1 BARN–UNGA–SAMHÄLLE
Examensarbete i fördjupningsämnet
Barndom och lärande
15 högskolepoäng, grundnivå
Begreppet undervisning i förskolan
Teaching concepts in preschool
Irene Sjögren
Jenny Nilsson
Examen och poäng Förskollärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare Datum för slutseminarium 2018-03-19
Examinator: Hilma Holm Handledare: Joakim Glaser
2
Förord
Nu ser vi äntligen slutet på denna långa, tuffa, omtumlande och stundtals härliga resa. Ett äventyr som startade i frågor och slutar i nya frågor om hur vi på bästa sätt ska ge barn möjligheter till undervisning i förskolan. Efter många veckors hårt arbete med vår studie har vi slutligen nått slutmålet vilket har varit en upplevelse vi båda kommer att minnas som en tid med både upp- och nerförsbackar. Vårt brinnande intresse av undersökningens syfte i vår kommande profession och nyfikenheten över vad som ska komma fram under resans gång har fått oss att genomföra detta.
Vi vill rikta ett tack till varandra för ett tungt men väl genomfört arbete. Ett tack till vår handledare Joakim Glaser som under denna tid visat stort tålamod och intresse för vårt arbete, hans konkreta och tydliga handledning har varit till stor nytta för hur detta arbete kunnat genomföras. Vi vill även tacka de sex förskollärare som ställde upp på intervjuer och gjorde detta arbete möjligt. Tack för att ni hjälpt till att bredda vår kunskap i vår kommande profession! Sist men inte minst vill vi tacka våra familjer som blivit åsidosatta under denna tid, ni har haft ett stort tålamod och en beundransvärd förståelse.
Vi har genomfört vår studie på fyra olika förskolor i södra Skåne. Tre av de intervjuade förskollärarna arbetade på samma förskola i en lite mindre ort och övriga tre på olika förskolor i en storstad.
Innan vi genomförde vår studie delade vi upp arbetet mellan oss två. Jenny fokuserade på att söka information om tidigare forskning och Irene fokuserade på teorin. De övriga kapitlen jobbade vi fram tillsammans. Vi har träffats ett par gånger och diskuterat innehållet i våra texter men den största kontakten har skett via mail som vi läst och korrigerat.
3
Abstract
Denna studie har som syfte att undersöka och belysa både möjligheter och svårigheter i förskollärares arbete med undervisning i förskolan. Problemformuleringen ligger i att ta reda på hur sex förskollärares tankar och erfarenenheter kring begreppet undervisning ser ut i förhållande till revideringen av läroplanen 2018. Hur ser förskollärarna på sitt uppdrag när undervisning blir ett centralt begrepp, samt hur tror de att de kommer använda
undervisningen i omsorgen, leken och lärandet?
De teoretiska perspektiven vi har valt i denna studie är den sociokulturella och
utvecklingspedagogiska teorin. Teorierna berör begrepp som kan kopplas till undervisning i förskolan, begreppen är interaktion, kommunikation och samspel. Teorierna beskriver hur barn lär av varandra och förskollärarens roll för att skapa förutsättningar för barns lärande och utveckling.
Vi har använt oss av en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer, detta för att se hur införandet av detkommande begreppet undervisning i förskolan tolkas av de
intervjuade förskollärarna.
Resultatet visar att förhållningssättet varierar mellan förskolelärarnas syn och erfarenhet av begreppet undervisning. Detta beror till stor del på hur många yrkesverksamma år de haft som förskollärare. De förskollärare som arbetat kortare tid som förskollärare hade mer positiv inställning till begreppet undervisning än de som arbetat längre.
5
Innehållsförteckning
Teaching concepts in preschool……….1 Sammanfattning………. 2 Abstract………3 1. Inledning………..7–8 1.1 Syfte och forskningsfrågor………...8
2. Teoretiska begrepp………9 2.1 Utvecklingsteorin... 10 2.2 Sociokulturella teorin……….11-12 2.3 Användning av teorierna……….12
3. Tidigare forskning………..13 3.1 Omsorgen kopplat till begreppet undervisning……….13-14 3.2 Lärande kopplat till begreppet undervisning………14-15 3.3 Lek kopplat till begreppet undervisning………15-16 3.4 Sammanfattning……….16-17 4. Metod………18 4.1 Metodval………..18 4.2 Etiska övervägande……….18-19 4.3 Urval………19-20 4.4 Genomförande……….20-21 4.5 Bearbetning av material...21
5. Resultat och analys………...22 5.1 Begreppet undervisning i förskolan………22-23 5.2 Omsorg kopplat till undervisning i förskolan………..23-26 5.3 Lek kopplat till undervisning i förskolan……….26-28
6
5.4 Lärande kopplat till undervisning i förskolan………..28-30
6. Diskussion………..31
6.1 Förskollärarnas tankar kring omsorg i förhållande till undervisning i förskolan ...31
6.2 Förskollärarnas tankar kring lek i förhållande till undervisning i förskolan ………..………...32
6.3 Undervisningens betydelse för lärande………33
6.4 Metoddiskussion………...34
6.5 Förslag till fortsatt forskning……….…..34
7
1. Inledning
Vi har under många år arbetat i förskolans värld som barnskötare. Nu går vi på
förskollärarutbildningen som vänder sig till yrkesverksamma barnskötare, detta för att utveckla vår kompetens. Vid starten av denna utbildning hade vi en hel del kunskaper om arbetet med barn på förskolan i bagaget. Snart kommer det en ny läroplan med begreppet undervisning som ett centralt begrepp och då kände vi att detta är ett intressant ämne att skriva vårt examensarbete om. Detta på grund av att vi vill veta mer om vad själva begreppet kan innebära för vårt uppdrag som förskollärare. Införandet av begreppet undervisning i förskolan kommer att innebära förändringar i uppdraget som förskollärare. Uppdraget i förskolan förändras genom att förskolläraren får en tydligare yrkesroll i verksamheten då läroplansmålen blir mer konkreta och ansvarsfördelningen blir tydligare. Relevansen i vår yrkesroll med detta arbete är att bemöta begreppet undervisning i relation till omsorg, lärande och lek samt hur man förenar dessa.
Sedan bestämmelserna om förskolan flyttades från socialtjänsten till skollagen 1998, har det pågått ett arbete med att anpassa den rättsliga regleringen av förskolan till den som tidigare gällt för skolan. Ett viktigt steg var införandet av läroplanen som styr innehållet i förskolans verksamhet. I den nya skollagen som kom 2010 blev förskolan en egen skolform. Symboliskt markerar detta förskolans roll som den första länken i den långa kedjan av utbildningar som samhället erbjuder (Werner 2012).
Förskolans läroplan har gällt i nästan 20 år och mycket har ändrats sedan dess. De senaste ändringarna i Läroplanen gjordes 2016 och ändringarna handlade om förskolans samverkan med förskoleklass, skolan och fritidshemmet. Efter granskningar utförda av Skolverket kom det fram att det finns en utvecklingspotential på flera nivåer på förskolan. Det kom fram att det saknas en tydlig definition av undervisning i förskolan och hur den ska bedrivas. Det som var tydligt i granskningen var att begreppet undervisning, samt hur undervisning ska bedrivas i förskolan behöver bli tydligare för förskollärarna. Det behöver också bli tydligt hur förskollärarens ansvar för undervisningen kan se ut så det synliggör förskollärarens roll som undervisande lärare (Skolverket 2017).
