Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Studie av sociala medier på arbetsplatsen
A Study of Social Media in the Workplace
Tobias Larsson
Teknik och Samhälle Informationssystem
Examen: Kandidatexamen Huvudämne: Informationssystem Program: Affärssystem
Datum för slutseminarium: 2011-05-27
Handledare: Bengt Nilsson Examinator: Bengt Nilsson
Förord
Efter åtskilliga skrivdagar och efter mycket slit och hårt arbete är uppsatsen slutligen färdigställd och inlämnad. Det har varit en givande och berikande resa, den nya kunskapen har breddat mitt synsätt och ökat min lärdom kring ämnesområdet sociala medier och vilken samhörighetspåverkan det ger på en arbetsplats. Jag vill ge min handledare Bengt Nilsson ett stort tack för den handledning och hjälp han har gett mig under resans gång. Diskussionerna med Per Linde har även likaså varit till stor hjälp då han kommit med värdefulla råd och förslag i uppsatsskrivandets start fas. Givetvis är jag oerhört tacksam för de personer jag fått möjlighet att intervjua, utan er hade det inte blivit någon studie.
Jag vill även ta tillfället i akt och ge en eloge till alla vänner och bekanta som läst uppsatsen och gett konstruktiv kritik samt idéer och förslag till uppsatsens utveckling.
_______________________ Tobias Larsson, 2011-05-13
Sammanfattning
Titel: Studie av sociala medier på Arbetsplatsen.
Nivå: Kandidatuppsats i Informationssystem, 15 Högskolepoäng. Författare: Tobias Larsson
Handledare: Bengt Nilsson Examinator: Bengt Nilsson
Problemområde
Problemområdet i studien är det eventuella sambandet mellan sociala medier och samhörigheten på en arbetsplats. Genom att studera detta undersöks vilken effekt sociala medier kan ha på samhörigheten och vilka teoretiska modeller som går att koppla till det som framkommer under analysen av studien.
Metod
Studiens intresse och fokusområde finns i att studera det som går att studera via en kvalitativ undersökningsmetod. Det som undersöks i en kvalitativ undersökning är de människor och grupper som studeras genom dessa undersökningar. Kvalitativ undersökningsmetod har sin grund i sociala antaganden och hur man studerar det som de vill beskriva som verklighet. Kvalitativundersökningsmetod innebär att studien undersöker beteende samt mönster genom intervjuer eller observationer av eller med de berörda personerna.
Resultat
Utifrån den studie som presenteras menar författaren att sociala medier påverkar samhörigheten. Respondenterna förklarar att sociala medier fungerar som en arena och dörröppnare. Den initiala och viktigaste kontakten sker muntligen. Däremot fungerar sociala medier som en plattform där de kan utbyta idéer, tankar och information. Sociala medier skapar en ny kontaktväg mellan kollegorna. En kontaktväg som enligt respondenterna är lättillgänglig och effektiv. Resultat visar att motivationsfaktorer och det symboliska värdet av lek och humor är essentiella på arbetsplatsen och påverkar samhörigheten.
Vidare Forskning
Utifrån denna studie kan följande förslag ges till vidare forskning: En längre longitudinell studie bland anställda på en arbetsplats med kontinuerlig uppföljning under olika skeden av ens anställningstid. Ytterligare fördjupning inom området angående vilka sociala medier som använts och varför. Det går likaså att göra en jämförande studie inom olika typer av arbeten likaså en experimentell studie där sociala medier först tillåts använda sociala medier och sedan inte eller vice versa och slutligen är ett förslag vi vidare forskningen en liknande studie som denna fast i avsevärt större omfattning för att skapa en större förståelse inom ämnet.
Uppsatsens bidrag
Den tidigare forskningen och de undersökningar som har skett inom området har inte fokuserat på det som denna studie gör. Det som denna studie vill undersöka och försöka utröna är om sociala medier påverkar samhörigheten bland de anställda på en arbetsplats. Denna studie lämnar och bidrar kunskap om ämnet som rör sociala medier och vilken betydelse det kan tänkas ha på en arbetsplats. Studien är av intresse då sociala medier beskrivs som något som blir allt viktigare och mer centralt i arbetslivet, vilket även stöds av den tidigare forskningen. Slutsatsen och analysen av studien kan användas i syfte att försöka förstå dessa faktorer och vad de egentligen har för betydelse. Studien kan vara intressant för arbetsplatser för att förstå den tänkbara effekten som betydelsen av sociala mediers användande kan ha för deras organisation.
Nyckelord
Abstract
Title: A Study of Social Media in the Workplace Level: Bachelor thesis in Information Systems 15 Hp. Author: Tobias Larsson
Advisor: Bengt Nilsson Examiner: Bengt Nilsson
Problem
The problem area in this study is the possible link between social media and community spirit in the workplace. By studying the impact of social media and what effect it can have on the affinity using the theoretical models. The analysis part of the study should describe this connection.
Method
The essay´s interest area is to examine what can be studied through a qualitative research method. Qualitative research methods indicate that it is people and groups that are observed by these studies. Qualitative research method has the focus area of social assumptions and how you study what they want to describe as their reality. Qualitative survey methodology means that the study examines the behavior and patterns through interviews or observations.
Conclusions
Based on the presented study the author explains how social media affects affinity. Respondents explain that social media works as an arena and door opener. The initial and most important contact is made orally. However, they believe that social media is a platform where they can share ideas, thoughts and information. Social media opens and also creates a new contact route between colleagues. A contact route that the respondents mean is readily available and effective. Results show that motivational factors and the symbolic value of fun and humor are essential in the workplace, creating a strong community.
Further research
From this study, the following suggestions are given for further research: A longer longitudinal study at a workplace with continuous monitoring during the different stages of the individuals employment. Investigate further factors such as policies and social media to be or not be in a workplace. A further deepening in the area of social media, why it is used etc. It is also possible to make a comparative study of different types of work, an experimental studies in which social media first would be allowed to use and then not, or vice versa. A similar studie as this can be made but in greater extent, in order to create a greater understanding of the subject.
Contributions
The earlier research which is presented in the essay has not examined what this study is meant to do. What this study would investigate and attempt to discover is if social media are affecting the community spirit among employees in a workplace. This study leaves and contributes knowledge about the subject social media and what impact it may have in the workplace. The study is of interest because social media is described as something that is becoming increasingly important and more central in the workplace, which is also supported by the earlier research. The conclusion and analysis of the study can be used in an attempt to understand these factors .The study may be of interest to workplaces as a help for understanding the potential impact of social media usage in their organization.
