Är människor medvetna om sin personliga Integritet på Internet?

Huvudområde: Data -och informationsvetenskap Kandidatnivå

15 högskolepoäng VT 2020

Handledare: Zahra Ghaffari Examinator: Mia Persson Slutseminarium: 2020-06-04

Är människor medvetna om sin

personliga Integritet på Internet?

Are people aware of their privacy on the Internet?

Jesper Svefelt

Anton Norberg

Abstract

The purpose of this study was to investigate and form an understanding how aware people are of their privacy on the Internet. The method for the study is based on a literature study of relevant literature in the current research area, as well as a questionnaire distributed on various social media channels. The result and analysis of this study shows that the people who participated in the questionnaire are largely unaware of their integrity. People claim to be aware while their actions on digital platforms show the opposite through, for example, the choice of browsers and other tools for increased privacy protection. Keywords: Personal integrity, Awareness of integrity.

Sammanfattning

Denna studie har haft som syfte att undersöka samt bilda en förståelse över hur medvetna folk är om sin integritet på Internet Sverige. Metoden för studien bygger på en litteraturstudie av relevant litteratur inom det aktuella forskningsområdet, samt ett frågeformulär som distribuerats på olika sociala medier. Resultatet samt analys av denna studie visar på att de personer som deltagit i

frågeformuläret till stor del inte är medvetna om sin integritet. Många påstår sig vara medveten medan deras agerande på digitala plattformar visar på det motsatta genom till exempel val av webbläsare samt andra verktyg för ökat integritetsskydd.

Innehållsförteckning

Abstract ... 0

Sammanfattning ... 0

Innehållsförteckning ... 0

1. Inledning ... 1

1.1 Syfte och frågeställning ... 1

1.2 Begreppsdefinition ... 1 2. Bakgrund ... 2 2.1 Internetanvändning i Sverige ... 2 2.2 Personlig integritet ... 2 2.3 Integritetsparadoxen ... 3 3. Metod ... 3 3.1 Frågeformulär ... 3 3.1.1 Bortfall ... 4 4. Litteraturstudie ... 4 4.1 Browser Fingerprinting ... 4 4.2 Jämförelse av webbläsare ... 5 4.3 Webbläsartillägg ... 5 5. Resultat ... 6 5.1 Litteraturstudie ... 6 5.2 Frågeformulär ... 6 6. Analys ... 19 7. Diskussion ... 20 7.1 Metoddiskussion ... 20 7.2 Begränsningar ... 20 7.3 Framtida forskning ... 21 8. Slutsats ... 21 9. Referenser ... 22 9. Appendix ... 24 9.1 Frågeformulär ... 24 9.2 Enkätsammanställning ... 27 9.3 Analyssammanställning ... 31

1

1. Inledning

Sedan sociala medier slagit igenom har diskussioner om personlig integritet och digital säkerhet blivit allt vanligare. Med detta har även oron över personlig integritet ökat bland Sveriges befolkning [1]. Skandaler kring olika informationsläckor som händer med jämna mellanrum, som t.ex. Cambridge Analytica-skandalen där ca 87 miljoner inloggningsuppgifter på Facebook läcktes. Facebook ansågs vara slappa med användarnas integritet och fick ta emot mycket kritik [2].

ID-kapningar är också ett stort problem i samhället där personuppgifter stjäls och används för att göra köp i andras namn. Under 2017 utfördes ca 116 760 integritetsintrång i Sverige [3]. Integritetsintrång innebär någon sprider integritetskränkande uppgifter om en person, eller använder en persons

uppgifter utan godkännande. Utav dessa 116 760 anmälda integritetsintrång bestod ca 23% av olovlig identitetsanvändning dvs att någon använder en annans persons uppgifter för att t.ex. göra fakturaköp. Trots att många anser att det är viktigt att skydda sin integritet, är det även många som anser det

motsatta. “Jag har inget att dölja” är ett vanligt argument bland personer [4] som inte tycker att integritet är något viktigt att skydda. Problemet här är att integritet inte handlar om att dölja något, det handlar om att bestämma själv vad man vill dela med sig av för information om sig själv [4].

1.1 Syfte och frågeställning

Denna studie syftar till att utveckla en förståelse för hur invånare i Sverige tänker om sin integritet på Internet, hur de agerar därefter samt kunna guida i hur man kan skydda sin egen integritet på ett enkelt men effektivt sätt. Användningsområdet ligger framförallt hos människor som har ett intresse för informationssäkerhet och vill förbättra sitt integritetsskydd. Genom flera litteraturstudier och enkätundersökning vill vi ta reda på vilka verktyg som används i stor utsträckning för att skydda ens personliga integritet på Internet.

Följande frågeställningar ämnas besvaras i denna studie:

1. Är människor medvetna om sin personliga Integritet på Internet? 2. Vilka verktyg bör användas för integritetsskydd på Internet? 1.2 Begreppsdefinition

Filterbubbla – Ett fenomen som ger var användare endast relevant info till vad denne gillar, delar och är intresserad av på sociala medier. Informationen filtreras så att den information som personen inte vill se inte kommer med och endast den informationen som användaren vill se finns [5 pp. 155– 156][6].

Integritet – Är ett begrepp som innebär att en person har rätt till att bli lämnad ifred samt rätt till ett privatliv [5 pp. 156–157].

Digitalt fotavtryck - Spår av data som man lämnar efter sig medvetet på Internet. Digitalt fingeravtryck - Spår av data som omedvetet lämnas efter sig på Internet.

GDPR – General Data Protection Regulation. EU:s dataskyddslag reglerar behandlingen av personuppgifter och det fria flödet av sådana uppgifter inom Europeiska unionen.

IPA (Information Privacy Attitudes) - Ett begrepp för användares medvetenhet till sin personliga integritet [7].

IPC (Information Privacy Concerns) - Ett begrepp för användares reaktioner och åtgärder mot integritetsfrågor [7].

2

2. Bakgrund

I takt med att användandet av Internet i Sverige ökar [1] och att internet har blivit enklare att nå via t.ex. mobiler så blir det viktigare och viktigare för människor att skydda sin digitala integritet. Med detta kommer även en ökad oro för integritetskränkande plattformar. Enligt Internetstiftelsens rapport “Svenskarna och Internet” där ca 19 000 svenskar deltog, känner 20% av svenska medborgare oro för att myndigheter inkräktar på integriteten och sedan 2015 har andelen internetanvändare som är oroliga för att Google och Facebook inkräktar integriteten ökat med 17 procentenheter (46%) [1. pp.68]. Enligt Datainspektionens Integritetsrapport 2019 [8] kände 75% av medborgarna att de var oroliga för sin egen integritet på internet, samt över hur deras uppgifter används av de parter som uppgifterna delas med. Samtidigt upplever 66% att de inte har tillräcklig kunskap om hur deras uppgifter används. Enligt Datainspektionen [8] har medborgare högst förtroende kring banker, myndigheter och vården när det kommer till integritetsfrågor. En stor majoritet av medborgarna känner till

dataskyddsförordningen (GDPR). Av de rättigheter som regleras i GDPR har ca 16,7% någon gång utnyttjat dessa rättigheter.

Enligt Datainspektionen [8] finns det en skillnad mellan attityd kring integritet samt hur man agerar på Internet. Att personer påstår sig var medvetna om sin integritet, men inte agerar därefter och glatt delar med sig av känsliga uppgifter kallas för Integritetsparadoxen (eng. Privacy Paradox).

2.1 Internetanvändning i Sverige

Som nämnt ovan ökar användandet av Internet i Sverige. Enligt Internetstiftelsen var

Internetanvändandet i Sverige 93% år 2016 och under 2019 låg siffran på 95%, en ökning på 2% [1 pp.12]. Sedan 2010 finns det en tydligt stigande trend på Internetanvändandet, en trend som dock håller på att planas ut. Andelen av befolkningen som har tillgång till Internet i hemmet 2019 är 98%. Den äldre åldersgruppen (65+) börjar mer och mer att använda sig av Internet. Sedan 2010 har användningen av internet i åldersgruppen 65–75 ökat med 22 procentenheter (93%) [1 pp.13]. Samtidigt känner 31% av denna åldersgrupp en oro för att vara övervakad [1 pp.70].