8
Enligt pedagogerna Ingrid Pramling Samuelsson, Niklas Pramling och Elisabet Doverborg befinner sig förskolan i en tid av förändring. Delvis på grund av nya krav som ställs på verksamheten, vilket kan ses i införandet av en läroplan och en revidering av den under senare år. En betoning på lärandet gör att frågan om hur man kan organisera förskolans verksamhet för att främja barns lärande inom ramen för denna verksamhet kommer upp. Hur kan ett undervisningsbegrepp för förskolan se ut? Enligt Pramling Samuelsson,
Doverborg och Pramling utmärks undervisning av två saker: för det första att det utvecklas en viss förändring hos någon annan och för det andra att den som undervisar lyckas hålla fast vid uppgiften och förändra den tills den lärande kan förstå uppgiften. Den som undervisar måste anpassa sin undervisning till den som ska undervisas (Doverborg, Pramling, & Pramling Samuelsson 2013).
1.1 Syfte och forskningsfrågor
Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare förhåller sig till införandet av det nya begreppet undervisning i förskolan i läroplanen, och vilka konsekvenser det kan
medföra för förskollärarens uppdrag.
Syftet preciseras i följande forskningsfrågor:
Vad innebär undervisning i förskolan och vad händer med lek, omsorg och lärandenär undervisningsuppdraget införs?
Hur bedrivs arbetet idag och vilka skillnader kan den reviderade läroplanen för förskolan (2018) medföra i framtiden för våra respondenter när begreppet undervisning införs?
9
2. Teoretiska begrepp
Vi kommer i detta kapitel benämna de teorier vi använder som verktyg under arbetets gång. Vi har valt utvecklingsteoretiska perspektivet och den sociokulturella teorin på grund av att teorierna berör begrepp som kan kopplas till undervisning i förskolan. Det första begreppet är interaktion vilket handlar om människors sociala handlingar mellan olika personer eller grupper. I interaktionen förändras människors beteende utifrån gruppens eller
interaktionspartnerns beteende och handlingar och därigenom kopplar personen mening till en situation och handlar och tolkar utifrån detta. Det andra begreppet är kommunikation vilket är ett utbyte av tankar, information eller åsikter och sker i en tvåvägsprocess genom tal, skrift eller tecken. Samspel är det tredje begreppet vilket hänger ihop med interaktion och möten mellan människor som i sin tur utvecklas till kommunikation, samspel mellan människor. Teorierna beskriver hur barn lär av varandra och förskollärarens roll för att skapa förutsättningar för barns lärande och utveckling.
Förhållandet mellan teorierna ligger nära varandra där grundtanken är att människan lär och utvecklas i samspel och i social interaktion.
Anledningen till att vi valde dessa två teorierna var att Deweys utvecklingsteori är starkt förankrad i förskolans läroplan och det vi undersöker är den nya reviderade läroplanen. Sociokulturella teorin av Vygotskij är välkänd och används fortfarande mycket inom förskolan, därför ville vi använda oss av denna teori i vår undersökning. I efterhand har vi sett att vi hade klarat oss med endast Vygotskijs sociokulturella teori men valde ändå att ha utvecklingsteorin kvar eftersom den belyser interaktionen väldigt mycket.
Funktionen dessa två teorier kommer att ha i vår text är som stöd för att belysa vikten av våra centrala begrepp som är interaktion, kommunikation, samspel när det gäller
undervisningen i förskollärarens uppdrag. Med dessa begrepp i fokus tittar vi närmare på hur de kan kopplas till vår studies empiri. Omsorgen, lärandet och leken är centrala begrepp i läroplanen och de kommer vi titta närmare på kopplat till teorin och de centrala begrepp vi valt i den.
10
2.1 Utvecklingsteorin
En av grunderna i Deweys utvecklingsteoretiska filosofi är värdegrund då han ansåg att utbildning vilar på värden där all utbildning är fostrande. Genom uppfostran och utbildning överför man värderingar, språk och kunskaper till nästa generation som då kan komma in i samhället och utveckla detta.
Dewey ansåg att inlärning inte var abstrakt psykologisk process utan ett aktivt bearbetande av den omvärld vi lever i. Det är i interaktionen mellan barnet och vad som ska läras som det händer något där läroplanen utgör tillsammans med barnet en enhet som utvecklas i en aktiv process. En interaktion mellan den omogna och outvecklade varelsen med den vuxnes erfarenheter är de grundläggande faktorerna i den pedagogiska processen säger Dewey (Dewey 2004).
Dewey nämner i sin utvecklingsteori att lärarens uppgift är att komma med nya fakta till den vetenskap som undervisas om, eller lägga fram nya hypoteser och verifiera dem. Vidare säger han att om man betraktar utbildning i termer av livserfarenhet, då måste läroplaner och pedagogiska projekt utforma och tillämpa en genomtänkt teori eller en filosofi om erfarenheten (Dewey 2004).
När det kommer till kommunikation säger utvecklingsteorin att människor lever
tillsammans i ett samhälle där kraften ligger i vad de har gemensamt och kommunikation är det sätt som vi får något gemensamt utav. Vad de måste ha gemensamt är mål,
föreställningar och kunskap – en gemensam referensram. Deweys slutsats här blir att socialt liv inte bara kräver undervisning och lärande för sin egna fortlevnads skull, utan att själva processen att leva tillsammans är utvecklande (Dewey 2004).
Dewey säger att individen utvecklas genom ett samspel med sin omvärld, här lär sig individen att benämna denna omvärld samt sociala regler och att förstå sammanhang. Uttrycket learning by doing återspeglar en syn på människan som aktiv mot sin omvärld, där utveckling är en arbetsuppgift för människan. I utbildningen måste barnen få
11
2.2 Sociokulturella teorin
Vygotskijs sociokulturella teori säger att barnet bygger upp sin kunskap om världen utifrån sina erfarenheter, den ryske forskaren ansåg att barnet ingick i ett socialt och kulturellt sammanhang vid lärande och det som barnet gör tillsammans med en vuxen kan det själv göra imorgon på egen hand. Vidare ansåg Vygotskij att barnets utveckling var kultur-specifik, det vill säga helt beroende av vilken kulturell situation barnet växer upp i, och ska ses som ett resultat av barnets sociala samspel med syskon, föräldrar och lärare. För att barnet ska utvecklas socialt och kulturellt är både informell och formell undervisning tillsammans med vänner, lärare och familj en förutsättning för utvecklingen (Lindqvist 1999).
Enligt Vygotskij behövs en aktiv lärare, en aktiv elev och en aktiv miljö vilket bildar en helhet som utvecklar elevens handlingar. Vygotskij ansåg att utbildning och utveckling går hand i hand och såg det som viktigt hur en förälder eller lärare förhåller sig till barnets inlärning och utveckling. En vuxen har utvecklat sitt abstrakta tänkande och har
erfarenheter av problemlösning och kan bidra till att hjälpa barnet som inte utvecklat detta ännu. Enligt Vygotskij ska barnet få möta krav och utmaningar snäppet över deras
utveckling med hjälp och stöd av en med fler erfarenheter, en proximal utveckling, där barnet får pröva sin förmåga. Utmaningarna och kraven får inte bli för höga risken är då att barnet känner sig misslyckad och tröttnar. Det proximala handlar om avståndet mellan vad barnet kan göra på egen hand och vad barnet kan göra tillsammans med en med fler
erfarenheter, oftast en vuxen. För att barnet ska utvecklas socialt och kulturellt är både informell och formell undervisning tillsammans med vänner, lärare och familj en förutsättning för utvecklingen (Lindqvist 1999).
I den sociokulturella teorin utgår Vygotskij från att lärandet startar som en social aktivitet då barnet lever i den intellektuella miljö de växer upp i. Vygotskij skriver om vikten av att medvetengöra målen för inlärning för barnen (Vygotskij 1995). Enligt den sociokulturella teorin är bindningen mellan de verktyg man använder i arbetet med barnen, språket, uppfattningar och uppmärksamheten viktig när det kommer till hur vi agerar i olika situationer (Vygotskij 1978).
