Motorik, lärande och estetiska språk - ett spel för lärande

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Kultur, språk, medier

Examensarbete

Motorik, lärande och estetiska språk

- Ett spel för lärande

Motor skills, learning and aesthetic languages

- A game for learning

Emma Harjula

Johanna Nilsson

Lärarexamen 210 hp Examinator: Els- Mari Törnquist Kultur, medier och estetik

Sammandrag

Syftet med detta examensarbete är att försöka att ta reda på om motoriken har någon avgörande betydelse för lärandet och utvecklingen av de estetiska språken. Vi ville genom enkät och intervju få tydliggjort föräldrars och pedagogers tankar kring just detta. För att förankra vår idé och vårt syfte vände vi oss till tidigare forskning och litteratur som berör ämnet. Vi ville genomföra ett examensarbete som vi kan ha nytta av i framtiden och som har betydelse för oss i vår roll som pedagoger. Med detta som utgångspunkt genomförde vi intervjuer med två pedagoger. I dessa intervjuer framkom deras synpunkter kring motoriken, lärandet och på vilket sätt de ansåg att motoriken hade betydelse för lärandet. Vi delade även ut 60 enkäter till föräldrar där vi ställde öppna frågor om deras tankar och värderingar kring deras barns motoriska utveckling. Svaren från intervjuerna och enkäterna resulterade i ett skapande av ett brädspel med tillhörande delar, där den psykosociala miljön och motoriken har centrala betydelser. Spelet blev här en form av analys av det insamlade materialet, där användarna är barn i åldern 3-6år. I analysen framkom att informanterna anser att motoriken har ett betydande värde för barns lärande och deras utveckling av de estetiska språken. Detta avspeglas även i spelet.

Innehållsförteckning

1. Inledning 1

2. Syfte och frågeställning 2

3. Litteraturavsnitt 3

3:1Motorik 3

3:2Lärande 4

3:3Estetiska språken 5

3:4Huvudämnet Kultur, Medier och Estetik 5

3:5Mulitmodalitet 5

3:6Koppling till styrdokumenten 6

4. Metodbeskrivning 7 4:1Urval 7 4:2Intervju 7 4:3Enkät 8 4:4Forskningsetik 8 4:5Dokumentation 9 5. Projektbeskrivning 9 5:1Förarbete 9 5:2Genomförande 10 5:3Utveckling 12

6. Analys och tolkning 12

6:1Analys av enkät 12

6:2Analys av intervju 13

6:3Analys av litteratur och referenser 15

6:4Analys av spelet 15 7. Diskussion 15 8. Referenslista 18 Bilagor: Bilaga 1, Enkät 20 Bilaga 2, Intervjuguide 22 Bilaga 3, spelet 23

1

1.Inledning

Vi är två studenter på lärarutbildningen som under arbete på olika skolor och genom VFT-erfarenheter, det vill säga erfarenheter vi fått under vår verksamhets lagda tid, har mött ett flertal olika metoder av motoriskt arbete. Vi vill se om det går att styrka sambandet mellan motoriken, lärandet och de estetiska språken. Och i så fall försöka förtydliga detta. Vi vill fokusera på hela kroppens motorik, både grovmotoriken i de stora rörelserna och finmotoriken i de små rörelserna, detta för att försöka få en helhetsbild av kroppens rörelser och hur dessa har betydelse för lärandet. Genom vår utbildning på Malmö högskola i huvudämnet Kultur, Medier och Estetik (KME) har vi arbetat mycket med de olika estetiska språken; kinestetiskt, visuellt och auditivt. Vi har båda två flera åldersinriktningar men har valt att fokusera på barn i förskolan – förskoleklass då vi anser att det är då barnen utvecklar sina grundläggande motoriska färdigheter. Nordlund, Rolander och Larsson (1997) skriver om den grundläggande motoriska utvecklingen kopplad till kroppsuppfattning, självkänsla och jagupplevelsen i denna åldersgrupp. Målen i Lpfö98 talar om att förskolan ska sträva efter att varje barn ska utveckla sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. De nämner även att barnen ska utveckla sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, att utveckla sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama (Skolverket, 2006).

Vårt examensarbete har för avsikt att resultera i ett skapande av ett läromedel i form av ett brädspel som ger pedagogen, föräldern och även barnet möjlighet att uppmärksamma den motoriska utvecklingen i lärandet och i en del av de estetiska språken. Spelet är baserat på de svar vi fått in i enkäterna och under intervjuerna och består av fyra delar; själva spelet, en bok som introducerar spelet, ett häfte med tillhörande sånger samt en tillhörande ljudinspelning av boken och sångerna i häftet. Vi valde att skapa ett spel då vi anser att det är bra sätt att nå barn, då de genom fantasin fylls av lust för att lära och utvecklas. Spelet blev en form av analys som utgått ifrån svaren som framkom i enkäterna och intervjuerna.

För att kunna läsa detta examensarbete och förstå hur vi menar i olika resonemang anser vi det vara av stor vikt att beskriva vad vi menar med motorik, lärande och estetiska språk. Detta beskrivs mer ingående i litteraturavsnittet.

2

2.Syfte

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka vilket värde motoriken har för lärandet och utvecklingen av de estetiska språken. Vi vill klargöra den motoriska utvecklingens betydelse för att se hur yrkesverksamma pedagoger använder motoriken i lärandet och i sammanhang där de estetiska språken förekommer. Men även att försöka synliggöra föräldrars tankar kring motoriken och dess värde för lärandet. Finns det tydliga samband mellan pedagogernas och föräldrarnas tankar? Genom enkät och intervju ville vi ta fram dessa tankegångar och utifrån dessa skapa ett läromedel i form av ett brädspel där barnens lärande och motoriska utveckling stod i fokus.

