Fritidspedagogers och rektorers definition av meningsfull fritid

Examensarbete i fritidspedagogik

Fritidspedagogers och rektorers definition

av meningsfull fritid

Recreation-teachers and principals definitions of meaningful

recreation

Heléne Johansson

Alexander Tullgren

Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem, 180

högskolepoäng 2016-03-21

Examinator: Caroline Ljungberg Handledare: Lars Lagergren

2

Förord

Under större delen av utbildningen har vi, Heléne och Alexander, arbetat i samma arbetslag och samarbetet har fungerat bra under hela tiden. När det var dags att bestämma vem vi skulle skriva examensarbetet med var det ett givet val att vi två skulle skriva tillsammans. Hela arbetet har vi skrivit tillsammans och vi har samarbetat för att göra ett så bra arbete som möjligt. Vi vill till en början tacka de fritidspedagoger och rektorer som har ställt upp på att intervjuas till vår studie. Vidare vill vi tacka Lena Bäckström för hjälpen att utveckla vårt arbete. Vi vill även tacka våra familjer och vänner för deras stöd under dessa veckor. Till sist vill vi tacka hundarna Mollie och Loke för deras värme under de kalla vinterdagarna.

3

Abstract

Meningsfull fritid förekommer som begrepp i skollagen för att definiera

fritidshemsverksamheternas arbete, men samtidigt är det något som vi inte tycker lyfts fram tillräckligt mycket ute i verksamheterna och i utbildningen. Syftet med denna studie har varit att uppmärksamma den meningsfulla fritiden på fritidshem ur ett vuxenperspektiv, med utgångspunkt i fritidspedagogers och rektorers synsätt på begreppet. Haglunds (2009) studie om fritid, Saar, Löfdahl och Hjalmarssons (2012) studie om fritidshemsverksamhet, samt Franzéns (2005) studie om ledarskap har använts som vetenskaplig grund för analysen. För att få svar på våra frågeställningar har vi genomfört semi-strukturerade intervjuer med

fritidspedagoger och rektorer på tre olika skolor, i tre olika kommuner. Resultatet av vår analys visar att barnen osynliggörs när en meningsfull fritid ska planeras på fritidshemmen, det finns en enighet av vad en meningsfull fritid är på skolorna och att en tydlig rektor gör att fritidspedagogerna känner sig säkrare i sitt arbete.

5

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 7

1.1 Syfte och frågeställningar ... 8

2. Tidigare forskning och teoretisk förankring ... 9

2.1 Tidigare forskning ... 9 2.2 Teoretisk förankring ... 10 3. Metod ... 14 3.1 Metodval ... 14 3.2 Urval ... 15 3.3 Genomförande ... 16 3.2 Forskningsetik... 17

4. Resultat och analys ... 18

4.1 Meningsfull fritid ... 18 4.1.1 Lönnskolan ... 18 4.1.2 Björkskolan ... 19 4.1.3 Tallskolan ... 19 4.1.4 Sammanfattning ... 20 4.2 Arbetet på skolorna ... 21 4.2.1 Lönnskolan ... 21 4.2.2 Björkskolan ... 22 4.2.3 Tallskolan ... 23 4.2.4 Sammanfattning ... 23 4.3 Gemensamma arbetet ... 24 4.3.1 Rektorerna ... 24 4.3.2 Fritidspedagogerna ... 25

6 4.3.3 Sammanfattning ... 26 4.4 Särskilda faktorer ... 27 4.4.1 Tiden ... 27 4.4.2 Fysiska miljön ... 29 4.4.3 Barngruppens storlek ... 30 5. Diskussion ... 32 5.1 Diskussion... 32 5.1.1 Teoretisk förankring ... 32

5.1.2 Metod och tillvägagångssätt ... 33

5.2 Slutsats ... 34

5.3 Relevans för framtida yrke och forskning ... 34

Referenser ... 36

7

1. Inledning

Vår utgångspunkt för studien är meningsfull fritid på fritidshem ur ett vuxenperspektiv, med inriktning på fritidspedagoger och rektorer. I vår studie om meningsfull fritid på fritidshem avser vi att en meningsfull fritid skapas när barn utvecklar sina kunskaper genom aktiviteter. Utifrån egna erfarenheter från högskolan och partnerskolorna har vi kommit underfund med att meningsfull fritid inte har uppmärksammats och problematiserats tillräckligt inom fritidsverksamheten eller lärarutbildningen. Utifrån dessa erfarenheter har ett intresse för ämnet skapats och därför vill vi belysa detta område på grund av dess relevans för fritidshemmens verksamhet.

Enligt våra egna uppfattningar har inga större diskussioner kring meningsfull fritid förts på våra partnerskolor och ämnet får ingen stor plats när verksamheten planeras och aktiviteter genomförs. Vi anser även att rektorerna enbart närvarar vid fritidshemsmöten när det handlar om strukturella frågor och att de kanske inte lägger så stor vikt vid att diskutera frågor angående själva verksamheten på fritidshemmen. I skollagen står det tydligt vilket uppdrag fritidshemmen har. ”Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och särskilda utbildningsformer som skolplikt kan fullgöras i. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation” (SFS, 14 kap § 2). För att kunna uppnå vad skollagen säger behöver alla parter ha en tydlig tolkning av vad meningsfull fritid betyder och innebär. I regeringens proposition (2009) definieras inte tydligt vad begreppet meningsfull fritid betyder och hur begreppet ska tolkas av andra parter, istället ges en beskrivning av förutsättningar som ska uppnås för att barnen ska uppleva fritiden som meningsfull.

Det är grundläggande, och ska framgå av skollagen, att fritidshemmet, förutom att erbjuda eleverna en meningsfull fritid, också ska stimulera elevernas utveckling och lärande och inte bara vara ett stöd i elevernas utveckling. En meningsfull fritid och rekreation innebär att eleverna ska ha möjlighet till vila och lek i fritidshemmet. En förutsättning för att eleverna ska uppleva fritiden som meningsfull är att verksamheten utformas med deras behov, intressen och erfarenheter som grund. Det förutsätter att eleverna görs delaktiga och får inflytande över utformningen av verksamheten. (Regeringens proposition 2009/10:165, s.404)

Fritidspedagoger har ansvar att se till att barnens fritid blir meningsfull, men skollagen ger inte en tydlig beskrivning av begreppets innebörd. Det är viktigt att personalen kan erbjuda en meningsfull fritid som är stimulerande och utvecklande för barn i skola och på fritidshem, samt att det blir en varierad verksamhet. Personal ska kunna välja aktiviteter, arbetsformer

8

och arbetssätt som ger barnen en möjlighet att utvecklas i riktning mot läroplanens mål (Skolverket 2014, s.32). Rektorn har det yttersta ansvaret för att verksamheten fungerar och att pedagogerna uppfyller de mål som anges i skollagen. ”Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen” (Skolverket 2011, s.18). Något som inte är tydligt i skollagen eller i läroplanen är vilket ansvar rektorn har för att fritidshemmens mål ska uppnås.

Under lärarutbildningen har begreppet meningsfull fritid belysts ytterst lite och introducerades till oss studenter sent i utbildningen. Vi anser att begreppet har en central roll i

fritidshemmens verksamheter och därför borde diskuterats mer i utbildningen. Samma problematik kan ses i forskning kring fritidshem. Det saknas forskning kring hur

fritidspedagoger tolkar meningsfull fritid och även hur barn upplever sin tillvaro på fritidshem i de olika aktiviteterna som erbjuds av personalen. Mycket beror på att olika

kunskapsområden inom fritidsverksamheten inte har lockat forskare inom området (Skolverket 2011, s.10).

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att uppmärksamma den meningsfulla fritiden på fritidshem ur ett vuxenperspektiv. Utifrån fritidspedagoger och rektorers perspektiv vill vi belysa hur de ser på det gemensamma arbetet med att skapa en meningsfull fritid och hur några särskilda faktorer (tid, fysisk miljö och barngruppens storlek) kan påverka arbetet. För att uppnå studiens syfte har vi utgått från följande frågeställningar:

 Vad anser fritidspedagoger och rektorer vara meningsfull fritid på fritidshemmen?

 Hur beskriver fritidspedagoger och rektorer sitt arbete i relation till fritidshemmets verksamhet och skapandet av en meningsfull fritid för barnen?

 Hur beskriver fritidspedagoger och rektorer sitt gemensamma arbete och rektorernas ledarstil i relation till fritidshemmets verksamhet och skapandet av en meningsfull fritid för barnen?

 Hur anser fritidspedagoger och rektorer att faktorer som tiden, den fysiska miljön och barngruppens storlek påverkar fritidshemmets verksamhet och möjligheten att skapa en meningsfull fritid för barnen?

9

2. Tidigare forskning och teoretisk förankring

I detta kapitel presenteras tidigare forskning om begreppet meningsfull fritid och hur forskningen ser ut nationellt och internationellt inom fältet. Den teoretisk förankring som kommer ligga till grund för analysen kommer även presenteras i detta kapitel.

