Läxa- var, när och hur?

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Kultur, språk och medier

Uppsats

10 poäng

Läxa - var, när och hur?

Homework- where, when and how?

Lina Sandberg

Särskild lärarutbildning, 60p Examinator:

Engelska, svenska, svenska 2 Katarina Lundin- Åkesson Höstterminen 2005 Handledare:

Annika Cederberg- Scheike

Sammanfattning

Mitt syfte med denna studie har varit att från olika vinklar belysa ämnet läxor, framförallt de som görs i hemmet. För att få svar på mina frågeställningar vände jag mig till elever, föräldrar och lärare. Genom att undersöka vilka åsikter och attityder som finns runt ämnet hemläxor, ville jag ta reda på var en elev bör göra sin läxa. Jag ville också ta reda på vad dessa grupper tror skulle bli annorlunda för en elev, ifall läxor i form av hemläxor togs bort.

För att få empiriskt underlag till min undersökning använde jag mig av enkätundersökning till elever och föräldrar. Till lärarna valde jag intervjuer.

I mitt resultat kan man se att en majoritet av elever och föräldrar är positiva till hemläxor. De lärare som jag intervjuade är oeniga. Båda anser dock att hemläxor har stora fördelar.

Föräldrar tror att möjligheten för dem att ta del av sina barns skolarbete skulle försvåras, ifall hemläxor försvann. Det eleverna tror skulle förändras mest är stressen inför hemläxor. Över 60% av eleverna tror att deras stress skulle minska ifall de inte hade hemläxor.

Innehållsförteckning

sid.

1. Bakgrund och Inledning...…4

2. Syfte och Frågeställningar...…5

3. Vad en läxa är………...…6

4. Alternativ till hemläxan...…7

4.1 Målinriktad undervisning...…8

4.2 Förlängd skoldag...…9

5. Forskning kring hemläxans påverkan på elever...……...…..9

6. Teorier kring inlärning... 12

6.1 Inlärning och undervisning...12

6.2 Lära sig att lära…………...14

6.3 Lärstilar…...…15 6.4 Minne………..………..……16 6.5 Reflektion……….18 6.6 Olika undervisningssätt………18 7. Metod ... 19 7.1 Val av metoder………... 20 7.2 Urval...21 7.3 Procedur...21 7.4 Tillförlitlighet...22 8. Resultat...23

8.1 Var en elev bör göra läxan...23

8.3 Sammanfattande resultat………..33

9. Diskussion och Analys...…34

10. Slutdiskussion och Slutord...…38

11. Referenslista...….39

1. Bakgrund och Inledning

Under hösten –05 vikarierade jag som klasslärare i en tredjeklass. Under den tiden fick jag prova på att ta fullt ansvar för alla de arbetsuppgifter som en klasslärare har. Något som jag kände osäkerhet inför var att ge hemläxor. Som förskollärare, i skolans värld, hade jag aldrig funderat över vad som är en bra och relevant hemläxa för en elev. Den enda erfarenhet jag hade av hur hemläxor kunde se ut, hade jag fått genom min egen skolgång, och de hemläxorna var av en sort som jag inte gärna ville ta efter.

När barn börjar i första klass är de, generellt sett, optimistiska och entusiastiska till allt som har med skolan att göra, inte minst inför att få hemläxor. Det är nästan brottsligt att som lärare inte ge hemläxa den första dagen när barnen börjar i skolan. Något händer sedan på vägen och för en del blir läxläsning något jobbigt, en belastning, inte bara för barnet utan i värsta fall för hela familjen. Motivationen har för många försvunnit när de börjar i de högre årskurserna. Skulle en förändring av hemläxan påverka denna attityd- och motivationsförändring?

I Sverige har under några år en debatt kring läxans berättigande pågått. En del skolor har gått ifrån den traditionella hemläxan till andra sätt där eleverna inte behöver ta med sig läxan hem. De som uttalat sig mest och högst om ämnet har ofta varit personer som inte naturligt, i sin vardag, befinner sig i skolans värld. Jag blev därför nyfiken på vad de som befinner sig mitt i skolvärlden, elever, deras föräldrar och lärare, tycker om att ha hemläxor och ifall de skulle vilja byta ut dem mot något annat. Jag ville även ta reda på om de tror att något skulle förändras för en elev ifall läxor i form av hemläxor togs bort. Skulle en förändring av hemläxan rentav öka en elevs motivation och inlärning?

2. Syfte

Mitt syfte med detta arbete är att från olika vinklar belysa ämnet hemläxor. Jag vill ge en tydligare bild av hur läxläsning, framför allt i hemmet, påverkar en elev. Genom att undersöka teorier och attityder runt hemläxor vill jag få insikt i var en elev bör göra läxan, för att nå bäst resultat, både på det kognitiva- och det personliga planet.

Ett personligt syfte är också att genom detta arbete bli mer säker inför den eventuella uppgiften att ge hemläxor till elever i framtiden.

Dessa två frågeställningar ligger till grund för min undersökning:

1. Var bör läxor göras?

2. Skulle något förändras, i så fall vad, om en elev inte hade hemläxor?

3. Vad en läxa är

Ordet läxa betyder olika saker för olika människor. Anledningen till det är att vi på olika sätt i våra liv kommit i kontakt med läxor. Därför har jag som inledning till detta arbete undersökt hur begreppet läxa beskrivs i uppslagsverk, pedagogisk litteratur och styrdokument.

Om man slår upp ordet läxa i nationalencyklopedin (1996) beskrivs en läxa som en avgränsad skoluppgift för hemarbete. Enligt denna definition är en läxa inte något som ska göras i skolan. Glassers (1996) ser däremot läxor som frivilliga arbetsuppgifter, eller som en komplettering av uppgifter som gjorts i skolan. Med den definitionen är det inte lika tydligt att det är i hemmet som läxor bör göras. Definitionerna går isär och en exakt förklaring på vad en läxa är går förmodligen inte att hitta.

I läroplanerna står inte mycket skrivet om läxor, men ämnet berörs. Mest står det i ”Läroplan för grundskolan” från 1962 (Lgr62). Där beskrivs hemuppgifter som en viktig del av elevers

“arbetsfostran”. Man ser också hemuppgifter som ett sätt att befästa kunskap. En intressant bit av denna läroplan betonar att “huvuddelen av det med skolan förbundna arbetet bör eleverna utföra på skoltid”. Denna formulering återfinns nästan ordagrant I ”Läroplan för grundskolan” från 1969 (Lgr 69). Där har man dock i ännu större utsträckning tagit avstånd från läxor genom att där man

med skolans förbundna arbetet skall eleverna utföra på skoltid”. Med denna formulering får man uppfattningen av att hemuppgifter är något som är på väg att försvinna. På elva år har denna inställning dock ändrats och i ”Läroplan för grundskolan” från 1980 (Lgr 80) är man återigen positiv till hemläxor. Det kan man läsa i denna mening: ”Hemuppgifter för eleverna utgör en del av skolans arbetssätt.”