Frågeställning

 Vilket värde har motoriken för lärandet och utvecklingen av de estetiska språken?  På vilket sätt påverkas lärandet och de estetiska språken av motoriska övningar och

3

3.Litteraturavsnitt

Vi har i vårt arbete tagit hänsyn till en del faktorer och utgått ifrån litteratur som behandlar bland annat motorik, rörelse, estetiska språk och lärande. I litteraturavsnittet förtydligas ovanstående och knyts till våra tankar och funderingar, som i detta utmanas att tänka i nya banor.

3:1Motorik

Enligt NE (2009) är motorik det samma som rörelseförmåga eller rörelsemönster. Motoriken kan delas in i två grupper; den ena är grovmotorik, med vilket menas kroppens grundrörelser exempelvis gå, vinka med hela armen och göra en kullerbytta, alltså rörelser med de stora kroppsdelarna. Den andra gruppen är finmotorik; det är de mindre rörelserna. Det är när finmotoriken utvecklas som barn bland annat utvecklar penngreppet, det vill säga hur barnet ska hålla pennan på ”rätt” sätt (Nordlund, Larsson, Rolander, 1997).

Sandborgh-Holmdahl och Stening (1993) skriver att rörelsen har stor betydelse för barns totala utveckling bland annat för att det krävs en rad samordningar av nerver och muskler och ibland en intensiv hjärnverksamhet. De poängterar även att den forskning kring barns utveckling och sambandet mellan motorisk och intellektuell utveckling, som på 1990-talet bedrevs på skilda håll i världen underströk vikten av att barn bör får all den rörelsestimulans de behöver för att nå bästa möjliga utveckling på alla områden. Nordlund, Larsson, Rolander (1997) menar att förskolebarn genom motorisk stimulans utvecklas på andra områden som lek, tal och tankeverksamhet och inte enbart på de grov och finmotoriska området. Detta framkom även i spelet.

Holle (1985), Ericsson (2005) och Nordlund m.fl. (1998) poängterar att en liten motorisk störning medför att perceptionsförmågan kan påverkas, vilket i sin tur leder till dålig begreppsbildning och sämre lärandemöjligheter. Illustrationen nedan visar detta på ett konkret sätt.

4

Rudolf Laban (1980) var en dans- och rörelseteoretiker som beskrev rörelsens betydelse och i detta skapade han en rörelseanalys där han beskrev rörelsens olika delar, vilka pedagogen kan använda när denne observerar barnet/barnen. Denna analys kan delas upp enligt följande: 1. VAD kan kroppen göra? Vilken del av kroppen rör sig?

Vad klarar barnet av, vilka kroppsdelar används det i just denna aktivitet? 2. VAR/i vilken rikting rör sig kroppen i rummet?

Var är barnet i den fysiska miljön? 3. HUR och på vilket sätt rör sig kroppen?

I vilket sammanhang och på vilket sätt rör sig barnet? 4. Med VEM/VILKA rör man sig?

Var är barnet i den sociala miljön?

Analysen speglar inte bara den motoriska aktiviteten utan även den sociala och emotionella tankeverksamheten, då ett barns känslor påverkar dess rörelse och existens. Detta blev för oss en klar koppling till vårt spel där vi ville beröra barnet både socialt och emotionellt, för att skapa samhörighet och för att öka barnets självkänsla.

3:2Lärande

Med lärande menar Sandborgh-Holmdahl och Stening (1993) att lära sig tala, läsa och räkna men också; att lära sig förstå, tänka, och reflektera, att bli medveten om en mångfald, inte bara en lösning på problemet och att lära sig att lära. Förutom ovanstående anser vi att lärandet är tillägnandet av ny kunskap som utvecklar den kunskap barnet redan behärskar, detta kan för oss handla om teoretisk kunskap såväl som praktisk-fysisk. Vad vi menar med detta är att utveckla nya fysiska och psykiska kunskaper och att själva utvecklingen och tillägnandet av det nya är vad vi definierar som lärande. Det är viktigt att inte glömma bort att individen bör vara medveten och att den ska ha förståelse för kunskapen den förvärvat (Ellneby, 2007). I Lpo94 står det att undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov, den skall med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Monica Westerlund (2009) beskriver hur ett barns rörelse påverkar såväl motoriken som språkutvecklingen. Hon ger exempel med prepositioner där barnet får sitta ”på” och ligga ”under”, som betydande för att barn ska lära sig vad orden betyder men också utföra handlingen praktisk-fysiskt. Bjørkvold (1991) beskriver leken som en livsform, ett sinnestillstånd i ständig rörelse, där utvecklingen grundas i barns förståelse. Han menar vidare

5

att leken är inbyggd i centrala, psykiska och sensomotoriska processer vilket är det som ger barnet växtkraft för psykosocial utveckling. Bjørkvold vill med detta visa att leken har en avgörande betydelse i barns psykiska och sociala miljö. I vårt spel är det barnet som är avgörande i sin utveckling, spelet är anpassat för att kunna tillämpas av barn med olika utgångspunkter för att kunna stimulera deras kreativitet och nytänkande.

3:3 De estetiska språken

Att kommunicera är inget vi endast gör genom talspråket, det är något vi även gör genom olika estetiska gestaltningar så som visuellt (bild), auditivt (musik) och kinestetiskt (rörelse). Dessa kan exempelvis förmedla känslor på ett sätt som tal- och skrivspråket inte kan. Att språket, såväl det verbala som icke-verbala, utvecklas i funktionaliserad användning har ett starkt forskningsstöd enligt KME- manschetten som är ett underlag för studenter på

lärarutbildningen (KME- manschetten, 2008). Med detta menas att språket utvecklas när det har en funktion och ett praktiskt användningsområde. Kinestetiken finns i våra kroppsrörelser, hur vi står, går och hur vi förmedlar oss själva. Det visuella finns runt omkring oss, allt vi ser, från bilden i tidningen och föreställningen på teatern till trädet i parken och tavlan på väggen. Allt vi hör är auditivt exempelvis att någon hostar på tåget eller någon spela musik i en park. De estetiska språken finns överallt och tillsammans kan de förstärka varandra. Wolmesjö (2005) skriver att ett av de estetiska språken ofta dominerar i vårt sätt att uttrycka oss. Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet enligt Lpo94.