2.1 Tidigare forskning

Forskning kring begreppen meningsfull fritid och fritid är väldigt begränsad, både nationellt och internationellt. Hur det arbetas i fritidshemsverksamheterna med barnens fritid är ett ämne som inte uppmärksammats mycket inom forskningen, framförallt inte internationellt. Sveriges struktur för fritidshem är väldigt unikt och nyskapande, vilket har gjort att det är svårt att koppla internationell forskning kring liknande verksamheter som de svenska fritidshemmen (Skolverket 2011, s.9-10). Haglund belyste redan 2001 att forskningen kring fritid var

begränsad och att forskningsintresset för ämnet var svagt bland forskare. En av anledningarna till den begränsade forskningen kring fritid beskriver Haglund kan bero på svårigheten att definiera begreppet och vad som är fritid. Kulturer, genus och tidsepoker skapar skillnader i definitionen av begreppet och därför finns det olika synsätt på vad fritid är (Haglund 2001, s.1-2). Horna (1994) menar att forskare inte har kunnat enas kring en definition av begreppet fritid. Det finns flera relevanta definitioner av begreppet fritid och forskare har utifrån dem försökt klassificera definitionerna. Några forskare som har försökt kategorisera begreppet fritid är Neulinger (1981) och Haywood m.fl. (1995). Det gjordes ett försök internationellt 2013 att under samlingsbegreppet ”Extended education” etablera forskning som studerar den organiserade tiden som sker efter den obligatoriska skoltiden (Stecher m.fl. 2013). Falkner och Ludvigsson (2016) beskriver att en svårighet har varit att överföra och tillämpa den internationella forskningen på svensk fritidshemsverksamhet. Skillnaderna är stora mellan hur den organiserade tiden som sker efter den obligatoriska skoltiden i olika länder ser ut (2016, s.8-9).

Mängden forskning kring begreppet fritid är väldigt liten och om begreppet meningsfull fritid är forskningen ännu mer begränsad. I Sverige är Rohlin (2001) den forskare som varit mest tydlig kring hur en meningsfull fritid skapas. Rohlin har studerat hur fritiden blir meningsfull och hur den meningsfulla fritiden kan skapa meningsfull kunskap för barnen. Hon sätter begreppet meningsfull i relation till motsatsen meningslös och beskriver hur deras innebörd

10

påverkar fritiden. Meningsfull fritid har en mer seriös underton och anses inte som slöseri med tid. Rohlin anser att den meningslösa fritiden ska fyllas med något som skapar mening för barnen, men samtidigt ska fritidshemmen vara ett komplement till skolan både tids- och innehållsmässigt. Den meningsfulla fritiden är delvis kopplad till barnens tidigare kunskaper och en del av fritidshemmens uppdrag är att få barnen till att våga utforska nya miljöer och utmana sig själv (2001, s.182).

Enligt Rohlin (2001) sätts styrning och fritid som två motsatta poler inom den pedagogiska praktiken. Det förväntas att begreppet fritid informerar om vad som är fritt på fritidshem, det vill säga fritt till bland annat rekreation, vila och arbetsfri tid. Samtidigt styrs fritidshemmen av den vetenskap, strategier och tekniker som utvecklats kring barns utveckling, socialt, intellektuellt och emotionellt i olika åldrar i syftet att standardisera och normalisera. Valet av aktivitet på fritidshem ska bland annat byggas på kunskaper av vad som ses vara passande för barnens ålder. Rohlin menar att begreppet meningsfull fritid också står i relation till begreppet meningsfull kunskap och hur allt kan ses ur en helhet och ett sammanhang. Meningsfull kunskap utvecklas genom ett begripligt sammanhang, som skapas genom flera perspektiv och med olika metoder. En metod för att utveckla meningsfulla kunskaper är att arbeta efter temainriktade arbetsätt, genom att ta vara på kompetensen hos fritidshemspersonalen kan aktiviteter skapas som kan stimulera alla sinnen och förmågor hos barnen (Rohlin, 2001, s.183-185).

2.2 Teoretisk förankring

Haglund (2009) beskriver fyra diskurser utifrån olika synsätt på fritid, vilket kan göra att verksamheterna kan se olika ut utifrån vilket synsätt fritidspedagogerna utgår ifrån. Haglund kategoriserar diskurserna på följande sätt: 1.en personlig upplevelse av fritid, 2.sedd som

överbliven tid, 3.tid för aktiviteter och 4.tid för ”nyttiga” aktiviteter. Utöver diskurserna kan

fritid ses ur ett holistiskt perspektiv enligt Haglund. Ett holistiskt perspektiv i detta fall utgår från att aktiviteterna inte delas in efter kreativitet, mentalitet eller fysiskt aktivitet. Genom att involvera sig i olika aktiviteter kan individen skapa nya förmågor oavsett aktivitetens karaktär och innehåll (Haglund 2009, s.36).

1. En personlig upplevelse av fritid betraktar ofta fritid som kvantitativ tid och den del av dagen som inte är präglad av planerade aktiviteter. Grunden för denna diskurs ligger i hur individen själv upplever sin fritid och inges uppfattningen att individen själv kan bestämma över sin fritid och hur tiden ska disponeras för olika aktiviteter. Haglund ställer frågan om

11

individen någonsin kan betrakta sig som fri från planerade aktiviteter under dagen (Haglund 2009, s.30).

2. Fritid som överbliven tid är snarlik föregående diskurs till den grad att fritid ses som kvantitativ tid under den del av dagen som inte ses som tvångstid. Tvångstid beskrivs av Haglund som tid för till exempel studier, arbete, sömn och hygien. Segment som dessa har sen en lång tid tillbaka gjort att fritid betraktats som mindre viktig och har därför blivit betraktad som den överblivna tiden. Fritidshemmen ses som en plats för barnen att vistas på under den tid som föräldrarna arbetar. Omsorg, trygghet och tillsyn är grunden för diskursen, medan lärande och utveckling inte har någon större betydelse (Haglund 2009, s.32).

3. Tid för aktiviteter kan individen själv välja innehållet och vad för sorts aktiviteter den vill ta del av. Individen kan fritt välja utifrån egna intressen vilka fritidsaktiviteter den vill delta i, vilket oftast blir i någon form av lek. Lek ses främst som något roligt och motiverar till en inre tillfredsställelse hos individen. Lekarna genomförs för att de är roliga och behöver inte

utveckla någon form av specifika kunskaper eller förmågor (Haglund 2009, s.33).

4. Tid för ”nyttiga” aktiviteter fokuserar tanken om att aktiviteter inte enbart är lustfyllda och roliga. Det finns möjligheter till lärande och kunskapsutveckling i deltagande av aktiviteter. Fritidsaktiviteterna blir på så sätt nyttiga för individerna. Kraven på personalen blir högre när innehållet i aktiviteterna ska ses som ”nyttiga” och mer tid behövs för att organisera och genomföra aktiviteterna (Haglund 2009, s.35).

Haglund (2011) belyser hur fritid kan utformas efter olika synsätt och utifrån hur

fritidspedagoger ser på fritid kan arbetet skilja sig i fritidshemsverksamheterna. Saar, Löfdahl och Hjalmarsson (2012) har beskrivit andra faktorer som kan påverka fritidspedagogernas arbete och fritidshemmens funktion. I deras text lyfts fyra teman fram som centrala för fritidshemmen. Dessa teman utvecklar forskarna vidare till diskurserna: 1.erbjudanden, 2.ideal, 3.legitimering och 4.kontroll. Saar, Löfdahl och Hjalmarsson har samlat in sitt empiriska material genom intervjuer med fritidspedagoger och fältstudier på fritidshem. 1. Erbjudanden beskrivs som hur respondenterna ser på erbjudandet av aktiviteter och att respondenternas visioner för verksamheterna inte alltid stämmer överens med arbetet som görs. Respondenterna säger att barnen har möjlighet att välja fritt bland aktiviteter och vila om de så vill, men samtidigt tvingas barnen ibland vara med på vissa aktiviteter. Till skillnad från skolan har fritidsverksamheten möjlighet att ge ett annat erbjudande när det gäller innehåll

12

och styrning. Barnens frihet att välja bland utbudet och själv bestämma om de vill vara med i en aktivitet ses som ett mål i sig (Saar m.fl. 2012, s.6).

2. Ideal framgår som de normer för hur en bra aktivitet ska se ut på fritidshemmen och hur andra aktiviteter pekas ut som problematiska. En bra aktivitet ses som nyttig och systematisk om barnet kan utvecklas och skapa sig nya kunskaper. De aktiviteter som anses vara onyttiga och osystematiska är de aktiviteter som inte utvecklar nya kunskaper hos barnet. Idealet är olika hos varje individ för hur den goda fritidsverksamheten ska se ut och på så sätt även vilka normer som är lämpliga för en bra aktivitet (Saar m.fl. 2012, s.7-8).

3. Legitimering bygger på att vara professionell i sitt yrkesutövande, där kompetensen ligger som grund för att kunna arrangera meningsfulla och utvecklande aktiviteter, samt kunna utvärdera och dokumentera dem. Fritidspedagoger kan klargöra för andra parter hur verksamheten bedrivs och förankra verksamheten i ett vetenskapligt och pedagogiskt sammanhang (Saar m.fl. 2012, s.8-9).

