"Långt ifrån alla pedofiler är förövare" - Och varför det är viktigt att veta

Examensarbete i socialt arbete Malmö högskola 15 högskolepoäng Hälsa och samhälle Socionomprogrammet 205 06 Malmö Höstterminen 2013

”LÅNGT IFRÅN ALLA PEDOFILER

ÄR FÖRÖVARE”

OCH VARFÖR DET ÄR VIKTIGT ATT VETA

2

”LÅNGT IFRÅN ALLA PEDOFILER

ÄR FÖRÖVARE”

OCH VARFÖR DET ÄR VIKTIGT ATT VETA

ANGELICA SOHLMÉR

Sohlmér, A. ”Långt ifrån alla pedofiler är förövare. Och varför det är viktigt att veta. Examensarbete i Socialt arbete 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Socialt arbete, 2013.

Syftet med studien är att ge en ökad kunskap kring pedofili och komplexiteten kring det för att professionella ska kunna ge ett bättre bemötande mot personer med pedofil läggning. I studien besvaras frågan hur pedofili beskrivs i såväl litteratur, av professionella samt i sociala medier och nyhetsmedia. Studien belyser även det hat och den skam som är starkt förknippat med pedofili. Studiens viktigaste resultat är att nyhetsmedia och sociala mediers bild av pedofiler som likställda med förövare av sexuella övergrepp på barn inte stämmer överens med vad litteratur och professionella säger. Pedofiler begår inte alltid sexuella

övergrepp och de som begår sexuella övergrepp är inte alltid pedofiler. Det är viktigt att som professionell kunna skilja på person och handling. Vidare visar studiens resultat att pedofili är en komplex sexuellt avvikande läggning som kräver flera olika perspektiv för att förklaras och förstås.

3

“FAR FROM ALL PEDOPHILES

ARE PERPETRATORS”

AND WHY IT’S IMPORTANT TO KNOW THAT

ANGELICA SOHLMÉR

Sohlmér, A. An attempt to understand pedophilia. And why it’s important.

Degree project in Social Work 15 credit points. Malmö University: Faculty of

health and society, Department of Social Work, 2013.

The purpose of this study is to provide an increased knowledge about pedophilia and the complexity around it so that professionals will be able to give better treatment to people with a pedophile orientation. The study answers the question of how pedophilia is described in both the literature, by professionals as well as social media and news media. The study also highlights the hatred and shame that is strongly associated with pedophilia. The study's main findings is that news media and social medias image of pedophiles as equivalent to perpetrators of child sexual abuse is not consistent with what the literature and the professionals say. Pedophiles do not always commit sexual abuse and those who commit sexual abuse are not always pedophiles. It is important as a professional to distinguish between person and action. Further, the results of the study show that pedophilia is a complex sexually deviant preference that requires multiple perspectives to be explained and understood.

Keywords: understanding, hatred, pedophilia, perspective, shame, social media, news media

4

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Inledning och bakgrund ... 5

1.1 Syfte ... 6

1.2 Frågeställningar ... 6

2. Tidigare Forskning ... 6

2.1 De mest hatade ... 6

2.2 Definitioner och begrepp ... 6

2.3 Den kliniska diagnosen ... 7

2.4 Omfattning ... 7 3. Metod ... 8 3.1 Kvalitativ metod ... 8 3.2 Litteraturstudie ... 8 3.3 Internetforskning - observation ... 9 3.4 Intervjuer ... 10

3.5 Urval och metoder för datainsamling ... 11

3.6 Etiska överväganden ... 12

3.7 Analysmetod ... 14

4. Material ... 15

4.1 Tabell 1, Sammanställning av datamaterial ... 15

5. Teoretiska utgångspunkter ... 16

5.1 Glasser om perversionsbildning i allmänhet och pedofili i synnerhet ... 16

5.2 Finkelhor & Arajis fyrfaktormodell ... 18

6. Resultat och diskussion ... 20

6.1 Hur beskrivs pedofili i litteraturen? ... 20

6.2 Hur beskrivs pedofili på bloggen ”Nätverket stoppa pedofilerna”? ... 24

6.3 Hur beskrivs pedofili i nyhetsmedia? ... 27

6.4 Hur beskrivs pedofili av professionella som arbetar med pedofiler? ... 28

7. Sammanfattning & slutdiskussion ... 30

7.1 Metoddiskussion ... 30

7.2 Resultatdiskussion ... 31

8. Analys ... 31

9. Bilagor ... 35

5

1. INLEDNING OCH BAKGRUND

Sommaren 2013 ser jag filmen ”Little Children” (Field 2006). Filmen utspelar sig i ett mindre amerikanskt samhälle där en pedofil man flyttar in och väcker stor uppståndelse bland småbarnsföräldrar i området. En del sätter upp varningslappar, en del vandaliserar huset som mannen bor i tillsammans med sin mamma. En scen i filmen utspelar sig på ett poolområde en varm sommardag. Poolen är full av barn som skrattar och leker i vattnet. Plötsligt kliver den pedofila mannen in på

området med snorkel och cyklop. Väl under vattnet i poolen har han bra uppsyn på alla barn i badkläder som simmar och leker. En mamma upptäcker så

småningom mannen under vattnet och uppmärksammar andra föräldrar som genast beordrar sina barn att komma upp ur poolen. Till slut är den pedofila mannen ensam kvar i poolen, omringad av barn och föräldrar som stirrar hatiskt på honom.

Trots att denna man blir så utsatt genom hela filmen är det svårt att känna sympati med honom. Mannen målas stundvis upp som pervers och äcklig och under hela filmen väntar man som tittare på när han ska utsätta någon för ett övergrepp. Men så i slutscenen händer något. Mannens mamma har precis gått bort och han drabbas av en enorm sorg och ensamhet. I denna scen sitter mannen ensam på en gunga i en lekpark och gråter högt. Det är mörkt och sent på natten. En polis som även är en gammal bekant till mannen stannar till och beklagar sorgen. Polisen har själv varit med och vandaliserat mannens hus och varnat grannar i området för honom. Polisen ser hur det droppar blod från gungan som pedofilen sitter på och frågar honom om allt är okej. Pedofilen ställer sig upp och drar ner sina byxor. Hans vita kalsonger är dränkta i blod och pedofilen säger skamset: ”Jag ska vara snäll nu” innan han svimmar av blodförlust framför polisen. Denna scen väckte många tankar hos mig. Jag blev förundrad över hur mycket en persons handlingar kan göra att man förlorar förmågan att se människan som finns bakom. Inte förrän i denna scen förstod jag hur dåligt han måste må, så dåligt att han till slut försöker skära av sin egen penis bara för att kunna ”vara snäll”. Tanken slog mig att jag i min framtida yrkesroll som socionom kan komma att möta denna typ av

problematik. Vad gör det med mig då? Kan jag ge ett professionellt bemötande till en person som gjort sådana hemska saker? Kan andra yrkesverksamma göra det? Och hur ska vi kunna förebygga att det händer igen om vi inte kan bemöta dessa människor professionellt, med kunskap och förståelse? Går det överhuvudtaget att förstå? Jag bestämde mig för att göra ett försök.

Under min research inför uppsatsen hittade jag en blogg där pedofiler hängs ut med bild, namn, adress och beskrivningar av brott de gjort eller anklagas för att ha gjort. Bland de kommentarer som fanns till dessa blogginlägg råder ett enormt hat. De uthängda pedofilerna beskrivs som onda, vidriga och många läsare tackar för adressen och skriver att denna onda person ska få sina knäskålar krossade och mycket annat. Jag undrade om det är såhär allmänheten känner för pedofili och vad det beror på. Jag ville veta mer om vad människor skriver och sedan jämföra detta med hur det stämmer med den forskning och vetenskap som finns kring pedofili. Jag hade själv svaga kunskaper i ämnet. Jag visste inte vad pedofili är, vad det beror på, och om det på något sätt går att behandla. Kanske beror hatet på samma brist på kunskap som jag hade, eller väcker ämnet så starka känslor hos oss att kunskap kring problematiken inte spelar någon roll? Min förhoppning var att åtminstone jag kunde få en ökad kunskap och förståelse, och därmed mindre hat. För hatet kommer aldrig få pedofili att försvinna, snarare tvärtom.

6 1.1 Syfte

Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om pedofili och personen med en pedofil problematik. Detta för att professionella som kan tänkas möta pedofiler i sitt yrke på ett bättre sätt ska kunna ge ett bättre bemötande med en större förståelse och kunskap om problematiken.

1.2 Frågeställningar

För att kunna tillgodose syftet med studien har ett antal frågeställningar formulerats som ska besvaras i studien:

 Hur beskrivs pedofili i litteraturen?

 Hur beskrivs pedofili i sociala medier och nyhetsmedier?

 Hur beskrivs pedofili av professionella som arbetar med pedofiler?

