Pedagogers och barns välbefinnande i förskolan

1

Malmö högskola

Lärande och samhälle

Barn unga samhälle (BUS)

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundläggande nivå

Pedagogers och barns välbefinnande i

förskolan

Educators and child well-being in kindergarten

Marcus Hansson

Rosanna Nordahl

Lärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare Barn- och ungdomsvetenskap

2013-01-18

Examinator: Magnus Wikdahl Handledare: Johan Söderman

3

Sammanfattning

Resultaten av forskning om hälsa tyder på att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och hälsa. Utgångspunkten för denna undersökning var att vi antog att förskolor inte arbetar på samma sätt med hälsa och fysisk aktivitet eftersom de lokala strävansmålen ser olika ut. Syftet med studien är att undersöka och synliggöra hur pedagoger talar om och arbetar för att realisera strävansmålen inom hälsa och fysisk aktivitet i förskolan. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur talar pedagoger i förskolan kring hälsa och fysisk aktivitet och Hur uttrycks detta i det konkreta arbetet i barngruppen?

I studiens teoretiska del klargörs de centrala begreppen hälsa, fysisk aktivitet, lek och hälsofrämjande arbete samt miljöns betydelse för barns hälsa. Uppsatsens empiri bygger på observationer på en förskola samt intervjuer med förskolelärarna. Förskolan ligger i utkanten av en större sydsvensk stad. Vi har valt att intervjua förskolelärare som arbetar med barn i olika åldersgrupper då det finns olika arbetsätt beroende på vilken ålder barnen har.

Vi genomfört intervjuer med två pedagoger som arbetar på samma förskola och i samma arbetslag. De valda pedagogerna arbetar i olika barngrupper med åldrarna 1-3 respektive 3-6 åringar, men tillhör samma arbetslag.

Uppsatsen visar att pedagogerna har ett helhetsynsätt när det gäller hälsa som påverkas av sampelet mellan människor och omvärlden. Den konstaterar även att pedagogerna menar att fysisk aktivitet innebär rörelse utan några specifika rörelsemönster. Helhetssynen påverkar verksamhetens aktivitets utformning då pedagogerna väljer att arbeta med övningar som minskar stress. Åsikterna om den fysiska aktiviteten kan möjligen bidra till att det inte anordnas så mycket planerade aktiviteter som kunde varit möjligt

4

Förord

Med utgångspunkt i våra gemensamma erfarenheter från ämnet idrott och hälsa frambringades ett engagemang. Engagemanget resulterade i att vi ville fördjupa oss i ämnet och undersöka hur hälsa och fysisk aktivitet används i förskolan och vilken relevans det har för vårt kommande läraryrke. I samförstånd med varandra valde vi hur undersökningen skulle genomföras och delas upp mellan oss. Vi valde att tillsammans genomföra alla moment arbetet igenom för att få en jämn och varaktig arbetsfördelning mellan oss.

Vi vill tacka pedagogerna som deltagit i vår undersökning. Vi uppskattar att vi fått besöka er och vi är tacksamma för ert deltagande. Vi vill även tacka vår handledare Johan Söderman som funnits som stöd och gett oss tips och idéer under hela resan.

Examensarbetet är skrivet i samförstånd med varandra och alla beslut kring detta har vi gjort tillsammans. Således tar vi gemensamt ansvar för denna undersökning.

/ Malmö 2013-01-20

5

Innehållsförteckning

1. Inledning………7

2. Syfte och frågeställning………9

3. Tidigare forskning och teoretisk ansats………10

3.1.Hälsa och fysisk utveckling………10

3.2.Teorier kring hälsa.……….11

3.3.Fysiska aktiviteter och barn……….12

3.4.Lek som ingång till hälsofrämjande arbete……….13

3.5.Miljöns betydelse för barns hälsa………14

3.6.Teorier kring lek ur ett hälsoperspektiv………..15

4. Metod………16 4.1.Metodval………..16 4.2.Kvalitativ intervju………...17 4.3.Observation……….17 4.4.Urval………18 4.5.Genomförande……….19

4.6.Bearbetning av insamlat material..………..20

4.7.Reflektion kring genomförandet……….20

4.8.Forskningsetiska principer………..21

5. Resultat och analys………..22

5.1.Pedagogernas berättelser om hälsa och fysisk aktivitet...………...22

5.1.1. Respondenternas definition av hälsa………22

5.1.2. Betydelsen av stresshantering………...23

5.1.3. Aktivitetens betydelse………..24

5.1.4. Miljöns betydelse………..25

5.1.5. Betydelsen av relationer………...26

5.2.Hur synen på hälsa och fysisk aktivitet uttrycks i arbetet med barngruppen….….27 5.2.1. Gruppens betydelse………..27

5.2.2. Pedagogens betydelse………...28

5.3.Slutsats av resultatet………29

6. Slutsatser och diskussion………32

6.1. Diskussion kring undersökningens resultat………33

6.2. Framtida forskning……….34

7

1.Inledning.

En allmän diskurs i dagens samhälle betonar sambandet mellan hälsa och fysisk aktivitet. Det finns larmrapporter om att för mycket stillasittande leder till övervikt och ohälsa, samtidigt som forskning länge belagt ett positivt samband mellan fysisk aktivitet och hälsa. Det är därför viktigt att barn erbjuds möjlighet att bli upplysta om hur hälsa och fysisk aktivitet påverkar dem genom livet. Carl-Johan Sundberg, läkare och docent vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska institutet i Stockholm, menar att motion som en del av en god hälsa kan förlänga livet med sex till nio år (Sundberg efter Johansson, 2009).

Enligt Ingegerd Ericsson (2005) som är filosofie doktor i pedagogik och tjänstgör som universitetslektor i idrottsvetenskap på Lärarutbildningen, Malmö högskola, är fysisk aktivitet en väsentlig del för hur vi utvecklas som människor och hur vi uppfattar oss själva. Hon menar även att rörelse och lek stärker benstommen, utvecklar muskelkraften och uthålligheten samt förbättrar balansen och koordinationsförmågan.

Forskning visar även att om man är fysiskt aktiv i tidig ålder finns det en stor chans att man är fysiskt aktiv även som vuxen (Winroth & Rydqvist, 2008). Detta innebär att det är av avsevärd vikt att skapa en positiv inställning till hälsa och fysisk aktivitet i tidig ålder. I dagens samhälle är det vanligt att föräldrar arbetar heltid, vilket medför att deras barn tillbringar mer tid i institutioner som förskola och skola. I slutändan medför detta, som vi ser det, att förskolan och skolan borde har en central betydelse för barns inställning till hälsa och fysisk aktivitet.

Enligt gällande läroplanen Lpfö 98 (2010) ska förskolan sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning, samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande.

Mot denna bakgrund bestämde vi oss för att undersöka hur hälsa och fysisk aktivitet uppmärksammas på förskolan och hur man arbetar mot strävansmålen.

Vi kan anta att alla förskolor inte arbetar på samma sätt mot strävansmålet eftersom det bryts ner och tolkas på olika sätt i de lokala arbetsplanerna. Oavsett på vilket sätt strävansmålen bryts ner och tolkas är det hälsa och fysisk aktivitet som är det betydelsefulla innehållet.

8

Valet av att ha hälsa och fysik aktivitet som grund för vårt examensarbete bottnar i att vi har ett gemensamt intresse för fysisk aktivitet och anser att det är viktigt att ha en god hälsa. Vi har båda två läst kursen Lek rörelse och hälsa I och II som sidoämnen på Malmö högskola, och kände att vi ville skriva vårt examensarbete med utgångspunkt i hälsa och fysisk aktivitet. Anledningen till att vi valt att göra just denna undersökning om hälsa och fysisk aktivitet i förskola är dess relevans inför vårt kommande läraryrke. Därför vill vi undersöka hur pedagoger som arbetar på en specifik förskola talar och arbetar för att realisera strävansmålen inom hälsa och fysisk aktivitet.

9

2.Syfte och frågeställningar.

Huvudsyftet med detta examensarbete är att undersöka och synliggöra hur några utvalda pedagoger talar om och arbetar för att realisera styrdokumentens strävansmål inom hälsa och fysisk aktivitet i en förskola.

Undersökningen grundas på följande frågeställningar:

• Hur talar pedagoger i förskolan kring hälsa, fysisk aktivitet och välbefinnande? • Hur uttrycks detta i det konkreta arbetet i barngruppen?

10

3.Tidigare forskning och teoretisk ansats.

