med barn om psykisk ohälsa. Med psykisk ohälsa som ett tabubelagt ämne både inom den egna familjen, men även i en samhällelig kontext, undrar en vart och hur skall barn få kunskap om psykisk ohälsa ifrån? Winther Jørgensen och Phillips (2000) menar att hur vi människor betraktar världen och vår föreställning om hur denna bör vara formas bland annat utifrån det vi ser och det vi hör. Likaså psykisk ohälsa. Nikolajeva (2004) redogör för att barnlitteratur, liksom andra former av litteratur, avspeglar vår verklighet och det rådande samhället. Barnlitteratur blir därmed ett viktigt verktyg för barn då de förmedlar budskap och öppnar nya världar med information som få fått på annat sätt. Nikolajevas egna studier har visat på att barnlitteratur influerar barn då de förmedlar kunskap, etiska värderingar och personlig utveckling.
Vidare har barnlitteratur en viktig funktion då de ifrågasätter samhällets strukturer. Med bakgrund i det som Nikolajeva redogör för att barnlitteratur har en sådan stor påverkan bland annat på hur barn relatera och ser på verkligheten är det av relevans för socialt arbete att undersöka detta närmare. Utifrån Skerfvings redogörelse kring tystnaden av psykisk ohälsa kan böcker som dessa vara den enda källan barnet stött på som gett denna kunskap om psykisk ohälsa. Inom socialt arbete möter en ofta barn som lever med olika sorters problematik i sin närhet, psykisk ohälsa exempelvis. Därmed är det väsentligt att som verksam inom dessa
områden ha kännedom om hur psykisk ohälsa framställs för att ha en förståelse för ett barns vetskap om detta. Ytterligare kan även dessa böcker fungerar som en plattform eller grund för att faktiskt påbörja ett samtal om psykisk ohälsa med barn. Eftersom psykisk ohälsa i en samhällelig kontext betraktas som något avvikande och är så starkt sammankopplat med stigma är det intressant att undersöka hur detta tas i uttryck i litteratur riktade till barn. Även detta är av relevant för social arbete då begrepp som normer och normalitet finns djupt förankrat inom det sociala arbetets praktik som en del av problematisering av normer (Svensson, 2007). I sökandet efter forskning har det framkommit att det finns lite forskning och få studier som berör hur psykisk ohälsa framställs i barnlitteratur. Förhoppningen är att denna studie skall bidra till en ökad kunskap kring ämnet.
1.2 Syfte och frågeställningar
Denna uppsats är en studie av barnlitteratur där ämnet psykisk ohälsa berörs. Syftet är att undersöka hur psykisk ohälsa framställs i barnlitteratur i relation till begreppen normer, avvikelse och stigma.
Utifrån studiens syfte har följande frågeställningar formulerats: • Hur framställs psykisk ohälsa i barnlitteratur?
• Hur kan dessa framställningar av psykisk ohälsa förstås utifrån normer, avvikelse och stigma?
1.3 Begreppsdefinition
I denna studie används ett antal begrepp som nedan kommer att definieras. Detta är för att förtydliga för läsaren vad dessa begrepp syftar till när de används.
Psykisk ohälsa: Definition om psykisk ohälsa grundar sig på Folkhälsomyndigheten (2017) benämning av begreppet. Psykisk ohälsa är ett allomfattande begrepp som inkluderar psykiska besvär samt psykiska sjukdomar. Med detta täcker begreppet olika aspekter av psykiska besvär såsom oro, ångest, nedstämdhet etc. men även kliniskt definierade sjukdomstillstånd.
Barnlitteratur: Begreppet barnlitteratur syftar i denna studie till skönlitterära böcker utgivna speciellt för barn och unga. När “barnböcker” och “barnlitteratur” används syftar det till skönlitterära barnböcker inom det valda ämnet.
2.0 KUNSKAPSLÄGE
I detta avsnitt belyses tidigare forskning och studier som har relevans för denna uppsats. Det har gått att finna väldigt lite internationell forskning och ännu mindre svensk forskning som behandlar barnlitteratur med föräldrar som har psykisk ohälsa. När litteratursökningar har gjort av forskning som berör detta område har fåtal resultat dykt om. Denna avsaknad av relevant tidigare forskning visar på att detta är ett outforskat område där det finns kunskapsluckor som denna studie hoppas på att fylla. Tidigare forskning och studier har valts ut genom sökning på den amerikanska databasen ERIC (Education Resources Information Center) via Proquest. De sökord som används är främst; children’s literature, mental disorder, mental illness och depression.
2.1 Framställning av svåra ämnen i barnlitteratur
I sin artikel Depressive Stories for Children skriver Tucker (2006) att medans mer depressiva inslag i böcker riktade till ungdomar blir allt vanligare, finns det ett bestående motstånd mot sådana depressiva inslag i böcker där små barn berörs. Tucker redogör för att det finns en generell inställning att barnböcker inte skall innehålla depressiva inslag. Vidare har författaren samtalat med ett flertal brittiska barnboksförfattaren där mertalet menar på att det är viktigt att böckerna har lyckliga slut för att de depressiva inslagen inte skall ha en negativ inverkan på barnets barndom. Trots detta har barnböcker som utforskar mer mörkare områden börjat dyka upp på marknaden. Responsen för dessa böcker har varit positiva men Tucker menar att det fortfarande finns en vilja att skydda de mindre barnen från allt potentiellt deprimerande material. Tucker redogör i sin artikel för att den allmänna uppfattning av depression är att det är något som startar i ungdomen, men att studier visar på att det är vanligt bland mindre barn. Vidare frågar sig Tucker om det inte kan vara så att även små barn kan hitta en mening i böcker som faktiskt berör ämnet snarare än att ständigt förneka förekomsten av depressiva känslor. Detta utifrån att barnen kan identifiera sig med de problem som tas upp i boken och böckerna kan visa på att de inte är helt ensamma i alla sina olika tankar och känslor.
2.2 Psykisk ohälsa i medier riktade till barn
Church (2018) granskar i sin artikel The Picture of Madness–Visual Narratives of Female Mental Illness in Contemporary Children’s Literature hur kvinnliga karaktärer som lider av psykisk ohälsa framställs i barnlitteratur. Författaren går en redogörelse för att kvinnor med psykiska sjukdomar genom har historien varit alienerade, betraktats som galna, och inte varit erkända som riktiga människor. Church vill med sin text granska huruvida nutidens barnlitteratur gestaltar kvinnlig psykisk sjukdom som galenskap eller om de gör tillståndet mer begriplig och rättvis. Sammantaget granskar Church fyra stycken barnböcker. I samtliga böcker namnges inte den kliniska psykiska sjukdomen. Church menar att böckerna istället vid redogörelse för symtom använder sig av visuella element, exempelvis ett mörkt moln för att visa den drabbades sinnesstämning. Vidare påtalar även Church efter att ha analyserat böckerna att de ofta tenderar att avsluta med ett lyckligt slut som inger hopp. De drabbade upphör att vara frånvarande i världen till att bli närvarande. Det mörka molnet försvinner och karaktären lär sig att den inte är ensam med sina känslor. Sammanfattningsvis menar Church att de böcker som granskats undviker stereotypen om den “galna kvinnan”. Karaktärerna är således komplexa, mänskliga och deras psykiska ohälsa är inte direkt kopplat till deras biologi eller kön.