Under 1990-talet försvinner läxor ur officiella dokument, de återfår sin status som arbetsmetod och ifrågasätts sällan. I läroplanskommiteéns betänkande ”Skola för bildning” (refererad i Hellstens rapport, 1997) diskuteras kunskapande och garanterad undervisningstid, men inget om hemarbetet som form. Hade man utgått från elevernas studietid, istället för lärarnas

undervisningstid, så hade läxan blivit synlig. Varken i den följande läroplanen (Lpo 94) eller i kursplanerna för grundskolan, nämns begreppet läxa.

I detta arbete använder jag mig av begreppet hemläxa. Med det menar jag uppgifter som ges av lärare till elever, i syfte att göras på elevens fritid.

4. Alternativ till hemläxan

Ulf Leo, rektor på Flygelskolan i Lund, har skrivit en magisteruppsats som handlar om elever och föräldrars inställning till hemläxor. I en artikel i sydsvenskan kan man läsa;

”Elever tycker att hemläxor hör till skolan, lärare tycker att hemläxor hör till skolan, föräldrar tycker att hemläxor hör till skolan. När mamma och pappa ser att deras barn har hemläxor så vet de att de går i skolan. Om en skola inte har några hemläxor så tror föräldrarna att det är en flumskola deras barn går i, där man inte lär sig något. Hemläxor står för bildning, kunskap, ordning och reda. Men de är meningslösa, barn som har hemläxor lär sig inte mer än barn som inte har hemläxor.”

(Sydsvenskan, 04-11-23)

Om hans resultat stämmer så borde det inte spela någon roll var en elev gör sin läxa för att nå bäst resultat rent kunskapsmässigt. På ett antal skolor i Sverige har man gått ifrån det traditionella sättet att göra läxor i hemmet för att arbeta på andra sätt. En del av min undersökning går ut på att

ta reda på vilken form av läxläsning elever, föräldrar och lärare föredrar. För att läsaren av detta arbete ska förstå för mitt resultat kommer jag i detta avsnitt presentera några av de alternativ till hemläxor som finns. De två alternativ jag presenterar här är de som min undersökningsgrupp fått sätta sig in i och uttala sig om.

4.1 Målinriktad undervisning

I Sundsvalls tidning (04-10-02) kan man läsa en artikel om Skönsbergs skola där läxfritt är grundprincipen. En lärare från denna skola, Pia Westin, berättar i artikeln att man varje vecka lägger upp en arbetsmängd som eleverna bör hinna med. Väljer de sedan att göra annat än att jobba på lektionstid blir det hemarbete. Helt läxfritt är det alltså inte, men valet och ansvaret ligger på eleverna. Till en viss del individanpassas arbetsmängden efter barnens olika

förutsättningar eftersom eleverna arbetar i mycket varierande takt. Bastimmar finns beroende på elevernas individuella arbetstakt då eleverna kan få hjälp om de har halkat efter i något ämne.

På Skönsbergs skola flyter ämnen också in i varandra. Arbetar man t.ex. med temat alkohol och droger så knyts samma tema ihop i de olika ämnena som eleverna läser. Lars Andersson som även han arbetar som lärare på Skönsbergs skola uttrycker sig så här om tiden då skolan arbetade mer traditionellt;

Jag har haft genomgångar och föreläsningar och läxförhör och jag vill inte gå tillbaka. Det här ger mer djupkunskaper.”

(Sundsvalls tidning, 04-10-02)

Granberg (1998) anser att om man ska ge barn läxor som ligger utanför det egentliga skolarbetet, ska man tänka på att de måste vara utformade på ett sätt så att de verkligen intresserar barnet. Författaren menar att barns fritid är fylld av aktiviteter och att det därför är viktigt att se till att tid för lek prioriteras. Han ser leken som barns viktigaste arbete och menar därför att läxans

hemläxor är att låta eleverna få en vecka på sig att göra dem och gärna låta dem vara av undersökande natur.

4.2 Förlängd skoldag

Ulf Leos ena slutsats, efter genomförd magisteruppsats, är att undervisning bör ske i skolan. Han menar att lärare använder hemläxor som en del av undervisningen, eftersom tiden i skolan inte räcker till för allt skolarbete. Enligt Ulf Leo känner lärarna press från föräldrar att de ska ge hemläxor till sina elever. Han hävdar att skoldagen måste förlängas så att eleverna kan hinna med den del av undervisningen, som idag kallas läxläsning, i skolan. (Malmö högskolas hemsida, 04-11-11) Ulf Leo kommenterar detta vidare i en annan artikel i Sydsvenskan (04-11-23) där han poängterar att meningen inte är att läxan ska försvinna. Ordet hem i hemläxa ska däremot bort eftersom den ska göras i skolan.

5. Forskning kring hemläxans påverkan på elever

Läxan är ett dominerande inslag i elevers arbetsmiljö och påverkar i hög grad deras så kallade fritid. Det menar Jan -Olof Hellsten, skolforskare vid Uppsala universitet. I hans rapport ”Läxor är inget att orda om” kan man läsa;

“Läxor är ett av de förhållande i elevernas arbetsvillkor som markant skiljer skolan från andra arbetsplatser, eftersom de innebär ett ständigt återkommande åläggande att ta med sig jobbet hem. Därmed påverkar läxorna inte bara eleverna utan även deras familjer och andra i deras omgivning”

(Hellsten,1997)

Den norske läkaren Ståle Fredriksson menar att läxor bryter mot de mänskliga rättigheterna. ”De ödelägger barnens fritid och hindrar deras vila.” Han refererar till FN: s 24.e artikel om de mänskliga rättigheterna där alla har rätt till fritid och vila. I Aftonbladet den 30 september 2005 kan man läsa;

”Våra barn har en längre arbetsdag än många vuxna. Dessutom tar vi det som en självklarhet att de ska ta med sig arbetet hem, i form av läxor. Ingen vuxen skulle acceptera att arbetsgivaren förväntades att man ska jobba en timme eller två på kvällen efter arbetsdagens slut”

Sveriges skolminister Ibrahim Baylan kommenterar läkarens ord med att han har missförstått vad skolan går ut på. Baylan menar att skolan i första hand ska se till att elever får de grundläggande kunskaper de behöver för framtiden. I andra hand ska skolan utveckla dem socialt till individer som ska kunna arbeta självständigt. Han tycker inte man bör jämföra barn och vuxnas arbete. När det gäller läxor så är det upp till skolorna att lägga upp arbetet på det sätt som de tycker är bäst (Aftonbladet, 05-09-30).