I föreliggande kapitel presenterar och beskriver vi olika definitioner av hälsa och vad forskning säger om begreppet hälsa, barns fysiska och psykiska utveckling, barns och vuxnas behov av fysisk aktivitet under livet, lekens och förskolemiljöns betydelse för att hålla barnen fysisk aktiva. Vidare skriver vi om den teoretiska ansats som genomsyrar undersökningen.

3.1. Hälsa och fysisk utveckling.

Hälsa är ett välanvänt begrepp i dagens samhälle, för att förtydliga begreppet har vi valt att använda oss av Fereshteh Ahmadi som är professor i sociologi vid högskolan i Gävle och hennes tolkning av WHO:s begreppsförklaring av hälsa.

Världshälsoorganisationen (WHO) definierar hälsa med hänsyn till välbefinnande. Definitionen är då högsta möjliga välbefinnande hos den enskilde individen, fysiskt, andligt, psykiskt och socialt och inte enbart i frånvaro av sjukdom. Under senare år har denna definition, som kanske är den mest kända och citerade, modifierats för att inkludera förmågan att leva ett socialt och ekonomiskt produktivt liv. WHO.s definition saknar inte kritiker. En åsikt är att hälsa inte kan definieras som ett tillstånd. Hälsa bör betraktas som en process av kontinuerlig anpassning till de pågående förändringar som sker i livet. WHO:s definition anses därför av många vara ett idealistiskt mål snarare än en realistisk framställning. (Ahmadi 2008, s. 23).

Jan Winroth som arbetar som universitetslektor vid Högskolan Väst och Lars-Göran Rydqvist som arbetar som lärare och handledare på Riksidrottsförbundets utvecklingscentrum på Bosön (2008) menar att hälsa måste ses som ett samspel mellan individ och samhället, deras egen definition av hälsa är ”

 Hälsa är att mår bra.

 Att ha tillräckligt med resurser för att klara av vardagens krav.

 För att kunna förverkliga personliga mål. (Winroth & Rydqvist 2008, s14).

Hälsa kan därmed beskrivas som ett samspel mellan flera skilda faktorer. Det ter sig naturligt att dela in begreppet hälsa i två kategorier, psykisk och fysisk hälsa. Den psykiska hälsan

11

påverkas av faktorer som till exempel omgivning, familjesituation, arbete, relationer och det sociala nätverket. De fyra största faktorerna som används för att definiera fysisk hälsa är kondition, styrka, rörlighet och koordination. Dessa fysiska faktorer bildar grunden för hur vi mår mentalt. Fysiska behov som motion, sömn, mat och dryck är också påverkande faktorer för hälsan. (Winroth & Rydqvist, 2008).

Barns fysiska utveckling delas ofta in i olika delar beroende på vad som sker rent biologiskt. Barn går igenom samma utvecklingsfaser men det kan variera mycket på när det händer rent åldersmässigt. Att se barns utveckling som en helhetsbild är optimalt då en förbättrad egenskap oftast påverkar andra egenskaper positivt. Barn i treårsåldern fram till skolådern är synnerligen aktiva, nyfikna och undersöker aktivt sin omgivning. Före puberteten hos barn är det bara en liten eller näst intill obefintlig skillnad mellan pojkar och flickor i deras muskelmassa (Annersted, Gjerset och Svendsen, 1997).

Enligt Winroth och Rydqvist handlar psykiskt hälsa om att aktivt samspela tillsammans med omgivningen, att ha ork att göra saker, att vara positiv och se potentialer, att begripa omvärlden, att ha en känsla av att man kan påverka sin situation och att man har mål som man vill uppnå. Grunden för psykisk hälsa kan därmed definieras som en balans mellan det man vill uppnå och det man har uppnått. Enligt Claes Annerstedt som arbetar som professor vid Norges Idrottshögskola i Oslo och samtidigt universitetslektor i pedagogik vid Göteborgs universitet, Asbjörn Gjerset som arbetar som försteamanuensis i idrott och träningslära vid Norges idrottshögskola och Tom Morten Svendsen som arbetar som tränare för det Norska juniorlandslaget i handboll (1997) är den psykiska utvecklingen mer miljöberoende än den fysiska.

3.2. Teorier kring hälsa.

Tankarna att se hälsan ur ett helhetsperspektiv, att kropp och själ ses som två sambundna enheter, förekommer så långt tillbaka som till den antika Grekland då Platon var en anhängare av detta synsätt (Ahmadi, 2008). Lennart Nordenfelt är professor i medicinens filosofi och etik och har utarbetat två utgångspunkter kring hälsa och hälsoarbete. Han kallar perspektiven det biologiska och det holistiska. Det biologiska sättet att se på hälsa innefattar den medicinska vetenskapen där Nordenfelt använder begrepp från biologi, kemi och statistik. Fokus ligger på människan som en biologisk varelse där normalvärden är det centrala i

12

hälsofrågan. Det holistiska sättet att se på hälsa innebär att hälsa inte ses utifrån en biologisk grundtanke utan som ett förhållande mellan hälsa och hela människans liv och omvärld. Begrepp som är betydelsefulla utifrån det holistiska synsättet är:

 Fysisk hälsa – kroppens mekaniska funktion.

 Psykisk hälsa – förmåga att tänka klart och sammanhängande.

 Emotionell hälsa – förmåga att uppleva känslor och kunna uttrycka dessa på ett passande sätt. Det innefattar även stresshantering, spänning, depression och ångest.

 Social hälsa – förmåga att skapa och hålla relationer vid liv.

 Andlig hälsa – förmåga att uppnå sinnesfrid och känna ro i själen.

 Samhällsbetingad hälsa – begreppen i det tidigare omfattar hälsa på individnivå. Människors hälsa är likväl starkt kopplad till omvärlden.

Begreppen är betydelsefulla för att skapa en helhetsbild av det holistiska synsättet, man ser sambandet mellan hälsa och människors liv och omvärld. Den dominerande tanken i den holistiska ansatsen är Nordenfelts tanke om en människas förmåga att uppnå vitala mål. Han ser dessa vitala mål som det som leder människan till det han benämner som minimal lycka. (Ahmadi, 2008). Nordenfelt menar att en människa som är frisk och lever under rimliga omständigheter kan uppnå sina vitala mål. Det vitala målet är nödvändigt för att människan ska leva ett minimalt anständigt liv, dvs. mer än att endast överleva. Fysisk aktivitet och psykisk hälsa är betydelsefullt för en människa, men det är lika betydelsefullt att ha ett jobb och tak över huvudet menar Nordenfelt (Ekberg & Erberth, 2000).

3.3. Fysiska aktiviteter och barn.

Enligt Jan-Eric Ekberg som är verksam vid Malmö Högskola som universitetslektor med inriktning mot pedagogik och Bodil Erberth som arbetade vid lärarutbildningen på Lunds Universitet (2000) påverkas barns fysiska aktiviteter av en mängd olika faktorer. Det är dock inte känt hur stor mängd och vilken sorts aktivitet som är hälsofrämjande i de tidiga barndomsåren. Det är mer betydelsefullt att barn i verkligheten utför fysiska aktiviteter än vilka aktiviteter de utför. Barns aktivitetsmönster är mer oregelbundet i förhållande till vuxnas, därför ska inte vuxnas träningskriterier användas på barn. Barn utför de flesta

13

aktiviteter med låg hjärtfrekvens och det finns inte någon större skillnad mellan könen. Enligt forskning finns ett möjligt samband mellan fysisk aktivitet som barn och fysisk aktivitet som vuxen. Såhär beskriver Ekberg och Erberth sambandet:

Ett av de primära värdena i att uppmuntra barn till fysiska aktiviteter ur ett livslångt perspektiv är förväntningarna att man även ska fortsätta att vara fysiskt aktiv som vuxen. Förutsättningarna för en aktiv livsstil är däremot inte kända. Ofta menas det att deltagande i skolidrott och idrottslektioner i skolan är viktiga faktorer för att främja en mer aktiv livsstil i vuxenlivet. Innehåll och kvalitét i de erfarenheter man får under barndomen kan påverka deltagande i fysiska aktiviterer under vuxenåldern. Aktiviteter som inte kräver ett lag genomförs förmodligen med större lätthet genom livet. Idrottsundervisning som är kvalitativt ”bättre” kan resultera i regelbunden aktivitet som vuxen. (Ekberg & Erberth 2000, s. 63)

Även Powell och Dysinger har gjort granskningar av litteratur och olika undersökningar kring sambandet mellan fysisk aktivitet som barn och en fortsatt fysisk aktivitet som vuxen. Forskningsresultatet presenterade Powell och Dysinger i sin rapport till U.S. health and human services där det framkommer att det finns en tendens till samband mellan fysisk aktivitet som barn och en fortsatt fysisk aktivitet som vuxen (Powell & Dysinger, 1987).