3:4Huvudämnet Kultur, Medier och Estetik

I huvudämnet Kultur, Medier och Estetik (KME) undervisas det i hur man kan utveckla sin kunskap om och hur man kan kommunicera med olika estetiska språk och gestaltningar, men även hur man kan använda dem i ett lärande syfte (Malmö högskolas hemsida, 2009-07-28). Skolan är som regel utformad att göra eleverna säkra på tal och skriftspråket och att de i denna process tappar sitt kreativa tänkande. Jernström och Lindeberg (1995) talar om vikten av att som pedagog vara medveten om detta och att aktivt arbeta med de olika språken.

3:5Multimodalitet

Multimodalitet uttrycks enligt Malmö högskola som mångspråklighet (Malmö högskolas hemsida, 2009-07-28). Att använda sig av flera olika språk så som de olika estetiska språken; kinestetiskt (drama), visuellt (bild) och auditivt (ljud), för att förmedla och representera ett

6

budskap på flera sätt och där med, kunna rikta sig till en grupp av människor med olika bakgrunder och kunskaper. Marner (2003) skriver om Gunter Kress och hans ställningstaganden och enligt Marner menar Kress att beroende på en människas kulturella miljö och intentioner använder denne sig av olika representationssätt i olika kommunikationssituationer. Kress anser även att genom att kombinera de olika representationsformerna läggs mer fokus på att fånga mottagarens intresse och öppnar då upp för innehållet, ett mer dialogiskt förhållande än vad som kan göras genom t.ex. att endast använda sig av skriftspråket.

Tillsammans med rörelser kan musiken ge oss upplevelser som vi kan koppla till de grundläggande färdigheterna tala, läsa, skriva och räkna [...] Även mycket enkla övningar med musik och rörelse kräver uppmärksamhet och att vi lyssnar aktivt, förmågor som är viktiga vid inlärning.

(Sandborgh-Holmdahl och Stening 1993 s. 59)

3:6Koppling till styrdokumenten

Barn som börjar i förskolan/ skolan har olika motoriska färdigheter beroende på vad deras tidigare erfarenheter har varit. Enligt Lpo94 ska skolans undervisning anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Det vill säga att den ska främja varje elevs kunskapsutveckling och fortsatta lärande. I målen i Lpfö98 talas det om att varje barn ska utveckla sin koordinationsförmåga, kroppsuppfattning och motorik. Både i Lpo94 och i Lpfö98 står det att skapande arbete, nyfikenhet och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet och att förskolan/skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever dagliga aktiviteter som stärker eleverna och som ger dem möjlighet att utvecklas både fysiskt och psykiskt.

Både läroplanerna och informanterna talar om att det ska vara nyttigt för hela kroppen att lära sig och att det framförallt ska vara intressant. Barn klarar många gånger inte av att sitta still och lyssna en längre tid utan behöver fysisk aktivitet för att stimulera kroppen och bli av med en del av överskottsenergin. Det behöver inte betyda att de slutar lära sig, utan de lär sig på ett mer multimodalt och lekfullt sätt (Skolverket, 2006).

7

4.Metodbeskrivning

Under vår utbildning har vi varit verksamma i olika barngrupper, några av dessa barngrupper kom i vårt examensarbete att spela en betydande roll för vårt forskande. I dessa grupper har vi haft kontakt med föräldrar och pedagoger och genom deras tankar och erfarenheter skapat ett brädspel.

4:1Urval

Vid valet av pedagoger utgick vi från pedagoger som arbetar på avdelningar med samma åldersinriktning som de vi själva kommer att vara verksamma inom. Pedagog 1 är i 40 års åldern och examinerades från lärarutbildningen på 1990-talet och är verksam i en förskola i en skånsk by. Barn gruppen hon är arbetar i består av 20 barn i åldrarna tre till fem år. Pedagog 2 är i 60 års åldern och arbetar i en skånsk förskoleklass med 20 barn i 6 års åldern. Hon har varit yrkesverksam inom barnomsorgen i ungefär 25 år varav 10 år i förskoleklass. Båda pedagogernas barngrupper integreras med barn i samma ålder från andra avdelningar på skolan.

Föräldrarna vi valde att dela ut enkäterna till är anknutna till de barngrupper de intervjuade pedagogerna är verksamma i. Vilket enligt oss gör att det borde synas ett samband mellan föräldrarnas och pedagogernas uttalande.

4:2Intervju

Vi kom även att använda oss av intervju som forskningsmetod. I sin föreläsning talar Jonas Aspelin (2009-09-11) om fyra punkter som utgör en kvalitativ intervju; samtal, låg grad av standardisering, vägledning av intervjuguide och att förstå informantens perspektiv. Detta är även något som Repstad (2007) beskriver i sin bok Närhet och distans. Innan intervjun skapade vi en intervjuguide där vi hade strukturerat upp det som vi ämnade nämna, även detta nämner Repstad (2007) i sin bok. Genom intervju fick vi höra pedagogernas tankar och funderingar kring motorikens värde för lärandet, där de talade om hur de använde sig av motoriska övningar i olika dagliga situationer, så som samlingar. Ursprungligen skulle vi ha intervjuat 3 pedagoger men den tredje valde att inte delta. De två pedagogerna som intervjuades är knutna till de barngrupper som enkäterna delats ut i och det skulle bli intressant att se om pedagogernas och föräldrarnas synpunkter stöder eller motarbetar varandra.