Skolöverstyrelsen gav 1990 Ebbe Lindell i uppdrag att göra en sammanställning av svensk

läxforskning som resulterade i rapporten ”Läxor- hemarbetets utformning och effekter”. I den kan man läsa om Lindells försök att klargöra effekten av att ha hemläxor i skolan. Genom den

forskning och de rapporter han använde sig av kan han inte konstatera någon väsentlig nytta av hemläxor i förhållande till skolprestationer. Han vill dock poängtera att andra länders forskning kring hemarbete har visat tydliga effekter och han menar att mer tid borde ägnas åt skolforskning kring detta ämne även i Sverige (Lindell, 1990).

Ett engelskt forskningsprojekt utfört av J. Hewison och J. Tizard (1980) visar att elever som får hjälp med läsinlärning i hemmet av en förälder lyckas bättre än de som inte får hjälp i hemmet. De två forskarna följde tre grupper med elever under tre år i syfte att jämföra deras

läsprestationer. Den första elevgruppen arbetade enbart med läsinlärningen i skolan, den andra gruppen fick utöver den vanliga undervisningen extra stöd av en pedagog och den tredje gruppen hade utöver den vanliga undervisningen i skolan hjälp av sina föräldrar med sin läsning.

Föräldrarna i grupp tre lyssnade på sina barn när de läste i tio minuter varje dag. Resultatet av forskningsprojektet visar att den tredje gruppen efter tre år läste betydligt mycket bättre än de övriga grupperna. Vad som också kom fram var att det positiva resultatet troligtvis inte enbart berodde på den hjälp som den tredje gruppen fick av sina föräldrar. Lika mycket, eller mer, tror forskarna att det intresse föräldrarna för denna grupp visar för sina barns skolgång bidrog till

I USA har en forskare vis namn H. Cooper (2001) kommit fram till att hemläxor inte har någon effekt för elever i de lägre årskurserna. Däremot visade hans undersökning att äldre elevers prestationer ökar när de har hemläxor. Trots att hans forskning inte kunde påvisa någon positiv effekt av att göra hemläxor för de yngre eleverna rekommenderar han alla elever att arbeta med hemläxor trettio minuter och upp till två timmar varje dag. Detta i syfte att förbättra sin

koncentrationsförmåga och studieteknik. Han anser vidare att det är bättre för elever att ha fler korta läxor än färre och långa (Cooper, 2001).

I Sverige har alla barn lika stor rätt till undervisning och kvaliteten på undervisningen ska vara lika hög för alla. Vi strävar i våra skolor också efter att ha utbildade lärare som ska undervisa våra elever. Synen på lärarens roll kan dock ifrågasättas. I Lgr 62, som idag ses som ett historiskt dokument kan man läsa att inlärning i hemmet inte skiljer sig i något väsentligt från inlärning i skolan. Med den formuleringen får man intrycket av att läxläsning likställs med skol-

undervisning. Henrikssons (1992) kommenterar just synen på lärarens roll i sin bok ”Lärarens klokbok” och han problematiserar även hemläxan som inlärningssituation. Han konstaterar att hemläxan försiggår utan lärarens skickliga handledning och drar slutsatsen att läxinlärning förmodligen för de flesta elever sker med hjälp av amatörmässiga metoder. Våra elever har inte samma möjlighet till stöd och hjälp med sina hemläxor eftersom alla hem ser olika ut. Detta faktum är något som Lars Andersson, lärare på Skönsbergs skola, också kommenterar. Han menar att på många skolor varierar hemförhållanden stort. Sådant påverkar möjligheten att ge generella läxor till alla. I artikeln ”Arbetsuppgifter ska hinnas klart på arbetstid” kan man läsa;

”Vissa har inte en sportslig chans att klara det. I den sociala miljö de kommer från finns ingen som hjälper dem. Vad skapar vi då med att ge läxor till de ungarna”

(Sundsvalls tidning, 04-10-02)

I områden där hemförhållandena har stor variation finns det risk för att skolan, genom att ge hemarbete, förstärker skillnaderna mellan elever. De elever utan stöd hemifrån hamnar efter i undervisningen och det påverkar i längden också bilden de får av sig själva som kapabla inlärare.

6. Teorier kring inlärning

Är hemläxan en lämplig inlärningsform? För att kunna svara på det måste man veta vilka komponenter som bidrar till en god kunskapsinlärning. Mitt empiriska underlag har jag därför analyserat med hjälp av utvalda teorier kring inlärning som jag hittat i sekundärlitteratur. I detta kapitel redogör jag för de jag ansett som mest relevanta för ämnet hemläxa.

6.1 Inlärning och undervisning

Syn på inlärning ser olika ut. David Wood (1992) anser att barn som inte klarar av att utföra uppgifter, lösa problem, lära in något, eller minnas händelser ofta lyckas bättre när det finns någon vuxen i närheten som kan hjälpa dem. Jean Piaget, (refererad i Wood, 1992:24), schweizisk biolog och psykolog håller inte med om detta synsätt på barns inlärning. Enligt honom blir inlärning på detta sätt enbart skenbara framsteg, mekaniska procedurer som lärs in och inte utvecklar någon egentlig förståelse. Han betraktar genuin intellektuell kompetens som en manifestation av barnets egna aktiviteter, utan hjälp av andra. Enligt Piaget kan socialt samspel, framförallt mellan barn, underlätta utvecklingens gång genom att de får möta andra uppfattningar och synsätt än sina egna. Detta kan i sin tur uppmuntra dem att se något i ett nytt ljus eller att kritiskt granska sina tidigare uppfattningar. Men för att ett socialt underlättande av utvecklingen ska kunna ske måste barnets egen förståelse vara mogen för förändring. Enligt Piaget (referad i Säljö, 2000:78) är barn i grunden egocentriska och utveckling sker genom att de själva utvecklar en förståelse för sin omgivning. Barn observerar, manipulerar sin omgivning och drar slutsatser om hur omvärlden fungerar. Men det är deras egna aktiviteter, observationer och slutsatser som leder till nya kunskaper och ny förståelse. Omgivningen är i huvudsak passiv och är enbart ett objekt för barns aktivitet.