Key Words
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1Bakgrund ... 1
1.2Tidigare forskning ... 2
1.2.1 CRM and Social Media: Creating Deeper Customer ... 2
1.2.2 Manpower undersökning ... 2
1.2.3 Informationsindex ... 3
1.3 Begreppsförklaring ... 4
1.3.1 Webb 2.0 ... 4
1.3.1.1 Figur. Web 1.0 & Web 2.0 ... 4
1.3.2 Facebook ... 5 1.3.3 Twitter ... 6 1.3.4 YouTube ... 6 1.3.5 Bloggar ... 7 1.3.6 Videobloggar ... 7 2 Teori ... 8
2.1 Motivering av valda teorier ... 8
2.2 Presentation av olika teorier. ... 9
2.2.1 Humor och lek – det symboliska värdet ... 9
2.2.2 Motivationsteorier. ... 11
2.2.2.1 Figur. Bruzelius och Skärvad ... 11
3 Problemdiskussion ... 13 3.1 Problemområde ... 13 3.2 Syfte ... 14 3.3 Hypotes ... 14 3.4 Avgränsningar ... 14 4 Metod ... 15 4.1 Metoddiskussion ... 15 4.2 Undersökningsdesign ... 16 4.3 Tolkning av teorierna ... 16 4.4 Datainsamlingsmetoder ... 16 4.4.1 Primärdata... 16 4.4.2 Kvalitativa Intervjuer ... 16 4.4.3 Intervjuguide ... 17
4.4.4 Återkoppling med respondenterna ... 17
4.5 Reliabilitet & validitet ... 18
4.5.1 Extern reliabilitet ... 18
4.5.2 Extern validitet ... 18
4.5.3 Intern reliabilitet ... 18
4.5.4 Intern validitet ... 18
4.6 Arbetsprocess & Tillvägagångssätt ... 19
5 Empiri ... 20
5.1 Beskrivning av arbetsplatsen ... 20
5.2 Intervjusvar ... 21
5.2.1 Samhörighet ... 21
5.2.2 Frihet under ansvar ... 23
5.2.3 Policy ... 24
5.2.4 Kommunikationssätt ... 24
5.2.5 Symbolik och humor ... 25
6 Analys ... 26
6.1 Analys av empirimaterial ... 26
6.1.2 Samhörighet ... 26
6.1.3 Symbolik och humor ... 27
7 Slutsats ... 28
7.1 Resultat ... 28
7.1.1 Figur. Sociala medier påverkar samhörigheten ... 28
7.2 Styrkor och svagheter ... 29
7.2.1 Styrkor ... 29
7.2.2 Svagheter ... 29
7.3 Förslag till vidare forskning ... 29
8 Referenslista ... 30
8.1 Litteratur ... 30
8.2 Elektroniska källor ... 31
1
1.1
Under 1980-talet påbörjades det vad man kan kalla för dataåldern (Computer History [2010-09-20, 12:56]). Under 1990-talet började man sakteligen prata om det nya informationssamhälle vi allt mer är del av (Europeiska Unionen [2010-09-20, 13:45] ). Internet och datorernas användning i hemmet ökar och allt fler skaffar sig en PC. Under 1990-talet började det komma nya kommunikationsmöjligheter vilket leder till nya ord och funktioner som email och chatt. Tjänsterna på internet utökas och numera kan man handla saker på internet, söka efter information och uppkopplade datorer sprider sig när fler och fler får tillgång till bredbandsuppkoppling i hemmet. Ordbehandlingsprogram hjälper oss att skriva utan felstavningar, vi spelar datorspel mot varandra över internet och vi blir medlemmar på olika webbplatser. Skrivmaskinerna och den vanliga brevposten är mer eller mindre ett minne blott och den nya tekniken har tagit över och integrerats i samhället. Mobiltelefonens utveckling går framåt från att 1983 ha kostat 3995 US Dollar, väga ett kilo och ha en halvtimmes samtalstid (MSNBC [2010-09-21, 08:45] till att nu kosta några hundralappar och inte vara större än ett cigarettpaket (TELIA [2010-09-21, 10:03]). Vi har ändrat vår vokabulär och lär oss nya ord och möjligheter som tekniken ger oss, både i arbetet och i det privata livet. Internetanvändandet i Sverige har i åldern 16-84 fördubblats från mitten av 1997 till 2007, 1997 använder ungefär 40 % internet dagligen och 2007 närmre 80 % (SCB [2010-09-21, 11:20] ). Några av de mest besökta internetsidorna i Sverige är webbplatser för sociala medier, endast överträffade av sökmotorn Google och kvällstidningar (Alexa - The top 100 sites in Sweden [2010-09-30, 12:23]). Vi människor ändrar våra vanor från tidigare beteende när det gäller internet och all teknik som är förknippad med att vara uppkopplad. För uppkopplad är precis vad allt fler svenskar tenderar att vara. Information, kunskap och ens bekantskap finns tillgängligt dygnet runt alla dagar i veckan. Nyheterna kommer för all del fortfarande med morgontidningen men informationen finns snabbare och mer lättillgänglig på internet. På arbetsplatser diskuteras och samtalas det om de senaste aktuella händelserna och nyheter av alla dess slag sprids snabbare än vinden. Det senaste inlägget på en blogg eller en statusuppdatering på Facebook talas det om i bekantskapskretsen sekunder efter det att den publicerats. Vi lever allt mer i ett 24 timmars samhälle och då syftas det inte på att våra närbutiker ökar sina öppettider utan det att vår sociala närvaro finns tillgänglig alltid, dygnet runt. Inbjudningar till barnkalas, fester eller evenemang av olika dess slag kommer inte längre via ett brev på posten. Det skapas trådar, events och publiceringar på internet för dessa händelser.
Bakgrunden för denna studie finns i det sociala samröre och tillhörighet som dessa nya sociala medier på internet skapar för oss människor. Studien undersöker vilka faktorer till samhörighet som eventuellt skapas genom sociala medier och vad de betyder på en arbetsplats.
2
1.2
I avsnittet nedan kommer tidigare forskning inom ämnet att beskrivas, detta kommer sedan att användas i den analys och slutsats som följer senare i studien.
Undersökningen CRM and Social Media: Creating Deeper Customer Relationships (Avanade [2011-03-02, 12:52]) genomfördes på 541 företag där 121 var från de fyra nordiska länderna; Sverige, Norge, Finland och Danmark. 90 % av företagen hade en förståelse för att nästa generations anställda kommer att ta med sig sociala medier på arbetsplatsen. Däremot har företagen i undersökningen svårt att se den möjliga potentialen det finns i detta beteende. Vidare pekar deras resultat på att 7 av 10 svenska företag är rädda för sociala medier och den nya tekniken av säkerhetsskäl. Det som de kallar för den nya okonventionella tekniken har företagen en rädsla över. En problematik finns i att företagen anser att mediet i sig är det själva problemet och inte sättet hur de anställda använder det. I undersökningen förklarar de sociala medier så som följer:
”Facebook, Myspace, Linkedin samt även Bloggar, wikier och andra verktyg som inte är direkt kopplade till den anställdes arbetsuppgifter.”
Enligt studien har företagsledningarna som de intervjuat oftast en negativ syn på sociala medier däremot kan de se en koppling mellan sociala medier och en ökad försäljning. Studien pekar även på att företagen ser sociala medier både som en extern kanal och en intern kanal. Statistiken från studien visar även att 67 % av de svenska företagen inte anser att sin ledning förstår potentialen med social medier.
Manpower genomförde 2010 undersökningen Social Networks vs. Management? Harness the Power of Social
Media (Manpower [2011-03-28, 09:12]). En undersökning bland 34 000 företag världen över angående företags
formella policybeslut gällandes sociala medier. Undersökningens resultat visar att enbart 7 % av de svenska tillfrågade företagen har en formell och officiell policy för sociala medier. Jämförande siffra för resterande delar av världen och de tusentals tillfrågade företagen är 20 %. Studien förklarar den oro som företagen känner för de sociala mediernas påverkan på de anställdas effektivitet. De nämner utöver detta även säkerhetsriskerna med att känslig information om kunder lämnas ut och rädslan för att ens eget varumärke svärtas ner av de egna anställda på dessa öppna sociala medier. Dock visar även siffrorna globalt sett att det endast är 4 procent som anser att deras anseende har skadats i någon utsträckning, i Sverige är det 2 % av företagen som anser att anseendet skadats på något vis.
Enligt en pressrelease i Veckans Affärer publicerad i februari 2010 (VA [2011-03-28, 17:23]) berättar Peter Lundahl, VD för Manpower Sverige att företagen behöver ta till sig de sociala medierna och att en eventuell policy inte ska användas i syfte att kontrollera de anställda. Policyn ska enbart fungera som riktlinjer för hur företaget ska dra nytta av de sociala medierna, både för organisationen som helhet och för de anställda. Vidare nämns det även att dessa riktlinjer ska vara något som förändras kontinuerligt allt eftersom utvecklingen förändras. Manpower går så långt att de rekommenderar företag att använda sociala medier för att utveckla nya samarbetsmetoder, rekrytera nya medarbetare och skapa ett högre engagemang hos den enskilda medarbetaren.
3
I rapporten Informationsbranschens tillväxt och utveckling under året (Informationsindex [2011-03-28, 11:00]) publicerad av Informationsindex 2010 investerade svenska företag 43,1 miljarder kronor i PR- och informationsbranschen 2009. Överlag har investeringarna i branschen minskat med 10 % sedan året innan, men detta är troligen pga. den sämre konjunkturen menar studien. 70 % av företagen anser att sociala medier kommer få ett ökat utrymme i slutet av 2011. Undersökningen visar att de svenska företagen minskar sina utgifter för reklam och satsar mer pengar på PR. Under en rådande lågkonjunktur försöker företagen finna mer kostnadseffektiva metoder att sprida sina budskap på, vilket går att härleda till det ökade intresset för PR-tjänster. 61 % av de tillfrågade marknadscheferna instämmer i påståendet att sociala medier är ett kostnadseffektivt sätt att arbeta med kommunikation på. De tar även upp scenariot att det snarare handlar om kunskap och tid för både den anställde och arbetsgivaren.
Institutet för reklam- och mediestatistik (IRM [2011-03-29, 14:41]) tror att riktad marknadsföring och ökade investeringar inom området kommer att öka på sikt. Metoderna som kommer att växa sig allt större kommer förmodligen att vara investeringar i tv, bio, butiksmedier och riktad displayannonsering på internet. IRM tror att de långsiktiga trenderna med ökad andel investeringar i reklam på internet och mer riktad kommunikation håller i sig.
4
Nedan följer en begreppsförklaring till de uttryck som studien kommer att behandla och för att ge läsaren en förståelse för ämnet. Begreppen förklaras vidare under respektive avsnitt.
Begreppet myntades av Tim O’Riley i oktober 2004 på Web 2.0 Conference i San Fransisco, USA (Web 2.0 Conference [2010-09-30, 12:50]). Webb 2.0 användes då som det samlade begreppet för den kommande generationens internettjänster, program samt affärsmodeller på Internet. Webb 2.0 skulle ge användaren en annorlunda och ny upplevelse än den som de tidigare varit med om. Vid användandet av Webb 2.0 ska användaren ha ett avsevärt större inflytande och möjlighet att ha samverkande, föränderliga tjänster, kontakter och funktioner med andra användare. Nedanstående tre punkter är grundpelarna i Webb 2.0 (Design Patterns and Business Models for the Next Generation of Software [2010-09-30, 14:02]):
Användaren av Webb 2.0 ska själv ha möjlighet att bidra till innehållet
Användaren av Webb 2.0 ska tilldelas kontroll över sin individuella information Layouten ska vara tilltalande, användarvänlig och föränderlig.
Vid användandet av Webb 2.0 ska den som använder tjänsterna vara den som är i centrum. Användaren ska ges möjlighet att aktivt vara en del av tjänsten och bidra till förändringar, uppdateringar och hur tjänstens innehåll är utformat. Webbplatserna och de tjänster de tillhandahåller användarna är avsevärt mer dynamiska än tidigare (Webopedia -Web 2.0 [2010-09-30 15:10]). Vad som har varit viktigt för tillväxten av Webb 2.0 är den utveckling som har skett inom området som gjort det möjligt att skapa dessa webbtjänster, AJAX är ett tydligt exempel som kan användas till Webb 2.0 lösningar (W3C [2010-10-01, 09:02]).
En förtydligande bild på hur Webb 1.0 skiljer sig från Webb 2.0 (Sizlopedia - Web 1.0 vs Web 2.0, the Difference [2010-10-01, 11:13]):
5
Facebook lanserades 2004 av grundaren Mark Zuckerberg och är ett socialt nätverk. Ett socialt nätverk ska ge användaren en möjlighet att skapa kontakter med redan befintliga och nya vänner, ett socialt umgänge fast på internet. Det finns en sökfunktion där det går att hitta vänner och bekanta från gamla arbetsplatser, klasskamrater, fotbollslaget eller någon helt främmande om man så vill. Tillsammans skapar alla dess användare ett socialt nätverk med information och bilder. Det går att skicka offentliga och privata meddelande genom olika funktioner på Facebook. Det går att lägga upp fotografier från den senaste semesterresan för allmän beskådning, eller så väljer man exempelvis att enbart visa bilderna för sina vänner.
Vid användandet och registreringen av Facebook utgår detta sociala nätverk från att det är personens korrekta identitet som används. När personen väl är medlem kan man göra sidorna begränsade för vissa typer av användare och det finns en stor valmöjlighet för användaren att själv bestämma över vilka personer som ska se och kunna göra vad. Förutom möjlighet att skriva meddelande och lägga upp foto kan man på Facebook spela mängder av olika spel och använda någon av dessa 550 000 applikationer (Facebook - Statistics Platform [2010-09-20, 16:51]) som Facebook tillhandahåller. Det går att skapa grupper där man kan gå med för att stötta exempelvis ett särskilt Ishockey lag, det finns möjlighet att bjuda in släkten på födelsedagskalas genom att skapa och skicka ut information om ett evenemang till dem. Facebook kostar inget för dig som användare, det är gratis att bli medlem. Nedan återfinns ett utdrag av statistik gällande Facebook (Facebook - Statistics People on Facebook [2010-09-20, 17:11]
):
• Mer än 500 miljoner aktiva användaren (50 % är inloggade minst en gång om dagen). • I snitt har varje person 130 vänner.
• Varje månad spenderar användarna mer än 700 miljarder minuter på Facebook. • Facebook finns på 80 olika språk.
6
Twitter är ett socialt nätverk som fungerar som en mikroblogg, en mikroblogg är när det publicerade materialet inte överstiger 140 tecken. Som exempel har ett SMS i standardutförande 160 tecken. Vid användandet av Twitter utnyttjas särskilda funktioner i texten för att enkelt möjliggöra indexering och sökning av speciella ord (Twitter [2010-09-29, 14:34]). Tjänsten Twitter skapades 2006 av företaget Odeo (140characters – How Twitter was born [2010-09-29, 15:00]), företaget har sitt säte i San Fransisco, USA (Twitter – About [2010-09-30, 12:03]). Tjänsten offentliggör den text som användaren skriver så fort inlägget är publicerat. Det som publicerats kan ses av Twitter-vänner men även av helt okända människor. Twitter ska fungera som ett verktyg att sprida ett meddelande och öka möjligheterna för enkel, snabb och direkt kommunikation genom de ständiga uppdateringarna. Det som medlemmarna publicerar är så kallade tweets vilket kan beskrivas som ett enskilt publicerat Twitter meddelande (Twitter – Glossary [2010-09-30, 08:17]). Twitter har förändrats sedan lansering och det har skett mycket eftersom Twitter bygger på öppna API’er. Det leder till att utifrån en förbestämd uppsättning regler kan Twitter agera tillsammans med andra program. Oberoende parter kan göra detta möjligt och därigenom slutligen öka användningsområdet och Twitters själva funktionalitet, i september 2010 finns det ca 50 000 tredjeparts program/tjänster som använder och interagerar med Twitter (Twitter – About [2010-09-29, 12:16]).
Denna möjlighet till anpassning och utvecklingen leder till att nätverken och medlemmarna ser nya möjligheter och hela tiden utvidgas till allt fler. Twitter skapar ett fritt och öppet kommunikationsmedia mellan aktiva användare, dess bevakare och/eller de personer som besöker Twitter utan varken bevakning eller egna tweets. Twitter kan även användas av företag för att sprida information om nya produkter ge feedback och hjälp åt kunder. (Twitter – About [2010-09-29, 12:33]). Statistik från Twitter i april 2010 (Businessinsider [2010-09-29, 13:09]):
• Twitter har 105 779 710 unika användare
• Varje dag registreras i genomsnitt 300 000 nya användare • 180 miljoner unika personer besöker Twitter varje månad
• 75 % av besöken kommer från ett tredjeparts program (dvs. inte från www.twitter.com) • Twitter har ökat från 25 till 175 anställda på ett år.
YouTube grundandes av Chad Hurley, Jawed Kari och Steve Chen. Den 15 februari 2005 startade de YouTube och sex månader senare var den officiella lanseringen påbörjad. Efter att riskkapitalister investerat kapital i företaget blev YouTube allt större. Kort därefter den 9 oktober 2006 köpte företaget Google YouTube för 1,65 miljarder dollar. (YouTube – Company History [2010-09-30, 16:02])
Det är gratis att lägga upp material på tjänsten, det krävs dock att man är medlem vilket inte heller kostar något. En av reglerna kring det upplagda materialet är att det inte får vara upphovsrättsskyddat material. Det krävs inte att man är medlem för att se redan upplagt offentligt publicerat material. Medlemmar kan göra sitt material tillgängligt bara för deras vänner på YouTube då syns inte dessa för övriga. (YouTube – Community Guidelines [2010-09-30, 16:21])
YouTube beskriver sin tjänst enligt (YouTube – Company History [2010-09-30, 16:09]):
”Man kan hitta förstahandsupptagningar av aktuella händelser, klipp om sina hobbyer och intressen, och massor av galna eller märkliga videoklipp. Fler och fler människor filmar i dag roliga saker som händer dem, och YouTube gör dem till framtidens producenter.”
YouTube Statistik från maj 2010 (YouTube – Fact Sheets [2010-09-30, 16:50]): • YouTube har över 2 miljarder videovisningar per dag.
• Finns tillgänglig på 51 olika språk • Har kontor i 23 länder världen över • 24 timmar video laddas upp per minut
7
Blogg är en förkortad version av engelskans Webblogg, det härstammar från början utifrån orden webbjournal och webbdagbok. I studien kommer ordet och begreppet blogg hädanefter att användas. Bloggar fungerar som en tjänst där dagboksliknande texter och inlägg publiceras i kronologisk ordning med det senaste överst. En blogg kan skrivas av en eller flera personer eller av anställda på ett företag. Antingen kan bloggen vara fokuserad på olika typer av ämne eller ha ett enskilt fokusområde, exempelvis: mode eller politik. (Nationalencyklopedin-”blogg” [2010-10-01, 10:02]).
I bloggar finns det funktioner som kallas för nyckelord, likt de som används via Twitter för att enkelt kunna kategorisera, indexera och utsöka det material läsaren vill nå. Det går att nå bloggarna via en vanlig webbläsare eller via ett RSS verktyg där en samlad vy presenteras. Själva utseendet och layouten kan se olika ut men de publiceras så som nämns ovan i kronologisk ordning med det nyaste inlägget överst. Vid de flesta inläggen finns det även möjlighet för läsarna att ge kommenterar och feedback på det publicerade materialet. De olika bloggpubliceringsverktygen som finns har ett regelverk som menar att materialet som användaren skriver inte får vara rasistiskt mm. (Computer Sweden [2010-10-01, 10:42]). Anledningen till att människor oftast använder sig av bloggar är: • Följa trender • Skapa relationer • Modernt uttryckssätt • Marknadsföra sig själv • Insamlandet av information • Underhållningsvärdet
• Dela med sig av information till andra
Jeff Bullas (Jeff Bullas blogg [2010-10-01, 12:31]) publicerade via sin blogg nedanstående statistik i juli 2010 angående världens mest besökta Blogg:
• Huffingtonpost anses vara världens mest besökta blogg med ca 46 000 000 besök om dagen. • Det är den 155 mest besökta sidan i världen
• Huffingtonpost får över 100 000 kommenterar av sina läsare varje dag (Techcrunch [2010-11-27, 10:32]).
Videobloggar även kallat vlogg fungerar så som beskrivits ovan dock med skillnaden att det är videoinlägg som publiceras istället för text. Videoinläggen kan vara en del av en blogg eller enbart publiceras så som en vlogg. Videoinläggen laddas upp antingen på bloggpubliceringstjänsten eller via mer renodlade videopublicerings webbtjänster där YouTube är den största.
8
Teoriavsnittet kommer att sträva efter att förklara två olika teoretiska synsätt för att slutligen under analys och slutsats återkoppla till dessa och därigenom skapa förståelse hur dessa teorier kan och har använts. Dels kommer det under detta avsnitt att beskrivas hur symboliken skiljer sig från den traditionella synen på organisationer. Symboliken visar och förklarar den moderna organisationen och lägger vikt på komplexiteten och alla dess olika mångtydligheter som en organisation har. Symboler används för att förklara och förmedla organisationers myter, värderingar och inte minst samhörighet. Berättelser och historier fungerar som en katalysator till en stor kommunikationsmöjlighet för de anställda på en arbetsplats. Ritualer av alla dess olika slag skapar närvaro och samband precis så som de viktiga metaforerna lek och humor. Används dessa symboliska redskap rätt skapas det en samhörighet och känsla hos individerna utöver ett arbete. Enligt den tidigare forskningen inom området förstår och satsar organisationer allt mer på sociala medier, vilket bidrar till att skapa denna symbol för samhörighet. De valda och presenterade teorierna ger en förståelse av vad det symboliska värdet är i form utav sociala medier på en arbetsplats. Teorierna ska finnas som grund för att förklara och konkretisera betydelsen av detta. Tillsammans med den tidigare forskningen som redan nämnts under kapitel 1 bildar teorierna en grund för studiens analys och slutsats av de intervjuade individerna. De motivationsteoretiska modellerna och teorierna som presenteras ska finnas som grund för att förstå vad de mänskliga drivkrafterna och behoven möjligtvis kan vara. Teorierna beskriver vad individen strävar efter och vad som gör denne motiverad. Hur skapas drivkraften hos personerna på arbetsplatsen och vad behövs för att de ska känna samhörighet med de andra anställda. Motivationsteorierna förklarar sin syn och beskriver olika faktorer som behöver infinna sig för att leda till en god atmosfär, bra samhörighet och god känsla för arbetet och dess medarbetare. Avsnittet tar även upp de grundpelare som tidigare forskning har visat och som därefter har utvecklats allt eftersom tiden gått.
9
Nedan följer teoripresentation och beskrivning av de olika modeller som studier kommer att fokusera på.
–
Latham (2007) förklarar i sin studie Work motivation: History, theory, research and practice, att två utav tre medarbetare på en arbetsplats fortsätter att arbeta även om de rent ekonomiskt klarar sig utan lönen de får från sitt utförda arbete. Beteendet som studien visar på är att de människorna känner ett behov av att känna samhörighet, tillhörighet samt personlig utveckling, vilket de får genom att vara närvarande på sin arbetsplats. Motivationen som ledaren kan ge till sin grupp är det viktigaste för en ledare av en grupp (Berg, 2004). Larsson och Kallenberg (2006) menar vidare att en av de viktigaste faktorerna för en arbetsplats att använda sig utav är att uppmuntra kreativitet som i slutändan kan leda till att medarbetarna kommer med nya idéer och influenser i arbetet. Vilket skapar samhörighet och en god närvaro bland de anställda. King och Anderson (2002) hävdar att individen ska känna sin sociala identitet accepterad i gruppen för att kunna utvecklas, individen ska således till slut känna sig socialt accepterad av gruppen dvs. arbetsplatsen som helhet. Bolman och deal (2007) förklarar i sin tolkning av Eagle-projektet hur viktig humor och lek kan vara på en arbetsplats. Studien menar att i de flesta grupper finns det ett fokus på prestation och på att utföra den uppgift man blivit tilldelad. Det som inte innefattas i uppgiften är inte av någon vikt och åsidosätts därefter. Gruppens allvarlighet blir den högsta dygden. Däremot menar Bolman och Deal (2007) att i effektiva och välpresterande grupper utgör humor och lek en motvikt till allvaret. Det skapas någon form av balans mellan dessa två motparter. Förutom att fungera som en motpart och leda till högre samhörighet skapar det även en god laganda och är bra för kreativiteten och samhörigheten bland gruppmedlemmarna. Kidder (1981) presenterar i sin studie att humor och lek stundtals överskrider gränserna för vad som får anses som god och etisk smak, men detta osmakliga och likaså vulgära beteende skapar en identitet för gruppen. Vaill (1982) har i sin studie om högpresterande grupper kommit till sin slutsats att själva själen och andan är oerhört centrala delar av alla dessa högpresterande grupper. Medlemmarna i de grupperna förklarade det som om att de alltid kände andan – en känsla som var avgörande för arbetets mening och värde. Kotter och Hesketts (1992) Corporate Culture and Performance och Collins och Porras (1994) Built to last presenterar entydigt bevis för att det finns en koppling mellan symboler och det ekonomiska slutresultatet.
10
Metaforerna humor och lek på en arbetsplats beskriver Bolman och Deal (2007) som något av stor vikt. Vid en undersökning av olika företag kom de fram till nedanstående när de frågade arbetsplatsernas chefer hur de såg på sin organisation i dagsläget och hur de önskade att den såg ut. Vidare menar Bolman och Deal (2007) att med hjälp utav metaforerna humor och lek kan deras nedanstående framtida mål för organisationen uppnås. Ett utdrag från undersökningen:
Dagsläget:
En labyrint Sladdrig pasta Kalabalik
Ett omöjligt pussel En hjord hästar
Önskvärt:
Ett väloljat kugghjul en välvuxen ek ett mästarlag en smidig maskin ett folk
Det är viktigt att ställa sig frågan varför en organisation använder humor. Humorn fyller en mängd viktiga funktioner så som: den interagerar, ger uttryck för skepsis, bidrar till flexibilitet och anpassningsförmåga samt signalerar status. Om individerna använder sig utav detta leder det därefter till en socialiserande och inneslutande effekt och slutligen signalerar den någon form av medlemskap på arbetsplatsen. Förutom detta bidrar det till en ökad solidaritet och skapar en möjlighet att nedmontera frågor och perspektiv till något tydligt. (Hansot, 1979) I de flesta situationer är lek och humor avgränsande från arbetet (Bateson, 1972; Goffman, 1974). De menar att man istället ska betrakta lek och humor som en medvetenhet och möjlighet vilket uppmuntrar till experimenterande, flexibilitet och anpassning.
Mitroff och Killman (1975) menar att historier förmedlar information, värderingar, etik och myter på ett levande och övertygande sätt. Ritualer ger mening och struktur på arbetsplatsen (Fulghum, 1995). Armstrong (1992) förklarar vidare att historier är ett enkelt, tidlöst och minnesvärt sätt att genomföra följande saker på:
• Träna och utbilda människor • Sprida företagstraditioner • Bemyndiga människor • Uppmärksamma prestationer • Sprida information och budskap • Marknadsföra och sälja
11
Självförverkligande
Uppskattning och status
Kontakt
Säkerhet
Fysiologiska behov
K G Madsen (1970) menar att individen har olika grundmotiv: organiska, känslomässiga, sociala och aktivitetsmotiv. Alla dessa motiv är viktiga för att arbete ska bli väl utfört. Det fungerar som drivkraften för den anställde. Dessutom betyder det oerhört mycket för trivseln på arbetsplatsen om alla är nöjda med arbetet. Aktivitetsmotivet behöver tillfredsställas maximalt genom arbetsuppgifterna. Detta för att skapa omväxling i arbetet samt även spänningsbehov och nyfikenhet. Det lyfter även fram innebörden av att ha ett tillgodosett kontaktmotiv. Grunden i arbets- och motivationsteori finns i Mazlows (1954) studier och den behovspyramid han utformat. Behoven som återfinns i behovstrappen är: fysiologiska behov, säkerhetsbehov, kontaktbehov, uppskattningsbehov, statusbehov samt självförverkligande. Fredrik Herzberg (1959) bygger vidare utifrån Mazlows (1954) modell och definierar de han valt att kalla för Hygien- och Motivationsfaktorerna. Hygienfaktorerna är hur själva arbetsplatsen och miljön är utformad, de beskrivs så som lön, trygghet, arbetsvillkor och status. Motivationsfaktorerna är mer i relation till det utförda arbetet så som: ansvar, erkännande, arbetsuppgifter och utvecklingsmöjligheter. I figuren nedan presenteras Bruzelius och Skärvad (2000) sambandet mellan behovspyramiden och hygien- samt motivationsfaktorerna.
Motivationsfaktorer
12
De teorier och modeller som både Mazlow (1954) och Herzberg (1959) har utformat är grunden för modernare forskning inom området. Deci och Ryan har konkretiserat och presenterat sin teori: The Self Determination
Theory vilken ska förklaras vidare i detta stycke. Deci och Ryan (2002) förklarar att det behöver finnas en
uppfattning för individens välbefinnande. I deras teoriförklaring beskriver författarna att det finns tre grundläggande behov hos individen. De behoven definieras så som: kompetens, självbestämmelse och samhörighet. För att en individ ska må så optimalt som det är möjligt krävs alla tre och att de fungerar i harmoni med varandra. Det finns tydliga kopplingar till Mazlows (1954) beskrivning av det sista avgörande självförverkligande steget i behovspyramiden som tidigare förklarats i studien. Det går att göra tydliga kopplingar till samhörighetsbehovet och den tidigare forskningen som studien presenterat, men framförallt för att se sambandet mellan den symboliska betydelsen av sociala medier och vilken effekt samhörighetsbehovet på en arbetsplats har. Enligt Deci och Ryan (2002) är den inre motivation individens behov att hela tiden vara i kontinuerlig rörelse för att lära, förstå och uppnå. Teorierna grundar sig i deras studier som förklarar att den inre motivationen finns hos individen eftersom vi arbetar för att i slutändan bli självbestämmande. Individen känner ett mått av tillfredställdhet vid utförande av aktiviteter så som detta. Samhörighetsbehovet behöver vara uppfyllt för att personen på en arbetsplats ska känna välbefinnande och för att skapa en så optimal psykisk trivsel och närvaro som möjligt.
Vi människor har ett konstant tryck på oss att vi måste vara anpassningsbara och flexibla för att hela tiden utvecklas och förändras till något mer än det vi är från början. Både omedvetet och medvetet sker detta ständigt mitt framför ögonen på oss. Våra liv är i konstant rörelse och allting förändras, familjen och människorna i vår omgivning men likaså en själv. (Giddens, 2003)
McClelland (1975) definierar sin teori utifrån interna faktorer om att varje person har tre olika behov, prestation, makt och samhörighetsbehov. Samhörighetsbehoven kan brytas ner till tre specifika faktorer: uppmuntran, godkännande från andra och en tendens att vara anpassningsbar utifrån andra personers normer och tycke. Studien pekar även på att personer vill förbättra och förnya saker genom kreativitet och resultat. Individen vill om det går ha snabb återkoppling angående deras utförda arbete. Individerna får även ses så som om de vore under en kontinuerlig rörelse då inget av behoven är av konstant natur. (Shriberg & Schriberg, 2010)
13
Sociala medier spelar en allt större roll av våra liv. Tidigare användes dessa framförallt enbart på fritiden men numera är de en allt större del av våra liv, vilket leder till att de även integreras allt mer med arbetet. Nedanstående punkter har fungerat som utgångspunkt till problemfrågeställningen.
• Leder den ökade webbaserade interaktionen till en högre samhörighet på en arbetsplats?
• Kommer teknologin som innefattas av de sociala medierna att påverka rollerna och samröret mellan personer och vilken eventuell betydelse har den för anställda på en arbetsplats?
• Kommer den möjlighet till interaktion som de sociala medierna ger att öka deras gemenskap eller blir det snarare en minskad kontakt och mindre relationsbyggande?
• Har dessa öppna internetplatser där du själv som användare lämnar ut material till allmän beskådning förändrat ditt sätt att se på förhållandet till arbetet och medarbetarna?
• Kommenterar du som användare av de sociala medierna material som är läsbart för andra personer under arbetstid, läser du annat material som andra kollegor publicerar?
De sociala medierna är allt mer en del av vår vardag däremot finns det enligt den tidigare forskningen ännu många företag som ser sociala medier som ett hot och stänger ute dem från deras system. Uppfattning är att företagen kan missa den tänkbara potential det finns i de sociala medierna, de vet inte vad de egentligen kan bidra med. Det man inte vet något om blir då per automatik något som är destruktivt och inte får användas. Problemområdet i denna studie grundar sig i de två fenomenen sociala medier och samhörighet på en arbetsplats. Studien ska sträva efter att observera, förklara och definiera vilken påverkan sociala medier har på samhörigheten på en arbetsplats. De tidigare studierna förklarar att sociala medier får en allt större genomslagskraft på företagen. De skiljer på det som externa och interna sociala medier. Denna studie ska undersöka de externa sociala medierna som tidigare förklarats under begreppsavsnittet. Men vad som är viktigt att poängtera är att det finns en inbördes distinktion mellan externa sociala medier. Ett alternativ är att de externa sociala medierna rör kunder så som kundhjälp, detta avser studien inte undersöka. Studien ska undersöka vad de externa sociala medierna har för påverkan på samhörighet bland de anställda på företaget. Således behandlar studien inte kundhjälp via sociala medier utan enbart hur de anställda på arbetsplatsen använder sociala medier på en privatnivå. Det som denna studie ska studera är de externa sociala medierna, således kommer inga för företaget specifika system, medier etc. att undersökas, mer om detta i stycket avgränsningar. Tidigare forskning tyder på att nästa generations anställda och även de som har kommit in på arbetsmarknaden de senaste åren har sociala medier som en naturlig del i deras vardag. Forskningen beskriver även vikten av att vara med i den befintliga utvecklingen och ta till vara på de möjligheter som detta ger. Sociala medier kan således fungera som ett kommunikationssätt och skapa ett fungerade, snabbt och effektivt kontaktnät. Denna studie syftar att undersöka vad för effekt sociala medier har på de anställda inom en arbetsplats. Utifrån det kan det ses som att det är de interna faktorerna för samhörighet som möjligtvis påverkas genom sociala medier som kommer att undersökas i denna studie. Det har inte tidigare genomförts en liknande studie och inte heller en studie på en arbetsplats av denna art. Arbetsplatsen har enligt diskussioner med överordnande en uttalad filosofi att sociala medier på arbetsplatsen är godkända att använda, så länge de anställdas primära arbete genomförs lyder arbetsplatsen under parollen ordered liberty (Burke, 1790). Studien kommer att genomföra en tolkning av undersökningen med grund i de arbetsmotivationsteorier, tidigare forskning samt det symboliska organisationsperspektivets beskrivning. Med utgångspunkt och stöd av den kvalitativa intervjustudien ämnar denna studie sträva efter att förklara och definiera den eventuella påverkan sociala medier har för anställda på en arbetsplats. Således formuleras problemfrågeställningen:
”Påverkar sociala
14
Den tidigare forskningen och de undersökningar som har skett inom området har inte studerat det som denna studie ska undersöka. Det som denna studie vill undersöka och försöka utröna är om sociala medier påverkar samhörigheten bland de anställda på en arbetsplats. Den teoretiska analysen av den kvalitativa undersökningen ska sträva efter att finna det möjliga sambandet mellan sociala medier och samhörighet på arbetsplatsen. Denna studie lämnar och bidrar med kunskap om ämnet som rör sociala medier och vilken betydelse det kan tänkas ha på en arbetsplats. Studien är av intressant då sociala medier beskrivs som något som blir allt viktigare och mer centralt i arbetslivet, vilket även stöds av den tidigare forskningen. Slutsatsen och analysen av studien kan användas i syfte att försöka förstå dessa faktorer och vad de egentligen har för betydelse. Studien kan vara av intresse för arbetsplatser för att förstå den tänkbara effekten som betydelsen av sociala mediers användande kan ha för deras organisation.
Variablerna i denna studie kan ses som sociala medier och samhörighet bland de anställda. Hypotesen ska försöka besvara om det finns ett samband mellan variablerna som presenterats och även fungera som en förutsägelse av det möjliga svar som studien förväntar sig att finna (Rienecker & Jørgensen, 2002).
Hypotesen ska försöka påvisa att det finns en tänkbar relation och korrelation mellan dessa två ovan nämnda variabler. Studien ska sträva efter att klargöra vilken effekt sociala medier har på samhörigheten på en arbetsplats. Utifrån det som beskrivits och diskuterats ovan är hypotesen för studien således: Sociala medier
påverkar samhörigheten.
Arbetsplatsen där intervjuerna har ägt rum på ger de anställda möjlighet att använda sig av sociala medier på arbetstid. Sociala medier får användas så länge det inte avspeglar sig negativt på det utförda arbetet som den anställde är tillsatt för att utföra. Det får inte heller ske någon form av utlämnande av känslig information som kan skada företaget eller någon kund. Känslig information får i detta fall anses vara allt som rör kunderna och inte öppet officiella ställningstagande eller beslut som rör företaget. Under litteraturstudierna har det framgått att det inte tidigare genomförts en studie av denna karaktär. Arbetsplatsen och de intervjuade individerna lämpade sig därför väl för studien. Det har utifrån detta genomförts en egen kvalitativ studie på arbetsplatsen som beskrivs utförligare i avsnitt 5.2 Beskrivning av arbetsplatsen som utgångspunkt och referens. Det som urskiljer studieobjektet som sådant är möjligheten att studera individer som blivit anställda vid olika tidpunkter och således arbetat där under olika långa perioder och kan möjligtvis ge en bredare syn på ämnet, samt att respondenterna har en stor åldersspridning och både män och kvinnor har blivit intervjuade. De anställda arbetar vid ett eget skrivbord och har tillgång till en dator under hela sitt arbetspass. Internet är öppet för de anställda att använda så som de behagar förutom kriminella, oetiska samt webbplatser som innehar skadlig kod. De webbplatserna är inte nåbara via arbetsdatorn, förutom det finns inga övriga restriktioner om vad som får göras eller inte så länge det inte ger en negativ effekt på det faktiska arbete som ska genomföras. Mer information om hur själva intervjuerna har gått tillväga och anställningsinformation om de intervjuade personerna återfinns i kapitel 5 Empiri.
15
Kvalitativ undersökningsmetod genomförs och tillämpas genom observation och undersökningar av en särskild grupp eller institution. Kvalitativ metod har som huvudmål att undersöka och studera den egentliga verkligheten och beskriva, analysera och bearbeta det som undersöks. En generaliserbar kausalitet är svår att nå vid en kvalitativ undersökning så som denna. Däremot går det att härleda dessa premisser till det faktum att det är så de tolkats i denna studie. Det som undersöks i en kvalitativ undersökning är de människor och grupper som studeras genom dessa undersökningar. Kvalitativ undersökningsmetod har sin grund i sociala antaganden och hur man studerar det som de vill beskriva som verklighet. Kvalitativ undersökningsmetod innebär att studien undersöker beteende och mönster genom intervjuer eller observationer av eller med de berörda personerna. Studiens intresse och fokusområde finns i att undersöka det som går att studera via en kvalitativ undersökningsmetod. Studien använder utifrån detta ett hermeneutiskt angreppssätt då studien tolkar data som samlats in via den kvalitativa undersökningen. (Bryman, 1997)
Kvantitativa undersökningsmetoder förklarar olika varianter att samla in och bearbeta data. Om studien istället använt sig utav kvantitativ metod som i allmänna ordalag handlar om insamling av numerisk data (Bryman, 2009), vilket då genererar kvantifierbar data utifrån statistiska undersökningar. Kvantitativmetod ska framställa data som därefter ska undersökas med hjälp av olika tänkta teorier och/eller hypoteser som forskarna ställer i förhållande till datan från den kvantitativa undersökningen (Bryman, 1997).
Halfpenny (1979), Bryman, (1988) och Hammersleys (1992) forskning har sammanfattats till olika begrepp som är signifikanta för kvalitativ- och kvantitativforskning. Kvalitativ forskning behandlar ord, deltagarens uppfattning, kontextuell förståelse och mening. Kvantitativ forskning studerar siffror, statistik, generalisering och hård tillförlitlig data. Kvalitativ forskning använder ord för att förstå och presentera en analys av en grupp i samhället. I kvalitativ forskning är det deltagarens synsätt som lyfts fram, fokus finns i vad de intervjuade eller observerade anser vara betydelsefullt. I kvalitativ forskning har forskaren en närmre relation till studieobjekten än vid kvantitativ forskning. Utifrån statistisk data studerar kvantitativa metoder förändring och samband över tid på ett mekaniskt vis. Vid kvantitativ metod strävar man efter att göra undersökningen så generaliserbar som möjligt, vid kvalitativa undersökningar strävar man efter att skapa en förståelse av kontexten i den avgränsade miljö undersökningen skett i. Denna undersökning studerar en grupp människor på en arbetsplats, undersökningen behandlar deras ord och uppfattningar om ett särskilt ämne. Undersökningen ska inte resultera i något generaliserbart för samhället i stort utan har fokus på en särskild grupp i samhället. Reliabilitet och validitet i studien beskrivs utförligare i 4.4 Datainsamlingsmetoder. Genom närvaron på arbetsplatsen skapar författaren en nära relation till de intervjuade och det möjliggör att deras enskilda synsätt lyfts fram då de får tala fritt om detta vid intervjuerna. Studien fokuserar inte på beteende över en längre tid och ser inte på tänkbara samband vid olika tidpunkter. (Bryman, 1997)
Utifrån det som beskrivits ovan är studien inte enligt normerna för kvantitativ metod, vid denna undersökning studeras främst beteende, upplevelser, känslor och uppfattningar i en avgränsad grupp. Enligt det som förklarats så uppfyller studien de grundprinciper som kvalitativ metod förespråkar. Utifrån ovanstående diskussion kring metodval ämnar uppsatsen följaktligen använda kvalitativ metod.
16
Studiens undersökningsdesign utgör riktlinjerna för analys och insamling av uppsatsens data (Bryman, 2009). Undersökningsdesignen baseras på vilken prioritering som ges ett antal aspekter av forskningsprocessen (Bryman, 2009). Studien har således lett till en kvalitativ studie av data insamlad från de intervjuer som genomförts på arbetsplatsen vilket det beskrivs mer om under empiriavsnittet.
Med grund i den kvalitativa undersökningen kommer sedermera resultatet att tolkas utifrån den tidigare forskningen som finns i ämnet samt med stöd av de teorier och studier som har beskrivits utförligare under teorikapitlet. Detta görs för att försöka tolka ett eventuellt samband mellan sociala medier och deras möjliga påverkan på en arbetsplats.
Datainsamlingsmetoder behandlar de områden om kvalitativ data som studien använt sig utav samt även hur de har bearbetats efter insamlandet (Bryman, 2009).
Författaren till studien har genomfört en egen datainsamling i form av kvalitativa intervjuer på en arbetsplats, studien kommer enbart använda sig utav detta material och ingen tidigare insamlad data. Det leder till att den data som samlats in och sedan analyserats anses vara primärdata (Björklund & Paulsson, 2003).
I kvalitativ forskning finns det olika varianter av intervjuer, denna studie kommer att använda sig utav enskilda intervjuer. Studien har inte använt sig utav fokusgrupper vid intervjuerna utan de är gjorda enskilt mellan författaren och individen i fråga (Bryman, 2009). Studien ämnar inte studera hur personerna diskuterar och agerar sinsemellan när de får höra varandras åsikter i de frågor som ställts därav har inte denna metod valts. Vid ostrukturerade intervjuer används i vissa fall enbart en fråga och den intervjuade har stor valmöjlighet hur denna besvaras. Forskaren har ingen utarbetad intervjumall att utgå ifrån och intervjun anses vara fri. Dessa intervjuer liknas med ett vanligt samtal. (Burgess, 1984)
Vid en semi-strukturerad intervju har forskaren ett särskilt tema som gäller för hela intervjun samt en förbestämd mall att utgå från, i detta fall kallas det en intervjuguide med förbestämda intervjufrågor. Den som blir intervjuad har stor möjlighet att själva besvara frågorna så som den uppfattar de och forskaren behöver inte ställa samtliga frågor och inte heller ställa dem i den ordning som finns i intervjuguiden om informationen som fås anses vara tillräcklig för studien. Det går att ha olika stor tyngd på vissa delar av intervjun men denna studie har arbetat utifrån en intervjuguide där det har funnits vis valfrihet bland författaren att ställa frågor. I bilaga 1 hittar ni intervjufrågorna som denna studie har använt sig utav.
17
Enligt Lofland och Lofland (1995) finns det viktiga aspekter att utgå från i en intervjuguide. Studien har utgått från detta när intervjuguiden samanställdes. I bilaga 1 finns intervjufrågorna återgivna. Nedan finns ett utdrag av de grundpelare som användes som bas vid skapandet av intervjufrågorna:
• Ställ inte ledande frågor
• Var en påläst intervjuare, ta reda på information om arbetsplatsen, lokalen osv.
• Genomför intervjun i en ostörd miljö samt påpeka för den intervjuade att allting är konfidentiellt och sker helt anonymt.
• Bekanta dig själv med respondenten och vice versa genom att ställa frågor om, ålder, namn, arbetsposition etc.
• Frågor som berör ett visst ämne bör komma i följd av varandra
• Formulera frågorna på det vis att respondenten förstår själva frågan i sig
Nedan presenteras även Kvales (1996) kravlista över intervjuaren. Kvales (1996) kravlista har likaså den används som utgångspunkt i utformandet av intervjuguiden.
• Insatt • Styrande • Kritisk • Kommer ihåg • Tolkar • Balanserad • Etisk medveten • Strukturerad • Tydlig • Visa Hänsyn • Sensitiv • Öppen
Utifrån de ovannämnda riktmärkena för att skapa en intervjuguide har den för studien specifika intervjuguiden i
bilaga 1 skapats. Intervjuguiden är utformad efter både Lofland och Lofland (1995) och Kvales (1996) samlade
faktorer för kvalitativa intervjuer och uppfyller således deras krav och riktmärke.
Innan intervjuerna genomförs kommer de tillfrågade att få intervjufrågorna skickade till sig två dagar före intervjuerna äger rum. När själva intervjun är genomförd och alla data har samlats in och sedan även bearbetats och tolkats utifrån inspelningarna kommer datan att transkriberas. När detta är sammanställt kommer respondentvalidering ske genom att det insamlade och sammanställda materialet vid respektive intervju kommer att sändas via email till respondenterna för att säkerställa en god validering. De ges möjlighet att komma med synpunkter om materialet och den intervju som genomfördes. Anledningen till varför detta görs är att få en bekräftelse och säkerställa att den beskrivning som författaren genomfört överensstämmer med de intervjuades uppfattning. (Bryman, 2009).
18
Den kvalitativa datan kommer att bearbetas och analyseras utifrån den problemfrågeställning studien ställt upp. Det som då är av intresse är hur tillvägagångssättet är för att hypotespröva studien. Hur insamlandet av data har skett samt hur urvalet föll på dessa personer för intervjuerna samt hur representativa de i slutändan är, samtliga tänkbara aspekter måste tas med för att säkerställa en hög reliabilitet och validitet i studien. I kvalitativa undersökningar anses den interna validiteten och reliabiliteten vara hög men däremot är den externa validiteten och reliabiliteten låg. Själva validiteten och reliabiliteten i studien avser vilken kvalité undersökning har (Mason, 1996). I kvalitativa undersökningar går det att dela in denna kvalité i fyra olika punkter som nedan förklaras vidare (Lecompe & Goetz, 1982)
Extern reliabilitet behandlar i vilken utsträckning studien är möjlig att replikera. I kvalitativ forskning vilket denna undersökning använder sig utav är det svårt att nå en hög extern reliabilitet. Det är mer eller mindre omöjligt att få en social miljö att stå stilla i tiden samt inte på något sätt göra något som leder till att de sociala betingelserna förändras. Om en studie trots det blir duplicerad och då ska genomföras på nytt och på samma studieobjekt är det av stor vikt att forskaren utför arbetet och är så snarlik den första forskaren i sitt tillvägagångssätt som möjligt.
Extern validitet förklarar i vilken utsträckning studiens resultat är generaliserbart eller ej. Extern validitet är svår
att uppnå vid kvalitativa undersökningar så som denna då det finns ett särskilt urval och specifik grupp som är
studerad och inte en bred massa.
Intern reliabilitet betyder att de som utför själva undersökning agerar och handlar utifrån samma mall och roll vid undersökningen. Eftersom denna studie genomförs av en person kommer inte detta problem uppstå vilket leder till att den interna reliabiliteten kommer att vara hög. Likaså kan det finnas konflikter i hur olika personer uppfattar situationer som sedan ska undersökas och bearbetas.
Intern validitet hävdar att det ska finnas en liknande överenstämmelse mellan de observationer som genomförts och de teoretiska modeller och idéer som sedermera presenteras i studien. Vid en kvalitativ undersökning tenderar närvaron och delaktigheten i den sociala miljö som undersöks leda till en hög grad av denna överenstämmelse. Den interna validitet anses vara hög när studien har en hög grad av överensstämmande mellan observationerna och begreppen som analyseras.
