Förebyggande och hälsofrämjande arbete inom elevhälsan

Malmö högskola

Lärande och samhälle

Skolutveckling och ledarskap

Examensarbete

15 högskolepoäng, avancerad nivå

Förebyggande och hälsofrämjande arbete

inom elevhälsan

Prevention and Health promotion in student Health team

Anna Larsson

Specialpedagogexamen 90 hp

Slutseminarium ex. 2016-05-25

Examinator: Kristian Lutz Handledare: Lisa Hellström

2

Förord

Under resan mot en specialpedagogexamen har saker som tidigare bara skett fått ord. Till exempel vet jag nu att det relationella perspektivet är det jag hela tiden utgått ifrån. Nya infallsvinklar har skapats och den pedagogiska garderoben har utökats mer fler par glasögon. Jag vill rikta ett stort tack till de personer som deltagit i min studie och till de personer och min familj som trott på mig, uppmuntrat och gjort det möjligt att genomföra denna resa.

Rydebäck april 2016 Anna Larsson

3

Sammanfattning/abstrakt

Larsson, Anna (2016), Förebyggande och hälsofrämjande arbete inom Elevhälsan Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.

Förväntat kunskapsbidrag

Studien utgår ifrån vad skollagen säger om elevhälsans uppdrag som främst är förebyggande och hälsofrämjande. Hur synligt är det förebyggande och hälsofrämjande arbetet i den dagliga verksamheten?

Tidigare forskning kring elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete är begränsad, mycket beroende på att elevhälsans uppdrag fortfarande är relativt nytt. Med den nya skollagen (SFS 2010:800) ändrades elevhälsans uppdrag från att vara vårdande till att arbeta främst med det friska och begreppet elevvård blev elevhälsa.

Syfte och frågeställningar

Syftet med min studie är att belysa hur olika professioner inom elevhälsan ser på begreppen förebyggande och hälsofrämjande arbete, samt hur detta arbete blir synligt i den dagliga verksamheten.

Teori

Denna studie vilar på systemteorin som utgår från att varje del inom systemet fyller en funktion och delarna sammanfogas och arbetar tillsammans för att bevara systemet (Thurén, 2007). Även Antonovskys (1987) salutogena perspektiv och KASAM (känsla av sammanhang) är en viktig aspekt i studien.

Metod

För att samla in data till min studie har jag använt enkät som metod. Enkäten besvarades digitalt. Totalt har 8 elevhälsoteam från kommunala och fristående skolor tillfrågats i studien. Fördelningen av kön är att kvinnor är mer representerade än män. Erfarenheten av elevhälsoteamsfrågor och medlem av ett elevhälsoteam varierade från 1 år till 25 års erfarenhet. Årskurserna som professionerna arbetar mot är från förskoleklass till årskurs 9, där årskurs 6-9

4

är övervägande representerade. Svarsfrekvensen blev lägre än förväntad, totalt bevarade 18 respondenter enkäten.

Resultat

Samtliga professioner inom elevhälsan har en önskan om att arbeta mer förebyggande och hälsofrämjande men tiden räcker inte till. Mycket på grund av att de blir kvar i de åtgärdande processerna och som de själva uttrycker det släcker bränder.

Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet handlar om att ligga steget före, att ha en plan för sitt arbete. Studien visar att mycket av det förebyggande och hälsofrämjande arbetet ligger på individnivå och betydligt mindre på organisation och gruppnivå.

Implikationer

Med utgångspunkt ur examensordningen för specialpedagoger och skollagens uppdrag om elevhälsans arbete blir det förebyggande och hälsofrämjande arbetet en självklarhet för en specialpedagog. En specialpedagog ska bland annat bidra med sin kompetens inom det specialpedagogiska området, medverka i det förebyggande arbetet samt undanröja hinder för lärande.

Nyckelord:

5 Innehållsförteckning

1. INLEDNING ... 7

1.2BAKGRUND... 7

2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 9

3. LITTERATURGENOMGÅNG ... 10

3.1FRÅN ELEVVÅRD TILL ELEVHÄLSA ... 10

3.2ELEVHÄLSANS TRE SPÅR ... 11

3.2.1 Medicinska insatser ... 12

3.2.2 Psykologiska och psykosociala insatser ... 12

3.2.3 Specialpedagogiska insatser ... 13

3.3SPECIALPEDAGOGIK INOM ELEVHÄLSOARBETET ... 13

3.4HÄLSOPROMOTION ... 15

3.5TIDIGA OCH HÄLSOFRÄMJANDE INSATSER ... 16

3.6SKYDDS- OCH RISKFAKTORER ... 17

3.6.1 Hälsa och lärande ... 18

3.7RETORIK OCH PRAKTIK INOM ELEVHÄLSAN ... 19

4. TEORETISK FÖRANKRING ... 21 4.1SYSTEMTEORI ... 21 4.2SALUTOGENT PERSPEKTIV ... 22 5. METOD ... 23 5.1METODVAL ... 23 5.2URVALSGRUPP ... 24 5.3BORTFALL ... 24 5.4GENOMFÖRANDE ... 24

5.5ANALYS OCH BEARBETNING ... 25

5.6RELIABILITET, VALIDITET OCH ETISKA ASPEKTER ... 25

6. RESULTAT OCH ANALYS ... 27

6.1ORGANISATIONSNIVÅ ... 27

6.1.1 Synlighet i verksamheten ... 28

6.2GRUPPNIVÅ ... 28

6.2.1 Kartläggning ... 28

6.2.2 Samverkan med instanser utanför skolan ... 29

6

6.3.1 Psykisk hälsa och skolprestation ... 29

6.4DEFINITION AV FÖREBYGGANDE OCH HÄLSOFRÄMJANDE ARBETE ... 30

6.4.1 Förebyggande ... 30

6.4.2 Hälsofrämjande arbete ... 30

6.5SKYDDS- OCH RISKFAKTORER ... 30

6.6DET FÖREBYGGANDE OCH HÄLSOFRÄMJANDE ARBETET UTE I VERKLIGHETEN ... 32

6.7SAMMANFATTANDE ANALYS ... 33 7. DISKUSSION... 36 7.1RESULTATDISKUSSION ... 36 7.1.1 Organisationsnivå ... 37 7.1.2 Gruppnivå ... 37 7.1.3 Individnivå ... 38

7.1.3 Skydds- och riskfaktorer ... 39

7.2SPECIALPEDAGOGISKA IMPLIKATIONER ... 39

7.3METODDISKUSSION ... 40

7.4FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING ... 40

REFERENSER ... 41

7

1. Inledning

Mitt intresse för förebyggande och hälsofrämjande arbete har växt fram under mina 10 år som lärare. Redan på grundutbildningen funderade jag mycket över varför behovet i skolan verkade större, att fler elever ansågs vara i behov av särskilt stöd och verkade må sämre. När jag sedan började på specialpedagogprogrammet och såg i examensordningen att en del i mitt uppdrag som specialpedagog är att arbeta förebyggande och hälsofrämjande blev jag till en början lite oroad över hur jag skulle kunna lyckas med det. I mitt uppdrag som specialpedagog ingår även att undanröja hinder för inlärning och vara del i skapandet av goda inlärningsmiljöer samt att tillhöra skolans elevhälsoteam.

Skollagen (SFS 2010:800) är väldigt tydlig i elevhälsans uppdrag vars arbete främst ska vara förebyggande och hälsofrämjande men även åtgärdande. Det är alltså inte bara specialpedagogen som ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande utan ett helt team med olika professioner. Trots att elevhälsans uppdrag förändras från det sjuka till det friska är det fortfarande många elevhälsoteam som fortfarande vårdar. Jag har under 5 år varit delaktig i elevhälsoteamsarbete. Det jag upplevt under dessa år har varit att mycket av elevhälsoteamsarbetet fokuserats på att lösa akuta händelser så snabbt som möjligt på bekostnad av det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Eftersom det mest förekommande svaret bland mina specialpedagogkollegor när vi samtalat kring det förebyggande och hälsofrämjande arbetet varit att det är svårt att få tiden att räcka till. Många elevhälsoteam upplever att de istället arbetar med akuta insatser.

Jag har även under mina år inom skolan sett att rektors syn på elevhälsoarbetet har stor inverka på hur arbetet ser ut. Rektors roll är att planera, organisera och leda verksamheten.

Utifrån den erfarenhet jag har kring elevhälsoteamsarbete vill jag studera hur olika professioner inom elevhälsan ser på förebyggande och hälsofrämjande arbete, ifall det skulle förekomma någon skillnad på grund av profession. Samt hur det ser ut i det dagliga arbetet med tyngdpunkt kring det specialpedagogiska området.