Den ryske språkpsykologen Lev Vygotsky (refererad i Wood 1992:34) menar att en människas kapacitet att lära genom undervisning är en grundläggande del av vår intelligens. När vuxna hjälper barn att uppnå olika saker som det inte klarar på egen hand främjar de utvecklingen av barnets kunskaper och förmågor. Utan en naturlig fallenhet för såväl undervisning som inlärning

mogna (vuxna). Med detta synsätt, som placerar undervisning i centrum för utvecklingen, uppenbaras barnets potential för lärande, som dessutom förverkligas i samspelet med andra personer som kan och vet mer. Ett av Vygotskys viktigaste bidrag till pedagogisk teori är ett begrepp som han kallar ”området för proximal utveckling”. Han använder det för att beteckna den klyfta som existerar mellan vad en individ (barn eller vuxen) kan göra på egen hand och tillsammans med någon som har merkunskaper och färdigheter. Detta begrepp leder enligt Wood (1992:35) till en helt annan uppfattning om inlärningsberedskap än den som finns i Piagets teori. Beredskap innebär enligt Vygotsky inte enbart barnets nuvarande kunskapsnivå, utan också dess förmåga att kunna lära sig med hjälp och handledning. Vygotsky menar alltså att det finns individuella skillnader i hur mottaglig man som person är för utbildning. Två barn som befinner sig på samma prestationsnivå utan undervisning kan alltså skilja sig åt kunskapsmässigt efter samma mängd undervisning. En del barn har alltså större proximala utvecklingszoner, större mottagninspotential för undervisning, även om deras nuvarande nivå är densamma.

Wood (1992:243) skriver att barn är nyfikna till sin natur och normalt sett försöker få ut något av sin undervisning. Om barnet inte känner denna lust för att lära kan detta enligt Wood bero på att undervisningen är alltför abstrakt för att barnet ska kunna ta till sig information och konkretisera den med sina egna förkunskaper, för att sedan skapa en ny insikt eller kunskap. Enligt Wood kan problemen bero på att barnen använder tillvägagångssätt och rutiner, när de t.ex. ska lösa ett matematikproblem, som endast delvis är korrekta. Han menar att det kan bero på svårigheter i kommunikationen mellan den vuxne, som ska lära ut, och barnet, som ska lära sig. Denna problematik kan uppstå när barnet lärt sig ett sätt att lösa problemet på i skolan och sedan får en liknande uppgift att lösa i hemmet. Det finns då risk för att föräldern har en annan strategi att lösa problemet på än den som läraren lärt ut, vilket kan förvirra barnet och ställa till problem. Enligt Wood kan detta leda till att barn tappar lusten att lära. Enligt Illeris (2001), är människor är födda med en förmåga att lära och det gäller även lusten att lära. Lärandet är något fundamentalt

lustfyllt. Illeris menar att man ofta hör att elever har tappat just lusten till att lära och tycker att det måste finnas någon anledning till det. Han tror att en del av förklaringen säkert ligger i att det institutionaliserade lärandet på skolor och andra utbildningsanstalter kan ha tendens att förstöra lusten att lära, åtminstone i vissa sammanhang och under vissa betingelser. Detta visar ett samhälleligt behov av en ny form av lärande.

6.2 Lära sig att lära

När vi ber yngre elever om deras uppmärksamhet, att de ska koncentrera sig, och blir irriterade över att de inte gör som vi säger ska vi komma ihåg att det ofta inte beror på bristande intresse eller lättja. Det beror snarare på det faktum att eleven saknar den nödvändiga kunskap och

färdighet som krävs för den uppgift som gäller. Enligt Wood (1992:72) kan man inte beskriva vår egen psykologi med hjälp av substantiv som minne, varseblivning och uppmärksamhet (olika tillstånd). Han menar att vi istället borde använda verb som att minnas, varsebli och

uppmärksamma (olika processer). Förmågan att t.ex. vilja minnas något, är inte en färdighet som vi föds med, eller utvecklar av oss själva vid ett speciellt stadie i utvecklingen. Det är något som tar lång tid att lära sig och kräver år av inlärning och övning för att utvecklas. Vi tror ofta att yngre barn har en lägre förmåga att minnas och koncentrera sig. Enligt Wood beror det inte på en brist på förmåga, utan på att äldre barn lärt sig processen med att strukturera sin tid och sin uppmärksamhet, och även lärt sig att minnas. För att nå dit måste ett barn inte bara lära sig att memorera saker och ting, utan också bli mer medvetna och bättre på att bedöma sin egen

minneskapacitet. De får då en mer realistisk uppfattning av vad de kan och inte kan, vilket leder till en mer effektiv koncentration och inlärning.

Det krävs alltså en hel del av ett barn för att på egen hand klara av att lära sig saker. Det tar tid att lära sig hur man ska lära sig och det krävs stöd och hjälp av en vuxen. För de barn som har en vuxen hemma som kan hjälpa till med detta kan hemläxor vara en hjälp till denna inlärning. För de barn som inte får någon hjälp kan hemläxor bli förvirrande och svåra att lösa på egen hand. John Steinberg (2004), fil dr i pedagogik, anser att vi borde ha en mycket större lyhördhet och respekt för elevers olika sätt att ta emot, minnas och återupprepa information och vi borde i skolan ägna mer tid åt att förklara hur inlärning går till. Han menar att man i skolan ofta fokuserar på resultatet, vad eleven presterat, istället för på läroprocessen. Det är viktigt att elever blir

medvetna om hur och när de lär sig vilket skulle bidra till att hela kunskapsinhämtningen skulle bli bättre. Detta kallas för processpedagogik och innebär att störst fokus läggs på lärprocesserna och mindre på innehållet vilket inte säger att Steinberg anser att innehållet är oviktigt.

6.3 Lärstilar

Att som lärare se minne och koncentration som processer är viktigt men lika viktigt är det att vid en undervisningssituation vara medveten om att vi människor lär oss bäst på olika sätt. Teorier kring lärstilar finns det många av och en av dem som fått störst genomslagskraft i Sverige har forskarna Rita och Kenneth Dunn utvecklat. Deras teori har sedan utvecklats vidare av Barbara Prashnig. Enligt denna teori har alla olika stilar för sin inlärning, man lär sig helt enkelt på olika sätt. Steinberg (2004) har i sin bok ”Världens bästa fröken” presenterat några exempel på faktorer från denna teori. Faktorer som av olika personer bidrar till effektiv inlärning. Jag har valt att presentera dessa i mitt arbete eftersom det faktum att vi lär oss på olika sätt borde styra vår planering av lektioner och de hemläxor vi ger. Kunskap om olika inlärningsstilar borde också påverka individualiseringen av hemläxor.

Miljömässiga faktorer som påverkar vid inlärning visar sig genom att vissa barn måste ha tyst

omkring sig för att kunna koncentrera sig, medan andra tycker om att ha ljud omkring sig. Exempel på det är de som gärna har musik i bakgrunden när de gör läxan för att kunna koncentrera sig. Till miljömässiga faktorer räknas också var och hur man vill sitta för att koncentrera sig, vid ett bord på en stol eller ligga i en soffa eller på golvet när de ska lära in något. Andra miljömässiga faktorer som kan påverka inlärningen är värme och kyla.