2. TIDIGARE FORSKNING

I antikens Grekland var sexuella relationer och handlingar mellan barn och vuxna accepterade. Idag är det förknippat med djup skam, mycket beroende på kyrkans inflytande. I vår tid finns ett tabu mot sexuella förhållanden mellan barn och vuxna. Detta tabu har växt fram ur psykologin och sociologin och har framför allt påverkats av psykoanalysens framväxt, psykoanalysen som visat på hur barnet kan påverkas av sexuell utsatthet från den vuxne (Carlsson, 2002).

2.1 De mest hatade

Börje Svensson är legitimerad psykoterapeut och har under drygt tio år arbetat med sexualbrottslingar på Norrtäljefängelset. Tidigare har han varit med och grundat och utvecklat Rädda Barnens pojkmottagning för sexuellt utnyttjade pojkar och unga förövare. Med arbetet på Norrtäljeanstalten som grund skrev han boken ”De mest hatade” (2012). I boken lyfter Svensson det enorma hat som finns mot sexualbrottslingar, samt vikten av att öka vår kunskap om sexualbrott för att kunna hjälpa såväl offren som människorna bakom brotten:

”Det kompakta mediala och samhälleliga hat mot sexualbrottslingar är begripligt. Men hatet är ingen hjälp då någon ska rehabiliteras så att han slutar begå övergrepp. Tvärtom, det ökar risken för att perversa hämndfantasier får förnyad näring när tystnad och hemlighetsmakeri om det egna brottet och fängelsestraffet

blir en social livsnödvändighet. (s.13)

2.2 Definitioner och begrepp

Begreppet pedofili används inte i den svenska lagen, istället används ”sexuellt utnyttjande av underårig”, ”grovt sexuellt utnyttjande av underårig” samt ”våldtäkt av underårig”. Ordet pedofili kommer från början från grekiskan och betyder barnkärlek. Pedofili riktar sig främst till barn som ännu inte puberterat. Den grupp pedofiler som riktar sin sexualitet mot barn under 5 år kallas

infantofiler. Regredierad och fixerad pedofili är de två kliniska begrepp som vanligen används som två typer av pedofili:

Regredierad pedofili innebär att den vuxne även har sexuella relationer med andra vuxna men att sexualiteten under personliga kriser kan riktas mot barn. Fixerad pedofili är när den vuxna uteslutande riktar sig mot barn i sin sexualitet (Kwarnmark & Andersson, 1999).

7 2.3 Den kliniska diagnosen

Det amerikanska psykiatriska förbundet har upprättat en diagnosmanual för psykiatriska diagnoser, Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM IV). Denna manual används även inom svensk sjukvård och forskning. För att diagnostiseras som pedofil enligt DSM IV ska en rad kriterier vara uppfyllda (Larsson m fl. 2002):

A. Under minst en sexmånadersperiod återkommande och intensivt sexuellt upphetsande fantasier, sexuella impulser eller beteenden som handlar om att personen har sexuellt umgänge med barn som inte nått puberteten (vanligtvis barn som är tretton år eller yngre).

B. Fantasierna, impulserna eller beteendena orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete eller i andra viktiga avseenden. C. Personen är minst 16 år gammal och minst fem år äldre än barnet eller

barnen.

Till dessa kriterier brukar specificeras om personen är sexuellt intresserad av pojkar, flickor eller av bägge könen, om intresset begränsar sig till incest och om personen enbart är sexuellt intresserad av barn eller om det även finns ett sexuellt intresse av vuxna (Larsson m fl. 2002).

2.4 Omfattning

Peter Martens har skrivit boken ”Pedofili – barnpornografi och sexuella

övergrepp mot barn” (1998) som skrevs på uppdrag av Brottsförebyggande rådet

(BRÅ) och den tillsatta statliga kommittén, Barnpornografiutredningen. Martens skriver i sin bok att just pedofili är ett mycket tabubelagt område som dessutom har låg status hos forskarna. Vidare förklarar Martens att det hade varit omöjligt att försöka undersöka hur många som har denna avvikande sexualitet som han menar att pedofili är, just eftersom det är så tabubelagt att de flesta tillfrågade inte hade svarat ärligt på en direkt fråga om det. Carl Göran Svedin skriver i boken ”Sexuella övergrepp mot flickor och pojkar” (2002) att det är svårt att ge en tillförlitlig bild av hur många som har en pedofil läggning då den kunskap som finns idag främst är baserad på personer som blivit dömda och därmed

aktualiserade inom rättsväsendet eller psykiatrin. Det är därför rimligt att tro att det finns ett stort mörkertal. Området pedofili är alltså svagt utforskat och har låg status bland forskare. När endast de som ”agerat” på sin sexuella avvikelse är de som syns och forskas på är det svårt att helt få en bild av problematiken. Det gör det också svårt att överblicka hur många som har den sexuella avvikelsen, men som inte agerar på den.

Carlsson (2002) beskriver en kartläggning som Briere & Runtz gjorde.

Kartläggningen bestod av manliga collegestudenter i USA och Briere & Runtz fann att drygt 20 procent någon gång känt sexuell dragning till ett minderårigt barn, 9 procent hade haft sexuella fantasier om sexuella handlingar med en minderårig, och 5 procent angav att de minst en gång masturberat till sådana fantasier. 7 procent trodde att det var tänkbart att ha sexuellt umgänge med en minderårig, under förutsättning att de inte ertappades. Andra forskare, såsom Okai & Goldberg (1992, i Carlsson 2002) har ifrågasatt dessa höga siffror och anser att inte mer än 1 procent av dessa studenter kan räknas som renodlade pedofiler (Carlsson, 2002).

De flesta sexuella övergrepp utförs av män (Larsson, Svedin, Warfvinge, 2002). Dessa siffror varierar dock mycket och bör ses kritiskt på. Statistik om pedofili bland kvinnor är näst intill obefintlig, och frågan bör ställas om detta beror på att problemet inte finns eller om det bara inte syns på samma sätt?

8

3. METOD

Vid uppsatsens början var tanken att studien skulle bestå av ett antal djupintervjuer med olika yrkesverksamma personer som i sitt arbete träffar pedofiler. Flera olika personer tillfrågades inom vuxen-, och rättspsykiatrin i Malmö men få kunde eller ville ställa upp. Min handledare och jag kom därför fram till att en kunskapsöversikt i form av litteraturstudie hade passat bra för att undersöka studiens syfte och frågeställningar, både på grund av svårigheten av att få information genom intervjuer samt på grund av min avsaknad av kunskap i ämnet innan uppsatsens början. För att ge en bredare bild av pedofili och hur det beskrivs i sociala medier och nyhetsmedia består den här studien även av en internetobservation av en blogg som offentliggör och ”hänger ut” pedofiler samt tre stora svenska tidningars webbsidor.

3.1 Kvalitativ metod

Då studiens frågeställningar är breda och öppna och studiens syfte är att försöka förstå och förklara en komplex problematik och även beskriva hur pedofili beskrivs i sociala medier valde jag att göra en kvalitativ studie. De metoder som används för datainsamling är litteraturstudie, intervjuer och internetobservation. Den kvalitativa forskningen beskrivs av Bryman (2011) som tolkande och konstruktionistisk till sin art. Han skriver att tonvikten oftare ligger på ord och tolkning än på kvantifiering och att forskningsfrågorna har olika grad av tydlighet. Kvalitativ forskning ger ett resultat med mer djup än bredd.

3.2 Litteraturstudie

Axelsson (2008) påpekar att det, för att hitta rätt litteratur är viktigt att ha ett tydligt formulerat syfte för studien redan från början. Forskaren kan behöva justera sitt syfte genom att såväl bredda som smalna av det för att kunna finna den mest lämpliga litteraturen för att genomföra studien och finna den kunskap som eftersöks. Med ett tydligt syfte är det lättare att gå vidare för att hitta användbara sökord när forskaren söker lämplig litteratur. Under rubriken ”urval och metoder för datainsamling” beskrivs vilka sökord som använts och hur sökningarna smalnats av för att finna den mest lämpliga litteraturen.

Axelsson (2008) skriver om hur lång tid tillbaka den tidigare forskningen kan tänkas sträcka sig för att vara relevant att ha med i en studie. Axelsson (a a) menar att den senaste forskningen ska finnas med och att det är bra att sätta en snäv gräns i de fall då området är omfattande rent forskningsmässigt. Vidare förklarar Axelsson (a a) att i de fall då forskningen är begränsad kan det vara en god idé att sträcka på tidsgränserna för att kunna inkludera mer.

Inom området pedofili har jag konstaterat under mina fria sökningar i databaser att det finns drastiskt mycket mer litteratur och forskning kring offret än kring själva förövaren. Som jag nämnde under tidigare forskning har pedofili låg status bland forskare, forskningsämnet pedofili prioriteras inte särskilt högt. På grund av detta har jag inte valt att begränsa inkluderat material i förhållande till hur långt tillbaka forskningen sträcker sig.

