Vem är tanten i sju bilderböcker av Elsa Beskow

Malmö Högskola

Lärarutbildningen

Barn Unga Samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

(Teckning av Carita Jönsson efter Elsa Beskows originalteckningar)

Vem är tanten i sju bilderböcker av Elsa Beskow?

Who is she the aunt in seven picturebooks by Elsa Beskow?

Carita Jönsson

L

ärarexamen Examinator: Jutta Balldin

Abstract

Jönsson, Carita (2008)

,

Vem är tanten i sju bilderböcker skrivna av Elsa Beskow? Malmö: Lärarutbildningen: Malmö Högskola

Examensarbetet handlar om hur tanten framställs I text och på bild i sju bilderböcker skrivna av Elsa Beskow. Böckerna är utgivna mellan 1918 och 1945. I böckerna

figurerar fem olika tanter i texten och dessa finns också på bild. Syftet med arbetet är att kunna svara på hur tanten framställs som litterär gestalt. Jag har använt följande frågor för att kunna svara på detta. Hur är hon och hur ser hon ut? Vad gör hon och i vilken miljö finns hon? Vilken är hennes sociala bakgrund? Hur ser hennes relation ut till barn? De metoder som använts för att besvara frågeställningarna har varit att studera bilderböckerna från pärm till pärm och i de fall det funnits tillgång till förstautgåvor har dessa använts. Ikanotextmetoden har använts som innebär att både text och bild vägs in i analysen. Inledningsvis finns en presentation av författaren Elsa Beskow. De teoretiska utgångspunkterna har varit persongestaltning, olika gängse bilderboksperspektiv, genusstrukturer i bilderboken och själva begreppet bilderbok. Den teoretiska modell som tillämpats är intersektionell teoribildning med ståndpunkter kring ålder, genus, kön, etnicitet och social bakgrund. Resultatet pekar på att olika typer identifierats som

benämnts tant. En tant kan således se olika ut i Elsa Beskows böcker. Från att ha varit huvudrollsinnehavare i böckerna tar de steget bakåt i bilderböckerna och barnen blir huvudrollsinnehavare. Tant Nanna, som finns med i den sist utgivna boken av de sju, ska föreställa en människa till skillnad från de andra tantgestalterna som är sagofigurer.

Nyckelord: Elsa Beskow, litterär gestalt, tant, genus, intersektionalitet.

Bildmaterialet i denna uppsats har använts i enlighet med upphovsrättslagen§22 om citaträtt av teckningar som litterära i vetenskaplig eller kritisk framställning samt § 23 om återgivning av konstverk i kritiska eller vetenskapliga

framställningar: Jfr principer om rättstillämpning i Copyright; Svensk och

internationell upphovsrätt (Henry Olsson), sjunde upplagan, Stockholm: Nordstedts

Juridik AB, 2006:234 ff.

Till Ewy, Stefan, Karolina och Elisabet vill jag säga, tack för ert stöd. Ett speciellt tack till min handledare Maria Sundkvist vill jag också säga.

Innehållsförteckning

1.Inledning

7

1.1 Introduktion till problemområdet

7

1.2 Syfte och frågeställningar

8

1.3 Disposition

9

2.Bakgrund, teori och tidigare forskning

10

2.1 Tanten

11

2.2 Bilderboken

13

2.3 Teori

13

2.3.1 Intersektionalitet

14

2.4 Tidigare forskning

14

2.4.1 Bilderboksforskning

15

2.4.2 Persongestaltning i bilderboken

16

2.4.3 Berättarperspektiv

17

2.4.4 Genusstrukturer och könets framställning

19

3. Metod

20

3.1 Metodval

20

3.2 Urval

20

3.3 Genomförande

21

3.4 Analysmetod

22

4. Presentation av material

25

5. Analys

27

5.1 Detta är tanten i bilderboken, en persongestaltning

27

5.2 Miljöer och bakgrunder

30

5.3 De olika tanternas relationer till barnen

31

5.4 Genusstukturer och könets framställning

32

5.5 Sammanfattning

33

6. Diskussion och reflektion

36

Referenser

37

1. Inledning

”Snälla tant Tö, Låt bli våran snö! ”

(Beskow, Olles skidfärd, 1916)

1.1Introduktion till problemområdet

Hur ser bilderboken ut och hur påverkar den barnen? Det är vuxna som skriver barnböcker och deras värderingar och åsikter kan avläsas i dem. Bilderböckerna är en produkt av sin tid men samtidigt är det så att det finns flera olika tolkningar beroende på vem som läser den och vem som lyssnar. Barnboksforskare Ulla Rhedin menar att bilderböckerna även har något viktigt att säga de äldre läsarna (Rhedin, 2004:11). Den uppfattningen delar hon med litteraturvetaren Maria Nikolajeva som menar att

bilderboken precis om all barnlitteratur även riktar sig till den vuxne läsaren, om än på en annan nivå än barnets (Nikolajeva, 2000:265).

En av de första bilderboksförfattarna i Sverige var Elsa Beskow. Maria Nikolajeva menar att flera kategorier av bilderböcker förekommer och att ”spelet mellan bild och text kan skilja sig mellan bokens olika dimensioner vid persongestaltningar och temporalitet” (Nikolajeva, 2000:22).

Utgångspunkten är att tanten är en person som inte har samma band till barnet som föräldern. Hon har en annan relation till barnet. Hon har också ett liv som inte är likt det liv som föräldrarna lever och representerar på så sätt en annan värld. Genom tanten kan barnets omvärldsuppfattning förändras och hon kan ha betydelse för barnets

identitetsskapande.

Magnus Blomqvist (2007) skriver i sin D-uppsats ”Heteronormativitet i bilderboken” att barnen lär sig se sig som män och kvinnor och den makt med vilket detta är förknippat och hur detta delar upp könen(Blomqvist,2007:4).

1.2 Syfte och frågeställningar

Mitt syfte är att göra en analys av tantgestalten i ett antal bilderböcker skrivna av Elsa Beskow. Att barnen får möjlighet att reda ut hur kvinnor (tanten) beskrivs och lära sig iaktta det genuskontrakt som finns mellan kvinnor och män och pojke och flicka i bilderböckerna är viktigt, enligt min mening. Det finns inget tidigare arbete som analyserar samtliga tantgestalter i bilderböckerna utan bara arbeten med liknande perspektiv.

Sökning i den nationella samkatalogen Libris i Muep, resulterade i ett antal C och D-uppsatser med liknande perspektiv som i detta examensarbete som sedan studerats. Litteratur om bilderboken och artiklar om barnlitteratur har använts. För att kunna svara på hur tanten framställs i de utvalda bilderböckerna har jag använt nedanstående frågor som löper som en röd tråd igenom arbetet.

Hur är hon och hur ser hon ut?

Vad gör hon och i vilken miljö finns hon? Vilken är hennes sociala bakgrund? Hur ser hennes relation ut till barnen?

I examensarbetet besvaras dessa frågor genom en analys av utvalda bilderböcker. Kristin Hallberg (1998) har myntat begreppet ikonotext i en artikel från 1982. ”Det betecknar den syntes av ord och bilder som varje bilderbok består av” (Nikolajeva, 2000:15). Detta synsätt har präglat arbetet.

Kunskapsmålet med denna analys av tantgestalten i sju bilderböcker skrivna mellan 1918 och 1945 är att se hur framställningen och synen (normer och värderingar) på tanten och följaktligen barnsynen varit i dessa populära bilderböcker skrivna av Elsa Beskow. Men också att se på relationen med barnen eftersom en människa beskrivs bäst genom sina relationer till andra människor. Historikern Maria Sundkvist skriver i

Industriland (2008) att ”författare delar och för vidare sin tids normer och värderingar. Detta gör litteraturen lämpad för studier och analyser av just normer och värden, både uttalade och outtalade” (Sundkvist, 2008:205). Bilderboken är inget undantag från detta

1.3 Disposition

Examensarbetet är strukturerat i sex kapitel samt källförteckning.

Det du nu läst är det första kapitlet som bestod av inledning, syfte och frågeställningar. Kapitel två är en presentation av begrepp, tidigare forskning och teorier som använts under arbetet. I detta kapitel finns en presentation av intersektionell teroribildning samt litteratursociologi, den senare tar dock ett mindre utrymme i anspråk.

I det tredje kapitlet redogörs för den metod som använts för att kunna få ett svar på frågeställningarna.

Fjärde kapitlet innehåller presentation av det textbaserade materialet. Femte kapitlet innehåller analysen.