3.4. Lek som ingång till hälsofrämjande arbete.

Det finns ett tydligt samband mellan lek och fysisk aktivitet för barn i tidig ålder. (Grindberg & Jagtøien, 2000:16).

Enligt Grindberg och Jagtøiens tolkning av Lars Bergs teorier om lek är leken svår att beskriva eftersom leken är omfattande. Betydelsefulla delar av leken är att den är frivillig och ger utrymme för fantasi, kreativitet och skapande. Lek är en stor del av barns liv och kroppen används som ett redskap till lek, därför är även kroppen betydelsefull i barns lek. Det finns attraktiva inslag i leken som är synnerligen viktiga för barnens engagemang i leken:

 Leken är motiverad inifrån.

 Barnen styr själv över reglerna i leken.

 Leken sätter den verkliga världen ur spel; den innebär att låtsas som om.

 Leken är att använda vad man redan kan eller har.

14  Det är spännande att leka.

 Lek är att skapa situationer i stunden.

 Att leka är att befinna sig i ett meningsfullt sammanhang. (Grindberg & Jagtøien, 2000).

Ericsson (2005) skriver om den spontana aktiviteten/ leken som uppstår under skoldagen. Hon menar att det är viktigt som vuxen att ta tillvara på barns naturliga lekrörelse och aktiviteter då den oftast uppkommer spontant. Ericsson anser även att lek ska ses som ett redskap till fysisk aktivitet. Ur den fysiska aktiviteten utvecklar barn en känsla av tillit till hela kroppen vilket leder till utveckling av de motoriska färdigheterna.

3.5. Miljöns betydelse för barns hälsa.

Lars Owe Dahlgren som är verksam som professor i pedagogik vid Linköpings universitet och Anders Szczepanski som är verksam som enhetschef och ansvarig för Centrum för Miljö- och Utomhuspedagogik (CMU) vid Linköpings universitet (1997) menar att innemiljön och utemiljön som barn lever i är av betydelse för barns hälsa. Förskolegården ska inbjuda till lek och rörelse så barnen lätt kan vara aktiva. Utevistelse är en bidragande faktor till friskare och lugnare barn och även att antalet konflikter minskar. Därför är möjligheten till grönområden betydelsefullt. Barn leker mer varierade när de har tillgång till skiftande utomhusmiljöer. Ericsson (2005) anser att förskolegårdar behöver utrustas och förnyas så att de inbjuder och inspirerar till fysisk aktivitet. Hon menar att miljön ser olika ut på olika förskolor och att de har olika förutsättningar till att inbjuda barn till mer fysisk aktivitet medan andra har det inte. Enligt Dahlgren och Szczepanski, (1997) är även innemiljön viktig för barns hälsa. Ljus, ljud, temperatur, färger och möblering ska vara lämpad efter barngruppen.

I boken ”Inneboken” skriver man om det komplexa sambandet mellan miljö och hälsa. Innemiljön är mycket påverkad av lufttillförseln. Det är viktigt att ha detta i åtanke när man skapar en innemiljö ur ett byggnadskonstruktionsperspektiv. Luftkvalité i inomhusmiljö brukar användas som ett uttryck för luftens innehåll av föroreningar och som ett utryck för hur människor uttrycker sina upplevelser av luften i form av exempelvis lukt och irritation. Att

15

inte blockera ventilationer eller fönster av något slag blir viktigt när vi talar om hälsan i innemiljö (Socialstyrelsen, 1998).

3.6. Teorier kring lek i ett hälsoperspektiv.

Donald W Winnicott, en engelsk barnläkare, menar att de psykodynamiska teorierna lägger stor vikt vid barndomen och att barndomen blir nyckeln till människans beteenden och psykiska hälsa framöver i livet. Utvecklingen är beroende på hur de vuxna i barnets omvärld tillgodoser barnets behov. Inom den psykodynamiska utvecklingsteorin har både arvet och miljön betydelse. Arvet ger oss drifterna men miljön lär oss handskas med dem. Winnicott tolkade leken som en viktig del av barnens psykosociala utveckling och att den äger rum inom ett psykologiskt område som han valde att kalla mellanområdet. Mellanområdet är det psykologiska området mellan den inre fantasin och yttrevärlden. Winnicott uppmärksammade även att leken innehåller barns sätt att bearbeta och att analytiker måste uppleva det som en självklarhet att gå in i leken och bli bekant med barnen i deras värld (Winniicott efter Hwang & Nilsson, 2003).

Lev Vygotskij, psykolog, pedagog och filosof som har varit inflytelserik inom den moderna utvecklingspsykologin och pedagogiken, anser att lek är en social process som tränar regeltillämpning, verklighetsuppfattning och sociala roller. Vygotskys tankar om att socialt samspel är centralt för människans utveckling ledde fram till hans tankar om proximal utveckling. Den proximala utvecklingen är en utvecklingszon där barn kan pröva tankar och färdigheter. Leken tillhör en utvecklingszon där barn tillägnar sig kroppsliga färdigheter t.ex. att gå balans, springa ikapp, hoppa i vattenpölar och rulla runt (Vygotskij efter Smidt, 2010).

Vårt val av litteratur har underlättat och berikat oss med information till våra forskningsfrågor så att vi med hjälp av litteratur kunnat koppla, stödja eller se olikheter i vad teorier har att säga om vårt forskningsområde.

16

4.Metod.

I föreliggande kapitel beskriver vi vårt tillvägagångsätt gällande valet av metod. Vi presenterar även hur insamlingen av vårt empiriska material gått till. I den avslutande delen skriver vi om våra reflektioner kring genomförandet och redogör för de forskningsetiska principer vi följt.

4.1. Metodval.

Vi har valt att använda oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med observationer som ett komplement, och utgår således från en kvalitativ forskningsansats. Bo Johansson och Per Olov Svedner hävdar att kvalitativa observationer tillsammans med kvalitativa intervjuer förmodligen är den mest givande metoden vid examensarbeten på lärarutbildningen, eftersom den utförliga information man samlar in om enstaka fall i högsta grad blir relevant för läraryrket. Anledningen till denna relevans är kopplingen mellan närheten till individen som finns inom läraryrket och den utförliga information man samlar in om enstaka fall (Johansson & Svedner, 2004).

Väljer man att använda sig av kvantitativa studier får man ett objektivt insamlande av data för eventuell statistisk analys. Metoden lämpar sig bäst för att ta fram kunskap och intresse kring produkter och liknande. Det är ofta en stor folkmängd som deltar i en kvantitativ studie (Bryman, 2011).

Vårt syfte med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger talar om och arbetar kring hälsa och fysisk aktivitet i förskolan. I linje med Johansson och Svedner (2004) anser vi att det är mest lämpligt att använda kvalitativa intervjuer och kvalitativa observationer eftersom vi fördjupar oss i hur pedagoger talar och arbetar.

Genom att använda mer än en metod uppnås säkrare resultat. Om de använda metoderna visar på samma typ av samband får man ett mer tillförlitligt underlag för sina slutsatser (Johansson & Svedner, 2004). Även Alvesson och Sköldberg (1994) talar om så kallad metodtriangulering: att undersöka ett problem med hjälp av flera metoder i syfte att öka tillförlitligheten i forskningen.

17

4.2. Kvalitativ intervju.

Eftersom vi ska ta reda på respondenternas uppfattningar och personliga åsikter ska vi således använda oss av kvalitativa forskningsintervjuer. Kvalitativa intervjuer kan struktureras och genomföras på flera sätt t.ex. strukturerad intervju, samtalsintervju, gruppintervju, ostrukturerad intervju samt semistrukturerad. Som vi tidigare nämnt kommer vi använda oss av semistrukturerad intervju (Larsen, 2009).

Vi vill få våra respondenter att berätta om sina tankar kring hälsa och fysisk aktivitet i förskolan och lade därför upp en semistrukturerad intervju för att kunna ställa följdfrågor som öppnar upp för diskussion (Larsen, 2009). Detta innebär att vi utgår från en intervjuguide med ett antal förbestämda frågor avsedda att hålla tråden, men att plats också finns för spontana kommentarer och vidareutveckling.