Axelsson (2008) skriver att en litteraturstudie inte bör ha sekundärkällor i

resultatet. Fakta i en sekundärkälla har alltid filtrerats och tolkats av någon annan och kan därför inte räknas som fullständigt objektiv. Därför har för denna studies resultatdel valts litteratur som innehåller en grundläggande teorigenomgång

9

(sekundärkälla) och som sedan avslutas med en beskrivning av

författarnas/författarens egen studie. I resultatdelen har jag så långt som möjligt försökt undvika sekundära källor. Vid de tillfällen då jag inte lyckats finna primärkällan har jag ändå valt att använda mig av sekundärkällan då de data jag funnit varit av stor vikt för studien.

3.3 Internetforskning - observation

En del av denna studie har gått ut på att observera på vilket sätt det skrivs om pedofili på internet. Denna observation har inneburit att jag besökt olika bloggar och forum på nätet där pedofili är ett ämne för diskussion.

Forum och bloggar är arenor där interaktionen inte sker i realtid (till skillnad mot exempelvis en webbchatt) utan med längre eller kortare mellanrum i tid. Denna typ av arenor kallar Daneback och Månsson (2008) för interaktiva asynkrona arenor.

Som jag tidigare nämnt uppmärksammade jag under min research ett enormt hat kopplat till pedofili på nätet. Det blev därför en viktig aspekt att ta med i studien, hur sociala medier såsom nyhetsmedia och andra offentliga medier skriver om pedofili och vilket enormt hat som råder på sociala medier. För att göra detta valde jag att observera och läsa vad som skrivs på olika nyhetssajter samt en blogg kring ämnet pedofili. Den blogg jag observerat kallar sig för ”Nätverket stoppa pedofilerna” (NSP) och fokuserar även de på de förövande pedofilerna (Länk 1). På bloggen publiceras pedofilers namn, bild, adress, mailadress och beskrivning av brott. Till dessa blogginlägg finns möjligheten att lämna

kommentar som läsare och det är dessa kommentarer jag observerat för att ta reda på vad som skrivs, och vilka som skriver.

Daneback & Månsson (2008) beskriver den dolda observationen som fördelaktig i de fall då forskaren inte vill påverka de processer och beteenden som observeras. De förklarar vidare hur det kan vara problematiskt att värdera utsagor från anonyma personer på nätet. Det är

viktigt att ställa sig frågan vilka dessa människor egentligen är och hur tillförlitliga deras kommentarer och åsikter egentligen är. Daneback & Månsson (a a) hänvisar till en välkänd seriestripp där en hund sitter framför en dataskärm med en text som lyder ”On the Internet nobody knows you’re a dog” (se Figur 1) som väl belyser problemet i att den som finns på andra sidan skärmen kan vara vem som helst. Då mitt syfte varit att observera vad som skrivs om pedofili på nätet har jag valt att göra en dold observation för att inte påverka vad som skrivs. För enkelhetens skull och för att begränsa mig valde jag att endast studera en blogg. Valet av just denna blogg berodde på att jag

både hade hört talas om den tidigare men även att den dök upp flera gånger under min tidiga research. Detta har inneburit att jag inte själv upprättat ett

användarnamn på dessa sidor eller själv skrivit eller kommenterat någonting. Jag

Figur 1. ”On the Internet, nobody

10

har hela tiden haft i åtanke att de personer som skriver på dessa forum är anonyma och således kan vara ”vem som helst”. Då jag bara undersöker människors åsikter ser jag inte att vem som ”gömmer” sig bakom ett anonymiserat användarnamn egentligen skulle spela någon roll för resultatet av observationen

Något viktigt som skedde under uppsatsens gång var att NSP:s blogg lades ner. Observationen av bloggen pågick fram till den 15 december 2013 men när jag den 19 december skulle besöka bloggen igen var den borta. Som tur var hade jag hunnit skriva klart avsnittet om bloggen och kunnat spara länkar som referenser. Att bloggen har lagts ner gör det dock omöjligt för läsaren att hitta de

ursprungliga blogginlägg som jag valt att observera. När jag besökte NSP:s facebooksida förstod jag att Wordpress, som tidigare låtit NSP ha sin blogg hos dem, nu valt att ta bort den. Den 21 december publicerar NSP följande två inlägg på sin facebooksida:

1. Vi noterar att wordpress har tagit bort vår blogg, antar att vi började bli för stora när över 10% av den svenska befolkningen började besöka vår blogg. Men vi kommer tillbaka med en överraskning 2014.

2. Under 2014 kommer vi åter att lansera en hemsida, den här gången har vi placerat servern i USA för att svenska myndigheter inte ska lyckas skrämma webbhotellet lika enkelt som tidigare, detta då amerikansk lagstiftning ser annorlunda ut och ger yttrandefriheten mer utrymme. Exakt hur vi kommer utforma hemsidan återstår att besluta under första hälften av januari. Men sprid vår hemsideadress till allt och alla, så att vi återigen kan få pedofiler runt om i Sverige att bita på naglarna och gråta av vrede och skräck.

Att den blogg som står till grund för en del av studien tagits bort har såklart relevans för studiens reliabilitet då de referenser som anges i denna studie som sagt inte längre går att finna. Detta diskuteras mer genomförligt i studiens metoddiskussion.

3.4 Intervjuer

Trots att flera tackat nej till intervjuer ställde först informant 1 upp och ville hjälpa mig. Jag fick också en bit in i studiens början ett tips om Informant 2. Jag såg dessa två informanter som bra källor då de har stor erfarenhet och kunskap inom området. Då litteraturstudien och observationen ändå var studiens

huvudsakliga metoder var det viktigt att ha med den information som

informanterna kunde ge mig som ett komplement till studien av befintlig litteratur och internetstudien.

Eftersom min tanke var att den empiri jag kunde få från de två informanterna endast skulle vara ett komplement till min litteraturstudie och observation ansåg jag att det passade bra att göra en mailintervju. Att intervjun riskerade att bli mindre utförlig och djup än en direkt intervju kunde jag också bortse ifrån då litteraturstudien och observationen var min huvudsakliga källa till empiri. Det rådde ett visst fysiskt avstånd mellan mig och informanterna, och då de hade mycket att göra blev en mailintervju än mer fördelaktigt. För enkelhetens skull valde jag att utgå från mina frågeställningar när jag formulerade frågor till mailintervjuerna. Jag skickade exakt samma frågor till båda informanterna (se bilaga 1). Curasi (2001, i Bryman, 2011) gjorde en jämförelse mellan ett antal

11

intervjuer via mail med lika många intervjuer som gjordes ansikte mot ansikte. Curasi (a a) fann att intervjusvaren från mailintervjuerna tenderade att vara mer genomtänkta än de från de direkta intervjuerna. Curasi (a a) fann även att den som intervjuar via mail har svårare att påverka om intervjun blir bra eller inte på grund av det avstånd som råder mellan intervjuare och intervjuperson.

3.5 Urval och metoder för datainsamling

Studien bygger på tre datainsamlingsmetoder, nämligen:

1. Litteraturstudie

2. Internetstudie (observation) 3. Intervjuer

När forskaren tillämpar fler än en metod i sin studie kallas detta för triangulering. Bryman (2011) beskriver triangulering som lämplig för att dubbelkontrollera eller bekräfta resultat. Resultat av en observation kan till exempel styrkas genom intervjuer eller enkäter. Bryman (a a) lyfter dock risken att resultaten kan motsäga varandra som en nackdel med triangulering. Samtidigt kan motsägande resultat bidra till ett bredare analytiskt underlag (Bryman 2011). Att i denna studie

använda triangulering kan därför anses som mycket lämpligt då såväl bekräftande som motsägande av olika resultat kan anses vara intressant för att besvara studiens syfte och frågeställningar.

3.5.1 Urval av intervjupersoner

Under ett tidigt skede i studiens process togs ett antal artiklar (Lerner, T, Lofors, E, 2011; Lerner, T, 2012; Lisinski, S, 2010) fram i Dagens Nyheter där den person som skulle komma att bli studiens första informant (informant 1) omnämndes. Informant 1 är legitimerad psykolog och psykoterapeut, medicine doktor och auktoriserad specialist i klinisk sexologi. Sedan ett antal år arbetar informant 1 på en avdelning för sexualmedicin på ett sjukhus i Mellansverige. Informant 1 ställde upp på en intervju som jag valde att göra via mail. Efter att vuxenpsykiatrin i Malmö först tackat nej till en intervju, fick jag istället ett tips om att kontakta den person som kom att bli min andra informant (informant 2). Informant 2 arbetar sedan flera år som psykolog på en sexualbrottsavdelning inom kriminalvården där hon huvudsakligen arbetar med riskbedömning och

behandling. Min intervju med Informant 2 skedde också via mail. Den

information jag fått av dessa två informanter har fungerat som ett komplement till min litteratur-, och internetstudie och har varit mycket betydelsefull för mitt arbete.

