• No results found

Att formge en receptbok - är könsneutral design möjlig? / Designing a recipe book - is gender-neutral design possible?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Att formge en receptbok - är könsneutral design möjlig? / Designing a recipe book - is gender-neutral design possible?"

Copied!
40
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Att formge en receptbok -

är könsneutral design möjlig?

Rebecka Leufstadius

Design och Visuell Kommunikation

Kandidatexamensarbete i grafisk design VT 2011

Handledare Tina-Marie Whitman

K3, Malmö Högskola

Designing a recipe book -

(2)

Abstract

The aim has been to investigate and describe how gender-neutral design, concerning typefaces and colours, can be created. Based on my results I’ve designed a cover for a recipe-book to make it appealing to both women and men. I have been doing my research based on questions such as; Does feminine and masculine design, concern-ing typefaces and colours exist? And if so what characterizes it? Does gender-neutral design, concerning typefaces and colours exist? And if so what characterizes it? Is it possible to design a cover for a recipe-book in a gender-neutral way, concerning type-faces and colours?

The first part of my research consists of a literature study based on keywords such as gender, graphic design, gender theory, typeface, androgynous, visual communication, colour, shape, feminine, masculine, and book design. The second part consists of a empirical study based upon a heterogeneous sample of 311 respondents. The respon-dents responded to a survey about how they perceived different colours and typefaces from a gender perspective. The result shows that, within the target group I have cho-sen to focus on, there are colours and typefaces that are perceived as more feminine, masculine or gender-neutral than others. My design of the recipe-book becomes part of showing the results since I have based my design-decisions on the results from the literature study and survey.

Key words

Graphic design, gender, colour, typography, book design, recipe, literature

review, survey, attributes.

(3)

Innehållsförteckning

Abstract

Keywords

1 Inledning

2 Syfte/Frågeställning

2.1 Avgränsningar

3 Bakgrund

3.1 Terminologi

3.2 Kokböcker och receptböcker

3.3 Färg och typsnitt ur ett genusperspektiv

4 Metod

4.1 Litteraturstudie

4.2 Empirisk undersökning

4.3 Material

4.4 Urval och procedur

4.5 Analys

5 Resultat

5.1 Genusperspektiv och färg

5.1.1 Litteraturstudie 5.1.2 Empiriskt resultat

5.2 Genusperspektiv och typsnitt

5.2.1 Litteraturstudie 5.2.2 Empiriskt resultat

6 Designprojekt

6.1 Inlaga

6.1.1 Moodboards och inspiration 6.1.2 Illustrationer 6.1.3 Typsnitt 6.1.4 Layout

6.2 Omslag

6.2.1 Feminint 6.2.2 Maskulint 6.2.3 Könsneutralt 6.2.3.1 Typsnitt 6.2.3.1 Färg

7 Slutgiltig design

7.1 Omslag

7.2 Inlaga

8 Slutsats

9 Litteratur och övriga referenser

10 Bilagor

Sida

2

2

4

5

5

5

5

6

7

7

7

8

8

9

9

9

9

9

10

11

11

11

12

13

13

16

18

18

19

20

21

22

22

22

22

23

24

27

28

30

(4)

1 Inledning

Inspirationen till mitt examensarbete kommer från början ifrån min mamma. Hon har så länge jag kan minnas alltid lagat mat, god mat, med glädje. Både jag och min bror har fått hjälpa till i köket när helst vi har velat, något som har lett till att både han och jag har ett stort matintresse även idag. Det vi har fått ärva från vår mamma är lusten att experimentera i köket. Även om min mamma alltid sätter sin egen prägel på maten hon lagar, och sällan rättar sig helt och hållet efter ett recept, så samlar hon recept i en bok. Boken är en röd, inbunden bok med många och tunna blad i. På utsidan ser den inte ut att vara mycket för världen, den har ingen text, orna-ment eller bilder på omslaget, varken fram, bak eller på ryggen. Bristen på detaljer på utsidan har gjort att min mamma har valt att utnyttja det i sin indelning av recepten. Läses boken från ett håll möts man av maträtter av alla dess slag; fest, vardag, för- rätter, huvudrätter, plockmat osv. Läser man boken från andra hållet öppnas en värld av fantastiska efterrätter, godis och bakverk med allt ifrån småkakor till tårtor och pajer. Den ena sidan ser olika ut den andra. Det finns utrivna inklistrade recept, det finns fotografier och det finns handskrivna recept med tillhörande illustrationer. Och det är allt det här jag vill uppmuntra, skapandet och kreativiteten med och runt om-kring matlagning och bakning. Därför har jag valt att formge en receptbok.

Jag ska därför formge en receptbok där användarna kan fylla i sina egna favorit-re-cept. Målgruppen är personer som är matintresserade, kreativa och själva tycka om att bestämma och skapa innehållet i sin receptbok. Det vill säga den ska vara öppen och inbjudande till användning oavsett vilken sorts mat man vill laga och har recept till. I boken kommer det även att finnas användbar information om matlagning och bakn-ing. Så som en omvandlingstabell för ingrediensers vikt till mått och vice versa, infor-mation om årets olika säsongs-råvaror samt exempel på olika smakkombinationer och dess användning.

Mitt mål är att designen på receptboken ska kunna tilltala så många som möjligt. Jag tror att matlagning och samlandet av recept har varit en ganska typiskt kvinnlig aktivitet, men på senare tid så har matintresset i Sverige, och i många andra delar av världen ökat kraftigt, både bland kvinnor men framförallt män. I min research har jag upptäckt att de få receptböcker som finns tillgängliga på den svenska marknaden ofta är formgivna utifrån premisser om vad som är feminint. Mitt mål med min formgivn-ing av boken blir således att göra boken, och då främst omslaget, mer inbjudande för alla, oavsett kön. För att omslaget ska tilltala både män och kvinnor har jag därför i detta projekt fördjupat mig i grafisk design ur ett genusperspektiv, i huvudsak gäl-lande val av färger och typsnitt.

Jag står själv som ansvarig för projektet och har alltså ingen uppdragsgivare som jag jobbar emot. Min roll har därför varit att utveckla konceptet för boken, illustrera, formge bokens omslag och inlaga genom val av format, grid-system, typsnitt och material, samt att agera kontaktperson med tryckerier och andra utomstående aktörer.

(5)

2. Syfte/Frågeställning

Syftet är att undersöka och beskriva hur könsneutral design gällande färg och typsnitt kan skapas. Vidare är syftet att tillämpa denna kunskap i formgivningen av omslaget till en receptbok.

1. Finns det feminin respektive maskulin design gällande färger och typsnitt, och vad karaktäriserar i så fall denna design?

2. Finns könsneutral design gällande färger och typsnitt, och vad karaktäriserar i så fall denna design?

3. Är det möjligt att formge omslaget på en receptbok på ett könsneutralt sätt gällande färger och typsnitt?

Projektet består av en litteraturstudie, en empirisk undersökning och ett design- projekt. Jag har använt mig av existerande forskning och litteratur som tar upp genus-perspektiv inom grafisk design, och då i huvudsak gällande färger och typsnitt.

2.1 Avgränsningar

Formgivning av en bok innehåller flera olika moment såsom val av typsnitt, layout, färger, format, material och illustrationer för att skapa en helhet. Att studera alla dessa moment utifrån ett genusperspektiv har inte varit möjligt i denna uppsats på grund av tidsbegränsning och fokusering i frågeställningen. Därför har jag valt att avgränsa min undersökning till att enbart beröra färger och typsnitt. Förhoppningsvis kan min studie ligga som grund för framtida undersökningar avseende de andra designaspek-terna rörande bokformgivning, ur ett genusperspektiv.