12
I det sociokulturella perspektivet är interaktionen mellan människor grunden för lärandet. Det är genom kommunikation och samarbete som barn blir delaktiga i varandras
erfarenheter, kunskaper och utveckling. Vygotskij menar att kreativt lärande inte är någon isolerad händelse i barns beteende utan att det sker i interaktionen med andra (Vygotskij 1995).
2.3 Användning av teorierna
Både utvecklingsteoretiska och sociokulturella teorier belyser vikten av interaktion,
kommunikation och samspel då de inbegriper möjligheter att byta och skapa nya idéer. Den proximala utvecklingszonen är en viktig del av den sociokulturella teorin och den tittar vi också lite närmare på kopplat till vår empiri. Interaktion och samspel är två former av kommunikation i förskollärarens uppdrag och vi vill genom denna studie få en inblick i hur de intervjuade förskollärarna ser på sitt nya uppdrag efter införandet av den reviderade läroplanen som införs 2018. De teoretiska begreppen interaktion, kommunikation och samspel är synliga i vår empiri och används som verktyg i analysen genom kopplingar till intervjusvaren. Begreppet interaktion används för att förstå förskollärarnas syn på sitt uppdrag i undervisningssituationer i interaktionen med barnen. Begreppet kommunikation används i studien genom att analysera barn och förskollärarnas delaktighet, kunskaper och utveckling i interaktion med varandra. Begreppet samspel analyseras i relation till
13
3. Tidigare forskning
Begreppet undervisning har varit ett ämne för diskussion i relation till förskolans didaktik som präglats av omsorg, lärande och lek. Undervisning betecknas som målstyrda processer som under ledning av förskollärare syftar till lärande och utveckling (Pramling Samuelsson, Jonsson & Williams 2017). Vi kommer i detta kapitel titta på resultat från tidigare
forskning utifrån omsorgen, lärandet och leken. Anledningen till att vi valt att titta närmare på dessa tre begreppen är för att de är viktiga i den läroplan förskollärare arbetar utifrån just nu.
3.1 Omsorgen kopplat till begreppet undervisning
Det framkommer intressanta slutsatser från forskning om pedagogiska relationer i förskolan där det visar sig att de pedagogiska relationerna mellan förskollärarna och barnen har stor betydelse för barns kognitiva lärande och socio-emotionella utveckling.Pedagogen Sven Persson menar att en förskola med pedagogiska relationer av hög kvalitet innehåller en sammansättning av omsorg och undervisning. Omsorg genom att förskolläraren ser till barnens välbefinnande genom att vara emotionellt närvarande, lyhörd och ge respons till barnen (Persson 2015). Detta forskningsresultat har likheter med resultat från en annan forskning där de lägger fram ett synsätt med utgångspunkt i en socialpedagogisk tradition där omsorg och sociala kompetenser sätts i förgrunden och barns lärande blir knutet till barns egna intressen. I denna studie av pedagogerna Pramling Samuelsson, Jonsson och Williams som handlar om pedagogernas uppfattning av begreppet undervisning i förskolan kommer det fram att undervisning i förskolan kännetecknas av att personalen integrerar barns emotionella, sociala och kognitiva lärande och ser dem som kompletterande och lika viktiga. Ju yngre barnet är desto viktigare är det att förskolläraren är lyhörd, stödjande och engagerad i syftet att försöka tolka barnets signaler, vilket innebär konsekvenser för didaktiska beslut om hur undervisningen kan förstås. Här ställs bilden av förskolan där pedagogik och omsorg utgör en helhet, mot bilden av skolans särskiljande av undervisning och omsorg (Pramling Samuelsson, Jonsson & Williams 2017).
14
Det genomfördes en forskningsstudie av pedagogerna Thulin och Gustavsson som utgick från en kompetensutvecklingsinsats med målet att stärka arbetslagets kunskaper och utveckla kompetens kring begreppet undervisning och dess innebörd. Forskarna säger att fokus i förskolan har traditionellt legat på omsorg och fostran. Enligt skollagen utgör förskolan en del av utbildningsväsendet och begreppet undervisning används i samband med förskolans verksamhet. Att tala om förskolans verksamhet i termer av undervisning är inte så vanligt när det kommer till omsorgen (Thulin & Gustavsson 2017).
3.2 Lärande kopplat till begreppet undervisning
Pramling Samuelsson, Jonsson och Williams säger att med utgångspunkt i ett
utvecklingspedagogiskt perspektiv kan lärandet tolkas som att barns agerande förändras från att kunna något till att utveckla och fördjupa sin kunskap. Det har visat sig att
betydelsen av att förskollärarna samtalar med barn om olika ämnesinnehåll är viktigt. Det är betydelsefullt att ta tillvara på det spontana som kommer upp samtidigt som
förskollärarens ansvar för medveten planering av läroplansinnehåll är viktigt. Det har funnits en tradition bland förskollärare att positionera sig mot skolans kunskapssyn och därför kan det vara problematiskt när begreppet undervisning får en tydligare plats i förskolans kontext. Undervisning uppfattas som ett för stort begrepp i förskolan och lärandet som ett lättare begrepp att identifiera sig med för det känns mjukare (Pramling Samuelsson, Jonsson & Williams 2017). Här i denna studie belyser de intervjuade pedagogerna begreppet undervisning som ett problem medan i en forskning som
genomfördes i Indien visade det sig att utbildning i förskolan är viktig för att stärka barnen när det gäller utveckling och tillgång till nya kunskaper, detta förbereder barnen inför skolan. Enligt Manhas och Qadiri ska alla barn få möjligheten att delta i förskolans undervisning för den ger dem möjligheter och erfarenheter som förstärker deras allmänna utveckling (Manhas & Qadiri 2010).
Att tala om förskolans verksamhet i termer av undervisning är inte så vanligt. Utifrån en pedagogisk välvilja om att barn själv ska finna lösningar riskerar de istället att bli
utelämnade till ett eget sökande efter mening. När barn inte förstår de samtal som pågår i undervisningen kan lärare förenkla både kunskapsområdets innehåll och språk. Thulin och
15
Gustavsson menar att ett sådant förhållningssätt kan medföra att undervisning som
fördjupar eller utvecklar mer komplexa innehåll försvinner. Istället för att förenkla kan man fundera över vilken stöttning undervisningen kan erbjuda så att alla barn ges möjlighet att förstå. Detta förhållningssätt omfattar också undervisning för yngre barn (Thulin & Gustavsson 2017).
3.3 Lek kopplat till begreppet undervisning
Att undervisa barn i förskolan blir en fråga om att skapa förutsättningar i form av lek och aktiviteter där barn och vuxna samspelar och kommunicerar med varandra. I en studie där Jonsson, Williams och Pramling Samuelsson tittar på pedagogernas uppfattning av
begreppet undervisning kommer det fram argument som pekar på att undervisning är mer kravfylld diskurs än den verksamhet som bedrivits tidigare. De intervjuade pedagogerna nämner minskade förekomster av lek och skapande som inte har ett medvetet syfte som ett problemområde vid införandet av begreppet undervisning. Det befaras att barnen får en tråkigare tillvaro på förskolan och förväntningar på ständig pedagogisk medvetenhet hos förskollärarna. En aktivitet som till exempel att måla nämns som en aktivitet som inte är tillräcklig utan att den behöver innebära något mer (Jonsson, Williams & Pramling
Samuelsson 2017). Pedagogernas farhågor i denna forskning kan ställas i förhållande till en studie som gjorts i Hong Kong där det kom fram att kunskap lägger grunden för
professionalism vid institut som förskolan. Resultat från studien visade att förändringarna kräver en ny kultur och filosofi när det gäller organisationen av utbildning i förskolan (Dora 2006).