3.5.2 Urval av litteratur

Syftet med studien var från början att ta reda på vad pedofili är. En stor och ospecificerad fråga. Mina första databassökningar på enbart ordet ”pedofili” gav 108 träffar i databasen Libris. En stor del av träffarna berörde pedofili ur ett offerperspektiv, men eftersom mitt syfte var att förstå personen och orsakerna bakom problemet så valde jag bort denna litteratur direkt. Jag gjorde därför fler sökningar med ”pedofili” eller ”pedophilia” som sökord men la även till sökorden ”förövare” ”sexuella övergrepp” samt ”child abuse”. Kvar hade jag fem

vetenskapliga böcker samt en självbiografi som verkade vara bra grundlitteratur för studien. Vidare sökte jag efter vetenskapliga artiklar i databaserna EBSCO, PubMed, SpringerLink och Science Direct. Jag ville nu hitta artiklar där pedofili vara kopplat till socialt arbete. Jag sökte därför på orden ”pedophilia” samt ”social

12

work”. För att ytterligare smalna av mitt urval la jag även till sökordet

”explanation” för att öka chansen att hitta förklaringsmodeller. För att lättare välja ut de artiklar som var lämpliga för min uppsats läste jag igenom abstracts till artiklarna och valde ut tre artiklar som jag tyckte var relevanta för mitt syfte. I en del av den litteratur jag har läst har författaren refererat till vetenskapliga artiklar. Jag har då lätt kunnat hitta artikelns fulla namn i referenslistan och sedan kunnat söka i ovan nämnda databaser efter artikeln.

3.5.3 Urval för Internetstudie

Under studiens början genomfördes en pilotsökning där en sökning på ordet ”pedofil” gjordes på nätet. Under denna pilotsökning dök NSP:s blogg upp för första gången. Bloggen inkluderades i studien då den innehöll information som ansågs relevant för att besvara studiens frågeställningar. För att undersöka på vilket sätt nyhetsmedia skriver om pedofili har jag valt att studera tre stora svenska tidningars webbsidor. På alla tre sidorna har det funnits en sökfunktion där jag använt sökorden ”pedofil” och ”pedofili”. För att begränsa mitt material har jag endast observerat och studerat bloggen och nyhetssajter från 1 september till och med 15 december 2013.

3.6 Etiska överväganden

Daneback & Månsson (2008) diskuterar svårigheterna med att göra en så kallad dold observation på nätet. För forskaren som genomför en dold observation är det viktigt att ha med i det etiska övervägandet att observationen kan upplevas som kränkande då personerna som studeras inte vet att de blir studerade. Inom humanistisk/samhällsvetenskaplig forskning finns det sedan länge ett antal etablerade etiska krav. På senare år har en debatt förts kring om dessa krav är tillräckliga vid internetforskning och vetenskapsrådet framhåller specifikt samtyckeskravet som problematiskt (Danebäck & Månsson, 2008).

3.6.1 Samtyckes, - och informationskravet

Samtyckeskravet innebär att de som deltar i studien ska samtycka till sitt deltagande. Ytterligare ett krav är informationskravet, som innebär att de som deltar i studien ska få information om att deltagandet är frivilligt samt informera om studien (Daneback & Månsson, 2008).

När det gäller mina mailintervjuer har jag i mitt första mail (se bilaga 1) förklarat mitt syfte med uppsatsen, erbjudit respondenterna anonymitet samt presenterat mina frågeställningar samt de intervjufrågor jag velat ha svar på. Jag informerade också om att de skulle få läsa igenom både uppsatsen i sin helhet samt de

specifika delar där just de omnämns och således få chansen att ändra, kommentera eller ta bort om det var något de inte tyckte stämde.

I den del av min studie som består av observationer på nätet uppfylls varken informations-, eller samtyckeskravet. Jag valde att göra en dold observation och bortse från informations-, och samtyckeskravet då jag tror att detta hade påverkat de jag observerade. Daneback & Månsson (2008) förklarar att avsteg från de etiska riktlinjerna kan göras, men att det då är viktigt att den kunskap forskaren kan få ut av studien väger upp för de negativa konsekvenser som studien kan medföra för de som observeras. Skärsäter & Ali (2012) använder begreppet offentlig kommunikation för sådant som innefattar till exempel meddelanden som sänds till/från/mellan en chatt, blogg eller forum på internet. De skriver att det

13

inom forskarvärlden pågår en livlig debatt om hur de data som går att samla in inom ramen för offentlig kommunikation får användas. En del forskare menar att deltagarna vid offentlig kommunikation är medvetna om att vem som helst kan läsa vad de skriver och att det således är tillräckligt för att bortse från deras samtycke. I denna studies fall anser jag att de negativa konsekvenserna för de personer som observeras är mycket små eller obefintliga eftersom jag valt att en blogg där de som skriver använder påhittade användarnamn som jag i mitt resultat dessutom valt att helt ta bort. De personer som citeras i studien är alltså totalt avidentifierade. Själva bloggen i sig är offentlig, vem som helst kan hitta den och gå in och läsa vad som skrivs. Därför anser jag inte heller att de anonyma personer som står bakom bloggen kan tänkas få några beaktningsvärda negativa

konsekvenser av observationen och användandet av bloggen i denna uppsats.

3.6.2 Konfidentialitetskravet

Konfidentialitetskravet är det tredje kravet som innebär att de som deltar i

observationen ska få bli anonyma, det vill säga, deras identitet får inte röjas om de inte vill (Daneback & Månsson, 2008). Då användarna på den blogg som jag valt att observera har egna, påhittade användarnamn är deras identitet för mig omöjlig att avslöja. För att ytterligare säkra de observerades anonymitet och

igenkännbarhet har jag valt att helt ta bort personernas användarnamn då jag citerar från bloggen. Vad personerna använder för användarnamn är inte av vikt för att svara på studiens frågeställningar.

Skärsäter & Ali (2012) skriver att användandet av citat skapar ett etiskt dilemma. När forskaren använder citat i arbetet uppstår en situation där den som skrivit inlägget som citatet är hämtat ifrån möjligen skulle kunna avidentifieras. En sökning av citatet skulle nämligen med hög sannolikhet troligen leda till källan och därmed även upphovsmannen. Collin (2005, i Skärsäter & Ali, a a) anser dock att exempel i form av citat från insamlad data inte går att ta bort då detta skulle hota validiteten. Med hänvisning till detta, för att kunna säkerställa validiteten i studien har en del citat därför använts. Jag har haft med i min övervägning att citaten är sökbara och att de användare som jag avidentifierat därmed kan vara möjliga att hitta. Användarnamnen är påhittade och därför anser jag att de som citeras fortfarande är skyddade och avidentifierade. Då jag i så liten utsträckning som möjligt vill vara med i uthängandet av de personer som bloggen redan hängt ut har jag valt att inte ha med direkta länkar till specifika inlägg om enskilda personer som referenser. När jag använder citat från bloggen refererar jag till bloggens förstasida där alla enskilda inlägg går att finna var för sig.

När studiens informanter hade svarat på mina intervjufrågor frågade jag hur de själva ville bli presenterade i studien. Båda mina informanter samtyckte till att bli omnämnda med namn men efter diskussion med min handledare beslutade jag mig för att ändå inte nämna studiens informanter personligen utan endast beskriva vad de arbetar med. Detta eftersom ämnet pedofili är känsligt och jag vill kunna skydda informanterna på bästa sätt. Vad deras namn är har inte heller någon särskild vikt för studien i sig.

3.6.3 Nyttjandekravet

Nyttjandekravet är det fjärde och sista kravet som innebär att den empiri som forskaren samlar in om enskilda personer endast får användas för forskningens ändamål (Daneback & Månsson, 2008). Jag har inte använt den empiri jag fått fram genom mina observationer på något annat ändamål än för studien. När

14

informanterna svarat på mina frågor har deras svar klistrats in i ett word-dokument och mailen har sedan tagits bort.

3.6.4 Värderingar

Bryman (2011) skriver att forskarens egna värderingar, åsikter och förutfattade meningar kan dyka upp överallt i forskningsprocessen, såväl i val av

forskningsområde som i utformning av frågeställningar, analys av data och

slutsatser. Vidare skriver han att forskaren under forskningens gång ofrivilligt kan komma att utveckla känslor och sympati för den eller de som studeras. Idag är det vanligt att forskare vänder sig bort från och ibland omöjliggör tanken om att forskning ska vara objektiv och värderingsfri. Därför bör forskaren reflektera över värderingar och personliga åsikter för att säkerställa att det inte finns någon okontrollerad inverkan från värderingar i forskningsprocessen (Bryman, a a).