1.2 Bakgrund

Den 1 juli 2011 trädde den nya skollagen (SFS 2010:800) i kraft, i den får elevhälsan en betydande roll för elevers välmående och hälsa.

8

25 § För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses (SFS 2010:800).

I examensordningen för specialpedagoger står det att studenten skall:

- visa förmåga att kritiskt och självständigt identifiera, analysera och medverka i förebyggande arbete och i arbetet med att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer (SFS 2007:638).

Utgångspunkten i den nya skollagen är elevens bästa. Vilket gör att hälsa och lärande inte är två separata processer utan att de påverkar varandra både positivt och negativt (Lundin, 2014). Målet elevhälsan har är att skapa positiva lärandesituationer vilka framför allt ska vara förebyggande och hälsofrämjande arbete (FOHF, den benämning jag använder fortsatt i arbetet). Socialstyrelsen och Skolverket (2014) definierar ett förebyggande arbete i att minska riskfaktorer och stärka skyddsfaktorer för att på så sätt minska risken för ohälsa. Det hälsofrämjande arbetet utgår ifrån att stimulera och bevara fysiskt, psykiskt och socialt välmående genom att individens egna bedömningar (Socialstyrelsen & Skolverket, 2014). Elevhälsans arbete ska vara strukturerat och bygga på långsiktiga mål samt att arbetet ska kontinuerligt följas upp och utvärderas (Törnsén, 2013). Rektors ansvar för utredning och hur elevhälsans arbete ska utformas för elever i behov av särskilt stöd tydliggörs i Lgr 11 (Skolverket, 2011).

Ur ett internationellt perspektiv så har svenska elever goda förutsättningar till bra utbildning och en god hälsa (Milerad & Lindgren, 2014). Många elever i den svenska skolan mår bra och klarar utbildningens mål, men antalet elever som inte trivs och inte mår bra i skolan samt har svårigheter att nå utbildningens mål ökar. En av de största skyddsfaktorerna för en fortsatt god hälsa i vuxenlivet och minskad risk för missbruk, kriminalitet eller socialt utanförskap är att lyckas i skolan (Skolverket, 2013). Skolan kan alltså både vara en skyddsfaktor men även en riskfaktor för välmående och hälsa. Skolprestation och hälsa är väldigt beroende av varandra, dåliga resultat kan leda till dålig självkänsla och psykisk ohälsa och psykisk ohälsa kan leda till försämrade skolresultat (Granlund, 2014).

9

2. Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att belysa hur de olika professionerna inom elevhälsan ser på förebyggande och hälsofrämjande arbete (FOHF), med tyngdpunkten på den

specialpedagogiska professionen. Samt att belysa hur det förebyggande och hälsofrämjande arbetet ser ut i praktiken.

 Hur beskriver elevhälsans professioner sina uppfattningar, erfarenheter och värderingar av FOHF?

 På vilket sätt arbetar elevhälsoteamet på ett FOHF sätt för att uppnå en skola för alla?  Hur blir det FOHF arbetet synligt i den dagliga verksamheten?

10

3. Litteraturgenomgång

I litteraturgenomgången beskrivs hur elevvården sett ut historiskt och hur elevhälsan ser ut idag. Vidare kommer specialpedagogens roll inom elevhälsan att beskrivas och hälsofrämjande insatser. Avslutningsvis belyses begreppet hälsopromotion samt hur hälsa och lärande hör ihop.

I tidigare forskning kring elevhälsa fokuseras mycket på elevers ohälsa och vilka riskfaktorer som förekommer (Guvå, 2010; Törnsén 2013). Ahlberg (2009) menar att för att skapa hälsa, vilket görs i relation mellan individer och miljöer, blir skolan en viktig arena eftersom elever tillbringar mycket tid i just skolan. Warnes (2013) studie visar att viktiga faktorer för att skapa hälsa är att eleverna känner att de är delaktiga i klassrummet och upplever att de kan påverka. För att en individ ska må bra behöver han eller hon känna delaktighet och att möjligheten finns att påverka sitt liv. Delaktigheten kan kopplas till Antonovskys (1987) KASAM – känslan av sammanhang. Individen känner att livet har en mening och känner delaktighet i det som händer. Elevens utvecklingsnivå bör vara grunden för varje hälsofrämjande arbetsområde. Det viktiga är att försöka se med elevernas ögon. Elevhälsa måste vara en naturlig del av verksamheten och inte en insats som tillkallas när något gått snett. Statens folkhälsoinstitution (2005) belyser att social delaktighet är en förutsättning för att ha förståelse för det samhälle man lever i. Social delaktighet påverkar hälsan både fysiskt och psykiskt. Svenska studier visar att låg social delaktighet kan öka risken för hjärtinfarkt och leder ofta till mindre fysisk aktivitet på fritiden

Forskning kring elevhälsa som den är utformad idag är begränsad. Mycket av det beror nog på att elevhälsouppdraget fortfarande är relativt nytt. Hjörne och Säljö (2012) har kritiskt granskat elevhälsan och skolans förmåga att skapa en skola för alla utifrån vad skollagen (SFS 2010:800) lyfter fram. I deras granskning blir det bland annat tydligt att elevhälsan ofta kopplar svårigheter till den enskilda eleven.

3.1 Från elevvård till elevhälsa

Begreppet elevhälsa är fortfarande relativt nytt och myntades första gången 2001 i en utredning

Från dubbla spår till elevhälsa (SOU 2000:19) men blev inte en verklighet förrän den nya

skollagen trädde i kraft 2011 (Lundin, 2014). Guvå (2010) menar att begreppet skolhälsovård och elevvård har förekommit inom skolan sedan länge. Redan på 1600-talet införde biskop Johannes Rudbeckius schemalagda hälsoundersökningar bland djäknarna och sedan mitten av

11

1800-talet har skolhälsovården förekommit. På 1830-talet började en del skolor i de större städerna att anställa skolläkare. Från 1892 när Folkskolan infördes skulle det enligt lag finnas skolläkare vid alla läroverk i Sverige. Men intresset för hälsan hos folkskolans elever, som nu både var för pojkar och flickor, var till en början i stort sätt obefintlig. Det var först på 1950-talet när riksdagsmannen Per Adam Siljeström argumenterade mot aga som folkskolebarnens hälsa blev mer intressant. Sveriges första skolsköterska anställdes 1919 och då som assistent till skolläkaren. Efterhand fick skolsköterskan mer självständiga arbetsuppgifter och från 1940 infördes nya folkhälsoinsatser som till exempel vaccinationer. Under 1950-talet minskade antalet allvarliga sjukdomar bland barn vilket ledde till att psykologiska och socialt betingade problem uppmärksammades. På 1960- och 70-taltet blev det vanligare förekommande med skolpsykologer och skolkuratorer inom elevvården. 1974 genomfördes en stor utredning kring skolhälsovårdens arbetssätt och hur denna organiserades. Det förekom stora motsättningar mellan två spår; barnklinikens förlängda arm och elevers företagshälsovård.

Elevhälsan blir med den nya skollagen ett juridiskt begrepp, genom att lagtexten säger att varje förskoleklass, grundskola, grundsärskola, sameskola, specialskola, gymnasieskola och

gymnasiesärskola (SFS 2010:800) ska ha ett elevhälsoteam. När elevhälsa blev ett begrepp så

försvann begreppen elevvård och elevvårdskonferens och fokus lades istället på det utredande arbetet och det friska då man tidigare vårdat och behandlat. Elevhälsoteamet ska ha följande kompetenser; medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk. Vilket nu innebär att lagtexten kräver ytterligare kompetenser utöver skolläkare och skolsköterska som varit ett krav sedan länge. De olika professionernas uppdrag och sätt att utreda ser lite olika ut.

3.2 Elevhälsans tre spår

Elevhälsan skulle kunna delas in i tre spår; medicinska insatser, psykologiska och psykosociala insatser, samt specialpedagogiska insatser. I det FOHF arbetet som skollagen (SFS 2010:800) åsyftar ska elevhälsan sträva efter en samsyn kring elevers lärande och utveckling samt skapa en trygg lärandemiljö. Detta för att eleverna ska få så goda förutsättningar som möjligt att utvecklas samt att röja hinder för elevers fortsatta lärande (Lundin, 2014)

.