Lek har haft en särskild ställning i förskolan genom åren och undervisning har ofta orsakat mer rynkande ögonbryn och diskussion. Lek och lärande är beroende av varandra, barn måste ha lärt sig och fått erfarenheter av vissa saker för att kunna leka det. I den
bemärkelsen är lärandet en förutsättning för leken. Det är viktigt att lyfta fram lekens möjligheter som ett av flera sätt för vuxna att undervisa barn och påverka deras lärande. Små barn lär och leker genom att utforska saker själva och genom fantasin och
kreativiteten. Om man sätter barns lärande i förskolans kontext, där det finns mål att sträva mot, får lärandet och leken en speciell karaktär där det blir centralt att delta i
16
kommunikativa aktiviteter med andra barn. Lärarens uppdrag blir att erbjuda barnen lekerfarenheter som de inte kan utföra på egen hand men som gynnar deras lek oavsett om det är ensamlek eller lek med andra, detta gemensamgörandet utvecklar både lärandet och leken. Det visade sig att när barn och vuxna delar kommunikation uppstår ett innehåll för de som är involverade och det är i denna process som begreppet undervisning får en betydelsefull innebörd (Pramling Samuelsson & Jonsson 2017). Detta forskningsresultat liknar resultatet från en annan undersökning där det sägs att undervisning betecknar de situationer då förskolläraren stödjer barns lärande genom att barnen använder sina resurser och får nya redskap för att utveckla sin förståelse av ett fenomen som undersöks.
Undervisning är mest stimulerande då förskolläraren kan vidga barnens lärande utifrån en förståelse av barnets intentioner, egen aktivitet och initiativ (Persson 2015).
3.4 Sammanfattning
Vi vill i vår studie undersöka hur den reviderade läroplanen 2018 med begreppet undervisning i fokus kommer mottagas och tolkas av förskolans personal. Vi har identifierat fyra resultat som är viktiga för vår studie. Dessa resultat kan kopplas till vår studie genom att de belyser de tre begrepp vi vill titta närmare på. Nämligen hur det nya begreppet undervisning i förskolan kan påverka förskollärarnas uppdrag när det kommer till omsorg, lek och lärande.
För det första ser vi en rädsla i resultat av dessa tidigare forskningar i begreppet undervisning och att det ska leda till mindre lek och omsorg i barnens tillvaro. Enligt Pramling Samuelsson, Jonsson & Williams ställs bilden av förskolan där pedagogik och omsorg utgör en helhet, mot bilden av skolans särskiljande av undervisning och omsorg (Pramling Samuelsson, Jonsson & Williams 2017).
För det andra befaras det att barnen får en tråkigare tillvaro på förskolan och förväntningar på ständig pedagogisk medvetenhet hos förskollärarna. En aktivitet som till exempel att måla nämns som en aktivitet som inte är tillräcklig utan att den behöver innebära något mer. Det nämns att lek och lärande är beroende av varandra, barn måste ha lärt sig och fått erfarenheter av vissa saker för att kunna leka det. I den bemärkelsen är lärandet en
17
förutsättning för leken. Det är viktigt att lyfta fram lekens möjligheter som ett av flera sätt för vuxna att undervisa barn och påverka deras lärande (Pramling Samuelsson, Jonsson & Williams 2017).
För det tredje ser vi att forskning pekar på att undervisning i förskolan är viktig för barnens lärande och utveckling. Det är betydelsefullt att ta tillvara på det spontana som kommer upp samtidigt som förskollärarens ansvar för medveten planering av läroplansinnehåll är viktigt (Pramling Samuelsson, Jonsson & Williams 2017).
För det fjärde ser vi att undervisning är mest stimulerande då förskolläraren kan vidga barnens lärande utifrån en förståelse av barnets intentioner, egen aktivitet och initiativ (Persson 2015). Det visade sig att när barn och vuxna delar kommunikation uppstår ett innehåll för de som är involverade och det är i denna process som begreppet undervisning får en betydelsefull innebörd (Pramling Samuelsson & Jonsson 2007).
18
4. Metod
4.1 Metodval
Under detta arbete har vi arbetat efter en kvalitativ metod. Vi har valt att arbeta efter denna metod då vi tagit del av Malteruds ord som säger att i kvalitativa metoder utgår man från att verkligheten kan uppfattas på många olika sätt och att det inte finns bara en sanning. Den kvalitativa metoden används när man vet väldigt lite i förväg om frågeställningen (Malterud 2009). Vi arbetar båda i förskolans värld och har en liten inblick i vad undervisning i
förskolan kan innebära för vårt kommande uppdrag som förskollärare. Vi känner dock att vi vill se hur de som arbetar som förskollärare idag upplever det nya uppdraget som kommer i och med den reviderade läroplanens utformning. Därför ansåg vi att en kvalitativ metod var den bästa för att genom intervjuer få några förskollärares tankar och åsikter om
undervisning i förskolan. detta baserat på att uppdraget kan uppfattas på många olika sätt och att det inte finns en sanning eller tolkning.
4.2 Etiska övervägande
När det kommer till etiska övervägande i vår studie utgår vi från vetenskapsrådets riktlinjer. Där det står att forskaren ska informera de som berörs i forskningen om den aktuella
uppgiften. Undersökningens syfte ska anges och en beskrivning av hur undersökningen genomförs i stora drag. De som medverkar i undersökningen ska ha rätt att själv bestämma om hur länge och på vilka villkor de deltar. De ska kunna avbryta sin medverkan utan att det medför negativa följder för dem. Om en deltagare vill avbryta sin medverkan mitt i en intervju är detta tillåtet. Alla uppgifter om identifierbara personer ska antecknas, lagras och avrapporteras så att enskilda människor inte ska kunna identifieras av utomstående
(Vetenskapsrådet 2002). Vi har under hela studien bevarat de intervjuade personernas integritet genom att de varit anonyma när det kommer till namn på personerna och arbetsplatsens namn. Vi har valt att kalla intervjupersonerna för fingerade namn och valt bort och beskriva våra personers arbetsplatser. Vi har även valt bort att nämna personernas
19
ålder men vi kunde se en skillnad i deras svar beroende på yrkesverksamma år, vilket vi nämner i vår studie under urvalet av intervjuade personer. Innan vi genomförde
intervjuerna fick de tillfrågade ett samtyckesformulär där vi presenterade oss och vad studien handlade om. Respondenterna blev informerade om att materialet endast används i studien och ingen annanstans, samt att det förstörs efter vår examination. Alla fick skriva under och på så sätt acceptera sitt deltagande i studien med rätt att avbryta under
deltagandet.