Sista och sjätte kapitlet innehåller diskussion och till det läggs förslag till framtida forskning. Allra sist i arbetet finns källförteckningen.

2. Bakgrund, teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning

Detta arbete är en studie av tanten som litterär gestalt i Elsa Beskows bilderböcker och blir därmed också en studie av litteraturen i samhället och hur dess värderingar och normer syns i barnlitteraturen. Utgångspunkten är den personliga gestalten (tanten) och bilderboken. Under rubriken tidigare forskning presenteras olika bilderboksforskare. Intersektionalitet är den teorimodell som använts. Först kommer en presentation av författaren Elsa Beskow.

Elsa Beskow f. Maartman, 11 februari 1874 d 30 juni 1953, konstnär och författare. Elsa Beskow utbildade sig till teckningslärare vid Tekniska skolan 1890-95 och

debuterade 1894 med en helsidesteckning i barntidningen Jultomten. Den första bilderboken kom 1897 Sagan om den lilla gumman. Hennes genombrott skedde med Putte i blåbärsskogen som kom ut 1901. Hon medverkade i Barnbiblioteket Saga och illustrerade Alice Tegnérs visböcker. I de tidiga verken ges fantasin stort utrymme. Realistiska teckningar kombineras med dekorativa ramverk. I hennes senare verk

överväger litterärt berättande. Tant Grön, Tant Brun, Tant Gredelin blev en serie om fem böcker som utspelas sig i en småstadsmiljö på 1840-talet. Elsa Beskow gav ut ett 40-tal böcker samt illustrerade ett stort antal egna och andras texter. (Nationalencyklopedin, 2008-09-11).

Ann-Sofi Bäckström (2006) skriver i sin C-uppsats Barnvisans kvinnliga pionjärer att Elsa Beskow undervisade i teckning vid Whitlockska skolan i Stockholm där hon själv varit elev. Hon nämner också att Elsa Beskow bodde, liksom Alice Tegnér på

Djursholm utanför Stockholm och enligt Reimers (1983: 161) var det en av de första villaförstäderna utanför Stockholm. En höborgelig miljö där konstnärer, författare, officerare, pedagoger, ämbetsmän , musiker och affärsmän bodde (Bäckström, 2006:21). Elsa Beskow och Alice Tegnér gjorde tillsammans Mors lilla Olle (1903), Dagsvisor (1911) Lillebrors segelfärd samt Borgmästar Munthe (1922) (a.a:21).

Elsa Beskow skrev och ritade böcker som handlade om barnens värld. Maria Andersson påpekar i boken Barnlitteraturanalyser (2008) att behovet av barnlitteratur som

(Andersson & Druker, 2008;57). Elsa Beskows böcker skildrade det svenska hemmets sedvänjor och vanor och beskrev hemmet som en behaglig plats. Detta är troligen förklaringen till att hennes böcker blev så väl mottagna (a.a:57).

Sin speciella insats kom B att göra med sina bilderböcker, genom vilka hon framstår som en av den klassiska svenska barnbokens skapare. /…/har nått den största popularitet hos de yngsta långt utöver Sveriges gränser. Till de mest kända bland dessa arbeten , av vilka många utkommit i tyska, engelska, ryska,polska, tjeckiska och holländska upplagor hör: Puttes äventyr i blåbärsskogen (1901), Tomtebobarnen (1910), Pelles nya kläder (1912), Blomsterfesten i täppan (1914) vilken visar att B tagit stilbestämmande intryck från engelsk illustrationskonst Walter Crane/…/( Svenskt konstnärslexikon, 1952:172).

Elsa Beskow är en ikon inom den svenska bilderboken och läses, köpes och berättas än idag. Kungliga operan i Stockholm har i december nypremiär med Nötknäpparen med miljön inspirerad av den som finns i Elsa Beskows bok Lotta och Petters Jul

(

www.kungliga operan (2008-11-16).

2.1. Tanten i bilderboken

Tanten ingår i det persongalleri som kan finnas kring ett barn. En litterär gestalt kan tolkas på många olika sätt. Judith Butler menar att ”människan blir den hon är genom de tilltal hon får” och ”vi tilldelas alltid flera och de svar vi levererar kan se olika ut ” Här refererad från (Ambjörnsson, 2003:210). Fanny Ambjörnsson ger ett exempel på detta ”Den person som på gatan tilltalas som snygg tjej, kan i hemmiljö behandlas som duktig storasyster, för att i skolan betraktas som en slarvig och ointresserad tonåring”(a.a: 2003:211).

Innan tanten i Elsa Beskows bilderböcker presenteras finns det anledning att göra några få jämförelser med tanter i andra böcker. Historikern Maria Sundkvist (2008) har analyserat bilderboken Pricken i flera olika artiklar. Boken är skriven av Margret och Hans August Rey. Den har översatts av Astrid Lindgen. Hon beskriver hur mamma kanin och tant kanin framställs i boken.

”Mammans svaga position förstärks av hur tanten är tecknad. Hennes öron och svans står rakt upp. Hon har händerna sturskt i sidorna och lutar sig fram mot mamman. Hon bär glasögon vilket ger intryck av att hon är äldre och därmed har större legitimitet än mamman. Mamman har en rund kropp, medan tanten är mer benig. Översättningen av det amerikanska aunt stärker kantigheten. En annan översättning hade varit ’moster’(moderns

syster) eller ’faster’ (faderns syster), men Astrid Lindgrenvalde alltså ’tant’ ”

(Sundkvist, 2008:4)

I Pricken beskrivs således tanten som en auktoritär person enligt Maria Sundkvist. I boken om Pippi Långstrump av författaren Astrid Lindgren beskrivs tanten som moralisk företrädare.

Stans tanter och farbröder tyckte inte alls, att detta gick an. Alla barn måste ju gå i skolan och lära sig multiplikationstabellen (Lindgren, 1945:35).

I Vi flyger!, en av Alfonsböckerna, skriven av Gunilla Bergström är tanten någon som man kan klä ut sig till och vara som.

”Han struttar och dansar och tantar sig med hatt, slöjor och läppstift på mun. Diskpropps-kedjan klirrar som halsband.

Òbladi.obladej…´sjunger han och sprallar. Alfons säger:

Óm vi kan vara tanter, så kan vi väl flyga också? Och bli flygande spöken?´ ´Visst. Det är klart!´säger pappa och släcker lamporna och kastar…” (Bergström, 1984:6)

Det finns också anledning att kort kommentera ordet tants historia. I

Nationalencyklopedin definieras ordet tant som följer: ”Tant: (Medelålders eller äldre) kvinnlig släkting i förhållande till yngre anförvanter; vanligt om relativt avlägsen släkting (vanligen ej moster, faster o.d.). A: utvidgat: om medelålders el äldre kvinna, ofta med antydan om förlegade åsikter, kläder o d: tantaktig

B: specificerat: som tilltalsord till äldre kvinna (oberoende av släktskap)”. (Nationalencyklopedin, 2008-08-22).

Med hjälp av Svenska Akademins ordbok har jag funnit ordet tants historia. Ordet tant har funnits i svenskan sedan mitten av 1700-talet. Till en början angav ordet släktskap men i slutet av 1800-talet användes det även om icke släktingar. Denna sedvänja startade i högreståndsmiljöer. I AnnaMaria Lenngrens dikt Porträtterne stavas ordet tante. Det

finns olika teorier om var ordet kommer ifrån. En teori är att ordets ursprungliga form är ante från fornfranskan och betyder faster/moster, ett ord som i barnamun blivit tante. Liknande ljudbildningar kan ses i andra språk. Flera olika ord med tant i ena ledet har använts i det svenska språket som riksdagstant, skvallertant,

inackorderingstant och sagotant. Tant var det ord som användes om de första

lärarinnorna (Svenska Akademiens ordbok, 2005:441). Ordet tant kan således vara en beskrivning av kön, ålder, släktskap, social placering och profession.

2.2 Bilderboken

Maria Simonsson skriver att ” bilderboken som fysiskt objekt , innehållande text och bild, är ett av människohand formgivet, konstruerat och massproducerat föremål. Bilderboken som bokverk utgörs enkelt uttryckt av en lunta papper med tryckt text och bild, vilken omges av en pärm med omslag och som trycks i en eller flera upplagor” (Simonsson, 2004:19). Simonsson utesluter således i denna definition pekboken. Maria Nikolajeva (2000) däremot menar att flera kategorier av bilderböcker förekommer där ibland pekboken (Nikolajeva, 2000:22). Hon räknar i sina böcker Barnbokens

pusselbitar och Bilderbokens byggklossar både pekböcker och böcker med text och ord, till bilderbok.