Coverdale & Nairn (2006) beaktar i sin artikel forskning som berör skildringar av psykisk ohälsa i olika medier riktade till barn. Sammantaget granskas fyra studier som berör ämnet. Författarna menar att psykisk ohälsa i media riktade till vuxna ofta tenderar att associeras med fara eller våld och därmed förmedlar en bild av psykisk sjukdom som ett hot. Andra negativa egenskaper som används i gestaltningen av psykisk ohälsa är oberäknelighet och social inkompetens. Coverdale & Nairn menar att liknande stigmatiserande skildringar av psykiska sjukdomar även finns i media som riktar sig till barn. Författarna diskuterar kring att detta kan uppmuntra barn, samt vuxna, att avvisa och känna rädsla inför människor som är psykisk eller beteendemässigt annorlunda. I sin studie gällande barns kunskap samt attityd gentemot psykisk ohälsa redogör Wahl (2006) för att barn redan i tidig ålder har anammat en negativ attityd mot psykiska sjukdomar. Lawson & Fouts (2004) redogör i sin studie av granskning av animerade Disneyfilmer att de tre vanligaste orden när en talar om psykisk ohälsa var “galen”, “tokig” och “vansinne”. Lawson & Fouts påtalar att dessa beskrivningar av psykisk sjukdom användes för att alienera och segregera dessa människor samt att de verkade som föremål för rädsla eller
nöje. Även Wilson et al. (2000) har genomfört en granskning av serier och filmer till barn. Wilson et al. menar att de karaktärer som identifierats som att ha psykisk ohälsa var antingen elaka eller “komiskt galna” och uppvisade irrationella handlingar och beteenden.
Vidare har Wilson et al. (1999) genomfört en studie där de granskar australienska tv-serier. Wilson et al. menar att de karaktärer som identifierats som att ha psykisk ohälsa ofta porträtterades med mer negativa egenskaper såsom förvirrade, asociala, improduktiva. Vidare delar Wilson et al. in resultatet i kategorier utifrån egenskaper som framkom hos individerna med psykisk ohälsa. Den allra vanligaste kategorin var enkel- barnslig och syftade till att karaktärerna inte uppförde sig i enlighet med vuxenrollen. Med detta innebar att karaktärerna bland annat var oorganiserade, hade sämre kommunikativ förmåga, samt inte kunde ta hand om sig själva eller andra. Wilson et al. fann att karaktärerna med psykisk ohälsa sällan beskrevs med positiva egenskaper. Omtänksam och empatisk var de enda positiva karaktärsdragen som psykisk sjuka personer beskrevs ha. Sammantaget visar Coverdale & Nairns artikel att det finns en övervägning av negativa skildringar av psykiska sjukdomar i medier riktade till barn. Coverdale & Nairn menar att det finns ett behov av att särskilja begreppet galenskap från psykisk ohälsa när en beskriver en karaktär som lider av psykiska ohälsa. Författarna påtalar även att det finns en oro över att dessa negativa attityder som etableras under barndom mot psykisk ohälsa kan fortsätta i vuxenlivet. Vidare poängterar Coverdale & Nairns behovet av ytterligare studier och forskning rörande ämnet.
3.0 TEORETISK UTGÅNGSPUNKT
Samhället vi lever i är uppbyggt av normer och dessa är en central aspekt av vardagen. Med både en uttalad och outtalad normalitet finns det även avvikelser (Svensson 2007). De barnböcker som analyserats i denna studie syftar till att förmedla en bild till barn gällande psykisk ohälsa. Utifrån detta är det relevant att se till hur begreppen normalitet och avvikelse framställs i barnböcker som skildrar psykisk ohälsa då det är här barnets uppfattning av ämnen skapas, på en sådan nivå som är begriplig för barn. Utgångspunkten om att granska böckerna utifrån begreppen normalitet, normer och avvikelser är relevant i förhållande till uppsatsens syfte då denna syftar till att undersöka hur begreppen tas i uttryck. Att undersöka böckerna utifrån dessa begrepp skapar en förståelse för barns uppfattning av psykisk hälsa i relation till vad som är normalt och avvikande.
3.1 Normer, normalitet och avvikelse
Att vara normalt är något som människan strävar efter och Svensson menar även att det är detta som vårt samhälle formas efter. Normalitet skapas i möten med andra och vi människor förhåller sig till normer genom sociala sammanhang. Även tankar och handlingar genomsyras av normalitet och upprätthålls av värderingar och normer. Likaså är socialt arbete är ett uttryck för de rådande normerna i samhället och dessa avspeglas i det praktiska arbetet. Svensson påtalar att det normala definieras och skapas i förhållande till det som avviker. Utan avvikelse blir det normala inte synligt. Vidare redogör Svensson för Hackings (1990) förklaring av normalitet. Hacking menar att normal är ett begrepp som i sig innefattar två olika begrepp, dels normalitet som anses som det friska. Men även ytterligare ett annat begrepp som pekar på det abnorma, det som är sjukt och onormalt. I alla sammanhang finns både normalitet samt avvikelse. Det som är avvikande uppmärksammas och därigenom hotar det som vi benämner som normalt, men det annorlunda möjliggör även förändring (Svensson 2007). Normalitet kan därmed beskrivas som kollektiva förväntningar på vad som anses som kulturellt önskvärt i
samhället. Svensson redogör för att kopplingen mellan regler och normer är starkt. Regler kan vara formaliserade men även informella och uttalade. De rådande normer blir tydligast när en bryter mot dem. Goffman (2014) exemplifierar begreppet avvikelse. Han menar att en kan se till en grupp människor som har en del värden gemensamt och som håller vissa sociala normer gällande uppträdande. Den individen som däremot inte rättar sig efter dessa normer kommer att betraktas som avvikare i de andras ögon.
Även Becker (2006) diskuterar kring begreppet avvikelse och menar att detta är något socialt konstruerat. Avvikelse är i sig beroende av de rådande reglerna och normerna i samhället. Författaren menar att vad som anses som avvikande är beroende av omgivningens kontextberoende relationer. Becker påtalar att trots att två personer begår samma normbrott kommer de att bedöms olika beroende på deras klass, kön, etnicitet etc. Vidare gör Becker en koppling mellan avvikelse och sjukdom. Det avvikande är något sjukt som står i relation till det friska. Vidare redogör Hilte (1996) för att sjukdom i sig är ett normbrott. Detta då individen genom sin sjukdom inte lever upp till sina sociala skyldigheter och härigenom besitter en form av avvikande beteende. Med sociala skyldigheter menar Hilte skyldigheter som är kopplade till yrkes-och familjeliv, exempelvis att arbeta. Även Karlsson (2017) sammankopplar det sjuka till onormalt i förhållande till det friska som betraktas som normalt. Karlsson redogör i sin diskussion om avvikande beteende i samband med psykiska sjukdom att det som vi betraktar som normala aspekter påträffas oftare hos friska personer än de som är sjuka. Som exempel påtalar författaren att en normal frisk person anses kunna kontrollera sitt beteende samt impulser till skillnad mot en person som lider av psykisk sjukdom. Även förmågan till självinsikt om ens egna behov och känslor anses som bättre än hos en psykisk sjuk person (Karlsson, 2017).
Svensson (2017) poängterar att normalitet inte är homogen utan kontextbundet och skiljer sig därmed ut beroende på vilket sammanhang en befinner sig i. Med detta menas att det finns olika normer samtidigt och med detta även motstridiga uppfattningar. Meeuwisse (2007) menar att människor tenderar att se saker och ting i kategorier om normalt och onormalt. För att det onormala skall kunna kategoriseras måste först det normala konstrueras. En del beteende och handlingar betraktas av samhället som oönskade därigenom tenderar människor att kategoriseras i termer av olika avvikelser och betraktas som ett socialt problem. Med detta innebär en strävan efter insatser och behandlingar som syftar till att normalisera. Meeuwisse påtalar att genom att kategorisera grupper eller fenomen synliggörs det och därigenom blir det även enklare för samhället att kontrollera det.