I en skolledarens uppdrag ligger att organisera, leda och utveckla skolan som organisation. Partanen (2012) menar att för att en skolledare ska kunna utföra sitt uppdrag framgångsrikt måste man först förstå processerna. Därefter kan man utveckla organisationen utifrån dess processer och på så sätt skapa goda möjligheter för lärande. Skolan som organisation handlar i slutändan om hur det blir för eleverna med deras hälsa och lärande. Elevhälsans grundtanke är

12

att alla elever ska känna att de är bra som de är, att de lär sig och utvecklas hela tiden. Hur bra elevhälsan lyckas med detta beror givetvis på olika faktorer som påverkar. Vem är eleven, vilka förutsättningar har han/hon att klara påfrestningar, hur ser skolan ut och vilka utmaningar står skolan inför. Men den organisatoriska faktorn är ändå den som är den främst avgörande faktorn för att nå enda fram för de elever som är i behov av särskilt stöd (Partanen, 2012). För en skola är det otroligt viktigt att utveckla ett välfungerande elevhälsoarbete. Ett elevhälsoarbete som inte är optimalt kostar tid, kraft och resurser. Med ett elevhälsoarbete som inte fungerar kan lätt ett enda ärende få en hel skola på fall. Partanen (2012) menar att det redan vid ingången till en skola märks om de utgår från ett salutogent perspektiv. Det märks då genom hur bemötandet är både mellan vuxna och elever och elever emellan. Partanen (2012) menar att en salutogen skola är mer öppen, nyfiken och det vilar en trygghet, kanske som ett resultat av läroplanens (Skolverket, 2011) kapitel 1 och 2 i praktiken.

3.2.1 Medicinska insatser

De medicinska insatserna inom elevhälsan genomförs av skolsköterskan och skolläkaren genom hälsokontroller där syftet är att kartlägga elevens framgångsfaktorer för att arbeta med det friska istället för det sjuka. Givetvis kan skolsköterskan och skolläkaren utföra enklare sjukvårdsinsatser. Skollagen (SFS 2010:800) poängterar skolsköterskans folkhälso-vetenskapliga kompetens som oerhört viktig. Den medicinska kompetensen innefattar både fysisk och psykisk hälsa samt sammanfogas även allt mer med det pedagogiska med inlärning och lärandemiljöer (Guvå, 2010; Lundin, 2014; Socialstyrelsen & Skolverket, 2014).

3.2.2 Psykologiska och psykosociala insatser

Psykologens uppdrag är att bedöma allt från elevernas begåvningsnivå till utvecklingsnivå och en kurator ska ge en generell bedömning av elevernas behov och resurser genom att kartlägga elevernas sociala förmåga både i och utanför skolan. Det är först nu med den nya skollagen som det kommit riktlinjer om skolpsykolog och kurator. Syftet med skolpsykologer och skolkuratorer är att elevhälsan ska ha den kompetens som behövs för att stötta eleverna så bra som möjligt. Det har blivit mycket tydligare på senare tid att elever behöver stöttning i det sociala samspelet, förståelse för sina känslor och psykiska problem (Guvå, 2010; Lundin, 2014; Socialstyrelsen & Skolverket, 2014).

13 3.2.3 Specialpedagogiska insatser

Skollagen (SFS 2010:800) definierar inte någon särskild yrkesgrupp som ska stå för de specialpedagogiska insatserna inom elevhälsan, även om det i de flesta fallen är specialpedagoger som står för de specialpedagogiska insatserna. Insatserna ska bestå av kartläggning av elevernas inlärningsförmåga på ett tidigt stadium och avgöra om eleverna är i behov av specialpedagogiska insatser. Den specialpedagogiska kompetensen ska även skapa goda möjligheter för lärande. En specialpedagog kan även vara en del av undervisningsinsatser (Guvå, 2010; Lundin, 2014; Socialstyrelsen & Skolverket, 2014).

3.3 Specialpedagogik inom elevhälsoarbetet

Specialpedagogik är ett vitt begrepp och omfattar mycket, vars definition skiftar beroende på vilket perspektiv vi intar (Nilholm & Björck-Åkesson, 2007). Rosenqvist (2007) lyfter fram svårigheten i att definiera begreppet specialpedagogik och att det skapar dilemman, att avgränsa vad specialpedagogik är och inte är framförallt i relation till ämnet pedagogik. Ett sätt att beskriva specialpedagogik är att specialpedagogik är något som tar vid där den vanliga pedagogiken inte räcker till (Persson, 2008).

Persson (2008) menar att specialpedagogikens komplexitet har dels att göra med att det är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde som kopplas samman med discipliner som exempelvis psykologi, sociologi och medicin. Specialpedagogik kan även ses som politisk-normativ, det vill säga hur samhället och människorna som innefattas i detta samhälle uttrycker hur människor med avvikelser ska ha det. När olika professioner och experter inom sitt område, samverkar kan en helhetssyn skapas och lärande miljöer kan utvecklas. Utifrån detta bygger Kyléns helhetsstruktur som utgår från två antaganden. Det första antagandet innebär att orsaker till svårigheter i det pedagogiska arbetet inte enbart kan knytas till elevens förutsättningar eller till omgivningen utan att svårigheten blir i mötet mellan individ och miljö. Det andra antagandet menar att både biologiska förutsättningar hos barnet och dess upplevelser är viktiga för att förstå verkligheten (Fischbein, 2007).

Kyléns helhetssyn (Fischbein, 2007) skulle kunna ses i relation till de relationella och kategoriska perspektiven, där Kyléns helhetssyn väger in både det relationella och det kategoriska perspektivet. I relationellt perspektiv (Persson, 2008) ses specialpedagogik i interaktion med övrig pedagogisk verksamhet och samspelet mellan olika aktörer blir viktigt. Orsaken till ett visst handlande går inte att hitta i den enskilda elevens uppträdande eller

14

beteende. Förändringar i elevens miljö kan påverka hans eller hennes förutsättningar att uppfylla krav och mål. Kyléns första antagande av helhetssynen har samma utgångspunkt som ett relationellt perspektiv.

Lärande utvecklas i samspel med miljön och uppfattas som en social process. Vi människor erfar saker på olika sätt utifrån erfarenheter och perspektiv, även om vi ingår i samma situation eller kontext. Lärande är också något som utvecklas i olika situationer och sammanhang som exempelvis i samlingen (Simeonsdotter Svensson, 2009, s. 195).

Motsatsen till ett relationellt perspektiv är det kategoriska perspektivet där man ser elevens svårigheter som en orsak av till exempel låg begåvning eller stökiga hemförhållanden. (Persson, 2008) Kyléns andra antagande i sin helhetssyn lyfter fram både biologiska förutsättningar och sociala strukturer hos eleven som en del att förstå verkligheten (Fischbein, 2007).

Beroende på vilket perspektiv skolan väljer så påverkar det den specialpedagogiska verksamheten och förståelsen av elevers svårigheter. Persson (2008) har jämfört relationellt perspektiv med kategoriskt perspektiv utifrån sex rubriker som kan ses i tabellen nedan.

Relationellt perspektiv Kategoriskt perspektiv Uppfattning av pedagogisk

kompetens

Förmågan att anpassa

undervisningen och stoff till skilda förutsättningar för lärande hos eleverna.

Ämnesspecifik och undervisningscentrerad.

Uppfattning av

specialpedagogisk kompetens

Kvalificerad hjälp att planera in differentiering i undervisning och stoff

Kvalificerad hjälp direkt relaterad till elevers uppvisande svårigheter.

Orsaker till specialpedagogiska behov

Elever i svårigheter. Svårigheter uppstår i mötet med olika företeelser i uppväxten och utbildningsmiljön.

Elever med svårigheter.

Svårigheter är antingen medfödda eller på annat sätt individbundna.

Tidsperspektiv Långsiktighet Kortsiktighet

Fokus på specialpedagogiska åtgärder

Elev, lärare och lärandemiljö Eleven

Förläggning av ansvaret för specialpedagogisk verksamhet

Arbetsenheter (-lag) och lärare med aktivt stöd från rektor

Speciallärare, specialpedagoger och elevvårdspersonal

TABELL 1 Beroende på perspektivval som skolan väljer så skapar det konsekvenser för den specialpedagogiska

15

Ett tredje perspektiv som Nilholm arbetat fram är ett dilemmaperspektiv. Nilholm menar att ett dilemmaperspektiv sammanfattar bättre den problematik som inbegriper det specialpedagogiska området. Dilemmaperspektivet öppnar upp för en bredare definition än tidigare där specialpedagogiken istället kan lyfta fram etiska diskussioner kring en skola för alla (Persson, 2008). Den etiska delen som Nilholm (2007) vill lyfta fram med dilemmaperspektivet är vilken rätt vi har att sätta en identitet på elever som grundar sig på normalitet och avvikelse. Med dilemmaperspektivet ses just svaret eller problemet som ett dilemma, vilket innebär att det inte finns några givna svar på problemet. Risken är att elever tidigt får en identitet som rör deras svårigheter inom något område. Nilholm framhåller även att givetvis ska elever som har svårigheter få stöd (Nilholm, 2007).