2.3 Teori

Uppsatsen skall ses som ett bidrag till litteratursociologin. I bilderboken finns spår av samhället. Teorierna om vad en bilderbok är florerar. Maria Simonsson (2004) påpekar i sin avhandling om bilderboken att meningen skapas i det sammanhang som den används och att den finns med i många olika sammanhang. (Simonsson, 2004:60). Kort kan sägas att litteratursociologi är studiet av samspelet mellan litteratur och samhället.

Maria Nikolajeva skriver att ”modern feministisk och queer-teori har gett oss utmärkta verktyg för att analysera genusmönster i litteraturen, och vi har gått betydligt längre än till att enbart konstatera envisa förekomster av könsstereotyper” (Nikolajeva,2004:133).

Intersektionalitet med beståndsdelarna ålder, kön, etnicitet och social bakgrund är den teorimodell som används i arbetet. Intersektionalitet har rötter i den feministiska rörelsen och får en närmare presentation nedan.

2.3.1 Intersektionalitet

Kön, ålder, etnisk tillhörighet och social bakgrund är avgörande beståndsdelar i den intersektionella teoribildningen, ett scenario där olika maktstrukturer i samhället synliggörs och interagerar. Den intersektionella teoribildningen med dessa olika perspektiv kan bidraga till att kartlägga hur en pesonbeskrivning kommer till i en bok skriven för barn. Teorin härstammar från den feministiska kvinnorörelsen och har sina rötter i 1800-talet och hade tidigare förbindelse med antislavrörelsen. Den ena

maktfaktorn förstärker den andra enligt teorin men två faktorer kan också försvaga varandra (Lykke, 2003:1,s 47-56..Nina Lykke (2003) menar att ”/…/

intersektionsanalysen handlar inte om att exkludera, utan snarare om att inkludera genus och kön i en långt större omfattning än vad som sker idag” (Lykke, 2003:1,s 47-56.). Genom den intersektionella teoribildningen faller också ljuset på reformer, politiska händelser och historiska förlopp. Meningen är att saker ska sättas i sitt rätta

sammanhang. Ett ”läggpussel” skapas om och om igen beroende på vilka faktorer som samverkar eller motarbetar varandra (Sundkvist, 2006:46).

2.4 Tidigare forskning.

Det finns idag flera doktorsavhandlingar som har den svenska barnboken och läseboken som focus. Litteraturvetare Maria Nikolajeva har skrivit flera böcker om bilderboken och barnboken. Bilderboksforskningen utvecklas ständigt och flera viktiga uppsatser och artiklar har skrivits de senaste åren, både i Sverige och utomlands.

.

Den tyska bilderbokens historia , utveckling och stil dokumenterades 1973 med Das Bilderbuch utgiven av Klaus Doderer och Helmut Muller., och den

American Picturebooks från 1976. I Danmark utgavs Vibeka Stybes översiktsverk Fra Billedeark till billedebog 1983” (Hallberg & Westin, 85:förord).

2.4.1 Bilderboksforskning

Nedan kommer en redogörelse för olika hypoteser och aspekter inom bilderboksforskningen som också åskådliggörs av nedanstående diagram.

.

( Bildkälla: Nikolajeva, Bilderbokens pusselbitar,2000)

1. Traditionella pedagogiska metoder, där bedömningen av barnlitteratur styrs av de vuxnas moraliska, religiösa eller politiska värderingar och där utgångspunkten är att läsningen utövar en direkt moralisk påverkan.

2. Läspsykologiska metoder, propageras av forskare som solidariserar sig med barnen och ser läsning som ett nödvändigt tillfredsställande av känslomässiga behov.

3. Rent litterära metoder, som lyfter fram litterära kvaliteter som ett självständigt värde och koncentrerar sig på narrativa aspekter, tolkning, innovation och så vidare.

4. Estetiska metoder, där litterära aspekter kopplas till barns läsupplevelser och där mycken uppmärksamhet ägnas åt sådana litterära egenskaper som är relevanta för barn, till exempel handlingen, personskildringen eller humorn.

Ovanstående schema visar på fyra olika sätt att tolka en bilderbok och är hämtat ur Barnbokens byggklossar (2004) skriven av Maria Nikolajeva. Hon menar vidare att schemat är förenklat och att det är inte helt enkelt att placera in konkreta forskare inom ett visst fält för då upptäcker vi att förhållandena är mer komplicerade än så. Dock ger schemat en bild av de spänningsfält som finns inom forskningsområdet och förhållandet dem sinsemellan (Nikolajeva, 2004:25).

Detta arbete berör främst forskningsaspekter ur fjärde kvadranten då det handlar om personskildringen i bilderboken, i detta fallet Tanten i sju bilderböcker skrivna av Elsa Beskow. Nikolajeva menar att proportionen mellan handling och person kan

naturligtvis inte betraktas som ett absolut mått på bokens kvalitet, men ofta bedömer vi modern barnlitteratur mer efter personskildringen än efter intrigen (a:a,2004:137). Magnus Blomqvist delar uppfattningen att persongestaltningen är betydelsefull och skriver (2007) i sin D-uppsats ” Heteronormativitet i bilderboken” att barnlitteratur är en viktig kanal varigenom sociala värden, normer och regler och hur flickor och pojkar kan vara anges (Blomqvist, 2007:10) . Barnboksforskare Ulla Rhedin (2004) menar att barnets möte med bilderboken sker i flera olika medier som filmer, dataspel och TV:s barnprogram men att ” bilderboken är ensam om att vara en konstart, som innebär det dynamiska mötet mellan ordkonst och bildkonst i det, i tekniskt och dramaturgiskt avseende, specifika mediet bok”. Rhedin betonar att till skillnad från de övriga medierna är det en långsam konst, som gör en dygd av att möta sin publik i talrika repriser – i tyst ensam tittläsning eller i vilsam samvaro med en pratläsande vuxen (Rhedin, 2004:33).

2.4.2 Persongestaltning i bilderboken

Chanda Björk (2005) skriver i sin c-uppsats Folksagans prinsessa – en god förebild än i dag att ”Elsa Beskow hade mycket funderingar över vilka kvinnans roller var”

(2005:35). Hon skriver också att ”Beskow använde sig av olika sorters gestalter för att visa kvinnor som handlingsbenägna och starka” (a.a:35) . Litteraturvetaren Maria Nikolajeva skriver att de ”litterära personerna presenteras för oss genom sitt beteende, sina uttalanden och tankar, sitt utseende, kommentarer från andra personer eller

berättarens kommentarer”. Hon menar att utifrån dessa aspekter skapar läsaren en egen bild av böckernas karaktärer. Läsaren sätter ihop den givna informationen med egna slutsatser och tolkningar i de tomrum som författaren lämnat (Nikolajeva, 2004:106). Hon säger också att en stereotyp är en person som genom sin egenskap beskrivs på ett likartat sett var de än förekommer i bilderboken och företräder en grupp (Nikolajeva, 2004:110).

En arketyp är något överpersonligt och tidlöst enligt flertalet (Rönnerstedt, 1993:30). Exempel på arketyper i bilderboken är prinsessan, urmodern och häxan men också

skapats av ett enda samhälle utan av mänskligheten under en lång tidsperiod. CG Jung skriver i boken Människans symboler att ” Dessa yttringar är vad jag kallar arketyper. Typer som finns med sedan urminnes tider och ingår i människans mytbildning. Dessa arketyper förstärks av religion och motstår fakta och logik, de ger sig främst till känna inom konst, musik och litteratur” (Jung, 1964:69).

Nikolajeva (2000) påpekar att en platt personlighet i bilderboken är inte fullt utvecklad, de är exempelvis antingen onda eller goda. Hon menar att paletten för att beskriva en person blir både bredare och plattare än i en roman ( 2000: 139) men säger också att en hel del bilderböcker ger en mycket nyanserad persongestaltning (2000:142).”I Elsa Beskows böcker om Tant Grön, Tant Brun och Tant Gredelin karakteriseras de tre tanterna mest av sin klädsel, och deras beskrivande namn som förekommer i den verbala texten hjälper oss att identifiera dem på bilderna” (Nikolajeva, a:a:145).