3. Bakgrund

3.1 Terminologi

I denna studie definierar jag genus på samma sätt som Linda Fagerström:

”...genus uppfattas som något konstruerat och inte av naturen givet utan hela tiden ombytligt, under förändring och präglat av sociala och kulturella relationer” (Fager-tröm, 2010 sid. 20). Det är viktigt att poängtera skillnaden mellan kön och genus. Kön är det biologiska könet som man föds med och som är oföränderligt. Genus är alltså något som påverkas av förändringar och värderingar i samhället, i den sociala kontexten. Genus är således det socialt konstruerade könet.

I min studie undersöker jag eventuella skillnader mellan feminin och maskulin design utifrån ett genusperspektiv med fokus på typsnitt och färger. Jag undersöker alltså människors uppfattning om färger och typsnitt, och om de olika färgerna och typ- snitten upplevs som feminina, maskulina eller könsneutrala baserat på det svenska samhället i samtid. Med könsneutrla menar jag att de typsnitt eller färger som anses vara könsneutrala är sådana som har antingen både feminina och maskulina drag,

(6)

eller har varken feminina eller maskulina drag och på så vis inte kan tillskrivas något av de två attributen. Dessa färger och typsnitt uppfattas således som könsneutrala. Jag kommer att benämna dessa som könsneutrala och inte genusneutrala, eftersom jag upplever det som att ordet könsneutral är den vanligaste benämningen i samman-hanget, även om det är ur ett genusperspektiv och inte är rotat i vilket biologiskt kön man har.

Jag kommer även att använda mig av grafiska termer som har varit aktuella i min ut-bildning. Jag kommer således att benämna typsnitt med serifer som just ett serifsnitt och inte exempelvis antikva. Jag kommer att benämna typsnitt utan serifer som ett sans serifsnitt.

3.2 Kokböcker och receptböcker

Kokböcker säljer som aldrig förr. Vår kokbok från Norsteds förlag toppade försälj- ningslistan för facklitteratur både 2009 och 2010 (svb.se). Samtidigt menar Edouard Cointreau att en kokboks medellivslängd är cirka fyra år, detta på grund av att moderna kokböcker innehåller fler bilder än sina föregångare (Schmidt, 2005). Bilderna får även ta större plats i boken, både i fråga om storlek och antal (Carl- ström, 2010). Detta menar Edouard Cointreau bidrar till kobokens korta livslängd eftersom bilder och formgivning överlag åldras väldigt snabbt (Schmidt, 2005). Jag vill att receptboken jag formger ska skpa en relation med användaren själv skapar innehållet. Jag hoppas att receptboken kommer att användas på ett sådant sätt att användaren samlar sina favoritrecept, bland annat från kokböcker, men även andra källor, och skapar sin egen bok. På det sätter hoppas jag att det ger boken ett mervärde och gör att den kommer att glädja användaren och ägaren under en lång tidsperiod. Carlström (2010) skriver även att de nyare böckerna är bättre på att använda sig av olika typsnitt till olika typer av text såsom rubrik eller brödtext. Även färgsättningen skiljer sig åt mellan olika texttyper för att ge texten olika karaktär. Vidare föreslår hon att kokböckernas roll har förändrats till att vara mer än en bok med samlade recept. Kokboken har blivit mer av en helhetsupplevelse, framförallt estetiskt, samtidigt som den fortfarande tillhandahåller recept. Detta menar Carlström (2010) kan bero på att vi idag lätt får tag på recept från bland annat internet, gratis. ”...så ur ett logiskt per-spektiv så är det egentligen inte alls många som behöver köpa en kokbok. Det krävs istället att konsumenten faktisk vill köpa sig en kokbok” (Carlström, 2010 sid. 47). Eftersom upphovsrättsfrågan kring recept är en fråga med många svar (Administra-tion av Litterära Rättigheter i Sverige, 2007), och därför blir lite av en gråzon cirkul-erar samma recept i olika böcker (Schmidt, 2005). Ahlborg (2006) skriver att vill man laga exklusiv mat ska man hålla sina familjerecept hemliga. Även Ahlborg menar att recept idag har blivit allmängods genom böcker, tidskrifter och tv-produktioner, därför ska man idag hålla hårdare i sina familjerecept. Ahlborg menar att det inte finns något exklusivare än så, det blir ens signatur. ”Håll med om att det skulle vara en skön känsla att veta att senapsharen som väcker beundran är ditt, och bara ditt, recept. Vill man äta den igen får man komma till dig” (Ahlborg, 2006).

(7)

Idén om hemliga familjerecept tilltalar mig, och i kombination med andra favorit-recept hopsamlade från olika hörn blir det en del av konceptet som fick mig att vilja göra en receptbok. Samtidigt vill jag utforska en design av receptboken som kan tillta-la både män och kvinnor.

3.3 Färg och typsnitt ur ett genusperspektiv

4. Metod

Anledningen till att jag har valt att utforska färger och typsnitt ur ett genusperspektiv är, som jag skrev tidigare att målet med boken är att den ska kunna tilltala både män och kvinnor. Jag tror att många formgivare har en idé om vilken sorts design som riktar sig mot kvinnor, vilken design som riktar sig mot män och vilken design som riktar sig till alla. Jag ville undersöka och beskriva den kunskap som finns inom form-givning gällande färger och typsnitt och hur typsnitt och färger uppfattas av individer generellt.

I denna studie har jag valt att använda mig av två olika metoder. Valet av metoder avgörs av frågeställningens karaktär och den kunskap som man söker efter. I den här studien ansåg jag att det behövdes två metoder för att designprocessen och kun-skapssökandet skulle bli fruktbart. Den första metoden är en litteraturstudie av aktu-ell forskning och litteratur kring genus, färger och typsnitt. Dessa kunskaper är tänkta att användas vidare i formgivningen av omslaget på receptboken.

4.1 Litteraturstudie

För litteraturstudien har jag valt att följa en metod som är inspirerad av Arksey och O’Malley (2005). De beskriver en metod som heter Scoping study. Denna metod beskrivs innehålla fem olika steg som man följer i sin litteraturstudie. För litteraturstu-dien har jag valt att följa en metod som är inspirerad av Arksey och O’Malley (2005). De beskriver en metod som heter Scoping study. Denna metod beskrivs innehålla fem olika steg som man följer i sin litteraturstudie.

Dessa steg är:

1. Formulera frågeställningar. 2. Identifiera relevant litteratur och studier. 3. Urval av data. 4. Kartlägga insamlad data. 5. Jämföra, summera och rapportera resultatet. I steg två enligt Scoping study använde jag mig av sökorden genus, könsneutral, grafisk design, design, genus teori, typsnitt, androgyn, visuell kommunikation, färg, typografi, form, kvinnligt, manligt, bok formgivning. Dessa sökord har använts i olika kombinationer, och på både svenska och engelska beroende på vilka databaser och sökmotorer som har använts. Jag har lagt extra vikt vid att söka efter vetenskapliga artiklar inom området. Framförallt inom vetenskapliga tidskrifter där grafiska form-givare publicerar sina arbeten såsom Visual Communication, Technical Communica-tion och Journal of Technical Writing and CommunicaCommunica-tion.

(8)

4.2 Empirisk undersökning

Den andra metoden i denna studie var en empirisk studie med kvantitativ ansats. Denna metod valdes då det visade sig finnas sparsamt med forskning om färg ur ett genusperspektiv och väldigt begränsad forskning kring typsnitt överlag, och i synner-het i relation till mina frågeställningar.