Kvalitativa intervjuer har fått kritik för att vara idealiserande och individualiserade. De fokuserar för mycket på enskilda personers åsikter och åsidosätter sociala och materiella strukturer. Man bör ha detta i åtanke när man tolkar och analyserar sitt material för att utjämna bristerna i metoden (Repstad, 1999).

4.3. Observation.

För att undersöka hur pedagogerna på förskolan arbetar för att realisera strävansmålen inom hälsa och fysisk aktivitet i deras naturliga miljö använde vi oss av observationer. En observation är en studie av människor som syftar till att se vilka situationer människor naturligt möts i och hur de uppför sig i sådana. Genom observation kan man upptäcka betydelsefulla delar av ett fenomen som gör att det blir ett starkare helhetsintryck i undersökningen (Repstad, 1999). Som observatör samlar man in information kring olika händelser och kan välja att göra det på flera olika sätt. Observatören kan vara allt från fullt delaktig i händelsen till att endast vara en åskådare (Merriam, 1994).

Alan Bryman menar att forskares värderingar och förutfattade meningar inte går att undvika när man utför en observation, en observatör kan välja att fokusera på något specifikt vid en observation men kan aldrig vara värderingsfri. Forskare har blivit alltmer benägna att varna läsarna för eventuella förvrängningar och förutfattade meningar, och hur dessa kan påverka

18

resultatet (Bryman, 2011). Att som forskare vara medveten om detta, stärker tillförlitligheten på undersökningen.

I vår studie har vi använt oss av så kallad osystematisk observation, vilket innebär att observatören är förhållandevis osynlig. Vi förde anteckningar under observationen för att enklare återkoppla till situationen vi ett senare tillfälle. Repstad (1999) menar att risken med passiv observation är att aktörerna känner att det bara är de som ska lämna ut sig, detta kan skapa osäkerhet och eventuellt aggression hos aktörerna. Det har visat sig att en tillbakadragen passiv forskare i hög grad påverkar aktörerna negativt och kan skapa osäkerhet, som även en aktiv observatör kan.

Det finns flera sätt att använda sig av observation t.ex. kontrollerade observationer, videoobservation, fältundersökningar, öppen observation, dold observation samt osystematisk observation (Larsen, 2009).

4.4. Urval.

Mot bakgrund av syftet med undersökningen ville vi intervjua två pedagoger som arbetar på samma förskola och i samma arbetslag. De valda pedagogerna jobbar i olika barngrupper med åldrarna 1-3 respektive 3-6 åringar, men tillhör samma arbetslag. Vi valde att intervju pedagoger som arbetar med barn i olika åldersgrupper då det finns olika arbetsätt beroende på vilken ålder barnen har. Förskolan ligger i utkanten av en större sydsvensk stad. Vi använder oss av denna förskola i undersökningen för att de har en hälsofrämjande arbetsprofil och ett av deras prioriteringsmål är hälsa och miljö. Området som förskolan är placerad på är ett lugnt villaområde med lite trafik. På förskolan finns det möjligheter att lämna förskoleområdet och vara i närområdet. Förskolan har delvis valts eftersom vi skapat en viss kontakt med barn och personal sedan tidigare. Detta innebär att vi har gjort både ett strategiskt och ett bekvämlighetsval som innebär att vi själva har valt ut förskolan och respondenterna (Bryman, 2011).

19

4.5. Genomförande.

Vi hade tidigare skapat kontakt med förskolan, vi frågade pedagogerna personligen om de skulle kunna tänka sig ställa upp på en intervju gällande hälsa och fysiska aktivitet i förskolan. Vi gav i samband med detta ut ett dokument som vi själva skrivit angående syftet med intervju som en del i vårt examensarbete. Vi förklarade att informationen från intervju kommer att behandlas konfidentiellt och att det även skulle få skriva på ett intyg gällande detta. Vi genomförde intervjuer med pedagogerna var och en för sig vid två olika tillfällen, och samtidigt spelade vi in med diktafon. Vid båda intervjutillfällena använde vi oss av utarbetade intervjufrågor (se bilaga 1). Innan vi började intervjun fick deltagaren skriva på ett intyg gällande hanteringen av undersökningen (se bilaga 2). Vid intervjutillfälle ett satt vi vid ett stort runt bord inne i ett personalrum som var starkt upplyst av lysrör. Vi upplevde att stämmingen inför intervjun var en aning stressad eftersom det rum vi hade planerat att vara i plötsligt blev upptaget på grund av ett möte, samt att pedagogen precis hade kommit tillbaka till förskolan från sin rast. Intervjun tog 30 min. Vid intervjutillfälle två satt vi i ett avslappningsrum som finns på förskolan med dämpat ljus. I avslappningsrummet fanns det en soffa, saccosäck och en massagestol. Inför detta tillfälle småpratade vi med respondenten cirka 10 minuter före intervju och det verkade som det underlättade stämmingen. Intervjun tog 40 minuter.

Nedan kommer vi att beskriva respondenterna, vi använder oss av fiktiva namn.

Pedagog ett kommer från och med nu att kallas för Pia. Pia är i femtioårsåldern och tog förskollärarexamen på lärarhögskolan på 1980-talet. Pia har jobbat på den aktuella förskolan i mer än 15 år och har arbetat inom kommunen under hela sitt arbetsliv.

Pedagog två kommer från och med nu att kallas för Pernilla. Pernilla är i trettioårsåldern och tog sin lärarexamen på lärarhögskolan på 2000-talet. Detta är hennes andra anställning och hon har varit verksam vid förskolan i mindre än 10 år.

Observationerna har ägt rum vid tre olika tillfällen och två av dessa situationer var planerade. Vårt fokus under observationerna var på hur pedagogerna arbetar kring hälsa och fysisk aktivitet på förskolan. Vi antecknade hur miljön runt omkring aktiviteten såg ut, samt ålder på de involverade och hur många som var deltagande. Vid de två första tillfällena var vårt mål att observera genom att använda osystematisk observation, vilket innebär att observatören är förhållandevis osynlig. Vi förde anteckningar under observationen. Vi valde att fokusera på

20

kommunikationen mellan barn och pedagoger både verbalt och icke verbalt. Vi ville få fram hur kommunikationen mellan pedagogerna och barnen ser ut genom tre olika komponenter, det verbala språket, tonfall och gestikulerande. Det var betydelsefullt för oss eftersom att alla tre komponeter är viktiga vid kommunikation. Vid det tredje tillfället uppmärksammade vi en situation och tog tillfället i akt och observerade detta. Det var viktigt att ta med denna oplanerade observation eftersom vi kände att vi kunde använda oss av samtalsämnet till vårt examensarbete. Vi skrev ner våra anteckningar efter situationen eftersom vi inte hade tillgång till något anteckningsmaterial vid det tillfället.

4.6. Bearbetning av insamlat material.

När vi planerade intervjuerna beräknade vi ungefär 45minuter per intervju, intervju ett tog 30 minuter och intervju två tog 40 minuter. Detta innebar således att vi hade 1 timme och 10 minuter inspelat material. Transkriberingen tog ungefär 6 timmar. Vi genomförde tre observationer vid tre olika tillfällen, sammanlagt tog dessa omkring 4-5 timmar. Enligt Johansson och Svedner (2004) ska analysen ta upp hur man kan bearbeta intervjuerna på ett lämpligt sätt och vilka förtjänster och svagheter detta arbetssätt har, samt att det är betydelsefullt att man sorterar intervjumaterialet efter dess relevans till syftet och frågeställningarna. Detta kommer att redogöras för i kommande kapitel 5.

4.7. Reflektion kring genomförandet.

Vi upplever i efterhand att den miljö som vi genomförde intervjuerna i hade en betydelse för stämmingen. När vi satt i avslappningsrummet under intervju två kändes det avslappnat och enklare att få igång intervjun som ett samtal. Under intervju två kände vi oss säkrare eftersom vi tidigare hade gjort en intervju. Under intervju ett stängde vi av diktafonen när intervjun var slut men då fortsatte Pia att prata och nu i efterhand ångrar vi att vi stängde av den, trots att vi hade fått råd om att inte göra det innan man lämnat rummet. Detta berodde förmodligen på vår begränsade erfarenhet i ärendet. Vid intervjun med Pernilla var vi noggranna med att inte stänga av diktafonen innan vi hade lämnat rummet.