Emotionella faktorer är t.ex. motivation för att komma igång med sitt arbete. Elever behöver

olika mycket stöd från t.ex. läraren eller föräldrarna för att lära in ny kunskap. Vissa behöver strukturering, medan andra klarar sig själva.

Sociala faktorer innefattar olika konstellationer vid inlärning. Somliga lär sig bäst genom att

arbeta på egen hand, medan andra lär sig bäst genom att arbeta i grupp.

Fysiska faktorer som påverkar människor på olika sätt vid en inlärningssituation är de visuella,

Psykologiska faktorer visar sig genom att vi tänker och bearbetar information på olika sätt i våra

hjärnor. En del har lättare för detaljer medan andra behöver helheter för att förstå och kunna arbeta.

6.4 Minne

Enligt Wood (1992) finns det två mycket väletablerade principer för människans minne. Det första är upprepning som är en effektiv metod för att lära in och minnas något. Det andra är att försöka hitta någon typ av struktur eller ordning i det som man ska lära sig. Upprepning är det vi använder oss av när vi högt eller tyst för oss själva om och om igen repeterar det vi vill lära in, t.ex. multiplikationstabellen. Att skapa mening eller struktur gör vi när vi försöker göra meningar av engelska glosor, eller en ramsa av Sveriges landskap etc. Det vi gör är att försöka konkretisera det vi ska lära in, hitta något att ”hänga upp” inlärningen på för att inlärningen ska bli

framgångsrik. En annan viktig komponent vid inlärning är att eleven ska förstå syftet med varför han eller hon ska lära sig det vi vill lära ut, annars blir inlärningen inte meningsfull. Är eleven på det klara med vad den nya kunskapen kan ge för fördelar finns det större chanser för att

kunskapen blir bestående.

Maltén (2002) hävdar att våra hjärnor utvecklas efter hur de används. Fysisk och mental aktivitet gör att hjärnan utsätts för multisensoriska multimotoriska upplevelser och utmaningar vilket leder till att hjärnan utvecklas. Han menar även att det tar tid att befästa kunskap och för hjärnan att hitta rätt plats i kunskapsförrådet. Hjärnan har inget avgränsat minnescentrum vilket betyder att hela hjärnan behövs för att vi ska lagra information.

Enligt Imsen (2000) kan man dela upp minnet i kategorier på följande sätt;

Korttidsminne- även kallat primärminne. I korttidsminnet minnet samlar vi den information som

vi behöver komma ihåg tillfälligt t.ex. ett antal siffror som enbart behålls i minnet under ett tiotal sekunder.

Långtidsminne- även kallat sekundärminne. Långtidsminnet består av flera delminnen och där

lagras bland annat känslominnen, t.ex. minnen från en rolig fest. Ett korttidsminne kan övergå till långtidsminne vid upprepning och vid sammankoppling med andra minnen.

Episodiskt minne där minnen från händelser från individens personliga liv finns, t.ex. den första

skoldagen.

Semantiskt minne fungerar som en slags inre uppslagsbok där det finns kunskaper som t.ex.

multiplikationstabellen.

Faktaminne är i allmänhet medvetet och här lagras exempelvis det egna personnumret.

Färdighetsminne, även kallat motoriskt minne, är i princip ett omedvetet minne.

Retrospektivt minne är det minne vi använder för att komma ihåg det som vi gjort och lärt och

det som tidigare hänt.

Prospektivt minne hjälper oss att komma ihåg det vi ska göra nästa dag eller i framtiden, t.ex.

hemläxan.

6.5 Reflektion

Hemläxor är ofta en upprepning av något som man gått igenom på lektionstid i skolan. Målet är att eleven ska få befästa och reflektera över sina nyförvärvade kunskaper i lugn och ro. Enligt Illeris (2001) kan reflektion både i vardagliga och vetenskapliga sammanhang ha två skilda betydelser. För det första kan det betyda eftertanke, att man reflekterar över och funderar närmare på en viss sak, händelse, eller problematik. För det andra menar Illeris att det kan betyda

spegling, att man speglar sin upplevelse eller förståelse av något i sitt eget själv. Reflektion, eller eftertanke, i kognitiv mening skiljer sig från annan inlärning genom att det inte ingår några nya impulser från omgivningen. Orden eftertanke och reflektion pekar på att det finns en viss tidsförskjutning. Naturligtvis har processen satts igång av omgivningen, men inte blivit

tillräckligt bearbetad, impulserna har inte blivit färdigbehandlade. När det sedan uppstår en lämplig situation, en stunds lugn och ro, tränger sig eftertanken på.

Karl Duncker (referad i Illeris 2001:143) var först med att beskriva eftertanken som en form av problemlösning. Han menade att som läroprocess kan reflektion ses som ett ackommodativt lärande som inte äger rum i direkt anslutning till de utlösande impulserna, utan först efter en tidsförskjutning när en bearbetning av impulserna sker.

6.6 Olika undervisningssätt

En del av problematiken runt hemläxor är att den inte bör ges i vilken form som helst.

Hemuppgifter måste vara lätta för både eleven och föräldern att förstå, eftersom den ska göras utan lärarens närvaro. Sådana typer av uppgifter är sådana som eleven på egen hand kan fylla i och så mycket som möjligt göra på egen hand. Denna typ av uppgifter benämns som

formaliserade uppgifter. Motsatsen till formaliserade uppgifter är funktionaliserade uppgifter. Vad dessa olika metoder går ut på vill jag presentera för att läsaren ska få inblick i vilket resultat man kan nå med olika typer av uppgifter som våra hemläxor består av. Jan Nilsson (1996) hur han fick lära sig att undervisa när han i slutet av 1960- talet gick på lärarhögskolan.

”I svenskundervisningen skulle man lära eleverna språkets minsta byggstenar och sedan långsamt, under fasta studiegångar och under strikt kontroll, sätta ihop dessa till ord, meningar och texter. Det var en undervisning helt tömd på innehåll, en sorts metaspråklig undervisning som lade fokus på form och isolerad färdighetsträning.”

Det Nilsson beskriver är en så kallad formaliserad undervisning. Eleverna förväntades inte kommunicera, läsa, skriva och samtala för att lära sig något om sin omvärld eller utveckla en historisk förståelse. Exempel på formaliserade delar av svenskundervisningen är ordkunskap, rättskrivning, informationsläsning, välskrivning och grammatik (Nilsson, 1996).

