Vårdens betydelse för upplevelsen av abort : En litteraturöversikt

EXAMENSARBETE -KANDIDATNIVÅ

VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD

K2020:11

Vårdens betydelse för upplevelsen av abort

En litteraturöversikt

EBBA SANDSTRÖM

IDA PERSSON

Examensarbetets

titel: Vårdens betydelse för upplevelsen av abort: en litteraturöversikt Författare: Ebba Sandström & Ida Persson

Huvudområde: Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Nivå och poäng: Kandidatnivå, 15 högskolepoäng

Utbildning: Sjuksköterskeutbildning GSJUK17h Handledare: Åsa Larsson

Examinator: Ulla Caesar

Sammanfattning

Grundläggande för god abortvård är att vårdpersonal har kunskap om hur vårdarbetet bör utövas vid en abort. Därför sammanställdes tidigare forskning i området för att belysa vad i vården som har en påverkan på kvinnors upplevelse vid en abort. Detta för att förbättra abortvården. Studiens syfte är att belysa vårdens betydelse för upplevelsen av abort. Det är en litteraturöversikt med vetenskapliga kvalitativa, kvantitativa och mixade artiklar som utgår från ett patientperspektiv. Tio artiklar granskades och användes i resultatet. Resultatet av litteraturöversikten visar att upplevelsen av vården kan ha en betydelse för upplevelsen av abort, vilket besvarar studiens syfte. Samtliga kategorier påverkar kvinnans upplevelse, dock i olika grad. I synnerhet påverkas hennes upplevelse av det vårdande mötet, upplevelse av information, upplevelse av delaktighet och upplevelse av stöd. Upplevelsen av smärthantering och miljö påverkar inte upplevelsen av abort i samma grad. Frånvaro av god vård vid en abort kan leda till smärta och i vissa fall vårdlidande. Existentiella frågor kan uppkomma och kvinnan kan då behöva extra stöd. Stöd kan komma från vårdpersonal och från en anhörig. Anhöriga är en viktig resurs för kvinnan. I vårdandet är det viktigt att den asymmetriska vårdrelationen uppmärksammas och att vårdpersonal anpassar sig efter kvinnans behov.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING _________________________________________________________ 1 BAKGRUND _________________________________________________________ 1

Abort i Sverige och globalt __________________________________________________ 1 Abort ____________________________________________________________________ 1

Medicinsk metod ________________________________________________________________ 1 Kirurgisk metod _________________________________________________________________ 2

Historia __________________________________________________________________ 2 Abortlagen _______________________________________________________________ 3 Forskning om inducerad abort _______________________________________________ 3 Sjuksköterskans ansvar _____________________________________________________ 4 Omvårdnad vid abortvård __________________________________________________ 4

PROBLEMFORMULERING ____________________________________________ 5 SYFTE ______________________________________________________________ 5 METOD _____________________________________________________________ 5 Datainsamling _____________________________________________________________ 6 Dataanalys _______________________________________________________________ 6 RESULTAT __________________________________________________________ 6

Kvinnans upplevelse av information __________________________________________ 7 Kvinnans upplevelse av det vårdande mötet ____________________________________ 8 Kvinnans upplevelse av delaktighet i abortvården _______________________________ 9 Kvinnans upplevelse av stöd ________________________________________________ 10 Kvinnans upplevelse av smärthantering vid abort ______________________________ 11 Kvinnans upplevelse av miljön vid abort ______________________________________ 11

DISKUSSION _______________________________________________________ 12 Metoddiskussion __________________________________________________________ 12 Resultatdiskussion ________________________________________________________ 13 SLUTSATSER _______________________________________________________ 16 REFERENSER ______________________________________________________ 17 BILAGA 1 __________________________________________________________ 21 BILAGA 2 __________________________________________________________ 27 BILAGA 3 __________________________________________________________ 28

INLEDNING

Under vår utbildning till sjuksköterskor har vårt intresse för kvinnosjukvård ökat. Något som särskilt intresserat oss är abort. Det ökade intresset för abort grundar sig i en upplevelse av att det inte alltid är accepterat av samhället. Den frånvarande acceptansen kan bero på samhället i stort, anhöriga till kvinnan men också vårdpersonal. Vårdpersonal är den personal som praktiserar omvårdnad vid en abort och kan bland annat vara barnmorskor, sjuksköterskor och undersköterskor. Vi vill studera kvinnans upplevelse av vården vid en abort, dels för att belysa och stärka positiva faktorer men också att belysa negativa i syfte att förbättra abortvården.

BAKGRUND

Abort i Sverige och globalt

Enligt socialstyrelsen (2019) utfördes 36 000 aborter i Sverige år 2018. En majoritet av de medicinska aborterna som utfördes innan vecka 9+0 avslutades i hemmet, en så kallad hemabort. Under en tioårsperiod har aborter bland yngre kvinnor, 15-19 år, halverats. Mer utvecklade preventivmetoder samt ekonomiska subventioner av preventivmedel antas orsaka minskningen. Aborter har även minskat bland kvinnor i den vanligaste åldersgruppen, 20-29 år.

Enligt Ganatra et. al (2017) sker ungefär 25 miljoner av världens alla aborter under osäkra förhållanden. Globalt utfördes mellan år 2010 och 2014 56 miljoner aborter och Asien var den världsdel där hälften av alla osäkra aborter utfördes. Under tidsperioden var mödradödligheten som högst i Afrika där, liksom i Latinamerika, tre av fyra aborter utfördes osäkert, och ofta illegalt. Detta resulterade i hög mödradödlighet eftersom osäkra aborter ofta leder till komplikationer. För att en abort ska betraktas säker ska den utföras av, eller med stöd av, en person med utbildning inom området (World Health Organisation 2019). Genom att bland annat öka kunskap om sexuell hälsa, preventivmedel samt att sträva efter att möjliggöra säkra legala inducerade aborter, kan i princip all dödlighet vid abort förebyggas (Haddad 2009).

Abort

Abort innebär att en graviditet avbryts vilket antingen kan ske spontant eller genom en så kallad inducerad abort. Inducerad abort innebär att graviditeten avslutas antingen via medicinsk eller kirurgisk metod (Gemzell Danielsson 2016, ss. 176-179).

Medicinsk metod

Grunden för utvecklingen av medicinsk metod implementerades under 1970-talet. Då användes olika enskilda prostaglandinanaloger, dessa framkallade dock hög biverkningsfrekvens. Under 1980-talet upptäcktes och användes antiprogesteronet mifepriston, som dock inte hade tillräcklig effekt. År 1985 kombinerades prostaglandinanaloger och mifepriston. Detta resulterade att en mindre mängd prostaglandinanaloger behövdes för att ge önskad effekt, och därmed minskad biverkningsfrekvens. Den sistnämnda metoden är den som idag används vid medicinsk

abort och den godkändes i Sverige år 1992. Sedan dess har antalet medicinska aborter ökat stadigt och idag används metoden i majoriteten av alla utförda aborter. Vid en medicinsk abort framkallas ett missfall med hjälp av ovan nämnda läkemedel (Gemzell Danielsson 2015, s. 142).

Medicinsk metod kan användas vid alla graviditetslängder men är mest effektiv till och med graviditetsvecka 7+0 (Gemzell Danielsson 2016, s. 178). Vid komplikationer av en medicinsk metod, såsom kraftig blödning eller misslyckad abort kan kirurgisk metod vara indicerad (Gemzell Danielsson 2014, s. 127).

En medicinsk abort inleds med att kvinnan, på abortmottagningen, erhåller läkemedel som startar abortprocessen (Vårdguiden 1177). Det läkemedlet är mifepriston (Gemzell Danielsson 2014, s. 127). Efter mifepristonen återgår kvinnan till sitt vardagliga liv för att sedan eventuellt återkomma till abortmottagningen (Vårdguiden 1177). Efter 36-48 timmar tas en prostaglandinanalog och kombinationen av dessa läkemedel gör att fostret stöts ut (Fass u.å). Detta kan ske antingen på en abortmottagning eller i hemmet. Fostret stöts ut efter några timmar i samband med en blödning och eventuell smärta. Det är normalt att blöda ungefär två veckor efter aborten. Utförs aborten på klinik kan kvinnan åka hem samma dag som aborten slutförts (Vårdguiden 1177). Gemzell Danielsson (2015, s. 142) menar att det främsta skälet till att kvinnor väljer att göra en medicinsk abort är att den upplevs mer naturlig, mindre utlämnande och ger en bibehållen kontroll genom hela proceduren. I de fall då kvinnan väljer att avsluta sin abort i hemmet är kraven att kvinnan ska vara fullt frisk, förstå instruktioner och kunna göra sig förstådd via telefon. Hon ska även ha en myndig person vid sig under proceduren. Socialstyrelsen godkänner hemaborter fram till vecka 9+0 (Internetmedicin 2020). Kirurgisk metod

Kirurgisk abort kom till Sverige i mitten av 1960-talet (Gemzell Danielsson 2016, s. 171). En kirurgisk abort är en kort mindre operation, dock ska patienten stanna på kliniken i några timmar efter ingreppet för att vila (Vårdguiden 1177). Metoden innebär att under generell eller lokal anestesi mekaniskt avlägsna fostret med hjälp av mekaniskt vidgande av livmoderhalsen och vakuumaspiration. Inför en kirurgisk abort behandlas livmodertappen med misoprostol för att den ska mjukas upp, vilket minskar risken för komplikationer. Metoden har bäst effekt mellan vecka 7+0 och 12+0 men kan även användas mellan graviditetsvecka 12+0 och 15+0 beroende på kirurgens erfarenhet och utrustning (Gemzell Danielsson 2016, s. 179). Efter en kirurgisk abort blöder oftast kvinnan mindre än vid en medicinsk (Vårdguiden 1177).