3.2 Stigma
Goffman (2014) beskriver begreppet stigma som en egenskap hos en individ eller grupp som är djupt misskrediterande och avvikande i förhållande till samhällets uppfattning av det normala. Vidare påtalar Goffman att en individ som har ett drag eller en egenskap som inte går att undvika och som får dem denna möter att vända sig bort mot honom besitter ett stigma. Författaren påtalar att varje samhälle använder sig av olika medel för att dela in människor i kategorier samt vilka egenskaper som uppfattas som vanliga och normala för individerna i varje kategori. Goffman menar att vi människor vid första anblick av en individ formar om denna till våra normativa förväntningar. Vidare när det framgår att denna besitter egenskaper som gör denna olika från våra normativa förväntningar tenderar vi att se denna individen från fullständig människa till en utstött. Denna stämpling är vad Goffman menar innebär ett stigma. Stigman konstrueras genom stereotypa uppfattningar eller myter om en viss egenskap. Goffman skiljer även på tre olika typer av stigma: kroppslig defekt, fläckar på den personliga karaktären och stigma i samband med nation, religion eller etnicitet. Vad som menas med fläckar på den
personliga karaktären exemplifierar Goffman med arbetslöshet, psykiska rubbningar, alkoholism etc. För denna studie är denna aspekt av stigma mest relevant då kopplingar kan göras till den psykiska ohälsan den vuxna drabbats av. Goffman menar att skam alltid är närvarande för den stigmatiserade individen då denna har insikt om att det är något skamligt med den egenskap denna besitter.
4.0 METOD
I detta avsnitt redovisas studiens val av metod samt tillvägagångssätt vid urval av empiri. Därefter presenteras bearbetning av insamlat material.
4.1 Metodologiska överväganden
Denna uppsats syftar till att undersöka hur psykisk ohälsa framställs i barnlitteratur utifrån begreppen normer, avvikelse och stigma. Med detta som grund ansågs en kvalitativ innehållsanalys som lämpligast i denna uppsats för att besvara frågeställningarna. För studien innebär detta ett fokus på tolkning och förståelse av det som analyserats (Ahrne & Svensson, 2015). En innehållsanalys har använts då det ansågs som den metod med mest relevans då studien syftar till att bidra med en fördjupad kunskap om ämnet och inte att få fram ett resultat som är generaliserbart. Innehållsanalys syftar till en form av metod för textanalys där en plockar isär och kategoriserar delar av texten för att besvara studiens frågeställningar (Boréus & Kohl, 2018). Fördelen med en innehållsanalys är att den lämpar sig för att undersöka hur texter konstruerar ett visst fenomen. Detta genom att den syftar till att finna bakomliggande mönster och teman i materialet för att analysera (Bryman, 2011). Detta är även en styrka och en av fördelarna hos metoden att skapa en överblick över större mängd material (Boréus & Kohl, 2018).
Bryman (2002) redogör för att kvalitativ metodansats passar för studier där forskaren vill skapa en fördjupad insikt av ett ämne. En av nackdelarna med kvalitativa metod är svårigheterna med generalisering och att resultaten inte är applicerbart på ett större urval. Då studien syftar till att få en mer ingående analys av konstruktionen av psykisk ohälsa och inte endast ett generaliserbart resultat som är applicerbar på ett större urval, ansågs en kvalitativ metodansats som mest lämpligt för att besvara frågeställningarna. Vidare granskar denna studie en subjektiv verklighet och därmed ger en bild av vad Bryman (2011) betecknar som den sociala verkligheten. Denna är en ständigt föränderlig egenskap som hör till människans konstruerade förmåga. Med andra ord handlar det om den tolkning av empirin som har gjorts och därmed är subjektivitet ofrånkomlig här (Bryman, 2002). Detta är en av kritiken som riktats mot kvalitativ forskning att den är alldeles för subjektiv. Dock kan även detta ses som en stor fördel då just möjligheten att tolka och förstå fenomenet är vad studien syftar till. Denna studie vill bidra till en ökad kunskap av ämnet psykisk ohälsa och betraktar detta fenomen ur ett normperspektiv vilket i sig öppnar upp för ett tolkande av de rådande normer i samhället. Eftersom den kvalitativa metodansatsen ger utrymme för tolkning av material lämpar sig metodvalet för denna studie (Bryman, 2002).
4.2 Kvalitetsbedömning
Bryman (2002) redogör för vikten av reliabilitet och validitet i forskning men refererar även till Guba och Lincolns (1985) kritik av tillämpningen av dessa kriterier i kvalitativ metod. Vidare menar författarna att det finns svårigheter att använda dessa begrepp då de tenderar att förutsätta att det endast finns en absolut sanning av verkligheten. Denna studie syftar som tidigare nämnt
inte till detta utan baseras på tolkning av materialet. Istället föreslås kriterierna om trovärdighet och äkthet för att bedöma kvaliteten i kvalitativ metod. Med detta blir begreppen tillförlitlighet, pålitlighet, överförbarhet och konfirmering relevanta i denna studie (Bryman, 2002).
Trovärdighet syftar till att studien följer de angivna reglerna som krävs för kvalitativ forskning. För att öka trovärdigheten finns det under resultatavsnittet redovisat om val av relevant empiri, insamling av data samt tolkning av insamlat material för att ge läsaren vetskap om detta. För att ge läsaren ytterligare förståelse för den litteratur som granskats används citat i studiens analysdel. Bryman (2002) menar att begreppet överförbarhet som syftar till hur pass överförbar resultatet är till andra miljöer och situationer är svår att uppnå i kvalitativ metod då urvalet ofta är begränsat. För denna studie har detta varit fallet och som tidigare nämnt är målet med denna studie inte generalisering av det valda ämnet utan att finna en djupare förståelse och vetskap. Med detta är frågan om överförbarhet inte lika relevant för studiens trovärdighet som de andra ovannämnda begreppen. Kriteriet om pålitlighet innebär att redogörelse om tillvägagångssätt av forskningsprocessen finns tydligt redovisade (Bryman, 2002). I studien finns utförlig beskrivning av dess olika faser, hur insamling samt analys av empiri gjorts, arbetssättet som används, etc. vilket påvisar en god pålitlighet för studien. Som tidigare nämnt redogör Bryman (2002) för att den kvalitativa metoden är mer djupgående och öppnar upp för tolkning och förståelse av ämnet. Med detta är forskaren en stor och aktiv del i metodansatsen. Under arbetet har insikten om att det är svårt att uppnå någon objektivitet i samhällsforskning samt medvetenhet om den egna rollen som en påverkande faktor i tolkning av material. Detta har bidragit till en ökad trovärdighet genom att kriteriet om konfirmering uppfylls (Bryman, 2002). Guba och Lincolns begrepp äkthet innefattar bland annat studiens påverkan på de respondenter som medverkat samt om undersökning ger en rättvis bild av ämnet som granskas. Eftersom inga respondenter används i denna undersökning blir därmed denna aspekt inte relevant i förhållande till studien. Sammantaget bedöms studiens trovärdighet och tillförlitlighet som hög utifrån de aspekter som beaktats.