Alla slags övergrepp mot barn väcker vanligtvis mycket känslor och reaktioner bland människor, således även hos mig. När människor omkring mig frågat om min uppsats och jag förklarat vad jag skrivit om har jag uppmärksammat att ämnet pedofili är känsligt och väcker starka reaktioner. Många omkring mig har uttryckt starka åsikter om pedofiler och hur dessa bör straffas. En omfattande del av den litteratur jag läst innehåller fallbeskrivningar där förövare berättar själva hur de gått till väga och vilka slags övergrepp de utfört. Även den blogg jag observerat exponerar tydliga beskrivningar av fruktansvärda övergrepp som givetvis väcker känslor och reaktioner även hos mig. På ett vis har dessa enorma reaktioner varit en orsak som drivit mig att ta reda på mer, få en ökad kunskap och för att försöka förstå istället för att hata.

3.6.5 Användandet av begreppen pedofil och pervers samt ”han”

Jag vill även lyfta användandet av begreppet pedofil. Att uttrycka att någon ”är” pedofil, eller beskriva någon som ”pedofilen” kan upplevas stigmatiserande. Likväl som någon inte ”är” homosexuell, utan är en människa med en

homosexuell läggning så ”är” en person inte pedofil. Under uppsatsens gång har jag blandat begreppet pedofil med ”personen med en pedofil läggning” eller ”person med en pedofil problematik” till exempel. För enkelhetens och den språkliga uppbyggnadens skull har jag dock även använt mig av ordet pedofil ibland. Detta är också det begrepp som främst används i den litteratur som studerats.

Vid vissa tillfällen används även ordet ”pervers” eller ”den perverse”. Detta eftersom det är det ord som används av författaren av den litteratur varifrån empirin är hämtad.

Vid de tillfällen då en pedofil person eller annan person beskrivs utan benämnt kön har jag för enkelhetens skull valt att använda mig av ”han”.

3.7 Analysmetod

För att analysera mitt datamaterial som jag samlat in genom litteraturstudie och intervjuer har jag valt att tematisera och koda det insamlade datamaterialet utifrån studiens syfte och frågeställningar. Kodning är enligt Bryman (2011) en process där forskaren bryter ner data i beståndsdelar och benämner dessa. Studiens syfte och frågeställningar var relativt klara i ett tidigt skede av studien och användes därför som olika typer av teman när jag sammanställde det insamlade

15

resultat och under datainsamlingsprocessen förde jag in resultat under dessa rubriker. Detta sätt att analysera visade sig vara mycket fördelaktigt då

majoriteten av den litteratur jag valt att studera i stor omfattning behandlade just mina frågeställningar och mitt syfte. Även mina intervjufrågor var uppbyggda efter mitt syfte och mina frågeställningar och resultatet jag då fick in var enkelt att föra in under de olika rubrikerna. Då jag hittade något som var särskilt intressant för att besvara studiens frågeställningar skapade jag antingen nya rubriker eller en underrubrik då detta var passande. Även för observationen av bloggen samt studien av nyhetsmedia använde jag mig av tematisering och kodning. Detta började efter den påbörjade datainsamlingen. Under tiden jag observerade bloggen och nyhetsmedia skrev jag ner olika nyckelord när jag uppmärksammade en röd tråd. Nyckelorden byggdes på en slags beskrivning av vilka slags människor som skriver och kommenterar på bloggen, vad som skrivs och vilka åsikter som uttrycks. På de olika nyhetssajterna försökte jag också hitta en röd tråd i artiklar och rubriker, om det fanns något gemensamt i hur pedofili framställs. Dessa nyckelord fick stå som grund för mina rubriker i min resultatdel.

4. MATERIAL

Tabellen (tabell 1) nedan är en sammanställning av det datamaterial som använts som underlag för denna studies resultat. Då den blogg som studerats togs bort kort tid efter avslutad observation hann jag inte räkna exakt hur många blogginlägg jag läst. Antal lästa blogginlägg är därför en uppskattning.

4.1 Tabell 1, Sammanställning av datamaterial

Datakälla

Antal

Innehåll

Webbsidor 5 Observation av en blogg samt inhämtad information från en rättsorganisations hemsida. Studie av tre olika nyhetstidningars webbsidor, med fokus på artiklar skrivna om pedofili

Blogginlägg Ca 10-15 Blogginlägg med medföljande kommentarer från läsare där pedofila personer hängs ut med namn, kontaktuppgifter, bilder och dylikt.

Intervjuer 2 Utsagor från två yrkesprofessionella med stor erfarenhet av arbetet med personer med pedofil problematik

Litteratur 5 Strategiskt utvald litteratur genom sökning i olika databaser. Urval baserat på förbestämda sökord som berör ämnet

Vetenskapliga artiklar 3 Strategiskt utvalda artiklar genom sökning i databaser. Urval baserat på förbestämda sökord som berör ämnet Tidsskriftsartiklar 11 Inhämtade för studie av massmedia. Sökord: Pedofili,

pedofil

Självbiografier 1 En kvinna berättar själv om sin pedofila pappa och de övergrepp som kvinnan och hennes syskon blivit utsatta för

16

5. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER

För att bättre förstå pedofili och orsakerna bakom det bygger studien på två teorier som behandlar förklaringar för varför pedofili uppkommer. I antologin Våldets

psykologi (2002) presenterar Jan Carlsson Mervin Glassers teori om

perversionsbildning och pedofili. Glasser delar in det han kallar primär pedofili i två olika kategorier, invariant och pseudoneurotisk pedofili. Han förklarar hur dessa två typer skiljer sig från varandra, hur de yttrar sig och hur de uppkommer. Till skillnad mot Glasser så förklarar David Finkelhor och Sharon Araji (1986) med deras fyrfaktormodell snarare vad som kan göra att en pedofil blir en förövare. Dessa två teorier har bedömts som användbara för studiens syfte och frågeställningar då de både kan ge två olika förklaringar till vad pedofili är samt förklara vad som kan vara avgörande för att någon faktiskt ska begå ett sexuellt övergrepp. En ökad kunskap om vad pedofili är och beror på samt vad som får en pedofil att begå övergrepp är också högst betydelsefull i ett behandlande och förebyggande syfte.

5.1 Glasser om perversionsbildning i allmänhet och pedofili i synnerhet

Carlsson (2002) skriver att Glasser delar in pedofili i två kategorier, en sekundär och en primär. Sekundär pedofili är inte direkt relaterad till pedofili utan uppstår snarare i kombination med en annan diagnos, exempelvis schizofreni. Primär pedofili är en sexuell avvikelse med en specifik struktur och kan i sin tur delas in i två typer, invariant och pseudoneurotisk pedofili.

5.1.1 Två olika typer av primär pedofili

Den invariante pedofilen är permanent sexuellt intresserad av barn och/eller ungdomar och finner inget sådant intresse i vuxna. Den invariante pedofilen beskrivs som stel, har en oflexibel personlighet och lever ofta ett ensamt liv på grund av sin begränsade förmåga att få kontakt med andra människor. Den invariante pedofilen visar ingen skam över sin pedofili och har ofta en bakgrund med egna erfarenheter av övergrepp som barn. Den pseudoneurotiske pedofilen beskrivs som ytligt sett välanpassad och kan ha vuxna sexuella relationer. Dock kan vissa sexuella störningar förekomma såsom tillfällig impotens, sexuell apati eller spänningar. De pedofila handlingarna är osystematiska och oregelbundna, de inträffar ofta i stressituationer eller helt enkelt ”när tillfälle bjuds”. Den

pseudoneurotiske pedofilen upplever ofta en stor skuld och skam efter utförda pedofila handlingar (Carlsson, 2002).

Gemensamt för de båda typerna är en fruktan och ett fördömande av den vuxna sexualiteten, såväl den kvinnliga som den manliga. Donald Campbell (1997, i Carlsson, 2002) är en av Glassers efterföljare och menar att de olika typerna av pedofili inte ska ses som två avgränsande enheter utan snarare som ytterändar på ett kontinuum (Carlsson, a a).

17

5.1.2 Kärnkomplexet

När Glasser skriver om kärnkomplexet syftar han till den underliggande struktur som är centralt för pedofilins och perversionens uppkomst. Mamman till ett barn som senare utvecklar det Glasser kallar perversion präglas av en narcissistisk personlighet. Mamman vill stärka sin egen självkänsla och använder barnet för att tillgodose sina egna behov. Mamman beskrivs vara överdriven i både sin

uppmärksamhet och bristen på den. När mamma har ett oförutsägbart beteende stör detta barnets jämvikt och kan skapa känslor av aggression och rädsla för att bli övergiven. För att skydda sig mot dessa rädslor kan den perverse dra sig undan från mänskliga kontakter, vilket i sin tur kan vara upphov för nya känslor som värdelöshet och även leda till depression med risk för självmordsförsök. För att hantera detta försöker den perverse växla mellan närhet och avstånd, vilket blir förvirrande och leder till en konflikt. Den perverse försöker nu lösa denna konflikt genom sexualisering, där pedofilens inneboende aggressioner förenas med en sexuell laddning. När detta sker förvandlas den ursprungliga utåtriktade aggressionen till sadism och den inåtriktade (mot sig själv) aggressionen till masochism. Den perverse kan nu relatera till ett tänkt offer på ett

sadomasochistiskt sätt. Ännu en bidragande faktor till skapandet av perversion kan vara om mamman stimulerar barnet sexuellt i en tidig ålder (Carlsson, 2002).