Historia

Historiskt sett har abort varit olagligt och straffbart i Sverige. Fram till 1864 var så kallat barnamord och fosterfördrivning ett brott som resulterade i dödsstraff. I samband med att kvinnors rättigheter ökade mildrades också straffet för fosterfördrivning. År 1921 gav brottet ett halvt till två års fängelse. Aborten kunde dock godkännas om det var en fara för kvinnans liv eller hälsa. Lagen om abort från år 1938 beskrev abort som olagligt, dock med flera undantag. De undantagen var att lagen tillät abort på tre indikationer; medicinska, humanitära och rashygieniska. År 1946 tillfördes ytterligare

en indikation om social-medicinsk abort och år 1963 en indikation om abort vid fosterskada. Trots de indikationer som existerade för dåvarande abortlag ökade de illegala aborterna. Det gjorde att en betydande del av kvinnosjukvårdens resurser gick till vård av de komplikationer som de illegala aborterna resulterade i (Gemzell Danielsson 2015, s. 137). År 1965 tillsattes därför en abortkommitté vars uppgift var att utarbeta ett förslag till lagstiftning med mer generell rätt till abort (SOU 1971:58). Efter flertalet ändringar utfärdades en ny abortlag, “Abortlagen” (SFS 1974:595), den 12 juni 1974. Den lagen, med ändringar år 1995, är den abortlag som används idag (Gemzell Danielsson 2015, s.137).

Abortlagen

Abortlagen säger att kvinnor har rätt att avbryta sin graviditet fram till vecka 18+0, det vill säga 18 fulla graviditetsveckor plus 0 dagar. Lagen beskriver att det i synnerliga fall lämnas ut tillstånd från socialstyrelsen om abort efter vecka 18+0. Dessa tillstånd får endast lämnas ut om fostret ej anses livsdugligt, eller i de fall då kvinnan har kroppsliga fel eller sjukdom som gör att graviditeten kan vara en fara för hennes liv eller hälsa. Aborten ska utföras av legitimerad läkare på allmänt sjukhus eller annan sjukvårdsinrättning godkänd av inspektionen för vård och omsorg (Abortlagen SFS 1974:595). Läkaren ordinerar läkemedel och är därmed ansvarig för att behandlingen utförs och är komplett, trots att uppgiften kan fördelas till annan legitimerad vårdpersonal. Sjukvårdens ansvar är att bidra med resurser för abortverksamheten (Gemzell Danielsson 2015, s.138).

Forskning om inducerad abort

Studier påvisar att vårdpersonalens bemötande kan ha en påverkan på upplevelsen av abort (McLemore, Desai, Freedman, James & Taylor 2014; Astbury-Ward, Parry & Carnwell 2012; Tilles, Denny, Cansino & Creinin 2016). Samtliga studier menade att ett gott bemötande resulterade i att upplevelsen överlag var positiv. De förklarade också att ett sämre bemötande kunde göra att upplevelsen av aborten blev mer negativ. Mclemore et. al (2014) beskriver att upplevelse av ett gott bemötande baserades bland annat på hur hjälpsamma och öppensinnade vårdpersonalen upplevdes. De tydliggjorde att de flesta kvinnor var nöjda med vården vid sin abort. Tilles et al (2016) förklarar att ett gott bemötande grundar sig i att bli bemött med respekt, få bra information och stöd.

Under en abort uppkommer normalt flertalet känslor, tankar och konflikter. Dessa kan vara etiska, existentiella och moraliska (Wahlberg 2004, s. 43). För en del kvinnor kan en abort upplevas som ett trauma och för andra kan det märkas i obetydlig eller något obetydlig grad (Aneblom 2006, ss. 20-21). Ett abortbeslut kan leda till motstridiga känslor så som skuld, lättnad, sorg, tomhet och det är ett svårt val som innebär utsatthet och stress. (Aneblom 2006, ss. 17-18).

Astbury-Ward et. al (2012) beskriver att de kvinnor som var missnöjda med sin abortupplevelse var de kvinnor som ansåg att vårdpersonal bemötte dem på ett opassande sätt. Kvinnorna förklarade bemötandet som dömande och önskade att det var mer fördomsfritt. Dessutom ansåg samtliga kvinnor som deltog i studien att abort inte var socialt accepterat. De förklarade i intervjuerna att de upplevde att de skulle bli

dömda av samhället och valde därför oftast att hemlighålla aborten. Det resulterade i att kvinnorna led i tystnad, fick känslor av isolation och kände sig ensamma, vilket i sin tur visade sig kunna ha påverkan på den framtida psykiska hälsan. Studien förklarar att stöd under och efter abort kan vara till hjälp för dessa kvinnor.

Sjuksköterskans ansvar

Enligt Svensk sjuksköterskeförening ska arbete utfört av en legitimerad sjuksköterska kännetecknas av ett etiskt förhållningssätt med hänsyn till mänskliga rättigheter, människors värderingar, tro, integritet, värdighet, vanor och självbestämmande. Sjuksköterskan leder och har ansvar för omvårdnad. God omvårdnad grundar sig i att sjuksköterskan skapar en tillitsfull relation till både patient och närstående. Sjuksköterskan ska ha pedagogisk kompetens för att kunna möta patienter och närstående med skilda kunskaper och behov. Med hjälp av relationen till patienten kan sjuksköterskan bedöma patientens hälsotillstånd till följd av kliniska fynd och patientens livsvärld. Genom bedömningen kan omvårdnadsbehov urskiljas utifrån patientens resurser, behov och problem. “Sjuksköterskan ansvarar för bedömning, diagnostik, planering, genomförande och utvärdering av omvårdnaden” (Svensk sjuksköterskeförening 2017).

All vårdpersonal ska ta hänsyn till etiska riktlinjer och har ett primärt ansvar att minska lidande och främja hälsa samt visa respekt för kvinnans individuella värderingar. Under vårdtiden har patienten som ska genomgå en abort samma rätt som övriga patienter att fordra vänlig attityd och förståelse från vårdpersonalen (Wahlberg 2004, s. 43).

Omvårdnad vid abortvård

Omvårdnad grundar sig i synen på människan, det vill säga förståelse av människan samt antaganden om tillvaron. Ur detta kommer värderingar och handlingar, så kallade omvårdnadshandlingar. Omvårdnadshandlingar kan vara att vårdpersonalen förmedlar hopp, är närvarande i mötet eller att de vägleder till mening. Det kan också vara att vårda patientens kropp eller att metodiskt undervisa, lyssna på eller träna patienten. Syftet med omvårdnadshandlingarna är att uppnå kontroll, självrespekt och optimism hos patienten. Det kan också vara att öka välbefinnande, öka känsla av hopp och minska känsla av utanförskap. (Willman 2014, ss. 44-45).

Omvårdnad utgår från människan som hel och grundar sig i att människan är unik med olika förutsättningar, och bemöts utefter dem. Omvårdnad är riktat mot patientens grundläggande behov och upplevelser i det dagliga livet. Det inkluderar dimensioner som är fysiska, psykosociala, andliga och kulturella (Svensk sjuksköterskeförening 2017).

God vård baseras på att sjuksköterskan anpassar vården efter patienten. Att vårda utifrån ett patientperspektiv innebär att se verkligheten som den upplevs av den specifika individen Ekeberg (2015, s. 75), och där med utgå från patientens livsvärld (Arman 2015, s. 184). Livsvärld förklaras som att varje människa erfar världen på sitt eget vis, utifrån sina föregående upplevelser och erfarenheter (Ekebergh 2015, s. 19). När vårdaren möter patientens livsvärld kan vårdande vård uppstå (Ekebergh 2015, s. 123).

Vårdande möten stärker och stödjer hälsa genom öppenhet och respekt för patientens integritet och värld. I vårdande möten är vårdaren lyhörd, uppmärksam och därmed närvarande, vilket syftar till att patienten ska känna sig sedd, hörd och lyssnad till (Ekebergh 2016, s. 122).

Lidande är enligt Willman (2014, s. 47) något som tillhör livet och är ett naturligt fenomen som också finns i hälsan. Upplevelsen av hälsa är individuell och varierar, därför är en sanningsenlig avgränsning kring det komplexa fenomenet omöjlig. Hälsa utgår från hela människan, vilket skildras i friskhet, sundhet och välbefinnande (Wiklund 2003, s. 79). Lidandet behöver inte alltid avlägsnas utan kan med hjälp av stöd lindras (Arman 2015, ss. 38-39). Språkligt betyder lida att genomgå och utstå smärta men kan också vara en mänskligt utmanande upplevelse. Lidande kan både vara en prövning för människan men också vara nedbrytande och svårt (Arman 2015, s. 39). I situationer där patientens lidande inte lindras utan ökar utav sjukvårdens handlingar uppstår vårdlidande (Arman 2015, s. 43). En bärande kompetens för vårdande vård är att kunna vårda och bemöta personer som upplever olika former av lidande (Arman 2016, s. 58).