Funktionaliserad undervisning beskrivs av Malmberg (1988) som undervisning där fokus läggs på innehåll och kommunikation. I denna typ av undervisning är det viktigt att först och främst få

menar att man går från helhet till delar, istället för tvärtom som i formaliserad undervisning. Språket måste sättas in i meningsfulla sammanhang för att eleverna ska känna sig motiverade att komma ihåg det som de förväntas lära sig d.v.s. fördjupa sina kunskaper till ett varaktigt lärande. I en funktionaliserad undervisning är det meningen att språket ska användas för att tillägna sig kunskap. Exempel på det är läsning, skrivning, diskussioner, drama och grupparbeten.

Den sovjetiske utvecklingspsykologen Vygotsky (refererad i Malmgren, 1988:69) menade att den fundamentala och avgörande processen för barns språkliga utveckling, och dess tankeverksamhet, är den utveckling som språkets meningssida genomlöper. Det är alltså genom innehållsstyrd språkanvändning som det börjar röra sig i vår hjärna. Denna uppfattning delas i stort av Piaget (refererad i Illeris 2001:143) som anser att för att intelligensen ska fungera så måste den

naturligtvis vara motiverad av en känslomässig laddning. En person kommer aldrig att kunna lösa ett problem om det inte intresserar honom/henne. Handlingsimpulserna bottnar alltid i ett

intresse. För att göra undervisning intressant för elever bör lärare enligt Maltén (2002) förbereda sina lektioner väl så att de blir varierande. Det ska vara lika mycket aktivt lyssnande som eget arbete och gärna med inslag av musik och rörelse för att kunskapen ska kunna bli meningsfull och möjlig att lagra i minnet. Maltén anser att vår förmåga att minnas i högsta grad är beroende av vårt handlings- och känsloliv. Därför har man kommit fram till att när många olika sinnen stimuleras och när man har roligt vid inlärningstillfället är det mer sannolikt att ny information fastnar i långtidsminnet.

Om det som dessa författare skriver, att intresse, kommunikation och lust är avgörande för inlärning, måste hemläxor innehålla dessa faktorer för att resultatet av att göra hemläxor ska bli meningsfull och bestående inlärning.

7. Metod

Efter att ha redovisat den forskningslitteratur jag studerat inför mitt arbete kommer jag nu beskriva vilka metoder jag tillämpat i min undersökning.

7.1 Val av metoder

Efter att ha avgränsat mitt undersökningsområde och valt frågeställningar till mitt arbete skulle jag välja vilka undersökningsmetoder jag ansåg som mest lämpliga för min studie. Till min undersökning kunde jag använda mig av en kvalitativ- eller en kvantitativ undersökning. Enligt Trost (2001:22) bör man välja en kvantitativ undersökningsmetod ifall man vill ange eller

jämföra frekvenser. Ifall man istället vill förstå människors sätt att resonera eller reagera så är det mer rimligt att använda sig av en kvalitativ studie. Jag ville i mitt arbete göra båda dessa saker, jämföra i siffror och fördjupa åsikter, och valde därför enkäter som är en kvantitativ

undersökningsmetod, till elever och föräldrar och kvalitativa intervjuer till lärarna.

Enkäter till föräldrar och elever valde jag eftersom jag ville ha en bred information från denna grupp som inte behövde vara djupgående. Jag tyckte det var viktigt för min undersökning att få många elev- och föräldrar åsikter (hög kvantitet) istället för att få djupgående svar (hög kvalitet) av ett fåtal. Jag tyckte också att det kunde vara intressant att jämföra deras svar i procent. För att få tillbaka många enkäter valde jag fasta svarsalternativ till mina frågor i form av ja/nej- frågor. Jag valde utöver de fasta svarsalternativet att sätta in rader för kommentarer i enkäten, så att möjlighet för undersökningsgruppen att fördjupa sina svar fanns. (Trost,2001)

Enligt Johansson & Svedner (2004:28) består en enkät vanligtvis av två avdelningar, en där man ställer ett antal bakgrundsfrågor om t.ex. ålder, kön, utbildning och liknande, och en där man ställer frågor om det man avser att undersöka. Jag valde att bara ha med den sistnämnda delen, de specifika frågorna, eftersom jag var rädd att en bakgrundsdel skulle kunna påverka

svarsfrekvensen, eftersom anonymiteten skulle kunna bli lidande. Min avsikt med denna

undersökning var inte att jämföra föräldrars svar med deras olika bakgrunder, därför ansåg jag att en bakgrundsdel inte var nödvändig i min enkät.

Jag ville även ha lärares syn på hemläxor och valde att ta reda på den med hjälp av kvalitativa intervjuer. Denna metod valde jag eftersom jag ville ha möjlighet att fördjupa de tillfrågades svar för att få en ökad förståelse för hur lärarna tänkte. Trost (2005:23) beskriver den kvalitativa

erfarenheter den har och hur den intervjuades föreställningsvärld ser ut. Anledningen till att jag valde intervjuer till just lärarna berodde på att jag fått indikationer på att lärare har många synpunkter av skilda slag runt ämnet hemläxa. Det hade varit svårt att få en hel bild med enbart enkätundersökning.

7.2 Urval

Min undersökningsgrupp är ett icke- slumpmässigt urval. De elever, föräldrar och lärare som blev tillfrågade att ingå i min undersökningsgrupp går och arbetar på samma skola som jag gör. Enligt Trost (2001:29) kan man kalla det för bekvämlighetsurval, jag valde en undersökningsgrupp som låg nära till hands. Närheten var dock inte den viktigaste aspekten till mitt val. Jag ansåg också att skolan och gruppen hade de kvalifikationer som var lämpliga för min studie. Skolan ligger i ett litet samhälle med ca 5000 invånare. Det är ett medelklassamhälle med mestadels villor och några bostadsrättslägenheter. I byn bor till största del svenska medelklassfamiljer. Skolan har få elever med invandrarbakgrund.

Min undersökningsgrupp består av elever som går i årskurs fyra och fem, deras föräldrar och två lärare. Att jag valde elever och föräldrar från just dessa årskurser beror på att de har gått några år i skolan och har erfarenheter av att ha hemläxor. Eleverna i min undersökningsgrupp

representerar sex klasser, tre fjärdeklasser och tre femteklasser. Totalt var det 78 elever som svarade på min enkät och det var 100% svars- frekvens. Föräldrarna till dessa 78 elever fick också svara på min enkät. Denna svarsfrekvens var inte lika hög, 69 % av föräldraenkäterna besvarades. Två lärare intervjuades.

7.3 Procedur

Enkätundersökningen

Jag valde att först låta en tredjeklass svara på en provenkät för att se om frågorna fungerade. Samtidigt fick klassen agera som provgrupp till min undersökningsgrupp. Jag ändrade en hel del på provenkäten efteråt t.ex. ordningen på frågorna och vissa ord som eleverna hade tyckt var

svåra att förstå. Jag beslöt mig också, i samråd med läraren, för att inte ha med tredjeklassare i min undersökningsgrupp. Ämnet och frågorna var på gränsen till för svåra för dem.