4.3 Material

Datainsamlingsmetoden i den empiriska delen var att använda en enkät. Frågorna i enkäten hade slutna svarsalternativ och bilder. Dessa frågor behandlade färger och typsnitt utifrån ett genusperspektiv, det vill säga hur de respektive färgerna och typ- snitten uppfattades, maskulint, feminint eller könsneutralt (bilaga 1). Frågorna var gjorda så att deltagarna fick se en bild av antingen ett typsnitt eller en färgruta, mot en vit bakgrund. Sedan skulle deltagarna ranka typsnittet eller färgen en i taget, på en skala från 1 till 9 där 1 är maskulint och 9 är feminint, 5 blir således könsneutralt. Detta gör att man kan räkna ut ett medeltal som placerar typsnittet eller färgen på en skala från 1 till 9. Detta visar då den generella uppfattningen av typsnittet eller färgen. Den empiriska undersökningen är inspirerad av en undersökning gjord av Glowacki och Åkerblom (2009).

Valet av färger har jag avgränsat till de primära färgerna (röd, gul och blå), de sekundära färgerna (lila, orange och grön) samt vit, svart och rosa. Denna avgränsning har jag gjort eftersom det finns tiotusentals nyanser av färger som ögat kan uppfatta. Därtill har jag valt svart och vitt även om de inte i fysisk mening är färger så används de vid formgivning och är därför relevanta för min studie. Jag har även valt att ha med rosa i undersökningen då rosa är en av de mest associativa färgerna ur ett genusperspektiv. Valet av typsnitt har jag grundat på de familjer som typsnitt är indelade i. Typsnitten inom familjerna har olika egenskaper, men de gemensamma egenskaperna är över- vägande, därav tillhörigheten av samma familj. För att välja ett typsnitt från varje familj av de tusen och åter tusen typsnitt som finns har jag valt de typsnitt som jag upplever som klassiska och välkända baserat på litteratur av Lupton (2004) och det jag har lärt mig under min utbildning, min kunskap.

Urval av data gjordes utifrån att litteratur och forskning som svarade mot fråge- ställningarna ett och två valdes ut. Litteraturen och texterna lästes igenom ett antal gånger och jag skrev ner olika typer av memos och minneslappar under litteratur-genomgången. Därefter började jag en kategorisering av texterna, jämförde och sum-merade innehållet för att kunna summera och rapportera innehållet som svarade mot mina frågeställningar.

(9)

4.4 Urval och procedur

Urvalet bestod av ett så kallat bekvämlighetsurval med inslag av snöbolls-metoden. Ungefär 200 personer kontaktades genom facebook.com och mail. Därefter spred en del av dessa personer enkäten vidare, vilket resulterade i ett urval av 362 per-soner. Av dessa 362 enkäter var 311 fullständigt ifyllda för att kunna analyseras. De övriga 50 enkätsvaren valdes bort på grund av att de var ofullständigt ifyllda och utgör ett internt bortfall och har därför inte alls bearbetats i analysen. Det slutliga urvalet bestod således av 311 deltagare, 177 kvinnor och 134 män, ålder mellan 15 till 66 år. Deltagarna var både insatta i ämnet och amatörer vad gäller grafisk design och tillhörde en svensk kontext. Målsättningen var att nå cirka 100 personer, både män och kvinnor, och ha en åldersspridning. Enkäten gjordes online på SurveyMonkey (http://sv.surveymonkey.com/home.aspx), vilket gjorde den enkel att distribuera till olika deltagare.

4.5 Analys

Enkäterna samlades in och bearbetades för att kunna presenteras i olika diagram. Data bearbetades deskriptivt i programmet inom SurveyMonkey för att få fram antalet svar inom de olika svarsalternativen. I min analys av enkäterna har jag valt att sätta en gräns vid <50 procent för när en färg eller typsnitt ska anses neutral, feminint eller maskulint. Om mer än 50 procent av deltagarna svarar neutralt anser jag att färgen eller typsnittet i fråga tenderar att vara neutralt. Resultatet av analysen tillämpades därefter vid formgivningen av omslaget till receptboken i form av ett feminint präglat omslag, ett maskulint präglat och ett könsneutralt omslag.

5 Resultat

5.1 Genusperspektiv och färg

5.1.1 Litteraturstudie

I den litteratur jag har studerat visar det sig att det finns fler och tydligare associationer till vad som anses feminint gällande färger, än vad som uppfattas maskulint. Koller (2008) skriver i sin artikel om att rosa är den färg som har tydligast koppling till någon form av grupp, i detta fall kvinnor. Hela 76.3 procent av de tillfrågade gjorde kopplingen mellan färgen rosa och femininitet. Rosa används delvis för att förstärka de redan feminina associationerna, men även för att skapa en feminin association till en produkt som inte är stereotypiskt feminin (Koller, 2008). Men färgers mening och symbolik ändras över tid, och är beroende av den kulturella kontexten. Till exempel så symboliserar vitt oskuldsfullhet och renhet i större delen av Europa, medan i Kina och andra delar av östra Asien symboliserar vitt sorg (Kress & van Leeuwen, 2002). Att färgers symbolik även ändras över tid gäller i högsta grad rosa och blått. Detta syns till exempel på kläder, då färgerna fungerar som en social kod och positionerar individerna i relation till samhället i helhet. Rött ansågs länge manligt eftersom det

(10)

5.1.2 Empiriskt resultat

Resultatet visade att den färg som ansågs vara mest könsneutral var vit (se bilaga 2). Av deltagarna skattade 88,7 procent vit som en könsneutral färg. Andra färger som tenderar att uppfattas som könsneutrala är svart (bilaga 3) med 54,7 procent och orange (bilaga 4) med 54,8 procent. Svart har dock en svag lutning i övriga svar mot maskulint, men den sammanlagda procenten är ändå lägre än den för neutral. Orange däremot har en någorlunda jämn spridning av övriga procent på vardera sida om neutralt, mot feminint respektive maskulint. Alltså kan man dra slutsatsen att trots att det bara skiljer 0,1 procent mellan antalet svaranden på alternativet neutralt, så framkommer en tendens mot att orange är något mer könsneutralt än svart eftersom svart trots allt har en svag lutning åt maskulina associationer.

Undersökningen visade även att den färg som uppfattas som mest feminin är rosa. 43,7 procent av deltagarna skattade rosa som maximalt feminin (9 på skalan), med symboliserade blod och krig, och blått ansågs kvinnligt då färgen användes till den religiösa ikonen Jungfru Marias kläder. Efter första världskriget ändrades dock detta eftersom könsrollerna förändrades och sekularisering gjorde att det religiösa perspek-tivet hamnade i skymundan. Blått symboliserade därefter istället manliga yrken såsom marinsoldater. Oavsett mättnad blev färgen uppfattad som tydligt manlig. För att upprätthålla skillnaderna på feminint och maskulint tillskrevs den röda färgen nu feminin symbolik eftersom den redan fanns tillhands som motpol. Även rosa blev i förlängningen en feminin färg eftersom den är en ljusare, mindre mättad variant av röd (Koller, 2008).

Rosa är den färg som enligt Koller (2008) är en av de färger som minst antal personer generellt har som favoritfärg oavsett kulturell bakgrund. Detta skiftar dock mellan könen, ingen av männen i Kollers undersökning angav rosa som sin favoritfärg medan ungefär var nionde kvinna angav den som sin favoritfärg. Detta stödjs även av ytterli-gare en studie gjord av Ellis och Ficek som visar att kvinnor i allmänhet har fler olika favoritfärger sinsemellan än vad män har, men kvinnorna anger oftare rosa och lila som sina favoritfärger än vad män gör. Överlägset flest män å andra sidan anger blått som favoritfärg (45%), medan cirka en fjärdedel av kvinnorna anger blått som favorit-färg (24,9%) (Ellis & Ficek, 2001). Blått uppges även vara den favorit-färg som flest personer med västerländsk bakgrund, oavsett kön anger som favoritfärg (Koller, 2008). Den färg som flest kvinnor valde som favoritfärg var dock grön enligt Ellis och Ficeks undersökning, med 27,9 procent. Grön hamnar även som nummer två på listan över mäns favoritfärger med 19,1 procent. Jag anser att detta gör att även grönt kan räk-nas som en färg som generellt anses vara omtyckt av både män och kvinnor. De två färger som överlägset fick minst antal röster av kvinnorna var grått (0,02%) och brunt (0,5%). Hos männen var det inte en lika markant skillnad, men de två färgerna som minst antal män valde som favoritfärg var rosa (0,5%) och brunt (0,7%). Brunt ham-nar alltså näst längst ner på listan över favoritfärger hos båda könen. (Ellis & Ficek, 2001).