21

Under observationerna uppmärksammandes även andra händelser utöver kommunikationen mellan barn och pedagoger, vi kände att vi inte behövde låsa oss i vad vi skulle observera utan vi hade en utgångspunkt som kunde breddas till andra intressanta observationer. Ett exempel på detta är kommunikationen mellan barnen under observationen.

4.8. Forskningsetiska principer.

Enligt artikeln ”Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning” (Vetenskapsrådet, 2011) är de fyra grundläggande huvudkraven inom forskningsetiska principer informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att forskaren har skyldighet att informera uppgiftslämnare och undersökningsdeltagarna om deras uppdrag i undersökningen och vilka skyldigheter samt rättigheter de har i undersökningen. Deltagarna ska informeras om att deras medverkan är frivillig och att de när som helst kan avbryta. Samtyckeskravet innebär att forskaren ska ha uppgiftslämnarens och undersökningsdeltagarens godkännande till deltagande i undersökningen. Konfidentialitetskravet innebär att de personer som tar del av etiskt känsliga uppgifter bör underteckna ett avtal om tystnadsplikt angående de känsliga uppgifterna. Alla dessa uppgifter ska antecknas och förvaras så att enskilda människor inte kan identifieras av utomstående. Nyttjandekravet innebär att uppgifter om deltagarna inte kan nyttjas i andra syften än vetenskapliga syften eller forskningsändamål.

Vi har tillgodosett samtliga krav genom att informera om vår studie, invänta samtycke, försäkra informanterna anonymitet samt berätta vad undersökningen ska användas till.

Det empiriska materialet som vi får fram hanteras konfidentiellt och används endast i vårt examensarbete. Enligt de etiska forskningsprinciperna använder vi oss av fingera namn och plats. Deltagandet från respondenterna är frivilligt och kan avbrytas när de vill. Vi informerade respondenterna genom ett skriftligt medgivande till intervju (se bilaga 2). Examensarbetet publiceras för allmänheten via Malmö Högskola.

22

5.Resultat och analys.

I föreliggande kapitel presenteras det empiriska materialet och analyserna av detta. Kapitlet är uppdelat i två huvuddelar och en slutsats. Uppläggningen baseras på våra frågeställningar. Den inledande delen klargör för hur pedagogerna talar om hälsa och fysisk aktivitet, den andra delen beskriver hur detta uttrycks i det konkreta arbetet med barngruppen. Den avslutande delen framställer resultaten gentemot tidigare forskning och teori.

5.1. Pedagogernas berättelser om hälsa och fysisk

aktivitet.

5.1.1. Respondenternas definition av hälsa.

Pia uttycker att det optimala för hälsa är att må bra både psykiskt och fysiskt. Pia och Pernilla talar likartat om hälsa, fysisk aktivitet och dess betydelse. Pia menar att begreppen hälsa och fysisk aktivitet är svåra att skilja på eftersom de båda ingår i begreppet hälsa.

Ja hälsa, om vi tar det först, så tycker jag att det är både fysisk och psykisk. Dels att man mår bra psykiskt och det är både privat och på arbetet då, och fysiskt att man faktiskt kan röra sig på det sättet man vill, för det kan av olika anledningar vara att man inte kan göra det man vill, vill man röra sig så ska man kunna göra det, och känna sig nöjd med sig själv. (Pia, 2012-05-03)

Pia är inne på ett spår då hon uttrycker att hälsa innebär fysiskt och psykiskt tillgodosett tillstånd. Winroth och Rydqvist (2008) menar att det ter sig naturligt att dela in begreppet hälsa i två kategorier, psykisk och fysisk. Den psykiska hälsan påverkas av yttre faktorer som t.ex. omgivning, familjesituation, arbete, relationer och det sociala nätverket. Den fysiska hälsan påverkas av fysiska behov som motion, sömn, mat och dryck. Pia förklarar att hälsan påverkas av den privata sfären och dess relationer likväl som ens arbetssituation. Hon berättar även att man ska kunna känna sig nöjd med sig själv. Båda respondenterna menar att definitionen av hälsa innebär ett tillgodosett tillstånd både fysiskt och psykiskt.

23

5.1.2. Betydelsen av stresshantering.

Pernilla tycker att det är viktigt att ta det lugnt och stressa ner med barngruppen för att ha en god hälsa. Att det blir stressigt bland barnen påverkar även pedagogerna då även de blir stressade. Att vara pedagog innebär ett ansvar för verksamheten, det innebär även att kunna hantera stressade situationer utan att reagera så att det påverkar verksamheten och barngruppen på ett negativt sätt.

Att stressa ner och ta det lugnt är ju viktigt för barnen för dem blir lätt stressade och det smittar av sig.” (Pernilla, 2012-05-04)

Pernilla och Pia anser att det är viktigt med rutiner i förskolan för att skapa en god och lugn stämning. Att ha en rutin på dygnsrytmen med återkommande sekvenser påverkar hälsan positivt menar de. Förskolan där Pernilla är verksam arbetar med stresshantering i form av massage och avslappning. Personalen arbetar med aktiviteterna minst en gång i veckan för att skapa en kontinuitet bland barngruppen och personalen på förskolan. Förskolan väljer att utföra övningar för att stressa ner, istället för att ha övningar eller arbetsätt som förebygger stressen som pedagogerna upplever att förskolan har.

Vi ska erbjuda barnen en bra dygnsrytm, det har ju också med hälsa att göra, det är ju också viktigt att man kommer på morgonen, droppar in, vi äter frukost och tar det lite lugnt vid samma tid. Vi har en aktivitetstid där vi gör lite olika saker innan lunch, vi äter lunch och försöker ha en trevlig matstund vid samma tid och att vi har vila efter maten, genom att vi läser sagor och här tar en liten paus i det aktiva. Och sen på eftermiddagen, det är först en stund utevistelse och sen är det frivilligt om man vill vara ute eller inne, att det återkommer så att det blir en bra dygnsrytm. (Pia, 2012-05-03)

Pernilla berättar att hon strävar efter att sporadiskt dela in barnen i mindre grupper under dagen vid påklädning, fruktstunder, vila och liknande aktiviteter. Vidare berättar hon om hur detta anknyter till en harmonisk stämning i barngruppen och motverkar den stressade vardagen som hon emellanåt upplever. Pia har en överensstämmande uppfattning med Pernilla om stresshantering. Hon menar att pauser och utevistelse är bidragande faktorer till reducerad stress på förskolan. Att kunna hantera stress anser båda respondenterna vara en vital del för att upprätthålla en god hälsa.

24

5.1.3.

Aktivitetens betydelse.

När Pernilla och Pia talar om den fysiska aktiviteten nämner båda att det handlar om att röra på sig och att ha kul, vad man gör har mindre betydelse. De ser ingen skillnad på den fysiska aktiviteten om man springer, går, hoppar eller rullar. Ekberg och Erberth (2000) menar att det spelar mindre roll vilken fysisk aktivitet som används eftersom syftet i själva verket är att utföra fysisk aktivitet. Förskolan strävar mot en öppen och spontan verksamhet som tar tillvara på de aktivitetstillfällen som uppstår i vardagen. Respondenterna är överens om att fokus hamnar på tanken att vara aktiv och inte den enskilda aktiviteten. Förskolans tankar om aktivitetens betydelse bidrar till eventuella konsekvenser eftersom man väljer att inte organisera aktiviteter som innebär fysisk aktivitet och hälsofrämjande arbete. Förskolan ser på rörelse i sig som ett hälsofrämjande arbete, under observationen såg vi att detta hindrar arbetet med organiserade lekar och aktiviteter. Frågan är om de organiserade lekarna och det hälsofrämjande arbetet har större betydelse än det spontana arbetet med detta.

Jag tycker nog att man är mer aktiv idag och brer ut sig på ett annat sätt än de barnen gjorde som jag hade för 10-15 år sedan, jag tror att hälsa för barn är mycket rörelse, att till exempelvis springa och må bra. (Pia 2012-05-03)

På förskolan använder Pernilla ett rörelseprogram som är utformat för barn, detta kallas ”Röris” och innehåller musik och rörelseuppmaningar för att locka barnen till just rörelse och fysisk aktivitet. När barnen utför rörelseprogramet spelar det ingen roll om de inte följer rörelserna som man ska, vikten läggs istället på ett lustfyllt lärande där man får en positiv upplevelse av rörelse och fysisk aktivitet, berättar Pernilla. Winroth och Rydqvist (2008) menar att kroppens fysiska behov är en del av hälsan, respondenterna menar att det är betydelsefullt att röra på sig, således menar respondenterna att det är signifikativt att vara fysiskt aktiv för att må bra.Leken ska vara intressant så att den fångar upp barnen och detta är speciellt viktigt i lärarledda lekar eftersom det kan hjälpa barnen att utveckla en vilja och förmåga att vara aktiva (Nordlund m.fl., 2002).