För att dela ut och samla in elevenkäterna, i årskurs fyra och fem, fick jag hjälp av klassernas lärare. De gjorde enkäten tillsammans med eleverna. Frågorna lästes högt av läraren för att alla verkligen skulle förstå dem. Läraren poängterade också att enkäterna var anonyma eftersom en del svar möjligen kunde vara kritiska mot läraren. Därför var det viktigt att eleverna var

medvetna om att de inte behövde skriva sina namn på enkäten. Efter att elevenkäterna var ifyllda samlade läraren in dem. Eleverna fick sedan ta med sig en föräldraenkät hem till sina föräldrar. Föräldrarna fick en vecka på sig att fylla i enkäten och skicka tillbaka den med sitt barn till skolan. Jag ville att elever och föräldrar skulle fylla i enkäterna oberoende av varandra. Till föräldrarna hade jag ett följebrev i syfte att göra dem motiverade att svara på enkäten, och för att lotsa in dem i mitt problemområde.

Intervjuerna

Till intervjuerna valde jag att fråga två lärare som arbetar på samma skola som jag gör, men som jag inte har ett alltför nära samarbete med. Jag ville att lärarna skulle ha en lång erfarenhet av läraryrket och vara lätta och spontana att samtala med. Jag frågade de utvalda om de kunde tänka sig att ställa upp på en intervju några veckor innan intervjutillfällena. Jag informerade då också om ämnet och syftet med mitt arbete i syfte att få dem att börja fundera på ämnet. De ville gärna delta. Intervjuerna gjordes på skolan där vi arbetar och spelades in på minidisc med lärarnas samtycke. Jag informerade dem även om deras anonymitet i arbetet. Frågorna fick de inte veta i förväg, utan jag läste en fråga i taget och pausade sedan inspelningen, för att de skulle få en liten stund på sig att tänka efter vad de skulle svara. Jag hade strukturerat frågorna till en början, men eftersom svaren krävde mer än ett ja eller ett nej, så kallade öppna svarsalternativ, blev frågorna efterhand ostrukturerade.

7.4 Tillförlitlighet

och arbetar under liknande omständigheter som de som deltagit i undersökningen gör. För att få en ännu större tillförlitlighet skulle jag ha vänt mig till en större variation av grupper i vårt samhälle. Detta skulle blivit en intressant studie, men en alltför stor undersökning för detta arbete.

8. Resultat

Mitt resultat har jag valt att redovisa genom att följa mina två frågeställningar. I den första delen svarar undersökningsgruppen på var hemläxor bör göras och i den andra delen redovisas

undersökningsgruppens åsikter om vilka förändringar det skulle bli för en elev som inte har

hemläxor. Som avslutning av resultatdelen kommer en sammanfattning av mitt resultat.

8.1 Var en elev bör göra läxan

För att som undersökningsgrupp kunna svara på min första frågeställning, var en läxa bör göras, ansåg jag det som nödvändigt för dem att känna till några alternativ till hemläxa som tillämpas på svenska skolor. Det krävdes alltså en del förkunskaper för undersökningsgruppen för att kunna sätta sig in i ämnet och bedöma var man som elev bör göra läxan.

Jag valde först att genom enkäter och intervjuer (se bilaga 1-4) undersöka hur

undersökningsgruppen ställer sig till andra former av läxläsning. Det första alternativet jag presenterade var målstyrd undervisning och det andra förlängd skoldag. Efter det fick

undersökningsgruppen ta ställning till vilken form av hemläxa de personligen föredrar. För att få en ytterligare vinkling av hemläxan lät jag undersökningsgruppen bedöma sina nuvarande hemläxor och kommentera dem med fördelar och nackdelar.

Målstyrd undervisning

I enkäten frågade jag eleverna om de skulle kunna tänka sig att deras lärare varje måndag skulle berätta för dem vad de förväntades hinna med på en vecka. De skulle då ha valfrihet att välja om de ville arbeta mer effektivt i skolan, eller ta med arbetet hem.

75% av eleverna trodde att det sättet skulle passa dem och 25% av eleverna trodde inte att det

skulle passa dem.

72% av föräldrarna trodde att det skulle passa deras barn och 28% av föräldrarna trodde att

det skulle inte passa deras barn.

Föräldrar åsikter om målstyrd undervisning

En del föräldrar anser att barn har en tendens att skjuta fram saker som inte är ”roliga” och därför skulle detta sätt bara ge barnen mer arbete hemma. Andra tycker att det är bra att deras barn får träna sig på att ta eget ansvar, men att det måste ske under lärarens överinseende. De föräldrar som är positiva till detta alternativ fokuserar på att det är bra att få träna sig på att planera sitt arbete och sin tid, att helt enkelt få vara med och påverka sitt skolarbete. Barn ska uppmuntras till självständigt arbete och tänkande och det sammanfaller också med läroplanens intentioner. En del föräldrar påpekar dock att målen måste bara vara rimliga och inte stressa eleverna, är de bara det så är detta alternativ till hemläxor bra. Det är bra att få lite guldkant som belöning ifall man arbetar flitigt i skolan. Några tror att de elever som ingår i min undersökningsgrupp, fyror och femmor, är för små för denna typ av läxläsning. Från sexan skulle detta alternativ passa är en förälders förslag. Andra tror att för att det skulle fungera så skulle man börjat arbeta på detta sätt direkt i första klass. Några föräldrar tycker att detta alternativ är direkt orättvist, eftersom

eleverna arbetar i så olika takt och har olika förutsättningar för att arbeta effektivt.

Lärares åsikter om målstyrd undervisning

Lärare 1 tycker att detta låter idealiskt, speciellt för de större barnen. Det kan förstås bli

svårt för läraren att individualisera, att välja ut rätt saker för eleverna. Eleverna i hennes klass brukar få ta ansvar för en del av läxorna, ”veckoläxorna”. Lärare 2 tycker att detta alternativ både har för- och nackdelar. Det negativa är att det är relativt mycket arbete med att ge varje elev en egen planering. Om eleven skulle vara ur balans ett par dagar så skulle mycket hänga efter och det skulle vara en nackdel. Lärare 2 ger själv alla läxor på

Förlängd skoldag

I enkäten frågade jag också elever och föräldrar om de skulle kunna tänka sig att eleverna skulle gå ca 30 min längre i skolan varje dag, istället för att ha hemläxor.

47% av eleverna trodde att det skulle passa dem och 53% av eleverna trodde inte att det skulle

passa dem.