4.3 Urval och tillvägagångssätt
Till denna studie har ett målstyrt urval använts vilket är icke-sannolikhetsurval. Detta då studiens syfte inte har varit att undersöka slumpmässigt utvalda böcker utan att finna böcker med anknytning till studiens syfte. Böckerna som används har valts ut på ett strategiskt sätt för att försäkra att dessa är av relevans för de frågeställningar som ställts (Bryman, 2002)
I denna studie har skönlitterära böcker riktade till barn används. De barnböcker som granskats har valts ut genom sökningar på̊ Malmö stadsbiblioteks sökfunktioner. De sökord som använts är ord associerade med psykisk ohälsa och sedan har målgruppen filtrerats till “barn och unga”. Då uppsatsens syftar till att undersöka hur psykisk ohälsa, i olika former, framställs har ett flertal sökord används så som psykisk sjukdom, psykiskt sjuka föräldrar, utmattningssyndrom och depression för att bredda sökresultatet och därmed finna relevant empiri. Detta då det som är intressant för denna studie är att undersöka hur en förklarar och framställer det som uppfattas som avvikande i litteratur för barn. Det är detta som är kärnan i studien och inte främst vad för sjukdom eller besvär som den vuxna lider av. Hänsyn har inte tagits till att samtliga böcker skall beröra liknande form av psykisk ohälsa, exempelvis depression. Vidare har inte heller hänsyn tagit till om böckerna är bilderböcker eller endast innefattar text på grund av samma anledning. När sökning hade gjorts och filtrerats till barn och unga gav detta ett resultat på över 80 böcker. Med anledning av det stora sökningsresultatet har inte alla barnböcker som berör psykisk ohälsa granskats utan av dessa valdes fem stycken böcker ut som ansågs relevanta för studiens syfte. Utöver de fem böcker som dök upp i bibliotekets sökfunktion togs hjälp av bibliotekarierna som gav rekommendationer på böcker som de ansåg behandla ämnet och av dessa valdes
ytterligare fyra stycken böcker. Sammantaget har nio stycken böcker granskats och analyserats. Detta urvalet baserades på vilka böcker som ansågs vara mest relevanta i relation till syftet. Det skall tilläggas att det finns även en möjlighet att en del empiri har missats då vissa böcker inte varit kategoriserade med de ämnesord som används i sökningen.
De böcker som används till denna studie är skönlitterära böcker med en inriktning för barn mellan åldrarna 3 till 12 år. Anledningen till att denna avgränsning i ålder är att majoriteten av de böcker som berör det ämne som uppsatsen syftar till riktar sig till barn i denna åldern. Vidare tenderar böcker som riktar sig till barn i högre ålder att beröra psykisk ohälsa hos barnet eller ungdomen själv. Bland yngre barn är det vanligare att det är en vuxen i deras omgivning, främst föräldrar, som lider av psykisk ohälsa och att barnet i fråga blir anhörig. Empirin består av skönlitterära böcker som innefattar text och även bilder i en del.
4.4 Bearbetning av insamlat material
Det tillvägagångssätt som används för bearbetning empirin inför analysen bygger till störst del på kodning av textmaterialet utifrån det som Bryman (2002) skriver vid kvalitativ metod. Då analysen syftar till att finna mönster är det väsentligt att kodningen används konsekvent genom hela processen (Boréus & Kohl, 2018). Vidare har även en så kallad tematisk analys beaktats vid bearbetning av empirin. Tematisk analys kan liknas vid kodning och syftar till att finna bakomliggande teman i det textmaterial som analyseras (Bryman, 2011). Ryan & Bernard (2003) påtalar att en skall vara vaksam efter bland annat repetitioner och metaforer när en söker efter teman. Likt det som Boréus & Kohl (2018) nämner om vikten att börja med kodning tidigt i studiens process har fokus legat på detta moment sedan start. När relevant empirin var utvald lästes samtliga böcker i sin helhet för att upptäcka relevanta teman och andra faktorer i texterna i förhållande till den teori som studien utgår ifrån. Böckerna granskades och de begrepp eller citat som ansågs väsentliga i förhållande till begreppen normalitet, avvikelse eller stigma markerades. Ytterligare har sedan ett kodningsschema/tabell skapats från det som ansågs som relevant utifrån tidigare forskning, teoretiska begrepp samt ytterligare aspekter från barnlitteraturen.
4.4.1 Tabell av begrepp i kodningen
Under arbetet med kodningen användes begrepp som är förenade med de teman och kategorier som ansågs relevanta i böckerna. Med anledning av detta redovisas nedan en tabell över de tolkningarna av den kodning som gjort utifrån olika teman samt kategorier som vidare utgör analysen. Bryman (2002) redogör för att det är av vikt att hålla studien transparant för att styrka dess trovärdighet. Utifrån detta anses det relevant att läsaren får ta del av de olika begreppen samt hur de har använts för att ge en rättvis bild av vad som analyseras.
Tabell 1.
Begrepp Definition
Beteende Beteende är främst den vuxne karaktärens
beteende i samband med att dennes sinnesstämning förändras.
Psykisk ohälsa Psykisk ohälsa analyseras utifrån hur detta beskrivs, talas om och gestaltas i böckerna.
Omgivning Omgivning syftar både till barnet och till andra karaktärer som finns i den vuxnes närhet.
Tankar Ord som beskriver barnets tankar gentemot
den vuxne karaktärens beteende och sinnesstämning. Även tankar om barnets egen inverkan på den vuxnes mående och beteende beaktas.
Känslor Ord som beskriver barnets känslor gentemot
den vuxne karaktärens beteendet och sinnesstämning. Syftar även till barnets känslor kring den egna inverkan på den vuxnes mående och beteende.
Vidare har denna tabell ändrats och korrigerats flertal gånger under hela processen för att likt det Bryman (2002) talar om att finna tillämpning och relevans till studiens syfte och frågeställningar. Under analysavsnittet av studien diskuteras de paralleller och återkommande mönster som kunnat dras mellan böckerna. Vidare är de teoretiska utgångspunkterna samt tidigare forskning närvarande i analysen och i svaren på de frågeställningar som ställts. 4.5 Etiska övervägande
Østbye (2004) redogör för att i all forskning och studier har forskare ett etiskt ansvar gentemot sina respondenter samt en skyldighet att ta ställning till vissa etiska aspekter. Vetenskapsrådet (2017) skriver om etiska svårigheter främst inom vissa områden och har utifrån detta myntat fyra allmänna huvudkrav gällande forskning; informationskravet samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet.
Då denna studie grundar sig på analys av barnlitteratur har de forskningsetiska principerna inte varit lika aktuella som om observationer eller intervjuer med respondenter hade genomförts. Detta då ingen kontakt med personer har tagits i studien samt att empirin bygger på offentlig publicerad litteratur som innefattar fiktiva karaktärer. Med detta har inte informationskravet som syftar till att berörda parter skall få information om studiens syfte tagits i beaktning. Även samtyckeskravet som innebär att deltagarnas självbestämmanderätt över sin medverkan samt konfidentialitetskravet som berör respondenternas integritet har varit irrelevant för studie då
denna inte innefattar några fysiska personer. Likaså har nyttjandekravet inte varit tillämpbar då det berör hantering av information om deltagare i studien (Vetenskapsrådet, 2017)
5.0 RESULTAT OCH ANALYS
Detta avsnitt kommer att inledas med en presentation av uppsatsens empiri för att ge läsaren en överblick över det material som ska studeras. Därefter presenteras gemensamma mönster i framställningen av psykisk ohälsa i de böcker som granskats. Vidare efter den empiriska översikten presenteras analysen som är uppdelade efter studiens frågeställningar och utgår ifrån normalitet, avvikelse och stigma.
5.1 Presentation av empiri
5.1.1 När mammas tankar ändrade färg (Galli, 2015)
I boken får en följa Max som bor tillsammans med sin mamma, pappa och syster. En dag upptäcker Max att det är något är annorlunda med hans mamma. Mamma brukade alltid krama Max god natt, men nu orkar hon inte göra det hon brukar längre. Max pappa har berättat att mamma har en sjukdom, en depression, men Max kan inte se det sjuka hos mamma. I boken skildras Max tankar och känslor gentemot att mamma blivit annorlunda. Boken avslutas med att Max i samtal med skolans sjuksköterska får lära sig varför hans mamma inte mår så bra. När mammas tankar ändrade färg är skriven av Sara Galli och är en bilderbok på 24 sidor. Vid varje uppslag finns stora bilder tillsammans med text.