8

Pedagog 2 nämnde bland annat Trulle- materialet som ett varierande läromedel som bjuder på många motoriska övningar. Detta material har i stort utgångspunkt i barns läs- och skrivutveckling och där finns många inslag av matematik. Det är utformat som en lärarhandledning som pedagoger använder. Barnen får möta trollet Trulle och hans vänner i olika lärandesammanhang. Pedagog 2 talade om hur de med hjälp av Trulle kunde arbeta med lärandet genom olika estetiska språk och att barnen kunde använda sig av olika uttrycksformer för att lösa uppgifterna.

4:3Enkät

Vi valde att använda oss av enkät som forskningsmetod. Kent Adelmann (2009-09-02) talar i sin föreläsning om enkäten som ett mätinstrument som mäter människors beteende, åsikter och känslor. Att enkäten även är tilltalade i sitt utformade och inte för komplicerad skriven, nämner Jan-Axel Kylén (2004) som något viktigt för att intressera dem enkäten vänder sig till. Enkäten delades ut till föräldrar i två förskoleklasser och en förskoleavdelning, de två förskoleklasserna har ett klart samarbete och verkar på samma skola. Förskoleavdelningen har ett helt annat geografiskt läge och ingen anknytning till förskoleklasserna. Varje barngrupp består av 20 barn, vilket betyder att 60 enkäter delades ut till barnens föräldrar. Vi använde oss av enkäter med öppna frågor för att nå föräldrarna och ge dem tid att fylla i hemma, detta för att ge utrymme för att fundera kring deras synpunkter och värderingar i ämnet. Genom enkäten vill vi synliggöra föräldrarnas tankar genom det skrivna språket.

Utifrån de svar vi fått från intervjuerna och enkäterna skapade vi ett spel som fungerar som ett läromedel. Detta är utformat som ett brädspel med tillhörande uppgiftskort som visar olika motoriska övningar. Vi valde att sammanställa informationen vi fått fram i formen av ett brädspel för att synliggöra föräldrarnas och pedagogernas olika synpunkter på motorikens betydelse för lärandet på ett tydligt och användbart sätt. I spelet kunde vi se sambanden mellan föräldrarnas och pedagogernas tankar och i spelet blev dessa ett komplement för varandra, vilket skapade en tydlig balans i utformandet av spelets olika delar.

4:4Forskningsetik

För att informera informanterna om vårt mål och syfte med forskningen bifogade vi ett missiv, där vi även förklarade vem vi var och hur de kunde komma i kontakt med oss vid eventuella frågor (Adelmann, 2009-09-02, muntl.). Informanterna fick även veta vad informationen kom att användas till och att denna endast var insamlad i ett vetenskapligt syfte och inte för kommersiellt bruk. I vår forskning är de avidentifierade, det vill säga att i

9

offentliga rum är endast deras åsikter synliggjorda men deras namn anonyma. Om någon informant valde att inte längre delta fick detta inte några konsekvenser för denne informant (Vetenskapsrådet, 2002).

4:5Dokumentation

Dokumentationen av våra intervjuer kom att ske med en diktafon. Syftet med det var att få med allt som verbalt uttrycktes under intervjuerna. Repstad (2007) påtalar att genom detta sätt att dokumentera skulle vi få ett mer empiriskt material i jämförelse med att enbart skriva ner svaren på frågorna.

5.Projektbeskrivning

I projektbeskrivningen framkommer våra tankar och funderingar till hur vi skulle genomföra vårt arbete och sedan hur vi gjorde detta.

5:1Förarbete

Redan från början hade vi klart för oss att vi ville forska om motoriken och efter första handledningen valde vi att inrikta oss på motorikens värde för lärandet och utvecklingen av de estetiska språken. Vi började med en grov tidsplanering där vi satte ut viktiga datum så som 25 % seminariet, handledningar och 90 % seminariet. Detta fick bli en utgångspunkt för att få en tydlig överblick på den tid vi hade att tillgå.

Vi funderade på vilken forskningsmetod vi ville arbeta med och kom fram till att använda oss av enkäter till föräldrar och intervjuer av pedagoger. Vi ville se om det fanns något tydligt samband mellan föräldrarna och pedagogernas tankar och synpunkter på lärande. Och detta ansåg vi vara ett bra sätt att nå deras tankar. Efter att vi hade gjort intervjuerna och fått tillbaka enkäterna sammanställde och jämförde vi dem med varandra.

Vi började med att jämföra intervjuerna med varandra för att se vilka likheter och olikheter som förekom. I denna jämförelse kunde vi snabbt se att likheterna översteg olikheterna och båda pedagogerna lade stor vikt på varierande undervisning, läroplanerna, dokumentation och hur barnen fungera individuellt och i grupp. Pedagogerna gav många konkreta exempel på hur de arbetar med motoriken och i de flesta exemplen förekom någon form av estetiskt språk. Även enkäterna visade några tydliga exempel på vad föräldrarna gjorde tillsammans med sina barn och vad de ansåg att skolan/förskolan gjorde för motoriska övningar med barnen. Några exempel var bland annat ”pärla”, cykla, klättra, golfa, spela fotboll och vistas i skogsterräng. Detta blev grunden för själva produkten. Vi hade tidigt talat om att vi vill utforma ett

10

läromedel där motoriken hade en central betydelse. Efter utvärderingen av vårt insamlade material bestämde vi oss för att skapa ett brädspel som fick bli en form av analys utav vårt arbete. Vi hade diskuterat betydelsen av ett läromedel som knyter an till barnens engagemang och förkunskaper och vårt syfte beskriver fokus på barns lärande, motoriken och de estetiska språkens betydelse. I utformandet av spelet ville vi uppmuntra individerna till att samarbeta med varandra, vilket även var något som pedagogerna hade poängterat som betydelsefullt under intervjuerna. I spelet fick detta utlopp i form av att spelarna är olika karaktärer som tillsammans tävlar mot en fiktiv spelare vid namn Gustav Blom, alltså ingen verklig spelare. I spelet möter spelarna olika hinder som de måste passera med hjälp av olika, vad vi kallar, motorikkort. Dessa kort är baserade på de svar vi fått fram av intervjuerna och enkäterna. Karaktärernas namn; Tim, Mi, Ali och Lotta, var något som vi diskuterade kring en längre stund då vi inte ville ha för komplicerade namn, utan namn som var någorlunda enkla att läsa för de barn som ännu är i början av sin läsutveckling. Det vi slutligen valde var namn där bokstäver upprepades på ett eller annat sätt.