4.3 Urval
När det kommer till urval av personer vi intervjuat har vi tagit hjälp av vad Alvehus (2013) säger om detta. Han säger att det första man bör fundera över är om man överhuvudtaget får tag på den information man vill genom sitt urval. Om man genomför en intervjustudie eller en fokusgruppsundersökning är det intressant att få tag på personer som kan förhålla sig till de frågor som man vill studera. Det kan också vara så att man vill ha tag på personer med vissa specifika erfarenheter. Detta innebär att urvalet har ett strategiskt element i sig, det utformas specifikt utifrån de undersökningsfrågor som ställs (Alvehus 2013). I vår studie har vi använt oss av strategiska val för att få relevant information för vår
undersökning. Vi har intervjuat sex förskolelärare på fyra olika förskolor i södra Sverige. Alla är kvinnor och de har varit verksamma i förskolan mellan fyra och trettio år. Tre av kvinnorna arbetar i en större stad men i olika stadsdelar, de övriga arbetar i en mindre ort på samma förskola. Urvalet av de som medverkat i vår studie valdes utifrån deras intresse av att delta i studien och av sin yrkesroll. Vi har valt att använda fingerade namn på de personer vi intervjuat för att behålla deras integritet och anonymitet. Vi kallar dem för följande i vår resultatanalys: Ann, förskollärare i 30 år, Linda, förskollärare i 4 år, Katarina, förskollärare i 4 år. De här tre förskollärarna arbetar alla i en storstad fast på olika
förskolor. Susanne, förskollärare i 17 år, Anette, förskollärare i 4 år och Siri, förskollärare i 9 år. Dessa tre förskollärare arbetar alla på samma förskola i en mindre ort. Urvalet av dessa förskolor gjordes eftersom det fanns en ytlig relation mellan oss som skrivit arbetet och med de personer som intervjuades. De som intervjuades var före detta kolleger, nuvarande kolleger och pedagoger vi mött under VFU. Förskolan på den mindre orten
20
valdes ut i denna studien eftersom det pågår i dagsläget ett aktivt undervisningsarbete som ingår i ett projekt.
Vårt urval av intervjupersoner består endast av kvinnliga förskollärare på grund av att det inte fanns någon manlig förskollärare just på dessa förskolor vi valde ut. Kanske hade resultatet blivit annorlunda om det funnits manliga förskollärare representerade. De vi intervjuat hade olika erfarenheter och hade arbetat olika länge inom förskolans värld och detta såg vi som en fördel för vårt resultat.
4.4 Genomförande
Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med en person i taget. Alvehus (2013) säger att vid semistrukturerade intervjuer följer intervjuaren ett formulär som består av ett fåtal öppna frågor eller bredare teman om samtalet centreras kring.
Vi valde att genomföra våra intervjuer med ett fåtal frågor med undervisning i förskolan i fokus. Vi genomförde intervjuerna var och en för sig. Vi intervjuade vars tre förskollärare och spelade in samtalet under intervjuns gång. Detta för att inte missa viktig information. De som blev intervjuade fick välja tid och plats för genomförandet av intervjun. Tiden som intervjuerna tog varierade en del. Någon intervju tog lång tid och någon gick snabbt att genomföra. Detta beror på att en del av de personer som blev intervjuade inte hade lika mycket att tillföra om de olika temafrågorna vi ställde. Några var väl bekanta med det nya begreppet undervisning i förskolan och några hade inte satt sig in i detta än. Därav
varierade svaren en del i denna studien.
Vi har valt att föra fram våra frågor som olika tema, vilket vi för diskussioner kring. Frågorna vi använder oss av är följande:
Hur länge har du arbetat som förskollärare? Hur ser du på begreppet undervisning i förskolan?
Hur tänker du kring begreppet undervisning i förskolan i förhållande till omsorgen, leken och lärandet?
Kvale och Brinkman (2009) säger att för intervjuer gäller samma sak som för andra samtal. Man behöver tänka på allmänna grundläggande saker, som lokalen man använder, sin egen
21
klädsel och uppträdande, hur intervjun kommer gå till och hur lång tid den kommer att ta. Vi har utifrån dessa ord låtit intervjupersonerna välja tid och plats för intervjun samt hur lång tid de ansåg vara rimligt. Vi som intervjuare kom väl förberedda med allt material vi behövde på plats. Vi har låtit de intervjuade personerna få prata och föra fram sina tankar i lugn och ro utan att avbryta dem under intervjuns gång.
4.5 Bearbetning av material
När intervjuerna var genomförda var det dags för transkribering. Alvehus säger att när intervjuerna spelats in så är det dags att skriva ut dem. För och nackdelar med att spela in intervjuer kan diskuteras. Inspelningen kan störa den intervjuade och bli en begränsning i hur öppen den intervjuade personen kan vara (Alvehus 2013). Detta motverkade vi genom att pratat med de personer vi intervjuat innan genomförandet och de godkände att vi spelade in samtalet. När vi tittade på svaren vi fick fram bestämde vi oss för att behålla de fyra områdena vi hade som tema för diskussion. Dessa område var begreppet undervisning i förskolan, omsorgen, leken och lärandet. Dessa fyra område kommer vi även att ha med i vårt resultatkapitel senare. Detta kom vi fram till genom att diskussionerna kring dessa fyra områden gav oss en tydligare inblick i hur förskollärarna förhöll sig till sitt uppdrag kopplat till undervisning i förskolan. Vi har tagit ett område och analyserat detta utifrån de svar vi fick och kopplat svaren till de teoretiska begrepp vi valt tidigare. Vi har tagit hjälp av Alvehus som säger att genom analysen ska läsaren kunna följa författarens tankegångar och se hur argumentet är uppbyggt. Det kan diskuteras om en kvalitativ studie kan kallas analys eller tolkning. Analysen kommer vara starkt påverkad av de teorier som det arbetas med (Alvehus 2013). Vi har genom hela denna studie fokuserat på att få fram förskollärarnas syn på sitt uppdrag kopplat till omsorg, lek och lärande när det kommer till undervisning i förskolan. Detta utifrån de teoretiska begreppen interaktion, kommunikation och samspel. Nackdelen med att intervjua personer som vi redan hade en flyktig relation med var att vi kände till lite om personerna och deras arbetssätt, personlighet och arbetsverksam tid i förskolan. Vi hade förmodligen förhållit oss annorlunda om vi inte hade känt till något om personerna innan vi intervjuade dom. Vi hade kanske bett dom utveckla sina svar mer, varit mer nyfikna och ställt fler följdfrågor.
22
5. Resultat och analys
I detta kapitel presenteras och analyseras vårt empiriska material. Vi har valt att presentera vår empiri i fyra områden. Dessa fyra område är begreppet undervisning i förskolan, omsorgen kopplat till undervisning, leken kopplat till undervisning och lärandet kopplat till undervisning. Kommunikation, samspel och interaktion är begreppen som vi analyserar vår empiri med.
5.1 Begreppet undervisning i förskolan
I detta stycke kommer vi presentera och analysera hur förskollärarna ser på begreppet undervisning i förskolan och hur de använder det i sitt vardagliga arbete idag.
Det som kommit fram tydligt i vår studies empiri är att de förskollärare som arbetat kortare tid som förskollärare har en mer positiv syn på införandet av begreppet undervisning i den reviderade läroplanen som börjar gälla 2018.
Gemensamt för de intervjuade förskollärarna är att de anser att undervisning bedrivs genom en lekfull lärmiljö, inspirerande och kreativ pedagogik. De anser att barnen lär sig nya saker genom didaktiska val och i samspel med varandra vilket vi ser tydliga likheter med det teoretiska begreppet interaktion i förskollärarnas syn på sitt uppdrag i olika
undervisningssituationer.
”Lärande sker ständigt i förskolans värld, barn lär sig av varandra och även pedagoger kan lära sig av barns olika sätt att tänka. Att pedagoger kan fånga barns lärande i olika situationer och uppmärksamma barnen på detta kan ses som undervisning” (Katarina).
” Allt är undervisning i förskolans vardag, det handlar om att vara en medveten pedagog” (Anette).
23
” Det undervisas i förskolan, men utifrån barnens upptäckarglädje, olika utmaningar och rätten till att ha inflytande över sin vardag i förskolan” (Ann).
Anns svar kopplas till den proximala utvecklingszonen där avståndet mellan vad barnet kan göra på egen hand och vad barnet kan göra tillsammans med en med fler erfarenheter, oftast en vuxen. Barnet utmanas snäppet över barnets förmåga.