4. Kontroll handlar om fritidspedagogers beskrivning av hur de ser över och kontrollerar en verksamhet, samt hur detta påverkar barns utveckling och liv utanför fritidshemmet och skolan. Fritidspedagogerna har ett komplext uppdrag som innehåller många delar bland annat konflikthantering, hålla uppsikt över barnen, träna det sociala samspelet, utveckla kunskaper som kan behövas i vardagen. Det finns flera olika viktiga tider som till exempel samlingar, mellanmål och hämtningar av barnen, som en fritidspedagog behöver förhålla sig till under en dag, vilket kräver en strukturerad och kontrollerad verksamhet. Fritidspedagogerna i studien beskriver att utvecklande och meningsfulla aktiviteter sker mellan tiderna för till exempel samling, mellanmål och hämtningar (Saar m.fl. 2012, s.9).

I skapandet av den meningsfulla fritiden vill vi se hur informanterna beskriver det gemensamma arbetet mellan rektorer och fritidspedagoger och hur rektorns ledarskap påverkar fritidspedagogernas arbete. Franzén (2005) har i sin studie kommit fram till sex diskurser om ledarskap, men utvecklar ett resonemang om tre diskurser och identifierar två olika positioner för ledarskap i varje diskurs. Franzén har valt att kalla dessa diskurser för: 1.

In service for teachers, 2. In service for development och 3. In service for children. Vi har valt

att fokusera på In service for teachers och In service for development i relation till vår studie för att belysa det gemensamma arbetet och ledarskapet från olika perspektiv. In service for

children belyser rektorns relation till barnen i skolan i de två positionerna the Friend och the Person responsible. Det beskrivs hur rektorn uppmärksammar och skapar relationer med

13

besvaras inte frågan om rektorns relation till barnen på skolan och därför kommer vi inte gå närmre in på In service for children.

1. In service for teachers handlar om att rektorn har det yttersta ansvaret för personalen i skolan och lärarna är den största delen av personalstyrkan, därför belyses relationen mellan rektor och lärare. De två positionerna benämns som the Manager och the Supporter. The

Supporter indikerar att rektorn ger stöd till lärarna, ser till lärarnas behov och finns tillgänglig.

Rektorn måste vara en god lyssnare och ta reda på vad lärarna tänker och hur de känner. The

Manager står för en rektor som ser sin ledarroll för hela organisationen, där rektorn tar fasta

beslut och agerar som en pedagogisk ledare (Franzén 2005, s.53-55).

2. In service for development fokuserar på rektorns relation till skolans utveckling, med två positioner som benämns som the Guide och the Evaluator. The Guide innebär att rektorns roll är att ifrågasätta befintliga mönster som inte passar in i rektorns vision för skolan. Rektorn är ansvarig för skolans utveckling, där det viktiga är att ifrågasätta och inspirera. Rektorn ska inte bara ifrågasätta utan även inspirera och uppmuntra lärarna till nya idéer och tankesätt.

The Evaluator betyder att rektorn ges mycket utrymme till egen självkontroll, reflektion och

lärande från egna tidigare erfarenheter. Rektorn försöker förstå lärarna och lyssna på deras åsikter för att sedan koppla dem till sina egna åsikter. Rektorn vet att det är viktigt att arbetet inte ska stagnera, utan ser till att diskussionerna kring skolans utveckling fortsätter (Franzén 2005, s.61-63).

14

3. Metod

I detta kapitel presenteras det metodval vi har valt att använda för studien, urvalet vi har gjort och hur vi genomförde vår studie. Avslutningsvis redogör vi för principerna för

forskningsetik och hur vi förhåller oss till dem i studien.

3.1 Metodval

För att besvara våra forskningsfrågor har vi valt att utgå från en kvalitativ forskningsmetod. ”Kvalitativ metod intresserar sig för meningar, eller innebörder, snarare än för statistiskt verifierbara samband” (Alvehus 2013, s.20). Den kvalitativa metoden används flitigt bland forskare, men kritiseras ofta för att vara för subjektiv och sällan möjlig att återskapa.

Reliabiliteten är ofta osäker, som kan bero på ett lågt antal undersökningspersoner, vilket inte gör det möjligt att generalisera resultatet (Stukát 2011, s.36).

En del av den kvalitativa forskningsmetoden är intervjuer, vilket det i sig finns olika former av för att nå önskat resultat. Intervjuer delas oftast in i tre olika kategorier, strukturerade, semi-strukturerade och ostrukturerade intervjuer. En strukturerad intervju kan liknas vid en talande enkät, då forskaren har tydliga formulerade frågor som besvaras utan vidare

diskussioner med respondenten (Bryman 2011, s.203). Till skillnad från en strukturerad intervju har semi-strukturerade intervjuer större frihet för respondenterna att utforma sina svar på sitt eget sätt. Det ges även större möjlighet att ställa följdfrågor under samtalet och

utveckla de frågor som ingår i frågeschemat. Även om följdfrågor uppkommer följs oftast ordningen i frågeschemat (Bryman 2011, s.206). När det kommer till ostrukturerade intervjuer används anteckningar med några specificerade teman. Det kan vara att intervjuaren bara ställer en fråga och låter respondenten svara och associera fritt kring ämnet. Intervjuaren fokuserar bara på de punkter som är värda att ställa en uppföljningsfråga till. Ostrukturerade intervjuer kan liknas vid ett vanligt samtal (Bryman 2011, s.206).

Till denna studie har vi valt att använda en semi-strukturerad intervjuform, för att ge respondenten frihet att kunna utforma sina svar efter egna tankar. Vi tror att

semi-strukturerade intervjuer på bästa sätt kan besvara det syfte vi har med studien och ge klarhet i respondentens uppfattning om frågeställningen. För att en intervju ska bli lyckad krävs det att intervjuaren uppträder professionellt och skickligt, samt är medveten om intervjuns innehåll. Det är viktigt att intervjun inte utvecklas till ett förhör eller test av respondentens kunskaper.

15

Meningen är att respondenten ska fritt få associera utifrån egna erfarenheter. Den som intervjuar bör dock undvika att vara för passiv och okritisk till det som sägs under intervjun. Det kan vara bra att antalet frågor inte är för många, eftersom många frågor kan leda till att respondenten inte kan berätta allt den vill under intervjun. Ett fåtal teman utifrån ämnet räcker oftast som grund till intervjun (Alvehus 2013, s.83-84).

Motsatsen till kvalitativ forskning är kvantitativ forskning, vilket har sin grund i att kvantifiera det material som samlas in. Den kvantitativa forskningen har sin tyngd vid prövning av teorier och har främst anammats av den naturvetenskapliga modellens normer och tillvägagångssätt (Bryman 2011, s.150). ”Kvantitativa metoder omfattar en mängd mer eller mindre matematiskt avancerade tillvägagångssätt för att analysera siffror och uppgifter som kan betecknas med siffror” (Eliasson 2006, s.28). Ett arbetssätt som används mycket inom den kvantitativa forskningen är enkätundersökningar. Arbetssättet används av många forskare eftersom det är ett enkelt sätt att få in data till sin undersökning och den tillfrågade kan svara på enkäten när det finns tid. Trots detta brukar enkätundersökningar ge mindre resultat än vad till exempel intervjuer gör, vilket kan bero på att den mänskliga kontakten försvinner (Eliasson 2006, s.29).

Till en början hade vi tankar på att både använda intervjuer och enkäter som metoder, vilket kan vara ett bra sätt för att kunna få fram information som kan generaliseras och sedan följas upp med kvalitativa undersökningar (Stukát 2011, s.39-40). Efter vidare diskussioner har vi kommit fram till att endast använda intervjuer för att minska mängden arbete. Skälet till att vi inte har valt att använda en kvantitativ metod är på grund av att vi vill få den mänskliga kontakten som uppkommer vid intervjuer. Ett annat skäl är att kvalitativ forskning är lättare att anpassa efter processens gång och utveckla var fokus ska läggas utefter deltagarnas beteende i de sociala mötena. Till skillnad från processinriktad forskning är kvantitativ forskning mer statisk och svårare att ändra under arbetets gång (Bryman 2011, s.372).

3.2 Urval

Urvalet är gjort efter ett strategiskt urvalsperspektiv, av den typ där vi känner till miljön sedan tidigare och på så sätt redan har en klar bild av deras verksamhet och vilka personer som var passande att intervjua. Utifrån våra frågeställningar valde vi en fritidspedagog på varje skola med högskoleutbildning och med erfarenheter från fritidshemverksamheter. Varje skola hade enbart en ansvarig rektor för fritidshemsverksamheten och därför kunde inget större urval av rektor göras. Används ett noga förberett strategiskt urval kan information ges om de delar av

16

verksamheten som på förhand varit intressanta för studien (Alvehus 2013, s.67). För att få svar på våra frågeställningar har vi valt att intervjua en rektor och en fritidspedagog på tre olika skolor som vi på något sätt har anknytning till.