Enligt Skolverket (Lpfö 98, 2010) ska förskolan sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning, samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. När förskolan använder sig av rörelseprogram där det har mindre betydelse hur aktiviteten utförs försvinner en del fokus av betydelsen beträffande koordinationsförmåga och kroppsuppfattning. Om betydelsen av att endast röra på sig blir för stor finns en risk att barnen inte utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och

25

kroppsuppfattning, samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. Den styrda leken, som i detta fall är ett rörelseprogram, borde kanske vara mer inriktad på att barnen ska utföra rörelserna på ett korrekt sätt. Förvisso skapar barnen en positiv upplevelse tillsammans när de får göra som de vill, men vad säger att den positiva upplevelsen inte kan uppnås genom styrd lek?

5.1.4. Miljöns betydelse.

Respondenterna talar om miljön i barnens omvärld som faktorer som har betydelse för hälsan.

Jag tycker att miljöaspekten runt omkring på avdelningen är viktig på det sättet att man ska veta var saker och ting är så att man ska kunna och vilja ta saker och leka med det, och att inte ha saker för högt upp på hyllorna. (Pernilla 2012-05-04)

Pernilla använder sig av miljön på avdelningen för att underlätta för barnen och gör aktiva val när hon planerar vart saker och ting ska vara på avdelningen. Att ha en samspelt omvärld kan för barn betyda att saker och ting ligger där det brukar för att göra det igenkännligt. I Nordenfelts teori om samhällsbetingad hälsa är ett perspektiv samspelet med omvärlden och hur detta fungerar (Nordenfelt efter Ekberg & Erberth, 2000).

Pia berättar att utemiljön på förskolan är betydelsefull för den fysiska aktiviteten och att det oftast sker mycket spontana lekar ute då miljön är inbjudande till lek och aktivitet.

Jag tycker att vi har mycket bra utemiljö runt vårt hus, att man kan gå högt upp, man kan åka rutsch kanor och vi har pilekojor de kan gömma sig i, vi har buskar runt omkring som de kan gå in i runt om, fast det kan se ganska tråkigt ut ibland, fast jag tror barnen är väldigt nöjda när de får lov att vara i buskarna och leka och ha sina små kojor och hemlisar där i, ja och att de får tillgång till vatten nu när de får leka och gegga och hålla på med det och att vi ibland erbjuder lekar ute och att de har möjlighet att spela boll och bandy. (Pia 2012-05-03)

Pia anser att en god utemiljö bidrar till lek och aktivitet och att man ska ta tillvara på möjligheten att använda dessa möjligheter som utemiljön erbjuder. Hon menar att utevistelsen ibland kan ge uttryck för att se oangenäm ut men att i det stora hela har en positiv inverkan på barnen och deras fysiska förmågor. Pia anser även att utemiljön är viktigt men förlitar sig på barns förmåga att leka i redan givna miljöer då pedagogerna inte tillsammans med barnen

26

skapar pedagogiska miljöer. Pia använder förskolans utemiljö på ett adekvat sätt mot Nordenfelts samhällsbetingade hälsa.

Pia och Pernilla talar likartat om miljöns betydelse för barns hälsa och fysiska aktivitet, att vara ute innebär att det finns mer utrymme för lekar och aktiviteter eftersom innemiljön har lokaler som är begränsade till ytan.

Pia uttrycker att ljudnivån har betydelse för varför hon helst ser att barnen rör sig fysiskt utomhus, då ljudnivån oftast blir hög inomhus. Pernilla förklarar att hon delar upp barnen i mindre grupper för att få ner ljudnivån i inomhusmiljön. Att tillåta barnen dela upp sig naturligt i mindre grupper beroende på intressen i olika pedagogiska miljöer minskar ljudnivån som pedagogerna upplever har betydelse för miljön.

5.1.5. Betydelsen av relationer.

Pernilla berättar att barnen bygger kojor tillsammans och att processen under hela arbetet är viktig. Hon menar att det är viktigt att alla är med och hjälps åt att samla pinnar tillsammans så man lär sig att samarbeta och uppnå mål i grupp tillsammans. Att barngruppen lär sig att sammarbeta är viktigt för verksamheten eftersom barnen spenderar mycket tid med varandra under dagarna och förhoppningsvis flera år framöver menar hon.

Att alla barn ska ha en positiv självbild och fungera bra tillsammans varandra. (Pernilla 2012-05-04)

Vidare berättar hon att samarbetet är en viktig del i en relation, att kunna samarbeta och arbeta målstyrt stärker kopplingen mellan barnen och deras självbild i den dagliga verksamheten.

27

5.2. Hur synen på hälsa och fysisk aktivitet uttrycks i

arbetet med barngruppen.

5.2.1.Gruppens betydelse.

Pedagogerna på förskolan väljer att utföra massageövningar två gånger i veckan tillsammans med barnen. Innan övningarna börjar sätts det på lugn musik eftersom pedagogerna anser att det skapar en god stämning och sinnesro. Både Pernilla och Pia uttrycker att hälsan påverkas negativt av en stressig miljö och massageövningarna är ett sätt att motverka stress och skapa en hälsomedveten miljö i förskolan.

Dela in barnen i mindre grupper, och kanske ta några av barnen och ta på dem i hallen istället, så inte alla ska vara där samtidigt, ja och sen har vi ju massage. (Pernilla 2012-05-04)

Pedagogerna är överens när det gäller gruppindelning. De upplever att mindre grupper är en fördel även vid utevistelse. De mindre grupperna gör att barngruppen kan ta sig till nya grönområden på ett enklare sätt, i enighet med Dahlgren och Szczepanski (1997) uttrycker Pia och Pernilla att varierande miljöer är en bidragande faktor till att barnen leker mer varierande lekar. Pedagogernas sätt att dela in barngruppen i mindre grupper är en betydelsefull och påverkande faktor till att gruppdynamiken påverkas då barngrupperna sällan är i den ursprungliga barngruppssamansättningen. Att gruppindelningen ändras dagligen bidrar kanske inte till den kontinuitet i vardagen som respondenterna betraktade relevant för stresshantering.

Ja alltså de rör ju sig dagligen, vi försöker, vi är ju ute varje dag en gång om dagen. Sen har vi ju som mål att gå ut utanför grinden, alltså förskolans gränser, i området en gång i veckan. Sen kan det ju det vara svårt ibland eftersom vi har ju så pass många som inte kan gå så långt. Det vi har pratat om är att vi kan dela upp oss annorlunda när vi väl ska ut och gå. Någon gång har alla fått sitta i en vagn så när vi väl kommit fram på stället så har alla fått röra på sig och så. Så får de ju i alla fall röra på sig när de kommer någonstans, alltså i ett nytt ställe, ny miljö och upplevelse också. (Pernilla 2012-05-04)

Pia pratar om leken som en fysisk aktivitet, hon upplever att barnen i barngruppen rör sig fysiskt när de leker. Hon berättar även att det finns lekar och aktiviteter som är mindre fysiskt krävande, då barnen bygger med pärlor eller virkar vilket utvecklar finmotoriken.

28

Om jag tittar på den barngruppen vi har så när de leker så har det mycket att göra med rörelse. De bygger, springer, bygger kojor och kryper och hoppar, så om man tänker så har det en betydelse för rörelse och fysisk aktivitet. (Pia 2012-05-03)

Pia menar att olika barngrupper fungerar olika, attityden i en grupp kan ha betydelse för hur individerna i gruppen upplever hälsa och fysisk aktivitet. Om barnen bemöter varandra positivt när de utför fysisk aktivitet blir betydelsen av detta att gemensamma fysiska aktiviteter ger en positiv bild som man har möjlighet att ta med sig in i vuxenlivet. Winroth och Rydqvist (2008) menar att forskning visar att om man är fysiskt aktiv i tidig ålder finns det en stor chans att man är fysiskt aktiv även som vuxen. Frågan är hur mycket positiv fysisk aktivitet som egentligen behövs för att skapa denna grund för fortsatt fysisk aktivitet som man tar med sig in i vuxenlivet.