Vidare finns det en av förskollärarna som känner en viss oro över begreppet undervisning. Siri tycker att det låter lite skola över begreppet och är rädd för att små barn inte ska få vara just små barn.
“Det låter lite "skola" över det. Jag blir lite rädd att små barn inte ska få vara just små. Sen kan man ju undervisa på ett roligt och lustfyllt sätt där barnen är med på sin nivå. Jag funderar också på vad föräldrarna kan tycka och kräva när de märker att det ska undervisas i förskolan. Vi i verksamheten glömmer kanske bort barnen då vi vill "behaga" föräldrarna” (Siri).
Linda anser att undervisningen bör ha en framträdande roll i förskolan.
“För mig går undervisning och lärande hand i hand med varandra. Det är ett begrepp som diskuterats mycket de senaste åren och som jag tycker bör ha en framträdande roll i förskolan” (Linda).
Skillnaderna mellan svaren är markanta vilket kan bero på yrkeserfarenhet och verksamma år. Sammanfattningsvis ser vi att de flesta av våra intervjuade förskollärare ser
undervisningen som en naturlig del av förskolans vardag. De nämner olika sätt att utföra undervisningen på med barnens lärmiljö i fokus. Vi kan utläsa en vis oro för att begreppet undervisning ska innebära mer ansvar och en mindre del av barnens inflytande
Vidare nämner Linda:
”Arbetet med IKT har blivit mycket mer framträdande i yrket och ställer högre krav på tekniska kunskaper och att barnen ska få möjligheter att utforska med och bli nyfikna på
24
olika digitala verktyg och utveckla sin digitala kompetens. De digitala verktygen erbjuder många nya ingångar/möjligheter till hur vi kan förändra miljön, och arbeta med lärande och undervisning. När jag började hade surfplattorna precis börjar sprida sig som arbetsredskap och nu har de blivit en alltmer integrerad del av verksamheten liksom projektorn, ljusbord, kuber m.m. Det finns en väldigt stor tilltro till digitala verktyg och vad de kan göra, och det saknas ett kritiskt perspektiv/analys på vad de innebär för vår verksamhet, för barns lärande, barns kommunikation och relationer samt utveckling” (Linda).
Detta kopplar vi till interaktionen och utvecklingsteorin då inlärning inte är abstrakt utan ett aktivt bearbetande av den omvärld vi lever i. Idag används lärplattan som ett verktyg mot lärandet.
5.2 Omsorg kopplat till undervisning i förskolan
Generellt svar från förskollärarna var att omsorgen innehåller undervisning vilket består i att försöka få barnen att bli självständiga individer. Anette nämner ”det kompetenta barnet, där hon lär barnen att klara av olika situationer som till exempel att klara av toalettrutinerna själv”. Vidare anser Ann att ”omsorg är en av baskomponenterna, en komfortzon som utgör en stabil grogrund för att kunna utveckla sin proximala utvecklingspotential”.
”Undervisning så väl som reala upplevelser bearbetas genom bl.a. leken som även är fostrande, vilket utgår från barnet intressen och behov av bearbetning och analys för att gå vidare i ett nytt lärande. Omsorg och omvårdnad är en av baskomponenterna, en konfortzonför som utgör en stabil grogrund för att kunna utnyttja/utveckla sin proximala utvecklingspotential” (Ann).
Endast en av förskollärarna nämner vikten av att finnas där för barnen och ge kramar och tröst vid behov. Här ser vi en tydlig koppling till vikten av samspel mellan vuxna och barn.
25 Enligt läroplan för förskolan:
”Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet” (Lpfö 98 2016 s.5).
I den reviderade läroplanen som kommer ut 2018 står att förskolläraren ska se till att barnen erbjuds god omsorg med en balans mellan aktivitet och vila.
”Undervisningsbegreppet i relation till omsorgen/omvårdnad, tänker jag, handlar om hur jag möter barnets olika känslor och behov, och hur jag väljer att göra för att förbereda barnet för olika situationer. Undervisningen i omsorgen kan också handla om hur jag planerar för barnets självständiggörande i olika situationer och för att skapa trygghet. Undervisningen kan relateras till att omfatta en miljö som är tillgänglig för barnet, och som möjliggör att barnet också kan få träna på moment som de kan behöva upprepa för att till exempel utveckla sin grov- och finmotorik” (Linda).
”Vårt mål är att ge barnen förutsättningar att kunna vara självständiga, starka individer. Vi stöttar barnen i att de kan. Givetvis tröstar och ger vi kramar vid behov, vårt mål är att lyfta och stärka barnen till egna initiativ och att de kan. Vi vägleder barnen och uppmärksammar dem på ett positivt sätt. Vår strävan är att barnen ska vara sociala och samspela med varandra”(Susanne).
Här ser vi en likhet med vad Anette säger om omsorgen.
”Omsorgen är ju också en slags undervisning för jag ska ju försöka få dem att bli självständiga, det kompetenta barnet. De ska kunna klara av att tvätta händer och gå på toaletten själv, då blir det en slags undervisning där jag visar dem vägen genom att visa hur man ska göra och på vilket sätt” (Anette).
Dessa förskollärarna pratar mycket om samspelet mellan barnen och de vuxna. Detta är ett centralt begrepp vi använder oss av genom teorierna vi valt i denna studie.
26
Om vi ska sammanfatta vår empiri när det kommer till omsorgen kopplat till
undervisningen i förskolan kan vi se att förskollärarna tycker att det handlar mycket om bemötande av barnens behov. Att skapa goda förutsättningar för barnen att utvecklas och bli självständiga.
Det som vi har reflekterat över i våra respondenters svar är avsaknaden av hur barnens behov av närhet till de vuxna bemöts i undervisningssituationer. Är det så att begreppet undervisning gör att de endast tänker på styrd omsorg som leder till lärande och glömmer bort en viktig del som att finnas där rent fysiskt för barnen? Vad sker med samspel och interaktion med barnen när det kommer till omsorgen om fysisk närhet inte är viktig längre?
5.3 Lek kopplat till undervisning i förskolan
Här ska vi analysera vår empiri när det rör sig om förskollärarnas syn på leken kopplat till undervisning i förskolan.
Alla våra intervjuade förskollärare är överens om att lekmiljön skapar fantasi, samspel och lärprocesser. Susanne säger att ”barn lär genom leken och miljöerna skapar fantasi och kreativitet”. Vidare nämner hon att i leken utvecklas samspel och detta ger utrymme för lärprocesser mellan barnen”.
Två av de intervjuade förskollärarna nämner att genom leken kan man ha undervisningstillfälle om värdegrund.
”I leken finns många undervisningsmöjligheter, och då handlar det mycket om vilka material vi använder och introducerar och hur vi utformar utbildningsmiljön till exempel utifrån de olika diskrimineringsgrunderna eller utifrån ett pågående tema. Vad bjuder miljön in till för typ av lekar? Har vi material och en läromiljö som synliggör olika kulturer, religioner, språk, sexuell läggning m.m.? Undervisning i samband med lek handlar också om hur vi leder och tar initiativ till olika lekar, vilken roll vi tar i barnens
27
olika lekar (om vi gör det eller om vi väljer att inte göra det) och hur vi kan arbeta kring värdegrund och samspel med leken som ingång” (Linda).
Att vara en närvarande pedagog och finna möjligheterna att utföra undervisning via leken, beskriverutvecklingsteorin genom att förklara att det är läraren uppgift att komma med nya fakta till den vetenskap som det undervisas om och med nya hypoteser samt verifiera dem. Det handlar om interaktionen och kommunikationen mellan barnen och förskollärarna.