(11)

en sammanlagd procent på 91,3 procent deltagare som uppfattade rosa som mer eller mindre feminin (bilaga 5). Ytterligare en färg som uppfattades vara feminin var lila. Dock inte lika tydligt som rosa, men med en sammanlagd procent på 71,3 procent av svaren på den feminina delen av skalan (6 till 9), med en topp på 7 (bilaga 6). Den färg som undersökningen visade uppfattas som mest maskulin var blå med en sammanlagd procent på 75,2 på den maskulina delen av skalan (1 till 4), med en topp på 3 (bilaga 7). Toppen på 7 hos lila och toppen på 3 hos blå hade närlig-gande procentantal (26% lila, 25,1% blå) vilket gör att de är jämförbara som varan-dras motsvarighet på den feminina respektive maskulina delen av skalan. Rosa var alltså den färg som hade tydligast association med någon av polerna feminin/masku-lin, och hade ingen motsvarighet på den maskulina sidan av skalan. Detta styrker Kollers teori (2008) om att rosa är den färg som har tydligast koppling till en specifik grupp, som nämndes tidigare i texten.

5.2 Genusperspektiv och typsnitt

5.2.1 Litteraturstudie

En del forskning har gjorts angående typsnitts personligheter. Det har till exempel undersökts hur människor uppfattar texters relation till typsnitt i fråga om gemen-samma egenskaper eller personligheter. Det visade sig i en studie att när deltagarna blev ombedda att para ihop typsnitt med texter efter lämplighet stämde typsnittets tillskrivna egenskaper såsom professionellt, vänligt och våldsamt, överens med textens (Brumberger, 2003). Det har även undersökts vilka attribut typsnitt kan till-skrivas. Till exempel kom typsnittet Garamond på femte plats, av tjugofyra över mest gläd-jande, tredje plats över mest läsbart och första plats över mest attraktivt (Li & Suen, 2010). I de undersökningar jag har läst om typsnitt och deras personligheter har up-pfattningen kring dessa typsnitts personligheter och användning inte skiljt sig åt näm-nvärt mellan män och kvinnor (Brumberger, 2003; Li & Suen, 2010).

van Leeuwen (2006) föreslår att rundade former på ett typsnitt kan symbolisera mjukhet, naturlighet, organiskt, och moderlighet medan kantiga typsnitt symbol- iserar hårdhet, teknik och maskulinitet. I ett radioprogram signerat BBC pratar Peacock (i Dawn Shaikh, Audrey, Barbara S. Chaparro, & Doug Fox, 2006) om femi-nina respektive maskulina typsnitt. Då beskrevs femifemi-nina typsnitt som sans-serifer, förfinade, prydliga och eleganta. De maskulina typsnitten beskrevs i sin tur som blockiga och markerade.

5.2.2 Empiriskt resultat

Undersökningen visar att de typsnitt som uppfattas som mest könsneutrala var Didot med 74,3 procent (bilaga 8) och Baskerville med 71,7 procent (bilaga 9). Även Gill Sans (60,8%), Helvetica (60,1%), Garamond (54,8%) och Futura (52,6%) tenderar att vara neutrala. De två typsnitt som tenderar att uppfattas som mest könsneutrala är

(12)

6 Designprojekt

Den gestaltande delen av mitt projekt har handlat om att formge en receptbok. Idag finns det otaliga tidskrifter om mat, och minst lika många tv-produktioner. Tv-produktionerna i synnerhet hänvisar sina tittare till hemsidor för att finna recepten. Resultatet blir då i många fall att man antingen springer mellan datorn och köket för att läsa receptet samtidigt som man tillagar maträtten i fråga, eller att man skriver ner receptet på lappar. Även uppskattade familje-recept kanske är av intresse att samla i en bok. Jag vill ge dessa matintresserade människor en chans att samla alla dessa fantas-tiska recept i en egen bok, som blir individuell och personlig.

Jag började med att planera innehållet i boken, vilken text som ska vara med, och hur många tomma sidor som ska finnas för att kunna skriva in sina egna recept på. Efter det påbörjade jag designen av inlagan parallellt med mina undersökningar. Anledningen till att jag valde att börja med inlagan var för att jag gjorde avgräns- ningen att resultatet av mina underökningar bara skulle tillämpas på omslaget. Inlagan i boken är således inte ett resultat av mina undersökningar, eller ett svar på någon av mina frågeställningar.

Resultatet av litteraturstudien och den empiriska undersökningen har däremot legat som grund för omslagsdesignen, eftersom målet var att omslaget ska kunna tilltala både män och kvinnor. Jag har även gjort förslag på ett feminint omslag och ett maskulint omslag, även dessa baserade på resultaten av mina undersökningar, för att alltså båda serifsnitt. Gill Sans, Helvetica och Futura har svaga lutningar att uppfattas åt det maskulina hållet, medan Garamond har ganska jämnt antal svar fördelade på vardera skala om könsneutralt.

Det typsnitt som ansågs vara mest feminint var Edwardian Script ITC med en sam-manlagd procent på 82,1 procent av svaren på den feminina delen av skalan, med en topp på 7 med 25,1 procent (bilaga 10). Det typsnitt som uppfattades som mest maskulint var Lucida Blackletter med en sammanlagd procent av 59,1 procent svaren på den maskulina delen av skalan (bilaga 11). Det är alltså inte lika tydliga associa-tioner till det maskulina som Edwardian Script ITC hade till det feminina.

Detta kan anses stärka Peacocks (Dawn Shaikh, 2006) beskrivning av feminina typsnitt som förfinade och eleganta, och maskulina typsnitt som blockiga och mark-erade. Däremot stödjer det inte den källans beskrivning av feminina typsnitt som sans-serifer, tvärtom hade samtliga sans-serifsnitt en svag lutning åt att uppfattas som maskulina, även om de skattades som neutrala av majoriteten av undersökningens deltagare. Detta kan bero på den kulturella kontexten då min undersökning är gjord i Sverige. Peacock har nödvändigtvis inte samma kulturella referensram som deltagarna i min undersökning.

(13)

visa på skillnaden mellan de olika estetikerna. Genomgående genom min design-process har jag presenterat, fått feedback och diskuterat designen med mina hand-ledare Tina-Marie Whitman från Malmö Högskola och Petra Lundin, Art Director på Manifesto i Malmö.

6.1.1 Moodboards och inspiration

Jag började med att samla ihop inspirationsmaterial till boken som helhet, format, upp- lägg och innehåll, användningen av illustrationer och typografi, eventuella tillbehör och material. Det var inte enbart andra receptböcker jag tittade på och samlade ihop till en moodboard, det var även kokböcker, reseböcker, anteckningsböcker, kalendrar och andra interaktiva böcker (Bild 1). Kokböckerna valde jag på grund av deras kop-pling till matlagning och bakning. De övriga böckerna valde jag just för att de är interaktiva, och precis som med min receptbok är det användaren som till största del styr innehållet själv. Jag tittade på hur dessa är menade att används, och hur mycket vägledning användaren får i form av färdiga hierarkier på sidorna med utrymme att skriva på, eventuella anvisningar etcetera.