5:2Genomförande

Under skapandet av vårt läromedel försökte vi att vända och vrida på alla idéer som uppkommit för att se till så de verkligen fungerade i spelet vi skapade. Spelplanen skulle vara utformad på så sätt att de olika antal stegen på de respektive sidorna om staketet på spelplanen skulle gå ihop spelmässigt. På lagkaraktärernas sida skulle de hinna gå fram och tillbaka minst fyra gånger för att hämta föremålskort med leksaker, men samtidigt skulle spelets fiktiva karaktär Gustav Blom ha en chans att hinna ta sig fram till staketet innan lagkaraktärerna, i form av fyra barn, hämtat alla föremålskort och då vunnit. För att produkten skulle vara vår egen och bli mer levande gjord valde vi att göra bilderna först för hand med penna och papper, för att sedan scanna in dem i datorn och där färglägga dem. Vi valde att lägga in dem i datorn pågrund av att det går att förtydliga bilderna och göra färgerna mer levande, vilket i sin tur är mer stimulerande för fantasin. Bilderna är sedan återkommande i spelet, boken och på motorikkorten och skapar på så sätt en helhet.

Pedagog 1 uttryckte i intervjun att motorik inte endast är hälsosamt för barnens rörelseförmåga utan även för dess kroppskänsla, självsäkerhet och självkänsla.

Självförtroende, grov- och finmotorik, perception, koncentration och uthållighet, att kunna sitta stilla

– allt har betydelse för en bra inlärning.

11

Det var något som vi hade i åtanke då vi valde de olika motoriska övningarna vi kom att använda oss av i spelet. Övningarna på motorikkorten behövde vara utmanande men fick inte bli för svåra. Både pedagog 1 och 2, men även en del av föräldrarna hade i intervjuerna och enkäterna kommit att nämna olika motoriska övningar som de ansåg var bra för barnens psykosociala utveckling och utifrån dessa skapade vi motorikkorten. Då det under intervjuerna med pedagogerna framkom att samarbete är betydelsefullt och ett sätt då barn har lättare för att ta till sig ny kunskap då de lär av varandra, ville vi främja samarbete både på spelplanen och genom motorikkorten. Genom att på några av korten ha övningar där alla spelarna deltog tillsammans för att klara av övningen blandades aktiviteterna och blev en klarare helhet. Både Laban (1980) och Vygotskij (1995) betonar ett holistiskt arbetssätt. Enligt holistiska antaganden innebär lärandet att förstå relationer snarare än kunskapsbitar. Lärandet påverkas av såväl den sociala som den kulturella miljön och bygger på personliga erfarenheter. De menar med detta att kunskapen bara kan ge mening och skapa motivation om den ingår som en del av en helhet. Förskolan har ett tydligare holistiskt perspektiv än skolan, då skolan som regel kategoriserar ämnena som teoretiska eller praktisk-estetiska, medan förskolan har större möjlighet att fritt blanda olika ämneskunskaper för att skapa ett helhetsperspektiv (Jederlund, 2007).

På motorikkorten gestaltade vi övningarna med en bild på vad de skulle göra samt med en enkel bildtext. Ett syfte med rörelseaktiviteter var att få möjlighet att använda dessa i lärande processen, att lära med kroppen och använda kunskapen som finns i kroppen, detta kallas ibland för tyst kunskap (Gustavsson, 2002). Ylva Ellneby (2007) talar om barnets effektiva lärande, där kropp och hjärna samverkar för barnets utveckling. Vad hon menar är att barnet tillägnar sig ny kunskap mer effektivt om det får möjlighet att tillägna sig den på mer än ett sätt.

För att barnen skulle få en förförståelse till spelet och varför de ska gör de olika övningarna bestämde vi oss för att tillverka en bok till spelet. I boken introduceras de olika karaktärerna i spelet samt berättelsen om hur leksakerna hamnade på Gustav Bloms gräsmatta och varför barnen är så rädda för honom. När spelet börjat ta form och berättelsen var klar kom vi att tänka på hur vi anpassat spelet till olika åldrar men inte själva boken. Vi kom då fram till att göra en tillhörande ljudinspelning av boken, ungefär som 1980-talets ursprungliga musiksagor. Det är en saga inspelad på ett kassettband alternativt en CD-skiva, med en tillhörande bok så att barn lätt kan följa med i sagan med hjälp av bilder från sagan och texten

12

som hörs på bandet. Detta så att barn som ännu inte tillägnat sig läskunskapen skulle kunna få förförståelsen till spelet genom att lyssna och titta på bilderna i boken, utan att någon satt med och läste för dem. På några av motorikkorten bestod övningarna av att tillsammans sjunga en rörelsesång. Dessa sånger blev uttryckligen nämnda av informanterna i både enkäterna och intervjuerna. I ett tillhörande sånghäfte skrev vi därför upp sångtexterna och efter ljudinspelningen av boken lade vi in musikspår med musiken till sångerna.

5:3Utveckling

Utifrån de svar vi samlade in genom enkäter och intervjuer så fick vi fram ett material som för oss gick att använda för att framställa ett spel på detta sätt. Vi är medvetna om att det finns många sätt att använda detta på och att det kan utvecklas på olika sätt. Vi anser att detta spel kan komma att bli en god grund till flertalet aktiviteter även för barn i lite äldre åldrar. Det går att skapa flera motorikkort med mer avancerade övningar. Boken till spelet kan användas exempelvis i ämnet svenska då barn kan få skriva en fortsättning av boken eller agera ut den i en dramatisering. Möjligheterna är oändliga och vi menar att vi kommer att ha nytta av detta läromedel i vårt kommande yrke.