PROBLEMFORMULERING

Abortlagen i Sverige säger att varje kvinna har rätt att få en abort utförd fram till vecka 18+0. År 2018 gjordes ca 36 000 aborter i Sverige. Upplevelsen av abort varierar mellan olika kvinnor, vissa upplever ett trauma samtidigt som det för andra kan kännas som en lättnad. Studier visar att abort ses som ett område som inte är socialt accepterat vilket kvinnor anser påverkar deras upplevelse av abort. Detta kan visa sig genom samhällets normer, kvinnans närstående men även genom vårdpersonalens bemötande. Studier visar att god omvårdnad från vårdpersonal kan ha en positiv inverkan på upplevelsen av abort. Grundläggande för god abortvård är att vårdpersonal har kunskap om hur vården bör utövas vid en abort. Det finns därför skäl att sammanställa tidigare forskning i området för att belysa vad i vården som har en påverkan på kvinnors upplevelse vid en abort. Detta för att få en djupare förståelse samt förbättra abortvården.

SYFTE

Studiens syfte är att belysa vårdens betydelse för upplevelsen av abort.

METOD

Följande litteraturöversikt utgår från Fribergs analysmetod och konstrueras med hjälp av tillgänglig forskning inom området. Valet av metod baseras på motivet att skapa en beskrivande sammanställning av området. En litteraturöversikt valdes i syfte att avgränsa materialet och inte sammanställa all forskning i området (2017, ss. 141-152). För att generera ett så omfattande urval som möjligt har forskarna valt att använda sig av kvantitativa, kvalitativa och mixade artiklar. Fribergs granskningsmall (2017, ss. 187-188) användes för att säkerhetsställa god forskningskvalitet i de utvalda artiklarna.

Datainsamling

Insamling av data har skett genom databaserna PubMed samt CINAHL. För att få en överblick på forskning i området gjordes en initial sökning med sökorden “induced abortion” och “abortion experience”. Längre fram användes nya sökord som utgick från syftet såsom “abortion”, “experience”, “woman”, “satisfaction”, “patient” och “nurs*”. Trunkering användes vid sökningen “nurs*” för att få med fler böjningsformer, till exempel “nurse” och “nursing”. Dessutom användes sökorden “stigma”, “taboo” och “second trimester”, i syfte att begränsa urvalet vid sökning av kompletterande artiklar. Avgränsningar som användes var att att artiklarna skulle vara publicerade på engelska, publicerade mellan 2010-2020 och peer reviewed. Valda inklusionskriterier var att artikeln skulle vara ur ett patientperspektiv. Patienterna skulle vara kvinnor som genomgått en laglig inducerad abort oavsett plats, metod och orsak. Efter valda sökord och avgränsningar påträffades 43 titlar som passade studiens syfte. Abstract på dessa 43 titlar utforskades, varpå resultatet granskades på 22 av dem. Till slut valdes tio artiklar att användas till studien eftersom de ansågs vara relevanta utifrån syftet (Se bilaga 1).

Dataanalys

Fribergs (2017, ss. 148-151) analysmetod valdes för dataanalys. Detta för att den av författarna upplevdes enkel att använda eftersom den var överskådlig. De valda studierna analyserades enligt ovanstående metod. Artiklarna granskades flera gånger av författarna, detta för att förstå innehåll och sammanhang korrekt. Vidare dokumenterades artiklarna i en översiktstabell för struktur av materialet med syfte, metod och resultat (Se bilaga 1). Granskning av artiklarna utfördes med hjälp av en granskningsmall baserad på Fribergs förslag på frågor vid granskning av kvalitativa och kvantitativa studier (Friberg 2017, ss. 187-188). Artiklarna blev poängsatta för att sedan tilldelas motsvarande procentuell siffra. Hade artikeln mellan 60% och 80% godkända svar ansågs den av författarna vara av medelhög kvalitet och hade den mellan 81% och 100% ansågs den vara av hög kvalitet. De artiklar som tagits med i studien är av hög eller medelhög kvalitet. Artiklarna numrerades och preliminära kategorier skapades. Artiklarna granskades ytterligare med utgångspunkt från de preliminära kategorier som skapats. Vilka var bemötande, miljö, stöd, delaktighet, smärta och information. Varje kategori fick en unik färg och med hjälp av färgkodning förenklades möjligheten att se potentiella likheter och olikheter mellan artiklarna. Artiklarna sammanställdes och presenterades i resultatet med hjälp av lämpliga rubriker.

RESULTAT

Baserat på analys av de tio artiklarna utvaldes sex teman: kvinnans upplevelse av information, kvinnans upplevelse av det vårdande mötet, kvinnans upplevelse av delaktighet i abortvården, kvinnans upplevelse av stöd, kvinnans upplevelse av smärthantering och kvinnans upplevelse av miljön vid abort.

Kvinnans upplevelse av information

Det var viktigt att kvinnor försågs med tillräcklig information vid en abort (Makenzius Tydén Darj & Larsson 2012; Tilles, Denny, Cansino & Creinin 2016; Andersson, Christensson & Gemzell Danielsson 2014; Georgsson & Carlsson 2019; Georgsson, Krautmeyer, Sundqvist & Carlsson 2019; Mukkavaara, Öhrling & Lindberg 2012; Taylor, Postlethwaite, Desai, James, Calhoun, Sheehan & Weitzkan 2013; Hedqvist, Brolin, Tydén & Larsson 2016). Relevant information om abort var för kvinnor grundläggande för en positiv upplevelse av vård vid abort. Grundläggande var dessutom att erhålla svar på frågor under hela abortprocessen (Mukkavaara et. al 2012; Tilles et. al 2016). Tilles et. al. (2016) anser att vårdpersonal och patient gemensamt bör ansvara för att informationen når patienten. Flera kvinnor var nöjda så länge de fick sina frågor besvarade, medan andra hade önskat mer kontinuerlig och repetitiv information. Repetitiv information var extra viktigt för unga kvinnor. Detta på grund av eventuella svårigheter att förstå information i den komplexa situation som en abort kan vara (Mukkavaara et. al 2012).

Då kvinnorna erhöll relevant och anpassad information gav det positiva effekter. Det reducerade kvinnornas oro och osäkerhet, samtidigt som upplevelsen av smärta var mer hanterbar och inte lika intensiv (Makenzius, Tydén, Darj & Larsson 2012). De flesta kvinnor uppskattade kortfattad och opartisk information (Georgsson, Krautmeyer, Sundqvist & Carlsson 2019). Emellanåt kunde dock upprepning vara nödvändig, därför ansågs det att muntlig information bör kompletteras med skriftlig (Mukkavaara et. al 2012). Dessutom påpekades att vårdpersonal bör förklara att given information inte alltid överensstämmer med den individuella upplevelsen eftersom allas upplevelse är olika (Hedqvist et. al 2016). Enligt Georgsson et. al (2019) upplevde kvinnorna bristfällig information vilket resulterade i osäkerhet hos dem. Den bristfälliga informationen gällde mestadels blödning, smärta och smärthantering men även hur processen skulle gå till, samt vart kvinnorna kunde vända sig för eventuellt stöd (Georgsson et. al 2019; Hedqvist et. al 2016).

För att förbereda kvinnorna på det eventuella obehag en abortprocess kunde innebära krävdes förberedande information (Taylor et. al 2013). Informationen bör beröra både psykiskt och fysiskt obehag (Georgsson & Carlsson 2019). Kvinnorna önskade mer detaljerad information om proceduren, detta för att de skulle känna sig mer lugna och säkra inför aborten (Andersson et. al 2014). Ibland kunde kvinnorna uppleva opassande framtoning av vårdpersonalen vilket resulterade i att informationen inte mottogs väl (Georgsson et. al 2019). Informationen kunde också vara svår att förstå på grund av att vårdpersonalen använde medicinska termer (Mukkavaara et. al 2012).

Otillräcklig information före under och efter aborten gav negativa effekter för upplevelsen (Georgsson & Carlsson 2019; Georgsson et. al 2019; Hedqvist et. al 2016; Andersson et. al 2014). Bristfällig information bidrog till att kvinnorna upplevde en värre smärta än väntat (Georgsson & Carlsson 2019; Georgsson et. al 2019; Hedqvist et. al 2016), dessutom bidrog det till minskad kontroll samt ökad rädsla (Andersson, et. al 2014). Vissa av kvinnorna valde att söka kompletterande information på annat sätt då informationen från vårdpersonalen ej uppfyllde deras krav. De sökte då information via webbplatser och från vänner eller föräldrar. Kvinnorna ansåg att det ibland var svårt att finna den information de sökte på webbplatserna (Andersson et. al 2014; Georgsson et.

al 2019). Georgsson et. al (2019) belyser att flera kvinnor ansåg att informationen på webbplatserna var mer sanningsenlig än den de fått från vårdpersonal. Dessutom hade informationen från webbplatserna i vissa fall hjälpt kvinnorna att fatta ett abortbeslut. Vidare förklaras en problematik med att vissa webbsidor innehöll felaktig information och propaganda mot abort. Behovet av en omfattande och trovärdig webbaserad tjänst som är utvecklad av vården och vårdpersonal uppmärksammades. Det ansågs att vårdpersonal bör rekommendera sådana webbplatser för kvinnorna. Kvinnor som genomgått en abort på grund av fosteravvikelser använde sig främst av webbaserad information för att få mer information om fostrets diagnos (Andersson et. al 2014).