Den specialpedagogiska insatsen inom elevhälsan utgörs oftast av en specialpedagog vars uppdrag riktar sig mot elever i behov av särskilt stöd. Även en speciallärare arbetar mot detta men arbetar betydligt mer elevnära med framför allt utveckling i läsning och skrivning, språk och matematik. En specialpedagog har en mer handledande roll riktad mot skolans personal och skolledning samt att skapa goda lärmiljöer (Lundin, 2014).

3.4 Hälsopromotion

Två förutsättningar för att kunna arbeta hälsofrämjande är att först definiera begreppet hälsa och att vara medveten om de avgörande faktorerna för hälsa. Utifrån dessa förutsättningar skapas möjligheter till att utveckla insatser som kan ge bättre hälsa.

WHO (Världshälsoorganisationen) definierar hälsa på följande sätt:

Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och icke enbart frånvaro av sjukdom eller svaghet (citerad i Gustafsson, 2011).

Denna definition har inte ändrats sedan 1948 och är den enda officiella definitionen som förekommer i internationella sammanhang. WHO:s definition har under alla tider fått kritik och den kanadensiska utvecklingspsykologen och folkvetaren Emmy Werner som skrivit mycket om hälsobegreppet definierar begreppet så här:

Hälsa är förmågan att älska, leka, arbeta och förvänta sig gott (citerad i Gustafsson, 2011).

2005 definierade WHO barn och ungas psykiska hälsa som tillgången att nå och behålla ett maximalt välbefinnande(Gustafsson, 2011). Hälsofrämjande arbete kan definieras på många olika sätt. Green och Kreuter (citerad i Västra Götalandsregionen Folkhälsokommittén, 2010)

16

använder begreppet hälsopromotivt arbete och definierar det som att hälsopromotion är en kombination av stöttning i handlingar i undervisningssituation och i omgivningen för en ökad hälsa. Tanken med hälsopromotion är att vinna större kontroll över sin egen hälsa och sitt välmående.

Hälsopromotion har sitt ursprung i 1800-talet för att minska spridning av sjukdomar. Från början byggde det arbetet på förebyggande åtgärder som till exempel rent vatten men med tiden börjades folk utbildas i hur de kunde undvika spridning av sjukdomar. Hälsoutbildning gick från att se hälsa ur ett medicinskt perspektiv till att upplysa om en hälsosam livsstil. Detta kan liknas vid vår svenska friskvård. Under mitten av 1900-talet uppstod en ny riktning, hälsopromotion, vilket innebar att synen förändrades från att anse att enbart biologiska faktorer och beteende påverkade en persons hälsa. Nu vägdes även den sociala omgivningen in. Ladone-rapporten som kom 1974 menade att hälsan påverkas av både biologiska faktorer och vilken livsstil man har. Med den här rapporten myntades även begreppet New Public Health som vidgar begreppet hälsopromotion ytterligare. Den nya dimensionen inom new public health blev ojämnlikhetsaspekten (Västra Götalandsregionen Folkhälsokommittén, 2010).

Ottawa Charter konferensen som hölls 1986 blev ett tydligt avgörande och förtydligande kring hälsopromotion. Ottawa Charter konferensen lyfte fram ett par viktiga aspekter: build health public policy, create supportive environments, strengthen community actions, develop personal skills, reorient health services. Huvudtanken i Ottawa Charter konferensen var att individen själv skulle öka sitt inflytande över sin hälsa och sitt välmående istället för genom sjukvårdspersonal och institutioner (Ottawa Charter, 1986). Det salutogena perspektivet blir därför en viktig grundsten inom hälsopromotionen när det gäller tanke och handling. Sammanhanget som individen befinner sig i blir väldigt viktigt som i sin tur gör frågan om vad som främjar hälsa betydligt mer komplex (Västra Götalandsregionen Folkhälsokommittén, 2010).

3.5 Tidiga och hälsofrämjande insatser

Enligt PISAs undersökningar som görs visar det sig att Finland är det land som presterar bäst och har varit oförändrade sedan de första testerna gjordes år 2000 (Hausstätter & Takala, 2011). Enligt Hausstätter och Takala är en av hemligheterna bakom denna framgång ett speciellt fokus på tidig språklig förmåga inom den finska specialundervisningen. Samtidigt har Finland också störst andel elever som får specialundervisning. Men det är viktigt att läsa just denna statistik

17

över andelen elever inom den finska specialundervisningen med försiktighet eftersom varje land har sitt eget sätt att definiera specialpedagogiska behov.

PISAs resultat från 2003 visade att de elever som deltagit i förskoleverksamhet minst ett år hade betydligt högre poäng. Detta fenomen gällde generellt alla deltagande länder, framför allt i matematik (Itkonen & Jahnukainen, 2007). Även Hattie (2008) belyser betydelsen av deltagande i förskoleverksamhet som positiv för lärandet och som kan användas i skolans lärande. Ytterligare en aspekt som påverkar en elevs prestation är landets resurser som BNP, vilken typ av utbildning lärarna på skolan har, samt föräldrarnas utbildningsnivå och framför allt en rättvis fördelning av dessa resurser. Socioekonomisk status är indirekt relaterade till resurser vilket innebär att underpresterande skolor tenderar att vara skolor från fattiga områden med elever från familjer med låga inkomster och minoritetsbakgrund (Itkonen & Jahnukainen, 2007). Hattie (2008) belyser också familjens socioekonomiska status som ett tecken på familjens placering på den sociala hierarkin.

Warne (2013) har i sin doktorsavhandling som består av 4 olika delstudier som syfte att studera den svenska skolan som en stödjande miljö för hälsa samt att hitta metoder för att studera positiva aspekter av hälsa. I en av sina delstudier vill Warne studera elevernas syn på vad som främjar hälsa och lärande. Resultatet visade att eleverna framhöll tre viktiga aspekter som hälsofrämjande faktorer; bemötande, personligt och pedagogiskt stöd. Bland annat framhöll eleverna i Warnes (2013) studie att lärarna som rättvisa och snälla mot alla elever men att det även fanns de som på grund av elevers studieresultat gjorde skillnad. Upplevde eleverna att lärarna trodde på deras förmåga så ökade både motivation och självförtroende (Warne, 2013).

3.6 Skydds- och riskfaktorer

Socialstyrelsen (2010) belyser att barn föds med olika förutsättningar att hantera påfrestningar, bland annat lever barn i olika miljöer tillsammans med föräldrar som har olika möjligheter att vara goda föräldrar och de möter olika kamrater. Hur barn hanterar påfrestningar beror på olika faktorer. Riskfaktorer är faktorer som ökar risken för att utveckla problem. En riskfaktor behöver inte nödvändigtvis vara anledningen till problemet utan tvärtom kan öka risken för negativa effekter. Skyddsfaktorer är faktorer som kan motverka effekter av en riskfaktor. En skyddsfaktor kan öka barnets förmåga att hantera en påfrestning. Hur barn reagerar och kan hantera olika faktorer är väldigt individuellt.

18 3.6.1 Hälsa och lärande

Faktorer som påverkar lärandemiljön i skolan o Individens aktiviteter, resultat och lärande

o Gruppering och sortering av elever enligt olika kriterier o Åtgärdssystem och speciella undervisningsinsatser o Skolmisslyckande, skolk, avhopp

o Relationer i skolan: relationer mellan elever, mellan lärare och elever, skolkamrat

o Skolorganisation, ledarskap, administration, utvärderingssystem o Utbildningssystem: betyg, regler, stadieövergång

o Förändringar och reformer i utbildningssystem, komparativa studier (Granlund, 2014)

Dessa faktorer har studerats i olika omfattning där övervägande del av forskningen ägnats åt relationer och desto mindre åt pedagogiska aspekter och hur skolor organiseras (Granlund, 2014). Väldigt få studier har kopplat elevers psykiska hälsa till skolmiljön utan främst till relationer. Förhållandet mellan hur de olika faktorerna påverkar varandra som skolfaktorer, hur elever fungerar i skolan och psykisk hälsa är otroligt komplex. Hur dessa delar påverkar varandra kan ta väldigt olika riktningar. Den psykiska hälsan kan påverkas av skolprestationer men skolprestationer kan samtidigt påverka den psykiska hälsan. Det finns alltid mer än en orsak till att saker blir som de blir. De elever som tidigt fått insatser både i sitt lärande och för att öka sitt välbefinnande har större chanser att fungera på ett tryggt sätt ju äldre de blir (Granlund, 2014). De relationer som en elev har med lärare och andra elever påverkar över tid både skolprestation och psykisk hälsa. Beroende av om dessa relationer är positiva eller negativa så påverkar det eleven i någon riktning. Även skolans atmosfär påverkar elevers psykiska hälsa. Forskning visar på att elever som har inlärningssvårigheter löper större risk att visa tecken på ohälsa. Framför allt flickor som kämpar med skolarbetet utan resultat har större risk att drabbas av depression i tonåren (Granlund, 2014).