2.2 Personlig integritet

Personlig integritet handlar inte om att dölja sig själv, utan det handlar om att varje person ska själv få bestämma och ha rätt till att styra över vem som har tillgång till informationen. Genom att vi delar med oss av vår personliga information och våra beteendemönster kan företag såsom Facebook och Google, erbjuda personligt riktade annonser till oss på saker som vi kanske inte behöver [9]. Personlig integritet är ett komplext begrepp som kan reflekteras i två kategorier. Integritet som rättighet handlar om rätten till en personlig sfär och skyddet för detta samt Integritet som egenskap, vilket handlar om integriteten för något (t.ex. ett system) och hur väl man kan lita på att detta inte förändrats av någon obehörig [6]. I denna studie har vi fokuserat på Integritet som rättighet.

3 2.3 Integritetsparadoxen

Det har utförts forskningsstudier som visat att människor finner sin personliga integritet viktig att värna om samt att de är medvetna om sin integritet, men att deras beteende på Internet inte korrelerar med deras mentalitet kring ämnet [10]. Denna dikotomi har forskarna valt att kalla

Integritetsparadoxen (eng. Privacy Paradox).

Enligt forskningsstudien [10] har det utöver detta även presenterats motsägande studier som tyder på att en användare inte hindras av sin integritetsmedvetenhet om denne har en stark tillit till företaget. Detta innebär att användare som vanligtvis är orolig för att använda tjänster ändå väljer att använda den och dela personlig information där eftersom användaren har tillit till tjänsten och företaget.

3. Metod

De metoder som har använts i denna studie är frågeformulär och litteraturstudie. Frågeformulär användes eftersom dessa är enkla att distribuera, enkla att samla in data med och inte särskilt tidskrävande att skapa och distribuera [11]. Alternativet för en enkät var att hålla intervjuer, men eftersom vi ville ha kvantitativ data så passade frågeformulär bättre. Det hade även varit svårt att boka in intervjuer i stor utsträckning med tanke på att många i skrivande stund jobbar hemifrån p.g.a. Coronapandemin. Undersökningen är gjord i Sverige och med svenska invånare som målgrupp för studien. Alla frågor som ställts var riktade till människor i Sverige. Litteraturstudien utfördes för att få ett bra underlag över det aktuella forskningsområdet, samt för att kunna besvara på Forskningsfråga 2. Litteraturstudien genomfördes för att få en bra grund över hur det aktuella forskningsområdet ser ut. För att hitta relevant material till studien inom området har onlineverktygen Google Scholar och ACM använts. Sökord som har använts i sökningen var: Browser Fingerprinting, Browser Fingerprinting Prevention, Privacy Enhancing Technologiers samt Digital Identity Managment. Sökfilter som har används på Google Scholar är: ‘Since 2019’. Detta för att sökresultaten skulle vara så aktuella som möjligt. Utöver detta har snöbollsmetoden [11] använts för att hitta ytterligare material. Litteraturen bestod av vetenskapliga artiklar.

3.1 Frågeformulär

Frågeformuläret är den huvudsakliga datakällan i denna studie. Formuläret skapades via Googles enkättjänst Google Form. Formuläret samlar in kvantitativ data och skickades ut i Februari 2020 i Facebookgrupperna Teknikbubblan, Kodapor OT, Säkerhetsbubblan, Säkerhetsbubblan OT, samt på våra personliga Facebook och LinkedIn-profiler. Formuläret bygger delvis på Data Privacy

Competence Model [18] där frågorna i denna enkät är något omformulerade för att vara bättre anpassade åt målgruppen i denna studie. Eftersom frågorna i Data Privacy Competence Model var riktade åt elever i 7e klass, var fråga inte anpassade för äldre målgrupper. Omformuleringar som gjordes för att passa vår målgrupp innebar mestadels översättning samt omformulering av meningar.

4 Formuläret bestod av tre sektioner; två av dessa innehöll frågor kring agerande och användande av digitala enheter såsom dator och mobil. Den första sektionen innehöll grundläggande demografiska frågor såsom kön, ålder och yrke för att kunna gruppera svaren enklare. Sektion två innehöll frågor om användande av digitala enheter som t.ex. val av webbläsare och virusskydd. Sektion tre innehöll olika scenario som är aktuella för ämnet där deltagaren skulle tänka sig in i situationen som presenterades och svara på hur denne hade agerat. Formuläret i sin helhet kan ses i Appendix.

3.1.1 Bortfall

I Fråga 1.3 angående Yrke, var det ett flertal personer som angav ett yrke som var svåra att placera i grupper tillsammans med de andra svaren. Ett exempel på detta var en person som angivit “Live event tekniker”, eller en som angett “Musikproduktion”. Då ingen av dessa passade in i de andra grupperna, placerades dessa i gruppen “Annat”.

Ett annat exempel på gruppbyte som gjorts var en person som angett “Förskollärare”, denna placerades i gruppen “Undervisning” då denna tidigare låg i gruppen “Annat”. Detta eftersom Förskolelärare är en form av undervisning.

4. Litteraturstudie

Det finns en hel del forskning inom området för personlig integritet. Litteraturstudien används för att kunna besvara forskningsfråga 2: “Vilka verktyg bör användas för integritetsskydd på Internet”. Litteraturstudien fokuserade på 3st områden inom personlig integritet. Dessa tre områdena är Browser Fingerprinting som förklarar hur information om människor kan samlas in, Webbläsare där en

jämförelse mellan ett antal webbläsare hade utförts ur ett integritetsperspektiv, samt Webbläsartillägg som kan användas för ökat skydd av integritet [15].

4.1 Browser Fingerprinting

För att webbservrar ska kunna identifiera unika användare används en teknik som kallas

Webbläsarfingeravtryck (eng. Browser fingerprinting). Detta går ut på att webbservrar samlar in och analyserar information från användarens enhet och webbläsare när denne besöker en webbsida [12]. Detta fingeravtryck har många olika typer av användningsområden. Ett av dessa är att kunna skapa personlig reklam för användare. Ett annat är att kunna koppla ihop flera olika interaktioner till en specifik användare (dvs. Online Tracking). Insamling av information om en användare kan göras på lite olika sätt; genom information som kan skickas i HTTP-förfrågans header, eller genom Scripts [12].

Det vanligaste sättet för webbservrar att identifiera en användare och webbläsaren är att man använder Cookies i vilken man placerar en unik identifierare för användaren. Problemet med detta är att Cookies kan raderas av användare och endast en webbläsare kan identifieras, eftersom Cookies inte kan delas mellan webbläsare [13].

5 4.2 Jämförelse av webbläsare

Studier har genomförts av M. Al-Fannah och W. Li [14] där de har undersökt de fem mest använda webbläsarna i världen, de webbläsare som undersöktes var Chrome, Firfox, Edge, Internet Explorer och Safari [16]. Studien gick ut på att undersöka hur mycket information webbläsaren delar med sig av till webbservrar. De tittade på olika variabler som vanligtvis används i Browser Fingerprinting. Några variabler är: User Agent, Device ID, Canvas Image, WebGL Render och Client ULA (Unique Local Adress). Vissa av variablerna är olika bra i det syfte av fingerprinting, eftersom de olika webbläsarna är implementerade på olika sätt. Studien genomfördes separat för både desktop och mobil [14]. User Agent (UA) innebär information om webbläsaren. Denna variabel är mest användbar i mobila enheter då UA kan innehålla information om enhetens modell. Font kan användas om Adobe Flash är installerad. Då kan detta användas för att ta reda på vilka fonts som är installerade och i vilken ordning. Fonts är en variabel som är mycket integritetskränkande [14]. Device ID är ett Hashvärde som skapas av webbläsaren på en unik hårdvarukomponent i enheten. Detta värde kan ändras mellan besök på webbsidor, men om det inte gör det så är det mycket integritetskränkande. WebGL ger tillgång till information om GPUn i enheten men tillåts inte av alla webbläsare. Canvas Image är ett sätt att rendera bilder i webbsidor och eftersom alla webbläsare har olika algoritmer för detta så kan ett hashvärde på denna bild användas för fingerprinting.

Studien för desktop visar att Google Chrome och Microsoft Edge (utfördes i juli 2019) är de

webbläsarna som på desktop är mest integritetskränkande mot sina användare. Båda dessa webbläsare skickar vidare Device ID, dock så ändrades detta ID vid varje förnyelse av sidan, vilket gör att detta värde inte kan användas lika bra i detta syfte i Edge. För Chrome tog det flera månader innan detta ID förändrades.