De tre skolor vi har besökt ligger i tre olika kommuner, men har gemensamt att alla tre är belägna på mindre orter och är kommunala skolor. Två av skolorna har årskurserna F-9, och en har årskurserna F-5. Lönnskolan är en F-9 skola och har cirka 700 stycken elever, med tre fritidshemsavdelningar uppdelade efter ålder. Den intervjuade rektorn är ansvarig för årskurs F-3 och de tre fritidshemsavdelningarna. Björkskolan är en F-5 skola med cirka 200 stycken elever och tre fritidshemsavdelningar uppdelade efter ålder. Den intervjuade rektorn är ansvarig för hela skolan inklusive de tre fritidshemsavdelningarna. Tallskolan är en F-9 skola med cirka 500 stycken elever, med fyra fritidshemsavdelningar uppdelade efter ålder. Den intervjuade rektorn är ansvarig för årskurs F-6 och de tre fritidshemsavdelningarna. De intervjuade fritidspedagogerna och rektorerna hade väldigt varierade utbildningar och antalet år av arbetslivserfarenheter skiljde sig mellan dem. Alla rektorerna är kvinnor och bland fritidspedagogerna är det en kvinna och två män. På Lönnskolan arbetar rektorn Louise och fritidspedagogen Ludvig. Louise har arbetat som rektor på skolan sedan hösten 2012. Tidigare var hon förskolechef och är utbildad förskollärare i grunden. Ludvig utbildade sig till förskollärare 1995 och sedan 2004 har han arbetat på fritidshem. År 2010 blev han

färdigutbildad fritidspedagog. På Björkskolan arbetar rektorn Berit och fritidspedagogen Björn. Berit blev färdigutbildad lågstadielärare 1989 och har sedan 2000 arbetat som rektor. Björn blev klar med utbildningen ”lärare med inriktning mot fritid och skola i

helhetsperspektiv 6-12 år” 2005 och har arbetat som fritidspedagog i tio år. På Tallskolan arbetar rektorn Tina och fritidspedagogen Therese. Tina utbildade sig till musiklärare 1980 och har sedan 1987 arbetat som rektor och 2003 kom hon först i kontakt med fritidshem. Therese blev färdigutbildad fritidspedagog 1995 och har arbetet som det sedan dess.

3.3 Genomförande

Urvalet utformades utifrån ett heterogent perspektiv, eftersom vi ville få en bredare insikt till våra frågeställningar och ett mer nyanserat resultat. Ett heterogent urval innebär att det är en blandad grupp av människor som intervjuas, vilket ger en bredare insikt i ämnet som ska studeras och bidrar till en ökad empiri. Kvalitativa studier utgår oftast utifrån ett heterogent perspektiv, men det beror mycket på vilken problemfråga som ska undersökas (Alvehus 2013, s.69). Inför intervjuerna har vi utifrån vårt syfte skapat intervjufrågor utformade till de två

17

olika professionerna (se bilaga 1 och 2) och alla respondenterna fick möjlighet att få frågorna skickade till sig innan intervjuerna. Det var endast en rektor och en fritidspedagog som valde att få frågorna skickade till sig i förväg och de arbetade också på samma skola. Innan

intervjuerna hade vi bestämt vem som skulle ställa vilka frågor, för att skapa ett enigt intryck hos respondenten. Vi var närvarande båda två vid varje intervju och deltog aktivt i samtalen. Vi försökte ställa frågorna på liknande sätt till alla respondenter. Varje intervju spelades in på våra mobiler, vilket gjorde att det inte fanns något behov av att anteckna under intervjuerna. Båda kunde på så sätt delta i samtalet utan avbrott och skapa en bättre dialog med

respondenten. Intervjuerna varade mellan 15-20 minuter och gav tillräckligt mycket empiri för vår studie, alla intervjuerna blev 23 sidor tillsammans med typsnittet Times New Roman i teckenstorleken 12 och 1,5 radavstånd.

3.4 Forskningsetik

Vi utgick från de grundläggande forskningsetiska principerna när vi genomförde studien, vilka är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. ”De forskningsetiska principerna i det följande har till syfte att ge normer för förhållandet mellan forskare och undersökningsdeltagare/uppgiftslämnare så att vid konflikt en god avvägning kan ske mellan forskningskravet och individskyddskravet.” (Vetenskapsrådet 2002, s.6) Det första kravet är att informera alla respondenter som valts ut till undersökningen.

Respondenterna som ska delta ska veta att det är frivilligt att medverka och de har rätt till att hoppa av om de vill och när de vill. De ska få veta syftet med undersökningen och vilka moment som ingår (Bryman 2011, s.131). Vi frågade de personer som vi ville ha med i undersökningen, samt informerade om vårt arbete och beskrev hur vårt upplägg såg ut. Respondenterna har fått ge sitt samtycke till arbetet och själva bestämt om de ville medverka eller inte, vilket är ytterligare ett krav bland de forskningsetiska principerna, att få samtycke. Vidare finns det krav på konfidentialitet för att skydda de respondenter som medverkar i undersökningen och de uppgifter som framkommer (Bryman 2011, s.132).Alla respondenter som medverkat i vår studie benämns med fiktiva namn och även skolornas namn är fiktiva. Detta för att skydda skolornas och respondenternas integritet, samt minska risken för att andra parter kan spåra upp de inblandade respondenterna och skolorna. Det sista kravet är nyttjande, vilket betyder att all information endast används till denna studie och inte förs vidare (Bryman 2011, s.132). All empiri som vi samlat in användas enbart av oss till denna studie.

18

4. Resultat och analys

I vår resultat- och analysdel har vi valt att dela upp empirin i olika teman utifrån våra frågeställningar. Analysen görs utifrån rektorers och fritidspedagogers beskrivningar av meningsfull fritid, arbetet på skolorna, det gemensamma arbetet och särskilda faktorer, men även utifrån en analys av skillnaderna mellan skolorna.

4.1 Meningsfull fritid

Vår avsikt med detta avsnitt av texten är att presentera vad fritidspedagogerna och rektorerna anser vara meningsfull fritid och analysera om de har en gemensam uppfattning på skolorna. Vidare vill vi få fram om det finns liknande synsätt på de olika skolorna eller om det finns skillnader i deras sätt att se på meningsfull fritid.

4.1.1 Lönnskolan

När vi ställde frågan ”vad meningsfull fritid är för dig?” till rektorn Louise fick vi inte något konkret svar, men hon nämnde flera olika begrepp som hon ansåg vara viktiga. Hon började prata om barns inflytande i verksamheten och hur viktigt det är i en annars väldigt styrd skola. Hon poängterar också delaktighet som något viktigt bland barnen. Louise nämner kort vikten av att se närmiljön och få lugn och ro innan hon går vidare till det sociala samspelet. Det sociala samspelet betonar hon som viktigt och något som fritidshemmen är väldigt bra på. Avslutningsvis trycker hon på att det är lek och att genom lek utvecklas barnen.

Fritidspedagogen Ludvig är mer konkret i sitt svar om vad meningsfull fritid är för honom och ger en tydligare förklaring.

Jag tycker det är viktigast att man utgår från barnens intresse och önskemål. På fritids är man ju inte så väldigt länge under dagarna, en liten del av dagen, så att så långt som möjligt tycker jag de ska få vara med och bestämma och göra det de önskar göra och sen att vi kan komplettera det istället med lite styrda aktiviteter som är valbara och sen en del alla ska vara med. (Ludvig)

Louise och Ludvig har delade åsikter om vad meningsfull fritid är och ser det utifrån olika perspektiv, men på vissa punkter sammanfaller deras resonemang. Det som är viktigt för båda är inflytande och delaktighet för barnen på fritidshemmen och att låta barnen styra över sin tid på fritids. Fritid sedd som tid för aktiviteter har individen möjlighet till att välja vilka

aktiviteter den vill delta i efter egna intressen (Haglund 2009, s.33). Deras resonemang om inflytande och delaktighet stämmer överens med fritid sedd som tid för aktiviteter eftersom de

19

vill att barnen ska kunna styra mycket över sin tid på fritidshem. Ses fritid som en tid för

aktiviteter blir det oftast någon form av lek när barnen själva får bestämma och leken är något

som Louise förespråkar, skillnaden är emellertid att Louise anser att det är viktigt att barnen utvecklas genom leken. I det avseendet ligger Louises resonemang närmre fritid sedd som tid

för ”nyttiga” aktiviteter (Haglund 2009, s.35), eftersom hon vill att leken ska vara lärande och

kunskapsutvecklande. Lite samma tankar har Ludvig om de planerade aktiviteterna som kan vara valbara eller något alla ska vara med på, aktiviteterna skapas för att barnen ska utvecklas.

4.1.2 Björkskolan

Rektorn Berit och fritidspedagogen Björn har olika resonemang kring vad meningsfull fritid är för dem, vilket kan bero på att de har olika roller i skolan och de ser på begreppet ur två olika perspektiv. Det finns ändå likheter mellan deras resonemang. Berit utgick från styrdokumenten när hon presenterade sina resonemang om meningsfull fritid.

Om vi tänker på den fritidshemsverksamheten som ni kanske syftar på här i skolan så ska det vara en planlagd, planerad verksamhet där man vet vad man gör och varför man gör det. För mig är det jätteviktigt att om vi nu tar det klassiska uttrycket fritidspedagog /…/ det uppdraget handlar ju mycket om att ta hand om fritiden hos barnet och det ska göras enligt alla konstens regler som står i våra styrdokument. Det är ingen barnpassning för mig. (Berit)

Björn utgår mer från ett praktiskt perspektiv och hur det ser ut i deras verksamhet.

Meningsfull fritid för mig är där man får lov att utvecklas och prova på nya saker och utmana sig och våga, samtidigt ska man känna sig trygg i det man gör, annars får man nog säga nej, så funkar det här. (Björn)

Båda poängterar vikten av att skapa utvecklingsmöjligheter för barnen i de planerade aktiviteterna i verksamheten, vilket kan kopplas samman med fritid sedd som tid för

”nyttiga” aktiviteter (2009, s.35). Deltagandet i aktiviteter ger möjlighet till lärande och

kunskapsutveckling, utöver att de är roliga och lustfyllda. Berit ser inte fritidshemmen enbart som en plats för barnpassning, utan att förvalta barnens fritid efter de direktiv som ges i styrdokumenten. Björn lägger vikt vid att barnen ska känna sig trygga på fritidshemmen och att de är trygga med deltagandet i olika aktiviteter.

4.1.3 Tallskolan

Rektorn Tinas och fritidspedagogen Thereses resonemang kring vad meningsfull fritid är för dem är liknande när det kommer till att barnen ska få tid till att utveckla sina intressen. Det är dock inte det som är det viktigaste i deras resonemang.

20

Jag tänker att det är någonting där du har möjlighet att dels göra sånt som du är intresserad av men gärna utmanas att prova på något annat, men att det är något som leder framåt, hitta nya saker inom sig själv eller ute i världen. (Tina)

Meningsfull fritid för mig är, när man utifrån barnen tänker jag att för det första att man trivs, att man känner sig trygg och att det är ett socialt sammanhang där man umgås och lär sig

turtagning och allt de här, sen kan de vara att man bygger på sitt intresse /…/ men att man utvecklas rent socialt som människa med andra tycker jag. Sen kan det vara meningsfullt att sitta vid paddan eller datorn där man lär sig saker, det viktiga är att man mår bra som person och de ska man göra fysiskt också som psykiskt. (Therese)

Både Tina och Therese tycker att barnen ska få utveckla sina intressen, men Tina lägger större vikt vid att barnen ska utmanas och lära känna sig själva och Therese på att barnen utvecklas socialt. Tina vill att barnen ska prova på nya saker som utmanar och för dem framåt i deras utveckling. Ses fritid som en tid för ”nyttiga” aktiviteter skapas utvecklingsmöjligheter i aktiviteterna och barnen kan få nya kunskaper genom lärandet (Haglund 2009, s.35). Det går att se samband mellan Tinas resonemang och fritid sedd som en tid för ”nyttiga” aktiviteter, barnen ska genom aktiviteter utmanas till att utveckla nya kunskaper. Therese visar genom sitt resonemang att hon tycker det är viktigt att barnen utvecklas socialt och även om det kan vara meningsfullt att delta i lärandeaktiviteter och Therese för ett resonemang om att det viktigast är att barnen mår bra som personer. Thereses resonemang kan kopplas samman med att se fritid som en tid för aktiviteter. Fritid sedd som en tid för aktiviteter handlar oftast om lekar som främst är roliga och motiverar till en inre tillfredställelse hos barnen, leken behöver inte vara utvecklande eller leda till nya kunskaper (Haglund 2009, s.33).

4.1.4 Sammanfattning

Rektorerna och fritidspedagogerna på två av skolorna hade generellt en samsyn av vad som är

meningsfull fritid för barn i fritidshem. Rektorn och fritidspedagogen på Lönnskolan tycker att inflytande och delaktighet är viktigt och rektorn och fritidspedagogen på Björkskolan lägger vikt vid att skapa utvecklingsmöjligheter. Rektorerna och fritidspedagogerna på de olika skolorna för liknande resonemang, men skiljer sig i vissa avseenden. Rektorn och fritidspedagogen på Tallskolan skiljer sig mer åt i sina resonemang. Rektorn vill att barnen utmanas och lär känna sig själva, medan fritidspedagogen främst ser till barnens sociala utveckling. Skillnaderna skulle kunna bero på deras olika yrkesprofessioner, eftersom deras relation till teori och praktik skiljer sig och de möter barnen på olika sätt i verksamheterna.

21

4.2 Arbetet på skolorna

Hur rektorerna och fritidspedagogerna beskriver sitt arbete med att skapa en meningsfull fritid för barnen på skolorna kommer presenteras i detta avsnitt. Vi vill utvärdera om rektorerna och fritidspedagogernas resonemang kring meningsfull fritid överensstämmer med den

beskrivning som de ger över arbetet på fritidshemmen.

4.2.1 Lönnskolan

Rektorn Louise beskriver att Lönnskolan utgår från ett arbetssätt som kallas ”samlad

skoldag”, som innebär att barnen har lektioner under skoldagen som planeras och genomförs av fritidspedagoger utifrån fritidspedagogik. Tiden för lektionerna med fritidspedagogerna läggs till på de befintliga skoltimmarna, vilket gör att barnens skoldagar blir längre. På grund av det blir fritidsverksamheten på eftermiddagarna i bästa fall två timmar för aktiviteter innan barnen börjar gå hem. Louise tänker ibland att tiden inte räcker till efter hur de har

strukturerat upp verksamheten. Vidare arbetas det mycket med att barnen ska ha inflytande, genom fritidsråd byggs det upp vad som ska göras på fritidshemmen. Barnen får ge uttryck för sina tankar och idéer, samtidigt som fritidspedagogerna ser över vad det finns för behov. Avslutningsvis vill Louise att fritidshemmen ska visa upp föreningslivet som finns, framför allt för barnen på mellanstadiet.

Fritidspedagogen Ludvig berättar också om fritidsråden som de brukar ha och hur barnen har möjlighet att lyfta fram sina idéer och bli delaktiga i planeringen av fritidshemsverksamheten. Samtidigt bestämmer fritidspedagogerna vissa delar av verksamheten med aktiviteter som de anser viktiga. Ludvig förklarar att det är så långt som möjligt barnens intresse och önskemål som styr fritidsverksamheten och barnen ges möjlighet att själva välja vilken aktivitet de vill delta i. Vissa av aktiviteterna som fritidspedagogerna skapar får barnen välja att delta i, men vissa aktiviteter måste de vara med i.

Louise och Ludvig nämner båda två vikten av fritidsråd, där barnen får inflytande i vad för aktiviteter som ska erbjudas på fritidshemmen. På så sätt går deras egna resonemang om vad en meningsfull fritid är ihop med deras beskrivningar av hur verksamheten bedrivs. Båda två tycker även att fritidspedagogerna behöver bestämma över vissa aktiviteter och att barnen inte alltid får välja själva om de ska delta. Saar, Löfdahl och Hjalmarsson (2012, s.6) har fått liknande resultat i sin studie som de beskriver under diskursen erbjudanden.Barnen har möjlighet att välja fritt vilka aktiviteter de vill delta i, men samtidigt tvingas barnen ibland att vara med på vissa aktiviteter. Barnens frihet att kunna välja och själv bestämma ses som ett

22

mål i sig (Saar m.fl. 2012, s.6). Två saker som Louise nämner som Ludvig inte tar upp är den samlade skoldagen och kontakten med föreningslivet. Ludvig arbetar med de klasser som har samlad skoldag och arbetar mycket med de under sin arbetsdag, men nämner det inte under intervjun.

4.2.2 Björkskolan

Rektorn Berit beskriver hur fritidspedagogerna på skolan arbetar som ett arbetslag, där de planerar, provar på nya saker och är väldigt innovativa i sitt sätt att arbeta. Berit berättar vidare att fritidspedagogerna är väldigt kreativa vilket hon är glad för. Fritidspedagogerna ges utrymme av Berit till att vara kreativa i sitt arbete.

Fritidspedagogen Björn berättar att de brukar ha en styrd aktivitet som barnen får välja att vara med på, men vill de inte vara med så har de möjlighet att göra något annat.

Fritidspedagogerna uppmuntrar barnen att vara med och försöka. Har barnen aldrig provat något så uppmuntras de att testa. Björn beskriver att barnen har möjlighet att vara med och bestämma genom diskussioner vid samlingar och avdelningens förslagslåda.

Berit och Björn ger genom sina olika yrkesprofessioner olika beskrivningar av arbetet som görs på fritidshemmen. Berit förlitar sig på sin personals kompetens och på grund av det ger hon inte en tydlig förklaring till hur fritidspedagogerna konkret arbetar på

fritidsavdelningarna. Legitimering och kompetens är grunden för att arrangera meningsfulla och utvecklande aktiviteter (Saar m.fl. 2012, s.8-9). Berit ser denna kompetens hos sina anställda och ger fritidspedagogerna utrymme att forma verksamheten själva. Björn beskriver att de utgår från det som sker på fritidshemmet och hur barnens egna åsikter påverkar valet av aktiviteter. Fritidspedagogerna erbjuder aktiviteter som barnen får välja om de vill delta i eller inte. Björns beskrivning kan liknas med erbjudanden (Saar m.fl. 2012, s.6), eftersom

aktiviteter erbjuds som barnen själva väljer att delta i om de vill. Berit och Björns resonemang om meningsfull fritid sammanfaller med deras beskrivningar av arbetet på skolan. Berits resonemang om meningsfull fritid förankras i möjligheten för kunskapsutveckling hos barnen och hennes beskrivning av arbetet visar hur fritidspedagogerna arbetar för att skapa de

möjligheterna. Björn ger en mer konkret bild av hur verksamheten ser ut med hans beskrivning och hans resonemang förankras i praktiken.

23

4.2.3 Tallskolan

När rektorn Tina fick beskriva arbetet på skolan berättade hon att fritidshemmen måste utgå från styrdokumenten och göra det tydligt för barn och föräldrar att det är undervisning som ska bedrivas. Utifrån styrdokumenten planeras verksamheten och fritidspedagogerna tar in barnens synpunkter och önskemål för att skapa en varierad verksamhet, med möjligheter att prova på något nytt. Tina fortsätter med att lägga vikt vid möjligheten till fri lek, vilket hon tycker ska vara under ordnade former med vuxna i närheten.

Fritidspedagogen Therese beskriver hur de försöker få barnen delaktiga i vad som ska ske i verksamheten, genom olika utvärderingstillfällen där barnen har möjlighet att uttrycka sina åsikter. Fritidspedagogerna förklarar samtidigt för barnen att de inte kan vara med och

bestämma allt på grund av lagar och beslut från rektorn. Vidare berättar Therese att de arbetar med hjulet på fritidshemmet för planering av det administrativa och tematiska arbetet under läsåret. Under det här läsåret har de valt att arbeta med temat psykisk och fysisk hälsa, berättar Therese kort utan att beskriva det vidare.

Tinas och Thereses beskrivningar av arbetet på fritidshemmen är likartade. De beskriver hur de organiserar verksamheten, men nämner i korthet hur de arbetar på

fritidshemsavdelningarna. Deras resonemang kring meningsfull fritid överensstämmer med hur de beskriver arbetet på fritidshemmen. Tina trycker på vikten av att barnen utvecklas och ska få prova på nya saker och Therese lägger vikt på hälsa och att barnen ska må bra och trivas. Deras resonemang kring erbjudande av aktiviteter kopplas till erbjudanden (Saar m.fl. 2012, s.6), de ger barnen möjlighet att välja aktivitet och påverka verksamheten, samtidigt som barnen ibland måste delta i vissa aktiviteter. Deras fokus ligger mycket på att skapa teman utifrån styrdokumenten som kan utveckla barnen, aktiviteterna som sker inom dessa teman kan vara exempel på aktiviteter som barnen måste delta i.

4.2.4 Sammanfattning

Arbetssätten skiljer sig mellan skolorna och informanterna beskriver olika metoder för att skapa en meningsfull verksamhet. Vilken metod de väljer att arbeta efter påverkas av

rektorernas och fritidspedagogers egna uppfattningar om vad meningsfull fritid är. Likheterna mellan skolorna ses genom deras resonemang om att barnen ska få möjlighet att påverka verksamheten och få möjlighet till att själva välja vad de vill delta i. Rektorn och

fritidspedagogen på Lönnskolan tycker att inflytande och delaktighet är viktigt, vilket

24

inflytande över vilka aktiviteter som ska erbjudas, genom till exempel fritidsråd. Rektorn och fritidspedagogen på Björkskolan lägger vikt vid att skapa utvecklingsmöjligheter när de beskriver vad de anser vara meningsfull fritid och när de sedan förklarar hur de arbetar på fritidshemmen utgår de från vad som sker på fritidshemmen och barnens egna åsikter.

Rektorn och fritidspedagogen på Tallskolan anser att meningsfull fritid är när barnen utmanas, lär känna sig själv och utvecklas socialt. De beskriver att på fritidshemmen ska barnen få möjlighet till att påverka, samtidigt som fritidspedagogerna planerar teman med aktiviteter där barnen måste delta.

4.3 Det gemensamma arbetet

Vår avsikt med detta avsnitt är att belysa hur rektorerna och fritidspedagogerna beskriver det gemensamma arbetet med att skapa en meningsfull fritid.

4.3.1 Rektorerna

Rektorn Louise på Lönnskolan beskriver att det gemensamma arbetet med att planera en meningsfull verksamhet sker under veckomöten som hon har tillsammans med

fritidspersonalen. På dessa möten är hon ganska aktiv, hon uttrycker sina åsikter och styr åt det håll hon vill. Planeringsmässigt bestämmer fritidspersonalen själva över sin barngrupp, men Louise sätter ramar för verksamheten som fritidspedagogerna ska hålla sig inom. Ibland bestämmer hon över innehållet på fritidshemmen, till exempel att de ska genomföra fritidsråd på varje avdelning, men hur fritidspedagogerna ska genomföra det specifikt på avdelningarna styr hon inte över.

Beskrivningen som Louise ger över sitt ledarskap ger en bild av att hon är en ledare som lyssnar in sin personals åsikter, samtidigt som hon yttrar sina egna åsikter och ibland styr verksamhetens innehåll. Louise blir både en supporter och en manager (Franzén 2005, s.53-55), eftersom hon både ger stöd till fritidspersonalen och tar beslut för verksamheten. I In

service for development finns likheter mellan Louises ledarskap och evaluator (Franzén 2005,

s.61-63). I enlighet med evaluator ger Louise utrymme för egna reflektioner hos

fritidspersonalen och lyssnar in vad de har att säga, för att sedan återkoppla fritidspersonalens reflektioner med sina egna idéer.

Rektorn Berit på Björkskolan får information om fritidshemverksamheten och har möjlighet att yttra sina åsikter om hur verksamheten ska utvecklas, men de slutliga besluten tar

25

om ska ingå i fritidsverksamheten och i de frågorna är hon väldigt drivande. Hon ser till att fritidspersonalen får kompetensutveckling kring dessa frågor.

I planering av fritidsverksamheten är Berit en passiv ledare, som ger mycket utrymme till fritidspersonalen att styra över innehållet. Berit är en supporter (Franzén 2005, s.53-55) eftersom hon utgår från fritidspersonalens behov och ger stöd när det behövs. Hon ger utrymme för egna initiativ och reflektion hos fritidspersonalen, men det är viktigt för henne att utvecklingen inte stannar upp och att även hon har möjlighet till att uttrycka sina åsikter. Dessa egenskaper för ledarskap gör henne till en evaluator (Franzén 2005, s.61-63). Rektorn Tina på Tallskolan är med på veckomötena som fritidshemsavdelningarna har och arbetar övergripande med utvecklingsarbetet som sker för att till exempel utveckla

kompetensen kring bemötande, akademiska begrepp och förmågor att planera och utveckla verksamheten. Tina ser sig själv som en ledare där hon agerar bollplank till fritidspersonalen och vill att de själva ska komma med svaren.

Tina är en rektor som ger stöd åt sin personal och samtidigt arbetar för att utveckla

verksamheten, det gör henne till både en supporter och en manager (Franzén 2005, s.53-55). Tina vill utveckla skolan och uppmuntra fritidspersonalen till nya idéer och tankesätt, vilket till viss del passar in på inriktningen guide, men hennes andra ledarskapsförmågor liknas mer vid evaluator (Franzén 2005, s.61-63).

4.3.2 Fritidspedagogerna

När vi ställde frågan till fritidspedagogen Ludvig om hur det gemensamma arbetet med rektorn är kring planeringen av en meningsfull verksamhet berättar han att Louise ger dem stor frihet att planera sin verksamhet, så den blir både meningsfull och innehållsrik. Ludvig berättar vidare att Louise är med på deras fritidsmöten där hon håller sig uppdaterad och ställer frågor till fritidspedagogerna, så hon får en övergripande blick över vad som sker i verksamheten. Ludvig beskriver Louise som en rektor som vill veta vad de gör och att hon säger ifrån om där är något som hon inte tycker är bra. Avslutningsvis berättar Ludvig att så länge som de utför uppgifterna på det sätt som Louise önskar får de stor frihet att arbeta fritt. Ludvigs resonemang om Louises ledarskap kan kopplas till både supporter och manager (Franzén 2005, s.53-55), eftersom han tycker att Louise är med och lyssnar in vad

fritidspedagogerna säger under fritidsmöten. Ludvig påpekar samtidigt att Louise ger tydliga direktiv för hur fritidspersonalen ska arbeta i verksamheten. Beskrivningen som Ludvig ger över hur Louises ledarskap är tyder på att fritidspersonalen har mycket frihet att arbeta

26

självständigt för att planera verksamheten, vilket gör henne till en evaluator (Franzén 2005, s.61-63). Ludvigs resonemang kring Louises ledarskap kan även kopplas till guide, eftersom hon under deras fritidsmöten ifrågasätter det befintliga arbetet i fritidshemsverksamheten för att föra utvecklingen framåt och uppmuntra till nya idéer.

Fritidspedagogen Björn börjar med att berätta att han tycker att fritidspersonalen har rektorns fulla stöd i deras arbete med barnen och deras planering av verksamheten. Björn känner att Berit har förtroende för deras arbete och att hon har en tanke med hur fritidspedagogerna ska arbeta och utvecklas inom yrket. Berit pushar dem, leder dem och ser till att de fortbildar sig. Björn fortsätter med att Berit inte lägger sig i vad de planerar, hon litar på deras kompetens och skulle därför aldrig detaljstyra deras verksamhet. Berit är ibland med på möten och flikar in med frågor angående hur allting fungerar.