6.Analys och Tolkning

Vi har valt att dela in detta stycke i olika delar där vi analyserar och tolkar det som framkom under vårt arbete. Detta har vi gjort för att få en tydligare överblick på vad som egentligen framkom.

6:1Analys av enkäter

Utav 60 utdelade enkäter fick vi tillbaka 14 stycken. Detta fick oss att fundera på om vi utformat den på ett felaktigt sätt, då vi valde att ge föräldrarna möjlighet att svara med egna ord istället för svarsrutor. Efter att ha läst svaren i de enkäter som vi faktiskt fick in ändrades tankarna något, då de svar vi fått bjöd på olika synvinklar kring deras barns motoriska utveckling. Vi kunde även se att en majoritet av föräldrarna anser att deras barn genom estetiska språk, så som att pärla, rita, leka mm, utvecklar såväl sina motoriska färdigheter som sina fantasier och sin lust att lära. Det var intressant att se hur föräldrarna tolkade frågorna och att en del av dem vävde in sådant som vi inte uttryckt. Detta kan enligt oss tyda på att föräldrarna har ett helhetstänk, ett holistiskt perspektiv där de har svårt att se de enskilda delarna utanför sin helhet.

13 6:2Analys av intervju

När vi analyserade de två intervjuerna kom vi fram till följande punkter som var återkommande och avgörande för pedagogernas tankegångar kring motoriken och lärandet:

 Stor vikt på varierande undervisning

 Hur barnet fungerar individuellt och i grupp  Dokumentation genom IUP och portfolio  Läroplanernas betydelse

När pedagogerna talade om den varierande undervisningen vävde de in de estetiska språken som mycket viktiga delar för att stimulera barnen i deras lärande och utveckling. Jernström och Lindberg (1995) skriver att barn i skolan lär sig att uttrycka tankar och känslor genom det verbala språket som därmed ersätter de estetiska språken. De skriver vidare att det inte är med uppsåt som pedagogerna tar ifrån barnen kreativiteten utan att skolan som struktur är svårhanterad med sina uppdelade ämnen. Susanne Wolmesjö (2005) har i sin bok Smarta

rörelser - för fysisk och mental balans bland annat skrivit att ett varierat undervisningssätt

hjälper pedagogen att nå ut till alla och att lärandet blir mer effektivt om det är roligt. Pedagog 2 berättade ingående om hur de hade haft tema bild, där de använde sig av olika sorters musik för att se förändringarna i bildskapandet. De använder även mycket motorik och flera estetiska språk när de arbetar med Trulle -materialet. Pedagog 1 talade om musiken och rytmiken som betydelsefullt och att de i den varierade sig för att stimulera sig själva och barnen. Pedagog 2 nämnde utemiljön som ett viktigt men enkelt medel för att variera undervisningen, men begränsningarna vid dåligt väder kunde ibland bli överväldigande många.

Pedagogerna talade om dokumentation av barnens utveckling genom både IUP och portfolio. I portfoliopärmarna finns bilder skapade av barnen och bilder på barnen när de utför en uppgift eller skapar något. Med dessa bilder följer som regel en text som förklarar situationen. Barnen har om de tillfrågar någon i personalen tillgång till dessa pärmar för att då själva bläddra genom och se vad de skapat.

Pedagog 1 beskrev hur de på avdelningen brukar sätta upp de mål i läroplanen som de arbetat aktivt med under veckan som gått och för veckan som kommer, detta för att ge föräldrarna

14

och hemmen en möjlighet att få en klar inblick i vad förskolan gör och även se att målen från läroplanen alltid finns i tankarna hos pedagogerna.

Hur barnen fungerar individuellt och i grupp är något som diskuteras flitigt när det gäller mobbing och diskriminering, men även när det gäller barnens motoriska utveckling. Pedagog 1 betonar betydelsen av att låta barnen vara individer men att alltid se dem i gruppens helhet, att inte peka ut ett specifikt barn för att göra en enskild uppgift, utan att pedagogen väver in detta när alla barnen har någon uppgift att göra. Pedagog 2 menar också att det är viktigt att se barnen som individer och att ständigt sträva efter en individuell utveckling. Samtidigt är det dock omöjligt att ha samlingar om alla arbetar med olika saker och därför anpassas den specifika arbetsuppgiften som genomförs i förskoleklasserna till barnens individuella nivå. Detta var något som vi även ville införliva i vårt spel och därför utformade vi spelet på så sätt att barnen spelar som individer men även som en grupp. Möjligheterna att utveckla spelet är många även för barnen och i denna utveckling har barnen möjlighet att använda sin fantasi och kreativitet på ett sätt som stärker deras utveckling då de laborerar med olika alternativ och ställningstaganden. Pedagog 2 menar att barnen när de når förskoleklassen har erövrat många motoriska färdigheter så som att klä på och av sig, äta med bestick osv. Sandborgh-Holmdahl och Stening (1993) beskriver dessa delar som barns motoriska skolkompetens. Illustrationen nedan är ursprungligen hämtad ur deras bok Inlärning genom rörelse, den är dock något reviderad för att passa de faktorer som pedagogerna nämnde i intervjuerna. Den visar vad som kan krävs av ett barn för att klara skoldagen, mycket av detta gäller även barn i förskoleåldern.

(Sandborgh-Holmdal och Stening, 1993, s.18) Skolvägen

Se och minnas, klara av trafiken

Klassrummet Sitta still, klara

vardagsmönster, hålla penna, klippa med sax, sudda med radergummi.

Raster

Vilja, våga, kunna:

Sparka boll, hoppa, skutta, klättra, balansera, klä på/av. Matsalen

Bära en bricka/tallrik, äta med kniv och gaffel, stå i kö Idrottslektionen

Klä på/av, springa hoppa, kasta mm.