5.1.2 Flickan, mamman och demonerna (Osten, 2016)
Flickan, mamman och demonerna är skriven av Suzanne Osten. Boken handlar om Ti som är sju år och bor tillsammans med sin mamma. Ti ser ut som en helt vanlig flicka men hennes mamma är inte som alla andra mammor. Mamma samlar på saker och sorterar allt hon hittar. Det måste mamma göra för annars blir herr Polter och herr Geist arga. Hemma i lägenheten växer högarna med saker som mamma samlat, snart går det knappt att komma in i lägenheten längre. Samtidigt drömmer Ti om är att få vara en vanlig flicka. Flickan, mamman och demonerna är en högläsningsbok som riktar sig till barn i åldrarna 6–9 år. Boken har 87 sidor med små bilder på varje uppslag.
5.1.3 Buller om huller i Mamma Grå (Hedberg, 2018)
Buller om huller i Mamma grå är skriven av Jessica Hedberg och kretsar kring Maxi och Lilla Lo som bor tillsammans med sin mamma och Sven. Maxi och Lilla Los mamma är inte sig lik. Hon brusar upp och blir lätt arg. Sven säger att mamma blivit sjuk och behöver vila. Han förklarar att det blivit huller om buller i mammas huvud. Maxi och Lilla Lo undrar om det är deras fel att mamma blivit sjuk. Buller om huller i Mamma Grå är en bilderbok på 35 sidor som riktar sig till barn i åldrarna 3–6 år.
5.1.4 Sommaren med Siri (Lidbeck, 2001)
I boken får läsaren följa Martina som nyligen fått sommarlov, men sommaren blir inte som Martina tänkt sig. Martinas mamma måste arbeta hela sommaren och pappa är sjuk. Han ligger bara i sängen och går endast upp för att gå på toaletten. Martina måste därför spendera sommaren med familjens granne Siri. Men en dag blir pappa pigg och glad och då vill han ta
med Martina på en resa genom Sverige. Mamma vet inte om att de har åkt och det hela håller på att sluta väldigt illa. Sommaren blir inte alls som Martina föreställt sig. Sommaren med Siri är en bok på 112 sidor som är skriven för barn i åldern 9–12 år.
5.1.5 Superhjälte-mamman flyger in i väggen (Gunnarsson, 2017)
Superhjälte-mamman flyger in i väggen är en bilderbok på 26 sidor för barn i åldrarna 3–6 år.
Boken handlar om Oskar och hans mamma. Oskar mamma är en superhjälte som kan allt och hinner allt. Men en dag är superhjälte-mamman inte som hon brukar. Hon glömmer saker, hon säger fel ord och hon hittar inte hem. Oskar får veta att mamma blivit sjuk och att hon fått något som heter utmattningssyndrom. Mamma måste vila och därmed måste Oscar och pappa gör allt som mamma brukar göra. Det känns konstigt i Oskars mage och han undrar vad som har hänt med mamma. Varför orkar hon inte flyga längre?
5.1.6 Apelsinträdgården (Roca Ahlgren, 2018)
Boken Apelsinträdgården är skriven av författaren Malin Roca Ahlgren och kretsar kring Elina. Elinas mamma har fått en sjukdom som heter utmattningssyndrom men Elina förstår inte vad det är utan hon vet bara att mamma måste vila. Mamma förklarar att alla människor har ett eget apelsinträd. En del har många apelsiner som växer och andra bara några få. Det är apelsinerna som gör att en orkar göra saker. Elinas mamma har inte så många apelsiner på sitt träd och det därför hon måste vila. Boken riktar sig till barn mellan 3–6 år och har 26 sidor samt bilder på varje uppslag.
5.1.7 Mona-Li och tröttbacillen (Säfström, 2018)
Mona-Li bor tillsammans med mamma, pappa och lillebror Ragnar. Mona-Lis mamma har fått en tröttbacill och då blir allting annorlunda. Pappa är lika pigg som vanligt men mamma ligger bara och vilar. Hon orkar inte laga mat eller följa med till simhallen. Mona-Li hatar tröttbacillen som mamma fått och vill bara att den ska försvinna. Hon funderar över när allt ska bli som vanligt igen. Mona-Li och tröttbacillen är 32 sidor lång och har stora bilder på varje sida. Boken riktar sig till barn i åldern 3–6 år.
5.1.8 Mammas hår (Dahle, 2012)
Boken är skriven av Gro Dahl och handlar om Emma och hennes mamma. Emmas tycker att mamma är världens finaste och vackraste mamma. Mamma har sol i håret, hon har skratt i håret. Men mamma kan också vara konstig och ledsen. En dag är solen i mammas hår är borta, det är bara trassel och knutor kvar i håret. Emma vill få mamma att må bättre så hon kryper in i håret för att reda ut mammas alla tankar och känslor. Mammas hår är en bilderbok på 40 sidor för barn 3–6 år. Vid varje uppslag finns stora bilder tillsammans med text.
5.1.9 Rulla med kex (Embrink Lannersten, 2004)
Rulla med kex är en bok på 203 sidor för barn i åldrarna 6–9 år. Boken kretsar kring tioåriga Kerstin som bor tillsammans med mamma, pappa och två yngre syskon. Kerstins mamma beter sig konstigt och annorlunda. Mamma arbetar som flygvärdinna och älskar sitt arbete, men nu arbetar hon allt mindre. Dessutom gråter hon alltid och sover allt mer. Kerstin förstår ingenting och ingen har tid att förklara för henne så istället börjar Kerstin bråka och ljuga. Kerstin undrar om det är hennes fel att mamma mår dåligt. När Kerstin får åka på sommarläger blir det en vändpunkt för henne.
5.2 Metaforer och liknelser barnböckerna
Genom att granska samtliga barnböcker går det att se gemensamma mönster och återkommande teman gällande hur psykisk ohälsa gestaltas. Ett gemensamt mönster i böckerna är att den vuxne ändrade stämningsläge och förändring visas mer abstrakt genom handling, metaforer och liknelser. Metaforer i form av objekt är ett vanligt förekommande i böckerna som granskat för att visa på den vuxnes förändrade mående. Boken Mammas hår (Dahl, 2012) är ett tydligt exempel på denna typ av metafor där den vuxnes hår blir tovigt, trassligt och tappar volym. Med detta ändrar sig objektet beroende på den karaktärens sinnesstämning och därmed blir objektet en metafor och en representation för den vuxnes mående. Även i Buller om huller i Mamma grå (Hedberg, 2018) förändras den vuxnes attribut i samband med dennes sinnestillstånd. När den vuxnes inte är nedstämdhet är denna i färg med färgglada kläder men när karaktären blir trött, initiativlös och uppvisar depressiva drag blir hela personen grå. Ytterligare är liknelse ett återkommande inslag som en jämförelse i barnböckerna för att göra fenomenet mer begripligt. Författaren till Apelsinträdet (Roca Ahlgren, 2018) liknar den vuxne karaktärens psykiska mående vid ett apelsinträd där alla människor får sin ork ifrån. Det förklaras att alla människor har ett apelsinträd där varje enskild apelsin ger en ork att göra vissa saker, såsom att äta, duscha etc. Alla människor har olika många apelsiner och den vuxne karaktären i boken har få apelsiner kvar och det är därför denna måste vila (Roca Ahlgren, 2018). I Buller om huller i Mamma grå används även liknelse där den vuxne karaktärens psykiska besvär beskrivs som att det blivit “huller om buller” i mammans huvud och det är anledning till att hennes hjärna inte fungerar som den brukar (Hedberg 2018). Liknelse i form av andra sjukdom som är mer påtagliga för barn förekommer också. Som exempel förklaras den vuxne karaktärens psykiska besvär i När mammas tankar ändrade färg (Galli, 2015) som en sjukdom precis som ett brutet ben men att det finns på insidan och inte syns utåt. I Mona-Li och tröttbacillen (Säfström, 2018) används liknelsen om en bacill precis som vid vattkoppor men att det endast tar längre tid för den vuxne karaktären att bli frisk.