Aili Lundmark gör i sin C-uppsats Den snälla tanten en annan tolkning och skriver att ”/…/ dessa kvinnor praktiserar sin snällhet genom generositet och praktisk hjälp – det må gälla pengar, husrum eller kläder. Inbördes finns dock ytterligare variation mellan tanterna” (Lundmark, 2004:46). I detta får hon medhåll av Per Bergman som menar att Tant Grön, Tant Brun och Tant Gredelin har inget mer gemensamt än den bostad de delar och i den har de olika revir. (Bergman, 1971:) Elsa Johannesson citerar Anna-Karin Blomstrand som menar att ”Tant Grön, Tant Brun och Tant Gredelin representerar tre inom författaren stridande kvinnoroller (den intellektuella , den trånande och den ´riktiga´´, driftiga kvinnan)” (Johannesson, 1994:18).

2.4.3 Berättarperspektiv, relationer, Hemma – Borta/Tid och rum, olika

perspektiv i bilderboken

Nikolajeva (2000) skriver att inom genren skiljer man på den som berättar (vem talar) och den som ser (vem ser) (2000:177). Dialogen hjälper oss att lära känna personen och personen kan inta olika positioner till berättarperspektivet (a.a:172). Barnens relation till vuxna är viktig i bilderboken av den anledningen att barn sällan är ensamma. Enligt Maria Nikolajeva (2000) kan personer karakteriseras genom sina handlingar och reaktioner på händelser där de är inblandade( a.a:139).Miljön kan bidra till

högst bedräglig idyll, som hotas av katastrofer, naturligtvis katastrofer på idyllplanet. Katastrofen drabbar ju tanternas värld /…/(Bergman, 1993:57)

Ett vanligt grepp som Beskow använder är att beskriva ett slutet samhälle inneslutet i ett annat, som en serie av allt större ringar som omsluter varandra. På det sättet lämnar huvudpersonen egentligen aldrig den slutna världen, utan gränsöverskridandet blir en rörelse inom samhället (Johannneson, 94:29).

Maria Nikolajeva menar att det är typiskt att personerna rör sig enligt ett viss sätt i bilderboken. ”/…/ barnlitteraturens `grundmönster´, är: hem – uppbrott hemifrån – äventyr – hemkomst” (Nikolajeva, 2000:57). Detta illustreras av nedanstående diagram.

(Bildkälla, Nikolajeva, Barnbokens byggklossar, 2000)

Nikolajeva (2000) menar att interiörerna i bilderboken ge en fingervisning om personens bakgrund och förfäktar i boken ”Bilderbokens pusselbitar” (2000) att interiörer i bilderböckerna kan tala om vilken position som personen har i samhället (Nikolajeva, 2000:117). Hon skriver också att ”i ABC-resan lämnar de tomma ytorna kring tanten plats för fantasin, i ett så kallat negativt rum” (Nikolajeva, 2000:122). I boken är tant Nanna tecknad mot en vit bakgrund och ingen beskrivning av miljön, varken i ord eller på bild, finns utan detta överlämnas till betraktaren. Att använda denna typ av personbeskrivningar, i ett negativt rum, har släktskap med barns egna sätt att

teckna enligt Nikolajeva (2000) hon skriver att” /…/ barn upp till en viss ålder mycket sällan fyller bildytan” (Nikolajeva, 2000:121).

2.4.4 Genusstrukturer och framställning av kön i bilderboken

Gender har dels innebörden könsroll dels socialt kön enligt författarenYvonne Hirdman (2004:13). Tidiga studier av kvinnoperspektivet i barnlitteraturen brukade lyfta fram böcker som presenterade kvinnor i yrkeslivet, böcker som visade starka kvinnor och flickor och så vidare (Nikolajeva, 2004:130) men detta var inte vanligt under 1900-talets första sekler då man snarare försökte dölja att kvinnor yrkesarbetade menar Josephine Alhanko (2004:6) i sin C-uppsats Bilderbokens förändring. AnngerdEilard (2007) pekar i sin avhandling om den svenska läsebokens utveckling, på att klass- och

social tillhörighet ”osynliggörs” i dagens läsebok och att en ny medelklass dykt upp (Eilard, 2007:223). Hon menar att yrken i reklambransch och media idag är

högstatusyrken och är tydliga tecken på att de traditionella klassgränserna utplånas. (a.a:223).

Yvonne Hirdman (1992) menar att genusordningen är inte bara samhällets grund. Det är också en ordning av själva livet och detta upprätthålls också på en personlig nivå , med hjälp av sexualitet, och hjälplöshet (Hirdman, 1992:231). Maria Nikolajeva (2000) skriver att ”kvinnlig symbolik skulle bygga på /…/kantiga former är manliga och mjuka, runda former är kvinnliga, eller om att vissa färger är aggressiva, medan andra är

lugnande” (2000:169). Exempel på detta finns i Elsa Beskows böcker och Elsa

Johannesson refererar till Konstnär Karl Johan de Geer som skriver om Elsa Beskows bilder ”/…/ att det finns dolda sexuella motiv i bilderna är ju ingen kritik. Det är bara i en stor konstnärs verk som det finns material för sådana analyser. (Johannesson, 1994:20).

”Senare genusforskning ser mer på den sociala konstruktionen av könet och normer och förväntningar som samhället förknippar med genus” (Nikolajeva, 1992:133) och Magnus Blomqvist (2007) skriver i sin D-uppsats Heteronormativitet i bilderboken” att barnen lär sig se sig som män och kvinnor och den makt med vilket detta är förknippat och hur detta delar upp könen”(Blomqvist ,2007:4).

3. Metod

Detta är en studie av tanten i Elsa Beskows bilderböcker där ordet tant finns med i berättelsen och i texten. Texterna och bilderna tolkas om och om igen, enligt den hermeneutiska cirkeln ur ett intersektionellt perspektiv. Den litterära gestalten ”tant” studeras såsom den tar sig uttryck i Elsa Beskows bilderböcker. Definitionen av vad som är en tantgestalt har gjorts med hjälp av texterna i böckerna. De gestalter som författaren beskriver som tanter har således studerats. Metoden är kvalitativ och har hämtat

inspiration från intersektionell teori och hermeneutik.

3.1 Metodval

Svedner och Johansson (1996) skriver ” att med kvalitativ syn menas att forskaren ifrågasätter förekomsten av generella lagbundenheter och istället inriktar sin forskning på att beskriva det enskilda – kanske unika fallet” (1996:16). Denna metod är till skillnad från kvantitativa metoder inte beroende av att stora mängder, i detta fall bilderböcker, används. Hade alla bilderböcker skrivna under ett visst decennium analyserats blev resultatet troligtvis något annat. De sju utvalda bilderböckerna har använts för att analysera tanten som litterär gestalt där hon finns med i berättelsen och i texten.

3.2 Urval

Eftersom Elsa Beskow är den författare som skrivit klassikern om Tant Brun, Tant Grön och Tant Gredelin, föll valet naturligt nog på att basera undersökningen på hennes böcker. Utifrån en undersökning med hjälp av bibliotekens

nationella samsökfunktion Libris, konstaterades att Elsa Beskow har skrivit fyrtiofyra böcker. Utav dessa är ungefär hälften skrivna i bilderboksform. Det textbaserade urvalet, med ordet tant med i texten och i berättelsen blev: Olles skidfärd, Tant Brun, Tant Grön,Tant Gredelin, Tant Bruns födelsedag, Farbror Blås nya Båt, Lotta och Petters Jul, Lotta och Petter på äventyr och ABC-boken. Förstautgåvan av samtliga bilderböcker, alla utom ABC-resan, har analyserats.

3.3 Genomförande

Under våren skrevs en projektplan utifrån frågeställningarna. Den teoretiska bakgrunden grundlades genom läsning av aktuell litteratur och en tidsplan skissades fram. Det textbaserade underlaget valdes ut ifrån kriteriet att det skulle innehålla ordet tant i text eller i berättelsen i någon av Elsa Beskows böcker. All litteratur skriven av Elsa Beskow granskades för att se i vilka av böckerna som ordet tant förekom i berättelsen och i texten. Samtliga böcker genomsöktes efter minst en gestalt som i texten benämndes tant. Följande böcker befanns innehålla ordet tant i texten och samtliga utvalda böcker

befanns vara bilderböcker.