Musiklektionen Klappa, dansa, spela

15

I intervjuerna framkom att pedagogerna anser att motoriken har ett klar värde när det gäller att skapa ett lustfyllt lärande då barnen får använda sig av olika estetiska språk för att uttrycka sig på ett multimodalt sätt. Genom spelet som vi skapat har vi försökt att ta tillvara på de tankar kring motoriken som pedagogerna uttryckt som inflytelserika för barn lärande och utveckling. 6:3Analys av litteratur och referenser

När vi började leta efter litteratur och tidigare forskning fann vi snabbt att allt pekade på att motoriken har betydelse för lärandet och barns utveckling, men vilket värde och på vilket sätt varierade en hel del. Pedagog 2 talar om att motorik leder till bättre koncentration, då man genom att kunna styra kroppens rörelser inte behöver fokusera på detta utan mer det som sker runt omkring. Nordlund m.fl. (1997) menar att den motoriska stimulansen är avgörande för att barnen ska utvecklas på områden så som lek och lärande. Litteraturen, pedagogerna och föräldrarna antydde alla att motoriken påverkar barns utveckling, men på vilket sätt beror enligt dem på vilka motoriska övningar som används. De var överrens om att motoriken kan användas för att öka kunskapssökandet och nyfikenheten då barnet får möjlighet att tillägna sig ny kunskap på olika sätt som tillsammans skapar en helhet som för barnet är enkel att förstå.

6:4Analys av spelet

Spelet som vi skapat har blivit en form av analys av de enkäter vi fått in och de intervjuer vi gjort. Spelet återspeglar många tankar och synpunkter kring motorikens innebörd för utvecklingen och lärandet som framkom i dessa. Vi tog även hänsyn till de mål i Lpo94 och Lpfö98 som vi nämnt tidigare i texten när vi utformade spelet. Det var viktigt för oss att förena olika estetiska språk och ge barn med olika förutsättningar möjlighet att kunna använda spelet. Ellneby (2007) talar om att lek och rörelse är upplevelser med många sinnen engagerade, med detta anser vi att hon menar att barnet i leken utvecklar förmågan att använda fantasi och spontanitet samt sin lust för att lära.

7.Diskussion

Genom intervjuerna med pedagogerna, fick vi fram material och synpunkter som vi kom att använda och tolka både i det undersökande arbetet och i utformandet av själva spelet. Genom pedagogerna fick vi förtydligat hur de olika avdelningarna arbetade med läroplansmålen, motoriken och hur de använde sig av de olika estetiska språken. Pedagogerna talade även om motorikens inflytande på lärandet och barnens utveckling.

16

Att svaren i de 14 inkomna av 60 utdelade enkäterna skulle ge så mycket material att arbeta utifrån var inget som vi ifrån början förmodade. När vi läst genom, jämfört och sammanfört svaren i enkäterna kunde vi se fragment av hur föräldrarna ansåg att motoriken påverkade lärandet och utvecklingen av de estetiska språken på olika sätt. Detta ansåg vi var bra delar att ta med i vår forskning och i utformandet av vårt spel.

Produkten kom i sig att bli en analys av vårt forskande som utformades till ett brädspel som även var baserat utifrån det ämne vi valt att forska kring. Boken som introducerade spelet samt en ljudinspelning av den och sångerna i spelet var något som uppkom under arbetets gång. Det innebar mer arbete men vi ansåg att det var viktiga delar för att klargör varför spelet var utformat som det var och för att även yngre barn skulle kunna spela utan att ta hjälp av en vuxen. Bilderna i spelet skulle vara lätta att tolka och samtidigt estetiskt tilltalande. Det var viktigt för oss att spelet skulle vara lustfyllt och att det skulle finnas många möjligheter att använda spelet och utveckla det på olika sätt. För oss har det varit viktigt att skapa en helhet där kreativitet och skapande har varit väldigt betydelsefullt. Vi har även försökt att väva in det sociala samspelet och olika teoretiska ämnen, så som matematik och svenska.

Att ha forskat kring motoriken och dess värde för barnens lärande är något som vi anser vara fördelaktigt för vårt framtida arbete som pedagoger. Vi har nu en bättre insikt i hur kroppen fungerar och till viss del hur den påverkar hjärnan och på så vis även lärandet. För utvecklingen av förskolors verksamhet bedömer vi att vår forskning inom området kan ge pedagoger mer insikt om motorikens värde för lärandet och på vilket sätt motoriken kan påverka lärandet. Att ha fått möjlighet att forska kring motoriken, lärandet och de estetiska språken har blivit en inspirationskälla för oss. Detta får oss att vilja utveckla nya tankar och teorier inom ämnet.

Genom att göra en projektredogörelse och därmed få skapa något praktiskt och inte endast skriftligt fick vi utlopp för den kreativa ådra vi båda besitter. Vi anser att vi skapat något som kommer att bli användbart inte endast nu utan även längre fram i tiden. Motoriken kommer alltid att vara mycket viktig och därför anser vi att spelet vi utformat kommer att vara en tillgång för pedagoger och för barn. För barnens del innebär spelet en chans att på ett lustfyllt sätt få göra olika motoriska övningar med hela kroppen, lära sig enkel matematik och samarbeta med varandra. Pedagogerna i sin tur kommer att ha möjlighet att använda spelet som det är men även som en plattform för andra övningar de kan göra med barnen. De kan använda spelet som diskussionsföremål när man diskuterar olika dilemman. Spelet går att

17

utveckla för att göra det mer avancerat, allt eftersom barnen blir äldre och tar till sig nya kunskaper och färdigheter.

18

8.Referenslistor

Litteraturreferenser

 Bjørkvold, Jon-Roar (1991) Den musiska människan, Runa Förlag, Stockholm.

 Ellneby, Ylva (2007) – Barns rätt att utvecklas, Bokförlaget Natur och kultur, Stockholm.