Bild 1. Inspirationsmaterial till kokböcker, receptböcker och interaktiva böcker.

6.1 Inlaga

När jag skulle påbörja själva designarbetet, efter att det redaktionella arbetet med texterna var på en stabil nivå, började jag med att göra ett par olika moodboards och inspirationskartor. Jag tittade även på befintliga receptböcker för att se hur de är formgivna. Detta för att bilda mig en uppfattning om vad som finns producerat, och hur. Samt för att få en bättre översikt över vad jag vill åstadkomma, hitta en riktning på mitt arbete och på så sätt lättare kunna skapa röd igenom arbetet.

(14)

Efter det fokuserade jag på inspiration till illustrationerna och letade efter bilder som kunde tänkas tilltala målgruppen, och när jag hade en hel del material såg jag två olika spår. Jag delade således in bilderna i två grupper utifrån deras visuella egenskaper. Den första gruppen utgjordes av illustrationer som enligt mig har ett manér som ofta an- vänds i samband med mat, alla bilderna porträtterade dessutom just mat på olika sätt (Bild 2). De flesta av illustrationerna såg ut att vara tecknade med blyerts eller tunn tusch, och sedan färglagda i starka färger, med någon typ av akvarelliknande färg. Bilderna var väldigt realistiska, men ändå med en känsla av barnboksillustrationer. Detta genom att vara väldigt färgglada, och genom sina rundade och organiska former i kombination med låg detaljtydlighet.

(15)

Den andra gruppen av illustrationer hade ett formspråk som jag inte har sett så ofta i böcker om mat tidigare (Bild 3), och ansåg därför att det kunde vara intressant att använda mig av just den här estetiken, för att särskilja sig från befintliga recept-böcker på marknaden. Något jag även tror att min tilltänkta målgrupp kan uppskatta. Estetiken var mörkare än den föregående gruppens och linjerna var tydligare. Dessa illustrationer var även mindre realistiska än de i den föregående gruppen på ett sätt som gör bilderna lite mystiska och mörka mer än till färgerna sett. Illustrationerna hade även olika varianter av stänk eller liknande på sig, i antingen starka färger eller svart. Denna typ av illustrationer inspirerade mig då jag tror att ett sådant bildmanér med stänk och kladd kan uppmana presumtiva användare av receptboken att själv stänka och kladda i boken. Jag tycker att receptböcker och kokböcker ska användas, och det ska synas att de används. Därför vill jag uppmuntra människor att spilla, stänka och kladda i sin receptbok genom att inspirera även dem med illustrationerna.

(16)

6.1.2 Illustrationer

Jag testade mig fram till ett bildmanér som jag tyckte passade mitt koncept med stänk och kladd och tydlig svärta. Till en början experimenterade jag med att bara teckna med blå blyerts, men jag kände att det inte blev tillräckligt kraftig kontrast (Bild 4). Jag fortsatte sedan att teckna med svart tusch för att öka kontrasten mot det vita. Till en början provade jag att även rita stänken med tusch och sedan färglägga (Bild 5), något jag släppte ganska snabbt eftersom det inte stämde överens med det manér jag var ute efter, det vill säga stänken och kladdet.

Tillslut hittade jag ett bildspråk som jag upplevde fångade känslan jag ville förmedla på ett bra sätt; inspirationen till att verkligen använda sin receptbok och tillåta den att se använd ut. Jag har således målat objekten med svart tusch på ett minimalistiskt sätt och sedan stänkt akvarellfärg på separata papper. Jag skannade sedan in de olika bilderna för att kunna arbeta vidare i Adobe Photshop och Adobe Illustrator. Genom att omvandla både tuschbilderna och akvarellstänken till vektorgrafik har jag kun-nat manipulera dem i form av färg, storlek, opacitet etcetera, utan att påverka bild-kvaliteten. Jag parade sedan ihop tuschillustrationerna med stänk som på olika sätt stärker frukten/grönsakens form, samt valt färgerna på stänken utifrån vilken färg den faktiska frukten/grönsaken vanligtvis har (Bild 6).

Bild 6. Illustration av en avokado och en tomat, till kapitlet med säsongens frukt och grönsaker.

(17)

Jag har även skannat in kryddor till avsnittet om kryddor och smaksättningar. Jag använde mig av färska kryddor för att bäst visa vilken krydda det var, och skapa en halvnaturalistisk illustration. Detta för att jag upplevde det som att illustrera kryd- dorna med samma manér som frukterna och grönsakerna skulle göra det svårt att skilja dem åt, eftersom bildspråket var så pass minimalistiskt. Anledningen till att jag valde att skanna in dem instället för att fotografera av dem var för att de oftast blir fotograferade till böcker, och även här ville jag särskilja mig från det vanliga bildmanéret som används i böcker om mat. Pressade växter i böcker är en gammal tradition som kan väcka lust till användning hos målgruppen. Jag manipul-erade sedan de skannade bilderna i Adobe Photoshop för att göra dem svartvita och öka kontrasten för att efterlikna de tidigare tuschillustrationerna. Detta för att skapa en helhet i boken och visa på ett sammanhängande koncept, men ändå skilja kapitlen åt något. Slutligen parade jag ihop bilderna på kryddorna med stänk utifrån form och färg (Bild 7).

(18)

6.1.3 Typsnitt

Jag har genom processen övervägt olika sätt att formge texten inne i boken. Det första valet var mellan att skriva texten för hand och skanna in, eller sätta texten i ett befint-ligt typsnitt, och i så fall vilket? Jag bestämde mig dock för att sätta texten i ett ser-ifsnitt eller sans-serser-ifsnitt och inte skriva för hand eller använda ett typsnitt som är tänkt att likna handskrivet på ett eller annat sätt. Detta därför att jag upplevde det som att det skulle bli för stökigt och rörigt i kombination med illustrationerna och deras redan starka karaktär. Jag anser att det blev en bättre balans mellan texten och illustrationerna genom denna kombination.

Under tiden jag gjorde min litteraturstudie så hittade jag en del artiklar om typsnitts-personligheter, som jag tidigare har nämnt under resultat (se sid 11 ). En av artiklarna beskrev typsnitt och deras egenskaper och hur deltagarna i undersökningen fick skat-ta typsnittens egenskaper utifrån en given lisskat-ta med alternativ. Resulskat-tatet visade att Garamond var ett av fem typsnitt som av de 24 typsnitten i undersökningen associ-erade mest med följande begrepp; glädjande, läsbart, självsäkert och vänligt. Det kom även på första plats över vilket typsnitt som associerades mest med begreppet attrak-tivt (Li & Suen, 2010). Min empiriska undersökning visade även att Garamond, som en representant för humanist seriferna, uppfattas som könsneutralt av majoriteten (54,8%) av deltagarna (bilaga 12). Detta gör att Garamond blir ett bra typsnitt att använda ur den aspekten också, även om det inte är avgörande rörande inlagan. Jag har valt att använda Garamond till all text i inlagan, dock i olika storlekar.

6.1.4 Layout

Jag har provat olika varianter av layout till inlagan, både flytande design och mer strikt design. I slutändan valde jag den senare eftersom den mer flytande designen kändes för rörig, det fanns ingen riktig hierarki på sidan och det var mycket som ville ha upp-märksamhet samtidigt (Bild 8).