19
Studien har undersökt data från de kvalitativa intervjuerna och kan således anses vara en smal studie inom området då det har varit fokus på en arbetsplats. Studien studerar kvalitativ data för att utifrån det som framgår ställa det i förhållande till tidigare forskning och de valda teorierna samt studierna i området kring sociala medier. Allt för att testa hypotesen: Sociala medier påverkar samhörigheten. Nedan finns arbetsprocessen för intervjudelen av studien:
Kontakt med arbetsplatsen där intervjun ska genomföras
Kontaktperson på arbetsplatsen godkänner intervjun
Genomförande av intervjuer
Transkribering
Respondentvalidering
Sammanställning och analys av empirin
Resultat och Slutsats
20
Den arbetsplats som själva undersökningen ägt rum på har cirka 140 stycken anställda. Av dessa har åtta personer intervjuats, tre stycken kvinnor och fem stycken män. Åldern har varit mellan 21-37 år. De anställda har arbetat på arbetsplatsen mellan tre månader och upptill fyra år. Personalen på arbetsplatsen har ständig tillgång till datorer då det används i deras arbete. Arbetsuppgifterna går främst ut på att tala i telefon med kunder och hjälpa dessa med de frågor som ställs. Det finns inte någon restriktion på vilka internetsidor som får användas så länge de inte innehåller rasistiskt, pornografisk mm. innehåll. Intervjun har ägt rum efter eller före deras ordinarie arbetstid, intervjuerna har skett i ett avskilt grupprum som tillhandhölls av arbetsplatsen. De intervjuade har före varje intervju blivit medvetna om att intervjuerna är helt anonyma och de har även blivit tillfrågade de fick spelas in. Samtliga svarade ja på frågan angående inspelning och ansåg att när det gällde anonymitet var det fritt fram att använda ålder, kön, anställningstid och anställningsuppgifter. Deras namn eller ytterligare information om vem de intervjuade är eller information om arbetsplatsen i sig kommer inte att återges.
Anledningen till varför personer med olika anställningstid har valts är för att skapa ytterligare en distinktion och särskilja än mer faktorer och specialisera studien kring en djupare innebörd av sociala medier på arbetsplatsen. Genom att göra intervjuer med personer med olika lång anställningstid, ålder och kön skapas referenspunkter som ger en vidare insikt och djupare förståelse angående hypotesen och problemfrågeställningen. Deras arbetsuppgifter är desamma och de arbetar i samma lokal med likadan tillgång till datorer i arbetet. Intervjuerna ägde rum under två olika dagar och var mellan 30-50 minuter långa. Valet av dessa åtta respondenter föll sig naturligt då det var de dagar då jag tilläts vara på arbetsplatsen och det enligt deras ordinarie schema påverkade arbetet så lite så möjligt. Som författare önskade jag att få personer med olika ålder, kön och anställningstid för att få en bredare bild av arbetsplatsen. Detta föll väl ut då det vid intervjutillfällena visade sig att respondenterna stämde in på de olika kriterierna. De är dock inte specifikt utvalda för detta syfte utan det utgicks ifrån det schema de hade, de dagar jag fick vara där och att det inte skulle påverka deras ordinarie verksamhet genom att jag tog resurser ifrån den.
De olika respondenternas svar kommer att redogöras under samlade avsnitt där deras gemensamma uppfattning först beskrivs och därefter anges citat från intervjutillfällena. En återkoppling till empirin kommer att ske löpande i själva analysen och resultatet av analysen kommer mynna ut i slutsatsen av studien.
21
Nedan kommer svar på frågorna att publiceras och transkriberas. Citat från intervjuerna som rör varje rubrik återfinns efter respektive stycke.
Vid intervjuerna av de åtta personerna har samtliga gett otvetydiga svar i frågorna under intervjun som rör samhörighet på arbetsplatsen. Deras diskussioner och resonemang visar att de förstår och kan beskriva vikten av en god samhörighet. Svaren pekar på tydliga faktorer så som att utan ett en god samhörighet fungerar inte arbetet väl och trivseln blir lidande, det i sin tur påverkar i förlängningen arbetsprestationen negativt. Utanförskap och ovetskap om varandra skapar inget samtals utrymme och ingen nära relation på arbetsplatsen. Genom de sociala medierna skapar de enligt intervjusvaren en tydlig koppling och tillhörighet till något större och mer än just till själva arbetet i sig.
Via Facebook kan de se vilka som redan är vänner med vem, var de varit på semester och vilka sevärdheter de då besökt. De kan se vilken musiksmak kollegorna har och vilken dag någon annan på arbetsplatsen fyller år på. Vidare nämner de anställda att de möjligtvis läser samma bloggar och då skapar det i sin tur en diskussionsmöjlighet kring det som publicerats där. Videoklipp som visats på YouTube leder till skratt och diskussion bland de anställda. Vid intervjuerna berättar dem att själva utbytet av denna samhörighet inte alltid bara sker verbalt utan det kan likaväl ske över det sociala mediet i sig. Twitter har inte visat sig vara något som använts utbrett av de anställda, det används dock men i avsevärt mindre omfattning än exempelvis Facebook. Två av de intervjuade använder Twitter och har aktiva konton vilket innebär att de dels twittrar själv och även läser andras tweets, dock läser de inte varandras eller andra kollegors tweets. Utifrån intervjuerna och den definition som denna studie har haft på sociala medier är de vanligt mest förekommenade i följande ranking med det populäraste föst: Facebook, YouTube, bloggar och Twitter.
I intervjun undersöktes det även vad för faktisk betydelse de sociala medierna har på benägenheten och möjligheten att skapa nya vänner på arbetet. Respondenterna menar att det som på de flesta arbetsplatser finns olika grupperingar. Grupperingarna i sig skapar en extra dimension av samhörighet, inom grupperingarna känner man däremot individerna mer eller mindre bra. Oavsett hur väl någon annan känner en annan inom samma grupp ger svaren lydande att sociala medier ökar deras samhörighet eftersom det skapar ytterligare något att knyta an till.
Respondenterna menar att sociala medier öppnar dörrar för djupare diskussioner, upplevelser och känslor som annars inte skulle ha funnits. Svaren vid intervjuerna hävdar även att det oftast inte skapas några direkta första kontakter via sociala medier utan den initiala kontakten sker muntligen genom att man sitter bredvid en ny kollega, råkar hamna i kaffe kön tillsammans eller har lunch på samma tid. Sociala medier kan enligt intervjuerna leda till att de anställda allt mer tenderar att ta med sin fritid till arbetet då de ständigt har tillgång till de sociala medierna. Respondenterna lyfter vid flertalet tillfällen fram vikten av att ha en bra samhörighet och bekräftar även att arbetsplatsen i allra högsta grad har en sådan. På nästa sida följer ut utdrag av citat från intervjuerna som visar på det som beskrivits i detta stycke.
22
Nedan finns citat från intervjuerna som rör just sociala medier och vilken påverkan det har på samhörighet.
”Om vi inte upptäckt att vi hade gemensamma vänner på Facebook hade vi inte diskuterat, utan det hade varit andra samtalsämne. Men bara det att vi blev vänner på Facebook fick vi andra samtalsämne, bara för att det startade en lite låga som sedan brann vidare…”
”[…]Det är ju alltid kul att veta vad folk runt omkring sig gör.”
”[…]Jag tycker faktiskt samhörigheten är mycket bra. Den är faktiskt extremt bra.”
”Det pratas väldigt mycket om det, man hojtar till sin kollega att kom och kolla på detta här på Facebook eller YouTube. ”
”Jag tycker att samhörigheten är jättebra, den är väldigt bra jämfört med jobb jag haft tidigare, vi har jätte bra samhörighet…”
” […]Jag såg detta här på Facebook, har du också sett det? Så diskuteras det.”
”Man hittar samtalsämne ändå men det underlättar för goda relationer på jobbet, Det är större sannolikhet att man snappar upp något roligt på dehära sociala medierna istället för att bara prata väder.”
”Jag tror nog att sociala Medier påverkar, det gör att man har lite bättre koll på kollegors privatliv, men jag tror att man kommer varandra närmre… ”
”Även om jag aldrig förr har träffats någon är vi på jobbet ändå i samma situation. Det blir ett forum att hämta diskussionsämne ifrån, så länge det inte skadar ska det vara tillåtet. Jag tycker inte man ska försköna hur det egentligen ser ut, då ger man fel bild är det rent åt helvete att man sitter på facebook får cheferna säga de. ”
”Nu finns det punkter i processen med kunder som man kan slappna av och göra små mentala utflykter på Facebook eller Twitter.”