 Ericsson, Ingegerd (2005) Rör dig - Lär dig, motorik och inlärning, SISU idrottsböcker – idrottens förlag, Stockholm.

 Gustavsson, Bernt (2002), vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teoretisk

kunskap, Skolverket, Stockholm.

 Holle, Britta (1985) Rörelseberedd – lekberedd?, Bokförlaget Natur och kultur, Stockholm.

 Jederlund, Ulf (2002) Musik och språk – Ett perspektiv på barns språkutveckling, Runa Förlag, Stockholm.

 Jernström, Elisabet, Lindberg, Siw (1995) Musiklust, Runa Förlag AB, Stockholm.  Kylén, Jan-Axel (2004) Att få svar – intervju, enkät, observation, Bonnier Utbildning

AB, Stockholm

 Laban, Rudolf (1980) The mastery of movement, Macdonald & Evens Ltd., Plymouth.  Marner Anders, Örtegren, Hans (2003) En kulturskola för alla – estetiska ämnen och

läroprocesser i ett mediespecifikt och medieneutralt perspektiv, Liber, Stockholm.  Nordlund, Anders, Rolander, Ingemar, Larsson, Leif (1997) Lek idrott hälsa – rörelse

och idrott för barn 1. Ute. Liber AB, Stockholm.

 Nordlund, Anders, Rolander, Ingemar, Larsson, Leif (1998) Lek idrott hälsa – rörelse

och idrott för barn 2. inne. Liber AB, Stockholm.

 Repstad, Pål (2007) Närhet och distans – kvalitativa metoder i samhällsvetenskap, Studentlitteratur, Malmö.

 Sandborg-Holmdahl, Gun & Stening, Birgitta (1993). Inlärning genom rörelse. Liber utbildning.

 Skolverket (2006) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och

fritidshemmet Lpo94, Ödeshög.

19

 Vygotskij, Lev (1995) Fantasi och kreativitet i barndomen, Bokförlaget Daidalos, Sverige.

 Westerlund, Monica (2009) Barn i början – Språkutveckling i förskoleåldern. Natur & Kultur, Stockholm.

 Wolmesjö, Susanne (2005) Smarta rörelser - för fysisk och mental balans SISU idrottsböcker – idrottens förlag, Stockholm.

Internetreferenser

 NE: motorik (2009-11-20) http://www.ne.se/sok/motorik?type=NE

 Malmö Högskola (2009-07-28) http://www.mah.se/fakulteter-och-

omraden/Lararutbildningen/Enheter/Kultur-sprak-medier-KSM/Vill-studera/Huvudamnen/Kultur-medier-och-estetik/

 KME manschetten (2008) http://www.mah.se/upload/LUT/Enheter/ KSM/manschetter /KME.pdf?epslanguage=sv

 Vetenskapsrådet www.vr.se

Muntliga referenser

 Adelmann, Kent, 2009-09-02 föreläsning Enkät som forskningsmetod.  Aspelin, Jonas, 2009-09-11 föreläsning Intervju som forskningsmetod.

20

Bilaga 1 Enkät

Har motoriken någon betydelse för lärandet?

Vi är två studenter som inom vårt huvudämne, Kultur Medier och Estetik, nu skriver vårt examensarbete. Detta är ett projekt där vi vill undersöka om motoriken kan tänkas ha någon

betydelse för barns lärande. Därför ber vi nu Er som vårdnadshavare att hjälpa oss genom att besvara följande 6 frågor så utförligt som möjligt.

Vill Ni komma i kontakt med oss kan vi nås på följande mejl: Johanna Nilsson ll060817@stud.mah.se

Emma Harjula ll061008@stud.mah.se Vad är motorik för Er?

__________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ ______________________________________________________

Tror Ni att motoriken har betydelse för barns lärande? Om svaret är JA, på vilket sätt? Om svaret är NEJ, varför inte?

__________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ ______________________________________________________

Har Ni någon gång reflekterat över Ert barns motoriska utveckling? Om svaret är JA, på vilket sätt?

__________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ _____________________________________________________

Vet Ni om Ert barns förskola/skola använder sig av motoriska övningar i en del av sitt dagliga arbete? Om svaret är JA, kan Ni ge något exempel på en eller flera sådana övningar?

__________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ ______________________________________________________

Har Ni tillsammans med Ert barn gjort någon medveten motorisk övning för att hjälpa Ert barns utveckling?

21

Om svaret är JA, kan Ni ge något exempel på en eller fler sådana övningar?

__________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ ______________________________________________________

Finns det något övrigt att tillägga som Ni tror har betydelse för vårt undersökande?

__________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________

22

Bilaga 2 Intervjuguide

Intervjuguide

1. Vad är motorik för dig som pedagog?

2. Tror du att motoriken har betydelse för barns lärande, i så fall hur?

3. Hur arbetar förskolan/ skolan med motorik?

4. Är alla i arbetslaget delaktiga i utformandet av de motoriska övningarna?

5. Använder ni dagligen motoriska övningar på förskolan/ skola, vilket syfte

har dem?

6. Har Du några specifika övningar du använder?



Använder du dig av de olika estetiska språken, så som visuellt,

auditivt och kinestetiskt?



Är hemmet delaktigt i arbetet med barnets motoriska utveckling?

7. Upplever Du/ kan Du se någon effekt av de motoriska övningarna? (som

pedagogen själv använder sig av).

8. Hur knyts övningarna till läroplanen?

9. Hur knyts övningarna till barnen som individer?

10. Hur knyts övningarna till olika teorier?

11. Vilken uppföljning sker efter de motoriska övningarna?

12. Hur fångar ni upp barn med motoriska svårigheter?

13. Observerar ni motorik utvecklingen på något sätt?

23

Bilaga 3 Spelet

Här nedan finns bilder på spelplanen och några av dess olika tillbehör, såsom leksakskort, motorikkort och karaktärerna.