Apelsin Avokado Brysselkål Citron Clementin Grapefrukt Jordärtskocka Kålrot Morot Pomerans Rotselleri Rättika Schalottenlök Sharon Svartrot Vindruva Vinteräpple 16 Mars Aubergine Clementin Granatäpple Gul knipplök Gurka Isbergsallad Salladslök Kajplök Knippmorot Knipprädisa Kålrot Nässla Paprika Potatis Rabarber Sparris, vit+grön Tomat Zucchini 17 April

(19)

Jag ville istället låta illustrationerna vara det som bröt det strikta och skapade liv på sidan genom sina färger och sin oförsiktiga framtoning. Jag ville låta illustrationerna vara det som bröt det strikta och skapade liv på sidan, och jag ansåg att det blev mer framträdande med en striktare layout i övrigt (Bild 9). Som kapitelindelare mellan de olika delarna av boken har jag återanvänt stänken från illustrationerna som markörer för varje del i boken, tillsammans med kapitelrubrikerna. Jag tyckte det var viktigt att följa det övergripande konceptet med stänk. Dessutom har jag använt mig av samma färger till dessa stänk som jag valde att använda till omslaget; orange, röd och grön. Detta gör förhoppningsvis att det blir en igenkänningseffekt och tydliggör ännu mer vilka färger som är i centrum. Beskrivningen av valen av färg och övrig design av omslaget finns på sidan 22.

Juni Aprikos Bigarrå Blomkål Blåbär Broccoli Dill Fikon Fläder Färskpotatis Granatäpple Gräslök Gul/röd knipplök Isbergsallad Jordgubbe 20 Knippmorot Knipprödbeta Nektarin Persika Ramslök Romansallad Ruccola Rödlök Melon Salladslök Schalottenlök Sparris, vit+grön Vitkål Juni 21

Bild 9. Färdig layout.

6.2 Omslag

Jag har valt att formge tre olika omslag baserat på mina resultat från litteraturstudien samt den empiriska undersökningen. Jag har således formgivit ett feminint präglat omslag, ett maskulint präglat omslag och sist men inte minst ett könsneutralt präglat omslag. Detta för att exemplifiera hur det skulle kunna se ut om målet var göra ett feminint, maskulint respektive könsneutralt omslag. Det är det könsneutralt präglade omslaget som slutligen kommer att användas på den faktiska receptboken då målet med detta var boken ska kunna appellera både kvinnor och män, så det omslaget har jag lagt ner mer tid på än de övriga två.

(20)

6.2.1 Feminint

Jag har valt ut en grupp med typsnitt baserat på resultaten från den empiriska undersökningen och litteraturstudien (Bild 10). Dessa val baserades på att Edwardian Script ITC, som representant för typsnittsfamiljen scripter, uppfattades som mest feminin (fig. 9). Den tidigare nämnda beskrivningen av feminina typsnitt som run-dade, förfinade, prydliga och eleganta (Dawn Shaikh et al., 2006; van Leeuwen, 2006) fanns också med i åtanke vid valen av typsnitt. Även färgen på omslaget baserades på resultaten från den empiriska undersökningen och litteraturstudien. Färgerna jag har använt till det feminint präglade omslaget är således rosa och lila (Bild 11).

Receptbok

Receptbok

Bild 10. Exempel på feminint präglade typsnitt.

(21)

6.2.2 Maskulint

Till det maskulint präglade omslaget gick jag tillväga på samma sätt som till det femi-nint präglade omslaget. Jag valde således ut en grupp typsnitt baserat på resultaten av både den empiriska undersökningen och litteraturstudien (Bild 12). Dessa typsnitt är valda eftersom det typsnitt som uppfattades som mest maskulint var Lucida Black-letter som representerade typsnittsfamiljer Black-Black-letter/frakturer, samt den tidigare nämnda beskrivningen av maskulina typsnitt som kantiga, blockiga och markerade (Dawn Shaikh et. al., 2006; van Leeuwen, 2006). Den färg som enligt undersöknin-garna uppfattades som mest maskulin var blå, så därför var det den färgen jag valde att arbeta med den som bakgrundsfärg på det maskulint präglade omslaget (Bild 13).

Receptbok

Receptbok

Bild 12. Exempel på maskulint präglade typsnitt.

(22)

6.2.3 Könsneutralt 6.2.3.1 Typsnitt

Jag valde att använda Garamond även på omslaget för att få en enhetlig design. Då jag inte hade använt något annat typsnitt i inlagan ansåg jag att det skulle bryta av för mycket med ett annat typsnitt på omslaget. Jag har enbart skrivit ut Receptbok som titel på bokens rygg samt centrerat, i höjd med den optiska mittpunkten, vilket är ungefär tio procent ovanför den geometriska mittpunkten, på bokens framsida. Jag har valt att inte skriva något på baksidan av boken i form av en förklarande text om bokens innehåll eller syfte eftersom det var min målsättning och mitt syfte att det att det skulle vara upp till var och en i målgruppen att göra den till sin egen. Jag valde istället att skriva ett förord för att förklara mitt val av examensarbete. Jag har heller inte valt att ha någon författare eller upphovsman på framsidan av samma anledning. 6.2.3.2 Färg

Till en början testade jag att använda en enda bakgrundfärg på hela omslaget och sätta titeln i en annan färg. Jag använde mig av de färger som resultaten i den empiriska undersökningen visade hade uppfattats som könsneutrala, det vill säga vit, orange och svart, i olika kombinationer. Samt de färger som min litteraturstudie visade som mest omtyckta av både män och kvinnor, det vill säga grön och röd. Blå rankades visserligen också högt som favoritfärg i den studien hos både män och kvinnor, men eftersom min enkätundersökning visade att den uppfattades som övervägande maskulin valde jag att inte använda den.

I processen bestämde jag mig dock slutligen för att ändra mig och frångå designen med enbart en heltäckande bakgrundsfärg då jag ansåg att designen inte särskiljde sig tillräckligt från andra receptböcker på marknaden, och för att jag ville använda mig av fler än två färger. Så för att knyta ihop omslaget med inlagan och den genomgående känslan valde jag att använda mig av färgstänk även på omslaget. På vit bakgrund och med svart text valde jag därför att placera ut färgstänk i orange, röd och grönt. Jag återanvände sedan dessa färger i inlagans indelning av kapitel, som tidigare nämnts (se sid 19) . Jag är medveten om att färgstänk kan föra tankarna till måleri, konst eller liknande, men jag anser att den tydliga rubriken på boken gör att man snabbt ser vad bokens användningsområde är.

7 Slutgiltig design

Till det slutgiltiga omslaget har jag valt att använda mig av en typ av linne som omslagsmaterial. Detta för att jag tycker att det ger boken en ”kökskänsla” genom att förhoppningsvis skapa associationer till bordsdukar i linne eller liknande, samt att jag hoppas att boken kommer kännas lite finare för att skapa ytterligare mervärde i boken och för att den ska kännas som något som kan vara med under flera år till skillnad från papper som lätt kan uppfattas som ett billigare, mindre slitstarkt material. Formatet jag har valt att arbeta med är stående A5. Jag valde att använda mig av ett klassiskt

(23)

7.1 Omslag

uttryck i form som en stående A5 bok för att det även är ett klassiskt mått på anteck-ningsböcker och liknande. Jag tyckte att det var ett lagom stort format då jag inte vill att boken ska ta för stor plats när man håller på att laga maten eller baka. Således blev till exempel A4 för stort. Mindre än A5 hade haft motsatt effekt, den hade blivit för liten att skriva och rita i.