De webbläsare som enligt studien [14] är bäst på att bevara användares integritet var Safari med Firefox och Internet Explorer på delad andraplats. Dock eftersom olika bilder renderades med Canvas Image på olika enheter, så är detta ett värde som på Firefox är mycket användbart för fingerprinting. I studien som utfördes på mobila enheter var även här Safari högst rankad, följt av Microsoft Edge och Firefox. Internet Explorer undersöktes inte på mobila enheter utan här tittade man istället på Opera Mini eftersom denne har fler användare på mobil. Även här var Google Chrome den sämsta ur integritetsperspektiv, tillsammans med Opera Mini [14].

4.3 Webbläsartillägg

Ett sätt att förbättra sin integritet i webbläsare är att använda Webbläsartillägg (extensions/plugin) [15]. Ett tillägg är mjukvara som används för att anpassa program efter olika behov, t.ex. lägga till genvägar, automatisera eller i detta fall, förbättra säkerheten i programvara.

6 Studier som har genomförts av Johan Mezel, Richard Garnier och Kensuke Fukuda går ut på att jämföra olika webbextensions för att avgöra hur säkra dessa är [15]. Studien definierade fyra olika kategorier av tillägg. Dessa var Blocking List, Heuristics, Indescriminate och Övrigt. Blocking list är tillägg som använder Regex-baserade regler på domännamn för att blockera att data skickas till icke-godkända domäner. Här ingår tillägg som till exempel uBlock Origin, Adbock Plus och Ghostery. Heuristics i detta sammanhang är att tillägget använder olika metoder för att lära vilka trackers som spårar användare över flera webbsidor. Där ingår bland annat Privacy Badger. Indescriminate är tillägg som blockerar alla typer av trackers oavsett vart det går. I Indescriminate ingår tillägg som NoScript. I Övrigt ingår de tillägg som använder någon annan typ av metod för att skydda användarna, t.ex. HTTPSEverywhere och Decentraleyes [15].

5. Resultat

I detta avsnitt presenteras resultatet ifrån frågeformuläret och litteraturstudien. Med medvetenhet menas vad personerna svarat om hur medvetna dessa anser sig vara.

5.1 Litteraturstudie

Enligt studien av Al-Fannah [14] är Safari den webbläsare som är säkrast för användare att surfa med. Problemet är att denna webbläsare bara stödjs på iOS och MacOS, inte på Windows eller Android som i juni 2020 har en överlägsen majoritet av marknadsandelarna för Desktop och smartphone [17]. Detta gör att de användare som inte använder MacOS eller iOS inte kan använda Safari, och behöver titta på andra alternativ. De webbläsare som finns på de mest använda operativsystemen med högst ranking är Firefox på desktop och Microsoft Edge på smartphone.

Enligt studien av Johan Mezel [15] är uBlock Origin och Ghostery dem tillägg som är bäst för prestandan eftersom de sänker antalet HTTP-anrop med 55% respektive 58%. De tillägg som är bäst ur integritetsperspektiv är uBlock Origin, Ghostery, NoScript, RequestPolicy Continued. Adblock Plus är även ett bra tillägg ur integritetsperspektiv, men då krävs det att användaren av tillägget installerar uBlock Origins blockeringslista i Adblock Plus.

Enligt dessa studier [14][15] är Firefox på desktop och Microsoft Edge på smartphone, kombinerat med tilläggen uBlock Origin och Ghostery enklast att använda för att på ett bra och användarvänligt sätt skydda sin integritet på Internet. Dock i juni 2020 går det inte att installera tillägg i Microsoft Edge på mobil, vilket gör att Firefox hamnar på förstaplats över smartphones, eftersom tillägg går att installera på Firefox i smartphone.

5.2 Frågeformulär

Sammanställning av frågeformulär har gjorts med hjälp av Microsoft Excel-funktionen Pivottabeller. Tabellerna är strukturerade på så vis att i kolumn 1 visas frågan som har ställts. I kolumn två, tre och fyra visas totala andelen av svaren per svarsalternativ samt totala andelen av män respektive kvinnor. Varje datapunkt presenteras i enheten procent (%) med två decimaler. Datapunkter som presenteras i text visas i procent avrundat till närmsta heltal. Det fullständiga resultatet kan ses i Appendix.

7 Figur 5.1 visar hur fördelningen av populationen ligger i de olika åldersgrupperna. Den visar att ca 67% av männen respektive ca 36% av kvinnorna som deltagit är i åldersgruppen 21–30 vilket är den åldersgruppen med flest deltagare. Åldersgruppen 41–50 har en fördelning på ca 23% av männen och ca 18% av kvinnorna som deltagit i denna studie.

Figur 5.1: Fördelning av åldersgrupper.

Figur 5.2 visar resultaten av yrkesfördelningen mellan deltagarna i enkäten. Svaren visar att IT har en majoritet på ca 56%, samt att de flesta av männen arbetar inom IT (ca 63%), kvinnor har också den största delen inom IT (ca 31%). Det är också en stor del av kvinnorna som jobbar inom Undervisning (ca 21%).

Figur 5.2: Fördelning av yrken.

Yrke Totalt Män Kvinnor

IT 55,80% 63,08% 30,65%

Undervisning 7,61% 3,74% 20,97%

Chefsjobb och personal 7,25% 7,94% 4,84% Socialt och hälso- och sjukvård 5,43% 3,74% 11,29% Industri och hantverk 4,71% 5,61% 1,61%

Kontor och ekonomi 3,26% 3,27% 3,23%

Försäljning och kommunikation 2,90% 3,27% 1,61% Detaljhandel och service 2,54% 1,40% 6,45% Hotell och restaurang 1,81% 0,93% 4,84%

Student 1,80% 0,47% 6,45%

Pensionär 1,09% 0,93% 1,61%

8 Figur 5.3 visar hur medvetna folk anser sig var angående sin digitala integritet. Resultatet visar att ca 60% av männen som deltagit anser sig vara mycket medveten men endast ca 26% av kvinnorna. Totalt ca 93% anser sig vara medveten eller mycket medveten om sin digitala integritet. Av de som svarat var det knappt totalt 1% som inte ansåg sig vara medveten. Det var ca 5% av kvinnor som ansåg sig inte medvetna, medan av männen var det ca 1% som inte ansåg sig medvetna.

9 Figur 5.4 presenterar användarandelen av de olika Webbläsarna. Enligt resultatet är Google Chrome på ca 55%, följt av Mozilla Firefox på ca 16%. Alla webbläsare fanns representerade av män, medan kvinnor inte hade användare bland alla webbläsare. T.ex var det ingen av kvinnorna som använde Opera, Chromium eller Brave Browser. Resultatet från enkäten reflekterar den globala

marknadsandelarna bland webbläsarna där de 3 största är Google Chrome, Safari och Mozilla Firefox för laptop och mobil [16]. Några av webbläsarna som de tillfrågade lade till själv var Brave Browser, DuckDuckGo och Chromium. Dessa hade ca 4%, 1% respektive 1,1% av användarandelarna.

Figur 5.4: Fördelning av vilken webbläsare som används mest. Vilken webbläsare använder du

mest? Totalt Män Kvinnor Google Chrome 54,71% 52,34% 62,90% Safari 16,30% 14,49% 22,58% Mozilla Firefox 15,58% 18,22% 6,45% Brave Browser 3,99% 5,14% 0,00% Internet Explorer 3,26% 3,27% 3,23% Microsoft Edge 2,17% 1,87% 3,23% Chromium 1,09% 1,40% 0,00% Opera 1,09% 1,40% 0,00% DuckDuckGo 0,72% 0,47% 1,16% Flera stycken 0,72% 0,93% 0,00% Alla ovanstående 0,36% 0,47% 0,00%

Figur 5.5 visar om deltagarna valde sin webbläsare för att öka sin digitala integritet. Resultatet visar att ca 92% av männen valde inte sin webbläsare specifikt för att öka sin digitala integritet, samtidigt var det ca 87% av kvinnorna som inte heller valde detta.

10 Figur 5.6 visar fördelningen av deltagare som använder tillägg/plugin i sin webbläsare med syftet att förbättra sin digitala integritet. Den visar att män är mer benägna att använda tillägg i webbläsaren än vad kvinnor är. Totalt ca 50% har svarat att de använder någon form av tillägg i webbläsaren. Samtidigt är det totalt ca 4% som inte vet om de använder något.