En annan intressant observation är att samtliga böcker tenderar att sluta lyckligt och inger en känsla av hopp. I Superhjälte-mamma flyger in i väggen (Gunnarsson, 2017) börjar den vuxens karaktärens psykiska ohälsa i slutat av boken att avta och dennes sinnesstämning börjar att förbättras. Även i Sommaren med Siri (Lidbeck, 2001) avslutar författaren med ett hoppfullt slut då Siris pappa får medicin som gör att hans mående förbättras:
Han låg inte i sängen och han var inte konstig. Det kändes som om han aldrig hade varit sjuk. (Lidbeck, 2001, s 89)
Dessa exempel skildrar det som Tucker (2006) diskuterar i sin artikel kring strävan efter att barnböcker som innehåller depressiva inslag ska avslutas med ett lyckligt slut. En kan likt Tucker diskutera kring om detta hos författarna grundar sig i en rädsla för att det depressiva innehållet ska ha en negativ påverkan på barnet.
5.3 Normalitet och avvikelse
När det kommer till normalitet och avvikelse har utgångspunkten för att få fram böckernas syn på vad som är normalt och inte varit att titta på hur den vuxne framställs när denna är sjuk och när den inte är det för att sedan göra en jämförelse mellan dessa. Detta har gjort utifrån de ordval som används i barnböckerna. När en gör en granskning av detta går det att finna främst tre stycken återkommande teman och det är även utifrån dessa områden denna del av analysen kommer att utgå ifrån:
• Förändring i den vuxne karaktärens beteende.
• Förändring i interaktion mellan den vuxne karaktären och omgivning.
• Barnets tankar och känslor gentemot den vuxne karaktärens förändrade beteende. 5.3.1 Förändring i den vuxnes beteende
I majoriteten av de böcker som analyserats ändras den vuxnes psykiska mående och där denna går från att vara normal, glad, och driven till att bli avvikande, trött, nedstämd och sakna förmåga till att utföra sysslor som denna tidigare gjort. I boken Superhjälte-mamma flyger in i väggen blir denna förändring tydlig:
Mamma vilar och vilar. I sängen och på soffan. Många, många dagar (...) Hon har inte lika bråttom som hon brukar. Oskar känner nästan inte igen henne. (Gunnarsson, 2017, s 19)
När den vuxne karaktären uppvisar psykiska besvär förändras dennes beteende genom att denna endast ligger och vilar i sängen. Att det beskrivs att Oskar nästan inte känner igen den vuxne karaktären visar på att detta beteendet är annorlunda och avvikande då det inte tillhör den vuxne karaktärens normala agerande. Svensson (2007) och Meeuwisse (2007) redogör således för att vad som betraktas som normal blir synligt när det sätts i relation till det motsatta, det som avviker. Med andra ord betraktas karaktärens beteende när denna uppvisar psykiska besvär som onormalt i förhållande till dennes beteende när denne mår bra vilket som anses som normalt. Vidare blir skillnaden på vad som anses som normalt och inte tydligt utifrån följande ur När mammas tankar ändrade färg:
Det är något konstigt med Max mamma. Något märkligt. Något annorlunda. (Galli, 2015, s 1)
Något annorlunda har flyttat in i hans mamma. Något trött. Något tråkigt. Något ledset. (Galli, 2015, s 6)
Med användning av ordval som “annorlunda” och “märkligt” konstrueras den vuxnes beteende som onormalt och därmed avvikande. Detta går att sammankoppla med Becker (2006) diskussion kring avvikelse som något socialt konstruerat. Genom beskrivningen om att något annorlunda och märkligt har flyttat in hos mamman visar på att den vuxnes förändrade beteende är obekant för Max. Mammans beteende är med andra ord inte det som Max är van vid och därmed betraktas den vuxne som onormal i relation hur denna vanligtvis beter sig. Detta ligger i linje med det som Svensson (2007), Meeuwisse (2007) och Hacking (1990 talar om, utan det normala finns således inte det onormala och vice versa. Svensson talar om att vad som anses som normalt definieras och skapas i förhållande till det som avviker. Utan det som avviker blir således det normala inte synligt. Ordval om ”annorlunda” och ”märklig” möjliggör därmed vad som anses som en normal syn på beteendet.
Denna kontrast mellan det “vanliga” och “ovanliga” går att finna även i Mammas hår genom tydliga metaforer. Mammans hår blir här en representation för karaktärens psykiska besvär och förändras i enlighet med karaktärens mående. När den vuxne beter sig som denne brukar och inte uppvisar några tecken på depressiva inslag är det sol och skratt i mammans hår:
Mamma har sol i håret. Skratt i håret. Det snälla håret. Det glada håret som viftar och vinkar. (Dahl, 2012, s 3)
När mammans sinnesstämning sedan förändras försvinner solen i mammans hår: Emma tittar på mammas hår. Solen är borta. Allt som finns kvar är hår, trassel och testar, buskar och snår. Hur orkar man tänka när det ser ut så här i ens hår? Allt detta hår! Tänk om det fyller hela huset! (Dahle, 2012, s 10)
Härigenom blir det tydligt hur håret ändras i samband med karaktärens sinnestillstånd, detta är genomgående i hela boken. Mammans hår går från att vara mjukt med mycket lockar och volym när den vuxne är välmående till att bli trassligt, mörkt och vilt när dennes mående blir sämre (Dahl, 2012)
Vidare förklaras det i När mammas tankar ändrade färg (Galli, 2015) att det är något som flyttat in hos mamma, något som förändrar Max mamma och får henne att bete sig som hon inte brukar göra. Denna förklaring kan skapa en bild av att det är något hos den vuxna som förändras, det är inte karaktären i sig som har ändrats. Med andra ord är det ovanliga beteende, det avvikande, något tillfälligt och inte sammankopplat med individen i fråga. Detta går även att återfinna i Flickan, mamman och demonerna (Osten, 2016). Författaren beskriver här att det är något som tagit över den vuxne karaktären vett och som får denna att bete sig på detta sätt:
Allt som Mamman tvingas bära hem måste sorteras och sen godkännas av herr Polter. Han bestämmer över Mamman. Men det är herr Geist som säger vad Mamman ska tänka. (Osten, 2016, s 7)
Det författaren beskriver här är att det inte är mamman som individ som har förändrats utan det är något som tagit över den vuxne karaktären och påverkar dennes beteende och personlighet. Det som framställs i både När mammas tankar ändrade färg (Galli, 2015) och Flickan, mamman och demonerna (Osten, 2016) ligger i linje med det som Church (2018) påtalar i sin studie kring särskiljning mellan individen i sig och dess psykiska besvär. Psykisk ohälsa är således inte något en är utan något som en får.
I När mammas tankar ändrade färg (Galli, 2015) försöker författaren även att normalisera psykiska besvär genom att framställa det som något alla kan drabbas av. I boken säger Max pappa:
Pappa säger att alla har ljusa och mörka tankar. När de är ljusa känner vi glädje och när de är mörkt känner vi oss ledsna. I mammas huvud är det nu bara mörkt och regnigt. Då kan det vara svårt att tro att solen kommer tillbaka även fast den alltid finns bakom molnen. (Galli, 2015, s 22)
Ytterligare när Max samtalar med skolsköterskan Emma förklaras psykisk ohälsa som något som alla människor i perioder drabbas av och de känslor som uppstår är normala att känna:
“Emma säger att alla är trötta och ledsna ibland men om man är det en längre tid kan det vara en depression. Det är en vanlig sjukdom som en del får en eller fler gånger i livet. Vid en depression mår tankarna inte bra och man tänker därför inte som vanligt. Det mesta blir hemskt och det kan kännas som allt man göra är dåligt och fel. Och även om man är trött kan det vara svårt att sova” (Galli, 2015, s 17)
Genom att använda orden ”inte som vanligt” visar författaren på att dessa tankar som den vuxne har nu är annorlunda från de som denna vanligtvis har.
