Malmö högskola
Lärarutbildningen
Barn Unga Samhälle
Examensarbete
15 högskolepoängHållbar Utveckling
Genomsyras undervisningen i grundskolans tidigare år av hållbar utveckling i skolan?
’
Sustainable Development
Does the education permeates sustainable development in the earlier years in school?
Författare: Isabell Andreasson & Renée Nilsson
Lärarexamen 210 Hp
Barndoms- och ungdomsvetenskap
Ange datum för slutseminarium ex. 2009-01-18
Examinator: Lotta Bergman Handledare: Göran Kvist
Abstract
Hållbar utveckling
– hur genomsyras undervisningen i grundskolans tidigare år av hållbar
utveckling i skolan?
Isabell Andreasson Renée Nilsson
Vårt syfte är att genom intervjuer och observationer försöka ta reda på: - Genomsyras undervisningen i skolan av hållbar utveckling?
- Kan utbildning om hållbar utveckling förändra Helsingborgs kommun och världen? - Arbetar de två skolor vi har med i undersökningen på liknande sätt med hållbar
utveckling i Helsingborgs kommun?
- Vad har barn för tankar kring hållbar utveckling?
I vår bakgrund och tidigare forskning utgår vi från rapporter som kommer från bland annat skolverket och regeringen. Vi tar också upp hur förloppet om hållbar utveckling har sett ut från 1972 fram till idag. Vidare tar vi upp hållbar utveckling i Helsingborgs kommun och undervisning om hållbar utveckling. Vi tar även upp punkter från barnkonventionen och hur barn ser på allvaret om vår miljö i världen.
I vårt genomförande och urval finns det med hur våra intervjuer gick till och varför vi ställde de frågor vi gjorde samt forskningsetiska överväganden och vilka personer vi intervjuade. Vi använde oss av diktafon i intervjuerna med de vuxna medan eleverna ritade teckningar och intervjuades i grupp.
I analysen tar vi upp våra frågeställningar och bearbetar, reflekterar och analyserar det empiriska material vi samlat in. Vi har valt att använda oss av underrubriker för att underlätta för läsaren och på detta viset blir arbetet mer strukturerat.
Vår slutsats är att samtliga intervjuade tycker att det är viktigt att vi jobbar med hållbar utveckling. Men hälften av de vuxna vi intervjuade hade inte klart för sig exakt vad begreppet innebär.
Slutligen har vi en sammanfattande diskussion där vi tar upp synpunkter och ytterligare frågor som kommit upp under arbetets gång. Vilka vi inte har kunnat få svar på men som kan vara intressanta att diskutera vidare i framtiden.
Förord
Genom att skriva denna uppsats där vi tar upp våra och andras tankar om hållbar utveckling så hoppas vi på att kunna så ett litet frö hos läsaren. Vi vill inspirera andra till att börja tänka lite mer utifrån ett hållbart perspektiv. Vi vill att alla ska tänka lite mer på hur det vi gör påverkar oss själva, vår värld samt kommande generationer.
Vi vill tacka Göran Kvist för att han handlett oss under höstterminen. Han har ställt upp när vi har skickat alla de mail vi gjort under tidens gång och besvarat all världens frågor som för oss har varit omöjliga att besvara på egen hand.
Vi vill även tacka samtliga som ställt upp på våra intervjuer, vuxna som barn. Utan er hade denna studie varit omöjlig att genomföra.
Slutligen vill vi tacka varandra för en hektisk tid med många dispyter om formuleringar, vem som ska göra vad och andra små petitesser. Samtidigt vill vi poängtera att det har varit en rolig och lärorik tid som vi inte vill vara utan.
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 8
1.1 Introduktion till problemområdet... 8
1.2 Syfte och frågeställningar ... 9
1.3 Disposition ... 10
2 Bakgrund och tidigare forskning ... 11
2.1 Vad är hållbar utveckling? ... 11
2.2 Konferenserna från år 1972 till 2009... 13
2.2.1 Riodeklarationen om miljö och utveckling... 13
2.2.2 Brundtlandkommissionen ... 14 2.2.3 Agenda 21 ... 14 2.2.4 Thessaloniki ... 16 2.2.5 FN:s millenniedeklaration... 16 2.2.6 Johannesburg 2002... 16 2.2.7 Kiev... 17
2.2.8 Baltic 21 och Hagadeklarationen ... 17
2.2.9 Göteborg 2004, Learning to change our world... 17
2.2.10 Vilnius 2005... 17
2.2.11 Ahmedabad 2007 ... 18
2.2.12 Bonn 2009... 18
2.3 Hållbar utveckling i Helsingborgs kommun ... 19
2.4 Undervisning om Hållbar utveckling... 21
2.4.1 Grön flagg ... 23
2.5 Barns perspektiv... 24
3 Tillvägagångssätt och empirisk studie... 26
3.1 Metodval ... 26 3.2 Urval ... 28 3.3 Genomförande... 28 3.4 Forskningsetiska överväganden ... 30 3.5 Analysmetod ... 30 4 Analys ... 32
4.1 Hållbar utveckling i praktiken ... 32
4.1.1 Kännedom om årtiondet för hållbar utveckling... 32
4.1.2 Arbetet med miljön ... 33
4.1.3 Vems är ansvaret? ... 33
4.1.4 Behövs det fler resurser?... 34
4.1.5 Räcker tiden till? ... 35
4.1.6 Några tankar om ovanstående rubriker ... 36
4.1.7 Våra observationer och reflektioner... 37
4.2 Hur kan utbildning om hållbar utveckling förändra Helsingborgs kommun och världen?... 38
4.2.1 Förbättringar i skolan... 39
4.2.2 Mål och prioriteringar ... 40
4.2.3 Skolmaten ... 40
4.2.4 Vad säger Helsingborgs kommun? ... 41
4.2.5 Hållbar utveckling är allas ansvar... 42
4.2.6 Ett aktivt miljöarbete... 43
4.2.7 Slutsats ... 44
4.3.1 Slutsats ... 46
4.4 Barns tankar om hållbar utveckling ... 46
4.4.1 Pelles bild... 47
4.4.2 Saras bild... 48
4.4.3 Gustavs bild ... 48
4.4.4 Johannas bild... 49
5 Sammanfattande diskussion och kritisk reflektion ... 52
Referenser ... 54 Bilagor... 57 Bilaga 1 ... 57 Bilaga 2 ... 58 Bilaga 3 ... 59 Bilaga 4a ... 60 Bilaga 4b ... 61 Bilaga 5 ... 62 Bilaga 6a ... 63 Bilaga 6b ... 64
1 Inledning
Varje soluppgång borde ses som en ny möjlighet, varje dag som en ny utmaning att rädda vår planet och dess liv i alla former för kommande generationer.
(Jens Wahlstedt, Så länge solen går upp, Sellgren, 2007 s.3)
1.1 Introduktion till problemområdet
Efter många funderingar fram och tillbaka så har vi valt att skriva om något som verkligen står på dagens agenda. Dagligen kan man läsa på löpsedlar och följa olika nyhets- och debattprogram på tv om den sociala, ekologiska och ekonomiska krisen som pågår för fullt i hela världen. Detta är även de tre huvudfaktorerna i begreppet Hållbar Utveckling som vi ska skriva vårt examensarbete om. Vårt huvudsakliga mål är att ta reda om två skolor i
Helsingborgs kommun arbetar med samma mål som utgångspunkt, samt genomsyras skolornas undervisning av arbetet med hållbar utveckling? En fråga som vi har ställt oss är vad man egentligen gör i skolan för att anpassa vårt levnadssätt efter jordens förutsättningar. Enligt styrdokument i form av skollagen, kursplanerna och läroplanerna har vi som blivande lärare ett tydligt uppdrag som säger att vi ska bidra till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling (Skolverket, 2008a, 2008b). Som vi ser det så börjar all förändring med ökad kunskap och nyfikenhet. Just därför är det viktigt att vi tar tillvara på barnens lust att lära och hur de uppfattar världen. En annan fråga vi ställt oss själva är om skolorna arbetar integrerat med hållbar utveckling i den dagliga verksamheten? Unesco fick i uppgift att utarbeta rekommendationer till alla FN:s medlemmars regeringar om en genomförandeplan som stod för ett årtionde av lärande inom hållbar utveckling mellan åren 2005-2014 (SOU, 2004:104).
Ämnet vi har valt är relevant för alla människor såväl lokalt som globalt. Därför tycker vi att det är viktigt att skolan står för en bra värdegrund som eleverna sedan kan ta med sig ut i yrkeslivet. I första kapitlet, 2 § i skollagen står det att alla verksamma inom skolväsendet ska främja människans egenvärde samt värna om vår miljö. Det finns även skrivet i läroplanen Lpo 94 att pedagoger har skyldighet att belysa ämnet hållbar utveckling (Lärarförbundet, 2004).
Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och
1.2 Syfte och frågeställningar
Området vi har valt är ett övergripande och stort ämne. För att få fram bästa möjliga resultat i vårt arbete - Genomsyras undervisningen av hållbar utveckling, så har vi försökt avgränsa oss och fokuserar därför främst på miljöperspektivet. Vi vet att hållbar utveckling innefattar både ett miljö socialt och ett ekonomisk förhållanden. Men för att vi ska kunna uppfylla syftet och genomföra detta examensarbete under den angivna tidsperioden måste vi ha ett mål som är tänkbart och realistiskt.
Med det här examensarbetet hoppas vi på att få se om och hur skolorna arbetar med hållbar utveckling i undervisningen. Vi hoppas även på att i vår framtida yrkesroll kunna dra nytta av arbetet och själva integrera hållbar utveckling i vår undervisning.
Vi har valt att göra kvalitativa intervjuer, med pedagoger, kommunstyrelsens chef för hållbar utveckling i Helsingborgs kommun, en person som är anställd av skol- och
fritidsförvaltningen i Helsingborgs kommun, åtta elever och två rektorer. Vår intervjumetod är alltså inte statistik utan vi har en mindre urvalsgrupp och en kvalitativ intervjuteknik där vi har använt oss av diktafon och teckningar. Vår urvalsgrupp sträcker sig från åldern 10 till 65 år.
I vår bakgrund och tidigare forskning utgår vi från litteratur, hemsidor på Internet,
skolverkets rapporter, skolplaner, foldrar och tidigare examensarbeten om hållbar utveckling.
Det här är våra frågeställningar:
- Genomsyras undervisningen i skolan av hållbar utveckling?
- Kan utbildning om hållbar utveckling förändra Helsingborgs kommun och världen? - Arbetar de två skolor vi har med i undersökningen på liknande sätt med hållbar
utveckling i Helsingborgs kommun?
1.3 Disposition
I vårt examensarbete har vi med olika rubriker. I kapitel två tar vi upp vad det finns för tidigare forskning och bakgrunden till hållbar utveckling samt vad begreppet innebär. Vi tar upp och skriver om de rapporter om hållbar utveckling som vi anser är relevanta både globalt och lokalt. Efter det kommer vi till kapitel tre, där vi går igenom vårt tillvägagångssätt och empirisk studie, vi redogör här vårt empiriska insamlingsmaterial och tillvägagångssätt, såsom intervjuer med vuxna och barn samt de observationer vi gjort ute på skolorna. Vidare i kapitel tre kommer metodval, genomförande och urval. Där beskriver vi vårt
tillvägagångssätt och syfte med våra intervjuer, och varför vi valt de frågor vi valt. I kapitel fyra hittar man vår analys där vi kopplar samman vårt empiriska material med den tidigare forskningen och vår bakgrunds fakta som vi skrivit om i kapitel två. Slutligen kommer vi till kapitel fem som är en sammanfattning och slutlig diskussion kring vår uppsats. Där vi vill knyta ihop säcken och koppla vår tidigare forskning till intervjuer och reflektioner och på så vis komma fram till en slutsats och vad uppsatsen har resulterat i.
2 Bakgrund och tidigare forskning
Vi trodde till en början inte att det fanns så mycket litteratur om hållbar utveckling. Men när vi började leta på olika bibliotek och besökte olika hemsidor så insåg vi att det var tvärtom. Mycket av den litteratur vi hittat är rapporter och olika beslut som fattats på olika nivåer. Vi skriver här även om skollagen, läroplanen och kursplanerna för att få grepp om vad det finns för mål och riktlinjer för arbetet med hållbar utveckling i skolan.
Vi börjar med att beskriva begreppet ur ett globalt perspektiv för att läsaren ska få en introduktion till var hållbar utveckling har sitt ursprung. Därefter skriver vi om hållbar utveckling på nationell och lokal nivå. Vi har även med samtliga konferenser som hållits för hållbar utvecklings syfte.
Eftersom det finns mycket skrivet om hållbar utveckling så har vi försökt att sålla bort den litteratur som inte är relevant för vår undersökning om hållbar utveckling inom skolan. I följande kapitel kommer vi att beskriva vad begreppet hållbar utveckling innebär. Vi kommer även att ta upp begreppet ekologiskt fotavtryck. Detta är ett begrepp som ofta återkommer i samband med hållbar utveckling
2.1 Vad är hållbar utveckling?
Under mitten av 1980-talet blev hållbar utveckling ett accepterat begrepp. Det var då Brundtlandkommissionen som tillsattes av FN kom med en förklaring till vad begreppet innebär:
En utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredställa sina behov.
(NE, 2008-11-12).
Hållbar utveckling betyder således att vi ska kunna förbruka de resurser som är nödvändiga för vår existens idag, samtidigt som vi inte överkonsumerar och använder våra barns, barnbarns, barnbarns barn och så vidare. Men för många var hållbar utveckling fortfarande ett luddigt begrepp, för vem ska bestämma vad varje enskild individ har för behov? Vilka behov är viktiga? Är det mat, kläder, rent vatten, att kunna resa eller kanske ha en platt-tv på väggen? För att få klarhet i begreppet hållbar utveckling så lade man vid mötet i Rio år 1992
till att begreppet förenar tre aspekter: ekologiska, sociala och ekonomiska (Sellgren, 2007). Dessa tre aspekter kan liknas vid en cirkel i tre dimensioner.
Yttersta cirkeln symboliserar det ekologiska perspektivet där man fokuserar på ett fungerande ekosystem med biologisk mångfald. Denna cirkel är grunden för allt liv på vår jord. Det är alltså av yttersta vikt att vi tillsammans kan bevara de ekologiska processer som sker i vår natur och omgivning. Det är dessa processer som är våra och kommande
generationers livlina. Vår natur erbjuder fortfarande naturlig vattenrening och filtrering av UV-strålar, men vem vet hur det kommer att se ut i framtiden? För tillfället lever vi i väst som om vi hade tre jordklot till vårt förfogande, vilket är ohållbart (a.a).
Mittencirkeln symboliserar den sociala cirkeln. Den omfattar alla sociala aspekter. Vi lever i ett lokalt men samtidigt globalt samhälle där vi måste ha ett beroendeförhållande för att det ska gå ihop i framtiden. Vi måste alla vara rättvisa och jämlikt ta del av jordens resurser utifrån ett demokratiskt förhållningssätt (a.a.).
Genom att utbilda varje individ så bidrar vi dels till en ökad förståelse för den egna rollen i samhället samtidigt som vi hjälper till att skapa en tryggare framtid då det blir lättare att vidareutbilda sig och skaffa ett arbete. Detta bidrar i sin tur till att vi blir trygga individer som är solidariska och tänker på våra medmänniskor. Är vi trygga i vardagen blir det också lättare att tänka på miljön och hur vi kan förbättra andra människors tillvaro (Kommunstyrelsens delegation för hållbar utveckling, 2008).
mänskliga och materiella resurser. Om en ekonomi ska klara sig på lång sikt är det viktigt att ta tillvara på de två yttre cirklarna, alltså det sociala och ekologiska. En ekonomi bör i så liten utsträckning som möjligt förbruka kapitalet och för att kalla det hållbar utveckling så måste vi ta av avkastningen och på så vis spara kapitalet till kommande generationer (Sellgren, 2007).
En ekonomi som inte är socialt rättvis eller som bryter mot de ekologiska ramarna är inte hållbar. Med andra ord är det ekonomiskt att handla hållbart.
(Sellgren, 2007, s.18)
Dagligen påverkar vi vår miljö på olika sätt. Det handlar om allt från att färdas till jobbet, resa, äta en biff på kvällen till att värma upp våra bostäder och kasta soporna. Allt det vi gör i vardagen kan sammanfattas som vårt ekologiska fotavtryck (Sellgren, 2007). Detta avtryck är mätbart och för närvarande är Sveriges ekologiska avtryck cirka tre gånger så stort som det får vara. Hade vi fördelat jordens förnybara resurser lika på hela jordens befolkning så hade vi haft 1.8 hektar per person. Detta innebär att om hela jordens befolkning skulle leva som vi gör så hade vi behövt tre jordklot till. Vårt fotavtryck måste därför minskas med 70 procent på 30 år. Detta är något som kräver stora utbildningsinsatser från alla västerländer (a.a). Lärande om hållbar utveckling är inte i första hand att öva sina färdigheter och lära sig fakta menar Inger Björneloo, lektor vid Göteborgs Universitet (2008). Utan det är en del i att få tillfället att agera som en deltagare i olika sociala sammanhang
2.2 Konferenserna från år 1972 till 2009
I kommande stycken beskrivs bland annat vad FN har hållit för olika konferenser mellan åren 1972 till 2009 inom området hållbar utveckling. Här beskrivs de olika rapporter som vi anser har störst relevans, vissa är på global nivå medan andra är på nationell nivå.
2.2.1 Riodeklarationen om miljö och utveckling
1972 var det FNs miljövårdskonferens i Stockholm. Konferensen i Stockholm behandlade frågor om den mänskliga miljön i världen och UNEP (United Nations Environment
Programme) bildades (Björneloo. 2008). Detta var FN:s första miljökonferens och den hölls mellan den 5 juni till den 16 juni med 113 representerade länder. Konferensen ledde inte till
som senare startade kongressen. Stockholmsdeklarationen var det viktigaste dokumentet som antogs vi konferensen, den innehåller 26 principer och 21 av dem är grundläggande för miljörätten som även är kallad för no harm principle. En av de saker som konkret bestämdes var att den 5 juni skulle bli Världsmiljödagen och UNEP bildades (Wikipedia, 2008)
Riodeklarationen innehåller 27 grundläggande principer för miljö- och utvecklingsarbete (Regeringen, 2004). Konferensen som Förenta Nationerna höll i Rio de Janeiro om miljö och utveckling, varade från den 3 till den 14 juni 1992. Miljövårdskonferensen i Stockholm 1972 är kopplad till konferensen i Rio de Janeiro, då man bestämde att arbeta vidare på den
mänskliga miljön under nästa konferens (Regeringen, 2004). Ett av målen i principerna i Riodeklarationen är i Princip I
I strävan mot en hållbar utveckling står människan i centrum. Hon har rätt till ett hälsosamt och rikt liv i samklang med naturen.
(Regeringen 2004, s.2)
2.2.2 Brundtlandkommissionen
1983 tillsätts det en grupp experter av FN, gruppen kallas The World Commission for Environment and Development,(WCED) med syftet att analysera miljö- och
utvecklingsfrågorna i världen (Björneloo, 2008).
Basen för den definition som formulerades av kommissionen är denna:
Hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser nuvarande generationers behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.
(Björneloo, 2008, sid, 17).
2.2.3 Agenda 21
Globalt
Agenda 21 är det viktiga dokument som beslöts vid FN:s miljö- och utvecklingskonferens i Rio de Janeiro 1992. Vid konferensen fanns det allt ifrån regeringsföreträdare till
representanter i näringsliv, kommuner och frivilligorganisationer. Att så många olika organisationer och kommuner medverkade under konferensen, var något nytt och detta
med utveckling och miljöproblem in i nästa århundrade. De tre krav som Agenda 21 har som fokus till de miljöpolitiska systemen är: insikt, etik och effektvitet. Varje år har man en uppföljning av Agenda 21, kommissionen för hållbar utveckling (CSD). Där ställs det nya direktiv för framtiden och man diskuterar vad man åstadkommit under det gånga året (Lindgren, 1999).
Nationellt
Av Sveriges alla 288 kommuner började samtliga kommuner att arbeta med Agenda 21 efter år 1998. Målet som miljödepartementet och kommunförbundet hade efter Riokonferensen 1992, var att samtliga kommuner i Sverige skulle påbörja sitt lokala arbete för hållbar utveckling (Lindgren, 1999).
När boken Barn och miljö (Lindgren, 1999) utgavs hade regeringen investerat 7,4 miljarder kronor gällande hållbar utveckling till kommunerna runt om i Sverige. Mer än hälften av de kommuner som fått bidrag från regeringen har en Agenda 21 samordnare och på det har staten satsat 20 miljoner kronor. Statens syfte med detta var att sprida lokala projekt som kunde ses som goda exempel (a.a.).
Sen 1998 har regeringen en kommitté som ska sprida och byta kunskap om utveckling och ekologisk omställning. Kommunförbundet har även arbetat fram ett förslag för att utveckla Agenda 21, rapporten heter Kommunerna och miljön, där det lokala arbetet understryks (a.a.). Det finns många bra exempel på att planerna för en bättre miljö har slagit sig fast. I Mora satsar man på skolan med projektet ”ge barnen kärlek till miljön”, i Växjö ska koldioxidutsläppen halveras till 2010. 1993 antogs det i kommunen Aneby en plan för en ”grön kommun”. På Gotland har man slagit fast att de ska vara en nollutsläppszon inom 30 år. I Arjeplog vill man utveckla en teknik för vindkraftverk och i Gävle satsar man på att bli en cykelstad (a.a.) Även Helsingborgs kommun har bland annat som mål att minska
koldioxidutsläppen med 57 procent till år 2010 (Kommunstyrelsens delegation för hållbar utveckling, 2008)
Sveriges regering ser på hållbar utveckling som en utmaning och har tagit fram ett åtgärdsprogram 1997, Ekologisk hållbarhet (Miljödepartementet, 2004c). Målet och syftet med programmet är att de största miljöproblemen ska vara åtgärdade till kommande generationer. I åtgärdsprogrammet finns det 93 punkter som är fördelade på de dåvarande tretton departementen av regeringskansliet. Den innefattar tre mål för den ekologiska hållbarheten: En hållbar försörjning, skyddandet av miljön och en effektiv användning av
skollagen, läroplanerna och kursplanerna och dessa bestämmer Sveriges riksdag och regeringen. Där får man som pedagog tolka och följa de mål och styrdokument som finns (a.a.).
2.2.4 Thessaloniki
Även i Thessaloniki, Grekland hölls en konferens om utbildning för Hållbar utveckling. Den gick av stapeln 1997. Det som står i fokus här är människans ansvar för
samhällsutvecklingens konsekvenser.
Den svenska regeringen lade fram sin miljöproposition Svenska miljömål, miljöpolitik för ett hållbart samhälle. Tyvärr finns det inget med i rapporten som betonar vikten av
utbildning för miljö- och hållbar utveckling i skolan (Björneloo, 2008).
2.2.5 FN:s millenniedeklaration
År 2000 är världens regerings- och statschefer med på FN:s millenniedeklaration som innefattar åtta mål. Två av de målen som rör skolan är att alla barn ska ha rätten att gå i skolan år 2015 och att en miljömässig hållbar utveckling ska garanteras till 2015. Vi måste kunna förverkliga dessa mål och de sex andra målen för att få en hållbar utveckling i samhället. Till exempel så förbrukar 20 % av jordens befolkning 80 % av jordens resurser (Björneloo, 2008), de rika blir rikare och det räcker inte att bara ta tag i problemen, utan vi måste kartlägga var problemen finns och vad man kan göra för att det ska bli bättre (a.a).
Utbildning kan ses som en viktig nyckel till en rättvisare värld.
(Björneloo, 2008, s.21).
2.2.6 Johannesburg 2002
FN har ett nytt möte tio år efter Riodeklarationen 1992. Konferensen tar upp vad som sades i Riodeklarationen och det bildas en ny genomförandeplan för hållbar utveckling. Här skapas det en rekommendation för ett årtionde för utbildning om hållbar utveckling, den så kallade Dekaden (Björneloo, 2008).
2.2.7 Kiev
År 2003 träffas och enas samtliga miljöministrar i Europa, USA och Kanada för att stötta och hjälpa till med arbetet med hållbar utveckling på traven. Det innefattar fem olika punkter som alla står och handlar om arbetet med hållbar utveckling (Björneloo, 2008).
2.2.8 Baltic 21 och Hagadeklarationen
Baltic 21 är som Agenda 21 fast för Östersjöns del. Baltic 21 antogs 1998 av
utrikesministrarna i Danmark, Estland, Island, Finland, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland, Tyskland och Sverige. Vid ett möte 2000 kom samtliga utrikesministrar överens om att utveckla och förverkliga Agenda 21:s punkter in i utbildningen. Haga-deklarationen är densamma som Baltic 21, bara att den kallas olika i olika sammanhang. Deklarationen har sitt syfte i att man ska kunna tänka kritiskt och reflektera över vad hållbar utveckling har för betydelse. Deklarationen betonar även hur viktigt det är att eleverna ska få en träning i att se hur framtiden kan se ut om 100 år och om deras val kan påverka vad som händer i världen. Hållbar utveckling bör skrivas in i varje läroplan, skolplan, kursplan och högskolelag. Ett förslag till ny lagrådsremiss om en ny skollag kan man läsa så här (Björneloo, 2008):
Begreppet respekten för vår gemensamma miljö byts ut mot det vidare en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling.
(Björneloo 2008, s.25)
2.2.9 Göteborg 2004, Learning to change our world
Göteborg var platsen för konferensen- Learning to change our world: International
consulation for Sustainable Development år 2004. Syftet var att man skulle nå ut och bredda sina dialoger med lärare, forskare, studenter, tjänstemän och organisationer. Det fanns även ett motto som var Reflect – Rethink - Reform, Tänk till - Tänk om - Tänk nytt. Rapporten från detta rådslag är Att lära för hållbar utveckling (SOU 2004:104) (Björneloo, 2008).
2.2.10 Vilnius 2005
UNECE, United Nations Economic Commission for Europe höll en konferens i Vilnius 2005 där visionen och strategierna för hållbar utveckling var i fokus. Nya metoder och nya redskap ska utvecklas för att människor ska få en bättre utbildning i hållbar utveckling (Björneloo, 2008).
2.2.11 Ahmedabad 2007
I Indien, i Ahmedabad hålls den fjärde internationella konferensen om Enviromental Education och det samlas det 1500 personer från 97 olika länder. Rapporten heter Moving forward from Ahmedabad och det är en sammanfattning om vad som hänt de senaste 30 åren och hur världen har förändrats i frågan om hållbar utveckling (Björneloo, 2008).
2.2.12 Bonn 2009
För att blicka framåt lite, så kommer Unesco att ha en konferens om vad som hänt i världen under den första delen av Dekaden i april 2009. Det har hänt mycket i frågan om hållbar utveckling, men mycket mer ska fortfarande göras (Björneloo, 2008).
2.3 Hållbar utveckling i Helsingborgs kommun
Helsingborgs kommun skapade det första övergripande miljöprogrammet för Helsingborgs stad för dryga två år sedan. Detta är ett program med konkreta mål, delmål och åtgärder som ska skapa ett sundare Helsingborg.
Eftersom allt hänger ihop inom hållbar utveckling så har Helsingborgs politiker skapat sju förbättringsområden som är Barn & ungdom, Arbete & utbildning, Hälsosamt åldrande, Trygghet & säkerhet, Hälsa & levnadsvanor, Miljökvalitet och Boende & stadsutveckling (Kommunstyrelsens delegation för hållbar utveckling, 2008). Programmet har sitt ursprung i Sveriges 16 nationella miljökvalitetsmål som riksdagen har satt upp (Bilaga 2). Dessa mål ska enligt regeringen vara uppfyllda år 2020. (Miljödepartementet, 2008b). Regeringen har skapat ett miljömålsråd för att arbetet mellan de olika myndigheterna och deras resurser ska kunna användas så effektivt som möjligt. Deras uppgift är också att sammanställa den utvärdering av mål och delmål som lämnades till Sveriges miljöminister i slutet av mars i år. Slutredovisningen ska lämnas nästa år i september (a.a.).
Helsingborgs kommuns motto för hållbar utveckling lyder:
Helsingborgs stad ska sträva mot ett långsiktigt hållbart samhälle ur ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Vi vill skapa en god livskvalitet för alla som bor, verkar och besöker vår kommun samt för kommande generationer.
(Miljökontoret 2008, s.19)
Detta motto är en del i de miljöprogram som innefattar alla i Helsingborgs kommun såväl stora företag, enskilda firmor, äldreboenden, skolor, privatpersoner helt enkelt alla som lever och verkar i Helsingborgs kommun. Vid årsskiftet 2007/2008 gjordes en miljörapport som uppföljning till miljöprogrammet där det konstateras att 19 av de 57 delmål man satt upp har uppfyllts (Miljökontoret, 2008). Det återstår två år av programtiden och även om inte alla mål hinner och kan uppfyllas så sker det en positiv utveckling inom Helsingborgs kommun. Helsingborgs kommun har utvecklat en miljödiplomering som ska hjälpa de olika
förvaltningarna i deras miljöarbete. Dock väljer förvaltningarna själva vilken nivå de ska lägga sitt miljöarbete på. Skol- och fritidsförvaltningen jobbar bland annat med att få alla skolor engagerade i arbetet med Grön Flagg och hittills har 43 skolor och förskolor fått den gröna flaggan i Helsingborgs kommun (det framgår tyvärr inte av hur många). Tidigare
delade myndigheten för skolutvecklingen ut en nationell utmärkelse som hette Skola för hållbar utveckling. Denna utmärkelse har två skolor i Helsingborgs kommun lyckats få (a.a). Sedan slutet på 90-talet är Helsingborg med i WHOs europeiska nätverk Healthy cities som arbetar för hälsa och hållbar utveckling. Helsingborg är en av 500 städer runt om i Europa som är delaktiga i detta projekt där man även skrivit på Ålborgdeklarationen som arbetar aktivt för hållbar utveckling (Kommunstyrelsens delegation för hållbar utveckling, 2008). Ålborgdeklarationen skapades 1994 och genom att skriva på deklarationen förbinder man sig att starta ett aktivt Agenda 21 arbete samt att skapa långsiktiga planer för arbetet med hållbar utveckling(Folkesson, 2007).
I Sverige är det bara åtta städer som är delaktiga i detta nätverk. Dessa städer ska tillsammans stötta varandra i arbetet med metodutvecklingen för att uppfylla de nationella folkhälsomålen (Healthy Cities, 2008).
Learning to change our world: International consultation on education for sustainable development.
(SOU 2004:104, s.11)
Så löd rubriken för det rådslag som hölls år 2004 i Göteborg där dåvarande statsminister Göran Persson var den huvudsakliga initiativtagaren (SOU, 2004:104). Det deltog 350 personer från 75 länder och fem olika kontinenter. Samtliga personer hade kommit dit för att diskutera utbildning för hållbar utveckling.
Rådslagets ambitioner var att alla deltagare skulle vara aktiva och därför arbetade man i små grupper som vi nämnt innan, i tre olika faser: Reflect, Rethink and Reform. Så löd även rådslagets motto som på svenska kan översättas till Tänk till, Tänk om och Tänk Nytt. Första fasen handlade om att kunna se eventuella hinder i utbildningen för hållbar utveckling och deltagarna kom gemensamt fram till att de politiska, ekonomiska och
utbildningsanknutna hindren var störst. Men att det även förekommer stora hinder i form av olika folkgruppers attityder och värderingar (SOU 2004:104).
Andra fasen innebar att det diskuterades vilka åtgärder som kunde brukas för att få bukt på hindren. Det deltagarna först kom fram till var att det är bråttom och att det bör ske en förändring snarast. Därefter talades det om hur brett begreppet hållbar utveckling faktiskt är, vilket är både positivt och negativt. Det är positivt eftersom det blir möjligt att ta begreppet
hållbar utveckling är att det handlar om avvägningar mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer. Eftersom dessa hänger ihop så bör även utbildningen inom dessa ämnen hänga ihop. Man kom fram till att det är viktigt att se hela utvecklingen som en ständig process där frågorna alltid kommer vara fler än svaren och att det faktiskt inte finns något slutmål. Flera deltagare menade även att det är av yttersta vikt att vi ser hur beslut och attityder inom ett område påverkar många andra områden samt att vi ser sambandet mellan lokal och global nivå. De konkreta förslag som gavs var dels att det var politikernas förslag på såväl global och nationell samt lokal nivå att ha i uppgift att se till att det finns
ekonomiska resurser till utbildning inom hållbar utveckling. Men även utbildningssystemen har i uppgift att se till att det sker kunskapsuppbyggnad och forskning inom ämnet. Detta genom stöd i styrdokumenten, lagarna, förordningarna och läroplanerna (a.a).
I sista fasen ville man komma fram till konkreta åtgärder för vad nästa steg i arbetet för utbildning i hållbar utveckling skulle bli (SOU 2004:104).
Redan i statsministerns öppningsanförande sades det bland annat att det var dags att skriva in hållbar utveckling i den svenska högskolelagen samt att styrdokumentet för universitet och högskolor måste tydliggöra detta samhällsuppdrag. Statsministern uttalade sig även om att ledningarna för universiteten runt om i landet skall sätta av resurser och skapa den kompetens som krävs i lärandet för den hållbara utvecklingen (a.a).
2.4 Undervisning om Hållbar utveckling
Hållbar utveckling i praktiken (Öhman & Östman, 2004) tar upp hur man kan arbeta med hållbar utveckling i skolans olika åldrar. Rapporten bygger på ett utvecklat arbete med 40 pedagoger. Rapporten är utfört på uppdrag av Myndigheten för skolutveckling och som nämnt ovan är det en studie av hur man praktiskt kan gå tillväga för utbildning av hållbar utveckling. En av de stora frågorna är hur hållbar utveckling kan förändra människors beteende. Den miljöundervisning som vi idag har i skolorna har inte sett likadan ut under åren. Sveriges två olika former av miljöundervisning är den normerade miljöundervisningen och den faktabaserade miljöundervisningen, som har utvecklats och båda används i skolan idag.
Den normerande miljöundervisningen är att man ska försöka forma eleverna till
miljömedvetna medborgare och även försöka utveckla miljövänliga riktlinjer och värderingar hos eleverna och deras levnadsvanor. Den faktabaserade miljöundervisningen skiljer sig från
den normerade miljöundervisningen då man ska försöka förmedla olika modeller och
vetenskaplig fakta för att ge eleverna en förståelse om de miljöproblem som råder idag (a.a.).
Hållbar utveckling är ett perspektiv som ska genomsyra hela undervisningen, ett synsätt som hjälper läraren att välja stoff och metod. Men hur ska detta gå till?
(Öhman & Östman, 2004, s.7)
Att arbeta med metoder och nya synsätt med hållbar utveckling i skolan ger pedagogerna nya utmaningar, då det inte är ett ämne som genomsyrar all undervisning och generellt sett kan miljön inte sägas vara något som genomsyrar all undervisning i enlighet med
styrdokumenten, men den kan likaväl vara väl utbredd och vara utspridd över skolans samtliga ämnen (Skolverket, 2002). Öhman & Östman (2004) sammanfattar de utmärkande karaktärsdragen för utbildning om hållbar utveckling i en mängd olika punkter. Till exempel menar de att:
Eleven har en roll som en aktiv och ansvarig medskapare av sin egen utbildningsprocess. Utbildningen startar i stor utsträckning i problem som ligger nära elevens verklighet, som eleven kan relatera till, finna angelägna och genom sitt eget handlande påverka.
De frågor som behandlas sträcker sig i tiden från dåtid till framtid och i rummet från det lokala till det globala.
(Öhman & Östman, 2004, s.24)
Det finns en förhållandevis stor utvecklingskapacitet för en undervisning om hållbar utveckling, samt stora möjligheter om man integrerar naturvetenskapliga och
samhällsvetenskapliga ämnen (Skolverket, 2002).
Hållbar utveckling – att undervisa utifrån helheter och sammanhang (Björneloo, 2008) är en bok som utgår från avhandlingen som heter: Ett etiskt projekt, ett kulturbygge och individens utveckling. I boken berättar några svenska lärare om vad just de vill bidra och skapa med i sin undervisning om Hållbar utveckling. Björneloo (2008) menar att
undervisningen för Hållbar utveckling kan ses som ett etiskt projekt där fokusen ligger på att man ska ta ett visst ansvar för världens framtid. Med det etiska perspektivet menas det med att eleven lär sig att utveckla kunskaper, attityder, förståelse och att man som elev får en
inre och yttre ansvaret för miljön. Skolans ansvar ska vara att samtliga skolor skall sträva efter samma riktning för att den verksamhet man arbetar i ska bli trovärdig. Lärarnas arbete med hållbar utveckling ska ses som ett kulturbygge då skolans personal ska ses som
kulturskapare och kulturbärare och de ska bygga broar för att eleverna ska se vad olika kulturer står för och vad eleverna själva kan bidra med. Genom att använda sig av estetiskt skapande, litteratur, musik, dramatik, religion, traditioner och språk kan man knyta an till Hållbar utveckling i skolan. Hållbar utveckling i undervisningen ska även spegla elevernas självkänsla, gemenskap och hälsa med andra människor. Björneloo (2008) menar även att begreppet Hållbar utveckling är ett pågående bygge som troligtvis aldrig blir riktigt klart, för att det är ett nytt begrepp som tidigare generationer inte har så mycket erfarenhet av. Vidare menar Björneloo även att en identitetsstärkande undervisning ska bidra till att stärka eleverna att utveckla deras eget lärande så att de aktivt kan vara närvarande i undervisningen om Hållbar utveckling.
Den mat som serveras i Helsingborgs kommun är från ett företag som har hand om skolmåltiderna och måltiderna inom äldreomsorgen. I en miljörapport (Helsingborgs stad, 2005) kan man läsa om att Helsingborgs stad satsar mer på de ekologiskt odlade grönsakerna samt mjölken och knäckebrödet. Året 2006 hade Helsingborgs stad en plan om ett fortsatt arbete om Hållbar utveckling och miljö med att utbilda både personal och elever (a.a.). Lärarens roll är att visa sin kompetens i olika sammanhang så att eleverna lär sig växa i sitt lärande (Björneloo, 2008).
Det finns ingen given väg till hållbar utveckling. Det är själva resan som är målet.
(Björneloo, 2008, s.49).
2.4.1 Grön flagg
För att få grön flagg på sin skola, finns det åtta punkter som man måste genomföra för att få hissa sin gröna flagga, detta är krav som gäller i hela landet. Först måste elever och personal bestämma tillsammans att man vill arbeta med grön flagg på skolan. Efter det utser man ett miljöråd som innefattar både elever och personal, och eleverna ska ha en tydlig roll i
miljörådet så att den anpassas efter elevernas ålder. När man utsett miljörådet, ska man även utse en kontaktperson och ansöka och betala en avgift om att få vara en skola med grön flagg. För att få vara en skola med grön flagg måste man även ha en handlingsplan på skolan för grön flagg som innefattar skolans mål, aktiviteter och temaarbete. Vart halvår ska man
dokumentera och rapportera vad man åstadkommit på skolan i arbetet med grön flagg. Om man blir godkänd får man en flagga och ett certifikat på att man uppnått målen och syftet för att få vara en skola med grön flagg. När man väl har flaggan på skolan, hissar man den och firar att skolan är med i grön flagg. Arbetet med grön flagg fortsätter varje halvår för att synliggöra arbetet med skolans miljömål och att samtliga inblandade har god tro att arbetet med grön flagg hela tiden kan förbättras. (Håll Sverige Rent, 2008)
2.5 Barns perspektiv
Det är barnen som betalar det högst priset för vår kortsiktiga politik, våra politiska missgrepp, våra krig.
Eglantyne Jebb (Lindgren, 1999 s.135)
I barnkonventionen finns inte miljökatastrofer eller andra stora katastrofer med som någon punkt. Många barn har varit med om någon form av miljökatastrof och har därför det som en del av sina liv (Lindgren, 1999).
Några av de viktigaste principerna i barnkonventionen är:
• Artikel 6. Barnens rätt till liv och utveckling.
• Artikel 3. Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet.
• Artikel 4. Staterna ska se till att det yttersta av sina resurser tillförsäkra barnet dess rättigheter.
• Artikel 12. Barnets rätt att komma till tals och få sina åsikter respekterade, dvs. barns och ungdomars deltagande.
(Lindgren, 1999 s.136)
För att barnkonventionen ska förverkliga de mål som satts upp så ska konventionsstaterna med jämna mellanrum rapportera till en särskild FN-kommitté. Detta sätter en viss press på staternas regeringar. Viktiga frågor för barn och ungas rättigheter som miljö- och
naturresursfrågor har ännu ej varit något som tagits upp i FN-kommittén. Inte heller begreppet hållbar utveckling, som under ett årtionde ska vara något som genomsyrar regeringarnas och FN-organens arbete (Lindgren, 1999).
I boken Hållbar utveckling i skolan (Skolverket, 2002) svarar eleverna på vad de tror kommer att förändras mest i framtiden och vad de tycker är mest oroande i världen. Miljön är
plats kommer fattigdom och svält. Eleverna ser det som en förhoppning att man ska ta mer hänsyn till vår miljö i framtiden.
Enligt Lindgren (1999) utgör barn hälften av befolkningen i många utvecklingsländer och barn är mycket medvetna om miljön. Därför menar Lindgren att barnens påverkan och intressen måste vidtas för att förbättra miljön för en hållbar utveckling.
Barn som mår bra både psykiskt och fysiskt intresserar sig oftare för sin omvärld och miljön än de barn som inte mår bra. Många skolor arbetar idag med ett miljöarbete som är kopplat till barnkonventionen och Agenda 21 (Lindgren, 1999).
Många barn är faktiskt medvetna om miljösituationens allvar. Barn vågar också uttala sina tankar och funderingar till skillnad från oss vuxna som kanske inte förstår vikten av att vi lever på ett lånat jordklot. Barns tankar och oro inför framtiden måste vi ta tillvara på och använda oss av i undervisningen och vår vardag för att det ska vara möjligt att sätta en kurs mot hållbar utveckling för detta århundrade (a.a).
I boken Barn och miljö (1999) har en flicka vid namn Tove, 12 år skrivit:
När sista bladet faller, När sista vattendroppen torkat ut, När ozonskiktet redan är förstört.
Då är det för sent att förstå Att pengar inte går att leva på.
3 Tillvägagångssätt och empirisk studie
Från början betydde metod, vägen till målet (Kvale, 1997). För att vi ska kunna nå målet så måste vi ha klart för sig vad vi vill ha ut av arbetet. Därför började vi med att skaffa
förkunskap om området som vi vill studera närmare. Därefter försökte vi reducera vårt problemområde och sedan klargöra syftet med vår undersökning.
För oss var det inte så svårt att komma fram till vilka metoder vi vill använda oss av i vårt kommande examensarbete. Vi kommer att beskriva valet av metoder samt hur vi vill gå tillväga. Vi tar även upp hur vi valt vår urvalsgrupp för den empiriska insamlingen av vårt material.
3.1 Metodval
De personer vi har intervjuat är politiker, elever, rektorer samt pedagoger som är
miljöansvariga på våra två grundskolor där vi haft vår praktik inom Helsingborgs kommun. Eftersom vi inte är intresserade av frekvenser, procent eller någon annan form av statistisk
undersökning så har vi valt att göra en kvalitativ studie. Detta har vi valt eftersom vi
använder oss av en relativt liten urvalsgrupp (Trost, 1997). Vi är intresserade av att ta reda på hur och varför man arbetar med hållbar utveckling på det sätt man gör ute i skolorna i
Helsingborgs kommun. Detta kräver en dialog där båda parter har möjlighet att ställa följdfrågor och utveckla sina svar om det behövs. Frågorna vi valde att använda oss av i intervjuerna utgick vi från våra frågeställningar där det sedan uppkom följdfrågor. Alltså använde vi oss av följdfrågorna för att få fram fler tankar och synpunkter om ämnet hållbar utveckling. Genom att använda oss av våra frågeställningar kunde vi mer hålla oss till ämnet som vi kände var relevant för oss.
Vi har intervjuat personer som har olika uppdrag i samhället och dessa personer befinner sig även i olika stadier i livet. Det innebär att vi var tvungna att anpassa våra intervjufrågor och metoder olika beroende på vem vi intervjuade. Det gick inte att ställa samma frågor till politikerna som eleverna, så de förenklade vi.
Vi har alltså en låg grad av standardisering i vår empiriska insamling av material (a.a). Vid intervjuerna med eleverna har vi använt oss av en teckningsteknik. Efter frågor och lite
tror att samhället kommer att förändras inom de närmsta 50 åren. Eleverna fick även rita hur de uppfattar samhället i nuläget.
Vi valde intervjuteknik för att vi känner oss mer bekväma med att ha möjlighet att ställa följdfrågor under intervjuns gång. Att ställa dessa följdfrågor har man inte möjlighet till om man arbetar med till exempel en enkätundersökning. För oss är enkäter mer negativt än positivt eftersom man bara har en möjlighet att motivera individerna, i ett så kallat missiv. Det betyder att vi måste göra ett mycket utförlig frågeformulär med klara instruktioner så att inget kan missförstås (Davidson & Patel, 2003). Detta är något som är mycket mer
tidskrävande enligt oss. Det är en teknik vi inte har arbetat med så mycket tidigare, därför vet vi inte hur utgången skulle ha blivit. Att göra en sammanställning av det material man samlat in via enkäter är också något som tar längre tid än att sammanställa enstaka intervjuer, eftersom man måste ha ett bredare underlag för enkätundersökningen. I denna form av undersökning får man också räkna med ett visst bortfall vilket gör att det kanske inte blir jämn fördelning mellan till exempel pojkar och flickor eller vissa åldersgrupper.
Följdfrågorna anser vi är så pass viktiga för att få fram den intervjuades personliga åsikter. På detta sätt kan vi utgå från våra färdiga frågeställningar till samtliga intervjupersoner. Men samtidigt hade vi möjlighet att fråga saker som vi kom att tänka på under tidens gång. Var det något vi vill ha ytterligare förklaringar på så kunde vi formulera om frågan eller ställa en ny fråga.
Vi har även valt att observera hur skolans miljö och omgivning ser ut för att få en helhetsbild av båda grundskolorna. Sedan har vi även varit med på ett par lektioner för att göra observationer och se ifall vi tycker att tänkandet om hållbar utveckling genomsyrar den ordinarie undervisningen. När man använder observation som metod för insamling av empiriskt material så får man möjlighet att studera beteenden och skeenden i ett naturligt sammanhang (Davidson & Patel, 2003).
Vår metod att först intervjua eleverna och sedan låta dem rita hur de uppfattar samhället, såg vi som ett bra sätt att få ner deras tankar, samtidigt som vi diskuterade dem.
De flesta barn tycker om att rita, och detta kan man använda sig av i intervjuer. Det är då lämpligt att efter det att barnet ritat klart, använda sig av teckningen för att styra formen och innehållet i intervjun (Trost, 1997). Vår tanke var just den, att vi skulle få med elevernas egna ord och tankar, men att vi ändå ville styra det lite, så att de höll sig till ämnet.
3.2 Urval
När vi valde undersökningsgrupp tyckte vi att det var lämpligast att välja två kommunala grundskolor som båda ligger i Helsingborgs kommun. Detta eftersom vårt syfte inte är att skapa en jämförande studie mellan olika kommuner eller skolor. Vi valde våra praktikskolor eftersom vi redan hade kännedom om vilka pedagoger som är med i miljögrupperna samt att båda våra skolor arbetar aktivt med miljöproblem och har grön flagg.
På våra skolor har vi även kännedom om vilka som har tid att ställa upp på våra intervjuer. Detta underlättade mycket då vi kan fokusera på våra frågor istället för att behöva lägga dyrbar tid på att hitta pedagoger som var villiga att lägga sin tid på oss och som ville ställa upp på våra intervjuer.
Vår urvalsgrupp består av en politiker som är chef för kommunstyrelsens avdelning för hållbar utveckling i Helsingborgs kommun. En rektor från vardera grundskolan, samt en person som är anställd på skol- och fritidsförvaltningen. Två pedagoger som är
miljöansvariga på respektive grundskola, samt åtta elever i årskurs fyra, fyra från vardera skola.
Vi började med att skriva den teoretiska delen som ska finnas med i examensarbetet. När vi kände oss färdiga med teoridelen påbörjade vi våra intervjuer. Vi tänkte att det kanske var så att politikerna hade en annan syn på skolans verksamhet än vad pedagogerna har. Vi började med att intervjua en politiker så vi hade en möjlighet att hitta fler infallsvinklar inför kommande intervjuer med pedagogerna. Vi tror att det finns en viss skillnad på att vara verksam i skolan och att arbeta med den utifrån. När själva intervjun ägde rum med
pedagogerna och eleverna så hade de en möjlighet att ge respons på politikernas tankar och svar, vilket vi tyckte var intressant.
När sedan alla intervjuer och observationer var genomförda började vi att sammanställa och analysera svaren.
3.3 Genomförande
En måndag i november genomförde vi tre intervjuer, R1 (rektor 1), R2 (rektor 2) och den ansvariga för hållbar utveckling i Helsingborgs kommun. Dagen efter, intervjuade vi L1
Vi tycker själva att våra intervjuer flöt på bra och att vi fick de svar som vi nu i efterhand har kunnat utgå från i våra frågeställningar i vår analys. Intervjuerna var mellan 30 minuter upp till 60 minuter långa. Inför varje intervju delade vi upp ansvarsområdena. Samtidigt som vi använde oss av en diktafon och en av oss stod som ansvariga för att intervjua, hade den andra ansvaret för att anteckna och tvärtom. Det kunde vara lite svårare att intervjua några personer då det inte flöt på än när den intervjuade pratade själv och mer spontant om frågan vi hade ställt. Då gällde det att vara snabb och ställa en följdfråga så att det blev mer inriktat inom den bana vi ville ha svar på. Personerna var väldigt olika, och hade då givetvis olika svar som gjorde att man fick anpassa våra frågor på olika sätt.
Diskussionerna med eleverna var extra spännande, eftersom de själva fick styra samtalet och diskutera i den grupp de satt i. Vi satt två gånger med fyra elever i varje grupp när vi diskuterade och tecknade. Eleverna hade svårt att hålla sig inom den ramen vi ville, då de lätt flöt in på något annat som till exempel vad som hade hänt under dagen eller vad de skulle göra när de kom hem. Deras idéer om framtiden och vad hållbar utveckling står för var intressanta.
Innan intervjuerna ägde rum samlade vi material i form av foldrar, litteratur, bakgrund om skolorna och vad de stod för. Eftersom både skolorna har grön flagg, var detta en av våra utgångspunkter som vi ville följa upp. Vi gjorde även observationer i de två skolorna som vi undersökte. Vi var med under en hel dag och observerade hur och ifall undervisningen genomsyrades av hållbar utveckling.
Vid de tillfällena som intervjuerna ägde rum hade vi förberett oss med diktafon som vi använde i samtliga intervjuer, utom under intervjuerna med eleverna. Vi hade även anteckningsblock, så vi var säkra på att allt kom med ifall vi missade något. Samtliga intervjuade personer gick med på att låta dem bli inspelade, vilket vi tyckte var bra eftersom det är svårt att hinna med att skriva ner allt. Det positiva med att intervjua på tu man hand var att man samtidigt fick ta del av de intryck och gester som man missar ifall man hade haft en telefonintervju. Om man inte använder sig av bandspelare eller videobandspelare kan mimik och gester lätt gå förlorade då man fokuserar på att skriva ner vad intervjupersonen säger och inte fokuserar på kroppsspråket (Trost, 1997).
Intervjuerna varierade olika från antalet frågor med varje person. Vi ställde åtta till tolv frågor beroende på vem det var man intervjuade. Intervjun med eleverna började med att eleverna fick berätta för oss vad de trodde hållbar utveckling stod för. Efter det fick eleverna varsitt blankt papper framför sig. Vi berättade lite fakta om vad hållbar utveckling står för.
och hur de tror att samhället kommer att se ut om 50 år. Intervjuerna med de vuxna inleddes med lite prat om hållbar utveckling på den plats de befann sig på. Sen startade vi intervjun men de tolv eller färre frågor beroende på vem vi intervjuade. De frågor vi utgick ifrån ledde ofta till följdfrågor.
3.4 Forskningsetiska överväganden
Vi har tagit hänsyn till de etiska övervägandena. Vi spelade inte in eleverna under vår intervju eftersom vi inte hade haft möjlighet att välja ut i förväg vilka vi skulle intervjua och därmed inte haft möjlighet att få tillstånd från föräldrarna att spela in dem. Istället baserade vi våra intervjuer med eleverna på teckningar samt att vi skrev ner deras tankar och funderingar under tiden vi talade i grupperna. På detta viset behövde vi inte föräldrarnas godkännande. Vi har valt att inte använda oss av några namn på personer eller skolornas namn. Detta har vi även upplyst alla medverkande om. I denna undersökning ska samtliga personer ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna ska förvaras så att obehöriga inte kan ta del av dem samt att de insamlade uppgifterna bara får användas för forskningsändamål
(Vetenskapsrådet, 2002). Vi har även informerat deltagarna om att deras medverkan så klart är frivillig och att de när som helst har möjlighet att säga till ifall de vill hoppa av (a.a). När vi citerar eleverna, rektorerna, pedagogerna eller politikerna vill vi använda oss av förkortningar, till exempel E1= elev 1, R1= rektor 1 eller Pe1= pedagog 1. Detta för att korta ner texten då namnen förekommer ofta. Vi har även förkortat namnet på chefen för hållbar utveckling inom Helsingborgs kommun till chu, även detta för att korta ner texten.
3.5 Analysmetod
Vi började hela vår empiriska insamling med att läsa in oss inom vårt problemområde och därefter formulerade vi undersökningens syfte. När våra intervjuer och observationer var utförda började vi med att skapa en tydlig struktur i de material som vi sedan använder oss av i vår analysdel. Detta gjorde vi genom att eliminera det material som vi ansåg överflödigt och inte har någon relevans till vårt syfte och våra frågeställningar. Vi har alltså valt att ta bort det som inte har någon relevans till våra frågeställningar men samtidigt så har vi inte försökt att forma arbetet utifrån våra tankar och föreställningar.
vårt empiriska material. Istället har vi möjlighet att använda oss av olika metoder samtidigt som vi ges möjlighet att hoppa fritt mellan intervjuerna och på så vis hitta förbindelser och finna en djupare mening än om man binder sig till en teknik. Vid användningen av ad-hoc-metod kan vi förhoppningsvis lägga märke till återkommande mönster och göra jämförelser, utan att det för den sakens skull är en jämförande studie, och finna en röd tråd mellan våra intervjuer.
Syftet med de kvalitativa intervjuer vi har genomfört är att vi ska beskriva och tolka dem så objektivt som möjligt och utifrån det analysera och skapa en diskussion i analysdelen.
Vårt huvudsakliga syfte är inte att få fram de intervjuades tankar och funderingar utan det är att ta reda på ifall hållbar utveckling genomsyrar undervisningen på våra två grundskolor.
4 Analys
I denna del av arbetet kommer vi att utgå från vårt syfte och våra frågeställningar. Vi
kommer att bearbeta och diskutera det empiriska material vi har samlat in. De intervjuer och observationer vi har gjort kommer vi att koppla samman med den tidigare forskning som vi anser är relevant för denna analys.
Våra underrubriker är: Hållbar utveckling i praktiken, Hur kan utbildning om hållbar utveckling förändra världen? Ser man endast Hållbar utveckling ur ett miljöperspektiv? och Barns tankar kring hållbar utveckling.
Våra frågeställningar ska vi försöka besvara genom våra intervjuer och observationer. Vi hoppas på att kunna redovisa ett resultat i vår undersökning där vi kan besvara frågan om hållbar utveckling genomsyrar undervisningen.
Efter analysdelen ska vi sammanfatta det vi tycker är mest intressant samt dra en slutsats av det resultat som vi har fått i vår undersökning.
4.1 Hållbar utveckling i praktiken
4.1.1 Kännedom om årtiondet för hållbar utveckling
Som vi skrev i kapitlet Teori och tidigare forskning så är det enligt FN ett årtionde för lärande om hållbar utveckling mellan 2005-2014 (SOU 2004:104). När vi först talade med rektorn på den ena skolan (R1) så kände hon till att det var ett årtionde för lärande om hållbar utveckling. Men hon tycker att det är en diskussion som långsamt har smugit sig på. Hon berättar att Helsingborg ingår i nätverket Healthy Cities som arbetar med just detta. Men ibland stannar miljöplanerna av i en värld där det finns 1000 saker som måste göras. Rektorn säger att man ibland behöver påminnas om arbetet med hållbar utveckling. Men det är en viktig del som man måste gå ut med på alla plan.
Den andra rektorn (R2) vi talade med kände inte till att det var ett årtionde för lärande om hållbar utveckling. Men hon tycker att det är ett förhållningssätt och att alla arbetar med det utifrån deras egna synsätt och värderingar på hennes grundskola. Men hon säger samtidigt att
4.1.2 Arbetet med miljön
Enligt Lpo 94 (Lärarförbundet, 2004) är det en av rektorns uppgifter att se till att
ämnesövergripande ämnen som till exempel arbetet med miljö integreras i undervisningen. R2 säger ”Vi har inte någon direkt strategi som alla lärare tillämpar på skolan. Vi har inget nerskrivet miljöarbete utan försöker väva in grönflagg målen i undervisningen, detta har vi arbetat med sedan 90-talet och varje år sätts ett visst antal mål upp som sedan utvärderas”. I de lägre åldrarna arbetar man en del med miljö, till exempel källsorteringen på skolan, men inte i de högre klasserna. Hon säger också att det är en brist på skolan att gamla grönflagg mål ofta glöms bort när dom slutar arbeta med dem. Det är viktigt att varje lärare ser till att hålla målen vid liv. Vidare säger R2 att ”Skolan hade kunnat spara pengar på att ha en plan för hållbar utveckling då jag tycker att det kopieras alldeles för mycket papper på skolan. Pengarna hade kunnat gå till att vidareutbilda personalen eller något annat”.
Men då frågar vi oss varför man inte skapar en specifik plan på skolan om det nu hade gått att spara pengar samtidigt som man gör något nyttigt och att man agerar som en bra förebild för eleverna? Och varför arbetar man inte med olika miljömål och källsortering i de högre klasserna? Detta är frågor som kommit upp i efterhand och som vi tyvärr inte frågade om under intervjuerna. Vid intervjun av L2 så resonerade hon sig fram till att hon egentligen inte behöver några extra resurser. Utan hon tycker att ”Det har med mig som person att göra och det är bara jag som kan bestämma hur mycket jag vill integrera den hållbara utvecklingen i undervisningen, man måste vilja själv”. Men hon nämner också att det ibland är lite väl resultatstyrt i skolan vilket gör att man fokuserar alldeles för mycket på att till exempel hinna med ett visst antal uppgifter i matematikboken varje vecka. Istället tycker hon att det hade varit skönt om man hade arbetat mer utifrån värdegrunden och haft tid för flera diskussioner. Då hade också diskussionerna om hållbar utveckling kommit mer naturligt och blivit mer integrerat i undervisningen. ”Det hade inte behövt vara så invecklat att få in miljötänket i undervisningen, men på något vis blir de det i alla fall ibland”. säger L2.
4.1.3 Vems är ansvaret?
När vi intervjuade L1 så säger att ”Det är viktigt att man arbetar med en medveten strategi och att det är av yttersta vikt att man börjar redan när barnen är små så att det blir till en rutin. Annars kan det vara svårt för barnen att förstå”. R1 sa i sin intervju att ”Om man börjar tidigt
och integrerar arbetet med hållbar utveckling i utbildningen så fortsätter det att finnas med i tankarna”. Som exempel tog hon upp vikten av att ha på sig hjälm vid ridning och när man cyklar. Får man en djupare förståelse för varför man gör något så blir det helt enkelt ett sätt att leva. Chansen är större att vi tar på oss bilbältet när vi är vuxna om vi har blivit inpräntade av hur viktigt det är att använda till exempel hjälm när vi är yngre.
Vi anser att det är bra att eleverna lär sig från en låg ålder och att varje människa blir medveten om att hon har ett visst ansvar. Enligt R2 har barnen ett ansvar som ökar i takt med åldern. Men hur kan det då komma sig att man arbetar mindre med det på den här skolan ju högre upp man kommer i klasserna? På skolan finns ett miljöråd där två elever från årskurs två till nio deltar. De träffas två gånger per termin och diskuterar vad som kan göra för att få miljön på skolan bättre. Till exempel finns det en kvast som går från klass till klass och man turas om att städa rent på skolgården. När vi frågade varför inte eleverna från årskurs ett deltar i miljörådet så fick vi till svar att klasslärarna tyckte att de var för små och att det finns så många andra saker att fokusera på när man precis börjat skolan.
4.1.4 Behövs det fler resurser?
Rektorn (R2) säger ”Det borde inte krävas några extra resurser att arbeta mer med hållbar utveckling i skolan”, utan det beror på engagemanget från lärarna. Vi tycker att det är rektorns ansvar att skapa engagemang på sin skola om detta inte finns i nuläget. Enligt rektorn så finns där ingen i dagens läge som brinner för arbetet med miljön på skolan vilket resulterar i att arbetet med hållbar utveckling står stilla. Detta trots att skolan har i uppdrag att se till att varje elev får en möjlighet att ta ansvar både för sin närmiljö, alltså det som de själva direkt kan påverka samt att skaffa sig ett personligt förhållningssätt där de kan ta ställning till de globala miljöfrågorna. Undervisningen ska ta upp hur samhällets aktioner idag och hur sättet vi lever på påverkar jorden. Den ska även ta upp hur vårt sätt att leva, kan anpassas för att skapa hållbar utveckling (Lärarförundet, 2004).
När vi talade med lärarna som arbetar på skolorna så sa den ena läraren som är miljöansvarig (L1) att ”Jag kände till arbetet med hållbar utveckling” medan den andra läraren (L2) som även hon är ansvarig på sin skola sa ”Jag kände inte till det”. Läraren som inte kände till FNs extra insatta resurser för hållbar utveckling tyckte att de arbetar med det i
som kände till arbetet berättade för oss att vissa kommuner i Sverige har fått extra medel till lärandet om hållbar utveckling. Bland annat Malmö och Lund har enligt henne fått bidrag och ska starta upp ett projekt för att få ut budskapet om hållbar utveckling. Bidraget ska även gå till att bidra med nya lärandemetoder till ämnet. Den första läraren (L1) säger ”Man arbetar med det som begärs av en från skolledningen”. Det är skolledningen som betonar vilka frågor som är aktuella och i sin tur leder det till att lärarna arbetar individuellt med den grupp elever som denna har utifrån detta.
Vi vill poängtera hur viktigt vi tycker det är att följa skolledningens och rektorns beslut om vad man ska fokusera på och arbeta med i den dagliga skolundervisningen, detta trots att läraryrket är så fritt som det fortfarande är. Vi menar alltså att fast det finns uppsatta mål som läraren ska följa så ska man fortfarande arbeta fritt och använda sig av de lärandemetoder och de material man själv tycker är bra. Det finns alltså olika sätt att nå de uppsatta målen på. Detta innebär också att alla elever inte får samma undervisning utan lärarnas intressen avspeglar sig i den undervisning eleverna får på skolan. Men enligt styrdokument i form av skollagen, kursplanerna och läroplanerna har vi som blivande lärare ett tydligt uppdrag som säger att vi ska bidra till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling
(Skolverket, 2008a, 2008b). Alltså är det allas plikt att arbeta med dessa frågor oavsett intressen.
4.1.5 Räcker tiden till?
Vissa lärare är kanske inte intresserade av hållbar utveckling och prioriterar därför bort detta för att hinna med något annat. L1 säger ”Det är många krav och måsten ovanifrån som hela tiden ska prioriteras”. Hon menar att man inte kan ta på sig hur mycket som helst för då slår vi bakut. Detta gör att något som man från början varit positivt inställd till ändras och blir negativt ifall det blir ett måste. Därför tycker läraren att det är viktigt att man vågar ta hjälp av sitt arbetslag. Förhoppningsvis har man inom arbetslaget olika intressen och saker som man brinner lite extra för. Även R1 säger ”Det finns oftast ett par eldsjälar på de flesta skolorna”, de är dessa som sedan driver frågorna vidare inom ett visst ämne. ”De är dessa personer som aldrig ger upp!” Hon säger också att eftersom skolan har så många olika uppdrag så är det bra att olika personer arbetar med olika mål. Om vi sedan tar hjälp av varandra så får vi möjlighet att sluta cirkeln.
4.1.6 Några tankar om ovanstående rubriker
Vi undrar vad det är som gör att budskapet om ett årtionde för hållbar utveckling inte har nått ut till de intervjuade lärarna och rektorerna? Vi ställer oss också frågan om det är så att det beror på att man engagerar sig i olika frågor och har olika inriktningar som man tycker är viktiga på de olika skolorna? Enligt L1 så är det ständigt nya krav och påtryckningar
ovanifrån, men vem ska bestämma vad som verkligen är viktigt? Vi menar att det är ganska väsentligt att prioritera arbetet med den hållbara utvecklingen med tanke på att vi för tillfället har ett alldeles för stort ekologiskt fotavtryck, vi förbrukar alltså resurser som vi inte har. Hela tre jordklot för mycket förbrukar vi, vilket är mist sagt ohållbart (Sellgren, 2007)! Därför tycker vi att det pågår alldeles för få debatter om hållbar utveckling ute på skolorna, detta är något som vi inte tycker ska vara frivilligt för lärarna, utan det bör stå som ett konkret mål i läroplanerna, vilket det inte gör idag. Enligt Björneloo (2008) är utbildning nyckeln till en rättvisare värld.
Personen vi intervjuade på skol- och fritidsförvaltningen säger ”Det är viktigt att vi gör eleverna delaktiga i undervisningen och utifrån de perspektiv som finns i olika styrdokument om hållbar utveckling”. Till exempel står det i Lpo 94 (Lärarförbundet, 2004) att ett av skolans uppdrag är att genom ett miljöperspektiv ge eleverna möjlighet att ta ansvar för den miljö de själva kan påverka samt skaffa sig ett eget förhållningssätt till de globala
miljöfrågorna. Undervisningen ska också belysa hur vi kan leva och anpassa oss för att skapa hållbar utveckling. Därför tycker vi att det är viktigt som lärare att ha ett demokratiskt
förhållningssätt där vi kan diskutera öppet med eleverna om hur de tänker kring hållbar utveckling. En av grundpelarna i figuren som förekommer på sidan elva tar upp de tre aspekter som hållbar utveckling innebär. Mittencirkeln symboliserar bland annat att genom utbildning av varje individ så bidrar vi dels till en ökad förståelse för den egna rollen i samhället samtidigt som vi hjälper till att skapa en tryggare framtid då det blir lättare att vidareutbilda sig och skaffa ett arbete. Detta bidrar i sin tur till att vi blir trygga individer som är solidariska och tänker på våra medmänniskor. Är vi trygga i vardagen blir det också lättare att tänka på miljön och hur vi kan förbättra andra människors tillvaro (Kommunstyrelsens delegation för hållbar utveckling, 2008).
I denna diskussion är det också viktigt att vi upplyser eleverna om vad som står i läroplanerna, kursplanerna och styrdokumenten. Tillsammans kan man sedan komma
pedagogerna nya utmaningar. Vi tolkar det som att miljön inte sägs vara något ämne som genomsyrar all undervisning i enlighet med styrdokumenten. Men det finns alla
förutsättningar för att den kan göra det (Skolverket, 2002). Vi vill ta med detta från
skolverket då vi anser att hållbar utveckling inte är något självklart i skolan idag. Men lika väl som den kan vara integrerad i undervisningen så kan den vara bortglöm och sitta i en pärm någonstans. Denna pärm dammas då exempelvis av när någon kommer till skolan för att fråga om man integrerar hållbar utveckling i undervisningen.
4.1.7 Våra observationer och reflektioner
När vi varit ute och gjort våra observationer på skolorna så anser vi att arbetet med grön flagg verkar vara något som man arbetar med periodvis, trots att lärare och rektorer säger att det är ett ständigt pågående arbete. Grön flagg tycker vi endast är ett litet steg på vägen mot en bättre miljö. Enligt oss är inte hållbar utveckling något som ska bli ett ”nytt ämne”, men vi anser inte heller att det ska vara något man arbetar med periodvis så som vi upplever att det delvis är på de skolor som vi har med i vår undersökningsgrupp. Enligt oss ska den hållbara utvecklingen genomsyra hela skolundervisningen och finnas med som en liten del i varje enskilt ämne i allt eleverna gör. Således blir den hållbara utvecklingen ett
ämnesöverskridande ämne precis som arbetet med demokrati och värdegrunden är idag. Björneloo (2008) menar att lärande om hållbar utveckling inte i första hand handlar om att öva sina färdigheter och lära sig fakta, utan det är att få möjlighet att deltaga i olika
sammanhang. I boken Hållbar utveckling som är skriven av ovanstående författare står det:
Det finns ingen given väg till hållbar utv. Det är själva resan som är målet.(Björneloo, 2008. s.49)
Med detta tror vi att hon menar att vardagliga upplevelser och situationer bidrar till lärandet om hållbar utveckling. Det är alltså processen som är det viktiga och inte det slutgiltiga målet. För när är man i mål med arbetet om hållbar utveckling? För oss är det en ständig pågående process som pågår från tidig ålder tills vi dör. Enligt den person vi intervjuade på skol- och fritidsförvaltningen så är mötet mellan människor mycket viktigt, precis som Björneloo också skrev. Den intervjuade tycker att vi generellt pratar för lite om hållbar utveckling. Hon tror att om vi ska lära oss om hållbar utveckling och kunna integrera det i våra liv så måste vi tala mer om det. Vi bör samtala med olika människor som har olika