Kvinnans upplevelse av det vårdande mötet

Vårdpersonalens bemötande påverkar kvinnans upplevelse av abort (Makenzius et. al 2012; Taylor et. al 2013; Mclemore et. al 2014), deras tillgänglighet samt närvaro kan mildra kvinnors missnöje (Taylor et. al 2013). Bemötandet vid abort påverkar kvinnans upplevelse av naturliga efterföljande konsekvenser, såsom blödning och smärta (Makenzius et. al 2012). Kvinnorna uppskattade att vårdpersonalen tittade till dem både under väntetiden, som upplevdes jobbig, och under abortprocessen (Mclemore et. al 2014; Andersson et. al 2014). Upplevelsen av abort påverkades i högre grad av kontinuitet av vårdpersonal än närvaro av anhörig (Tilles et. al 2016). Några kvinnor hade en önskan om att inblandad vårdpersonal under aborten skulle vara färre till antalet (Georgsson et. al 2019). Vidare uttryckte kvinnorna en önskan om att vårdpersonal skulle anstränga sig för att tillgodose deras behov (Andersson et. al 2014; Mukkavaara et. al 2012; Taylor et. al 2013; Mclemore et. al 2014). Behoven tillgodoses genom att vårdpersonal är hjälpsam och fördomsfri. Då behoven var tillfredsställda skapades trygghet och kvinnornas oro minskade (Andersson et. al 2014; Mukkavaara et. al 2012; Mclemore et. al 2014; Hedqvist et. al 2016). Egenskaper som efterfrågades hos vårdpersonalen var att de skulle vara trevliga (Tilles et. al 2016; Astbury-Ward et. al 2012), empatiska (Makenzius et. al 2012; Andersson et. al 2014; Mukkavaara et. al 2012) men också att de skulle visa respekt (Makenzius et. al 2012; Tilles et. al 2016; Mukkavaara et. al 2012). Att vårdpersonal besatt dessa egenskaper samt svarade på frågor var viktigare för kvinnorna än att de snabbt fick stöd och hjälp (Tilles et. al 2016). Kvinnor utan tidigare erfarenhet av abort eller förlossning gynnades av extra uppmärksamhet vid en hemabort. Detta eftersom det ökade kvinnornas känsla av trygghet och välbefinnande. Uppföljning efter en abort utförd i hemmet uppskattades av kvinnorna eftersom de ansåg att vårdpersonalen hade ansträngt sig (Hedqvist et. al 2016).

Några kvinnor upplevde dåligt bemötande från vårdpersonalen i form av att de var dömande (Mukkavaara et. al 2012; Astbury-Ward et. al 2012) och otrevliga (Astbury-Ward et. al 2012). Dessutom upplevde de att vårdpersonal ibland var respektlös. För kvinnorna var det viktigt att bli bemötta med förståelse vilket inte alltid var fallet. De upplevde att vårdpersonalen inte tog hänsyn till deras utsatta situation och därmed upplevde de att deras behov ignorerades under abortprocessen. Vissa kvinnor menade att vårdpersonalen inte svarade på deras frågor utan ifrågasatte och nedvärderade dem istället. Konsekvensen blev att vårdpersonalen uppfattades som oprofessionella, hjärtlösa, intensiva och oengagerade, vilket resulterade i att kvinnorna kände skuld (Tilles et. al 2016). Ofta kunde kvinnors missnöje kring vården vid abort relateras till en

specifik situation, och berörde inte vården i helhet (Hedqvist et. al 2016). Kvinnorna ansåg att ytterligare kommunikation före, under och efter aborten kan leda till att deras negativa känslor minskar (Mclemore et. al 2014; Andersson et. al 2014). Ett stödjande bemötande från vårdpersonal förenklar kvinnors hantering av sina känslor i den svåra situation de är i (Andersson et. al 2014).

Vid en abort i andra trimestern kan existentiella och psykiska faktorer vara mer påtagliga, och den faktiska aborten har många likheter med en förlossning. För att förstå och bemöta kvinnans behov är ett tillitsfullt förhållande mellan henne och vårdgivaren av största vikt (Andersson et. al 2014). Det är viktigt att vårdpersonal har ett holistiskt förhållningssätt eftersom abortrelaterad smärta är ett komplext och multidimensionellt begrepp (Georgsson & Carlsson 2019).

Kvinnans upplevelse av delaktighet i abortvården

Kvinnor som ansåg att vårdpersonalen strävade efter att kvinnan skulle vara delaktig under aborten upplevde ökad tillfredsställelse (Makenzius et. al 2012). Delaktighet kan visa sig genom att kvinnan beslutar om smärtlindring, att se ultraljudsbilden, att se fostret efter aborten och om hon vill genomgå aborten utan stödperson. Framförallt visar det sig genom det slutgiltiga abortbeslutet vilket hon har rätt att ta oberoende partnerns åsikt. Det fanns kvinnor som önskade att erhålla ultraljudsbilden som minne för att kunna se tillbaka på händelsen (Andersson et. al 2014). Emellertid fanns det kvinnor som ansåg att det hade varit lättare om en läkare eller kurator tagit abortbeslutet åt dem. Kvinnor förklarade att det var svårt att förutse hur de skulle påverkas emotionellt av aborten, trots att de själva tagit beslutet (Mukkavaara et. al 2012). Före aborten upplevde flera kvinnor en rädsla kring den psykiska påfrestningen. Dessutom fanns en rädsla att bli ifrågasatt av vårdpersonal angående sitt abortbeslut, samt en rädsla att själv inte längre ha rätten att ta beslutet (Georgsson et. al 2019).

Kvinnor uppskattade att själva välja abortmetod samt vart aborten skulle utföras. De ansåg att de till största del hade rätten att bestämma metod och plats. I de fall då kvinnorna valde att utföra aborten i hemmet belystes vikten av delaktighet och självbestämmande, som också var de störst bidragande faktorerna för positiv upplevelse av vård vid abort. Några kvinnor upplevde att vårdpersonal anförde dem att besluta sig för en hemabort genom att påpeka att majoriteten av alla kvinnor gör detsamma. Vårdpersonal bör inför en abort tolka kvinnans grad av autonomi i syfte att urskilja hennes individuella valmöjligheter. Då kvinnan önskar göra en hemabort men anses olämplig för detta ska vårdpersonal ge den kunskap och praktiska råd som krävs för att kvinnan ska ses som lämplig (Makenzius et. al 2012).

Många kvinnor hade beslutat sig för hemabort innan de kom till kliniken men ansåg att de trots sitt beslut önskat information kring samtliga metoder, för att därefter göra valet (Hedqvist et. al 2016). Kvinnorna önskade upplysas om för och nackdelar med abortmetoderna (Georgsson & Carlsson 2019; Taylor et. al 2013; Hedqvist et. al 2016). Flera av dem ansåg att de inte fått tillräcklig information för att göra ett val (Georgsson & Carlsson 2019; Georgsson et. al 2019), dessutom var några kvinnor omedvetna om möjligheten att göra ett val (Georgsson et. al 2019). Enligt kvinnorna var det önskvärt att vårdpersonal gav personlig och anpassad information samt bidrog till relevant

diskussion kring behandlingsmetod (Taylor et. al 2013). Georgsson et. al 2019 påpekar att en webbplats med kvalitativ information hade kunnat hjälpa kvinnorna att göra ett självständigt informerat val, samt att känna sig mer förberedda.

Kvinnans upplevelse av stöd

De resurser kvinnan besitter fungerar som stöd vid abort (Makenzius et. al 2012). Stöd vid abort kan erhållas både från en stödperson eller från vårdpersonal (Georgsson et. al 2019). Stödet kan resultera i att kvinnan lättare omvandlar oroskänslor inför aborten till mer hanterbara känslor. Det kan ske genom information och praktiska råd (Andersson et. al 2014). Kvinnans partner, eller anhörig, bör ses som en resurs vars medverkan vid aborten bör främjas. Resursen gagnar kvinnans egenvård samt bringar stöd åt henne, vilket bidrar till att hon får en bättre upplevelse av bland annat smärta. Det är dock viktigt att stödpersonen utöver sin roll som stödperson ses som en egen individ med egna behov för att hen ska fungera som ett bra stöd (Makenzius et. al 2012).

Kvinnor påpekade att det var en stor skillnad på stöd från vårdpersonal jämfört med stöd från anhörig (Mclemore et. al 2014). Den vårdpersonal som i största mån deltog vid aborten hade större inverkan på kvinnans upplevelse av abort jämfört med stödpersonen. Stöd från andra yrkesprofessioner, exempelvis läkare och doula, var mindre viktigt i förhållande till upplevelsen, jämfört med stöd från vårdpersonalen som deltog vid aborten (Tilles et. al 2016). Stöd från en partner kunde vara av stor vikt för kvinnan, detta trots en viss oro kring hur hen skulle reagera under aborten (Andersson et. al 2014). De flesta kvinnor som haft en stödperson med sig under sin abort upplevde det positivt. Å andra sidan graderade de sin smärta högre än vad de kvinnorna utan stödperson gjorde (Hedqvist et. al 2016).