Olles skidfärd

Tant Brun, Tant Grön,Tant Gredelin Tant Bruns födelsedag

Farbror Blås nya Båt Lotta och Petters Jul Lotta och Petter på äventyr ABC-resan

Farbror Blås nya båt (1942) i originalutgåva som beställts från annat bibliotek (Borås bibliotek) har granskats i jämförelse med samma bok utgiven och tryckt vid senare datum. Inga originalutgåvor fanns på Malmö Högskolas bibliotek. Båda böckerna granskades och jämfördes på Malmö Högskolas bibliotek under hösten år 2008. Övriga originalutgåvor beställdes genom Lunds Bibliotek. Olles skidfärd, Tant Brun, Tant Grön,Tant Gredelin, Tant Bruns födelsedag, Lotta och Petters Jul, Lotta och Petter på äventyr har granskats i specialläsesalen på Universitetsbiblioteket i Lund efter det att tillstånd givits. I Olles skidfärd var sidorna av kartong och på flera ställen ihoptejpade och klickar av intorkade vattenfärger i boken påminde om den tid som flytt.

Teckensnittet och radavståndet var större i denna bok jämfört med de andra böckerna. Typsnittet har likhet med det som används i dagens arbete, med seriffer på bokstäverna. ”Färgerna var mer mättade i förstautgåvorna vilket troligtvis beror på att papperen var porösare förr”. Detta framkommer vid samtal med antikvariebokhandlare Sacher 2008-11-15.

ABC-resan fanns inte i originalutgåva vid något bibliotek som kontaktats och därmed har granskningen av bilden på tant Nanna inte varit likadant som vid granskningen av tanterna i de andra bilderböckerna. Annan utgåva av ABC-boken granskades (2004) granskades och det kunde konstateras att färgerna var nedtonade och inte hade samma intensitet som i utgåvor från 1945.

Inköpt exemplar (privat ägo) och nyutgåva (2008) granskades av Tant Brun, Tant Grön och Tant Gredelin. I denna utgåva är bakgrunden svagare med blondare färgskala och har ett kulissliknande drag. Figurerna i bilderboken är tecknade med svarta skarpa tuschstreck som påminner om det sätt varmed Walt Disneys figurer som Musse Pigg med flera tecknas. Man får en känsla av film eller animation när man granskar boken.

Den intersektionella teorin (ålder, kön, etnicitet, social bakgrund) är det raster varmed böckerna analyserades . Vid genomgångarna granskades både text och bild tillsammans, ikanotexten. Böckerna granskades från pärm till pärm ett flertal gånger. En del bilder och text slogs upp då tolkningsfrågor uppstod eftersom böckerna fanns att tillgå i minst en utgåva under hela tiden.

3.4 Analysmetod

Forskningsmetodiken som använts är hermeneutisk och används vid kvalitativ forskning och vid studier av sociala situationer. Den kan med fördel användas vid textbaserade undersökningar. Först studeras helheten och därefter studeras detaljerna och sedan helheten igen. Man försöker tolka och dra slutsatser i de selekterade bilderböckerna. Maria Nikolajeva (2000) menar att desto fler gånger boken tolkas och läses desto större är chansen att en rättvis och adekvat bild av helheten återges (Nikolajeva, 2000:13). Olika utgåvor av bilderböckerna analyserades för att eventuellt upptäcka skillnader i framställningen som tant.

När vi efter upprepade genomläsningar, både av ursprungstexten och de egna löpande anteckningarna, börjar se dessa mönster, teman och kategorier är det nödvändigt att bearbeta och sortera ursprungstexten. Vi kan då välja att klippa ut de olika utsagorna som citat och sortera dem under dessa preliminära kategorier. Vi kan nu fortsätta att med upprepade genomläsningar försöka se gränserna mellan de olika kategorierna. /…/ När kategorisystemet börjar få en god struktur kan vi kanske också se relationen mellan de olika kategorierna (Patel &

Det fanns en önskan att genom en teoretisk tolkning av bilderböckerna kunna se mönster, kategorier och samband i framställningen av tanten som litterär gestalt. Ingen färdig hypotes fanns till skillnad från de tidigare arbetena som fanns om tanter i Elsa Beskows böcker. Detta möjliggjorde en mer förutsättningslös analys.

4. Presentation av det textbaserade materialet

I detta kapitel presenteras de böcker, genom en resumé, som analyserades. Böckerna är skrivna av Elsa Beskow och utgivna i Sverige 1918 – 1945. Samtliga böcker är

bilderböcker.

Olles skidfärd

Handlingen utspelar sig under vintern på landsbygden i början av 1900-talet. Olle ger sig ut för att åka skidor, in i skogen. Först träffar han Kung Rimfrost i sitt palats och sedan Tant Tö som vill sopa bort all snö. När hon sen fått bort allt snö, blir det vår. Till sist trivs barnen med att det är vår. Solen skiner och det spirar överallt.

Tant Grön, Tant Brun, Tant Gredelin

Denna den första tantboken gavs ut 1918 och handlar om Lotta och Petter som tas om hand av de tre tanterna som bor tillsammans i den lilla staden Lillköping. Lillköping placerar sig i sin egen tid och sitt eget rum. Var tant har sin färg som motsvaras av domäner i samma färg. Tant Brun delar ut bruna pepparkakor och bakar i det bruna köket i kontrast till Tant Gredelin som saftar och broderar gredelina rosor i den rosarödfärgade kammaren och Tant Grön håller till i den gröna trädgården där

lysterkulan lyser grön på den gröna pidestalen. Genom klädsel från ett annat århundrade (krinoliner) uppnås en Verfrämdungseffekt (inte verkligt) och tanterna framstår som sagofigurer. Historien börjar med ett letande efter hunden Prick och då finner Tant Brun barnen som går ledsna och övergivna på vägen. Barnen deltar sedan i letandet efter hunden Prick. Tanterna beslutar gemensamt att barnen får bo hos dem.

Tant Bruns födelsedag

Handlingen utspelar sig i bostaden, i butiken och ute på gatan i den lilla staden på våren eller sommaren på 1930-talet. Farbror Blå hittade på att Tant Bruns födelsedag skulle firas. Tant Grön och Tant Gredelin bestämde sig för att köpa en ny hatt och en liten knypplad krage som skulle passa till Tant Bruns gåbortsklänning. Därför smyger de sig in i hennes kammare när hon vilar och lånar hennes klänning för att kunna se vad som passar till. Det blir full kalabalik och man tror att Lasse-Maja har stulit klänningen.

Tant Grön blir i haffad iklädd den bruna klänningen men får förklara hur det står till med klädlånet. Så slutar berättelsen med att det blir till sist en lyckad födelsedag.

Farbror Blås nya båt

Alla åker med ut i båten och de har picknick i det gröna och detta tycks utspela sig vid ungefär den tid då boken kom ut 1930-talet . Tant Grön tar sig en simtur med en lina fasthakad i benet. De andra två tanterna drar in henne för snabbt och Tant Grön blir sur. Petter och Lotta tappar årorna och blir räddade av en segelbåt där de flyter omkring. Sällskapet med tanterna och farbror Blå får vada i land och ger sig sedan ut för att leta efter barnen. Barnen skickar ett meddelande hem och de blir hämtade. Då står tanterna på stranden och är så lyckliga!

Petters och Lottas jul

Handlingen utspelar sig i kammaren där barnen för första gången i sitt liv är med och förbereder julfirande. Sedan åker de ut i skogen för att leta efter en gran. De får egna degklumpar som de kan baka kakor med när de är med vid julbaket i köket. Detta året tillverkar Lotta och Petter julklappar själva och det är Tant Grön och Gredelin som hjälper dem i handkammaren.Vid den tiden, på 1940- talet, kunde Julbocken komma på besök vid julfirandet, för att man sedan öppnade julklappar med barnen. Julbocken kommer igen detta år. Tanterna spelar, dansar och sjunger tillsammans med barnen i salongen. Tant Gredelin läser aftonbönen och berättar om julbocken. Han är en förtrollad prins och barnen bestämmer sig för att en dag ska de hitta honom. Till sist går alla ut i skidbacken och åker kälke. Tanterna står förtjusta bredvid och tittar på medan barnen roar sig tillsammans med herr Blå.

Petter och Lotta på äventyr

I boken är miljön skogen och landsvägen men också biblioteket där barnen går i Farbror Blås skola och det är 1940- talet som är tiden för handlingen. Han lär dem att försöka förstå varför en del människor är elaka och hur man kan få dem att bli snälla. Barnen hälsar därför på hos Tvätt-Kristin, hon som varit så elakt mot dem tidigare, och ger henne en kattunge som hon blir glad för. Hon blir också snäll mot barnen. Barnen hittas igen efter sitt olovade besök hos Tvätt-Kristin och får komma hem fastän de varit så olydiga och sprungit dit. Nästa dag får de åka med Fabror Blå till marknaden, som en

ABC-resan

Handlingen börjar där tant Nanna möts av Anna för att sedan starta en äventyrsresa genom närmsta landskapet och hem igen och allt som de möter finns med i Alfabetet. Av tantens kläder att döma är handlingen förlagd till 1940-talet. Tant Nanna har

promenadskor och dräkt, ett plagg som var vanligt för yrkeskvinnor då. Resan inleds av Anna med bokstaven A och med ramsan: Apelsiner två fick Anna med till matsäck av Tant Nanna. Boken slutar med att barnen kommer hem efter att ha lärt sig alla bokstäverna under sitt äventyr.