Enligt Hattie (2008) finns det aspekter som behöver belysas för att förstå vad som påverkar en elevs skolprestation, olika aspekter påverkar olika mycket. Han har i sin meta-metaanalys studerat vilka faktorer som påverkar och hur stor dess påverkan är. Hatties mål att försöka hitta en central tanke om vad som påverkar elevers resultat och lärande. Hatties studie visar att elevens självkännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till utbildningens mål har stora påverkans effekter på skolprestationen. Hattie (2008) menar att denna självkännedom även kan ses som ett hinder för vidare skolprestationer. Även hemmet kan ses som både en skydds- och

19

en riskfaktor för elevers skolprestation. Skolan bör uppmuntra föräldrars medverkan och delaktighet, samt att föräldrarna förstår skolans språk för att kunna påverka skolprestationer positivt. Föräldrars engagemang, förväntningar och strävan att deras barn ska lyckas har störst påverkan på elevers skolprestationer. Stimulans i hemmet och socialekonomiska aspekter påverkar också men inte alls i samma utsträckning. Kommunikation emellan hem och skola blir därför enormt viktig. Fungerar inte kommunikationen finns risken att hemmet inte ges möjlighet att stötta elevens prestationer i skolan.

I Hatties (2008) meta- metaanalys lyfts skolan och läraren fram som effektiva påverkas faktorer. När det gäller positiva faktorer i skolan belyses framför allt klassens klimat, kamratpåverkan och inga elever som stör som viktiga, anpassningar av läro- och kursplaner för att bidra till utmaningar och rektors ledarskap som andra viktiga aspekter. Även höga förväntningar på alla elever och lärare som kan skapa goda relationer till sina elever är faktorer med goda påverkans effekter på elevers skolprestationer.

Strands (2013) forskning visar att elever som i årskurs 9 har hög ogiltig frånvaro har ofta under sin skoltid haft ströfrånvaro redan tidigt i skolan. Därför bör ströfrånvaro ses som en varningssignal eftersom detta på sikt kan leda till skolk. Elever som skolkar löper större risk att inte fullfölja sin skolgång och slutar då ofta skolan med ofullständiga betyg. Just låga eller ofullständiga betyg ses som en riskfaktor och påverkar individens välbefinnande.

3.7 Retorik och praktik inom elevhälsan

I Guvås (2010) forskning kring hur olika professioner inom elevhälsan såg på arbetet kring FOHF arbete kunde hon tydligt se en skillnad mellan elevhälsan i retoriken och i praktiken. Guvå använder sig av fyra begrepp för att beskriva förhållandet mellan retoriken och praktiken inom elevhälsan; salutogent perspektiv, patogent perspektiv, generella stödinsatser och särskilda stödinsatser. Det salutogena perspektivet bygger på Antonovskys syn på hur människor hanterar påfrestningar och känner en känsla av sammanhang. Det salutogena perspektivet utgår från det friska istället för det sjuka som ett patogent perspektiv utgår ifrån. Skollagen (SFS2010:800) säger att elevhälsoteamen ska arbete med det friska, alltså utifrån ett salutogent perspektiv. När det gäller stödinsatser kan dessa vara generella och ske på organisations- och gruppnivå eller särskilda och ske på individnivå. De generella stödinsatserna kan på grupp och organisationsnivå delas in i två delar, en patogen (sjuk) och en salutogen (frisk). I den patogena delen handlar arbetet om att förebygga ohälsa. Elevhälsan inriktar sitt arbete på riskgrupper till exempel elever som röker. Utgår elevhälsan istället från ett salutogent

20

perspektiv arbetar de för att främja hälsa till exempel genom att ordna temadagar kring hälsa. De särskilda stödinsatserna kan även de delas in i patogena och salutogena. Med utgångspunkt i det patogena perspektivet bygger elevhälsans arbete på utredningar, diagnoser och att problemet finns hos eleven eller familjen. Den salutogena delen av de särskilda stödinsatserna arbetar utifrån hälsa, lärande och utveckling. Svårigheter analyseras och genomförs utifrån en helhet där elevernas arbetsmiljö, relationer till lärare samt lärares kunskap vävs in (Guvå, 2010). Majoriteten av professionerna inom elevhälsan är helt överens om hur man bör tänka kring det FOHF arbetet vilket är efter ett salutogent perspektiv med generella stödinsatser men när det kommer till praktiken hamnar de gärna i de särskilda stödinsatserna. Flertalet av professionerna menar att det är lättare att problematisera eleven istället för att undersök vad som sker i klassrummet. Det kan lätt kännas som kritik mot någon när man börjar analysera vad som händer i klassrummet. Guvås studie visar att de mest framgångsrika elevhälsoteamen var de där lärarna var delaktiga.

21

4. Teoretisk förankring

Studiens fokus ligger i att se hur verksamma professioner inom elevhälsan definierar begreppen FOHF arbete, hur elevhälsoteamet arbetar FOHF och hur detta blir synligt i den dagliga verksamheten. Studien kommer att vinklas åt det specialpedagogiska området därför används teorier som lyfter fram de specialpedagogiska perspektiven.

Enligt Stukát (2005) bör valet eller det teoretiska perspektivet utgå från själva frågeställningen. Utifrån syftet med min studie att beskriva elevhälsans syn på FOHF arbete och hur det ser ut i praktiken är elevhälsan som system av största vikt. Elevhälsans huvudsakliga uppdrag är att främst arbeta FOHF vilket ligger i linje med Antonovsikys salutogena perspektiv – KASAM. Teori används för att beskriva och förklara företeelser eller att förklara olika fenomen, men kan också handla om system (Vetenskapsrådet, 2007).

4.1 Systemteori

Inom systemteorin har varje del inom systemet en funktion och delarna sammanfogas och arbetar tillsammans för att bevara systemet. Detta för att skapa jämnvikt (Thurén, 2007). Enligt Öquist (2008) handlar systemteori inte om att lyfta fram en specifik del utan istället se hela systemets bästa framför sig. Nilholm (2007) gör flera kopplingar mellan systemteoretisk synssätt och det relationella perspektivet. Nilholm menar att båda perspektiven har sin utgångspunkt i funktionalism, anpassningar i miljön och på så sätt har många gemensamma nämnare med specialpedagogik.

Inom systemteorin ses systemet som en helhet. Delarna samverkar med varandra och sker det en förändring i någon av delarna påverkas andra delar som i sin tur påverkar hela systemet. Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsmodell (Bronfenbrenner, 1979) utgår ifrån att det är i interaktion med miljön som individen påverkas. Bronfenbrenner menar att en individ ingår i så många olika miljöer samtidigt som påverkar individen och dess inlärning. Därför går det inte att enbart titta på en av miljöerna där individen ingår utan individen måste ses i ett större sammanhang (Imsen, 2000).

Enligt Schjödt och Egeland (1994) är systemteori ett samlingsnamn för flera olika teorier. Det gemensamma för forskare inom systemteorin är ett holistiskt perspektiv på världen. Vilket innebär att sinne och natur hänger ihop. Ett antagande inom systemteorin är att den är mer

22

cirkulär än linjär, som ett kretslopp. Inom systemteorin försöker man att analysera samband mellan interaktion, relationer och samspel. Individen och miljön förändras hela tiden.

Mitt val av ett systemteoretiskt perspektiv har gjorts eftersom jag delar uppfattningen om att alla delar inom ett system påverkar varandra (Öquist, 2008). När det gäller kopplingen mellan systemteori och FOHF ser jag elevhälsan som ett system och de olika professionerna som delarna i systemet. Professionerna i elevhälsan har olika funktioner; psykologiska, medicinska, psykosociala och specialpedagogiska. Hur dessa delar samarbetar påverkar systemet elevhälsa.