(24)

7.2 Inlaga

Januari Apelsin Avokado Blodapelsin Brysselkål Citron Clementin Grapefrukt Jordärtskocka Pomerans Rättika Schalottenlök Sharon Svartrot 14 Apelsin Avokado Blodapelsin Brysselkål Citron Clementin Grapefrukt Grönkål Jordärtskocka Kålrot Morot Rotselleri Rättika Schalottenlök Sharon Svartrot Vindruva Vinteräpple 15 Februari

Säsongernas

frukt &

grönsaker

Innehåll 6 Förord Innehållsförteckning Säsongernas frukt och grönsaker Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Kryddor och smaksättning Fågel Fläsk Nöt Lamm Fisk Skaldjur Rotfrukter Vilt Grönsaker Frukt Recept 5 6 13 14 15 16 17 18 20 22 24 26 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 38 39 39 40

(25)

Nöt Anis Chili Curry Enbär Grönpeppar Kardemumma Korianderfrö Kummin Körvel Lagerblad Lingon Madeira Marsala Mörkt öl Oregano Paprika Rosmarin Rött vin 34 Lamm Curry Basilika Dragon Kanel Körvel Mejram Mynta Rosmarin Salvia Timjan Vitlök

Kryddor

&

smaksättning

(26)

Recept

Omvandlings-tabell

Omvandlingstabell 191 Volymmått, Sverige 1 deciliter (dl) = 100 ml = ca 7 msk 1 matsked (msk) = ca 15 ml = 3 tsk 1 tesked (tsk) = ca 5 ml = 5 krm 1 kryddmått (krm) = ca 1 ml 1 tekopp (tkp) = ca 2, 5 dl 1 kaffekopp (kkp) = ca 1,5 dl

Volymmått & vikt, internationella

1 cup (England) = ca 2,8 dl 1 cup (U.S) = ca 2,4 dl 1 cup (Kanada) = ca 2,3 dl 1 pint (England) = ca 5, 7 dl 1 dry pint (U.S) = ca 5,5 dl 1 liquid pint (U.S) = ca 4,7 dl 1 pound (lb) = 16 oz = 454 g 1 ounce (oz) = ca 28,4 g °F = (°C · 9/5) + 32 °C = (°F − 32) · 5/9 Mjöl Bovetemjöl 1 dl = 55 g Grahamsmjöl 1 dl = 60 g Grahamsmjöl, stenmalet 1 dl = 65 g Kornmjöl 1 dl = 55 g Majsstärkelse 1 dl = 55 g Potatismjöl 1 dl = 80 g Rågmjöl, fint 1 dl = 50 g Rågmjöl, grovt 1 dl = 55 g Rågmjöl, stenmalet 1 dl = 60 g Rågsikt 1 dl = 55 g Vetekli, fint 1 dl = 35 g Vetekli, grovt 1 dl = 20 g Vetemjöl 1 dl = 60 g Gryn

Bovete, hela korn 1 dl = 75 g Bovete, flingor 1 dl = 45 g Bulgur 1 dl = 80 g Cornflakes 1 dl = 13 g Couscous 1 dl = 80 g Grahamsgryn 1 dl = 60 g Havregryn 1 dl = 35 g Korngryn, krossade 1 dl = 70 g

Livsmedel, volymmått = vikt Temperaturomvandlare 192 Linfrö, hela 1 dl = 65 g Mannagryn 1 dl = 70 g Matvete 1 dl = 80 g Ris, långkornigt 1 dl = 85 g Ris, rundkornigt 1 dl = 95 g Råris 1 dl = 90 g Rågflingor 1 dl = 35 g Rågkross 1 dl = 65 g Vetekross 1 dl = 60 g Socker/sirap/honung Farinsocker, brun farin 1 dl = 75 g Florsocker 1 dl = 60 g Honung 1 dl = 140 g Pärlsocker 1 dl = 80 g Sirap 1 dl = 140 g Strösocker 1 dl = 90 g Vaniljsocker 1 dl = 60 g Matfett Margarin, fast 1 dl = 95 g Margarin, smält 1 dl = 90 g Olja 1 dl 1 dl = 90 g Smör, fast 1 dl = 95 g Smör, smält 1 dl = 90 g Diverse Bakpulver 1 krm = 1 g Bikarbonat 1 krm = 1 g Bönor, torkade 1 dl = 85 g Citronsyra 1 krm = 1 g Hasselnötskärnor 1 dl = 65 g Hjorthornssalt 1 krm = ca 0,8 g Kaffe, malet 1 dl = 40 g Kaffe, snabb 1 dl = 20 g Kakao 1 dl = 40 g Kesella 1 dl = 100 g Keso 1 dl = 100 g Kokos, riven 1 dl = 40 g Korinter 1 dl = 55 g Majonäs 1 dl = 100 g Mandel bitter/söt 1 dl = 65 g Mandelspån 1 dl = 30 g Ost, riven 1 dl = 40 g Pektin pulver 1 dl = 55 g Russin 1 dl = 60 g Salt, fint 1 dl = 140 g Salt, grovt 1 dl = 125 g Senap 1 dl = 110 g Ströbröd 1 dl = 55 g Tomatketchup 1 dl = 130 g Tomatpuré 1 dl = 100 g Valnötskärnor 1 dl = 40 g Ägg = ca 50 g = ca 3 msk Äggula = ca 25 g = ca 1 msk Äggvita = ca 25 g = ca 2 msk Äppelmos 1 dl = 115 g Omvandlingstabell

(27)

8 Slutsats

Jag har i mitt arbete undersökt om det finns feminin, könsneutral respektive maskulin design gällande färger och typsnitt, och vad som karaktäriserar den designen i så fall. Samt om det är möjligt att formge omslaget på en receptbok på ett könsneutralt sätt gällande färger och typsnitt. Den senare frågan har jag inte fått ett klart svar på än, det vill säga, jag har inte fått någon respons på mitt omslag ur det perspektivet, för det har jag inte undersökt. Dock har jag baserat designen av omslaget till receptboken på resultaten av min litteraturstudie och min empiriska undersökning. Förslagsvis skulle man kunna undersöka hur omslaget till receptboken uppfattas genom att använda en fokusgrupp, vilket skulle vara en relevant frågeställning som en fortsättning på denna studie.

Genom min litteraturstudie har jag kommit fram till att det finns färger som rankas högt som favoritfärger hos både män och kvinnor, framförallt grönt, men även rött. Dessa kan då ses som könsneutrala på ett inkluderande sätt.

Mina empiriska resultat visar att det faktiskt finns färger och typsnitt som uppfattas som feminina, könsneutrala respektive maskulina till en viss gräns och visar en tendens. Resultaten är till en viss del generaliserbara då urvalet var relativt stort och heterogent i alla fall avseende kön och ålder. För att stärka detta resultat behövs dock ytterligare studier, gärna med ett slumpmässigt urval i en hel population.

Denna undersökning kan med fördel således utvecklas vidare. Till exempel genom att undersöka om en texts innehåll uppfattas annorlunda vid byte av typsnitt. En sådan text skulle förslagsvis kunna vara en ”first-person” text med neutralt innehåll, och genom att ändra typsnitt se om människor uppfattar personen i texten som en kvinna eller man.

Andra områden som kan undersökas vidare i anknytning till mina frågeställningar är hur receptböcker används av kvinnor och män – finns det skillnader? Har använ-dandet av receptböcker förändrats de senaste årtiondena och i så fall hur? Det skulle även vara möjligt att applicera mina resultat på andra artefakter än en receptbok, till exempel till affischer eller broschyrer. Jag ser med fördel att min studie vidareutvecklas i olika riktningar.

(28)

9 Litteratur och övriga referenser

Administration av Litterära Rättigheter i Sverige (2007). http://www.alis.org/

index.php?id=96&static=true&parent#, 2011-04-11

Ahlborg, Karin (2006). ‘Håll recepten hemliga’ i Aftonbladet,

http://www.af-tonbladet.se/matvin/karinahlborg/article361671.ab, 2011-04-11

Aksey, Hilary & Lisa O’Malley (2005). ‘Scoping studies: towards a

method-ological framework’. International Journal of Social Research Methodology Vol

8(1), sid. 19-32.