5. Analys

I det här kapitlet analyseras bilderböckerna utifrån den i metodavsnittet angivna metoden och med frågeställningarna som bakgrund. Analysen sker i fyra olika tema.

Hur är hon och hur ser hon ut?

Vad gör hon och i vilken miljö finns hon? Vilken är hennes sociala bakgrund? Hur ser hennes relation ut till barnen?

(Beskow, Tant Grön, Tant Brun, Tant Gredelin, 1918)

5.1 Detta är tanten i bilderböckerna, en personbeskrivning.

Tant Brun, Tant Grön och Tant Gredelin har dekorerade stråhjälmar Handskliknande kreationer på underarmarna och krinolinliknande klänningar. Dessa dräkter har de i alla böckerna. Dessa kläder var inte vanliga under den tid som boken skrevs utan användes under 1800-talet. Detta gör att de framstår som sagofigurer genom den

Verfrämdungseeffekt (inte verkligt) detta skapar. De är inga modersgestalter utan ingår i ett kvinnokollektiv. Tant Brun har ett runt och vänligt ansikte och ler på bilderna och framställs som den som är mest empatisk (den goda).

”Tant Brun var den allra snällaste av tanterna, tyckte barnen i stan, och därför ville de så gärna ha något ärende till henne, för nästan säker kunde man vara på att få en knäck eller chokladkaramell och alldeles tvärsäker på att hon bjöd på en pepparkaka” (Beskow, 1924).

Tant Grön arbetar i verkstaden (handkammaren) tillsammans med barnen och i trädgården. Hon har skydd på underarmarna när hon arbetar och är den enda utav

använda sina händer mer.. Hon har ett fårat ansikte och ser barsk ut med grått hår. Hon bygger kojan, när de är strandsatta, tillsammans med herr Blå i sann Robinson

Kruseanda. Hon är den som klättrar upp på höskullen för att se om barnen är där och hon är den som badar i sjön. I boken visar Tant Grön fysisk styrka när hon slår med sitt paraply efter den som angriper henne. Hon tycks vara äldst (den gamla) men också (den driftiga). Björk (2005) skriver i sin c-uppsats Folksagans prinsessa – en god förebild än i dag” att Elsa Beskow använde sig av olika sorters gestalter för att visa kvinnor som handlingsbenägna och starka”(2005:35) och Tant Grön lever väl upp till detta omdöme enligt min mening med Tant Gredelin i tätt följe.

Tant Gredelin är tecknad som en porslinsdocka med en väl uttänkt utstyrsel med parasoll och den elegantaste klänningen i lila som verkar vara gjord av satin (den är målad med skiftningar i tyget). Hon har också spetskantad underkjol, ballerinaskor och vita strumpor. Hon framställs som mycket vacker och eftertänksam. Hon broderar stramalj när hon sitter i den omgjorda jungfrukammaren (används inte som

junfrukammare!) där hon också kan iaktta gatulivet. Under julfirandet spelar hon på pianot som är placerat under porträttet av Beethoven och alla sjunger med (den konstnärliga och intellektuella). Hon väljer sysselsättningar som innebär att hon inte smutsar ner sig så mycket.

Litteraturhistoriker Per Bergman skriver i sin bok Studier kring Tant Grön, Tant Brun och Tant Gredelin att de ”har inget mer gemensamt än den bostad de delar och i den har de olika revir” (Bergman, 1971:92), Detta stämmer till viss del då man av

ovanstående kan dra slutsatsen att tanterna är ganska olika. Enligt Johannessson menar Blomstrand att de tre tanterna representerar kvinnoroller hos författaren själv som strider inom henne som (den intellektuella , den trånande och den ´riktiga´´, driftiga kvinnan)” (Johannesson, 1994:18).

(Beskow, Olles skidfärd, 1907)

Sagofiguren Tant Tö finns med i Olles skidfärd och hon är praktiskt klädd och skulle kunna vara vilken bondmora som helst. Hon gör det hon tror på när hon sopar bort snön och låter sig inte stoppas för att låta våren komma. Övernaturliga krafter som hon besitter något som tillskrivs häxor och kloka gummor. Det är hon som möter våren som kommer med vårprinsessan. Då breder hon ut sin fina kjortel täckt med blommor.

(Beskow, ABC-resan, 1945)

Tant Nanna är klädd i typiska kläder för yrkesarbetande kvinnor under den tid då boken kom ut. Hon är klädd i ärtigt grönt med promenadskor som är snygga och inte enbart praktiska med tillhörande trunk av större format. Hon har med sig apelsiner, något som inte alla hade tillgång till på grund av det rådande kriget eller ens visste att det fanns. Hon är kanske lärarinna det är hon som startar resan genom alfabetet tillsammans med flickan Anna.

Man kan i bilderböckerna finna flera ”överpersonliga och tidlösa typer av människor” enligt (Rönnerstedt, 1993:30). Dessa har funnits i århundraden och finns fortfarande ibland oss och enligt Jung är detta ” /…/Typer som finns med sedan urminnes tider och ingår i människans mytbildning. Dessa arketyper förstärks av religion och motstår fakta logik, de ger sig främst till känna inom konst, musik och litteratur menar författaren”

(Jung, 1964:69). Tant Grön och Tant Gredelin utvecklas i de olika böckerna (dynamik), de dras med i barnens äventyr och utvecklas tillsammans med barnen men deras

platt personlighet i bilderboken är inte fullt utvecklad, de är exempelvis antingen onda eller goda. Tant Brun är ett exempel på detta som beskrivs som god alltigenom. Tant Nanna får inte ett ord med i texten om sin personlighet. Att använda denna typ av personbeskrivningar, i ett negativt rum, har släktskap med barns egna sätt att teckna som ofta lämnar ett negativt rum kring sina bilder.

5.2 Miljöer och bakgrunder

AttTant Grön, Tant Brun och Tant Gredelin befinner sig i en borgerlig miljö ser man då både kopparkittlar, oljemålningar och guldklockor finns i huset. På väggen i

jungfrukammaren hänger kaméliknande tantporträtt, detta hantverk förekom i

högreståndsmiljöer och detta talar sitt tydliga språk likt Nikolajevas (2000) slutsatser att ”interiörer i bilderböckerna kan tala om vilken ställning som personen har i samhället” (2000:117). Även andra miljöer förekommer som den öde ön, marknaden, skidbacken och naturen. I Petter och Lottas jul finns det inomhusscener som skildrar traditioner och tidstypiska inredningar. Julfirandet i Lotta och Petters Jul visar ett julfirande som inte var vanligt i alla sociala grupper förrän en bit in på 1900-talet. Småstadsdyllen Lillköping finns i flera utav böckerna. Den skildras med

panoramabilder eller med gatan i centrum.

Personerna i bilderböckerna rör sig mellan dessa olika ”världar” om än i begränsad omfattning ty strax är de tillbaka i hemmet igen. Ett perspektiv som är vanligt i

bilderböcker (hemma – borta). Även Elsa Beskow använder sig av detta grepp genom att använda bilden av /…/ett slutet samhälle inneslutet i ett annat, som en serie av allt större ringar som omsluter varandra. På det sättet lämnar huvudpersonen egentligen aldrig den slutna världen, utan gränsöverskridandet blir en rörelse inom samhället (Johannneson, 94:29).

Undantaget från detta att man kan uttolka social härkomst genom interiörer är att i ABC-boken är tanten Nanna tecknad mot en vit bakgrund och ingen beskrivning av personen och miljön, varken i ord eller på bild finns utan detta överlämnas till betraktaren.

5.3 De olika tanternas relationer till barnen

Tanterna i de tre böckerna om Tant Grön, Tant Brun och Tant Gredelin har tagit hand om de föräldralösa barnen som tidigare farit illa. Inte så sällan uppstår pedagogiska diskussioner i det borgerliga hemmet.

”Och sen sa Tant Brun till Tant Grön:`Snälla Jeanette lilla, du ger väl inte barnen, omogen frukt´? Och Tant Gredelin sa till Tant Brun: ´ Marie-Louise, har du nu givit barnen snask igen?´ Och Tant Grön sa till Tant Gredelin: ´Men bästa Agate-Julie, vet du då inte att saft på fastande mage är ett rent fördärv för barnmagar´!”(Beskow, 1918).