4.2 Salutogent perspektiv

Det salutogena perspektivet myntades av den medicinsk sociologiske professorn Aaron Antonovsky. Han fascinerades av tanken om påfrestningar så väl; fysiska, psykiska och/eller sociala och hur dessa påverkar oss (Antonovsky, 1987). Vissa påverkas kraftigt och blir sjuka medan vissa stöter på samma påfrestningar om än lite kraftigare och förblir friska. Antonovsky angriper frågeställningen på ett lite annorlunda sätt än förväntat, istället för att utgå från att allt är elände gör Antonovsky tvärtom. Han nöjer sig inte med att undvika påfrestningar för att främja hälsa utan han menar att man måste få redskap att hantera med- och motgångar. Detta görs genom att känna ett sammanhang – KASAM (Antonovsky, 1987).

Ett salutogent perspektiv får oss att tänka i banor av orsaker som främjar hälsa i riktning mot det friska. Det centrala inom det salutogena perspektivet är KASAM – känsla av sammanhang. KASAM kan delas in i tre delar: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Begriplighet innebär att individen förstår världen och händelser som begripliga och till viss del självklara. Skulle något oväntat inträffa hanteras detta förstås utan svårigheter. Hanterbarhet innebär att man känner att man har resurser att hantera påfrestningar, krav och utmaningar. Dessa resurser kan finnas inom individen själv eller bestå av en eller flera personer i individens närhet. Meningsfullhet är att individen känner sig delaktig, har motivation för något samt att ha en känsla att det lönar sig att engagera sig i olika saker och händelser (Antonovsky, 1987).

Enligt skollagen (SFS 2010:800) ska elevhälsan utgå från det friska och inte det sjuka precis som det salutogena perspektivet lyfter fram vilket kan kopplas till hur de olika professionerna arbetar med FOHF arbetet i praktiken.

23

5. Metod

Studien består av kommer både kvalitativa och kvantitativa delar. En kvalitativ studie beskriver, tolkar och förstår andra människors syn och föreställningar om verkligheten. Syftet med en kvalitativ studie är att beskriva något och fördjupa förståelsen för ett visst fenomen. Den kvantitativa studien bygger på insamling och analysering av statistiska, kvantifierbara och generaliserbara data (Kvale & Brinkman, 2014). Den kvalitativa del av studien baseras på den del av enkäten som behandlar öppna frågor medan vissa delar bygger på rena siffror. I detta avsnitt beskrivs hur samlingen av data och urval gjorts. De etiska principerna kommer att beskrivas, hur bearbetningen av materialet gjorts samt tillförlitligheten av studien.

5.1 Metodval

Valet av enkät med en del öppna frågor som datainsamlingsmetod gjordes för att nå ut till så många olika professionerna som möjligt inom elevhälsan. Stukát (2005) skriver att svar från ett större antal respondenter ger mer tyngd åt resultatet. När man använder enkät som metod finns det en del frågor man bör ställa sig. Vad behöver jag veta om mina respondenters bakgrund så som kön, ålder, utbildning för att kunna analysera deras svar. Vilka frågor är lämpliga att använda för att besvara just min frågeställning. I en ostrukturerad intervju kan intervjuaren ställa frågor i den ordning de passar in i intervjun och kan samtidigt utveckla frågandet inom ämnesområdet (Stukát, 2005). Om metodvalet istället varit intervju hade det troligtvis krävts flera intervjuer eller fokusgruppsintervjuer för att få ett så brett underlag som möjligt. Fördelar med att använda enkäter är just att möjligheten att nå ut till många blir betydligt större. Även vilka frågor som behandlas blir de gemensamma i en enkät. I en semistrukturerad intervju är det lättare att sväva ut i frågorna. När enkäten sattes samman gjordes det via Google Drive där sedan en länk till den digitala enkäten skickades via mejl.

Vid enkät blir språket väldigt viktigt, i en intervju kan intervjuaren upprepa, formulera om frågan, men en enkät är det oerhört viktigt att vara språkligt tydlig för att undvika missförstånd. Genom att använda enkät som metod gör också att man kommer bort ifrån eventuell omedveten styrning som det lätt kan bli vid intervjuer (Stukát, 2005).

24

5.2 Urvalsgrupp

Jag har utgått från skolorna i en medelstor kommun där jag kunnat hitta de olika professionernas mejladress på skolans hemsida. Enkäten skickades till hela elevhälsoteam för att få med alla professionerna. Vilket innebär att jag valt bort de skolor som inte presenterat sina elevhälsoteam med fullständiga uppgifter på sin hemsida. Intentionen har varit att få en balans mellan de olika professionerna och att alla tänkbara professioner inom elevhälsan representeras.

Resultatet bygger på respondenter från både kommunala och fristående skolor. Totalt har 8 elevhälsoteam tillfrågats i studien. Hälften av professionerna som deltagit i studien arbetar på mer än en skola och har då ombetts att utgå från en av de skolor som de arbetar på. Av de 18 som deltog i undersökningen var specialpedagoger (5), kuratorer (4), biträdande rektorer (3), skolsköterskor (2), rektorer (1), psykolog (1), studie- och yrkesvägledare (1) och övrig kompetens som bestod av socialpedagog (1). Samtliga kuratorer, psykologer och skolsköterskor arbetar på mer än en skola, motsvarande andel bland specialpedagogerna var en fjärdedel. Fördelningen av kön är att kvinnor är mer representerade än män. Erfarenheten av elevhälsoteamsfrågor och medlem av ett elevhälsoteam varierade från 1 år till 25 års erfarenhet. Årskurserna som professionerna arbetar mot är från förskoleklass till årskurs 9, där årskurs 6-9 är övervägande representerade.

5.3 Bortfall

Totalt har 26 % av de som blivit tillfrågade svarat på enkäten. Ett helt elevhälsoteam meddelade att de inte tänkte delta i studien utan att ange någon särskild anledning. Andra aspekter som påverkat svarsfrekvensen har varit sjukskrivningar, ny på jobbet, föräldraledighet och byte av anställning. Definitionsfrågorna av FOHF arbete besvarades inte av alla respondenter vilket kan tyda på en osäkerhet i begreppens innebörd. Just bortfall är en betydligt större risk vid enkäter än vid intervjuer (Stukát, 2005).

5.4 Genomförande

Jag har utgått från en medelstor kommuns hemsida för att hitta mejladresser till olika professioner inom elevhälsan. Flertalet skolor hade inte fullständiga kontaktuppgifter till sina elevhälsoteam vilket gjorde att detta tog en del tid. Det var totalt 8 elevhälsoteam som hade fullständiga kontaktuppgifter till sina elevhälsoteam. När mejladresserna hade samlats in till de

25

åtta elevhälsoteamen skapades enkäten i Google Drive. Enkäten bestod av fem rubriker: bakgrund, organisationsnivå, gruppnivå, individnivå och förebyggande och hälsofrämjande arbete. Bakgrunden handlade om att få en bild av vilka respondenter som deltog. För detta användes frågor om bland annat ålder, kön, erfarenhet kring elevhälsoteamsfrågor och profession. Organisationsnivå behandlade frågor kring hur elevhälsans organisation ser ut och gruppnivå framför allt om vilka instanser som skolan samverkar med som till exempel BUP, socialtjänst och logopedmottagning. På individnivå handlade frågorna mer om sambandet mellan psykisk hälsa och lärande. Rubriken förebyggande och hälsofrämjande arbete handlar om att försöka definiera begreppen samt kartlägga skydds- och riskfaktorer i de olika verksamheterna. Länken till enkäten som skapades i Google drive skickades till de olika elevhälsoteamen tillsammans med ett missivbrev (se Bilaga 1). Enkäten var öppen under en 3 veckorsperiod och jag kunde under tiden följa och se när någon svarat på enkäten. Varje elevhälsoteam fick ett separat mejl, anledningen till detta var at jag enbart ville att de skulle se sina kollegor och inte övriga elevhälsoteam.

5.5 Analys och bearbetning

Enkätsvaren har automatiskt sammanställts i ett kalkylblad när en respondent svarat. I Google Drive har jag sedan kunnat sammanställa alla svar på en viss fråga genom att markera vad jag vill veta. När resultaten redovisas från en enkät görs det oftast med korstabulering, alltså vem som svarat vad. Då utgår man från bakgrundskategorier (Stukát, 2005). Bakgrundskategorierna är bland annat: kön, ålder, skolform, erfarenhet av elevhälsoteamsarbete, om respondenten deltar i mer än ett elevhälsoteam samt vilken profession. Jag har valt att främst korstabulera specialpedagogerna svar utifrån deras profession. Detta för att få den specialpedagogiska vinklingen på FOHF arbete. Professionerna i studien har en gemensamsyn kring FOHF arbetet vilket gör att deras svar skiljer sig väldigt lite åt.