De flesta kvinnor blev tillfrågade att träffa en psykolog (Hedqvist et. al 2016; Mukkavaara et. al 2012) och de som mottagit stöd från psykolog upplevde ett gott stöd från sjukvården. De som nekade erbjudet stöd från psykolog ångrade senare sitt beslut. Unga kvinnor bedöms behöva mer stöd och även uppföljande samtal efter en abort. Kvinnor uppger att de önskat dela sina tankar och upplevelser med någon (Mukkavaara et. al 2012).

Psykosocialt stöd är en viktig faktor för upplevelsen av abort (Georgsson & Carlsson 2019; Georgsson et. al 2019). Genom psykosocialt stöd före en abort kunde faktorer som påverkar upplevelsen, till exempel rädslor, identifieras. Kvinnor som kände sig ensamma under utdrivningsskedet var också de som upplevde det som traumatiskt. Vilket också stödjer vikten av psykosocialt stöd (Georgsson et. al 2019). Att erhålla stöd under sin abort har dessutom visat sig ha betydelse för kvinnornas långsiktiga psykiska välmående (Andersson et. al 2014). Mclemore et. al (2014) förklarade att flertalet kvinnor upplevde att de inte hade möjlighet att ha en stödperson närvarande. Genom att vårdpersonal lyssnade på kvinnorna förenklades deras hantering av den psykiska smärtan under och efter aborten. Hantering av den upplevda fysiska smärtan påverkades positivt av vårdpersonalens närvaro som verkade smärtlindrande. Frånvaro av vårdpersonal vid en smärtsam abort kunde leda till långvariga psykiska konsekvenser för kvinnorna (Georgsson et. al 2019).

Kvinnans upplevelse av smärthantering vid abort

Adekvat behandlad smärta under en abort kunde resultera i att kvinnors upplevelse blev positiv (Taylor et. al 2013). Den smärta kvinnor upplever efter aborten upplevdes vara mindre viktig för upplevelsen överlag (Tilles et. al 2016). Oavsett tidigare erfarenhet av graviditet eller förlossning var många kvinnor förberedda på smärtan. Majoriteten, även de med tidigare erfarenhet av abort, missfall, mensvärk och förlossning, upplevde stark fysisk smärta som var värre än väntat. Kvinnor upplevde att ovissheten kring smärtan var det värsta. De upplevde att det var påfrestande att inte veta hur länge smärtan skulle vara påtaglig och hur ont det skulle göra (Andersson et. al 2014). Kvinnor med tidigare erfarenhet upplevde i större utsträckning aborten som mindre smärtsam jämfört med oerfarna som upplevde den mycket smärtsam (Makenzius et. al 2012; Hedqvist et. al 2016).

En femtedel av de kvinnor som genomgick abort i hemmet upplevde otillräcklig smärtlindring, därför tog de i större utsträckning extra smärtstillande (Hedqvist et. al 2016). Flera kvinnor använde sig av alternativa smärtlindringsmetoder såsom massage, lägesändring, andningsstrategier, värme samt att vila (Mukkavaara et. al 2012; Georgsson & Carlsson 2019; Andersson et. al 2014; Hedqvist et. al 2016). Kvinnorna hade önskat ytterligare förberedande information om hur smärtan möjligtvis kunde upplevas samt vilka åtgärder som vid behov kunde tillämpas (Hedqvist et. al 2016). Given information påverkar upplevelse av smärta och otillräcklig information leder därmed till värre upplevelse av smärta. De kvinnor som upplevde smärtan som traumatisk upplevde att de inte fått tillräckligt med förberedande information (Makenzius et. al 2012). Kvinnorna önskade information om den unika smärtupplevelse en abort kan medföra och de beskriver dessutom utdrivningsskedet som den värsta smärta de varit med om (Mukkavaara et. al 2012).

Motivet till aborten kunde bidra till ökad smärta (Makenzius et. al 2012) men oavsett anledning till aborten upplevde kvinnorna både psykisk och fysisk smärta under abortprocessen. Då aborten utfördes på grund av fosteravvikelser, eller annan ofrånkomlig orsak, upplevdes aborten mer psykiskt smärtsam. Mer fysisk smärta upplevdes av de kvinnor som genomgick aborten på grund av en oplanerad graviditet (Andersson et. al 2014). Upplevelsen av smärta var nödvändigtvis inte något som påverkade kvinnans totala upplevelse av abort (Mclemore et. al 2014).

Vårdpersonalen påverkade kvinnans upplevelse av smärta vid abort (Makenzius et. al 2012; Georgsson & Carlsson 2019; Mukkavaara et. al 2012, Mclemore et. al 2014; Hedqvist et. al 2016). Många kvinnor uppskattade vårdpersonalens omvårdnad då de upplevde smärta (Mclemore et. al 2014) och upplevde att de kunde uthärda smärtan med hjälp av smärtlindring och en stödjande omgivning (Andersson et. al 2014). De kvinnor som var missnöjda med smärtlindringen även var missnöjda med vårdpersonalens närvaro vid aborten (Georgsson et. al 2019).

Kvinnans upplevelse av miljön vid abort

Vilken typ av klinik aborten utfördes på hade ingen betydelse för upplevelsen av abort, dock kunde miljön på kliniken påverka (Taylor et. al 2013). Några kvinnor uttryckte att miljön kunde varit bättre men det hade ingen betydelse för tillfredsställelsen i stort

(Tilles et. al 2016). Flera kvinnor hade tankar kring miljön på sjukhuset inför aborten, de undrade hur det skulle lukta, låta, kännas och upplevas (Andersson et. al 2014). Under aborten upplevde kvinnorna det påfrestande att höra vissa ljud, bland annat vakuumextraktion vid kirurgisk abort. Andra ljud såsom barnskrik från nyfödda barn upplevdes hemskt att höra, detta uppgav en kvinna som genomgått abort på en förlossningsavdelning. Dessutom kunde kvinnor uppleva det påfrestande att dela rum med någon annan (Georgsson et. al 2019). Avskildhet önskades och uppskattade av kvinnorna både på patientrummet och i väntrummet (Mclemore et. al 2014). Kvinnorna var minst nöjda med miljön i väntrummen, däremot var det inte lika viktigt som miljön i patientrummet. En mer attraktiv miljö var endast önskemål från kvinnorna och det hade det ingen större betydelse för upplevelsen av abort (Tilles et. al 2016).

Kvinnor valde att genomgå abort i hemmet då de inte önskade vara på ett sjukhus (Makenzius et. al 2012; Hedqvist et. al 2016) och uppskattade den valmöjligheten. De flesta kvinnor som genomgick en hemabort hade en positiv upplevelse. Detta eftersom den upplevdes öka kvinnans integritet och kontroll samt minskade distraktioner. Det ökade även partnerns delaktighet eftersom denne ofta visade mer känslor i det privata sammanhanget (Makenzius et. al 2012). Vissa kvinnor upplevde att det var jobbigt att göra en hemabort, dels på grund av en långdragen process men också för att de upplevde det påfrestande att själv administrera vagitorium (Georgsson et. al 2019). Vårdpersonalens uppgift kompliceras då kvinnan genomgår sin abort i hemmet. Deras skicklighet sätts på prov genom att de måste se till att rätt information och verktyg ges till kvinnan inför processen. Detta för att hon själv ska klara av situationer som uppstår utan att vårdpersonalen är delaktig i den faktiska situationen. Då aborten sker på klinik finns vårdpersonal tillgänglig och kan hantera situationer som uppstår (Makenzius et. al 2012).

Flera studier påvisade att väntetider hade påverkan på kvinnors upplevelse av abort, lång väntetid resulterade i en negativ upplevelse (Tilles et. al 2016; Georgsson et. al 2019; Taylor et. al 2013; Hedqvist et. al 2016). Kvinnorna som genomgick abort i hemmet upplevde även långa väntetider för telefonrådgivning, därför önskade de mer lättillgänglig telefonrådgivning (Hedqvist et. al 2016).

DISKUSSION

Studiens syfte var att belysa vårdensens betydelse för upplevelsen av abort. Resultatet visar att samtliga ovan nämnda kategorier påverkar kvinnans upplevelse av abort i olika grad. Varje kvinna är unik och intar abortprocessen med sina egna erfarenheter. Därför upplever de också vården olika. Generellt visar samtliga studier att en sämre upplevelse av vården innebär en sämre upplevelse av abort.