”I barnens lek har jag inte undervisning, då använder jag inte det begreppet. Jag är en närvarande pedagog som kan stötta upp under tiden de leker. Då blir det en slags undervisning för om det händer något kan jag lotsa dem vidare i leken och det blir då en undervisning. Men till barnen under själva leken går jag inte in med det begreppet” (Anette).
”Ordet undervisning känns inte helt rätt eftersom leken är ”barnens” men att vi har en skyldighet att se till att inga barn känner sig kränkta av andra barn medans de leker. Barnen lär av varandra under leken tex lär sig samarbeta, kommunicera och turtagande sker bland annat i leken” (Katarina)
Dessa två kommentarer om undervisning i leken visar att förskollärarna inte vill gå in för mycket i barnens lekar, utan vara ett stöd och vägleda vi behov. Detta är det som
utvecklingsteorin kallar för interaktion. Interaktionen mellan barnet som är outvecklat och den vuxnas erfarenheter är grundläggande faktorer i den pedagogiska processen.
”Leken är en viktig komponent på förskolan, den behövs för att befästa nya kunskaper. Men hur man leker är ingen kunskap barn föds med, där behöver de hjälp och stöd” (Siri).
Susanne nämner att hon som förskollärare kan ge barnen olika tekniker för att leka och hitta lösningar på saker som uppstår i samspelet mellan barnen under leken.
“Barn lär genom leken, Våra miljöer skapar fantasi och kreativitet. I leken utvecklas samspel och ger utrymme för lärprocesser mellan barnen. Vi ser barnens utveckling. I samspelet med barnen kan vi ge dem olika tekniker för att leka, lösningar på saker som uppstår” (Susanne).
28
Detta svar kopplar vi till begreppet interaktion och kommunikation i samspelet med barnen i deras lek.
För att sammanfatta hur förskollärarna ser på leken i förhållande till undervisningen ser vi att leken är ett tillfälle att utöva undervisning i förskolan, genom att vara delaktig i barnens samspel vid leken och hjälpa dem vid olika problem som de stöter på under lekens gång. Förskollärarna var överens om att leken är ett bra tillfälle att prata med barnen om värdegrunden och hur man samarbetar. Med dessa tankar hänvisar vi till i den
sociokulturella teorin som säger att barnens utveckling ska ses som ett resultat av barnets sociala samspel med syskon, föräldrar och lärare.
5.4 Lärande kopplat till undervisning i förskolan
Under detta kapitel analyseras förskollärarnas syn på lärandet kopplat till begreppet undervisning i förskolan.
När vi analyserar förskollärarnas syn på undervisning kopplat till lärandet ser vi att alla förskollärarna i vår studie tycker att det är självklart att undervisningen utförs för att få fram ett lärande och utveckling hos barnen. Alla de intervjuade förskollärarna tycker att de arbetar mot strävansmålen när det kommer till undervisning för att skapa lärande och utveckling. Själva undervisningen kan dock se olika ut och behöver nödvändigtvis inte vara styrd av förskolläraren, den kan uppstå utifrån barnens intresse och behov. Vi ser vikten av användningen av de teoretiska begreppen i svaren genom att få syn på barnens intressen och behov där det måste finnas en tydlighet i kommunikationen mellan barn och
förskollärare.
”Lärande sker ständigt i förskolans värld, barn lär sig av varandra och även pedagoger kan lära sig av barns olika sätt att tänka. Att pedagoger kan fånga barns lärande i olika situationer och uppmärksamma barnen på detta kan ses som undervisning” (Katarina).
29
“Det gäller att dokumentera lärandet genom till exempel bilder eller notiser för att kunna gå tillbaka och se om barnet gjorde likadant för ett tag sedan eller om det skett någon utveckling. Jag tycker att det är bra att filma sig själv i situationer för att kunna gå tillbaka och titta på hur hen gör i olika situationer, vad används för ord till exempel” (Anette).
Siri kommenterar så här: ”Undervisningen och lärandet går hand i hand, inget lärande utan undervisning men ingen undervisning utan lärande”.
”Vi har tydliga strävansmål och gemensamma mål för verksamheten. Mål som skapar ett lärande, barnen lär på förskolan i miljöerna av varandra och med oss” (Susanne).
Vi ser likheter med begreppet samspel i sociokulturella teorin som säger att barn ingår i ett socialt och kulturellt sammanhang vid lärandet.
”Undervisning och lärande är nära relaterat, och jag tänker att lärande är något som kan uppstå beroende på hur jag planerar undervisningen i olika situationer. Lärande behöver dock inte uppstå bara för att jag har planerat för en lärosituation eller viss undervisning. När jag planerar för undervisning kan det vara en
målstyrd process med utgångspunkt i strävansmålen där lärande kan uppstå, men undervisningen kan också leda till nya frågor hos både barn och pedagog som i sin tur kan leda undervisningen framåt. Undervisning i relation till lärande kan handla om att planera för att väcka nyfikenhet och lust för läroplanens olika områden, och att fundera kring och planera för både utmaningar eller begräsningar som kan föra en läroprocess framåt” (Linda).
30
I våra resultat kom det fram att förskollärarna tyckte att lärande och undervisning går hand i hand. Interaktionen och samspelet mellan barn och förskolläraren är av stor vikt. Genom detta resultat ser vi likheter med utvecklingsteorin som uttrycker att det är i interaktionen mellan barnet och vad som ska läras som det händer något där läroplanen tillsammans med barnet utgör en enhet som utvecklas i en aktiv process.
31
6. Diskussion
I detta kapitel diskuterar vi de tre viktigaste resultat som kommit fram i vår analys av empirin. Vi diskuterar vårt resultat kopplat till tidigare forskning i ämnet och diskuterar vårt val av metod, yrkesrelevans och ger förslag på vidare forskning inom detta ämne.
6.1 Förskollärarnas tankar kring omsorg i förhållande till
undervisning i förskolan
Det första viktiga resultat vi kommit fram till från svaren av förskollärarna i vår studie är att omsorgen är en av baskomponenterna i förskolan som utgör en grogrund för att de ska utveckla sin proximala utvecklingspotential. Omsorgen kan bestå av att till exempel lära sig ta på sig kläder själv och att äta själv.
Utifrån detta resultat ser vi likheter med tidigare forskning som gjorts av Sven Persson (2015) där han forskade i pedagogiska relationer i förskolan, som visade att pedagogiska relationer mellan förskollärare och barn har stor betydelse. Förskolor med hög kvalitet innehåller en sammansättning av omsorg och undervisning.
Resultat från tidigare forskning visar att ju yngre barnet är desto viktigare är det att
förskolläraren är lyhörd, stödjande och engagerad i syftet att försöka tolka barnets signaler, vilket innebär konsekvenser för didaktiska beslut om hur undervisningen kan förstås. Här ställs bilden av förskolan där pedagogik och omsorg utgör en helhet, mot bilden av skolans särskiljande av undervisning och omsorg (Pramling Samuelsson, Jonsson & Williams 2017).
32
6.2 Förskollärarnas tankar kring lek i förhållande till
undervisning i förskolan
Det andra viktiga resultat vi kommit fram till är att de intervjuade förskollärarna ser leken som en viktig del av förskolans vardag. De intervjuade förskollärarna i vår studie säger att barnen behöver hjälp och stöd i leken av de vuxna, bland annat genom att förskolläraren ger barnen olika tekniker för att leka och hitta lösningar på saker som uppstår i samspelet mellan barn under leken.