5.6 Reliabilitet, validitet och etiska aspekter

Med reliabilitet menas hur tillförlitligt resultatet är och om metodvalet varit lämpligt. Saker som kan påverka reliabiliteten är till exempel feltolkningar, felskrivningar, antal svar och otur i formuleringen av frågor. Reliabiliteten handlar om resultatet skulle blivit detsamma om någon annan genomfört samma studie (Stukát, 2005). Med den svarsfrekvens som jag fått borde det vara svårt att dra några större generella slutsatser. Men jag kan se liknande kopplingar i

26

resultatet med vad som förekommer i forskning. Enkäten hade behövt skickas ut till ett större antal respondenter, alternativt behövt komplettera med intervjuer, för att kunna på ett mer tydligt sätt dra generella slutsatser. Ytterligare en aspekt som kan ses som en påverkan är hur ärliga respondenterna är i sina svar (Kvale & Brinkman, 2014).

Genom hela studien är det viktigt att vara kritisk och fundera över om man verkligen mäter det man ska mäta. Alltså hur god är validiteten på studien. Validering betyder att man kontrollerar (Kvale & Brinkman, 2014).

I enkäten har jag utgått från Vetenskapsrådets etiska principer (2007) som bifogats till alla respondenter i mitt missivbrev. De forskningsetiska principerna är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informations- och samtyckeskravet innebär att alla respondenter fått information om syftet med studien, att det är frivilligt att delta och att de när som helst kan avbryta sitt deltagande. Konfidentialitets- och nyttjandekravet innebär att svar som lämnats presenteras anonymt, enbart kommer att användas för forskningssyfte, att uppgifter förvaras säker och att materialet kommer att förstöras efter studiens slut (Vetenskapsrådet, 2007).

27

6. Resultat och analys

Den empiriska materialet har lästs och bearbetats i sin helhet innan analysarbetet påbörjats. Respondenternas svar har analyserats och med utgångspunkt i mina forskningsfrågor kommer resultatet presenteras utifrån tre huvudrubriker; organisationsnivå, gruppnivå och individnivå. Elevhälsoteamens definierar av förbyggande och hälsofrämjande arbete presenteras samt hur detta arbete blir synligt i verksamheten.

6.1 Organisationsnivå

Majoriteten av elevhälsoteamen träffas en gång i veckan för att diskutera arbete kring elever, FOHF arbete. Något av elevhälsoteamen träffas flera gången i veckan. Tre av elevhälsans professioner finns representerade i samtliga elevhälsoteam; rektor, kurator och specialpedagog. Skolsköterska och psykolog är representerade till 94,4% i samtliga team. Medan professioner som till exempel speciallärare, biträdande rektor och studie- och yrkesvägledare är inte lika representerade. Skollagen (SFS 2010:800) säger att ett elevhälsoteam ska innefatta; medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens och ledas av rektor vilket gör resultatet med skolsköterska och psykolog intressant.

FIGUR 1 Fördelning över antal år av erfarenhet inom elevhälsoteamsarbete bland alla respondenter med erfarenhet inom elevhälsoarbete (n=18). 11% 67% 17% 5%

Erfarenhet av elevhälsoteamarbete

28 6.1.1 Synlighet i verksamheten

Elevhälsans professioner beskriver sitt arbete i att när det gäller att vara synlig i verksamheten på följande sätt, vilket kan delas i två spår; ett för eleverna och ett för skolans personal. För eleverna menar elevhälsopersonalen att elevhälsan gör sig synliga vid presentation vid läsårsstart, de äter tillsammans med eleverna i skolmatsalen, rör sig ute i korridorerna, att de är där eleverna är och möter dem varje dag. Specialpedagogerna beskriver även att de arbetar direkt med elever. På så sätt kan elevhälsan finnas där som en del av elevernas känsla för sammanhang – KASAM. Med ett närvarande och synligt elevhälsoteam kan de vara en resurs i elevernas nätverk när krav, påfrestningar och utmaningar uppstår (Antonovsky, 1987)

Det synliga arbetet i verksamheten som är riktat mot pedagogerna är mer omfattande och tydligt riktad som en stödinsats. Studien visar att information till övrig personal om elevhälsoteamets uppdrag, tillgänglighet, rör sig i korridorerna bland eleverna är insatser som är tydliga i verksamheten. Flera av elevhälsoteamen har öppna möten dit pedagoger kan boka in sig eller bli kallade. Arbetslagen har en stående punkt på dagordningen som handlar om elevhälsofrågor. På en del skolor fungerar specialpedagogen som en länk mellan arbetslagen och elevhälsoteamet eftersom de närvarar vid arbetslagens möten varje vecka. Samtliga elevhälsoteam framhåller sin elevhälsoplan som innehåller alla dessa insatser för att vara synliga i den dagliga verksamheten och en del av det FOHF arbetet.

6.2 Gruppnivå

6.2.1 Kartläggning

Professionerna inom elevhälsan använder olika kartläggningsmetoder för att kartlägga elevers psykiska hälsa där delarna sedan vävs samman för att bilda en helhet kring en elev, klass eller övrig skolsituation. I sin kartläggning väcker de olika professionerna olika frågeställningar. Elevhälsoteamen utgår från friskfaktorer i sitt kartläggningsarbete precis som skollagen säger att de ska samt det salutogena perspektivet (SFS 2010:800 och Antonovsky, 1987).

Skolsköterskan använder hälsosamtal som oftast riktar sig till en hel årskurs i taget som sin kartläggningsmetod, medan en specialpedagog och kurator arbetar mer specifikt med en enskild elev i sin kartläggning. Enkäter till elever, vårdnadshavare och personal är en annan metod för kartläggning men framför allt används samtal som metod för att ringa in sin frågeställning. Dessa samtal kan vara enskilda, i grupp, med lärare, med elev eller vårdnadshavare. Allt för att få en så tydlig bild som möjligt av hela elevens situation. Genom att samla in delarna för att

29

skapa en helhet. Det är precis som systemteorin lyfter fram, helheten är det viktiga och att delarna påverkar varandra (Thurén, 2007). Samordningen av kartläggningens olika delar är oerhört viktig för att kunna ge det rätta stödet. En elev med läs- och skrivsvårigheter som har bra stöd hemifrån, går i en klass med motiverade elever och en lärare som kan tillgodose elevens behov klarar sig långt bättre än en elev utan stöd hemifrån och som går i en klass med svaga elever (Granlund, 2014).

6.2.2 Samverkan med instanser utanför skolan

Utsträckningen av samverkan med instanser utanför skolan ser olika ut för de olika elevhälsoteamen och professionerna. Respondenterna har på en 5-gradig skala fått gradera i hur liten eller stor utsträckning deras skola samverkar med följande instanser; BUP, socialtjänsten, ungdomsmottagningen, central elevhälsa, logopedmottagning, habilitering, polis, högskola, näringslivet, bibliotek och idrottsföreningar.

Generellt svarar majoriteten 3. De instanser som är mest representerade i stor utsträckning är BUP, socialtjänsten, central elevhälsa, polis och idrottsföreningar. Medan ungdomsmottagning, logopedmottagning, högskola, näringslivet och bibliotek tangerar att samverka i liten utsträckning. Specialpedagogerna samverkar i stor utsträckning med socialtjänsten, med övriga instanser är samverkan inte alls lika stor.

6.3 Individnivå

6.3.1 Psykisk hälsa och skolprestation

Samtliga professioner anser att det finns ett stort samband mellan elevers psykiska hälsa och skolprestationer samt att skolan har ett stort ansvar i elevers psykiska hälsa. Forskning styrker dessa uttalanden där skolprestation kan påverka elevers psykiska hälsa men även att psykisk hälsa kan påverka skolresultat (Granlund, 2014).

Jag tror att det man presterar på ett eller annat sätt påverkar en (specialpedagog, årskurs 7-9)

Många elever mår dåligt på grund av att de har svårt att förstå och hitta sin plats i skolan medan det även finns de elever som presterar sämre men inte mår dåligt. De förstår inte konsekvenserna utan vaknar upp ur sin bubbla för sent. Det är just här det blir så komplext med elevers psykiska hälsa och lärande. Det kan ibland vara bättre att titta på mönster som påverkar istället för enskilda faktorer när svårigheter ska åtgärdas (Granlund, 2014).