Metoddiskussion

Metoden utgick från Fribergs analysmetod (2017, s. 141-152). Syftet var att belysa vårdens betydelse för upplevelsen av abort. Initialt var intentionen att genomföra en enkätstudie. Detta hindrades av etiska dilemman, då det ansågs vara ett känsligt område, samt en begränsad tidsram. Intentionen var sedan att genomföra en kvalitativ

innehållsanalys där blogginlägg skulle analyseras. Detta genomfördes inte på grund av brist på material som överensstämde med syftet, dock användes delar av materialet i nuvarande resultatdiskussion. Slutligen beslutades att genomföra en litteraturöversikt. Tolv artiklar granskades till studiens resultat. Fribergs granskningsmall (2017, ss. 187-188) användes och innefattade 12 komponenter som kunde godkännas (se bilaga 2). Artikelns tilldelades en procentuell siffra som utgick från andelen godkända komponenter. Vid artikelgranskning sattes gräns för medelhög kvalitet på 60% till 80% och hög kvalitet 81% till 100%. Det förhållandevis höga procentuella kravet sattes för att säkerställa hög kvalitet, detta på grund av att författarna inte har större erfarenhet av artikelgranskning. Efter bearbetning av artiklarna ansågs två av dem vara mer relevanta i resultatdiskussionen. Detta då de kunde styrka och nyansera delar av studiens resultat vilket också gjorde att de uteslöts från resultatet. De kategorier som framtogs omformulerades i syfte att vinkla studien mot vårdvetenskap i linje med utbildningens utgångspunkt.

I urvalet ingick inte inklusionskriterier angående vilken vecka aborten utfördes i eller vilken metod som använts. Detta syftade till att få en helhetsbild av hur vård vid abort bör hanteras. Dock kan det vara en relevant aspekt eftersom kvinnor kan uppleva abort olika beroende på graviditetslängd samt orsak till abort, och då kan även upplevelsen av vården påverkas. I urvalet ingick inte heller att vårdpersonalen skulle vara just sjuksköterskor utan all vårdpersonal som kom i kontakt med kvinnan inkluderades, också detta för att få en helhetsbild.

De valda artiklarna valdes utifrån innehåll och inte utifrån årtal, de var därför publicerade som tidigast 2012. För att öka kvaliteten hade senare publikationsdatum varit att föredra. Artiklarna var publicerade på engelska vilket både var positivt och negativt. Positivt för att det ökade urvalet och negativt för att författarnas modersmål är svenska. Vilket kunde bidra till eventuella misstolkningar av innehåll och därmed påverka studiens resultat.

Resultatdiskussion

Det är tydligt att kvinnornas upplevelse av abort kan påverkas av den givna informationens kvalitet. Anpassad, relevant och tillräcklig information är de komponenter som bidrar till en bättre abortupplevelse. Att vårdpersonalen får tid och utrymme att lära känna kvinnan och identifiera hennes behov är en förutsättning för att ge anpassad information. Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2019) är det essentiellt att det finns tid för sjuksköterskan att i samråd med patienten bedöma, planera, utföra och utvärdera omvårdnaden. I de fall då tidsbrist förekommer upplever fyra av tio sjuksköterskor att de frångår omvårdnadsarbetet. Majoriteten av dessa sjuksköterskor menar att tidsbristen kan leda till ett förlängt sjukdomsförlopp men också till vårdskador. Det finns en korrelation mellan risker och vårdskador samt antalet patienter per sjuksköterska (ibid.). När vårdpersonal har mindre tid på sig att lära känna kvinnan ställs deras kunskap på prov. Tidsbrist kan också göra att kvinnans vårdbehov, exempelvis närvarande vårdpersonal inte uppfylls. Kvinnans behov är det som bör styra vårdpersonalens närvaro, inte tidsbristen.

I de fall vårdpersonal inte har tid att lära känna kvinnan kan den givna informationen upplevas bristfällig eftersom den inte är anpassad. Enligt studiens resultat gjorde bristfällig förberedande information att kvinnorna upplevde flera delar av aborten värre än väntat. Upplevd bristfällig information kan bero på flera faktorer. Exempelvis kan möjligheten att ta in information påverkas av vårdpersonalens uppträdande vid informationstillfället. Det kan också bero på att kvinnan inte är mentalt mottaglig på grund av den psykiska påfrestningen en abort kan innebära. Kommunikation är emellertid ömsesidig. Fredriksson (2012) beskriver kommunikation i två bemärkelser, såväl överföra och utbyta information som gemenskap. Det är således viktigt att kvinnan ställer frågor om hon inte förstår given information så att kommunikationen blir tillförlitlig. Vårdförbundet (2015) menar att det krävs en medvetenhet om den asymmetriska vårdrelationen för att skapa ett partnerskap mellan patient och vårdgivare. En medvetenhet om att vårdpersonal har ett kunskapsöverläge. Vårdpersonalens professionella kunskap inbringar makt och skapar ansvar om värdighet, autonomi och integritet gentemot patienten. Däremot är det patienten som innehar kunskap om sin egen situation och sjukdom. Vårdpersonalens och patientens olika typer av kunskap sammanförs därför och bör respekteras i partnerskap. Patienten blir genom ansvar och rättigheter delaktig i teamet tillsammans med vårdpersonalen och personcentrerad vård kan uppnås (ibid.).

Kunskap kan också genereras ur frågor. Studiens resultat visade att kvinnorna var i ett stort behov av att ställa frågor, erhöll de inte den information de önskade använde de sig istället av webbsidor. Det framkom ett behov av tillförlitlig webbaserad information eftersom den använda informationen inte ansågs tillförlitlig nog. Carlsson och Axelsson (2017) förklarar vikten av att vårdpersonal tipsar om webbaserad information och den ska vara lättläslig. Webbplatsen Vårdguiden 1177 (2019) beskriver att tillgänglig information är granskad av legitimerad vårdpersonal och är skriven på ett lättläsligt sätt. Informationen som finns att tillgå på webbplatsen gäller bland annat sjukdomar, behandlingar och patientens rättigheter (ibid.). Anledningen till att den webbaserade informationen enligt resultatet ansågs bristande kan möjligtvis vara att den är generell och inte anpassad till den specifika individen. Vårdpersonal bör i det vårdande mötet bedöma om den information som finns att tillgå på Vårdguiden 1177 kan användas av patienten eller inte.

Det vårdande mötet kan påverka kvinnors upplevelse av abort genom att vårdpersonalen bemöter dem med respekt och empati. Vid abort är det extra viktigt att vårdpersonalen har en öppenhet, på grund av att det är ett känsligt område. Alla människor är olika och vill bli bemötta på olika sätt. Vissa kvinnor vill bli behandlade med överdriven mildhet samtidigt som andra kan uppleva det respektlöst. Mukkavaara et. al (2012) påvisar att vårdpersonalen vid vissa tillfällen upplevde svårigheter att kommunicera med kvinnor som genomgick abort. Detta belyser vikten av att vårdpersonal får träning och stöd i hur de ska bemöta kvinnorna. Lindström, Wulff, Dahlgren och Lalos (2011) lyfter vårdpersonalens erfarenheter vid abort. De menar att arbetet sjuksköterskor och barnmorskor utför syftar till att minska lidande och smärta under en abort. Dessutom lyfter de vikten av att vårdpersonalen har förståelse för stödets betydelse vid en abort, i synnerhet vid fosteravvikelser. Vid fosteravvikelser behövs ytterligare stöd, dels för att hjälpa kvinnan genom aborten men också för att stödja henne i sin sorg.

Kvinnans stödpersoner kan vara vårdpersonal men också anhöriga såsom en förälder, vän eller partner. Studiens resultat visar att kontinuitet och närvaro av vårdpersonal påverkar kvinnan i högre grad än hennes anhörig. Det visar också att kvinnor som inte hade en stödperson med sig skattade smärtupplevelsen bättre än de som hade en stödperson med sig. Det betyder inte att kvinnan inte bör ha en stödperson, men det kan påverka och vårdpersonal bör vara medvetna om det vid mötet med patienten. Kvinnan behöver oftast emotionellt stöd under aborten och då är det viktigt att hon har någon vid sin sida. Det är också viktigt att vårdpersonalen ser till kvinnans stödpersoner och lyfter dem för att främja deras möjlighet att bidra med stöd under en abort. En studie av Nguyen, Hebert, Newton och Gilliam (2018) belyser partnerns upplevelser vid en abort. De förklarar att det var viktigt för majoriteten av männen som deltog i studien att vara involverade i hela abortprocessen, oavsett om det var ett enat abortbeslut eller inte. Det var viktigt för männen att tydliggöra för kvinnorna att de önskade bidra med både emotionellt och ekonomiskt stöd. Flera av dem berättade att de skulle göra vad som helst för att vara med under aborten. En man var särskilt angelägen om att delta vid aborten på grund sin partners kunskapsbegränsningar, han ville stödja och vägleda henne genom aborten. En del av männen i studien talade om stigma och uppfattade att det påverkade kvinnans upplevelse (Nguyen et. al 2018). Det är således viktigt att se till partnerns erfarenheter och behov för att han ska kunna fungera som stöd vid bland annat kunskapsöverföring och smärtantering.

Upplevelsen av smärta kan påverkas av orsaken till abort. Vid fosteravvikelser och i de fall abort var den enda utvägen var smärtan värre. I en enkätundersökning av Stålhandske, Makenzius, Tydén och Larsson (2012) bedrevs forskning om kvinnors upplevelse av existentiella tankar under och efter en abort. De förklarade att en abort oftast medförde existentiella tankar och frågor. Existentiella frågor avser de frågor som berör död, frihet, ensamhet och meningslöshet samt är relaterat till individens syn på mening med livet. De kvinnor som i högst grad upplevde existentiella tankar var de som hade knutit an till fostret och såg det som ett barn med ett eget liv. Det var också dessa kvinnor vars psykiska hälsa påverkades mest i efterhand.

Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) redogör för att vården ska ges i förhållande till patientens autonomi. Kvinnan som genomgår en abort ska således själv ha rätten att bestämma vart aborten ska ske och vilken metod som ska användas. Studiens resultat visar dock att kvinnor inte alltid upplever rätten till självbestämmande. Ett exempel från verkligheten är i Karins berättelse "Barnmorskan läxade upp oss genom att peka ut hjärtat" från RFSU (2017). Karin upplevde ett bristande bemötande under abortprocessen. Hon förklarar att hon kände sig utlämnad, fråntagen sitt självbestämmande och uppläxad av barnmorskan. Detta grundade sig i att hon inte fick möjligheten att själv bestämma abortmetod eller att se fostrets hjärta. För att se till Karins autonomi skulle vårdpersonalen givit henne valmöjligheten att se hjärtat eller inte, samt ge henne information kring möjliga abortmetoder. Studiens resultat visar att autonomi och delaktighet i abortvården var en av de faktorerna som bidrog till en positiv upplevelse av vården vid abort. Sandman och Kjellström (2013, ss. 204-216) förklarar att autonomi i vissa fall kan frångås för att undvika skada. Det kallas för paternalism. Det är endast paternalism om patienten är autonom, således har en beslutskompetens och är handlingseffektiv. I de fall då vårdpersonal menar att kvinnan eventuellt inte kommer följa rekommendationer och riktlinjer, finns anledning att

avgränsa hennes autonomi. Exempelvis förklarar Hedqvist et. al (2016) studie om hemaborter att kvinnorna rekommenderades att ha en vuxen person hos sig vid aborten, trots det var det 12% som inte hade det. Vårdpersonal kan aldrig vara helt säkra på att angivna rekommendationer följs av kvinnorna. Detta eftersom det i slutändan är kvinnans eget ansvar att aborten är korrekt utförd om den sker i hemmet. Det viktiga är att vårdpersonalen gör en bedömning av kvinnans autonomi och att den visar sig uppnå den grad som krävs för att genomgå abort i hemmet.

Studiens resultat visade att kvinnorna ibland kunde vara nervösa över hur miljön skulle vara på sjukhuset. Å andra sidan sa resultatet också att miljön inte spelade någon roll för upplevelsen av abort. Möjligtvis kan upplevelsen av miljön variera beroende på upplevelsen av aborten. Det vill säga att om upplevelsen av aborten var negativ kunde miljön också upplevdes negativ och vice versa. I resultatet belystes en specifik händelse där en kvinna genomgått en abort på samma avdelning som förlossningar pågick, vilket ledde till att kvinnan hörde barnskrik. Detta skapade starka reaktioner hos författarna eftersom miljön troligtvis påverkade kvinnans existentiella tankar. Vidare kunde det bidra till ytterligare smärta samt leda till försämrad framtida psykisk hälsa. Möjligtvis skedde aborten på en förlossningsavdelning på grund av att graviditetens längd. Kvinnans upplevelse kan då vara att abortprocessen tog lång tid.

Studiens resultat visade att kvinnorna upplevde att väntetiderna för abort var för långa. Statistik från socialstyrelsen (2019) visar dock att väntetiderna på flertalet kliniker har förkortats. Möjligtvis beror missnöjet kring väntetider på att kvinnorna önskat avlägsna graviditeten omedelbart. I andra fall kan väntetiderna bero på att ultraljudsbilder inte har visat ett foster eller en gulesäck vilket är förutsättning för att aborten ska genomföras (Västra götalandsregionen 2017). Undervisning angående väntetider vid abort samt orsaker till dessa bör ske för att skapa så lite missnöje som möjligt. Mål 3 i de 17 globala målen gäller god hälsa och välbefinnande. Målet finns för att säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla individer i alla åldrar. I mål 3.7 beskrivs reproduktiv hälsa mer ingående och syftar till att sexuell och reproduktiv hälsovård ska tillgängliggöras för alla individer innan år 2030. Utbildning, information och reproduktiv hälsa ska dessutom integreras i nationella strategier och program (UNDP u.å).

SLUTSATSER

Resultatet av litteraturöversikten visar att upplevelsen av vården kan ha en betydelse för upplevelsen av abort, vilket besvarar studiens syfte. Samtliga kategorier påverkar kvinnans upplevelse, dock i olika grad. I synnerhet påverkas hennes upplevelse av det vårdande mötet, upplevelse av information, upplevelse av delaktighet och upplevelse av stöd. Upplevelsen av smärthantering och miljön påverkar inte upplevelsen av abort i samma grad. Studiens resultat kan användas för att förbättra abortvården och skapa bättre förutsättningar för kvinnor i Sverige att få en mer positiv upplevelse av abort. Befolkningens generella kunskap angående abort kan anses otillräcklig, vilket belyser vikten av att sexualkunskapsundervisning bör innehålla undervisning om abort. Undervisning kan bidra till hållbar utveckling eftersom den förhoppningsvis kan leda till att kvinnorna är mer förberedda på vad en abort innebär, vilket kan minska risken för psykisk ohälsa.

REFERENSER

Andersson, I.-M., Christensson, K. & Gemzell Danielsson, K. (2014). Experiences, Feelings and Thoughts of Women Undergoing Second Trimester Medical Termination of Pregnancy. PLoS ONE, 9(12), ss. 1-22. doi:10.1371/journal.pone.0115957.

Aneblom, G. (2006). Inducerad abort. Svensk förening för obstetrik och gynekologi arbets- och referensgrupp för familjeplanering: Östervåla.

Arman, M. (2015). Att se patienten som medmänniska. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 38-60. Arman, M. (2015). Vårdande med grundvärden- värdighet, helhet och caritas. I Arman, M., Dahlberg, K., & Ekebergh M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 180-188.

Astbury-Ward, E., Parry, O. & Carnwell, R. (2012). Stigma, Abortion, and Disclosure: Findings from a Qualitative Study. International Society for Sexual Medicine, 9(12), ss. 3137-3147. doi: 10.1111/j.1743-6109.2011.02604.x.

Carlsson, T. & Axelsson, O. (2017). Patient Information Websites about Medically Induced Second-Trimester Abortions: A Descriptive Study of Quality, Suitability, and Issues. Journal of medical internet research, 19(1), ss. 2-12. doi: 10.2196/jmir.6380. Ekebergh, M. (2015). Att förstå patienten ur ett livsvärldsperspektiv. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekeberg, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 67- 75.

Ekebergh, M. (2015). Vårdvetenskap som kunskap och perspektiv. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekeberg, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 16-22.

Fass. (u.å) Mifegyne

https://www.fass.se/LIF/product?userType=0&nplId=19920904000068 [2020-04-24] Fredriksson, L. (2012). Vårdande kommunikation. I Wiklund Gustin, L & Bergbom, I. (red.) Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 321-331.

Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats. Studentlitteratur AB: Lund, ss. 141-152.

Friberg, F. (2017). Bilaga 3 granskningsfrågor för kvalitativa respektive kvantitativa studier. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats. Studentlitteratur AB: Lund, ss. 187-188. Ganatra, B., Gerdts, C., Rossier, C., Johnson, Jr B R., Tuncalp, Ö., Assifi, A., Sedgh, G., Singh, S., Bankole, A., Popinchalk, A., Bearak, J., Kang, Z. & Alkema, L. (2017). Global, regional, and subregional classification of abortions by safety, 2010–14:

estimates from a Bayesian hierarchical model. The Lancet, 390(10110), ss. 2372-2381. doi: 10.1016/S0140-6736(17)31794-4.

Gemzell Danielsson, K. (2016). Abortvård. I Lindgren, H., Christensson, K. & Dykes, A-K. (red.) Reproduktiv hälsa: barnmorskans kompetensområde. Stockholm: Studentlitteratur, ss. 169-184.

Gemzell Danielsson, K. (2015). Abort och sterilisering. I Janson, P-O. & Landgren, B-M. (red.) Gynekologi. Studentlitteratur AB: Stockholm, ss. 137-152.

Gemzell Danielsson, K. (2014). Inducerad abort. I Bixo, M. & Bäckström, T. (red.) problemorienterad gynekologi och obstetrik. Liber AB: Stockholm, ss. 123-133.

Georgsson, S. & Carlsson, T. (2019). Pain and pain management during induced abortions: A web-based exploratory study of recollections from previous patients. Journal of Advanced Nursing, 75(6), ss. 1-12. doi: 10.1111/jan.14132.

Georgsson, S., Krautmeyer, S., Sundqvist, E. & Carlsson, T. (2019). Abortion related worries, fears and preparednedd: A Swedish Web-based exploratory and retrospective qualitative study. The European Journal of Contraception & Reproductive Health Care, 24(5), ss. 380-389. doi: 10.1080/13625187.2019.1647334.

Haddad, L. B. & Nour, N. M. (2009). Unsafe abortion: unnecessary maternal mortality. Reviews in obstetrics & gynecology. 2 (2), ss. 122–126. ISSN: 1941-2797.