Björns tankar om Berits ledarskap kopplas till supporter (Franzén 2005, s.53-55), eftersom Berit är väldigt passiv i sitt ledarskap och ger stöd till fritidspersonalen vid behov, men alltid finns tillgänglig. Vidare så passar även Björns tankar om Berits ledarskap in på evaluator (Franzén 2005, s.61-63), mycket på grund av hennes sätt att ge utrymme till fritidspersonalen att själva utveckla verksamheten.

Fritidspedagogen Thereses tankar om Tinas samspel med fritidspersonalen är att Tina inte är speciellt styrande, hon lyssnar in mycket och fritidspersonalen får chans att ställa frågor till henne vilket Tina gör tillbaks vid behov. Therese tycker att Tina är en rektor som är

intresserad, lyhörd och som verkligen vill att verksamheten ska bli bra. Therese fortsätter att berätta att om fritidspersonalen har en tydlig förklaring hur de vill arbeta har de Tina med sig vilket Therese tycker är skönt.

Enligt Thereses syn på Tinas ledarskap passar Tina in på supporter (Franzén 2005, s.53-55), eftersom hon är en god lyssnare och ger stöd åt fritidspersonalen. Hur Tina är som rektor enligt Therese passar även in på evaluator (Franzén 2005, s.61-63), Tina ger mycket utrymme till fritidspersonalen att reflektera och lyssnar sedan in fritidspersonalens reflektioner för att föra samman dem med hennes egna idéer.

4.3.3 Sammanfattning

Rektorerna och fritidspedagogerna på varje skola har en ganska enig beskrivning på hur det gemensamma arbetet ser ut och även hur ledarskapet uppfattas. Det skiljer mellan skolorna hur det gemensamma arbetet ser ut och hur delaktiga rektorerna är. Skillnaderna kan bero på

27

vilket arbetssätt skolorna arbetar efter och hur förutsättningarna ser ut. Antalet barn på

skolorna skiljer sig och två av rektorerna har ansvar för två skolor, samt att personalantalet ser annorlunda ut på alla tre skolor och detta kan ligga till grund för skillnaderna i hur det

gemensamma arbetet beskrivs.

4.4 Särskilda faktorer

I detta avsnitt presenterar vi rektorernas och fritidspedagogernas beskrivningar av några särskilda faktorers påverkan. De faktorer som har diskuterats är tiden, den fysiska miljön och barngruppens storlek.

4.4.1 Tiden

Tiden är en faktor som rektorerna och fritidspedagogerna fått resonera kring utifrån två

utgångspunkter. Den första utgångspunkten är den planeringstid fritidspersonalen har och med planeringstid menar vi den tid fritidspersonalen får till att planera och utvärdera verksamheten under en arbetsvecka. Den andra utgångspunkten är hur rutiner som infaller vid specifika tidpunkter påverkar verksamheten och med rutiner menar vi bland annat samlingar, mellanmål och hämtningar av barn.

På Lönnskolan arbetar de med ”samlad skoldag”, som nämnts tidigare i texten och som innebär att barnen har lektioner under skoldagen som planeras och genomförs av fritidspedagoger utifrån ett fritidspedagogiskt arbetssätt. Det arbetssättet gör att

fritidshemstiden på eftermiddagen blir kortare. Rektorn Louise tycker att systemet med samlad skoldag gör att fritidshemstiden blir kort, men hon har funderingar på om det finns bättre sätt att organisera verksamheten. Fritidspedagogen Ludvig tycker också att tiden kan kännas kort, vilket han upplever att barnen blir stressade av eftersom barnen vill hinna med så mycket som möjligt under den korta tid som de själva kan förvalta på fritidshemmet. Vidare berättar både Louise och Ludvig att inom kommunen finns det ingen reglerad planeringstid för fritidspersonalen, vilket gör att det skiljer sig mycket mellan de som arbetar på

fritidshemmen. Ludvig påpekar att han inte tror att barnen känner av bristen på planeringstid i den dagliga verksamheten, men han tror att det kan vara en stressfaktor för fritidspersonalen. Louise poängterar att det behövs mer tid för fritidspersonalen till att planera, men beskriver inte hur mycket planeringstid fritidspersonalen har.

På Björkskolan ges fritidspersonalen mycket tid till planering. Rektorn Berit tycker att det är viktigt att det finns tid att kommunicera och delge varandra vad som ska göras. Berit berättar

28

att det är hon som rektor som kan se till att skapa den tid som fritidspersonalen behöver och se till att ingen stör dem under den tiden. Planeringstiden är samlad till ett tillfälle, vilket

fritidspedagogen Björn tycker är bra. Han anser att de har bra med tid till att planera

verksamheten. Björn fortsätter med att berätta att hans huvudsakliga uppgift är att finnas på fritids på eftermiddagen och att ha energi till det. Rutinerna som infaller vid specifika tidpunkter tycker Björn inte är några problem, utan han ser det som en möjlighet att samla barnen. Berit gav inga uttryck för hur de rutinerna påverkar verksamheten.

På Tallskolan tycker rektorn Tina att planeringstid för fritidspersonalen är viktigt och en självklarhet. Fritidspedagogen Therese tycker också att planeringstiden är en självklarhet för att det ska bli kvalité på fritidshemmen. Båda tycker att det skulle kunna finnas mer

planeringstid och Therese uttrycker att hon skulle vilja ha tid till att planera och diskutera mer med andra som arbetar på skolan. Tina beskriver sedan att fritidshemmen är styrda av till exempel mellanmålstider på eftermiddagen, vilket hon inte tycker är optimalt. Therese tycker att tiden på eftermiddagen är uppdelad, på grund av de rutiner som infaller vid specifika tidpunkter och speciellt kring arbetet med äldre barn. Barnen i de äldre åldrarna kommer och går hela tiden och det blir viktigt för Therese att hitta lösningar för att få så många barn som möjligt delaktiga i verksamheten.

Planeringstid förespråkar både rektorerna och fritidspedagogerna på samtliga tre skolor som en nödvändig förutsättning för att skapa en bra verksamhet. Rektorerna och

fritidspedagogerna på Björkskolan och Tallskolan har enligt deras beskrivningar snarlika upplägg angående hur planeringstiden är utformad för fritidspersonalen. För rektorerna på dessa två skolor är fritidspersonalens planeringstid viktig för verksamhetens utveckling. Båda rektorerna har sett till att fritidspersonalen fått den tid de behöver till att planera verksamheten varje vecka. På Lönnskolan finns det en vision om att det ska finnas mycket planeringstid, men tiden till att planera verksamheten är i dagsläget begränsad. Kommunen arbetar med att få fram riktlinjer för hur mycket planeringstid fritidspersonalen ska ha, men under tiden som detta arbete görs sker inga ändringar från rektorns sida. Det går att se ett tydligt samband mellan rektorerna och fritidspedagogernas resonemang. Lyfter en rektor planeringstiden och ser till att fritidspersonalen får den tid de behöver, skapas en mer positiv bild hos

fritidspersonalen och de får större motivation till att skapa en meningsfull verksamhet. Grunden för legitimering är att fritidspersonalen använder sin kompetens till att arrangera meningsfulla och utvecklande aktiviteter, utvärdera och dokumentera verksamheten (Saar m.fl. 2012, s.8-9). Fritidspedagogerna på alla tre skolor är utbildade och har kompetens att

29

skapa meningsfulla aktiviteter, men de känner att om de har för lite planeringstid drabbas verksamheten i längden.

Under en dag finns det rutiner som infaller vid vissa specifika tidpunkter som en

fritidspedagog ska förhålla sig till, vilket kräver en strukturerad och kontrollerad verksamhet (Saar m.fl. 2012, s.9). På Lönnskolan tycker både rektorn och fritidspedagogen att tiden på eftermiddagen inte räcker till. Det blir svårt att genomföra meningsfulla aktiviteter och dessutom se varje barn. Samtidigt tycker fritidspedagogen på Björkskolan att de bestämda tiderna på eftermiddagen inte är ett problem, eftersom de ser möjligheterna att använda den tiden till att möta barnen och ha samlingar. Rektorn på Tallskolan tycker inte att tiden på eftermiddagen är optimal på grund av avbrott i verksamheten och av samma skäl tycker fritidspedagogen att tiden på eftermiddagen blir uppdelad. På Lönnskolan och Tallskolan genomför fritidspersonalen meningsfulla aktiviteter mellan de rutiner som infaller vid vissa specifika tidpunkter. Saar, Löfdahl och Hjalmarsson (2012) har i sin studie sett liknande upplägg i verksamheter. Utvecklande och meningsfulla aktiviteter sker mellan de specifika tidpunkterna för olika rutiner som finns på eftermiddagarna (Saar m.fl. 2012, s.9). Till skillnad från de andra två skolorna beskriver fritidspedagogen på Björkskolan att de ser möjligheter till utveckling i de rutiner som sker vid specifika tidpunkter.

4.4.2 Den fysiska miljön

Den fysiska miljön kan definieras på flera olika sätt, rektorerna och fritidspedagogerna fick resonera och beskriva den fysiska miljöns påverkan utifrån lokalers utformning och storlek, samt skolgårdens utformning.