30

Specialpedagogerna lyfter fram samverkan mellan hem och skola och anser detta vara av stor vikt för att påverka elevers psykiska hälsa. Skollagen (SFS 2010:800) framhäver samverkan och delaktighet mellan skola och hem som oerhört viktigt. Tillsammans skapas då en samsyn. Forskning visar att samarbete mellan hem och skola påverkar elever positivt som i sin tur gynnar elevens närvaro i skolan och det sociala klimatet i klassen. (Schad & Tideman, 2014). Det är viktigt att skolan anpassar och hjälper eleverna så att de upplever att de lyckas vilket leder till KASAM. Så att KASAMs tre delar begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet blir tydligt för eleverna (Antonovsky, 1987). För många elever är skolan trots allt en friskfaktor.

6.4 Definition av förebyggande och hälsofrämjande arbete

6.4.1 Förebyggande

Här hänvisar professionerna inom elevhälsan till sin elevhälsoplan och beskriver att agera innan något händer, att ligga steget före, ha en plan för hur de vill bemöta elever på skolan som definition till ett förebyggande arbete. Det förebyggande arbetet är planerat med utgångspunkt från de kartläggningar och problemformuleringar som elevhälsan uppmärksammat, men även samtal med elever inom klassens ram om trygghet och trivsel.

6.4.2 Hälsofrämjande arbete

Elevhälsans professioner menar att det hälsofrämjande arbetet innebär att förmå eleverna att göra hälsosamma val, både enskilt och i grupp. Få eleverna att må bra både psykiskt och fysiskt, att arbeta med det som fungerar och göra mer utav det. Precis som grundtanken inom hälsopromotion, att få individen själv att ta kontrollen över sina val för att uppnå en god hälsa och bra välmående (Ottawa Charta, 1986).

6.5 Skydds- och riskfaktorer

Utifrån en lista med kända skydds- och riskfaktorer har respondenterna fått markera vilka faktorer de kunde se i sin verksamhet.

31

FIGUR 1 Andelen respondenter som uppger de skyddsfaktorer de kan se i den egna verksamheten (n=18).

När det gäller skyddsfaktorer lyfter specialpedagogerna framför allt fram faktorerna; tilltro till sin egen förmåga, stödjande relationer och trygga hemförhållande som de främsta. Även fullständiga betyg och förmågan att fungera socialt med jämnåriga och vuxna lyfts fram men inte i samma utsträckning. Skolan i sig kan ses både som en skydds- och riskfaktor. Därför blir det viktigt att skapa ett gott klimat i klassrummen, stärka positiva kamratrelationer och minska risken för störmoment i klassrummet för att skapa så goda möjligheter för inlärning som möjligt. Skollagen (SFS 2010:800) uppmuntrar till goda relationer mellan hem och skola för att skapa möjligheter för goda studieresultat. Precis som skolan kan vara både en skydds- och riskfaktor kan även hemmet vara det. Föräldrars engagemang, strävan mot att deras barn ska lyckas har stor påverkan på studieresultaten.

72,20% 61,10% 88,90% 94,40% 72,20% 88,90% Fullständiga betyg God sjlävkänsla Tilltro till sin egen förmåga Stödjande relationer Förmågan att fungera socialt med jämnåriga…

Trygga hemförhållanden

32

FIGUR 2 Andelen av alla respondenter som svarat på vilka riskfaktorer de kan se i den egna verksamheten (n=18).

Specialpedagogerna lyfter fram riskfaktorerna som ofullständiga betyg, inåtvända problem, anknytning eller beteende problem, utåtagerande beteende och bemötande som de främsta riskfaktorerna. De belyser också att det är viktigt att vuxna är nyfikna och lyhörda för annars är risken att enbart en orsak ses eller tron på en orsak som inte stämmer.

6.6 Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet ute i verkligheten

Flertalet av professionerna lyfte fram att tiden inte räcker till att arbeta med ett FOHF arbete eftersom de tvingas till att hela tiden arbeta med akuta händelser. Elevhälsoteamen försöker att sätta av tid för att arbeta FOHF men arbetet blir oftast väldigt kortsiktigt och det långsiktiga arbetet får hela tiden skjutas på framtiden. När elevvård blev elevhälsa med den nya skollagen (SFS 2010:800) blev elevhälsoteamets uppdrag hälsofrämjande istället för vårdande men med samma elever. Möjligen är det så att elevhälsans övergång från det vårdande till det hälsofrämjande inte gått så smärtfritt eftersom elevhälsans professioner 2016 fortfarande inte utför huvudsyftet med sitt uppdrag att arbeta FOHF. Elevhälsan verkar ha svårt att byta fokus från det sjuka till det friska. I den här övergången tror jag det är viktigt att fundera på vilket fokus man intar. Med ett salutogent perspektiv och en strävan att uppnå KASAM tror jag att övergången kan bli enklare. Jag tror att många inom elevhälsan känner att de vill avsluta innan de går vidare till det FOHF arbetet. Men så kommer ett nytt ärende och man fastnar i den åtgärdande processen. Mycket beror nog också på vilken skolledning skolan har. Under mina

76,50% 94,10% 82,40% 70,60% 47,10% 64,70% 47,10% 76,50% 52,90% 47,10% 88,20% 35,30% 47,10% ofullständiga betyg inåtvända problem t ex depression,…

utåtagerande beteende självdestruktivitet t ex självmords- och… anknytnings eller personlighets problem

missbruk ätstörningar mobbning bemötande skilsmässa otryggt hemförhållande arbetslöshet hos vårdnadshavare bristande språkliga färdigheter

33

10 år som lärare har jag sett en skillnad i framför allt skolledares syn på elevhälsa och hur denna har påverkat elevhälsans arbete. En skolledning som framhåller och ser positivt på FOHF arbete ses som en skyddsfaktor (Lundin, 2014). Ett elevhälsoteam beskriver att de är i början av sitt FOHF arbete och har därför svårt att se så stora effekter än.

6.7 Sammanfattande analys

Många av delarna i resultatet hänger samman och påverkar varandra för att arbete med de FOHF frågorna ska bli en realitet. I och med den nya skollagen (SFS 2010:800) fick elevhälsan ett nytt uppdrag att arbete mer med det friska än det sjuka. Skollagen (SFS 2010:800) är tydlig i att varje skola ska ha ett elevhälsoteam och detta team ska innefattas av professionerna: skolsköterska, skolläkare, psykolog, kurator, någon med specialpedagogisk kompetens och ska ledas av rektor.

Elevhälsoteamen i undersökningen samverkar i liten utsträckning med instanser utanför skolan. Jämför jag detta med Törnséns studie (2013) så skiljer sig dessa åt. Enligt hennes studie samverkar elevhälsan i betydligt större utsträckning med instanser utanför skolan men hon ser i sin studie att samverkan med vissa instanser sker i ett försent skede. Många är rädda för att anmäla till socialtjänsten eller polis. Här visar min studie att det är just socialtjänsten som det samverkas med i störst utsträckning i förhållande till övriga instanser. En del i att min studie skiljer sig från Törnséns (2013) kan vara för att olika instanser inte kommunicerar med varandra utan de olika instanserna arbetar på sin egen front. En annan anledning kan vara beroende av vilket perspektiv instansen arbetar utifrån, vem eller vad är bärare av problematiken? Ytterligare en aspekt kan vara att i min studie rör det sig om enbart skolproblem, och i de fall där behovet funnits har det upprättats samverkan mellan de olika instanserna. Idag är samarbetet mellan hem och skola mer uttalat vilket kan underlätta samverkan mellan instanser i och med att vårdnadshavare är med i processen kring eleven och kan då ge sitt godkännande till samverkan. Att bygga relationer och förtroende tar tid och det är precis det som behövs för att olika instanser ska kunna samverka med vårdnadshavares godkännande.

Min studie är inte så omfattande vilket borde göra det svårt att dra några generella slutsatser. Men mycket av det som framkommer i undersökningen framkommer även i Guvås studie (2009) där hon intervjuade olika professioner inom elevhälsan. Min studie visar samma resultat kring att elevhälsans professioner vill arbete FOHF men hamnar lätt i det åtgärdande arbetet. I denna fråga funderar jag kring hur övergången med den nya skollagen (SFS 2010:800) skett. Det är kanske inte så lätt att byta fokus från den enda dagen till den andra och helt plötsligt