Boken Sommaren med Siri utmärker sig lite ifrån resterande boken med följande: När det gått tre månader vaknar pappa. Då drar han upp gardinerna och öppnar alla fönster för att det ska komma in ny luft. (...) Han är full av lust och skämtar nästan hela tiden. Som för att visa att han inte är ledsen längre. Pappa mår bra i två veckor ungefär. Sedan lägger han sig i sängen igen. Och då är allt som vanligt. (Lidbeck, 2001, s 10)
Vanligt i böckerna är att den vuxne karaktären går från att vara normal och bete sig vanligt till att agera annorlunda och därmed avvikande till att sedan återgå till det normala igen. Sommaren med Siri (Lidbeck, 2001) är ett intressant exempel där faktumet att den vuxne är sjuk och beter sig annorlunda är vanligt. Just ordvalet om “vanligt” är intressant då det syftar till att detta är en del av det normala och ett vanligt beteende i denna familjen, i denna situationen. Det är förenligt med teorin kring att normalitet är kontextbunden och därmed skiljer sig beroende på situationen (Svensson, 2007). Vidare poängterade Svensson att detta även innebär att normer existerar parallellt vilket kan skapa en motstridighet mellan dem. Med andra ord, detta beteende anses inom familjekonstruktionen som vanligt och normalt, vidare ur en samhällelig kontext betraktas detta snarare som onormalt och avvikande (Hilte, 1996; Becker, 2006).
Vanligt i böckerna är även att den vuxnes förändrade beteende förklaras genom att denna har en sjukdom. I När mammas tankar ändrade färg (Galli, 2015) beskrivs det att den vuxne har fått en sjukdom som heter depression. Även i Apelsinträdet (Roca Ahlgren, 2018) beskriver författaren att den vuxne är sjuk och har utmattningssyndrom. I samtliga böcker framställs det att den vuxne måste till en läkare eller till sjukhuset när denne uppvisar psykiska besvär för att kunna må bättre. Genom att benämna något som en sjukdom skapar detta direkt en koppling till avvikelse från det normala på det sätt som Becker (2006) och Hilte (1996) beskriver. I Superhjälte-mamma flyger in väggen (Gunnarsson, 2017) benämns det även att den vuxne karaktären blivit sjuk och därmed måste vila och att denna inte får gå till arbetet. Att den vuxne är sjuk legitimerar därmed att denna inte kan arbeta på samma sätt som Becker (2006) talar om sociala skyldigheter. Genom att inte uppfylla sina sociala skyldigheter om att vara produktiv menar Becker (2006) innebär ett normbrott. Utifrån sin sjukdom kommer därmed den vuxne karaktären att betraktas som avvikande.
5.3.2 Interaktionen mellan den vuxne och omgivningen
Ett återkommande tema i samtliga böcker är att i samband med att den vuxnes välmående förändras ändras även interaktionen mellan denna och omgivning. Oftast skildras detta i en förändring i relation mellan den vuxne och barnet. Vanligt är när den vuxne karaktären inte uppvisar några psykiska besvär är denna glad, närvarande och samtalar med barnet. I relation till detta framträder karaktären motsatt, denna isolerar sig och interagerar inte med omgivningen, när denna välmående försämras. I När mammas tankar ändrade färg blir denna förändring i interaktion synlig:
Det började en kväll då Max skulle sova. Hans mamma brukar alltid säga god natt till honom. Hon brukar viska fina ord i hans öra. Ord som gör Max varm i kroppen. Ord som gör att han somnar lätt. Plötsligt en kväll så orkade hon inte. (Galli, 2015, s 3)
Sammankopplat med det som Svensson (2007) och Meeuwisse (2007) diskuterar kring förhållandet mellan normalt och onormalt betraktas handlingen om att säga godnatt och viska ord i örat som normalt. Detta står i sig i motsatt till det mer frånvarande beteendet som den vuxne sedan uppvisar och anses därmed som onormalt.
I Rulla med kex (Embrink Lannersten, 2004) förändras interaktion mellan Kerstin och hennes mamma när hon uppvisar drag av psykisk ohälsa. Den vuxne karaktären blir allt mer frånvarande och svara kortfattat på Kerstins frågor. Det beskrivs att Kerstin och hennes mamma ofta brukar leka frisörsalong tillsammans men när Kerstin frågar nu får hon inte samma respons:
Det var ett tag sedan nu, tänkte jag, blev lite sugen och frågade mamma: Kan vi inte göra frisyrer? Nej, jag orkar inte, sa hon, och tittade på mig utan att titta på mig. Det var läskigt. (Embrink Lannersten, 2004, s 24)
Det som betraktas som normal är således att Kerstins mamma, precis som Max mamma, är responsiv och öppen gentemot sitt barn. När den vuxne med anledning av dess psykiska besvär förändras till att bli mer instängd och reserverad till relation anses detta som annorlunda och onormalt.
Även interaktion mellan barnet och den vuxne förändras i Mammas hår (Dahl, 2012) när den vuxne karaktärens mående sviktar. När mamman mår bra kramas hon med Emma och ser leende på henne. Sedan när den vuxne uppvisar psykiska besvär blir denna allt mer och mer frånvarande och är inte uppmärksam gentemot barnet. Det skildras när Emma ropar på sin mamma utan att få något svar:
“Mamma”, ropar Emma, men Mamma hör inte, ingen hör. Vill inte höra, kan inte höra. För allting är bara testar och skuggor av testar, skuggor och moln och håret som gråter och gråter” (Dahle, 2012, s 15).
Vidare är en genomgående skildring i samtliga böcker att den vuxne karaktären som lider av psykisk ohälsa inte vill eller kan förmå sig att interagera med omgivningen. Ofta är den vuxne endast hemma och ligger passivt i sängen. Denna framställning kan liknas med Karlsson (2017) som diskuterar kring att individer med psykisk ohälsa tenderar att relateras till passivitet i motsatt då till psykiskt friska människor som anses besitta en normal förmåga till interaktion. Denna passivitet skildras i Mammas hår (Dahl, 2012) där den vuxne karaktären blir passiv och saknar ork att hand om hemmet och barnet:
Jag är hungrig säger Emma. Men mamma orkar inte laga mat, orkar inte gå och handla. Orkar inte. Vill inte? Jag är hungrig skriker Emma. Dumma Mamma. Lata Mamma! (Dahle, 2012, s 5)
Vidare skildras det i boken hur saker ligger i oordning i bostaden och gamla matrester står framme kvar på bordet. Även i När mammas tankar ändrade färg (Galli, 2015) skildras det hur den vuxne karaktären inte utför de sysslor som denna brukar och inte heller går till sitt arbete. Den vuxne karaktären ligger mest och vilar på soffan och låter bland annat Max koja som han byggt stå kvar i flera veckor utan att ta bort det. Max tycker detta känns konstigt, det ser ut som hans mamma men hon beter sig annorlunda mot vad mamma brukar göra.