5.1.3 Objektrelationer

Hos den invariante pedofilen verkar de människor som han söker tillfredsställelse hos knappt ha någon egen existens, de ses på som objekt. Till skillnad mot

psykotiska personer kan dock den trygghet som perversionen utgör tillåta någon grad av erkännande av objektet och till och med ömhetskänslor kan till en viss grad upplevas. Glasser är av uppfattningen att perversionen fungerar som ett slags skydd mot psykos, och gör att aggressionen hålls i balans vilket i sin tur hindrar aggressionen från att ageras ut i något annat våldsbrott, exempelvis mord (Carlsson, 2002).

Den pseudoneurotiske pedofilen har enligt Glasser alltid en allvarligt störd personlighet. Trots sin yttre ”normala” fasad präglas pedofilens relation till objekten alltid av utnyttjande och exploatering. Den pseudoneurotiske pedofilen skapar genom objektet en relation till sitt inre ”barn-själv” och försöker således ge sig själv den kärlek och den känslomässiga bekräftelse som han saknar. På detta sätt kan pedofilen uppleva att det han gör är för offrets bästa (Carlsson, 2002).

I båda typerna av pedofiler har personen en tydlig bild av sig själv som ett barn. Glasser beskriver hur pedofilen i sin självbild aldrig vuxit upp och förhåller sig som ett barn i relationen till sina föräldrar. På grund av detta kan pedofilen känna igen sig i, och identifiera sig med sina barnoffer och därmed ge dem den

föräldrakärlek som han idealiserar (Carlsson, 2002).

5.1.4 Internaliseringsbrister

Glasser förklarar att på grund av kärnkomplexets inverkan så har perversa stora svårigheter i identifikationen med andra då detta skulle upplevas som

invaderande. Det enda som då återstår som möjligt är för den perverse att

identifiera sig med sitt ”barn-själv” och en slags falsk, splittrad personlighet byggs upp både av den perverse själv men även av offret. Dessa

identifikationssvårigheter på verkar också överjaget, som står för moral, rätt och fel samt samvete, något som hade verkat förintande för pedofilen om det var integrerat med personligheten. Bakom den falska identiteten finns dock en känsla

18

av skam och skuld, som hanteras genom ett massivt förnekande. Det är också vanligt att det hos pedofilen finns en känsla av otillräcklighet som man, vilket kan vara en anledning till valet av barn som kärleksobjekt (Carlsson, 2002).

5.2 Finkelhor & Arajis fyrfaktormodell

David Finkelhor & Sharon Araji skriver i The Journal of Sex Research (1986) att ur nästan alla grupper av teorier angående pedofili går fyra faktorer att urskilja. Dessa fyra faktorer är: ”emotional congruence”, ”sexual arousal”, ”blockage” samt ”disinhibition”. Jag har själv valt att översätta dessa faktorer till:

”känslomässigt utbyte”, ”sexuell dragning”, ”hämning eller blockering” samt ”släppa inre spärrar”. Även Svedin & Banck (2002) omnämner fyrfaktormodellen och förklarar att, för att sexuella övergrepp mot barn ska ske, måste dessa fyra faktorer finnas samtidigt.

I sin artikel uppmärksammar Finkelhor & Araji (1986) även att deras teori är generell men att pedofili är specifikt och individuellt. Fyrfaktormodellen är en slags sammanfattning och kategorisering av den mångpluralism av teorier som finns kring ämnet men mer forskning behövs fortfarande.

5.2.1 Känslomässigt utbyte

Denna faktor innebär att den vuxne pedofilen upplever ett känslomässigt utbyte med barnet. Psykologiska teoretiker såsom Hammer & Glueck (1957, i Finkelhor & Araji, 1986, s.148) menar att pedofiler har en hämmad psykologisk utveckling och därför upplever sig själva som barn med tillhörande känslomässiga behov. Att umgås med ett barn kan därför inge en känsla av kontroll, makt och ökad

självkänsla. Stoller (1975, i Finkelhor & Araji, a a, s.148) menar att den pedofiles sexuella fantasier utgör en slags ”symbolisk bearbetning” (min egen översättning, eg. ”symbolic mastery”) av egna psykologiska trauman i barndomen. Relationen med barnet hjälper då pedofilen att bearbeta sina känslor sedan barndomen av skam, förnedring och hjälplöshet.

5.2.2 Sexuell dragning

Ämnet sexuell dragning eller upphetsning i relation till pedofili är ett

kontroversiellt ämne. Många av teoretikerna som förespråkar det känslomässiga utbytet som den huvudsakliga faktorn för pedofili anser att det även förklarar hur en person kan känna sexuell dragning till ett barn. Om en vuxen person behöver få sina känslomässiga behov tillgodosedda av ett barn är det alltså en tillräcklig förklaring för varför den vuxne även kan bli sexuellt upphetsad av ett barn. Trots detta finns det vuxna som känner ett känslomässigt utbyte med och trivs i barns sällskap men som ändå inte känner sig sexuellt dragna till barn. Dessa personer kan ”nöja sig” med att bara vara i barns sällskap, bli föräldrar, arbeta på förskola och så vidare. En generell teori för varför en del personer känner stark sexuell dragning till barn är att dessa personer själva har haft en tidig sexuell erfarenhet med ett annat barn som gjort ett sådant intryck på dem att de, när de blir vuxna, fortfarande finner barn sexuellt upphetsande. Det är dock viktigt att påpeka att mer än hälften av alla barn har tidiga sexuella erfarenheter med andra barn, men långt ifrån alla av dessa blir pedofiler (Finkelhor & Araji 1986).

Något som är intressant är dock att forskare har hittat ovanligt höga förekomster av bakgrund med sexuell traumatisering hos pedofiler. (de Young, 1982; Gebhard et al., 1967; Groth & Burgess, 1978 i Finkelhor & Araji, 1986, s. 151)

19

Något som också är viktigt i skapandet av en sexuell fixering är att upphetsning kombineras med återkommande fantasier (i detta fall om barn, min egen

anmärkning) och upprepad onani (McGuire, Carlisle, & Young, 1965 i Finkelhor & Araji, a a, s.151).

Finkelhor & Araji (1986) skriver även att det finns vissa forskare som föreslår att biologiska faktorer, såsom skillnader i hormonnivåer eller kromosomavvikelser är bidragande till pedofili. Dessa teorier kan vara mycket betydelsefulla rent

behandlingsmässigt, men är så pass generella och ospecifika att de inte är tillräckliga som förklaring.

5.2.3 Hämning eller blockering

Grupper av teorier förklarar varför vissa individer är hämmade i sin förmåga att få sexuella och känslomässiga behov tillgodosedda av vuxna sexuella relationer och istället utvecklar ett sexuellt intresse för barn. Individpsykologiska teoretiker beskriver att pedofiler har en intensiv ”moderkonflikt” eller ”kastreringsångest” och menar att pedofilen har en olöst Oidipuskonflikt. Detta gör det svårt eller omöjligt för dem att relatera till vuxna kvinnor. (Fenichel, 1945; Gillespie, 1964; Hammer & Glueck, 1957 i Finkelhor & Araji 1986, s. 153). Även psykologer som tar avstånd från psykoanalytiska förklaringar ser pedofiler som blyga, skygga, svåra och med bristande social kompetens som gör det omöjligt för dem att utveckla sexuella och sociala vuxna relationer (Frisbie, 1969; Gebhard et al., 1967; Glueck, 1965; Guttmacher & Weihofen, 1951;Hammer & Glueck, 1957; Langevin, 1983; Storr, 1965 i Finkelhor & Araji 1986, s. 153).

Finkelhor & Araji (1986) delar in denna kategori i två olika typer:

Utvecklingstypen och Situationstypen. Utvecklingstypen omfattar de teorier som nämner Oidipuskomplex, där personen hindras från att gå in i en vuxen sexuell utvecklingsfas. Situationstypen omfattar mer de teorier som inkluderar

incestpedofili. I dessa fall har den vuxne ett klart sexuellt intresse i vuxna men ”blockeras” från ett ”normalt” utlopp sexuellt sett på grund av en sprucken relation eller en tillfällig, övergående kris.

5.2.4 Släppa inre spärrar

Den sista faktorn som spelar in handlar helt enkelt om vad som är avgörande för att en del personer kan övervinna eller inte alls ha en vilja att ha sex med barn. Bland de teorier som går under denna kategori sägs det att det bland pedofiler finns en högre acceptans för ett sådant beteende. Förespråkare av

individpsykologi karaktäriserar pedofiler som personer med låg impulskontroll. Alkohol, senilitet och psykoser är också bidragande till att en person kan släppa på sina inre spärrar (Finkelhor & Araji, 1986). Ibland kan tillfälliga

omständigheter användas som förklaring för att en person släpper sina inre spärrar. För en person utan någon tidigare ”pedofil bakgrund kan till exempel ohanterlig stress på grund av en personlig kris förklara varför personen tillfälligt släppt på sina inre spärrar (Gebhard et al., 1967,p. 74; Mohr et al,. 1064, p. 95; Swanson, 1968 i Finkelhor & Araji 1986).

20

6. RESULTAT OCH DISKUSSION

Nedan presenteras det resultat jag funnit efter min studie. Studiens resultat är uppdelat i tre delar:

1. Litteraturstudie: här sammanställer jag alltså mina fynd från artiklar och böcker.

2. Internetobservation: i den här delen av resultatet presenterar jag de fynd jag gjort under min internetobservation av sociala media, det vill säga NSP:s blogg, samt nyhetsmedia.

3. Intervjuer: här sammanställer jag de fynd jag gjort utifrån utsagor från studiens två informanter.

Alla resultatdelar är sammanvävda med diskussion och reflektioner. Anledningen till att jag valt att dela upp resultatet är att det är olika bilder som ges och en uppdelning gör denna kontrast mer tydlig för läsaren. Som jag tidigare nämnt är rubrikerna skapade utifrån mina frågeställningar i förhoppning att kunna besvara dessa i mitt resultat. Behandling och pornografi är två rubriker som tillkommit under studiens gång då majoriteten av den studerade litteraturen tar upp dessa två ämnen. Dessa ämnen behöver inte tas upp för att besvara studiens frågeställningar men är två viktiga pusselbitar för att ge läsaren en bredare och mer komplett bild av det som har framkommit kring pedofili.

6.1 Hur beskrivs pedofili i litteraturen?

Såväl Glasser som Finkelhor & Arajis teorier visar att pedofili är komplext och mycket svårt att förklara ur ett enda perspektiv. I all litteratur jag studerat ges många olika förklaringsperspektiv och ingen förnekar det faktum att problemet kräver teoretisk pluralism för att förklaras. Svensson (2012) konkretiserar detta och skriver:

”Det går nog inte att förutsäga vem som i framtiden kommer begå ett sexuellt övergrepp innan personen gjort det. Diagnoserna och riskbedömningarna är tyvärr

mycket trubbiga instrument för att förutsäga vad som kan ske i framtiden. Det är bara i backspegeln man kan utveckla hypoteser kring hur det kan komma sig att just den personen hamnade så fel. Men inte ens i ett behandlingssamarbete med en

förövare går det att fullt ut förstå varför just han gick över den förbjudna gränsen.” (s.30)

Trots komplexiteten och de många olika orsaksförklaringar som finns kring pedofili har det ur litteraturstudien framkommit faktorer och perspektiv som visar sig vara genomgående i återgivning av pedofili.

6.1.1 Avvikande sexuellt tändningsmönster

Pedofili beskrivs i litteraturen som en avvikande sexuell läggning och en psykiatrisk diagnos. Det är dock inte alla personer med denna läggning som är aktiva i sina avvikande sexuella önskningar. Det vill säga, de har ett sexuellt intresse för barn men avstår från att leva ut detta intresse eller begär på grund av inre spärrar och värderingar (Martens 1998, Larsson m fl. 2002, Svensson 2012).

21

Finkelhor & Araji (1986) skriver i sin fyrfaktormodell att den sista faktor som spelar in för att en pedofil ska begå ett övergrepp är att släppa inre spärrar. De nämner låg impulskontroll, alkoholpåverkan, senilitet och psykoser som exempel på sådant som kan vara bidragande till att en pedofil person släpper på sina inre spärrar. Vidare förklarar Finkelhor & Araji (a a) att tillfälliga omständigheter såsom ohanterlig stress som utlösts av en personlig kris kan orsaka att en pedofil person tillfälligt släpper på sina inre spärrar. Finkelhor och Araji (a a) påpekar i sin fyrfaktormodell att personer som känner sexuell dragning till barn många gånger själva haft en tidig sexuell erfarenhet med ett annat barn som gjort ett sådant intryck på dem att de fortfarande i vuxen ålder upplever barn som sexuellt upphetsande. Finkelhor & Araji (a a) påpekar dock att det är viktigt att komma ihåg att detta inte gäller för alla barn som haft tidiga sexuella erfarenheter, utan att detta bara är en generell teori.

Flera författare, till exempel Ames & Houston (1990) hävdar att fokus inte ligger så mycket på barnets ålder utan snarare vilket utvecklingsstadium barnet befinner sig i. Även Freund (1967) undersökte homosexuellt och heterosexuellt fixerade pedofiler och mätte deras erektioner när de var exponerade för bilder på nakna barn och vuxna. Mätningar visade att det som undersökningspersonerna reagerade på främst var bilder på barn med outvecklade och späda kroppsformer.

Det tycks alltså vara så att det är barnets kropp i sig som triggar igång det sexuella hos pedofiler. I litteraturen beskrivs även hur pedofiler i försök att skapa vuxna sexuella relationer föredrar de vuxna kroppar som påminner om det outvecklade barnets kropp. Det går till exempel att tänka sig en vuxen kropp som saknar behåring och som är ”platt och späd” i sin kroppsform.

6.1.2 Skammen, ondskan och hatet

Flera författare bland litteraturen tar upp den enorma skam som många pedofiler bär på, både på grund av de tankar och känslor de har för barn, men också för de fantasier de eventuellt har levt ut. Det är inte bara pedofilen som drabbas av skammen, utan även dennes anhöriga. Att ha arbetat, fikat och umgåtts med någon som utfört fruktansvärda övergrepp mot barn kan väcka en känsla av att som anhörig eller kollega ha blivit lurad och frågan ställs om det någonsin går att umgås med den här personen igen. Det perspektivet tas upp av Svensson (2012) som berättar om en före detta brandman som gripits för sexuella övergrepp på ett barn. När Svensson själv besökte mannens förra arbetsplats fick han ta del av kollegornas enorma skamkänslor. I litteraturen beskrivs omgivningens reaktioner och känslor som ”ett andra straff” för den dömde pedofilen. Efter fängelsetiden lever de anhörigas och resten av samhällets syn på den pedofile kvar långt efter avtjänat straff. Flera författare skriver att samhällets syn och skammen hos

pedofilen gör att förnekandet ligger nära till hands, ett förnekande som i slutändan kan göra att sanningen upplevs som en lögn och tvärtom. Flera författare som själva arbetat med dömda sexualbrottslingar har träffat på flera som förnekat sitt brott så starkt att de till slut själva börjat tro på sina egna lögner. Ett sådant förnekande ökar även risken för att personer med en pedofil problematik kan undvika att faktiskt söka hjälp, något som Svensson (a a) problematiserar. Han skriver att för att kunna förebygga pedofila sexualbrott i framtiden så måste attityden till sexualbrottslingar förändras, annars vågar inte pedofiler söka hjälp. Behandlingen hjälper inte bara pedofiler i riskzonen för att begå övergrepp, utan även de offer som annars skulle kunna drabbas av honom.

22

Enligt litteraturen går skammen hand i hand med hatet och tanken om att pedofiler än onda människor. Marten (1998) skriver att det är tydligt att omvärlden inte är nådig mot pedofiler. Svensson (2012) lyfter hatet och skriver att när människan känner stark rädsla ökar hennes behov av att dela upp det onda och det goda:

”De som skrämmer oss är inte som vi och vår primitiva lösning är att de ska bort, elimineras. Så gjorde nazisterna med judarna, så fungerar främlingsfientlighet,

och så kanske det också är med vår syn på sexualbrottslingar” (s.43)

Det verkar också finnas någon slags lockelse i det onda brottet och människor som begår onda handlingar. Nästan dagligen figurerar dessa onda människor i tidningar, tv-program och filmer. Ann Heberlein skriver i ”En liten bok om

ondska” (2010) att ”Ondskans karaktär av mysterium, av ogripbarhet och

meningslöshet, ger inte människan någon ro” och att ondskan för människan är lockande, att människan dras till den ”som flugor dras till en sockerbit” (s.25) och att det pratas och skvallras och spekuleras. Människan lyssnar förfärat på

berättelser om ondska och grymhet och tar fascinerat del av hemska detaljer och information. Ásdísardóttir (2006) berättar om när hennes pappa blev åtalad för de övergrepp han utsatt Ásdísardóttir och hennes syskon för. Hon berättar att

tidningarna löpande skrev om vad som skett och hur rykten snabbt spred sig i samhället. Tidningarna skrev om hur föräldrar var oroliga för sina döttrar och att ”det säger sig självt att alla föräldrar inte ständigt kan övervaka sina barn medan de befinner sig i stadens offentliga parker” (s.96).