Brumberger, Eva R. (2003). ‘The Retoric of Typography: The Awareness and

Impact of Typeface Appropriatness’. Technical Communication Vol 50(2), sid.

224-231.

Carlström, Elsa (2010). Förnuft och känsla. En studie av kokböckers visuella

kommunikation under det tidiga 90-talet och det sena 00-talet. Examensarbete i

Reklam, grafisk design och visuell kommunikation, Institutionen för

samhälls-vetenskaper, Linnéuniversitetet.

Dawn Shaikh, Audrey, Barbara S. Chaparro, & Doug Fox (2006). ‘Perception

of Fonts: Perceived Personality Traits and Uses’. Usability News, Vol 8(1).

Ellis, Lee & Christopher Ficek (2001). ‘Colorpreferences according to gender

and sexual orientation’. Personality and Individual Differences Vol. 31(8), sid.

1375-1379.

Fagerström, Linda (2010). Kön, genus och design. Om en designerroll i

förän-dring. Stockholm: Vulkan Förlag.

Glowacki, Alexander & Miriam Åkerblom (2009). ‘Könsriktad marknadsföring:

en studie om bakgrundfärgers inverkan på uppfattnignen av könsstereotypa objekt’.

Kandidatuppsats, Institutionen för psykologi, Lunds Universitet.

Koller, Veronika (2008). ‘`Not just a colour´: pink as a gender and sexuality

marker in visual communication’. Visual Communication Vol 7(4), sid.

395-423.

van Leeuwen, Theo (2006). ‘Towards a semiotics of typography’. Information

(29)

Li, Ying & Ching Y. Suen (2010) ‘Typeface Personality Traits and Their

De-sign Characteristics’. DAS ‘10, Doi> 10.1145/1815330.1815360.

Lupten, Ellen (2004). Thinking with type. A critical guide for designers, writers,

editors and students. New York: Princeton Architecural Press.

Schmidt, Lars (2005). ‘En riktigt bra kokbok anfaller dig’ på svb.se, http://www.

svb.se/nyheter/”en-riktigt-bra-kokbok-anfaller-dig”, 2011-04-11

(30)
(31)

1.

1. Hur skulle du spontant

beskriva färgen som visas

ovan? Gör en markering på

skalan

Maskulin Neutral Feminin Vit

(32)

Bilaga 2. Resultat, diagram.

Bilaga 3. Resultat, diagram.

Svart

0

10

20

30

40

50

60

Vit

0

20

40

60

80

100

(33)

Orange

0

10

20

30

40

50

60

Bilaga 4. Resultat, diagram.

Bilaga 5. Resultat, diagram.

Rosa

0

10

20

30

40

50

(34)

Lila

0

5

10

15

20

25

30

Bilaga 6. Resultat, diagram.

Bilaga 7. Resultat, diagram.

Blå

0

5

10

15

20

25

30

(35)

Didot

0

10

20

30

40

50

60

70

80

Baskerville

0

10

20

30

40

50

60

70

80

Bilaga 8. Resultat, diagram.

(36)

Bilaga 10. Resultat, diagram.

Bilaga 11. Resultat, diagram.

Edwardian Script ITC

0

5

10

15

20

25

30

Lucida Blackletter

0

5

10

15

20

25

30

(37)

Bilaga 12. Resultat, diagram.

(38)

Att få se sin färdiga bok i verkligheten, och att få hålla den i handen och dra fingertoppar-na över linnetyget på omslaget, är en obeskrivlig känsla. Att sedan se den på utställningen var fantastiskt. Upplägget på utställningen var att skapa en ”hemmamiljö” som passade utmärkt med min receptbok. Min bok delade bord med tre andra böcker som tillsam-mans låg på bordet inom sina respektive markerade områden, och tillsamtillsam-mans bildade vi ”bokgruppen”.

Bokgruppen valde att markera varje boks område genom att spraya en ruta i benvitt, med samma format som boken, plus en centimeter på vardera sida. Detta för att det tydligt skulle synas var varje bok skulle vara placerad på bordet för att hålla någon slags ordning. Vi valde att ha en soffa och två tillhörande fåtöljer placerade runt bordet för att bjuda in folk till att sätta sig ner och ta en noggrann titt på våra alster. Jag tycker att detta bidrog till en mysigare atmosfär där folk faktiskt tog sig tid att sätta sig ner bekvämt och titta på vad vi har arbetat med den här terminen.

Jag upplever att detta sätt att visa upp böckerna var mycket bättre än att varje bok skulle ha fått varsitt podium för att visas upp. Jag upplever det som att när något ligger på podium så ger det besökaren en känsla av att vara ömtåligt, och att det inte riktigt är tillåtet att röra det som ligger där. Dessutom så tar det en liten stund att bläddra igenom om bok, om man vill titta på den ordentligt, och står man då framför ett podium och gör det tror jag dels att man blir obekväm för att man känner sig i vägen, och dels så är det obekvämt att stå och bläddra i en bok en längre stund. I en soffa eller fåtölj kan man däremot i lugn och ro sitta ner bekvämt och bläddra igenom boken, utan att känna sig i malplacerad.

Vi valde att inte ha ljuset så skarpt för att skapa en behaglig läsmiljö, och vi var noga med att inte rikta några lampor så att man fick de i ögonen när man satte sig ner i soffan eller fåtöljen. I anknytning till soffgruppen med böckerna hängde vi upp ramar med våra namn och en kort beskrivning av oss och/eller projektet. Detta för att förstärka ”hem-mamiljön” och för att undvika pannåer men fortfarande göra det möjligt för oss att informera besökarna om oss och projektet.

Jag tycker att det överlag var ett väl fungerande sätt att presentera våra arbeten på, och vi fick mycket bra kritik från besökarna på vernissagen. Till en början var jag, och många med mig, orolig att det skulle bli för trångt med möblerna och för rörigt med ramarna. Men allt löste sig smidigt, vår del av utställningen hade ett tydligt koncept som genom-syrade allt. Sammantaget tycker jag att det överträffade mina förväntningar med hästlän-gder. Speciellt efter att ha sett hur mycket människor som drogs till vår del av utställnin-gen, och stannade där.

Utställning - reflektion

Rebecka Leufstadius

Design och visuell kommunikation

K3, Malmö Högskola

(39)
(40)

References

Related documents

The recipe table is one of the core parts in this application which stores all the information of all recipes. Besides the index column, there are 7 columns in this table: name,

Denna studie tittar på sambandet mellan graffiti och grafisk design ur ett postmodernistiskt perspektiv.  Graffiti är idag en konstform som generellt sätt är olaglig, vilket skapar

Matsvinnet uppstår på grund av bristen av planering gällande inköp, livsmedel hinner bli för gamla vid överinköp, maten glöms bort, bäst-före-datum misstolkas kombinerat

För att användarna av en webbsida ska kunna hitta det de söker är det viktigt att de förstår navigationen. Detta innefattar alla besökare på webbsidan, oberoende tidigare

Det bör inte vara en överraskning att hemsidor gör allt för att få sin chans när en enda framgångsrik story kan lyfta upp dem från att vara internets bottenskrap till att bli

The purpose of the current paper is to analyse the different ways colours are used on book covers to convey the content and to compare them to Kobayashi’s work in Colour scale

Ha kunskap om och kunna tillämpa grundläggande principer för layout Ha kunskap om och kunna tillämpa grundläggande principer för typografi Ha kunskap om och kunna tillämpa

Titel: Design Elements: A Graphic Style Manual Upplaga: Senaste upplagan. Förlag: