Faktorer som påverkar vårdpersonalens följsamhet av god handhygien i sjukhusmiljö : En litteraturstudie

EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ

VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD

2020:83

Faktorer som påverkar vårdpersonalens följsamhet av god

handhygien i sjukhusmiljö

En litteraturstudie

Asha Nazari

Elsa Parker

Examensarbetets

titel: Faktorer som påverkar vårdpersonalens följsamhet av god handhygien i sjukhusmiljö – En litteraturstudie

Författare: Asha Nazari & Elsa Parker

Huvudområde: Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad

Nivå och poäng: Kandidatnivå, 15 högskolepoäng

Utbildning: Sjuksköterskeutbildning GSJUK18v

Handledare: Ida Kleye

Examinator: Lena Nordholm

Sammanfattning

God handhygien är det viktigaste verktyget för att förhindra smitta och vårdrelaterade infektioner (VRI) inom hälso- och sjukvård. Vårdpersonal är också skyldiga att utföra god handhygien enligt hygienriktlinjer, men ibland fallerar detta. Syftet med studien är att beskriva faktorer som påverkar vårdpersonalens följsamhet av god handhygien i sjukhusmiljö. Metoden var en litteraturstudie med sju kvantitativa- och två kvalitativa vetenskapliga artiklar. Under granskningens gång identifierades två teman: “Negativa orsaker till sämre handhygien” och ”Positiva orsaker till god handhygien”. Resultatet visade att okunskap, hög arbetsbelastning, tidsbrist och avsaknad av material var orsaker till sämre handhygien. Bra ledarskap och återkoppling, regelbunden utbildning och förbättrad arbetsmiljö runt patienten ökade följsamheten av god handhygien. Vi kom fram till att sjuksköterskan, som är en ledare i sin profession, bör utöva bra ledarskap genom att entusiastiskt och kontinuerligt informera, utbilda och motivera medarbetare till god handhygien. Material i patientnära miljö och påminnelser om god handhygien genom text och bild är också av betydelse för förbättrad följsamhet av god handhygien på lång sikt.

Nyckelord: Handhygien, vårdrelaterade infektioner, vårdpersonal, sjuksköterska, antibiotikaresistens

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Negativa orsaker till sämre handhygien ________________________________________ 7 Okunskap och hög tro på sig själv __________________________________________________ 7 Problematisk arbetsmiljö med hög arbetsbelastning och materialbrist _______________________ 7 Positiva orsaker till god handhygien __________________________________________ 7

Bra ledarskap och anpassad feedback ________________________________________________ 7 Interventioner genom utbildning och anpassad arbetsmiljö runt patienten ____________________ 8 Förändrade rutiner ______________________________________________________________ 8 DISKUSSION ________________________________________________________ 8 Metoddiskussion ___________________________________________________________ 8 Resultatdiskussion _________________________________________________________ 9 Hållbar utveckling ________________________________________________________ 11 SLUTSATSER _______________________________________________________ 12 REFERENSER ______________________________________________________ 13 BILAGOR __________________________________________________________ 18

1

INLEDNING

Intresset för att granska handhygien kom under vår verksamhetsförlagda utbildning då vi såg att handhygienen ibland försummats samt att vårdpersonal saknat kunskap om vikten av god handhygien. Dålig handhygien hos vårdpersonal ökar risken för smitta och vårdrelaterade infektioner (VRI). Av de vårdskador som drabbar patienter som vårdas på sjukhus är VRI den vanligaste, vilket resulterar i längre vårdtider och ökat patientlidande. Patienter som har drabbats av VRI får ofta antibiotikabehandling vilket ökar risk för antibiotikaresistens. Kilpatrick, Murdoch och Storr (2012) uppmärksammar att god handhygien har stor betydelse för att minimera och förhindra smittspridning och uppkomst av VRI inom hälso- och sjukvård. Följsamhet till hygienriktlinjer bland vårdpersonal är därför viktigt för att förhindra samt förebygga smittspridning och uppkomst av VRI. Författarna till denna uppsats vill därmed utforska ämnet och granska faktorer som påverkar vårdpersonalens följsamhet av god handhygien i sjukhusmiljö.

BAKGRUND

Basala hygienrutiner

Enligt socialstyrelsen (2020b) ska all vårdpersonal inom vård och omsorg använda basala hygienrutiner i sitt arbete. Detta innefattar arbetskläder med över- och underdel eller klänning. Ärmarna ska vara korta och sluta ovanför armbågen för att möjliggöra god handhygien då bakterier lättare fastnar på långärmade plagg (Vårdhandboken 2019a). Kläder ska bytas dagligen eller direkt efter kontaminering av kroppsvätskor eller annat biologiskt material. Vid risk för förorening av arbetskläder bör engångsförkläde användas (Folkhälsomyndigheten 2017). Armar och händer ska vara fria från armbandsur, smycken, bandage och ringar. Vidare ska naglar vara kortklippta utan nagellack eller konstgjort material (Socialstyrelsen 2020b; Folkhälsomyndigheten 2012). Långt hår och skägg ska sitta fast i hårband och slöjor ska vara åtsittande, instoppade i halslinningen och vara synligt rena (Vårdhandboken 2019a). Endast läkta piercingar i exempelvis öron och ansikte där smycket ej hänger ned i arbetsfältet får användas (ibid.).

En god handhygien

En god handhygien är viktigaste åtgärden för att förebygga vårdrelaterade infektioner och smittspridning samt hindra uppkomst av antibiotikaresistens (Folkhälsomyndigheten u.å.). Vid beröring av föremål fastnar mikroorganismer som vid kontakt av ögon, näsa eller mun kan göra oss eller andra sjuka. Därför ska händerna desinficeras med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel innan och efter varje patientkontakt. För att behålla renlighet och aseptik av vissa föremål ska händerna desinficeras innan och efter, vilket gäller bland annat sterila objekt, sårvård, kateterisering, mathantering och läkemedel (Vårdhandboken 2019b). Handdesinfektion ska även användas innan påtagning av handskar samt efteråt för att minska smittspridning (Socialstyrelsen 2020b). Handskar används vid risk för kontaminering av kroppsvätskor eller annat biologiskt material. Handtvätt med tvål och vatten utförs vid synlig eller kännbar smuts samt vid

2

magsjuka (Folkhälsomyndigheten 2020a). Direkt efter handtvätt ska händerna desinficeras (Vårdhandboken 2019b). Five Moments for Hand Hygiene är en strategi utvecklad av World Health Organization (WHO) som används för att bilda vårdpersonal i god handhygien. Five Moments for Hand Hygiene innebär att vårdpersonal ska utföra god handhygien: 1. Innan patientkontakt. 2. Innan ren eller aseptisk procedur. 3. Efter att ha tagit på en patient. 4. Efter riskmoment som kontamination av kroppsvätskor. 5. Efter att ha tagit på patientens närmiljö (World Health Organization 2020b). Metoden används dels för att observera och uppfatta om vårdpersonal utför god handhygien samt fungerar som en utbildningsplattform i både handtvätt och handdesinfektion genom texter, bilder, videor och podcasts (ibid.).

Rätt utförande av handhygien

För att eliminera bakterier och virus krävs en särskild teknik vid utförande av handhygien. Vid desinfektion av händer ska handen kupas och fyllas med handdesinfektion. Handflatorna ska gnidas följt av handryggarna, fingertopparna och runt alla fingrar samt tumgreppen för att avsluta med underarmarna. Desinfektionsmedlet gnids in tills huden känns torr (Vårdhandboken 2019b). För rätt teknik vid handtvätt ska händerna blötas i rinnande vatten och därefter tillsättas en mängd flytande tvål, tillräckligt för att kunna gnidas runt och skapa lödder. Handflatorna gnids följt av handryggarna, fingertopparna och runt alla fingrar och tumgrepp och avslutas med underarmarna (ibid.). Händerna gnids i minst 30 sekunder (Folkhälsomyndigheten 2012). Tvålen ska sköljas av med rinnande vatten och händerna torkas torra med torkpapper, pappershandduk (Vårdhandboken 2019b) eller engångshandduk för att sedan desinficeras med handdesinfektion (Folkhälsomyndigheten 2012). Kranen ska stängas av med en pappersduk (Folkhälsomyndigheten 2020b; Röda korset 2020).

Vårdrelaterade infektioner

Vårdrelaterade infektioner innefattar infektioner som uppstår efter behandling eller omvårdnad i sluten- eller öppenvård vilket är en av sjukvårdens vanligaste vårdskador. Detta innefattar både patienter och vårdpersonal (Folkhälsomyndigheten 2020a). För att konstatera VRI inom sluten vård ska symtom framträda tidigast 48 timmar efter inskrivning, dock menar Folkhälsomyndigheten (2012) att det inte alltid behöver vara efter en viss tidpunkt när det gäller infektion som är relaterad till diagnostik, behandling eller omvårdnad. Ungefär en tredjedel av alla vårdskador orsakas av VRI och enligt Socialstyrelsen (2020d) handlar det om minst 57 000 patientfall varje år där 50 procent av dessa hade kunnat undgås genom följsamhet i basala hygienrutiner och städning av patientnära miljö. Varje enskild VRI kostar det svenska samhället i genomsnitt 107 000 kr (ibid.). VRI ökar både lidande, vårdtid och mortalitet. I Europa avlider mer än 135 000 människor årligen med VRI som en bakomliggande faktor (Folkhälsomyndigheten 2017). Enligt Wiles, Roberts och Schmidt (2015) dör fler av VRI än AIDS, bröstcancer och motorfordonsolyckor gemensamt varje år. Vanliga infektioner som kan uppstå är urinvägsinfektion, postoperativ sårinfektion (Socialstyrelsen 2020d) och lunginflammation (Folkhälsomyndigheten 2017). Risken för att drabbas av VRI är högre hos äldre, cancersjuka och undernärda patienter samt att antibiotikabehandling, kirurgiska ingrepp och kvarliggande urinkateter spelar en stor roll. En annan orsak som är viktig att

3

ta med och som kan fördubbla risken är patienter som är utlokaliserade, vilket innebär att de ligger på annan avdelning med fel kompetens och saknar personal med medicinskt ansvar. Många patienter med VRI får också antibiotikabehandling som kan öka risken för antibiotikaresistens (Socialstyrelsen 2020d).

Antibiotika och antibiotikaresistens

Med en dålig handhygien ökar risken för smitta och VRI. Vid konstaterad VRI används ofta antibiotika som behandling vilket kan resultera i antibiotikaresistens.

Penicillin, som är den vanligaste typen av antibiotika, kom i bruk år 1941 och användes för att behandla infektioner orsakade av bakterier. Antibiotikum används flitigt än idag och verkar genom att döda eller hämma bakteriernas tillväxt på cellnivå. Därför har det heller ingen verkan på infektioner orsakade av virus (Antibiotikaresistens 2016). Antibiotika är ett av våra viktigaste läkemedel som räddar liv och som vi tyvärr tagit för givet. Med hjälp av antibiotika har människan överlevt bland annat sårinfektioner, lunginflammation och tuberkulos. Men bakterier vill precis som vi överleva och via mutationer i bakteriers arvsmassa kan de utveckla en resistens mot antibiotikan, vilket kan leda till att en vanlig bakteriell infektion kan ha en dödlig utgång. Genom att bakterier utsätts för antibiotika under lång tid, eller upprepade gånger och i för låga doser gynnas de än mer (Läkare utan gränser u.å.). Nu för tiden ses antibiotikaresistens som ett av våra största hot mot global hälsa enligt WHO (2020a). Resistens mot antibiotika kan drabba vem som helst och det sker naturligt men vid överanvändning och felanvändning såsom felaktig dosering eller behandlingstid och självmedicinering ökar förloppet vilket leder till ökade vårdtider, högre kostnader och ökad mortalitet (ibid.). Varje år avlider upp emot 500 000 människor globalt på grund av antibiotikaresistens (Läkare utan gränser u.å.). I och med vår stora antibiotikaanvändning kan även normalfloran innehålla resistenta bakterier utan att vi vet om det, bland annat kan tarmfloran fungera som en reservoar till antibiotikaresistenta bakterier som kan sprida sig och orsaka svårbehandlade infektioner (Adlerberth & Wold 2017, s. 16). Miljömässigt kan vissa antibiotika ej brytas ned i kroppen och förs istället vidare ut i naturen i oförändrad form vilket ökar risk för resistenta bakterier i jord och vattendrag (Janusinfo 2018). Därför är det extra viktigt att använda rätt sorts antibiotika, vilket man också kan detektera genom blododling (ibid.).

Lidande

Arman (2015, ss. 38 - 41) poängterar att lidande är väldigt vanligt inom hälso- och sjukvård trots vårdande och omsorg. Lidandet kan tolkas genom individens upplevelser där varje lidande är unikt och kan uttrycka sig som smärta, sorg, kamp och dessutom hjälplöshet. Lidandet är förenat med människans hälsa och förknippad med dennes liv, vilket även kan medföra att individen upplever en förlust av helhet (Wiklund 2003, ss. 93 - 96). Då sjuksköterskan tillämpar dålig handhygien finns en stor risk för vårdrelaterade infektioner. VRI är en vårdskada som skapar ett stort lidande och obehag hos patienten då vårdtiden blir längre och medför en dyrare vård vilket påverkar både patienten och samhällets ekonomi negativt. Arman (2015, s. 43) menar på att första steget till att lindra lidande i hälso- och sjukvården är att hindra uppkomsten av vårdlidande. Sjuksköterskan behöver därför en ökad kunskap och medvetenhet om människors lidande (Arman 2015,

4

s. 59). Det är viktigt att sjuksköterskan hjälper och stöttar samt lindrar lidandet hos drabbade patienter.

Sjuksköterskans ansvar

Florence Nightingale föddes år 1820 och var en brittisk sjuksköterska och sjukvårdsreformator. Nightingale är känd över hela världen för sjukhushygienens utveckling. Hon har tydligt uttryckt i sina anteckningar vad som definierar god omvårdnad, hur den utförs samt hur den kan förbättras (Nightingale 1954). I sina anteckningar har hon belyst vikten av renlighet vid utförande av omvårdnadsarbete samt hur sjuksköterskan kan ge god omvårdnad genom att bevara vårdmiljö med god hygienisk standard (ibid). I Krimkriget år 1853 - 1856 var hon aktivt deltagande i krigssjukvården där hennes insatser var att förbättra samt uppgradera den hygieniska standarden vilket gjorde att dödligheten bland soldaterna reducerades från 42 till två procent (SFSS 1997).

En legitimerad sjuksköterska ansvarar för att skydda patientens integritet samt bevara patientens värdighet genom att se till att patienten blir sedd och hörd (Svensk sjuksköterskeförening 2017a). Sjuksköterskan ansvarar för att själv fatta kliniska beslut samt öka möjligheter hos patienter genom att förbättra, bibehålla och återfå patientens hälsa. Detta ger ökade chanser till att patienten på egen hand kan hantera sin sjukdom, förbättra sin hälsa samt uppnå välbefinnande trots sjukdom. Sjuksköterskan har en skyldighet att utföra god vård som bland annat innefattar en god hygienisk standard (SFS: 1982:763). Hen ansvarar för att arbeta utifrån rutiner och hygienriktlinjer (Svensk sjuksköterskeförening 2017a) för att förhindra risk för smittspridning och VRI. Eftersom vårdrelaterade infektioner är ett hot mot patientsäkerheten finns vårdhygieniska team som arbetar med att utbilda och öka den hygieniska standarden hos sjuksköterskor (Socialstyrelsen 2011). För utveckling av vårdmiljö måste sjuksköterskan därmed delta, motivera och reflektera över hur smitta och smittspridning ska motverkas (Svensk sjuksköterskeförening 2017a).

Hygiensjuksköterskans ansvar

Vårdhygien innebär att förebygga och förhindra spridning och uppkomst av vårdrelaterade infektioner (Svensk sjuksköterskeförening 2017b). Hygiensjuksköterskan har en viktig roll i att främja patientsäkerhet inom hälso-och sjukvård genom att arbeta för att förebygga och förhindra VRI. Hygiensjuksköterskan är inte direkt närvarande i patientvård utan medverkar genom att säkra vårdhygieniska standarden såsom att informera, stödja samt utbilda medarbetare. Hygiensjuksköterskan skapar ett samarbete med vårdpersonalen för att förbättra personcentrerad vård ur ett vårdhygieniskt perspektiv. Hygiensjuksköterskan har även ansvar att föreläsa inom alla vårdutbildningar. Svensk Förening för Vårdhygien har cirka 130 hygiensjuksköterskor runt om i landet (Svensk sjuksköterskeförening 2017b).

5

PROBLEMFORMULERING

Sjuksköterskan har en skyldighet att utföra god handhygien för att minska smittspridning och vårdrelaterade infektioner och hälso- och sjukvårdslagen säger att vårdgivare har ett ansvar att hålla en god hygienisk standard (SFS: 1982:763). Vårdrelaterade infektioner är mycket kostsamt för samhället, ökar lidande och förhöjer risk för antibiotikaresistens (Socialstyrelsen 2020d) som är farligt för både människor och miljö (Janusinfo 2018). För att förbättra följsamhet av god handhygien behövs kunskap om faktorer som stärker respektive hindrar god handhygien. Studiens resultat förväntas kunna öka kunskap om faktorer som har både positiv och negativ påverkan av god handhygien för att förbättra sjuksköterskans förebyggande arbete av VRI ute i verksamheten.

SYFTE

Att beskriva faktorer som påverkar vårdpersonalens följsamhet av god handhygien i sjukhusmiljö.

METOD

Kandidatuppsatsen är baserad på en litteraturstudie som i sig innefattar vetenskapliga kvantitativa och kvalitativa artiklar. Litteraturstudie innebär att grunda sig på ett begränsat omvårdnadsområde genom att analysera och få en uppfattning om vad som ska undersökas. Litteraturstudiens syfte är att sammanställa tidigare forskning för att få fram en uppfattning (Friberg 2017a, s.141) om faktorer som påverkar vårdpersonalens följsamhet av god handhygien i sjukhusmiljö.

Datainsamling

Data samlades in med hjälp av sökmotorerna MEDLINE och Cinahl som grundar sig på forskning inom vård- och omsorg samt hälso- och sjukvård. Det gjordes fem olika sökningar med sammanlagt 1951 träffar som redovisas nedan i bilaga 1. Sökord som compliance, adherence, behaviour, hand hygiene, healthcare-associated infections och nurse användes. Titlar och abstract lästes och 40 artiklar hittades med hög relevans. Abstracten granskades ytterligare följt av metod och resultat. Därefter återstod sju artiklar som visade sig lämpliga för studiens syfte. Efter vidare läsning uppfyllde en av artiklarna ej de etiska kraven, det saknades indikationer på ett etiskt förhållningssätt, och författarna beslöt därför att utesluta artikeln och fortsätta med de resterande sex artiklarna. Tre artiklar valdes genom sekundärsökning med MEDLINE som databas, se bilaga 2. Alla artiklar var empiriska och skrivna på engelska. I sökandet efter artiklar användes studier som var etiskt prövade. För att uppnå en god kvalitet i en studie ska forskaren ha fyra huvudkomponenter som innefattar informationskrav, samtyckeskrav, begriplighetskrav och nyttjandekrav (Olsson & Sörensen 2011, ss. 84 - 85). De valda artiklarnas

6

inklusionskriterier innefattade sjukhus, vårdpersonal, år mellan 2010–2020 och begränsades med “peer reviewed” i Cinahl för att få fram vetenskapliga studier, i MEDLINE utgick alla artiklar från peer reviewed. Artiklar som handlat om vårdpersonalens handhygien i hemsjukvård och äldreomsorg har exkluderats.

Dataanalys

Artiklarna granskades med Fribergs analysprocess för att få en bättre förståelse för våra valda studier (Friberg 2017a, ss. 148 - 150). Varje artikel studerades utifrån syfte, metod, urval och resultat och lästes först av båda författarna för att öka studiens validitet (se bilaga 3). Författarna läste artiklarna enskilt för att sedan diskutera artiklarnas innehåll. Studiens syfte justerades fyra gånger under analysen och utföll slutligen som ”Att beskriva faktorer som påverkar vårdpersonalens följsamhet av god handhygien i sjukhusmiljö”. Forskningen lästes flera gånger för att få fram en helhet och relevant text som svarade på studiens syfte markerades. Texten i resultaten markerades i olika färger för att tydliggöra likheter och olikheter. Efter att författarna sorterat de olika resultaten kunde de delas in i subteman där det sedan sågs mönster som till slut bildade två teman. Allt sammansattes i en tabell med två teman och åtta subteman som efter reflektion mellan författarna blev fem subteman, se tabell 1. Författarna har inte blandat in egna vårderfarenheter och varit objektiva i analyseringen av studierna, samt tyglat sina personliga förförståelser.

RESULTAT

Resultatet beskrivs i två teman och fem subteman, se tabell 1.

Tabell 1. Teman och subteman

Teman Subteman

Negativa orsaker till sämre

handhygien • _• Okunskap och hög tro på sig själv _{Problematisk arbetsmiljö med hög}

arbetsbelastning och materialbrist

Positiva orsaker till god handhygien

• Bra ledarskap och anpassad feedback

• Interventioner genom utbildning och anpassad arbetsmiljö runt patienten

7

Negativa orsaker till sämre handhygien

Okunskap och hög tro på sig själv

Avsaknad av kunskap om var, när och hur handhygien skulle utföras kunde uttydas. Både Manomenidis, Panagopoulou och Montgomery (2019) och Yawson och Hasse (2013) påpekade att brist på allmän kunskap om god handhygien bland vårdpersonal försämrade följsamheten. Dels utförde personal fel teknik. Gnidning av tummar, att tvätta från fingrar till handled, gnida handlederna och stänga av kranen med pappershandduk var de moment som vårdpersonalen visade sig utföra svagast (Silva, Andrade och Silva 2014). En intressant aspekt där vårdpersonal fick uppskatta sin egen handhygien och där det sedan utfördes en observation för att se om dessa stämde överens, påvisades en självuppskattning på en total följsamhet på 73,8 procent medan observationerna indikerade att endast 33,4 procent utförde handhygien efter riktlinjer (Al-Wazzan et al. 2011). Fler desinficerade också händerna efter än innan patientkontakt (Al-Wazzan et al. 2011; Cusini et al. 2015; Yawson & Hasse 2013).