Figur 5.6: Fördelning av om folk använder tillägg i webbläsaren för att öka sin digitala integritet.

Figur 5.7 visar att totalt ca 48% använder VPN för att öka sin digitala integritet. Den visar även att män använder VPN i större utsträckning än vad kvinnor gör, ca 55% av männen använder VPN gentemot ca 24% av kvinnorna. I resultatet ser man även att en stor del av kvinnorna inte vet om de använder VPN eller inte, ca 23% vet inte om de använder en VPN eller inte varav ca 23% av männen och 1% av kvinnorna.

11 Figur 5.8 visar om folk använder sig av TOR-nätverk. Man kan se att en minoritet (totalt ca 10%) använder sig av nätverk för att öka sin digitala integritet. ca 88% använder inte sig av TOR-Nätverk samtidigt som ca 2% inte vet om de använder sig av TOR-TOR-Nätverk. Av de som använder TOR-nätverk är män överrepresenterade med ca 12%, gentemot kvinnor med ca 3%.

Figur 5.8: Fördelning av huruvida folk använder TOR-nätverk för att öka sin digitala integritet.

Enligt resultaten studien har fått in visar de att personerna i åldrarna 51–60 upplever sig vara mest medvetna, det är 60% som har svarat att de är väl medvetna om sin digitala integritet. Följt därefter är det åldrarna 31–40 och sedan 61+. Internetanvändande har ökat bland de äldre åldersgrupperna (se sektion 2.1) sedan 2010 [1]. Detta enligt resultaten visar sig att de äldre generellt sett anser sig vara mer medvetna om sin digitala integritet jämfört med de yngre åldersgrupperna. Fullständiga tabeller från analys finns i avsnitt 9.3.

Figur 5.11: Fördelning av ålder och upplevd medvetenhet Åldersgrupp Inte medveten

(1) Lite medveten (2) Medveten (3) Mycket medveten (4) 15–20 14,29% 42,86% 28,57% 14,29% 21–30 0,00% 14,29% 52,38% 33,33% 31–40 1,69% 10,17% 28,81% 59,32% 41–50 3,28% 3,28% 45,90% 47,54% 51–60 0,00% 5,71% 34,29% 60,00% 61+ 11,11% 22,22% 11,11% 55,56%

Enligt resultaten kan man även se att de som känner sig minst medvetna om sin digitala integritet är de yngre åldrarna. I åldersgrupperna 15–20 har 57% svarat att de inte är medvetna eller att de inte alls är medvetna om sin digitala integritet. Detta är den enda åldersgruppen som inte anser sig vara medvetna.

12 Figur 5.12 visar att de människor som känner sig väl medvetna om sin integritet är framförallt dem som jobbar inom IT, försäljning, chefsjobb eller är pensionärer. Den yrkesgrupp där flest känner sig mycket medvetna är pensionärer. 66% av de tillfrågade pensionärerna känner sig väl medvetna om sin integritet.

Den yrkesgrupp som känner sig minst medveten är studenter där 20% av de tillfrågade svarade att de inte känner sig medveten och 40% känner sig lite medveten. Ingen av de tillfrågade studenterna känner sig väl medveten.

Figur 5.12: Fördelning av yrke och upplevd medvetenhet Yrke Inte medveten

(1) Lite medveten (2) Medveten (3) Mycket medveten (4) Chefsjobb och personal 5,00% 10,00% 30,00% 55,00% Detaljhandel och Service 14,29% 28,57% 42,86% 14,29% Försäljning och kommunikation 0,00% 12,50% 12,50% 75,00% Hotell –och Restaurang 0,00% 40,00% 20,00% 40,00% Industri och Hantverk 0,00% 15,38% 46,15% 38,46% IT 1,30% 3,25% 44,81% 50,65% Kontor och Ekonomi 0,00% 0,00% 66,67% 33,33% Pensionär 0,00% 0,00% 33,33% 66,67%

Social och hälso- och sjukvård

00,00% 33,33% 33,33% 33,33%

Student 20,00% 40,00% 40,00% 0,00%

Undervisning 0,00% 28,57% 33,33% 38,10%

13 Figur 5.13 visar fördelning mellan könen och integritetsmedvetenhet. Av de tillfrågade känner sig ca 97% av männen medvetna eller mycket medvetna, jämfört med kvinnor som det endast är ca 77%. Totalt bland könen är det 87% som anser sig vara medvetna eller väl medvetna.

Figur 5.13: Fördelning av kön och medvetenhet

Vissa deltagare svarade att de använder speciella kommunikationsprogram för att öka sin integritet. Dessa kan ses i figur 5.14.

Figur 5.14: Figur över kommunikationsverktyg och antal som använder verktygen F

14 De personer som använder Google Chrome och Microsoft Edge, de webbläsare som är mest

integritetskränkande (se sektion 4.2), påstår sig vara medvetna eller väl medvetna om sin integritet. Av de tillfrågade känner sig 44% respektive 50% väl medvetna av de som använder Google Chrome och Microsoft Edge. Alltså stämmer Integritetsparadoxen i detta fall då majoritet påstår sig vara medvetna eller väl medvetna och samtidigt använder webbläsare som är integritetskränkande [14].

Figur 5.15: Fördelning av webbläsare och upplevd medvetenhet Webbläsare Inte medveten

(1)

Lite medveten (2)

Medveten (3) Mycket medveten (4)

Google Chrome 2,65% 10,60% 43,05% 43,71% Internet Explorer 0,00% 11,11% 44,44% 44,44% Microsoft Edge 0,00% 16,67% 33,33% 50,00% Mozilla Firefox 0,00% 4,65% 39,53% 55,81% Opera 0,00% 33,33% 33,33% 33,33% Safari 2,22% 20,00% 44,44% 33,33%

Figur 5.16 visar att dem som svarat att de använder tillägg har ca 64% svarat att de är mycket

medvetna respektive 34% som bara känner sig medveten. Av de som svarat att de inte använder tillägg för detta syfte har ca 46% angett sig vara mycket medveten respektive 43% angett att de är medvetna.

15 Figur 5.17 visar om användare som deltagit i denna studie valde sin webbläsare för att öka sin integritet på internet jämfört med hur medvetna de anser sig vara. Av de som valde sin webbläsare i

detta syfte är det ca 75% som angett att de är mycket medvetna respektive ca 25% angett att de är medvetna. Av de deltagare som angett att de inte valde sin webbläsare för ökad integritet är det ca %53% som angett att de är mycket medveten respektive ca 40% medvetna. Slutligen de som använder

den förvalda webbläsaren har svarat att ca 21% är mycket medvetna om sin integritet respektive ca 54% sim är medvetna.

Figur 5.17: Fördelning av om användare valde webbläsare för ökad integritet

Figur 5.18 visar hur deltagare svarat om upplevd medvetenhet och om dem använder VPN eller inte. Tabellen visar att mer än häften av deltagarna som använder VPN (56,82%) även har svarat att dem är mycket medvetna. Dessutom är det en stor del som svarat att dem är inte använder VPN eller inte vet om dem gör det, och samtidigt svarat att dem är mycket medvetna

Figur 5.18: Fördelning av om användare använder VPN för att ökad sin digitala integritet Använder VPN/ Medvetenhet Inte medveten (1) Lite medveten (2) Medveten (3) Mycket medveten (4) Ja 0,76% 3,73% 38,64% 56,82% Nej 2,34% 14,84% 46,09% 36,72% Vet ej 6,25% 37,50% 31,25% 25,00% .

16 Av de deltagare i frågeformuläret som svarade att de alltid läser Terms of Use-dokument och Privacy policy har ca 61% angett att de anser sig mycket medvetna om sin integritet. Dock så har ca 57% av de som använder sig av webbläsartillägget "Terms of Service; Didn't Read” svarat att de är mycket medvetna om sin integritet. Detta är lite oroväckande då dessa personer förlitar sig på en mjukvara för att avgöra om tjänstens Terms of Use är rättvisa. Detta visas i figur 5.19.