5.2.2. Pedagogens betydelse.

Pedagogerna är överens om att de har ett ansvar för att förskolan strävar efter att värna om sin hälsa och att vara fysisk aktiv. De pratar även om att leken blir en naturlig del i att vara fysisk aktiv. Pia berättar att hon tar tillvara på möjligheten att vara med och leka och i vissa fall startar leken för att sedan ta ett steg tillbaka. Hon upplever att barnen uppskattar att hon är med och leker, detta använder Pia som ett sätt att få med olika barn att leka då hon själv uppmanar till lek.

Vi drar igång eller erbjuder så som exempelvis under hökens vingar eller så som vi har lekt gömme och att man är med, oftast är ju barnen glada när vi är med och leker och det är det första dom frågar ”oh kan du vara med”. Sen är det ju kul när man själv är med och leker också. (Pia 2012-05-03)

Observationerna visar att pedagogerna medvetet inbjuder barnen till lek genom att involvera sig själva i leken. Vi ser att barnen uppskattar detta och de visar det genom skratt, glädje och samspel med pedagogerna. Vid massagetillfällena med de yngre barnen såg vi att pedagogerna använder små bilar som de rullar på golvet och leker med innan övningarna med leksaksbilen startar, då använder barnen och pedagogerna bilarna som massage redskap på varandras ryggar. Vi ser att man använder leken som en ingång till fysisk aktivitet och även som ett redskap för att locka till andra övningar och aktiviteter. Pedagogerna anser att leken även kan användas till att få barn intresserade av verksamheten och dess strävansmål.

29

Pedagogerna arbetar mot de lokala strävansmålen som finns på förskolan. Pia och Pernilla arbetar med olika åldersgrupper och anser båda att arbetet mot strävansmålen kan se olika ut beroende på hur man väljer att arbeta och vilka aktiviteter som utförs.

Ja vi har strävasmål som vi har skrivit i vår utvecklingsplan som är i enighet med läroplanen och att man ska ha de målen att sträva mot, så där känner jag väl att vi har lyft upp det till diskussion och att alla är med på noterna. Sen kan det ju vara på olika sätt hur man gör det. (Pia 2012-05-03)

Enligt Skolverket (Lpfö 98, 2010) ska förskolan sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning, samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. Pia berättar att förskolans strävansmål är i linje med Lpfö 98 och att pedagogerna gemensamt strävar mot förskolans lokala arbetsmål.

Pia menar att det är viktigt att verksamheten synliggörs och det är pedagogens ansvar att det sker. Hon menar att arbetet med barnen synliggörs genom dokumentation, samtal och fotografering. Som pedagog har man ett ansvar för verksamheten och detta ska synas i arbetet med barngruppen, menar respondenterna.

Dels får man ju sätta upp på väggar, de aktiviteterna man har, och dels att passa på att prata med föräldrarna när vi träffar dem, om man vill lyfta den fysiska aktiviteten där, vi har ju även de digitala fotoramarna om man tar en liten stund och tittar när man hämtar så finns det mycket av vad vi gör där. Vi har även i barnens pärmar deras individuella dokumentation, där kan man också se en del av arbetet.(Pia 2012-05-03)

Pia berättar att man som pedagog har ansvar att arbeta i enighet med det krav som det innebär att arbeta i förskolan. Pedagogen kan alltid rättfärdiga sitt arbetssätt om det är i enighet med de lokala målen och detta kan möjligtvis hindra pedagogen från att vara självkritisk till sitt arbetssätt. Att som pedagog vara självkritisk mot sitt arbetssätt är positivt och ett måste för verksamhetens progression.

5.3. Slutsats av resultatet.

Resultatet visar att uppfattningen bland respondenterna är att hälsa är ett komplext begrepp med olika komponenter vilket även Winroth och Rydqvist (2008) beskriver i sin uppdelning av fysisk och psykisk hälsa som hänger ihop och är beroende av samspelet med omvärlden.

30

En del av helhetsynen är den emotionella delen av människors liv som bland annat innebär stresshantering. Respondenterna väljer att tala om stress som kan uppstå på arbetsplatsen och hur de arbetar med stresshantering. Resultatet visar att stress och stresshantering är en del som respondenterna förknippar med en god hälsa. Detta pekar på Nordenfelts teorier kring emotionell hälsa där det måste finnas utrymme att få uppleva känslor och hantera stress (Nordenfelt efter Ekberg & Erberth, 2000).

Respondenterna betonar betydelsen av att vara ute som en bidragande faktor till att må bra och förknippar detta med en hälsa. Resultatet visar även att respondenterna aktivt väljer att anpassa innemiljön och att det uppfattas som om det inte behövs i utemiljön på förskolan. Respondenterna ser utemiljön som en plats där det finns utrymme för spontanlekar och aktiviteter och där miljön redan är inbjudande, respondenterna berättar att barnen blir lugnare och antalet konflikter minskar under och efter utevistelse. Detta är i enighet med Nordenfelts samhällsbetingade hälsa, han menar att hälsan påverkas av omvärlden och förskolans utemiljö och innemiljö blir ett perspektiv som har betydelse för hälsan (Ekberg & Erberth, 2000). Forskning visar även att innemiljön och utemiljön som barn lever i är av betydelse för barns hälsa (Dahlgren & Szczepanski, 1997).

Resultatet visar att respondenterna använder lekar som ingång till rörelse och aktivitet. Spontana lekar tillsammans med pedagoger sker oftast utomhus då respondenterna uppfattar det enklare att utföra dessa aktiviteter på en större yta med tolerans för ljudnivå. Forskning visar på att leken är en viktig process i barns vardag då den oftast är frivillig och ger utrymme för fantasi, kreativitet och skapande (Grindberg & Jagtøiens 2000). Forskning menar även att leken borde användas som ett redskap till fysisk aktivitet (Ericsson 2005). Ett av Nordenfelts begrepp för det holistiska synsättet är den fysiska förmågan och behovet av fysisk aktivitet och dess betydelse för hälsan (Ekberg & Erberth, 2000).

Respondenterna väljer att dela in barngruppen vid aktiviteter och detta med anledning av att de upplever att det blir en lugnare stämning, detta kan jämföras med Nordenfelts teori om en god andlig hälsa som innebär en förmåga att uppnå sinnesfrid och ro i själen. (Ahmadi efter nordenfelt, 2008). Respondenterna talar om självbilden som stärks genom olika relationer samt att relationen stärks genom samarbetet mellan barngruppen. Gruppens betydelse påverkar och skapar nya relationer som är viktigt för den sociala hälsan som är av betydelse för hälsan i ett helhetsperspektiv, menar Nordenfelt (Nordenfelt efter Ahmadi, 2008).

31

Resultatet visar att leken är en naturlig del av den fysiska aktiviteten samt det hälsofrämjande arbetet. Respondenterna arbetar aktivt för att starta lekar med barnen och ser detta som en fysisk aktivitet ur ett hälsoperspektiv. Ur respondenternas berättelser och våra observationer upplever vi att de mestadels arbetar med fysisk aktivitet genom lek. Genom att se arbetet med fysisk aktivitet upplever vi att respondenterna arbetar efter Skolverket (Lpfö 98, 2010) dels för att det är ett krav, men även för att det underlättar hela sättet att gå tillväga när de arbetar med hälsa och fysisk aktivitet. Vi upplever att förskolans lokala strävansmål preciserar det som den precisa avdelningen har behov av att arbeta med.

Ansvar ska enligt respondenterna tas för de lokala strävansmålen för att professionellt verka för yrkesrollen. Respondenterna visar hur de arbetar hälsofrämjande på förskolan genom att dokumentera med hjälp av text, bilder, individuella pärmar och samtal.

32

6.Slutsatser och diskussion.

Huvudsyftet med detta examensarbete var att undersöka och synliggöra hur några utvalda pedagoger talar om och arbetar för att realisera styrdokumentens strävansmål inom hälsa och fysisk aktivitet i förskolan. Resultaten pekar på att det finns en uppfattning bland pedagogerna om att hälsa måste ses som ett samspel mellan individen och omvärlden vilket även Winroth och Rydqvist (2008) styrker med sin studie. Funderingar som börjar växa hos oss är tankar kring hur pass medvetna barnen är gällande sitt välbefinnande i förskolan och vad som påverkar välbefinnandet. Hade processen sett annorlunda ut om barngruppen erbjudits information om betydelsen av en god hälsa och vikten av fysisk aktivitet? Detta leder oss in på möjliga spår till fortsatt forskning om hur barn talar om hälsa och fysisk aktivitet.