Denna passivitet likt den i Mammas hår (Dahl, 2012) och När mammas tankar ändrade färg (Galli, 2015) om att den vuxne inte kan utföra eller delta i aktivitet som denna tidigare kunnat är vanligt förekommande. Den vuxne i Mona-Li och tröttbacillen (Säfström, 2018) ligger mest och sover på dagarna och kan inte längre följa med när familjen ska åka och handla eller gå till simhallen (Säfström, 2018). Således interagerar inte den vuxne karaktären med Mona Li och familjen så som denna brukar, utan existerar mer passivt i bakgrunden. Det beskrivs tydligt i Buller om huller i Mamma grå (Hedberg, 2018)
Hela vintern är mamma grå. Hemma umgås Maxi och Lilla Lo med Sven. Mamma håller sig mest för sig själv. Hon är där, fast ändå inte. (Hedberg, 2018, s 21)
Utifrån detta resonemang kan en uttrycka att det normala i denna aspekt är att den vuxne karaktären mår bra och interagerar med barnet och familjen. Att den vuxne isolerar sig och är icke-responsiv gentemot barnet är således ovanligt och därmed ett avvikande beteende (Svensson, 2007; Meeuwisse, 2007).
Ytterligare är den inte endast oförmågan till interaktion gentemot barnet som skildras utan även svårigheter till interaktion med omgivning är återkommande och återfinns bland annat i boken Rulla med kex (Embrink Lannersten, 2004). Den vuxne karaktären går från att vara en del av omgivningen och kommunicera med denna. När den vuxne sedan uppvisar psykiska besvär har denna inte ork eller lust att göra någonting utan ligger endast och vilar. Ett tydligt exempel som skildras är när Kerstins föräldrar ska på fest:
Samtidigt hörde jag mammas röst ifrån sovrummet: Jag vill inte gå på festen! (...) Du uppskattar ju god mat och tyckte det var trevligt sist, sa han. (...) På lördagen när jag kom in i sovrummet för att fråga efter min månadspeng, sa mamma till pappa: Låt mig slippa! (Embrink Lannersten, 2004, s 39)
Den vuxne karaktären i böckerna är oftast hemma där denne ligger passivt i sängen och interagerar väldigt lite med resten av familjen. Även likt det som Wilson et al (1999) observerade i sin studie framställs den vuxne karaktären som inkapabel att ta hand om sitt barn och att utföra de vardagliga sysslorna. Det dessa exempel visar på är att de vuxna karaktärerna vid psykisk ohälsa framställs som orkeslösa, viljelösa och distanserade. I relation till detta gestaltas de som initiativtagande, aktiva när de inte uppvisar några psykiska besvär. Således kan en uttrycka att böckerna reproducerar bilden av individer med psykisk ohälsa som apatiska och avståndstagande (Karlsson, 2017). Med detta upprätthålls även det stigma som finns kring psykisk ohälsa som Goffman (2014) menar är konstruerat av stereotypiska uppfattningar eller myter om egenskaper. Genom att applicera egenskaper om orkeslös, viljelös etc., vilka är mer negativt laddade ord, på individer med psykisk ohälsa menar Goffman leder till en stereotypisk uppfattning om dessa individer. Vidare kommer således dessa egenskaper ur en samhällelig uppfattning, som utgår från en kollektiva förväntan på det som anses som ett önskvärt beteende (Svensson, 2007), anses som avvikande vilket leder till att individen blir stigmatiserad (Goffman, 2014)
Ytterligare reagerar även omgivningen gentemot den vuxne karaktärens beteende och agerande när de befinner sig i ett tillstånd av psykiska besvär. I Flickan, mamman och demonerna (Osten, 2016) reagerar omgivningen på Tis mammas beteende genom blickar och kommentarer. Tis mamma har lagt sig på gatan mitt i rusningstrafik och framför henne har hon sin väska på hjul där hon hängt en skylt med texten ”skänk en slant” vilket får omgivningen att reagera genom blickar och viskningar sinsemellan. Att den vuxne karaktärens beteende väcker reaktioner hos omgivningen visar på att denna har brutit mot de rådande normerna och därmed även mot de kollektiva förväntningarna på ett önskvärt beteende (Svensson, 2007). Vidare menar Svensson att omgivningens reaktioner på beteendet synliggör samhällets rådande normer. Becker (2006) menar även att vad som anses som avvikande definieras genom omgivningens kontextberoende reaktioner. Genom detta synsätt anses den vuxnes normbrytande i sitt agerande och betraktas därmed som avvikare i de andras ögon (Goffman, 2014).
5.3.3 Barnets tankar och känslor gentemot den vuxne karaktären
I böckerna skildras även barnens känslor och tankar gentemot de vuxna karaktärernas psykiska ohälsa. Genomgående i samtliga böcker är att barnet uppfattar den vuxnes beteende konstigt, annorlunda och avvikande vilket de reagerar på med rädsla eller oro. I boken Mammas hår (Dahl, 2012) beskrivs mammans hår som farligt och att det onda bor där, vilket i sin tur gör att det upplevs som läskigt och skrämmande. Det denna skildringen gör är att den tenderar att skapa en negativ association och bild av fenomenet. Detta blir även tydligt i ett exempel från Sommaren med Siri när Martinas pappa reser sig från sängen och tar med henne på en biltur genom Sverige:
Nu begrepp jag. Pappa var galen - sjuk. Tidigare hade det bara varit ett ord, nu fick det betydelse. Märkligt att man säger att folk är knäppa, sjuka i huvudet och tokiga när det inte är det. Då finns det inga ord kvar när någon verkligen är knäpp, sjuk i huvudet eller tokig. (Lidbeck, 2001, s 58–59)
Siri reagerar på sin pappas avvikande beteende som annorlunda och ser honom som galen. Likt det som Coverdale & Nairn (2006) påtalar tenderar den generella bilden av psykisk ohälsa att gestalta de individer som lider av detta som konstiga och galna.
När den vuxne karaktären i böckerna inte mår bra försöker ofta barnet att muntra upp denna och få den att må bättre. Kerstin i Rulla med kex (Embrink Lannersten, 2004, och Max i När mammas tankar ändrade färg (Galli, 2015) försöker att hjälpa till i hemmet och extra snälla mot den vuxne karaktären. Många av barnen upplever samtidigt som de vill få den vuxne karaktären att må bättre ilska gentemot dennes förändrade beteende. Kerstin blir arg på sin mamma när hon försöker uppmuntra henne med en present:
Blev du inte glad, frågade jag tyst. Ja… jo… nej…, stammade hon och grät ännu mer. Jag sköt försiktigt upp paketet i sängen. Men mamma hade ansiktet i kudden. Hon vill inte se min present tänkte jag. Och jag vet inte vad som tog åt mig. Jag tog med mig paketet ut ur rummet, slängde det på golvet i hallen utanför och började hoppas på det. Jag hoppade tills det blev knölmos. (Embrink Lannersten, 2004, s 66–67)
Ytterligare blir Max arg på mammas tankar:
Nu blir Max arg. Arg på att det blivit mörkt i mammas huvud. Arg på att hennes tankar är svarta. Max önskar att han kunde måla tankarna i en annan färg. Med gula tankar som solen skulle nog det mörka i mammas huvud försvinna. (Galli, 2015, s 18)
Vanliga känslor som barnen i böckerna upplever i samband med att den vuxne karaktärens beteende ändras är oro och ängslighet. Oscar i Superhjälte-mamma flyger in i väggen (Gunnarsson, 2017) och Maxi i Buller om huller i Mamma grå (Hedberg, 2018) får ont i magen och oroar sig över om den vuxne verkligen kommer bli frisk när den denna uppvisar psykiska besvär.
Just känslor om skuld och oro över att förvärra situationen och göra så att vuxne karaktären mår ännu sämre är återkommande. Författaren till När mammas tankar ändrade färg (Galli, 2015) beskriver följande:
I skolan tänker Max på mamma hela tiden (...) Han vill bara vara hemma så mamma inte behöver vara ensam med allt det ledsna (...) Tänk om det är han som gjort att mamma är sjuk? (Galli, 2015, s 12, 14)