Figur 5.19: Fördelning av om folk läser Privacy policy Läser Privacy Policy Inte medveten (1) Lite medveten (2) Medveten (3) Mycket medveten (4) Använder TosDR 0,00% 0,00% 42,86% 57,14% Ibland 0,00% 0,00% 26,09% 73,91% Ja 0,00% 1,11% 30,00% 60,89% Nej 0,79% 9,13% 41,57% 48,50%

Av de deltagare som svarat att de använder Google Chrome har nästan 91% av dem svarat att de inte valde denna webbläsare för ökad integritet, medan ca 6% använder den för ökad integritet trots att Google Chrome är den mest integritetskränkande webbläsaren. Av de deltagare som använder Firefox har ca 65% angett att de använder den för ökad integritet. Detta visar att användarna av Firefox vet om att denna webbläsare är ett bra val av webbläsare för ökat integritetsskydd.

Figur 5.20: Fördelning av Webbläsare och om deltagarna valde denna för att öka sin integritet

Webbläsare Använder

förinstallerad

Valde för ökad integritet

Valde inte för ökad integritet Google Chrome 3,31% 5,96% 90,73% Internet Explorer 22,22% 0,00% 77,78% Microsoft Edge 50,00% 0,00% 50,00% Mozilla Firefox 4,65% 65,12% 30,23% Opera 0,00% 0,00% 100,00% Safari 37,78% 17,78% 44,44%

17 Figur 5.21 visar vilken webbläsare respektive om deltagarna använder tillägg för att öka sin digitala integritet. De användare som valt Google Chrome har även svarat att ca 50% använder tillägg och ca 44% använder inte tillägg och slutligen ca 5% vet inte om de använder tillägg. Internet Explorer har en stor majoritet av användare (ca 89%) som inte använder några tillägg men endast ca 11% som

använder tillägg för att öka sin integritet. Deltagare som använder Microsoft Edge, av dessa har 50% svarat att de använder tillägg respektive 50% som inte använder tillägg. Av de som använder Mozilla Firefox är det ca 77% av deltagarna som använder tillägg för att öka sin digitala integritet medan ca 21% använder det inte och ca 2% som inte vet om de använder tillägg för att öka sin integritet. Av de användarna som använder Opera har ca 33% svarat att de använder sig av tillägg samtidigt är det endast ca 67% som inte använder tillägg. Slutligen så är det ca 71% av Safaris användare som inte använder tillägg och ca 24% som använder tillägg föra att öka sin digitala integritet.

Figur 5.21: Fördelning webbläsare och om tillägg används för ökad integritet Webbläsare Använder tillägg Använder inte tillägg Vet ej

Google Chrome 50,33% 44,37% 5,30% Internet Explorer 11,11% 88,89% 0,00% Microsoft Edge 50,00% 50,00% 0,00% Mozilla Firefox 76,74% 20,93% 2,33% Opera 33,33% 66,67% 0,00% Safari 24,44% 71,11% 4,44%

18 I figur 5.22 visas vad deltagare svarat angående vilken Webbläsare de använder, hur medvetna de är samt om de använder webbläsartillägg eller inte. Den visar bland annat att ca 54% av de deltagare som använder Google Chrome med tillägg har svarat att de är mycket medvetna, samt av de som använder Firefox med tillägg har ca 60% svarat att de är mycket medvetna. Det är också så att många av deltagare som anser sig vara mycket medvetna och använder en integritetskränkande webbläsare inte använder några webbläsartillägg eller inte ens vet om de gör det. Om en deltagare påstår sig vara medveten men använder en integritetskränkande webbläsare samt inga tillägg tyder det på att integritetsparadox stämmer för dessa personer.

Figur 5.22: Fördelning av webbläsare, om användare använder tillägg och upplevd medvetenhet Webbläsare / Använder tillägg Inte medveten (1) Lite medveten (2) Medveten (3) Mycket medvetena (4) Google Chrome Ja 0,00% 3,95% 42,11% 53,95% Nej 5,97% 14,93% 46,27% 32,84% Vet ej 0,00% 37,50% 25,00% 37,50% Internet Explorer Ja 0,00% 0,00% 100,00% 0,00% Nej 0,00% 16,67% 33,33% 50,00% Microsoft Edge Ja 0,00% 0,00% 33,33% 66,67% Nej 0,00% 33,33% 33,33% 33,33% Mozilla Firefox Ja 0,00% 3,03% 36,36% 60,61% Nej 0,00% 11,11% 55,56% 33,33% Vet ej 0,00% 0,00% 0,00% 100,00% Opera Ja 0,00% 0,00% 100,00% 0,00% Nej 0,00% 50,00% 0,00% 50,00% Safari Ja 0,00% 0,00% 45,45% 54,55% Nej 3,13% 28,13% 43,75% 25,00% Vet ej 0,00% 0,00% 50,00% 50,00%

19

6. Analys

I denna studie var Google Chrome den webbläsare som har störst användarskara inom population för frågeformuläret, men en stor majoritet av dessa deltagare har inte valt att använda denna webbläsare för ökat integritetsskydd utan valde den av andra anledningar som t.ex. utvecklarverktyg eller andra funktioner [14]. Utav de 5 webbläsare som undersökts av N. Al-Fannah [14] visar sig det vara Mozilla Firefox som är den mest skyddande webbläsaren tätt följt av Safari (på de operativsystem som den stödjs) samt Microsoft Edge.

Av dem 5 största webbläsarna är användare av Mozilla Firefox de användare som är mest medvetna om sin integritet. Detta eftersom ca 77% av de deltagare som svarat att de använder Firefox, också har svarat att dem använder tillägg för att öka sin integritet. De deltagare som svarat att de använder Internet Explorer är de deltagare som i högst utsträckning inte använder tillägg för att öka integriteten (ca 89%). Bland dem deltagare som svarat att de använder Google Chrome, är det ganska jämnt fördelat mellan deltagare som använder tillägg och dem som inte använder tillägg. Denna fördelning ligger på 50% respektive 44%.

Svaren i figur 5.12 visar att dem deltagare som arbetar inom “Försäljning och Kommunikation” anser sig i hög utsträckning vara mycket medveten (75%). Tillochmed i högre utsträckning är deltagare som arbetar inom “IT”, deltagare som borde ha mer kunskap inom området.

Figur 5.16 visar att en ganska stor andel (57%) av deltagare som inte vet om dem använder tillägg (med syfte att öka integriteten) upplever sig vara mycket medvetna. Samtidigt visar samma figur (5.16) att de som svarat att de använder tillägg, också svarat i hög utsträckning att dem upplever sig vara mycket medvetna om sin integritet.

Utifrån svarsresultaten kan man se att kvinnor i större uträckning är osäkra eller inte vet vad dem använder. T.ex. figur 5.7 som visar att ca 23% av kvinnor inte vet om dem använder VPN, medan för män är det endast 0,93%. Samtidigt är det fler kvinnor än män som inte vet om dem använder tillägg, om de använder TOR samt om dem valde webbläsaren för att öka sin integritet.

Figurerna i resultatsektionen visar även att män verkar vara mer medvetna om sin integritet än vad kvinnor är. Fler män använder säkrare webbläsare medan en mycket stor andel av kvinnor (62%) använder en osäker webbläsare [14]. Män använder i större utsträckning tillägg för att öka sin

integritet än kvinnor (57% respektive 24%), samt en större del av män använder VPN än kvinnor (54% respektive 24%).

20

7. Diskussion

En ökad användning av digitala tjänster på Internet samt användandet av Internet i hemmet har bidragit till en högre oro kring den digitala integriteten. Syftet med denna studie var att skapa en förståelse över denna oro samt vilka verktyg som i stor utsträckning används för att skydda sin integritet.

I början av studien lades mest fokus på att undersöka hur medvetna folk är om sin integritet men efter att tiden gick och fler litteraturstudier genomfördes så breddades omfattningen av studien till att även undersöka hur deltagarna agerar efter denna påstådda medvetenhet. En person kan påstå sig vara mycket medveten om sin integritet men om samma person inte agerar på ett sätt som skyddar personen, då är det ett tecken på att personen inte alls är medveten.

7.1 Metoddiskussion

Metoderna som använts i denna studie var litteraturstudie samt frågeformulär. Litteraturstudien gjordes för att få ett tydligt kunskapsunderlag över det aktuella forskningsområdet medan enkäten användes för att få in en stor mängd kvantitativ data. Det som kunde gjorts annorlunda var att göra litteraturstudien innan frågeformuläret distribuerades. Då hade frågeformuläret kunnat innehålla bättre och fler frågor som kunnat användas för ytterligare analys av medvetenhet hos deltagarna.