6.1.3 Psykodynamiska förklaringar

En stor del av den litteratur som finns kring pedofili lyfter upp psykodynamiska förklaringar för att kunna förstå varför ett pedofilt tändningsmönster uppstår. Martens (1998) skriver att de fixerade pedofilerna (sexualitet uteslutande riktad mot barn) kan anses ha en psykologisk felutveckling, eller en defekt. Denna defekt kan vara en konsekvens av otillfredsställande lösningar på förälder-barn konflikter i barndomen. Finkelhor och Araji (1986) lyfter även att pedofiler har en intensiv ”moderkonflikt” eller lider av ”kastreringsångest” och har en olöst

oidipuskonflikt. Dessa olösta konflikter kan enligt Martens (a a) starkt påverka den psykosexuella utvecklingen. Vad som gör att det sker en fixering vid just barn svarar inte Martens på utan skriver att det ännu är en öppen fråga.

Carlsson (2002) skriver att psykoanalytiska författare ofta betonar den tidiga relationen till modern som viktig. Carlsson (a a) skriver om Robert Stoller (1975) som menar att om det i den tidiga relationen till modern funnits någon form av trauma, till exempel fysiska hot eller övergrepp kan det ha gjort att utvecklingen mot könsidentifikation bromsats och lett till en osäkerhet gentemot det motsatta könet samt svårighet att skapa ömsesidiga sexuella relationer. Stollers tankar om övergrepp i den tidiga relationen till modern går att koppla till Glassers (i

Carlsson 2002) teori om och kärnkomplexet där modern utnyttjar barnet för att tillgodose sina egna behov och stärka sin egen självkänsla. Glasser menar att en bidragande faktor till uppkomsten av ett pedofilt tändningsmönster kan vara en från mamman sexuell stimulans av barnet i en tidig ålder. Även Finkelhor & Araji (1986) nämner i sin fyrfakormodell att det råder ovanligt höga förekomster av bakgrund med sexuell traumatisering hos pedofiler. Litteraturen visar alltså att en orsak till pedofili således kan vara en slags ond cirkel där offer blir förövare och där barnets första år, och speciellt relationen till modern framstår som särskilt viktig.

23

6.1.4 Pornografi

Pornografi, såväl med barn som med vuxna tas upp i nästan all litteratur jag studerat kring pedofili. Framför allt beskrivs i litteraturen att pornografi i huvudsak används för två syften:

 Att försöka stoppa sig själv från att begå övergrepp. Här verkar

barnpornografi vara mest förekommande. Istället för att ”på riktigt” leva ut sina fantasier kan personen med pedofilt tändningsmönster fantisera och masturbera till och med hjälp av pornografi som ett substitut

 Som ett verktyg för att övertyga och instruera ett tänkt offer (barn). Här används pornografi med såväl vuxna som barn. Det tycks vara vanligt under processen innan ett tänkt övergrepp att förövaren låter pornografi ligga framme för att neutralisera och normalisera för barnet

I självbiografin ”Bilden av pappa”(2006) berättar Thelma Ásdísardóttir hur hennes pappa både förgrep sig på Thelma och hennes systrar själv, men även lät andra människor göra det mot betalning. Thelmas pappa hade ett stort fotografiskt intresse och kombinerade detta med sin pedofila läggning. Han fotade Thelma och hennes systrar från ung ålder och bad dem att ställa sig i ”kvinnliga” och ”sexiga” ställningar. När Thelmas pappa körde henne till andra män som förgrep sig på henne fick hon ofta en pornografisk tidning att titta i medan hennes pappa och förövaren ”kom i stämning” med alkohol och droger (Kristný, & Ásdísardóttir, 2006).

Martens (1998) skriver att när försäljningen av all slags pornografi blev fri i Danmark på 1960-talet så sjönk antalet anmälda sexbrott i Köpenhamn.

Kwarnmark & Andersson (1999) skriver dock att konsumtionen av pornografi inte alls fungerar avhållande från utagerande utan tvärtom, risken för utagerande handling ökar. Pornografi kan bryta ner den kontrollfunktion som finns hos pedofiler som enbart haft sexuella fantasier om barn men som aldrig agerat ut dessa. Vidare tar Kwarnmark & Andersson (a a) upp det som Thelma Ásdírdóttir blev utsatt för, nämligen att den förövande pedofilen använder pornografi för att bryta ner försvaret hos det tilltänkta offret och visa att ”det här är inget konstigt”.

Användandet av pornografi tycks vara omdiskuterat och flera författare visar på olika åsikter i frågan. Pornografi kan fungera som ett verktyg för att stoppa sig själv från att begå övergrepp, och istället låta fantasierna vara just fantasier. Men pornografi kan också öka lusten och därmed viljan att ta steget vidare från fantasi till handling. Barnpornografi kan också användas som ett sätt för förövande pedofiler att neutralisera sex mellan barn och vuxna hos det tänkta offret.

6.1.5 Behandling

Flera författare skriver om sina erfarenheter från arbetet med pedofiler.

Kwarnmark & Andersson (1999) diskuterar begreppet ”bota” i sammanhanget behandling, och effekter av behandling. De skriver att om något kan botas

betraktas det således som en sjukdom, vilket de anser är en väldigt förenklad bild av sexuella övergrepp. De förklarar att sexuella övergrepp i allmänhetens ögon visserligen kan ses som ”ett sjukt beteende”, men att det här är viktigt at skilja på ett sjukt beteende och en sjuk person. Faran med att sjukförklara är också att personens ansvar för sina egna handlingar förintas, ett ansvar som är mycket viktigt i en persons utvecklings, - och mognadsprocess.

24

Flera författare skriver att det är viktigt att klargöra vad exakt det är som ska behandlas. Att behandla någons sexuella läggning och få personen i fråga att bli sexuellt upphetsad av något annat än barn är svårt. Litteraturen visar också på att pedofila personer inte är någon homogen grupp där särskilda karaktärsdrag går att urskilja förutom deras avvikande sexualitet. En del litteratur visar på att bristande social kompetens är en gemensam personlighetsegenskap men att varje pedofil ändå ska ses som en enskild individ där orsakerna bakom den sexuella läggningen kan skilja sig åt från person till person.

I den behandling som beskrivs i litteraturen ligger fokus på att skapa självinsikt hos pedofilen och bryta ner det förnekande som ofta finns. När pedofilen kommit så långt handlar arbetet i behandling snarare om att kunna kontrollera sina

impulser och handlingar mer än att styra vem pedofilen blir sexuellt upphetsad av. Pedofilen skapar tillsammans med terapeuten ofta olika strategier för att undvika laddade situationer där den sexuella avvikelsen skapar kritiska situationer som pedofilen bör undvika. Behandlingen kan ske såväl individuellt med en terapeut eller i grupp med en terapeut samt andra pedofiler. Litteraturen beskriver den behandling som finns som mest förankrad inom Sveriges kriminalvård. De

passiva pedofiler som inte begått övergrepp eller dömts för det ger sig ofta inte till känna, trots att det är troligt att de skulle behöva någon form av stöd i

förebyggande syfte.

6.2 Hur beskrivs pedofili på bloggen ”Nätverket stoppa pedofilerna”? Nedanstående citat går att läsa på ”Nätverket stoppa pedofilernas” (NSP)

informationssida: (Länk 2)

”Nätverket Stoppa pedofilerna vill informera samtliga pedofiler runt om i Sverige och även de som gömmer sig utomlands att vi är villiga att ta bort er från

hemsidan, eller aktivt sluta söka efter er, om ni går med på följande av nätverkets krav:

1. Kemiskt kastrerar er, och kan bevisa det genom läkarintyg.

2. Visar ett intyg på att ni aktivt går på lämplig behandling hos legitimerad psykolog.

3. Har kontinuerligt kontakt med nätverket, så att nätverket vet att kraven ovan följs.”

Vem eller vilka som står bakom sidan framkommer inte men vem eller vilka det än är så har de ett tydligt budskap till de pedofiler de hänger ut. Efter att ha läst budskapet från NSP till ”samtliga pedofiler runt om i Sverige” funderar jag på vad detta är egentligen. Är det ett försök till någon slags medling eller

överenskommelse, eller är det rent av ett hot? Vad gör det med en pedofil, dömd förövare eller ej, att bli uthängd på detta sätt? Som jag tidigare nämnt beskrivs i litteraturen hur samhällets syn på personer med ett pedofilt tändningsmönster kan få dessa människor att dra sig undan, och inte få den hjälp de behöver. Vidare diskussion kring detta görs i studiens analys.

Min dataanalys ledde mig fram till ett antal grupper av människor eller åsikter som återkommande cirkulerade på NSP:s blogg. Jag vill lyfta att det som är under diskussion främst är förövare, men även icke dömda pedofiler. Såväl