Tanterna har regler för barnen som de ska rätta sig efter. De ska inte smutsa ner och de ska inte vara för livliga. På väggen i barnkammaren hänger en bild av Pelle Snusk men även egna teckningar av Prick och Esmeralda. Hjälpsamhet och arbetsamhet är

egenskaper som sätts högt även i köket i böckerna men det är inte frågan om något barnarbete. Barnen är med under aktiviteter som trädgårdsarbete.

Tant Tö utmanar barnens tankevärld och inställning och genom att sopa bort snön påverkar hon vädret och visar att det är hon som bestämmer. Tant Nanna är också hon en av de analyserade tanterna. Det är hon som startar ABC-ramsan tillsammans med flickan Anna. Nanna rimmar på Anna och det är så som resan börjar.

Barnen lockar fram lekfullhet hos tanterna och man kan se dem åka karusell, spela instrument och dansa och sjunga. I vissa situationer är barnen ett stöd för tanterna. Detta är inget unikt, då barn kan vara ett stöd för både föräldrar, syskon och andra vuxna och torde väl snarare vara ett tecken på en bra relation och inte något tecken på hjälplöshet hos tanterna som vissa forskare menat.

5.4 Genusstrukturer och könets framställning

Med sin intuition och kunskap utmanar Tant Tö Herr Rimfrost inför ögonen på barnen. Tant Grön, Tant Brun och Tant Gredelin utmanar Herr Blå när de ger sig ut på egna äventyr. Varje vecka går de på söndagspromenad utan Herr Blå och klarar detta själv. Flera av tanterna i de utvalda böckerna utmanar män och det patriarkala systemet och blir faktiskt accepterade när de ger sig av på ovanliga sysselsättningar för den tiden. Aili Lundmark skriver (2004) att ” skogspromenaderna går åt skogen´ torde därför snarare kunna förklaras med att tanterna är just ovana och har opraktiska kläder än att de inte skulle ha förmåga att klara andra uppgifter än sina hushållssysslor, eller att det rentav skulle vara förbjudet” (Lundmark, 2004:52).Tanterna tycks vara asexuella med vissa undantag som Tant Gredelin som dras till Herr Blå och ses på bilder vara nära honom och kasta blickar efter honom om än med förlägen min.

Tant Nannas klädsel I ABC-boken ger en fingervisning om att hon troligtvis är

yrkesarbetande. Hon bär dräkt såsom sekreterare, lärarinnor och sjuksköterskor gjorde vid den tid då boken skrevs och hon har inte långa lackerade naglar. Maria Nikolajeva (2004) menar att ”det var vanligt vid de första studierna av kvinnoperspektivet i barnlitteraturen att man lyfte fram de böcker som innehöll kvinnor från yrkeslivet och böcker med starka kvinnor och flickor” (Nikolajeva,2004:130) ”detta var inte vanligt under 1900-talets första sekler då man snarare försökte dölja att kvinnor yrkesarbetade” menar Josephine Alhanko (2004:6) i sin C-uppsats Bilderbokens förändring. Eilard å andra sidan menar att ” yrken i reklambransch och media idag är högstatusyrken och är tydliga tecken på att de traditionella klassgränserna utplånas” (Eilard, 2007:223).

(Beskow, ABC-resan, 1945)

Maria Nikolajeva (2000) skriver att ”kantiga former är manliga och mjuka, runda former kvinnliga” (2000:169) och Elsa Johannesson citerar när hon skriver att ”Konstnär

Carl Johan de Geer skriver om Elsa Beskows bilder ”/…/ att det finns dolda sexuella motiv i bilderna är ju ingen kritik. Det är bara i en stor konstnärs verk som det finns material för sådana analyser. (Johannesson, 1994:20). Ett exempel på sexuella motiv finns i ABC-resan när Tant Nanna och fadern Bo framställs med symboler som kan tolkas som sexuella, apelsiner som är stora och runda har tanten och pappa Bo har välväxta bananer. Formerna på de olika attributen kan härledas till anatomiska likheter med kroppsdelar specifika hos kvinna och man.

Tanten lägger fram dem så att man riktigt kan se, hur runda, mogna och näringsrika de är med glänsande skal och kryssliknande fluga ( skarp ritad med svart och som kronan på verket) förtroligt till Anna. En händelse som ser ut som en tanke är att namnet Nannas betydelse väl överensstämmer med den djärva handlingen och att låta flickan Anna starta alfabetet eftersom namnet Nanna ”/…/ betyder ”djärv” (egenskapen ej djuret)” (svenskanamn.se, 2008). Det är inte mamman som räcker över apelsinerna utan en sminkad ärtigt klädd tant, en tant med stora runda, lysande apelsiner. Pappan räcker bananerna, med rosiga kinder ( i upplagan från 1984 men detta är borttaget/nedtonat i en senare upplaga) och med handen nonchalant i ena fickan till pojken. Även detta

överlämnande sker i ett ritualliknande samförstånd.

Tanten är framställd i ett negativt rum med en helt vit bakgrund något som får tankarna att vandra. Nikolajeva (2000) skriver att ”i ABC-resan lämnar de tomma ytorna kring tanten plats för fantasin, i ett så kallat negativt rum” (Nikolajeva, 2000:122). Magnus Blomqvist (2007) menar att /…/ barnen genom bilderböcker lär sig maktfördelningen mellan könen och hur vi särskiljs som kön (Blomqvist ,2007:4). Det sexuella budskapet förstärks av att dockan följer med paret ut på resan.

5.5 Sammanfattning och slutsatser

Tanterna i bilderböckerna om Tant Brun, Tant Grön och Tant Gredelin deltar i pedagogiska diskussioner och är med på olika äventyr och utflykter. Herr Blå följer gärna med dem ut på äventyr. Tant Nanna i ABC-resan har en helt egen roll och startar alfabetsresan tillsammans med en flicka. Tant Tö rättar sig hela tiden efter sig själv och tycks till och med kunna påverka naturens gång. Skillnaden är att Tant Tö är blott en

troligtvis en yrkesarbetande kvinna och kanske en lärarinna. Tanten i bilderboken utgiven 1945 har fått en tydligare roll och uppgift.

En tant kan se olika ut i Elsa Beskows böcker, med stora individuella skillnader. I de utvalda böckerna har det funnits flera olika tantgestalter som häxgestalter, den

intellektuella, den konstnärliga, den pedagogiska, den driftiga, den gamla gumman, den kloka gumman och den trånande. Alla har de benämnts tant. Det är det som de har gemensamt. Även om de inte beskrivs med så många ord i texten framstår skillnaderna dem emellan.

Barnen lockar fram lekfullhet och konstnärlighet hos tanterna och man kan se dem åka karusell, spela instrument, dansa och sjunga. I vissa situationer är barnen ett stöd för tanterna. Detta visar att barnen har förmåga till att känna empati och att tanterna och barnen har en bra relation. Könsrollerna i bilderböckerna är klara, det finns två kön och det är pojke och flicka. Begreppet socialt konstruerat kön fanns inte ens under den då böckerna skrevs och lyser där med sin frånvaro. Att få höra talas om kvinnokollektivet bestående av tre tanter kan vara ett alternativ till alla sagor som framställer kärnfamiljen som det enda rådande tillståndet. Inte alla barn lever i kärnfamiljer och i böckerna om Tant Brun, Tant Grön och Tant Gredelin finns ett annat exempel. Lite märkligt är förhållandet att de inte har några arbeten men normalt för den tid de skrevs och den samhällsklass som beskrivs. Berättelserna är ur jämställdhetsperpektiv inte särskilt utvecklande men inte heller särskilt avskräckande, åtminstone inte för vår tid.

I bilderböckerna kan man se en förskjutning där tanterna från att ha varit huvudpersoner i de första böckerna i de senare blir bipersoner och huvudrollerna då innehas av Lotta och Petter och Anna och Bo. Bilderna i samtliga undersökta böcker är väl utvecklade och ger näring åt målet att känna till sin och andras kultur. Bilderna är detaljrika och beskrivande och skickligt utförda, ett stycke kulturhistoria.