Respondenterna anser att stress till stor del är relaterat till barngruppens storlek. Att minska antalet barn gynnar verksamhetsens arbete mot stresshantering. Vi anser att lärandeprocesser missgynnas av stress och det kan kopplas till andra situationer i vardagen. Det är därför viktigt att arbeta aktivt med stresshantering på sin arbetsplats tillsammas med kollegor. Stress är något som allt för ofta förekommer i vardagen, att få verktyg till att hantera stress anser vi är en viktig del i att uppleva välbefinnande. Även Nordenfelts teori visar att vikten av en god emotionell hälsa är bidragande till en god hälsa (Nordenfelt efter Ahmadi, 2008).

Tankarna pedagogerna har kring den fysiska aktiviteten, som för dem innebär alla sorters rörelse med eller utan planering, får möjligen till följd att planerade fysiska aktiviteter eventuellt inte sker så ofta som det finns möjlighet. Vi känner spontant att detta tankesätt är missgynnande för den fysiska hälsan i förskolan då den möjligtvis hämmar olika planerade aktiviteter som innebär fysisk aktivitet på ett utmanande sätt. Vi anser att barn måste utmanas i sitt rörelsemönster och få nya idéer och sätt att röra sig på. Detta kan simpelt göras genom olika genmensamma fysiska aktiviteter. Vi håller till viss del med pedagogerna i deras tankesätt gällande fysisk aktivitet då det lätt kan ske spontant eftersom alla rörelsemönster är fysisk aktivitet.

Utevistelse bidrar till friskare och lugnare barn och antalet konflikter minskar, i naturen finns det även utrymme för kreativitet och skapande. I innemiljön finns begränsningar som utemiljön inte har, givetvis finns det begränsningar i utemiljön också men inte i samma dos som i innemiljön. Vi anser och upplever att barn leker mer varierade när de har tillgång till

33

skiftande utomhusmiljöer. I enighet med Dahlgren och Szczepanski (1997) anser vi att innemiljön och utemiljön som barn lever har stor betydelse för barns hälsa.

Vi lever i ständigt samspel med människor och omvärlden, vi lär oss tillsammas och med hjälp av varandra. Förskolan är oftast den första institutionen för barn och blir därför betydelsefull i processen med att bygga relationer och förstå sociala situationer i vardagen och för framtiden. Nordenfelts teori kring vad som anses vara en god social hälsa innebär att skapa nya relationer och kunna hålla dessa vid liv, som en del av en god hälsa (Nordenfelt efter Ekberg & Erberth, 2000). Som en del av relationens betydelse för hälsa använder respondenterna olika gruppindelningar i vardagen för att skapa och hålla relationer vid liv samt att motverka stressen. Dessa gruppindelningar blir betydelsefulla i vardagen för verksamheten och det framkommer att olika delar av helheten hälsa är betydelsefullt. Perspektivet eller sättet att se på hälsa som olika delar till en helhet delar respondenternas verksamhet och detta kan återspeglas i samhället i sig där individens uppfattning om sin hälsa innefattar olika delar som påverkas av varandra i ett föränderligt samhälle.

Respondenterna talar om det ansvar deras yrkesroll innebär och hur detta återspeglas i verksamheten. Att känna ansvar för sin yrkesroll måste anses vara det optimala att sträva efter i en så komplett verksamhet som möjligt.

6.1. Diskussion kring undersökningens resultat.

Vi upplever att vårt val kvalitativ intervju har varit en lönsam metod i denna undersökning, Johansson och Svedner (2004) hävdar tillika att kvalitativa intervjuer tillsammans med observationer är det mest givande metodvalet i denna typ av forskning.

Vi har i efterhand haft funderingar kring gruppintervjuer som en del av vår undersökning. Om vi hade använt oss av gruppintervju skulle detta kunna leda till livligare och mer djupa diskussioner mellan pedagogerna, vilket i sin tur eventuellt hade gett oss en vidare och kraftigare empiri. I enighet med Johansson och Svedner (2004) ansåg vi att valet av enskilda intervjuer vägde tyngre då vi anser det ger en större möjlighet att formulera sig utan inverkan från andra inom samma yrke.

Valet av förskola och respondenter grundades genom ett strategiskt och bekvämlighetsval, möjliga nackdelar är att vi redan etablerat en kontakt eller eventuellt skapat en relation med

34

dessa. Bryman (2011) menar att det startegiska och bekvämliga valet inte behöver innebära ett sämre utgångsläge för undersökningen.

Eftersom kontakten redan var skapad med respondenterna fann vi det smidigare att genomföra intervjuerna, respondenterna verkade inte märkbart hämmade av situationen. Småpratet innan, under och efter intervjuerna gick bra, om vi inte hade haft en tidigare relation med förskolan och respondenterna hade intervjuerna möjligen haft ett annorlunda slutresultat.

Nu i efterhand upplever vi att vi möjligen hade för många och för preciserade intervjufrågor. Enligt vår uppfattning gav detta eventuellt inte respondenterna utrymme att prata i ett vidare perspektiv. När vi utformade frågorna hade vi i åtanke att få fram så mycket information som möjligt om ämnet och antog att de frågor vi valt att ställa skulle gynna vår undersökning på bästa sätt. Om vi får möjlighet att genomföra en ny undersökning med liknade frågeställning och syfte hade vi förmodligen haft en gruppintervju med större samtalskategorier och inte enbart preciserade intervjufrågor. Detta för att uppnå en djupare diskussion om kategorierna och inte enbart pedagogers talan om preciserade intervjufrågor.

6.2. Framtida forskning.

Funderingar som börjar växa hos oss är tankar kring hur pass medvetna barnen är gällande sitt välbefinnande i förskolan och vad som påverkar välbefinnandet. Hade processen sett annorlunda ut om barngruppen erbjudits information om betydelsen av en god hälsa och vikten av fysisk aktivitet? Detta leder oss in på möjliga spår till fortsatt forskning om hur barn talar om hälsa och fysisk aktivitet. Vidare funderar vi på om pedagogernas uppfattning om hälsa hade varierat om någon av respondenterna erhållit någon utbildning och hänvisat till den. Detta hade kunnat vara ett intressant spår att fortsätta forska i hur pedagoger med eller utan utbildning inom hälsa och fysisk aktivitet talar om hälsa och fysisk aktivitet och hur detta konkret ser ut i barngruppen.

35

7.Referenser.

Ahmadi, Fereshteh (2008). Kultur och hälsa. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj (1994). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.

Annerstedt, Claes, Gjerset, Asbjørn & Svendsen, Tom Morten. (1997). Idrottens träningslära. Farsta: SISU idrottsböcker.

Berg, Lars-Erik (1992). Den lekande människan: en socialpsykologisk analys av lekandets dynamik. Lund: Studentlitteratur.

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber. Dahlgren, Lars Owe (1997). Utomhuspedagogik: boklig bildning och sinnlig erfarenhet: ett försök till bestämning av utomhuspedagogikens identitet. Linköping: Linköpings univ. Ekberg, Jan-Eric & Erberth, Bodil (2000). Fysisk bildning: om ämnet idrott och hälsa. Lund: Studentlitteratur.

Ericsson, Ingegerd (2005). Rör dig - lär dig: motorik och inlärning. Stockholm: SISU idrottsböcker.

Grindberg, Tora & Jagtøien, Greta Langlo (2000). Barn i rörelse: fysisk aktivitet och lek i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur.

Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2003). Utvecklingspsykologi. 2 rev. uppl. Stockholm: Natur och kultur.

Inneboken: en bok för alla som bryr sig om hälsosam innemiljö. (1998). Folkhälsoinstitutet/Socialstyrelsen Stockholm: Svensk Byggtjänst.

Johansson, Astrid (2009). Därför är det viktigt att du tränar. I: DN.se Tillgänglig på

nätet:http://www.dn.se/livsstil/halsa/darfor-ar-det-viktigt-att-du-tranar Hämtad: 2012-05-17. Johansson, Bo & Svedner, Per Olov. (2004). Examensarbetet i lärarutbildningen

undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget.

Larsen Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt- en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerups.

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket.

Merriam, Sharan B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur. Nordlund, Anders, Rolander, Ingemar & Larsson, Leif (1998). Lek, idrott och hälsa. Inneboken. Stockholm: Liber.

Nordlund, Anders, Rolander, Ingemar & Larsson, Leif (2002). Lek, idrott och hälsa. Uteboken. Stockholm: Liber.