Problematisk arbetsmiljö med hög arbetsbelastning och materialbrist

På grund av underskott i personalstyrka, stress och tidsbrist när patienter behövde extra hjälp utfördes inte handhygienen enligt riktlinjer eller prioriterades bort helt (Al-wazzan et al. 2011; Manomenidis, Panagopoulou & Montgomery 2019; Silva, Andrade & Silva 2014). Även utmattning och utbrändhet var faktorer som försämrade handhygienen (Manomenidis, Panagopoulou & Montgomery 2019). Enligt Al-wazzan et al. (2011) och Silva, Andrade och Silva (2014) hade nattskiftet bättre följsamhet till god handhygien än dagskiftet. Al-Wazzan et al. (2011) och Yawson och Hasse (2013) påpekade att många avdelningar saknade material och utrustning, vilket gjorde att personalen inte kunde utföra handhygien enligt riktlinjer. Framförallt var materialet utplacerade på fel ställen. Det fattades torkpapper, handdesinfektion och tvål. Tvålen placerades ofta på handfaten istället för i de behållare som rekommenderades för att lättare komma åt dem och placeringen av handfaten var ofta otillbörliga. Det fanns inte en enda avdelning där de hade allt material och utrustning för att kunna utöva god handhygien (ibid.). Al-wazzan et al. (2011) och Saitoh et al. (2020) menade också på att handdesinfektionen ej var återfuktande vilket orsakade torra och sköra händer som i sin tur gjorde att handhygien inte följdes enligt riktlinjer med rädsla att förvärra och irritera huden.

Positiva orsaker till god handhygien

Bra ledarskap och anpassad feedback

Flera av undersökningarna analyserade utförandet av god handhygien hos vårdpersonal genom observation. Det fanns både annonserade och oannonserade observationer men gemensamt för dem med goda resultat märktes ett tydligt ledarskap och anpassad feedback. Detta resulterade i bättre följsamhet av god handhygien, ökad handdesinfektionförbrukning (Aboumatar et al. 2012; Ojanperä, Kanste & Syrjala 2020) och minskning av antal fall vårdrelaterade infektioner (Ojanperä, Kanste & Syrjala 2020).

8

Det påvisades också att trots att man har en hygiensjuksköterska och eller infektionsläkare med extra kunskap om hygien så behöver det inte ske någon förbättring, nyckeln till bättre följsamhet innebar entusiastiska ledare som var intresserade av ämnet (Sakihama et al. 2019). En bra ledare såg till att personalen höll sig uppdaterad genom regelbunden utbildning och träning, de fick uppföljning varannan vecka samt erkännande när de gjort bra ifrån sig (Aboumatar et al. 2012).

Interventioner genom utbildning och anpassad arbetsmiljö runt patienten

Genom mixade interventioner med lektioner, videos, rollspel och audiovisuell onlineträning med riktiga scenarier förbättrades följsamheten av god handhygien avsevärt jämfört med vanlig undervisning och självstudier (Aboumatar et al. 2012; Saitoh et al. 2020; Sakihama et al. 2019). Bland annat användes interaktiva spel och onlineträning utefter WHOs Five Moments for Hand Hygiene (Saitoh et al. 2020) och WIPES (Wash/ clean hands; Identify and isolate early; Precautions use; Environment kept clean; Share the commitment, raise your hand) med gott resultat (Aboumatar et al. 2012). Förbättring i miljö och material stärkte också följsamheten av god handhygien under längre tid. Dels genom påminnelser via bild, exempel var posters som innehöll både texter och bilder med infektionsprevention (Aboumatar et al. 2012; Saitoh et al. 2020) och genom att utöka antalet handdesinfektionspumpar i patientnära miljö (Aboumatar et al. 2012). Bärbara desinfektionsflaskor för vårdpersonal var också en faktor till förbättrad handhygien (Saitoh et al. 2020; Sakihama et al. 2019). På ett av sjukhusen infördes återfuktande handdesinfektion som gav mindre hudirritation vilket ledde till att följsamheten av god handhygien ökade med 18,4 procent (Saitoh et al. 2020).

Förändrade rutiner

Genom policyändring förbättrades följsamheten av god handhygien. Policyn ändrades från obligatorisk handskanvändning vid isolerade patienter till att endast använda handskar vid risk för kontamination av kroppsvätskor och invasiva procedurer (Cusini et al. 2015). Tidigare hade man sett att personalen tog på sig handskar men var dåliga på att desinficera händerna vid byte och eller istället för att byta handskar fortsatte de arbetet med att desinficera själva handskarna. Efter policyändringen ökade följsamheten av god handhygien med 24,9 procent (ibid.).

DISKUSSION

Metoddiskussion

I den här studien valde författarna litteraturstudier som metod där sju kvantitativa artiklar och två kvalitativa artiklar inkluderats. Friberg (2017a, s. 142) beskriver att litteraturstudier innebär att lära sig söka och noggrant undersöka vetenskapliga artiklar som besvarar det valda syftet och sedan kritiskt diskutera metod och resultat. Att ha med både kvantitativa och kvalitativa artiklar bedömde författarna som önskvärt och att det

9

skulle öka kunskapsbredden, dock användes flest kvantitativa artiklar på grund av att det ansågs bättre svara på studiens syfte.

Sjukhusmiljö inkluderades i studien medan hemsjukvård och äldreomsorg exkluderades. Syftet med denna avgränsning var att säkerställa kontroll över studiens omfattning och resultatets kvalitet. Ytterligare inklusionskriterier för sökningarna var årtalen 2010 till och med 2020, vilket således påverkar studien. Den primära fördelen med att begränsa sökningarna till det senaste decenniet är ökad pålitlighet. Enligt Friberg (2017b, s. 77) är vetenskapliga artiklar färskvara och äldre artiklar bör därför avgränsas, vilket därmed stärker resonemanget. Möjligen kan författarna ha förbisett studier som gjorts långt tidigare men som fortfarande har relevans.

Länderna som ingick i studierna var Finland, Japan, USA, Kuwait, Schweiz, Portugal, Ghana och Grekland. Detta kan anses som en styrka då författarna fått ett bredare perspektiv genom global forskning. Eventuellt föreligger samtidigt en svaghet då det ej funnits någon svensk forskning och därmed kan det vara svårt att applicera resultatet i svensk hälso- och sjukvård. Å andra sidan var Finland som har en liknande vård och omsorg som Sverige inkluderad, vilket kan stärka relevansen för svensk hälso- och sjukvård.

Hawthorne-effekt innebär inflytandet på människor som vet att de är försökspersoner i ett experiment (Psykologiguiden 2020). Många av de valda studierna använde sig av observationer. I en av studierna berättade observatörerna för vårdpersonalen om observationerna när de väl skedde medan personalen i de andra studierna var medvetna om att de någon gång kunde bli övervakade. Möjligen kan detta innebära en Hawthorne-effekt då personalen varit medvetna om övervakningen och eventuellt gjort bättre ifrån sig och påverkat resultatet.

Artiklarna lästes och granskades av båda författarna för att sedan analyseras separat för att öka studiens validitet. Författarna har varit objektiva i granskningen samt försökt tygla sin personliga förförståelse, vilket i sin tur ökar reliabiliteten i studien.

Resultatdiskussion

Två teman identifierades i resultatet: Negativa orsaker till sämre handhygien och positiva orsaker till god handhygien.

Resultatet visar att det finns många orsaker till sämre handhygien men all vårdpersonal som jobbar inom hälso- och sjukvård ska enligt lag tillämpa god handhygien i sitt vårdarbete (SOSFS 2015:10). Enligt WHO (2009) är avsaknad av motivation, uppmuntran och förebilder från kollegor eller chefer faktorer som påverkar att handhygienen försummas. Sjuksköterskan har en ledarroll i sin profession och ett ansvar att sprida kunskap genom att informera, utbilda och motivera medarbetare samt ge

10

återkoppling i omvårdnadsarbetet för att öka följsamhet av god handhygien. Hen har också som plikt i arbetet att bevara ett livslångt lärande då kunskap är färskvara (Svensk sjuksköterskeförening 2017a). Sjuksköterskan behöver därför förstå att hen har ett stort ansvar att inte bara ta hand om sjuka patienter, att det också ligger i arbetet att utbilda och anamma sin ledarroll för att entusiastiskt bilda och uppmuntra sina kolleger under hela yrkeslivet. Genom att vårdpersonal ständigt utvecklas förbättras även sjukvården. Arbetsgivaren spelar också en viktig roll genom att urskilja och bedöma smitta och smittrisker för att kunna utföra rätt åtgärd. Hen är därför skyldig att se till att rätt material finns tillhanda såsom handdesinfektion och skyddsutrustning (AFS 2018:4). Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) menar också på att kvalitetsarbete bör ske regelbundet för att förebygga smitta. Utöver utbildning behöver vårdpersonal påminnelser för att bibehålla kunskap. Folkhälsomyndighetens (2020b) posters med information om god handhygien rekommenderas därför att sättas upp på lämpliga ställen för att påminna vårdpersonal hur man utför god handhygien. För att sjuksköterskan ska orka och kunna vara en idealisk förebild behövs också förändring genom ökad bemanning då hög arbetsbelastning påverkar kvaliteten på handhygienen negativt. Socialstyrelsen (2020a) betonar att stress, hög arbetsbelastning och sämre återhämtning är faktorer som hotar patientsäkerheten. Som sjuksköterska utsätts man hela tiden för ny information och växlande arbetsuppgifter som kräver problemlösning med god kognitiv förmåga, men sjuksköterskans kapacitet till detta kan sänkas vid brist på återhämtning.

När sjuksköterskan inte tillämpar god handhygien finns en stor risk för VRI, vilket i sin tur medför lidande hos patienten. Detta kan bero på att sjuksköterskan saknar kompetens, däremot har hen ett ansvar att uppsöka hjälp hos sitt arbetslag för att öka sin kunskap (Svensk sjuksköterskeförening 2017b). Ekebergh (2015, ss. 18 - 19) beskriver att vårdpersonal har ett ansvar att ge möjlighet till patienten att vara delaktig och medverka i sin utformning av vård. Sjuksköterskan kan därmed bilda patienten i handhygien utefter riktlinjer och genom detta kan patienten vara med och påminna och vara ett stöd för vårdpersonal att vara noggranna vid utförande av handhygien. Patienten kan i detta fall vara en motiverande faktor och på så sätt kan följsamhet till handhygien förbättras hos både vårdpersonal och patient. Hygiensjuksköterskan som verkar genom att utbilda vårdpersonal i vårdhygien arbetar sällan i patientnära förhållanden (Svensk sjuksköterskeförening 2017a). Det sågs också i studierna att dessa inte alltid kunde förbättra handhygienen men hade de ett stort intresse i vårdhygien och bra ledarskap skulle en förändring kunna ske. Om hygiensjuksköterskor med bra ledarskap skulle vara mer involverade i omvårdnaden hade detta kunnat bidra till en ökad kompetens och på så sätt minska förekomst av VRI och förhindra lidande hos patienten.

Det sågs ett mönster i många av studierna där en högre andel desinficerande händerna efter än innan patientkontakt (Al-Wazzan et al. 2011; Cusini et al. 2015; Yawson & Hasse 2013). Trots att handhygienen förbättrades under studiernas gång via policyändring och olika interventioner så syntes fortfarande skillnader mellan före och efter patientkontakt där följsamheten var bättre efter. Detta gör det därför svårt att tolka orsaken som tidsbrist, hög arbetsbelastning, materialbrist eller torra och sköra händer. Graveto et al. (2017) nämnde som motiv att vårdpersonal kan känna större aktsamhet över sin egna än patientens säkerhet. Forskare hade även analyserat handhygienen hos

11

vårdpersonal med hjälp av WHOs Five Moments for Hand Hygiene och kom fram till att fler utförde nummer tre och fyra vilket stärker hypotesen att vårdpersonal är mer uppmärksamma över sin egen säkerhet (ibid.). Ett kunskapsgap kan därför vara orsak till utebliven handhygien. En annan reflektion är att vårdpersonal utan observation kan ha utfört god handhygien långt innan möte med patient och därefter ej vidrört något objekt, vilket i sådana fall gett ett felaktigt resultat. Folkhälsomyndigheten (2012) anser dock att vikten av god handhygien innan patientkontakt är en avgörande faktor för att minska smittspridning till vårdtagare. Även vid ren patientkontakt där mötet är under kort tid kan kontaminering ske. Därför bör desinfektion av händer utföras innan varje patientkontakt för att minska VRI, patientlidande och sjukhuskostnader (Socialstyrelsen 2020d).

Studien fann att handhygien sällan utfördes enligt riktlinjer och teknik. Silva, Andrade och Silva (2014) menade på att vårdpersonal hade undermålig kunskap gällande teknik vid handhygien. Intressant nog var det svårt att hitta information om att stänga av kranen med pappershandduk. Efter mycket sökande påträffades några bilder om detta på Folkhälsomyndigheten (2020b) och Socialstyrelsen (2020c) men Vårdhandboken (2019b) saknade denna information. Röda korset (2020) och 1177 Vårdguiden (2020) hade båda med avstängning av kran med pappersduk och Röda korset (2020) var noga med att påpeka att naglar och nagelband skulle tvättas. Däremot saknade de tvättning av underarmarna vilket kan bero på att de riktar sig till befolkningen och inte enbart vårdpersonal. Att det saknas eller är svårt att komma åt information hos de mest betydelsefulla myndigheterna är något oroande och kan vara till grund för den bristfälliga kunskapen. Genom UV-ljus har man bland annat sett att nagelband och naglar är ställen där bakterierna ofta sitter kvar (Wiles, Roberts & Schmidt 2015). Det kan därför vara rimligt att ytterligare förtydliga vikten av att gnugga naglar och nagelband i utförande av god handhygien hos Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och Vårdhandboken.

Hållbar utveckling

Enligt Agenda 2030 har hälso- och sjukvård ett ansvar att hålla hög kvalitet för sina medborgare genom att hjälpa dem att uppnå välbefinnande, gynna folkhälsan samt öka livskvalitet (Regeringskansliet 2017). Inom detta ingår hållbar utveckling som omfattar tre dimensioner; den sociala, ekonomiska och ekologiska. Social hållbar utveckling handlar om att man tillgodoser de grundläggande behoven hos folket, främjar en god folkhälsa och att alla människor är lika värda oavsett kön, ålder och religion. Ekonomiska aspekten innefattar jämställdhet för medborgare vad gäller ekonomi samt sparande av resurser såväl människor som materiella ting. Ekologiska dimensionen handlar om att skydda miljön samt att man nyttjar begränsade resurser effektivt (Sandman & Kjellström 2013, s. 338 - 339).

Vårdrelaterade infektioner innebär en dyrare vård där vårdtider blir längre och ger ökat obehag och lidande hos patienter. Detta medför antibiotikabehandling som har en negativ påverkan på miljö och ökar risk för antibiotikaresistens. Genom följsamhet av god handhygien kan vårdpersonal minimera risken för spridning av VRI. Detta leder till reducerade sjukhusinläggningar och minskat behov av resurser vilket gynnar den ekonomiska aspekten. Det minskar användning av antibiotika som i sig minimerar risk

12

för antibiotikaresistens och ger mindre negativ påverkan på miljö och därmed främjar den ekologiska faktorn. Det förbättrar även hälsa och minskar lidande inom den sociala dimensionen.

SLUTSATSER

• Författarna ser att det är viktigt att sjuksköterskan har ett bra ledarskap i sin profession. Vårdpersonal behöver entusiastiska ledare som ger återkoppling och erkännande till sina medarbetare vilket i sin tur ökar följsamhet av god handhygien.

• Författarna ser att det krävs kunskap och utbildning hos vårdpersonal. Genom kontinuerlig utbildning, kunskap och kunskapsutbyte mellan vårdpersonal möjliggörs minskning av smitta och VRI under längre tid.

• Författarna ser att affischer som innehåller både texter och bilder med infektionsprevention på lämpliga ställen påminner vårdpersonal om vikten att tvätta händerna och utföra god handhygien vilket förlänger följsamheten på lång sikt.

• Författarna ser att vårdpersonal behöver en bra arbetsmiljö med god bemanning och rätt material för att kunna utföra handhygien. Stress, tidsbrist och ont om material och utrustning leder till utebliven handhygien enligt riktlinjer vilket ökar risk för smitta och VRI.

• Författarna ser att det krävs ytterligare forskning för att få en förståelse varför följsamhet av god handhygien är sämre innan än efter patientkontakt.

13

REFERENSER

* Artiklar som används i resultatet.

1177 Vårdguiden (2020). Så tvättar du händerna. https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/liv--halsa/sunda-vanor/sa-har-tvattar-du-handerna/ [20201222]

*Aboumatar, H., Ristaino, P., Davis, R.O., Thompson, C. B., Maragakis, L., Cosgrove, S., Rosenstein, B. & Perl, T. M. (2012). Infection Prevention Promotion Program Based on the PRECEDE Model: Improving Hand Hygiene Behaviors among Healthcare Personnel. Infection Control and Hospital Epidemiology 2012;33(2):144-151. DOI: 10.1086/663707

Adlerberth, I. & Wold, A. (2017). Människans normalflora. Lund: Studentlitteratur.

AFS 2018:4. Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om smittrisker. Stockholm: Arbetsmiljöverket.

*Al-Wazzan, B., Salmeen, Y., Al-Amiri, E., Abdul, A., Bouhaimed, M., & Al-Taiar, A. (2011). Hand hygiene practices among nursing staff in public secondary care hospitals in Kuwait: self-report and direct observation. Medical Principles and Practice, 20(4), 326-331. DOI: 10.1159/000324545

Antibiotikaresistens (2016). Antibiotikaresistens. http://www.antibiotikaresistens.se [20201102]

Arman, M. (2016). Lidande och lindrat lidande. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh,M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber AB, ss. 38 – 60.

*Cusini, A., Nydegger, D., Kaspar, T., Schweiger, A., Kuhn, R. & Marschall, J. (2015). Improved hand hygiene compliance after eliminating mandatory glove use from contact precautions-Is less more? American Journal of Infection Control 43 (2015) 922-7. DOI: 10.1016/j.ajic.2015.05.019

Ekebergh, M. (2015). Vårdvetenskap som kunskap och perspektiv. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 16-24.

14

Folkhälsomyndigheten (2012). Allt du vill veta om handhygien. Stockholm: Folkhälsomyndigheten.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/c71784d66077491abf6fa5ec8d0e89 60/rena-hander-allt-du-vill-veta-om-handhygien-webb.pdf [20201102]

Folkhälsomyndigheten (2017). Handhygienens betydelse. Stockholm: Folkhälsomyndigheten. https://www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/smittskydd-sjukdomar/vardhygien/handhygien/rena-hander-presentation-00796-2017-6.pdf

[20201230]

Folkhälsomyndigheten (2020a). Patientsäkerhet och vårdrelaterade infektioner. Stockholm: Folkhälsomyndigheten. https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-

beredskap/vardhygien-och-vardrelaterade-infektioner/patientsakerhet-och-vardrelaterade-infektioner/[20201102]

Folkhälsomyndigheten (2020b). Så tvättar du händerna - affisch. Stockholm: Folkhälsomyndigheten. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/s/sa-tvattar-du-handerna/ [20201120]

Folkhälsomyndigheten (u.å.). Rena händer räddar liv. Stockholm: Folkhälsomyndigheten. https://www.folkhalsomyndigheten.se/rena-hander-raddar-liv/ [20201110]

Friberg, F. (2017a). Att göra en litteraturöversikt. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats. Vägledning för litteraturbaserade examensarbetet. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur. ss. 141–152.

Friberg, F. (2017b). Informationssökning. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats. Vägledning för litteraturbaserade examensarbetet. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur. ss. 59–82.

Graveto, J. M. G. N., Rebola, R., Fernandes, E. & Costa, P. S. (2017). Hand hygiene: nurses’ adherence after training. Revista Brasileira de Enfermagem 2018;71(3):1189-93. DOI: 10.1590/0034-7167-2017-0239

Janusinfo (2018). Om antibiotika. Stockholm: Janusinfo. https://janusinfo.se/behandling/stramastockholm/allmandelbehandlingsrekommendation er/allmandel/omantibiotika.5.2baa5e3e161e6f2218920f7f.html [20201102]

15

Kilpatrick, C., Murdoch, H. & Storr, J. (2012). Importance of hand hygiene during invasive procedures. Nursing Standard (through 2013), 26(41), 42. DOI:

10.7748/ns2012.06.26.41.42.c9158

Läkare utan gränser (u.å.). Antibiotikaresistens. https://lakareutangranser.se/vad-vi-gor/vara-arbetsomraden/antibiotikaresistens [20201102]

*Manomenidis, G., Panagopoulou, E., & Montgomery, A. (2019). Job burnout reduces hand hygiene compliance among nursing staff. Journal of patient safety, 15(4), e70-e73. DOI: 10.1097/PTS.0000000000000435

Nightingale, F. (1954). Anteckningar om sjukvård. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.

*Ojanperä, H., Kanste, O.I. & Syrjala, H. (2020). Hand-hygiene compliance by hospital staff and incidence of healthcare-associated infections, Finland. Bulletin World Health Organization 2020;98:475–483. DOI: 10.2471/BLT.19.247494

Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen. Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber AB.

Psykologiguiden (2020). Psykologilexikon.

https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=Hawthorneeffekt [20201230]

Regeringskansliet (2017). Agenda 2030. 17 globala mål för hållbar utveckling. Stockholm: Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/17-globala-mal-for-hallbar-utveckling [20201110]

Röda korset (2020). Tvätta händerna – så gör du rätt. https://www.rodakorset.se/vad-vi-gor/halsa-och-vard/vatten-och-sanitet/tvatta-handerna-sa-gor-du-ratt/ [20201221]

* Saitoh, A., Sato, K., Magara, Y., Osaki, K., Narita, K., Shioiri, K., Fowler, K. E., Ratz, D. & Saint, S. (2020). Improving Hand Hygiene Adherence in Healthcare Workers Before Patient Contact: A Multimodal Intervention in Four Tertiary Care Hospitals in Japan. Journal of hospital medicine, 15(5),262-267. DOI: 10.12788/jhm.3446

*Sakihama, T., Kayauchi, N., Kamiya, T, Saint, S., Fowler, K. E., Ratz, D., Sato, Y., Iuchi, R., Honda, H. & Tokuda, Y. (2019). Assessing sustainability of hand hygiene

16

adherence 5 years after a contest-based intervention in 3 Japanese hospitals. American Journal of Infection Control 48 (2020) 77−81. DOI: 10.1016/j.ajic.2019.06.017

Sandman, L. & Kjellström, S. (2013). Etikboken: Etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur.

SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet.

SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Socialdepartementet.

SFSS Sektionen för hygiensjuksköterskor inom Svensk Förening för Sterilisering och Sjukhushygien (1997). Hygiensjuksköterskan i Sverige, Igår- idag – i morgon. https://sfvh.se/System/FileArchive/313/File_30313.pdf [20201108]

*Silva, D., Andrade, O. & Silva, E. (2014). Perspective of health professionals on hand hygiene. Atención Primaria Volume 46, Supplement 5, November 2014, Pages 135-139 DOI: 10.1016/S0212-6567(14)70080-0

Socialstyrelsen (2011). Tillgång till vårdhygienisk kompetens. Stockholm: Socialstyrelsen. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2011-4-16.pdf [20201102]

Socialstyrelsen (2020a). Arbetsmiljö. Stockholm: Socialstyrelsen.

https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker-och-vardskador/riskomraden/arbetsmiljo/ [20210103]

Socialstyrelsen (2020b). Basala hygienrutiner. Stockholm: Socialstyrelsen.

https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/vard/hygien/basala-hygienrutiner [20201102]

Socialstyrelsen (2020c). Till dig som arbetar inom vård och omsorg – covid-19. Hindra

smittspridning och använda skyddsutrustning.

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/dokument-webb/ovrigt/kompletteringsutbildning-vard-omsorg-covid19.pdf [20201222]

Socialstyrelsen (2020d). Vårdrelaterade infektioner. Stockholm: Socialstyrelsen.

17

SOSFS 2015:10. Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien i vård och omsorg. Stockholm: Socialstyrelsen.

Svensk sjuksköterskeförening (2017a). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. https://beta.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062317be/1584025404390/komp etensbeskrivning%20legitimerad%20sjuksköterska%202017.pdf [20201108]

Svensk sjuksköterskeförening (2017b). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med specialisering inom vårdhygien. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.

https://beta.swenurse.se/download/18.9f73344170c00306231e94/1584100853762/komp etensbeskrivning%20sjuksköterskor%20inom%20vårdhygien.pdf [20201108]

Vårdhandboken (2019a). Arbetskläder. https://www.vardhandboken.se/vardhygien-

infektioner-och-smittspridning/vardhygien/basala-hygienrutiner-och-arbetklader/arbetsklader/ [20201102]

Vårdhandboken (2019b). Basala hygienrutiner.

https://www.vardhandboken.se/vardhygien-infektioner-och-smittspridning/vardhygien/basala-hygienrutiner-och-arbetklader/basala-hygienrutiner/ [20201102]

Wiklund, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och Kultur.

Wiles, L. L., Roberts, C. & Schmidt, K. (2015). Keep It Clean: A Visual Approach to Reinforce Hand Hygiene Compliance in the Emergency Department. Journal of Emergency Nursing Volume 41, Issue 2, March 2015, Pages 119-124 DOI: 10.1016/j.jen.2014.11.012

World Health Organization (2009). WHO Guidelines

on Hand Hygiene in Health Care: a Summary.

https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/70126/1/WHO_IER_PSP_2009.07_eng .pdf?ua=1 [20210102]

World Health Organization (2020a). Antibiotic resistance. https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/antibiotic-resistance [20201102]

World Health Organization (2020b). Save Lives - Clean Your Hands. https://www.who.int/campaigns/save-lives-clean-your-hands [20201125]

18

*Yawson, A. E., & Hesse, A. A. (2013). Hand hygiene practices and resources in a teaching hospital in Ghana. The Journal of Infection in Developing Countries, 7(04), 338-347. DOI: 10.3855/jidc.2422

BILAGOR

Bilaga 1. Sökmatris.

Databas Sökord Inklusionskriterier Antal

träffar Utvalda artiklar

MEDLINE "professional compliance" OR adherence OR behaviour

AND "Handwashing" OR "hand hygiene" OR "hand disinfection" AND Nursing

Årtal 2010-2020 325 2

MEDLINE "hand hygiene" "glove use" Årtal 2010-2020 66 1 MEDLINE "professional compliance"

OR adherence OR behaviour AND "Handwashing" OR

"hand hygiene" OR "hand disinfection" AND Healthcare-associated

infections, Nursing

Årtal 2010-2020 48 1

MEDLINE Hand hygiene OR Adherence OR compliance OR Nursing

Årtal 2010-2020 359 1

Cinahl Hand Hygiene Compliance Årtal 2010-2020 peer reviewed

1153 1

Bilaga 2. Sekundärsökning.

Databas Sökord Inklusionskriterier Antal träffar

Utvalda artiklar

MEDLINE Hand hygiene, technique, health care associated infection AND health care

worker

År 2010-2020 28 1

MEDLINE hand hygiene and infection control AND

19

nurses or nursing staff or nurse

Bilaga 3. Sammanställning av artiklar. Författare, Årtal,

Titel, Tidskrift

Syfte Metod och Urval Resultat

Författare:

Al-Wazzan, B., Salmeen, Y., Al-Amiri, E., Bouhaimed, M., & Al-Taiar, A.

Årtal: 2011

Titel: Hand hygiene

practices among nursing staff in public secondary care

hospitals in Kuwait: self-report and direct observation.

Tidskrift: Medical

Principles and Practice

Att undersöka följsamhet av handhygien hos vårdpersonal samt faktorer som kan påverka följsamheten.

En kvalitativ studie med direkt observation och enkätstudie.

Vårdpersonalen fick enkät som de skulle fylla i samt uppskatta själva sin kunskap om basala handhygienen.

Vårdpersonal självskattade sin kunskap om handhygien som mycket god på 73,8 procent medan

observationerna indikerade att endast 33,4 procent utförde god handhygien. 42 procent angav hög arbetsbelastning som ett hinder till god handhygien. 30,4 procent uppgav sköra och ömma händer som en faktor och 20,3 hade föredragit handskar istället. Andra faktorer som förhindrade följsamhet var dåligt med pappershanddukar för att kunna torka händerna, det saknades

handdesinfektion och eller tvål samt handfatets placering ofta var olämplig.

Författare: Aboumatar, H., Ristaino, P., Davis, R.O., Thompson, C. B., Maragakis, L., Cosgrove, S.,

Rosenstein, B. & Perl, T. M.

Årtal: 2012 Titel: Infection

Prevention Promotion Program Based on the

Se hur vårdpersonal sköter handhygien samt eventuell förändring efter utbildning, ändringar i miljön, ledarskap, mätningar i team och feedback. En kvantitativ studie med direkt observation, hemliga observatörer under 3 år. Intervention utefter WIPES.

För att förbättra följsamhet till en god handhygien användes träningsvideo samt entusiastiska ledare som gav återkoppling och erkännande till sina medarbetare samt ökades antalet

handdesinfektionpumpar runt om patienten. Sjukhusets efterlevnad ökade från 34 procent under de första sex månaderna av studien till 72

20 PRECEDE Model: Improving Hand Hygiene Behaviors among Healthcare Personnel. Tidskrift: Infection

Control and Hospital Epidemiology.

procent under de senaste 6 månaderna av studien.

Författare:

Cusini, A., Nydegger, D., Kaspar, T.,

Schweiger, A., Kuhn, R. & Marschall, J.

Årtal:2015

Titel:Improved hand

hygiene compliance after eliminating mandatory glove use from contact precautions-Is less more? Tidskrift: American Journal of Infection Control Bedöma följsamhet av handhygien vid isolerade patienter innan och efter rutinändring av obligatorisk handskanvändni ng.

Kvantitativ studie med icke randomiserad observation av vårdpersonal vid isolerade patienter år 2009 och år 2012, sex månader efter rutinändring av obligatorisk handskanvändning. Sjukhusets resterande avdelningar fungerade som kontrollgrupp.

Vid isolerade patienter ökade följsamhet till god

handhygien med 44,4 procent innan patientkontakt och minskade med -0,4 procent efter patientkontakt.

Kontrollgruppen ökade sin följsamhet med 24,9 procent innan patientkontakt och med 12,1 procent efter

patientkontakt.

Författare:

Manomenidis, G., Panagopoulou, E., & Montgomery, A.

Årtal: 2019 Titel: Job burnout reduces hand hygiene compliance among nursing staff.

Tidskrift: Journal of

patient safety

Syftet med den här studien var att undersöka sambandet mellan utbrändhet och följsamhet till handhygien hos vårdpersonal.

En kvalitativ studiemed dagboksstudie av 40 sjuksköterskor på sjukhuset.

Medelvärdet för att drabbas av utmattning var 19.39. Studien visade att de högsta faktorerna var utbrändhet och tidsbrist bland vårdpersonal vilket var orsaken till sämre handhygien samt dålig kunskap angående riktlinjer för handtvätt.

21

Författare:

Ojanperä, H., Kanste, O.I. & Syrjala, H.

Årtal: 2020

Titel: Hand-hygiene

compliance by hospital staff and incidence of healthcare-associated infections, Finland. Tidskrift: Bulletin World Health Organization Att fastställa förändringar i handhygien efter implementering av direkt observation av handhygien och utvärdera relationen mellan förändringarna och VRI. Kvantitativ direkt observationsstudie utifrån WHOs strategi gjord på läkare och sjuksköterskor.

Internrevisionsundersök ning på ett sjukhus i Finland mellan åren 2013 och 2018. De använde även semi-automatiserade elektroniska

incidensövervakningspr ogram för att fastställa VRI och beräknade med Pearson correlation coefficient (r) för att utvärdera relationen mellan följsamhet av handhygien och VRI.

76,4 procent följsamhet av god handhygien år 2013. 88,5 procent följsamhet till god handhygien år 2018. 2012 patienter drabbades av VRI år 2013, 1831 patienter

drabbades av VRI år 2018. Konsumtion av

handdesinfektion ökade från 57 liter per 1000 patientdagar år 2013 till 74 liter per 1000 patientdagar år 2018.

Författare:

Saitoh, A., Sato, K., Magara, Y., Osaki, K., Narita, K., Shioiri, K., ... & Saint, S. Årtal: 2020 Titel: Improving Hand Hygiene Adherence in Healthcare Workers Before Patient Contact: A Multimodal Intervention in Four Tertiary Care Hospitals in Japan. Tidskrift: Journal of hospital medicine. Utvärdera den 5-åriga hållbarheten av en multimodal intervention som inkluderade ett pris till sjukhuset med de högsta övergripande nivåerna av handhygien bland sjukvårdsperson al. Diskret direkt observationsstudie av läkare och sjuksköterskors följsamhet till handhygien innan patientkontakt på tre japanska sjukhus, A, B och C. Inom akut-, medicin-, intensiv- och kirurgavdelningar. Första observationen gjordes innan en multimodal

intervention, andra sex månader efter och tredje fem år efter

intervention. Samt enkät med

självskattning utefter WHOs strategi.

Sjukhus A hade bra ledarskap och såg till att hygienen följdes upp. Följsamheten ökade med 29 procent efter intervention och höll sig på ungefär samma nivå fem år senare. Sjukhus B ökade med endast 5,3 procent och höll sig på ungefär samma nivå fem år senare. Saknade tydligt ledarskap. Sjukhus C ökade med 7,6 procent och höll sig på ungefär samma nivå fem år senare. Fanns inget tydligt ledarskap eller hygienteam som tog hand om frågan. Självskattningen för sjukhusen stämde överens med följsamheten, sjukhus A och B medelmåttig och C grundläggande. Författare: Sakihama, T., Kayauchi, N., Kamiya, T, Saint, S., Att undersöka handhygien innan patientkontakt, En kvantitativ studie, med observationsstudie av fyra sjukhus i Japan.

Följsamheten till god handhygienen var före interventionen 22,4 procent och efter interventionen 33,6

22 Fowler, K. E., Ratz,

D., Sato, Y., Iuchi, R., Honda, H. & Tokuda, Y.

Årtal: 2019 Titel: Assessing

sustainability of hand hygiene adherence 5 years after a contest-based intervention in 3 Japanese hospitals.

Tidskrift: American

Journal of Infection Control

innan och efter intervention för att se eventuell förbättring.

procent. Sjukhus A

förbättrade med 6,5 procent, sjukhus C 11,3 procent. Sjukhus D 11,4 procent och på sjukhus B 18,4 procent. Sjukhus C och D fick tillgång till handdesinfektion i

fickformat. På Sjukhus B infördes ny handdesinfektion som orsakade mindre

hudirritation. Affischer som framhäver vikten av god handhygien skapades av infektionsteamet och sattes upp på väggen på flera platser nära handfaten. Författare: Silva, D., Andrade, O. & Silva, E. Årtal: 2014 Titel: Perspective of health professionals on hand hygiene Tidskrift: Atención Primaria Att identifiera metoder som rapporterats av vårdpersonal om handhygien; Se hur praxis för handhygien är relaterad till sociodemografis ka och professionella variabler och variabler i kontext till praktiken. En beskrivande korrelations- och tvärsnittsstudie genomförd på ett sjukhus i Portugal mellan maj och juni år 2012. Samt

frågeformulär utefter General Health

Directorate med WHOs strategi. 71 personer deltog, däribland läkare, sjuksköterskor och undersköterskor inom pediatrik, neonatologi och pediatriska akuten.

Vårdpersonalen självuppskattade att de utförde mycket god

handhygien men i slutändan visade det sig att många hade brist på kunskap gällande basala hygienrutiner och teknik i handtvätt.

Författare:

Yawson, A., & Hasse, A.

Årtal: 2013

Titel: Hand hygiene

practices and

resources in a teaching hospital in Ghana.

Tidskrift: The Journal

of Infection in Developing Countries Undersöka följsamhet till handhygien hos vårdpersonal, observation före och efter patientkontakt samt undersöka vilka resurser som finns för att kunna utöva god handhygien. En kvantitativstudie, observationsstudie, då vårdpersonalen observerades under 3 veckor när de skulle utföra omvårdnadsarbete.

Vårdpersonal hade brist på kunskap att utföra en god handhygien samt saknades material och utrustning där material ofta placerades på fel ställen. Det fanns inte en enda avdelning där de hade allt material och utrustning för att kunna utöva god handhygien.