Litteraturstudien gjordes för att besvara en av forskningsfrågorna, det man kunnat göra istället är att göra en litteraturstudie som besvarar alla forskningsfrågor och sedan jämföra dem med resultaten som den gjorda studien visar.

Ytterligare metoder som kunnat använda är användaranalyser där t.ex. deltagare som svarat att de är mycket medvetna får genomföra kvalitativa tester i olika webbläsare för att visa hur de agerar i olika situationer på Internet. Detta kan göras i specifika webbläsare genom att t.ex. spåra data som skickas från webbläsaren när deltagaren utför specifika uppgifter. Detta kan bidra till att få en bild över hur säkra webbläsarna är, samt hur medveten deltagaren faktiskt är.

7.2 Begränsningar

Studiens begränsningar ligger i att den största delen av deltagarna arbetade inom IT och redan har en stor kunskapsbas över hur tekniken fungerar. Detta är något som har satt spår på resultaten då ca 55% av deltagarna jobbade inom IT. Genom att minska andelen av deltagare inom IT och istället ställa frågorna till människor som arbetar inom mindre tekniska områden kan en större mångfald inom populationen uppnås och därmed möjligtvis påverka resultatet.

En annan begränsning är den stora skillnaden i mängden kvinnor och män bland deltagarna. Detta kan för det mesta bero på att män är överrepresenterade inom IT-yrken [19], vilket i sig är ett yrke som är överrepresenterat i denna studie.

Huruvida en person anser sig vara medveten eller ej, är en fråga som bara den personen kan svara på vilket gör det svårt att verifiera. Därför har det i denna studie lades mycket vikt i att analysera hur denna upplevda medvetenhet korrelerar med deras användningsmönster, alltså vad för typ av verktyg de använder när de surfar på Internet. När en person påstår sig vara medveten men inte använder verktyg som är bevisade vara integritetsskyddande [14], betyder detta att Integritetsparadoxen blir sann.

21 7.3 Framtida forskning

Framtida forskning inom det aktuella ämnet skulle kunna undersöka om de olika webbläsarna beter sig olika integritetsperspektiv på olika operativsystem för att skapa en förståelse över hur

operativsystemen påverkar webbläsarnas fingerprintability.

För att utveckla denna studie hade man kunnat ta operativsystem i beaktning för att avgöra hur medvetna deltagarna är. Genom att undersöka vilka operativsystem som är mest och minst

integritetskyddande och sedan ta med detta i analys kan man få med fler parametrar i hur medvetna deltagarna i studien är.

Ytterligare forskning som kan göras efter denna studie är att kolla på de olika

kommunikationsapplikationer som används och rangordna dem på hur integritetskränkande dessa är. Detta kan vara en studie lik den som Al-Fannah och Li gjort [14] och även den som J. Mazel [15] har gjort. Detta kan även göras i en kombination med alla studier där man låter användare själva välja hur medvetna de är samt sedan se vilka verktyg de använder där de sedan ska genomföra olika uppgifter. Samtidigt kan man studera hur webbläsarnas fingerprintability ändras om studien utförs med

webbläsartillägg i webbläsaren. Detta gör att man samtidigt får en blick på hur mycket tillägg kan göra på en webbläsare för att öka den digitala integriteten hos användaren.

8. Slutsats

Slutsatsen som kan dras utifrån denna studie är att integritetsparadoxen stämmer på en majoritet av deltagarna då många anser sig vara medvetna men de agerar inte därefter utan använder verktyg som är integritetskränkande enligt litteraturstudien. Som svar på frågeställningen “Är människor medvetna om sin personliga integritet på Internet?” kan vi dra slutsatsen att en majoritet av deltagarna i denna studie inte är medvetna om sin digitala integritet.

En annan slutsats som kan dras är att deltagare som använder sig av Firefox och Microsoft Edge är generellt sett mer medvetna än användare av resterade webbläsare. Dessa deltagare använder i större utsträckning även tillägg för att öka sin digitala integritet. Dessa personer stämmer inte in på

integritetsparadoxen, alltså dessa är medvetna samtidigt som de agerar för att öka sin digitala integritet.

Som svar på forskningsfråga 2: “Vilka verktyg bör användas för integritetsskydd på Internet?” rekommenderas användaren använda sig av webbläsaren Mozilla Firefox [14] tillsammans med tilläggen uBlock Origin eller Adblock Plus (förutsatt att Adblock Plus använder samma

blockeringslista som den i uBlock Origin) samt Ghostery. Tillsammans bidrar dessa tillägg till en ökad integritet för användaren utan att kompromissa med prestandan [15].

Användningsområdet för denna studie ligger framförallt hos människor som har ett intresse för informationssäkerhet och vill förbättra sitt integritetsskydd. Denna studie ger ett underlag för vilka webbläsare som ger bäst integritetsskydd och vilka som man bör undvika.

22

9. Referenser

[1] "Svenskarna och Internet 2019", Svenskarnaochinternet.se, 2019. [Online]. Available:

https://svenskarnaochinternet.se/app/uploads/2019/10/svenskarna-och-internet-2019-a4.pdf.

[Accessed: 27- Feb- 2020].

[2] J. Wong, "The Cambridge Analytica scandal changed the world – but it didn't change Facebook", the Guardian, 2020. [Online]. Available:

https://www.theguardian.com/technology/2019/mar/17/the-cambridge-analytica-scandal-changed-the-world-but-it-didnt-change-facebook. [Accessed: 21- Apr- 2020].

[3] "Statistik: Id-kapningarna ökade under hösten | SvD", SvD.se, 2018. [Online]. Available:

https://www.svd.se/id-kapningar-pa-natet-okar--igen. [Accessed: 17- Mar- 2020]. [4] B. Beaumont, "7 reasons why ‘I’ve got nothing to hide’ is the wrong response to mass surveillance", Amnesty.org, 2015. [Online]. Available:

https://www.amnesty.org/en/latest/campaigns/2015/04/7-reasons-why-ive-got-nothing-to-hide-is-the-wrong-response-to-mass-surveillance/. [Accessed: 21- Apr- 2020].

[5] B. Carlsson and A. Jacobsson, Om säkerhet i digitala ekosystem. Lund: Studentlitteratur, 2012. [6] D. Gollmann, Computer security. Hoboken, N.J.: Wiley, 2011.

[7] J. Andersson and D. Stenmark, Privacy Paradox: En kvalitativ kartläggning. Uppsala, Sweden: Uppsala Universitet, 2019.

[8] Nationell integritetsrapport 2019. Datainspektionen, 2019.

[9] M. Gustafsson, "Det här är integritet – och därför behöver du bry dig", Internetkunskap.se, 2020. [Online]. Available: https://internetkunskap.se/article/5d00c4319be9b961b47cff8c/det-har-ar-integritet-och-darfor-behover-du-bry-dig. [Accessed: 08- Apr- 2020].

[10] S. Kokolakis, Privacy attitudes and privacy behaviour: A review of current research on the privacy

paradox phenomenon. Samos, Greece: University of the Aegean, 2017.

[11] C. Wohlin, ‘Guidelines for snowballing in systematic literature studies and a replication in software engineering’, in Proceedings of the 18th International Conference on Evaluation and Assessment in Software Engineering -EASE ’14, London, England, United Kingdom, 2014, pp. 1–10 [12] N. Al-Fannah and C. Mitchell, Too little too late: Can we control browser fingerprinting?. London, England: Emerald Publishing Limited, 2020.

[13] K. Boda, Á. Földes, G. Gulyás and S. Imre, User Tracking on the Web via Cross-Browser Fingerprinting. Talinn, Estonia: NordSec 2011, 2011.

[14] N. Al-Fannah and W. Li, Not All Browsers Are Created Equal: Comparing Web Browser Fingerprintability. IWSEC, 2019.

[15] Mazel Johan, Richard Gamier, Kensuke Fukuda, "A comparison of web privacy protection techniques", Computer Communications, vol. 144, pp. 162-174, 2019.

[16] "Browser market share", Netmarketshare.com, 2020. [Online]. Available: https://netmarketshare.com/browser-market-share.aspx. [Accessed: 07- Apr- 2020].

23 [17] "Operating System market share", Netmarketshare.com, 2020. [Online]. Available:

https://netmarketshare.com/ operating-system-market-share.aspx. [Accessed: 17- Apr- 2020]. [18] “Analyzing Awareness on Data Privacy”, ACM SE '19: Proceedings of the 2019 ACM Southeast Conference, [online] pp.198-201. Available at: https://dl.acm.org/doi/10.1145/3299815.3314458

[Accessed 27 Jan. 2020].

[19]"Statistik kvinnor och män - IT&Telekomföretagen", IT&Telekomföretagen, 2020. [Online]. Available: https://www.itot.se/om-oss/statistik/statistik-kvinnor-och-man/. [Accessed: 18- May- 2020].

24

9. Appendix

Demografi

o Chefsjobb och personal o Detaljhandel och service o Industri och hantverk

o Försäljning och kommunikation o Undervisning

o Kontor och ekonomi

o Social och hälso- och sjukvård o Hotell –och Restaurang o Annat

• 1.4 Hanterar du personuppgifter eller annan typ av känslig information i ditt arbete? o Ja

o Nej o Vet ej Digitalt användande

• 2.1 Hur medveten kring din integritet på Internet anser du dig vara? o 1 - 4

• 2.2 Kryssa i alla operativsystem du använder? ▫ IOS (iPhone, iPad)

▫ Windows

▫ MacOS (iMac, Macbook) ▫ ChromeOS (Chromebook) ▫ Annat

• 2.3 Vilken webbläsare använder du mest? o Google Chrome o Mozilla Firefox o Microsoft Edge o Safari o Internet Explorer o Vej ej

25 o Annat

• 2.4 Valde du din webbläsare specifikt för att öka din integritet? o Ja

o Net o Annat

• 2.5 Använder du någon typ av tillägg i din webbläsare för att öka din integritet på Internet? o Ja o Nej o Vet ej • 2.6 Använder du VPN? o Ja o Nej o Vet ej

• 2.7 Använder du någon speciell typ av kommunikationsprogram i syfte för öka din integritet t.ex. Signal, ProtonMail, WhatsApp?

o Ja o Nej

• 2.8 Berätta gärna vilket/vilka verktyg du använder.

• 2.9 Använder du Tor-nätverk för att göra din webbsurfning anonym? o Ja

o Nej o Vet ej

• 2.10 När du skapar konton på olika plattformar, brukar du läsa Terms of Use/Privacy Policy?

o Ja o Nej

• 2.11 Har du aktivt valt ett annat Antivirusprogram än det som finns förinstallerad i datorn? o Ja

26

Data och Integritet

• Scenario 1. En dataläcka har upptäckts hos din bank. Du får ett mail från banken som ber dig verifiera din identitet genom att logga in med BankID på en länk som finns i mailet. Hur agerar du?

o Jag följer mailets instruktioner o Jag följer INTE mailets instruktioner

• Scenario 2. Du får ett mail från din arbetsplats. De informerar dig om att ditt konto har tillfälligt blivit låst och behöver återställas. "Ange dina inloggningsuppgifter nedan så vi kan låsa upp ditt konto". Vad gör du?

o Jag skriver in mina inloggningsuppgifter o Jag verifierar mailet med min arbetsplats o Jag ignorerar mailet

• Scenario 3. Du är inne på en webbsida där du får ett meddelande om att du är den 1 000 000 besökaren och du har vunnit ett presentkort med ett värde på 1000kr bland deras partners. Du måste först verifiera ditt konto genom att logga in med BankID. Hur agerar du till detta meddelande?

o Jag verifierar mig med BankID

o Jag trycker bort/ignorerar meddelandet o Jag lämnar webbsidan

o Annat

• Scenario 4. Du öppnar din e-mail och tittar igenom din inkorg då du letar efter ett mail. Du upptäcker ett mail om en gratis testperiod av ett virusskydd. Eftersom din dator varit långsam den senaste tiden så överväger du att testa det. Hur agerar du?

o Öppnar mailet och testar antivirusprogrammet. o Tar bort mailet

o Undersöker avsändaren

• Scenario 5. Du arbetar på helpdesk för ett företag. En anställd ringer och berättar för dig att dennes konto är låst. Personen har varit upptagen i möten hela dagen och har glömt bort sina inloggningsuppgifter. Den anställda ber dig skicka sina inloggningsuppgifter till sitt konto. Vad gör du?

o Du ger den anställde dennes inloggningsuppgifter o Du verifierar den anställdes identitet

o Du återställer den anställdes inloggningsuppgifter och ger ett temporärt lösenord • Scenario 6. Du är sen inför en deadline och går in på en webbsida för att hitta information.

Din webbläsare varnar dig för att webbsidan kan vara osäker. Vad gör du? o Stanna kvar på sidan eftersom du har en deadline.

o Snabbt leta upp det du behöver och sen lämna sidan o Omedelbart lämna sidan

27 9.2 Enkätsammanställning Kön Totalt Män Kvinnor 276 214 62 Åldersgrupp

Åldersgrupp Totalt Män Kvinnor

15-20 7 2 5 21-30 105 76 29 31-40 59 52 7 41-50 61 50 11 51-60 35 26 9 61+ 9 8 1 Yrke/Studieområde

Yrke Totalt Män Kvinnor

Chefsjobb och personal 20 17 3 Detaljhandel och service 7 3 4 Försäljning och kommunikation 8 7 1

Hotell och restaurang 5 2 3

Industri och hantverk 13 12 1

IT 154 135 19

Kontor och ekonomi 9 7 2

Socialt och hälso- och sjukvård 15 8 7 Undervisning 21 8 13 Pensionär 3 2 1 Student 5 1 4 Annat 16 12 4

Hanterar du personuppgifter eller annan typ av känslig information i ditt arbete? Hanterar personuppgifter på jobbet? Totalt Män Kvinnor Ja 204 162 42 Nej 67 50 17 Vet ej 5 2 3

28 Hur medveten kring din integritet på Internet anser du dig vara?

Hur medveten är du om din digitala integritet? (skala 1-4 där 4 är högst) Totalt Män Kvinnor 1 5 2 3 2 30 11 19 3 115 91 24 4 126 110 16

Vilken webbläsare använder du mest? Vilken webbläsare använder du mest? Totalt Män Kvinnor Brave Browser 11 11 0 Chromium 3 3 0 DuckDuckGo 2 1 1 Google Chrome 151 112 29 Internet Explorer 9 7 2 Microsoft Edge 6 4 2 Mozilla Firefox 43 39 4 Opera 3 3 0 Safari 45 31 14 Flera stycken 2 2 0 Alla ovanstående 1 1 0

Valde du din webbläsare specifikt för att öka din integritet?

Valde för integritet Totalt Män Kvinnor

Ja 60 54 6

Nej 187 149 38

Använder förvald 29 11 18

Använder du någon typ av tillägg i din webbläsare för att öka din integritet på Internet?

Använder tillägg Totalt Män Kvinnor

Ja 137 122 15

Nej 128 88 40

Vet ej 11 4 7

Använder du VPN?

Använder VPN Totalt Män (Procent) Kvinnor (Procent)

Ja 132 117 15

Nej 128 95 33

29

Använder du någon speciell typ av kommunikationsprogram i syfte för öka din integritet t.ex Signal, ProtonMail, WhatsApp? Använder Speciella Kommunikationsprog ram Totalt Män Kvinnor Ja 113 97 16 Nej 163 117 46

Använder du Tor-nätverk för att göra din webbsurfning anonym? Använder TOR-nätverk Totalt Män Kvinnor Ja 27 25 2 Nej 244 187 57 Vet ej 5 2 3

När du skapar konton på olika plattformar, brukar du läsa Terms of Use/Privacy Policy?

Läser Privacy Policy Totalt Män Kvinnor

Ja 50 39 11

Nej 199 149 50

Ibland 25 24 1

Använder TosDR 2 2 0

Har du aktivt valt ett annat Antivirusprogram än det som finns förinstallerad i datorn? Använder annat Viruskydd än förinstallerat Totalt Män Kvinnor Ja 120 91 29 Nej 156 123 33

En dataläcka har upptäckts hos din bank. Du får ett mail från banken som ber dig verifiera din identitet genom ett logga in med BankID på en länk som finns i mailet. Hur agerar du?

Scenario 1 Totalt Män Kvinnor

Följer inte mailets instruktioner

159 122 37

Jag följer mailets instruktioner

2 2 0

Jag verifierar mailet med banken

106 82 24

30 Du får ett mail från din arbetsplats. De informerar dig om att ditt konto har tillfälligt blivit låst och behöver återställas. "Ange dina inloggningsuppgifter nedan så vi kan låsa upp ditt konto". Vad gör du?

Scenario 2 Totalt Män Kvinnor

Jag skriver in mina inloggningsuppgifter

0 0 0

Jag verifierar mailet med min arbetsplats

164 121 43

Jag ignorerar mailet 109 91 18

Annat 3 2 1

Du är inne på en webbsida där du får ett meddelande om att du är den 1 000 000 besökaren och du har vunnit ett presentkort värde 1000kr bland deras partners. Du måste först verifiera ditt konto genom att

logga in med BankID. Hur agerar du till detta meddelandet?

Scenario 3 Totalt Män Kvinnor

Jag verifierar mig med BankID 0 0 0 Jag trycker bort/ignorerar meddelandet 88 62 26

Jag lämnar webbsidan 187 151 36

Annat 1 1 0

Du öppnar din e-mail och tittar igenom din inkorg då du letar efter ett mail. Du upptäcker ett mail om en gratis testperiod av ett virusskydd. Eftersom din dator varit långsam den senaste tiden så överväger

du att testa det. Hur agerar du?

Scenario 4 Totalt Män Kvinnor

Öppnar mailet och testar

antivirusprogrammet

1 0 1

Ignorerar / tar bort mailet 232 182 50 Undersöker avsändaren 39 28 11 Annat 4 4 0

31 Du arbetar på helpdesk för ett företag. En anställd ringer och berättar för dig att dennes konto är låst.

Personen har varit upptagen i möten hela dagen och har glömt bort sin inloggningsuppgifter. Den anställda ber dig skicka sina inloggningsuppgifter till sitt konto. Vad gör du?

Scenario 5 Totalt Män Kvinnor

Du ger den anställde dennes inloggningsuppgifter 2 0 2 Du verifierar den anställdes identitet: 215 173 14 Återställer inloggningsuppgiftern a och ger ett

temporärt lösenord:

41 27 14

Annat 18 14 4

Du är sen inför en deadline och går in på en webbsida för att hitta information. Din webbläsare varnar dig för att webbsidan kan vara osäker. Vad gör du?

Scenario 6 Totalt Män Kvinnor

Stanna kvar 42 28 4

Snabbt leta upp 27 14 13

Lämna omedelbart 155 126 26

Verifiera 18 17 1

Annat 34 29 5

9.3 Analyssammanställning

Figur 9.3.1: Fördelning av ålder och medvetenhet Åldersgrupp Inte medveten

(1) Lite medveten (2) Medveten (3) Mycket medveten (4) 15-20 14,29% 42,86% 28,57% 14,29% 21-30 0,00% 14,29% 52,38% 33,33% 31-40 1,69% 10,17% 28,81% 59,32% 41-50 3,28% 3,28% 45,90% 47,54% 51-60 0,00% 5,71% 34,29% 60,00% 61+ 11,11% 22,22% 11,11% 55,56%

32 Figur 9.3.2: Fördelning av yrke och mevetenhet

Yrke Inte medveten (1) Lite medveten (2) Medveten (3) Mycket medveten (4) Chefsjobb och personal 5,00% 10,00% 30,00% 55,00% Detaljhandel och Service 14,29% 28,57% 42,86% 14,29% Försäljning och kommunikation 0,00% 12,50% 12,50% 75,00% Hotell –och Restaurang 0,00% 40,00% 20,00% 40,00% Industri och Hantverk 0,00% 15,38% 46,15% 38,46% IT 1,30% 3,25% 44,81% 50,65% Kontor och Ekonomi 0,00% 0,00% 66,67% 33,33% Pensionär 0,00% 0,00% 33,33% 66,67%

Social och hälso- och sjukvård

00,00% 33,33% 33,33% 33,33%

Student 20,00% 40,00% 40,00% 0,00%

Undervisning 0,00% 28,57% 33,33% 38,10%

Annat 0,00% 18,75% 50,00% 31,25%

Figur 9.3.3: Fördelning av kön och medvetenhet

Kön Inte medveten (1) Lite medveten (2) Medveten (3) Mycket medveten (4)

Man 4,84% 3,65% 38,71% 25,81%

Kvinna 0,93% 5,14% 42,52% 51,40%

Figur 9.3.4: Figur över kommunikationsverktyg och antal som använder verktygen

Verktyg Antal Procent

Signal 16 37,21% ProtonMail 12 27,90% WhatsApp 11 25,58% Telegram 8 18,60% Wickr 3 6,97% Messenger 2 4,65% Keybase 1 2,32% Microsoft Teams 1 2,32% Discord 1 2,32% QTox 1 2,32% Snapchat 1 2,32% Wire 1 2,32%

33 Webbläsare Inte medveten

(1)

Lite medveten (2)

Medveten (3) Mycket medveten (4)

Google Chrome 2,65% 10,60% 43,05% 43,71% Internet Explorer 0,00% 11,11% 44,44% 44,44% Microsoft Edge 0,00% 16,67% 33,33% 50,00% Mozilla Firefox 0,00% 4,65% 39,53% 55,81% Opera 0,00% 33,33% 33,33% 33,33% Safari 2,22% 20,00% 44,44% 33,33%

Figur 9.3.6: Fördelning av om användaren använder tillägg och medvetenhet Använder Tillägg Inte medveten

(1)

Lite medveten (2)

Medveten (3) Mycket medveten (4)

Ja 0,00% 1,65% 34,71% 63,64%

Nej 1,27% 11,65% 42,53% 44,56%

Vet ej 0,00% 17,14% 25,71% 57,14%

Figur 9.3.7: Fördelning av om användare valde webbläsare för ökad integritet Valde för integritet Inte medveten (1) Lite medveten (2) Medveten (3) Mycket medveten (4) Använder förinstallerad 2,56% 23,08% 53,85% 20,51% Ja 0,00% 0,91% 24,55% 74,55% Nej 0,49% 6,49% 40,42% 52,60%

34 Figur 9.3.8: Fördelning av om användare använder VPN för att ökad sin digitala integritet

Använder VPN/ Medvetenhet Inte medveten (1) Lite medveten (2) Medveten (3) Mycket medveten (4) Ja 0,76% 3,73% 38,64% 56,82% Nej 2,34% 14,84% 46,09% 36,72% Vet ej 6,25% 37,50% 31,25% 25,00%

Figur 9.3.9: Fördelning av om folk läser Privacy policy Läser Privacy Policy Inte medveten (1) Lite medveten (2) Medveten (3) Mycket medveten (4) Använder TosDR 0,00% 0,00% 42,86% 57,14% Ibland 0,00% 0,00% 26,09% 73,91% Ja 0,00% 1,11% 30,00% 60,89% Nej 0,79% 9,13% 41,57% 48,50%

Figur 9.3.10: Fördelning av Webbläsare och om deltagarna valde denna för att öka sin integritet

Webbläsare Använder

förinstallerad

Valde för ökad integritet

Valde inte för ökad integritet Google Chrome 3,31% 5,96 90,73% Internet Explorer 22,22% 0,00% 77,78% Microsoft Edge 50,00% 0,00% 50,00% Mozilla Firefox 4,65% 65,12% 30,23% Opera 0,00% 0,00% 100,00% Safari 37,78% 17,78% 44,44%

35 Figur 9.3.11: Fördelning av webbläsare, om användare använder tillägg och medvetenhet

Webbläsare / Använder tillägg Inte medveten (1) Lite medveten (2) Medveten (3) Mycket medvetena (4) Google Chrome Ja 0,00% 3,95% 42,11% 53,95% Nej 5,97% 14,93% 46,27% 32,84% Vet ej 0,00% 37,50% 25,00% 37,50% Internet Explorer Ja 0,00% 0,00% 100,00% 0,00% Nej 0,00% 16,67% 33,33% 50,00% Microsoft Edge Ja 0,00% 0,00% 33,33% 66,67% Nej 0,00% 33,33% 33,33% 33,33% Mozilla Firefox Ja 0,00% 3,03% 36,36% 60,61% Nej 0,00% 11,11% 55,56% 33,33% Vet ej 0,00% 0,00% 0,00% 100,00% Opera Ja 0,00% 0,00% 100,00% 0,00% Nej 0,00% 50,00% 0,00% 50,00% Safari Ja 0,00% 0,00% 45,45% 54,55% Nej 3,13% 28,13% 43,75% 25,00% Vet ej 0,00% 0,00% 50,00% 50,00%