Vår analys av vår empiri visar att alla de sex förskollärarna är överens om att i leken kan man samtala om till exempel värdegrunden och om hur man samarbetar och kommunicerar. Våra intervjuade förskollärare säger att leken är ett tillfälle där man kan utöva undervisning genom att vara en närvarande pedagog och att vara delaktig i barnens samspel oavsett aktivitet.
Vårt resultat skiljer sig från en studie där Jonsson, Williams och Pramling Samuelsson (2017) tittar på pedagogernas uppfattning av begreppet undervisning där det kommer fram argument som pekar på att undervisning är mer kravfylld diskurs än den verksamhet som bedrivits tidigare. De intervjuade pedagogerna i den studien nämner minskade förekomster av lek och skapande som inte har ett medvetet syfte som ett problemområde vid införandet av begreppet undervisning. Det befaras att barnen får en tråkigare tillvaro på förskolan och förväntningar på ständig pedagogisk medvetenhet hos förskollärarna.
I vår yrkesroll ser vi att undervisa barn i förskolan blir en fråga om att skapa förutsättningar i form av lek och aktiviteter där barn och vuxna samspelar och kommunicerar med
33
6.3 Undervisningens betydelse för lärande
Det tredje viktiga resultat vi kommit fram till är att våra intervjuade förskollärare tycker att det är självklart att undervisningen utförs för att få fram ett lärande eller en utveckling hos barnen.
Alla de intervjuade förskollärarna i vår studie tycker att de arbetar mot strävansmålen när det kommer till undervisning för att skapa lärande och utveckling. Själva undervisningen kan dock se olika ut och behöver inte nödvändigtvis vara styrd av förskolläraren, den kan uppstå utifrån barnens intresse, behov och spontana möten.
Som blivande förskollärare ser vi att det är viktigt att inte se hinder utan möjligheter till lärande. Att inte hänga upp sig på begreppet undervisning, att ta tillvara på varje spontan lärandesituation.
Vi ser likheter med våra intervjupersoners svar i en studie av Pramling Samuelsson,
Jonsson & Williams (2017) där de kommer fram till att det är betydelsefullt att ta tillvara på det spontana som kommer upp samtidigt som förskollärarens ansvar för medveten
planering av läroplansinnehåll är viktigt
Problem som kan uppstå vid införandet av begreppet undervisning i förskolan kan bli förskollärarnas inställning till själva begreppet. Detta beroende på tidigare erfarenheter av just begreppet undervisning men även av omändringar i verksamheten när det gäller andra områden. Vi har nämnt tidigare här i studien att förhållningssättet till det nya begreppet varierar och att de som arbetat kortare tid i som förskollärare ser lite mer positivt på begreppet. De som arbetat kortare tid som förskollärare upplever inte att införandet av begreppet undervisning i den reviderade läroplanen 2018 får lika stora konsekvenser för deras uppdrag, vilket uttrycktes mer bland de som arbetat längre tid där oron för införandet av ett nytt begrepp i läroplanen var större. Detta kan bero på att om man arbetat länge inom förskolans har det genomförts en hel del förändringar under de senaste tjugo åren. Det kan därför bli svårt att ta till sig ett nytt begrepp och ett nytt arbetssätt direkt, men vi ser i våra intervjuer att alla förskollärarna tar sitt uppdrag på största allvar och vi tror att begreppet undervisning i förskolan och det nya arbetssätt detta innebär kommer tas emot positivt när alla är mer insatta i vad det innebär rent praktiskt och inte bara teoretiskt.
34
6.4 Metoddiskussion
Vi upplever att vårt metodval var rätt väg att gå i denna studien. Resultatet hade
förmodligen sett annorlunda ut om studien genomförts av någon annan än just oss två, detta på grund av att vi ser olika saker i svaren från intervjuerna beroende på egna erfarenheter. När det kommer till urvalet av intervjupersoner var det endast kvinnliga förskollärare representerade. Analysen av resultaten hade kanske sett annorlunda ut om det funnits manliga förskollärare representerade i vår studie.
Vi valde att utföra intervjuerna på vars ett håll och vi har i efterhand funderat på om vi hade fått fram ett annat resultat om vi genomfört en gruppintervju. Kanske hade det blivit längre och mer tydliga diskussioner om vi genomfört en gruppintervju med fler personer. Vi har valt att intervjua personer som arbetar både i storstad och på mindre ort. Vi har dessutom sett till att de intervjuade personerna har olika lång arbetslivserfarenhet som förskollärare.
6.5 Förslag på fortsatt forskning
Denna studie är en väldigt liten studie och våra resultat visar bara en tolkning av hur förskollärarna förhåller sig till begreppet undervisning i förskolan som kommer vara ett centralt begrepp i och med införandet av den reviderade läroplanen 2018. Vårt förslag till fortsatt forskning är att ställa forskningsfrågorna i denna studie igen om cirka ett år, eller två och se vilka resultat som dyker upp då. Detta med anledning av att läroplanen varit aktiv ett tag då.
35
Referenser
Dewey, John (2004). Individ, skola och samhälle: utbildningsfilosofiska texter. 4., [utök.] utg. Stockholm: Natur och kultur
Dora Ho Choi-wa (2006). Understanding the complexity of preschool teaching in Hong
Kong: The way forward to professionalism.
Hong Kong. https://ac-els-cdn-com.proxy.mah.se/S0738059305001033/1-s2.0-
S0738059305001033-main.pdf?_tid=4eb77c2c-d37b-11e7-b4bd-00000aab0f26&acdnat=1511791401_207551ab90619d49320e68ddb9526208
Doverborg, Elisabet, Pramling, Niklas & Pramling Samuelsson, Ingrid (2013). Att
undervisa barn i förskolan. 1. uppl. Stockholm: Liber
Gustavsson, Laila & Thulin, Susanne (2017). Lärares uppfattningar av undervisning och naturvetenskap som innehåll i förskolans verksamhet [Elektronisk resurs]. Nordic Studies
in Science Education. 13:1, 81-96
Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-16545
Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2007). "Att lära är nästan som att leka": lek och lärande i förskola och skola. 1. uppl. Stockholm: Liber
Jonsson, Agneta, Williams, Pia & Pramling Samuelsson, Ingrid (2017).
Undervisningsbegreppet och dess innebörder uttryckta av förskolans lärare [Elektronisk resurs]. Forskning om undervisning och lärande. 5:1, 90-109
Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-16593
Lindqvist, Gunilla (red.) (1999). Vygotskij och skolan: texter ur Lev Vygotskijs Pedagogisk
36
Manhas Sarika & Qadiri Fouziya (2010).”A comparative study of preschool education in early childhood education centres in
India”.file:///D:/artikel%20undervisning%20i%20förskolan%20Indien.pdf
Materud, Kirsti. Kvalitativ metod i medicinsk forskning. (2009) Lund: Studentlitteratur.
Pramling Samuelsson, Ingrid & Jonsson, Agneta (2017). Förskolans yngsta barn:
perspektiv på omsorg, lärande och lek. Första upplagan Stockholm: Liber
Skolverket 2017 https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/forskola/forskolans-laroplan-ska-revideras-1.260355
Tallberg Broman Ingrid, Vallberg Roth Ann-Christine, Palla Linda & Persson Sven (2015) Förskola: Tidig intervention”. Vetenskapsrådet Stockholm.
Vetenskapsrådet Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. (2002). Stockholm. Tillgänglig på
Internet.http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pd f
Werner, Lars (red.) (2012). Förskolans regelbok: [bestämmelser om förskola och om
pedagogisk omsorg : skollagen i utdrag, läroplanen, allmänna råd]. 5., [rev.] uppl.
37
Vygotskij, Lev Semenovič (1978). Mind in society: the development of higher psychological processes. Cambridge, Mass.: Harvard U.P.