Hedqvist, M., Brolin, L., Tydén, T. & Larsson, M. (2016). Women’s experiences of having an early medical abortion at home. Sexual & Reproductive Healthcare, 9(2016), ss. 48-54. doi: 10.1016/j.srhc.2016.07.003

Internetmedicin. (2020). Abort. https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=6405 [2020-04-02]

Lindström, M., Wulff, M., Dahlgren, L. & Lalos, A. (2011). Experiences of working with induced abortion: focus group discussions with gynaecologists and midwives/nurses. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 25(2011), ss. 542–548 doi: 10.1111/j.1471-6712.2010.00862.x.

Makenzius, M., Tydén, T., Darj, E. & Larsson, M. (2012). Autonomy and dependence – experiences of home abortion, contraception and prevention. Scandinavian Journal of Caring Science, 3(2013), ss. 569-579. doi: 10.1111/j.1471-6712.2012.01068.x.

Mclemore, M. R., Desai, S., Freedman, L., James, E. A. & Taylor. D. (2014). Women Know Best—Findings from a Thematic Analysis of 5,214 Surveys of Abortion Care Experience. Women’s Health Issues, 24(6), ss. 594–599. doi: 10.10016/j.whi.2014.07.001.

Mukkavaara, I., Öhrling, K. & Lindberg, I. (2012). Women’s experiences after an induced second trimester abortion. Midwifery, 28(5), ss. 720-725. doi: 10.1016/j.midw.2011.07.011.

Nguyen, B., Hebert, L., Newton, S. & Gilliam, M. (2018). Supporting Women at the Time of Abortion: A Mixed-Methods Study of Male Partner. Experiences and Perspectives. Perspectives on Sexual and Reproductive Health, 50(2), ss. 75–83. doi: 10.1363/psrh.12059.

RFSU. (2017). Barnmorskan läxade upp oss genom att peka ut hjärtat 2005.

https://www.rfsu.se/vad-vi-gor/i-sverige/fragor-vi-jobbar-med/ratten-till- abort/berattelserna-bakom-abortstatistiken/barnmorskan-laxade-upp-oss-genom-att-peka-ut-hjartat-2005/ [2020-03-31]

SFS 1938:318. Lagen om avbrytande av havandeskap. Stockholm: Socialdepartementet. SFS 1974:595, ändring 2013: 271. Abortlag. Stockholm: Socialdepartementet.

Socialstyrelsen. (2019). Statistik om aborter 2018.

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2019-5-18.pdf [2020-02-10]. SOU 1971:58. Rätten till abort. Stockholm: Socialdepartementet.

Stålhandske, M. L., Makenzius, M., Tydén, T. & Larsson, M. (2012). Existential experiences and needs related to induced abortion in a group of Swedish women: a quantitative investigation. Journal of Psychosomatic Obstetrics Gynaecology, 33(2), ss. 53-61. doi: 10.3109/0167482X.2012.677877.

Svensk sjuksköterskeförening. (2019) För lite tid för omvårdnad. Omvårdnadsmagasinet,

19(3)https://www.swenurse.se/medlem/omvardnadsmagasinet/nr-03-2019/nr-03-argang-2019/for-lite-tid-for-omvardnad/ [2020-04-27]

Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-

sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-

sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf [2020-04-01]

Taylor, D., Postlethwaite, D., Desai, S., James E.A., Calhoun, A.W., Sheehan, K. & Weitzkan, T. A. (2013). Multiple Determinants of the Abortion Care Experience: From the Patient’s Perspective. American Journal Of Medical Quality, 28(6), ss. 510–518. doi: 10.1177/1062860613484295.

Tilles, C., Denny, A., Cansino, C. & Creinin, M.D. (2016). Factors influencing women’s satisfaction with surgical abortion. Contraception, 93(2), ss. 164–169. doi: 10.1016/j.contraception.2015.09.012.

UNDP. (u.å). Globala målen 2030. https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-3-halsa-och-valbefinnande/ [2020-04-04]

Vårdförbundet. (2015). Vad alla behöver veta om personcentrerad vård. https://www.vardforbundet.se/siteassets/engagemang-och-paverkan/sa-gor-vi-varden-battre/vad-alla-behover-veta-om-personcentrerad-vard.pdf [2020-04-14]

Vårdguiden 1177. (2019). Abort. https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/barn--gravid/graviditet/avbruten-graviditet/abort/[2020-03-25]

Vårdguiden 1177. (2019). Om 1177 vårdguiden på webben.

https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/om-1177-vardguiden/1177-vardguiden-pa-webben/om-1177-vardguiden-pa-webben/ [2020-03-30]

Västra Götalandsregionen. (2017). Abort Borås: Södra Älvsborgs sjukhus [https://alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/31691/Abort.pdf? a=false&guest=true] [2020-03-27]

Wahlberg, V. (2004). Abortsituationen i Sverige. I Wahlberg, V. (red.) Minnen efter abort: vad unga flickor och pojkar berättat. Lund: Studentlitteratur, ss. 41-47.

Wiklund, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och Kultur. Willman, A. (2014). Hälsa och välbefinnande. I Edberg, A-K. & Wijk, H. (red.) Omvårdnadens grunder hälsa och ohälsa. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 37-52.

World Health Organisation. (2019). Preventing unsafe abortion. https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/preventing-unsafe-abortion

BILAGA 1 Författare Årtal Titel Tidskrift Land

Syfte Urval och metod Resultat Kvalitet

Andersson, I.-M., Christensson, K., & Gemzell Danielsson, K. 2014 Experiences, Feelings and Thoughts of Women Undergoing Second Trimester Medical Termination of Pregnancy. PLoS ONE Sverige Att undersöka kvinnors förväntningar och upplevelser av att genomgå en abort i andra trimestern, oavsett anledning till aborten. Kvantitativ enkätstudie med 12 frågor varav en var en öppen fråga. Utöver enkäten gjordes

även kvalitativa intervjuer på patientens

rum eller annan avskild plats. Enkäterna analyserades med hjälp av ett statistiskt dataprogram. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av innehållsanalys. 31 kvinnor svarade på enkätundersökningen och 23 kvinnor deltog i intervjun.

Urval: Abort i andra trimestern

Beslutet att genomgå en abort kan ibland göra att kvinnor kommer att genomgå blandade existentiella känslor, dessa

oberoende av anledningen till aborten. Trots att de flesta kvinnor inte ångrade aborten visar studien att det är en svår process som väcker mycket känslor.

Information från sjuksköterskorna på ett

icke dömande sätt var positivt.

Hög 83%

Astbury-Ward, E., Parry, O., Carnwell, R. 2012 Stigma, Abortion, and Disclosure: Findings from a Qualitative Study. International Society for Syftet är att försöka förstå konsekvenser av uppfattningar av stigmatisering av abort för politik och praxis En kvalitativ intervjustudie som berörde frågor om upplevelsen av abort i förhållande till stigmatiseringen.Utfördes

i kvinnans hem eller på forskarnas arbetsplats. Därefter transkriberades

materialet och analyserades.

Började med 12 stycken deltagande men slutade med 17 stycken. Detta

De flesta kvinnorna i studien ansåg att abort framstår som något förbjudet och tabubelagt. De flesta av dem som

genomgått aborten skämdes och kände att de

inte hade någon att prata med på grund av stigmatiseringen av abort. Vissa kände sig dömda av vårdpersonal från sjukhus och andra av anhöriga eller andra i samhället.

Medelhög 75%

Sexual Medicine. Storbritannien

eftersom det passade studien bäst.

Deltagarna skulle vara minst 16 år gamla och ha gjort en inducerad abort. Georgsson, S.,

& Carlsson, T. 2019

Pain and pain management during induced abortions: A web-based exploratory study of recollections from previous patients. Journal of Advanced Nursing. Sverige Att utforska smärtminnen och smärthantering under inducerad aborter.

“Mixed method”- studie, webbaserad

enkätundersökning med öppna frågor samt en del frågor där deltagarna själva skulle poängsätta upplevelsen. Resultatet analyserades med hjälp av kvalitativ metod. 185 kvinnor deltog i undersökningen där ett inklusionskriteriet var att ha erfarenhet av en inducerad abort.

De som genomgick aborten i första trimestrarna var de som var mest nöjda gällande smärtlindring på olika sätt. Bland de som genomgått en abort i andra trimestern å andra sidan var de som uppskattade smärtan höst. Studien belyser att det finns utrymme för förbättring då det gäller smärta och smärtlindring.

Hög 91% Georgsson, S., Krautmeyer, S., Sundqvist, E., & Carlsson, T. 2019 Abortion-related worries, fears and preparednedd: A Swedish Web-based exploratory and retrospective qualitative

Att utforska oro, rädslor och förberedelse

relaterat till att titta tillbaka på upplevelse av inducerad abort

En webbaserad enkätundersökning med

slutna frågor samt graderingsfrågor.

Enkäten lades ut i publika diskussionsforum och 185 st kvinnor deltog i studien.

Data analyserades med hjälp av kvalitativ metod, beskrivande statistik.

Studien visade att kvinnorna uttryckte flera olika rädslor i förhållande till aborten. Fler än 33% av kvinnorna uttryckte att vårdpersonalen inte gav det stöd som önskades, vilket resulterade i en känsla av utsatthet. Det var även många av kvinnorna som ansåg att det var otillräcklig information vilket ledde till att de själva sökte efter information på internet.