Flera mål ur läroplanen för förskolan tangerar som att förskolan skall vara rolig och utvecklande för barnen. De äventyr som var beskedliga när böckerna skrevs är upplevelser som barn idag i bästa fall får höra talas om genom litteraturen. Vid ett tillfälle möter de en levande björn! En del riktigt allvarliga och spännande saker inträffar som när hunden blir beslagtagen och själva berättelsens början med de olyckliga barnen. Ofta är tanterna invecklade i roliga och dråpliga händelser som alltid löser sig på slutet.

6. Diskussion och kritisk reflektion

Vad kunde då utläsas ur analysen av framställningen av tanten i de sju bilderböckerna som undersöktes? Arbetet har gett fördjupade kunskaper om hur tanten beskrivs som litterär gestalt och resultatet är att en tant kan se olika och förändras med tiden och med synen på kvinnan och barnen i samhället. Analyserna är gjorda efter författarens egen tolkningsförmåga men flera olika tolkningar kan göras. Materialet är inte påverkbart och på så sätt kan man inte påverka resultaten på samma sätt som under ett möte med en intervjuperson. Följaktligen kan det sägas att vetenskapligheten är hög. Dock har en del antagningar gjorts i beskrivningen av den litterära gestalten som när en tant skildras enbart mot en vit bakgrund.

Generellt sätt kan sägas att tantgestalterna är beskrivna med få ord i texten. Dock har både bild och text tillsammans utgjort analysmaterialet i samtliga fall. En del

tantgestalter i bilderböckerna var sagofigurer medan andra skulle föreställa människor. Genom boken Tant Brun, Tant Grön och Tant Gredelin uppstår en tolkningsutmaning då det är oklart vilken tid som avses egentligen. Har tanterna dessa icke tidstypiska kläder (krinoliner) för att budskapet lättare ska gå in i medvetandet hos läsaren och barnen med budskapet att detta är möjligt/omöljigt för tanter och därmed barn och läsare? Eller är berättelserna med de tre tanterna saga/fantasy och ska tolkas som sådana? Alla tanter i de sju böckerna jämfördes slutligen.

Tidsramen för arbetet har varit bra. Att arbeta själv har haft flera fördelar och genererar ett självständigt förhållande till slutarbetet men diskussioner med eventuell kollega har saknats. Detta har kompenserats av den självständiga kontakten med handledaren. Efter hand som processen fortlöpte dök egna slutsatser upp och egna observationer gjorde sig gällande. Flera genomgångar av böckerna gjordes. Ett till sådant här arbete torde utföras på liknande sätt. Med det tillägget att alla böcker i originalutgåva borde analyseras.

Freden & Sandström (2007) skriver i sin magisteruppsats ”Vi och dem?” om etnicitet i

bilderboken att ”Tanten är inte heller någon huvudkaraktär/…/ men har sammantaget en

mer varierad personlighet. Kvinnor med annat ursprung än det svenska blir ofta en platt personlighet i bilderböckerna men den svenska tanten är mer utmålad och är snarare en rund personlighet”(Fredén & Sandström, 2007:45). Det vore intressant att undersöka hur invandrartanten framställs i bilderboken och göra en jämförelse.

Referenser

Alhanko, Josephine, (2004), Bilderbokens förändring, Stockholm: Konstvetenskapliga institutionen.

Ambjörnsson, Fanny, (2003), I en klass för sig, Stockholm:Ordfront, Andersson, Maria & Druker, Elin, (2008), Barnlitteraturanalyser,Lund: Studentlitteratur:

Bergman, Per, (1971), Studier kring Tant Grön, Tant Brun och Tant Gredelin, Stockholm:Albert Bonniers förlag

Beskow, Elsa, (1907),Olles skidfärd ,originalutgåva. Stockholm:Wahlström & Widstrand

Beskow, Elsa, (1994), Olles skidfärd , Stockholm: Bonnier Carlsen bokförlag Beskow, Elsa,(1918), Tant Grön, Tant Brun, Tant Gredelin , originalutgåva Stockholm:Åhlén & Åkerlunds förlag

Beskow, Elsa, (1994), Tant Grön, Tant Brun, Tant Gredelin , Stockholm: Bonnier & Carlsen

Beskow, Elsa, (2008), Tant Grön, Tant Brun, Tant Gredelin , Stockholm: Bonnier & Carlsen

Beskow, Elsa, (1925) , Tant Bruns födelsedag, originalutgåva ,Stockholm: Åhlén & Åkerlund förlag Beskow, Elsa, (1977), Tant Bruns födelsedag, Stockholm:Albert Bonniers förlag

Elsa, (1929) Petter och Lotta på äventyr, originalutgåva, Stockholm: Wahlström & Widstrand

Beskow, Beskow, Elsa, (1963), Petter och Lotta på äventyr, Stockholm:Albert Bonniers förlag

Beskow, Elsa, (1947 ), Petter och Lottas jul, originalutgåva Stockholm :Albert Bonniers förlag

Beskow, Elsa,(1947) Petter och Lottas jul, Stockholm: Albert Bonniers förlag

Beskow, Elsa, (1942, Farbror Blås nya båt, originalutgåva Stockholm:Bonniers förlag Beskow, Elsa,( 1942), Farbror Blås nya båt, Stockholm: Bonnier Carlsen bokförlag, Beskow, Elsa, (1984), ABC-resan, Stockholm:Bonniers förlag

Björk, Chanda, (2005), Folksagans prinsessa – en god förebild än idag, C-uppsats, Konstvetenskapliga institutionen, Södertörns Högskola

Blomqvist, Magnus, (2007), Heteronormativitet i bilderboken, D-uppsats, Lärarhögskolan Stockholm

Bäckström, Ann-Sofi (2007) , Pionjärer inom barnvisan, C-uppsat, Luleå tekniska universitet

Eilard, Angerd, (2007), Den svenska läseboken, Avhandling, Lärarhögskolan Malmö

Hirdman, Yvonne, (1992), Den socialistiska hemmafrun och andra kvinnohistorier, Stockholm: Carlssons

Freden, Anna & Sandström, Lina, (2007), Vi och dem?, D-uppsats, Högskolan i Borås

Hirdman, Yvonne, (2004), Genussystemet, Lund: Studentlitteratur

Johannesson, Elsa, (1994), Struktur och tolkning – en undersökning av strukturer i Elsa Beskows sagovärld och hur de tolkats, C-uppsats, Lunds universitet.

Jung, Carl G, (1964). Människan och hennes symboler, Forum:

Lindgren, Astrid, (1985) Pippi Långstrump, Stockholm : Rabén och Sjögren

Lundmark, Aili, (2004), Den snälla tanten och andra klassiska figurer, C-uppsats, Uppsala

universitet

Lykke Nina, (2003:1,s 47-56.), Intersektionalitet – ett användbart begrepp för genusforskningen, Kvinnovetenskaplig tidskrift

Nikolajeva, Maria, (2000), Bilderbokens pusselbitar, Lund: Studentlitteratur Nikolajeva, Maria, (2000), Barnbokens byggklossar, Lund: Studentlitteratur Patel & Davidson, Forskningsmetodikens grunder,

Rey, Margret, (1949), Pricken, Stockholm: Rabén och Sjögren, Rey,Margret, (2001, Pricken, , Stockholm : Rabén och Sjögren

Rhedin, Ulla, (2004), Bilderbokens hemligheter, Stockholm : Alfabeta Bokförlag Rönnerstedt, Torsten, (1993),Arketyperna och litteraturen, Malmö: Gleerups förlag Simonsson, Maria, (2004), Bilderboken i förskolan, , Linköpings universitet

Sundkvist, Maria, (2004: s 4-5) Pricken, Locus, Stockholm:Barnboksinstitutet Sundkvist, Maria (2008) ”xxx” i Geijerstam, Jan af (red.) (2008). Industriland:tolv forskare om när Sverige blev modernt. Stockholm : Premiss,

Sundkvist, Maria, (2008), Bilderboken som källa i barndomshistorisk forskning: (under utgivning)

Svedner, Per Olof & Bo Johansson, (1996), Examensarbetet i lärarutbildningen, Lund: Kunskapsförlaget:

Svenska Akademin, (2005), Ordbok över svenska språket,trettiofjärde bandet, Malmö: Erlanders Berglings förlag

Svenskt konstnärslexikon, (1952), första bandet, Malmö: Allhems förlag

Webreferenser

http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=127825&i_word=Elsa%20Beskow, Tillgänglig 20008-11-14 http:// www. ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=O357018&i_word=tant Tillgänglig 20008-11-14

http://svenska namn.se/visa/Nanna, Tillgänglig 20008-11-14

http://www.operan.se/templates/ShowDetails.aspx?id=78&showid=582, Tillgänglig 2008-11-16