Den fysiska miljön på Lönnskolan tycker både rektorn Louise och fritidspedagogen Ludvig är bra, de tycker att lokalerna är varierade med stora och små rum och inbjuder till mycket. Båda två har visioner om hur den fysiska miljön skulle kunna bli bättre. Louise tycker att utemiljön kan bli mer berikande och Ludvig ser gärna att fritidshemmen är fristående från skolan. På Björkskolan tycker både rektorn Berit och fritidspedagogen Björn att den fysiska miljön är bra. Berit tycker att den är inspirerande och Björn tycker det är bra att barnen inte är kvar i sina klassrum. Berit tror att det är viktigt att fritidspersonalen kan bestämma över sin arbetsmiljö och att allt inte är statiskt.

Den fysiska miljön på Tallskolan har rektorn Tina en delad åsikt om, en avdelning är nyligen renoverad och har fått nya utrymmen, vilket hon är nöjd med och så även fritidspersonalen tror hon. De andra avdelningarna har mindre utrymme och sämre förutsättningar, vilket är ett

30

problem enligt Tina. Hon kan se att fritidspersonalen på de avdelningarna begränsar sig själva i sitt tänk för att lokalerna inte är optimala. Tina beskriver att alla avdelningar har nära till utemiljön, men det finns mest asfalt på området, vilket hon inte tycker optimalt.

Fritidspedagogen Therese ser utemiljön som ett möjligt rum att genomföra aktiviteter på när inomhusmiljön känns för trång. Therese beskriver att den fysiska miljön ofta diskuteras och är otroligt viktig, en bra miljö påverkar verksamheten, men för Therese är det viktigaste att personerna som vistas tillsammans mår bra.

Den fysiska miljön ser olika ut på de tre skolorna, men alla tycker i stort sätt att deras miljöer är bra. Rektorn och fritidspedagogen på Lönnskolan beskriver att de tycker att deras fysiska miljö är varierande, men de har visioner för hur det skulle kunna utvecklas till de bättre. Rektorn på Björkskolan tycker att deras fysiska miljö är inspirerande och fritidspedagogen tycker att det är bra att barnen inte är kvar i sina klassrum. På Tallskolan har rektorn en delad åsikt, hon tycker delvis att den fysiska miljön är bra, men att det finns utrymme till

utveckling. Fritidspedagogen på Tallskolan påpekar att den fysiska miljön är uppe för diskussion ofta på deras fritidsmöten och hon tycker att en bra miljö påverkar verksamheten positivt. Några av fritidspedagogerna ser det som en fördel att fritidshemmen har egna lokaler och att barnen får byta miljö. Rohlin (2001) beskriver att fritidshemmen ska vara ett

komplement till skolan. Fritidshemmen har ett uppdrag att få barnen att våga utforska nya miljöer och i det kunna utmana sig själv (Rohlin 2001, s.182). Det är tydligt att fritidshemmen ska vara ett komplement till skolan och inte en del av skolan, det är svårt att bedriva en

meningsfull fritidsverksamhet om den måste ske i skolans lokaler. Har fritidshemmen egna lokaler har fritidspersonalen möjlighet att utforma den fysiska miljön som de själva vill, så att den blir varierad och utmanande för barnen.

4.4.3 Barngruppens storlek

Rektorerna och fritidspedagogerna fick resonera kring hur barngruppens storlek påverkar verksamheten och skapandet av den meningsfulla fritiden.

På Lönnskolan beskriver både rektorn Louise och fritidspedagogen Ludvig att barngruppernas storlek är för stora för antalet fritidspedagoger som arbetar på varje avdelning. Louise

beskriver att de klarar av att bedriva verksamheten på grund av att alla barn inte är där varje dag och Ludvig känner en otillräcklighet när det gäller möjligheten att uppmärksamma varje barn. Louise beskriver att skolan håller sig inom kommunens riktlinjer för hur många barn det ska vara per fritidspedagog, vilket är 20 barn per vuxen i fritidspersonalen.

31

Rektorn Berits resonemang om barngruppens storlek handlar om att det ska vara rätt person på rätt plats och det ska vara rätt antal personer till rätt mängd barn. Berit beskriver att Björkskolan ligger inom ramen för kommunens restriktioner som är 17 barn per

fritidspedagog. Fritidspedagogen Björn tycker att barngruppens storlek är något som ska finnas i åtanke hela tiden, men han beskriver att det är viktigt att se vilka förutsättningar som finns i barngruppen. Björn beskriver att de har det bra bemannat på avdelningarna.

Rektorn Tina beskriver att på Tallskolan det en stor mängd barn inskrivna på

fritidshemsavdelningarna, men hon säger även att de har tittat över hur många barn där är var dag och antalet ser då annorlunda ut. Antalet fritidspersonal på avdelningarna har

dimensionerats efter antalet barn som de har per dag. Fritidspedagogen Therese tycker att barngruppens storlek påverkar och uppskattar inte när barngruppen blir för stor. Hon hade gärna sett ett tak på hur många barn som får vara inskrivna på avdelningarna. Tina säger att det förekommer en kommunal siffra med 18 barn per vuxen, men det är riktlinjer som inte följs.

I frågan om barngruppens storlek och hur den påverkar den meningsfulla fritiden tycker ingen av rektorerna eller fritidspedagogerna att gruppstorleken är optimal på deras fritidshem, men hur de arbetar på fritidshemmen utifrån barngruppens storlek skiljer sig. Rektorn och

fritidspedagogen på Lönnskolan är båda eniga om att barngrupperna är för stora men ger inga konkreta exempel på hur de arbetar med problemet. På Björkskolan ligger fritidshemmen inom ramen för hur stora barngrupperna bör vara enligt rektorn, fritidspedagogen tycker att det ska finnas i åtanke hela tiden, men att de viktigaste är att se gruppens behov och inte stirra sig blind på antalet barn. Antalet inskrivna barn är många på Tallskolan men sett per dag är antalet barn inte högt, men fritidspedagogen tycker ändå antalet är stort och hade gärna haft ett tak på barngruppens storlek. En lösning de har är att dela upp barnen i mindre grupper så att utrymmet blir större för varje barn och ljudnivån sjunker. Skolorna skiljer sig i hur de förhåller sig till barngruppens storlek och hur de arbetar för att skapa en meningsfull och meningsskapande verksamhet för barnen. Saar, Löfdahl och Hjalmarsson (2012) beskriver att fritidspedagogernas sätt att ha uppsikt över verksamheten påverkar barns utveckling. De beskriver också att fritidspedagoger har ett komplext uppdrag i sitt arbete som innehåller flera olika delar (Saar m.fl. 2012, s.9). Flera av fritidspedagogerna anser att de inte hinner med det som ska göras i verksamheten på grund av de stora barngrupperna och känner en

32

5. Diskussion

I detta kapitel diskuterar vi vårt arbete och vår arbetsprocess. Vi presenterar de slutsatser vi kommit fram till och diskuterar vår studies relevans för framtida yrke och forskning.

5.1 Diskussion

Vår studie diskuteras utifrån två utgångspunkter. Först utifrån den teoretiska förankring vi har valt att använda och sen utifrån metod och tillvägagångssätt.

5.1.1 Teoretisk förankring

Efter analysen av vårt resultat kan det konstateras att vad fritidspedagogerna och rektorerna ansåg vara meningsfull fritid kunde kopplas samman med fritid sedd som tid för aktiviteter och tid för ”nyttiga” aktiviteter (Haglund 2011, s.33-35). Rektorerna och fritidspedagogerna ansåg att meningsfull fritid skapas på fritidshemmen när barnen är delaktiga och får inflytande över verksamheten, samt när barnen får möjlighet att utvecklas. Ingen resonerar om fritiden på fritidshemmen som överbliven tid på grund av att barnens fritid ska fyllas med något meningsfullt och fritidshemmen ska inte enbart vara en plats där barnen vistats när föräldrarna arbetar. Fritid sedd som en personlig upplevelse med utgångspunkt i individens egna

upplevelser av sin fritid, överensstämmer inte med fritidspedagogernas eller rektorernas resonemang om meningsfull fritid. Barnen ska få vara delaktiga och ha inflytande över sin vistelse på fritidshemmen, men i slutändan är det vad de vuxna anser vara meningsfullt som präglar vilka aktiviteter som ska genomföras på fritidshemmen.

Fritidspedagogernas och rektorernas beskrivningar av deras arbete med att skapa en meningsfull fritid på fritidshemmen liknades mest vid erbjudanden (Saar m.fl. 2012, s.6), eftersom de vill kunna erbjuda utvecklande aktiviteter som är berikande för barnen. Skolornas arbetsätt skiljer sig dock åt i hur de erbjuder aktiviteterna för barnen och mängden aktiviteter som erbjuds. Hur rektorerna och fritidspedagogerna beskriver barnens möjlighet att välja att delta i aktiviteter skiljer sig också åt mellan skolorna. I enlighet med legitimering (Saar m.fl. 2012, s.8-9) beskriver rektorerna och fritidspedagogerna att kompetent personal gör det möjligt att skapa meningsfulla verksamheter. Rektorerna och fritidspedagogerna beskriver att vissa faktorer kan göra att arbetet blir svårare. Rutiner som infaller på specifika tidpunkter och barngruppens storlek är de två faktorer som rektorerna och fritidspedagogerna beskriver i enlighet med kontroll och det krävs att ha kontroll över de faktorerna för att skapa en