38% av föräldrarna trodde att det skulle passa deras barn och 62% av föräldrarna trodde inte

att det skulle passa deras barn.

Föräldrars åsikter om förlängd skoldag

Det som föräldrar tycker är bra är att deras barn kan få hjälp av en lärare när de gör läxan. Det är bra med stöd och struktur i skolan. Något som föräldrar också har kommenterat är att läxan skulle var gjord när barnen kommer hem från skolan och därför skulle tiden hemma kunna bli ledig tid. Någon kommenterar dock att de skulle vilja se sina barns skolböcker ändå. En del föräldrar ser också detta alternativ som ett problem eftersom barn blir trötta av att arbeta för länge i en stökig miljö och menar då skolmiljön. Någon menar att det skulle fungera, men att det är bättre att barnen får göra läxan hemma i sin egen takt. Att få en paus och ha möjlighet att vila innan de ska göra läxan ser en del föräldrar som viktigt. Den tiden har de inte möjlighet att få om de skulle göra läxorna i skolan. En del anser att den tid deras barn går i skolan räcker, de är trötta i slutet av en skoldag och skulle inte orka gå ännu längre tid i skolan. Det skulle bli svårt för dem att hålla koncentrationen så länge. Någon förälder kommenterar också problematiken med vad detta arbete skulle kallas. Det skulle ju inte vara läxor när de ingår i skoldagen.

Lärares åsikter om förlängd skoldag

Lärare 1 tycker att hela hennes grej med att föräldrar ska ha insyn faller då. Hon tror att

det skulle kunna vara ett bra sätt men ifrågasätter att det skulle kallas läxläsning.

Lärare 2 tycker att det skulle vara en väldigt bra idé ur rättvisesynpunkt. Men, man skulle

Det sätt undersökningsgruppen föredrar

När undersökningsgruppen fått sätta sig in i andra former av läxläsning fick de svara på frågan var de själva skulle välja att göra läxan. De fick välja mellan två alternativ:

1. Att arbeta mer och kanske längre tid i skolan, istället för att göra läxor hemma

2. Att göra läxorna hemma som vanligt

Föräldrar Elever

0 10 20 30 40 50 60 70 Skolan Hemma

Elever och deras föräldrars svar matchar varandra nästan helt fråga.

Diagram 1 visar att 36% av eleverna helst vill göra läxan i skolan och 64% av eleverna vill helst göra dem hemma.

38% av föräldrarna ser helst att deras barn gör läxan i skolan och 62% av föräldrarna ser helst

att deras barn gör läxan hemma.

Lärares åsikter om var läxan bör göras

Lärare 1 är mycket tydlig med att hon vill att elever ska fortsätta att göra läxor i hemmet.

Föräldrar måste få insyn i skolarbetet. Hon ifrågasätter ifall ingen ska få lov att bli duktig och få föräldrastöttning bara för att alla inte har samma chans? Lärare 2 tycker däremot att det skulle vara en fördel om läxan gjordes i skolan, då alla skulle ha lika stor chans till hjälp med sina uppgifter. Enligt henne är det många barn som inte får hjälp hemma. Föräldrarna

Diagram 1. Var elever och föräldrar anser att läxan bör göras

På den skola där undersökningen gjordes har man läxor i form av hemläxor. I enkäten valde jag att låta föräldrar och elever värdera vad de tycker om att läxor ska göras hemma. De fick välja på 1-5, där 1 står för inte bra och 5 för bra.

0 5 10 15 20 25 30 35 40

Inte bra 1 2 3 4 5 Bra

Elever Föräldrar

Om man tittar på diagram 2 ser man att det största antalet föräldrar och elever är positiva till ha läxor i form av hemläxor. 54,6% av eleverna och 59, 5% av föräldrarna, väljer att värdera sina hemläxor med en fyra eller en femma, vilket är den högsta och näst högsta värderingen. På de alternativ där man är minst positiv till hemläxor, ettan och tvåan, skiljer sig elevernas och föräldrarnas svar en del. 23,4% av eleverna och 6,3% av föräldrarna väljer att ringa in en etta eller en tvåa när de ska bedöma hemläxor. Resterande väljer att värdera hemläxorna med en trea, mittenalternativet och det alternativet har fler föräldrar än elever valt.

Resultatet av denna fråga är att både föräldrar och elever är övervägande positiva till de rådande hemläxorna på skolan. Det är dock fler elever än föräldrar som är direkt negativa till sina

hemläxor.

Elevers åsikter om hemläxor

Många elever tycker fördelen med att göra läxor hemma är att få lugn och ro när de arbetar, det blir mindre stressigt. Där hemma blir de inte lika störda som i skolan där kompisar ska titta hela tiden. Det är helt enkelt lättare att koncentrera sig hemma. Eleverna tycker ofta att det är stressigt när man arbetar i skolan, hemma kan man välja att göra läxorna när man vill. Några tar också upp att man genom att ha hemläxor tränar sig på att ta ansvar. Det går också snabbare och lättare att göra läxor hemma. Något annat som nämns är att det är bra att få hjälp av mamma eller pappa. Det många elever nämner som negativt med hemläxor är att det är stressigt att göra läxor hemma och man får inte så mycket fritid. Det finns saker som att leka, klättra i träd och cykla som de hellre skulle vilja göra på fritiden. När de har aktiviteter tycker en del elever att det blir extra stressigt med läxorna. Några elever tycker att man i skolan arbetar så mycket ändå, så det borde räcka. De tror sig spara tid om de fick möjlighet att göra läxorna under skoldagen.

Det finns också en rädsla hos vissa elever för att glömma ta med sig böckerna hem.

Föräldrars åsikter om hemläxor

Många föräldrar tycker att en stor fördel med hemläxor är att de får ha insyn i sina barns skolarbete och kan därför följa hur det går för dem. De ser det som en naturlig inblick i skolans värld då de ser vad deras barn behöver stöd och hjälp med. En del föräldrar tycker att det är bra för deras barn att göra läxan hemma eftersom den då får ta den tid som behövs, barnen får mer lugn och ro och får vara ifred. Föräldrar kommenterar också läxläsningen som en mysig stund. Genom läxor anser de att deras barn lär sig ta ansvar för det som är viktigast i livet, lek och aktiviteter eller arbete. En del föräldrar ser läxläsningen som en chans för deras barn att ta en paus från det övriga skolarbetet och att det ger dem möjlighet att planera vad som behöver göras. En annan fördel som nämns är att läxläsning är en naturlig självinlärning. Några föräldrar tycker också att delar av läxläsningen lämpar sig bättre som hemläxor. Exempel på bra hemläxor är enligt dem glosträning, lästräning och tabellräkning. En del föräldrar ser det som negativt att hemläxor har blivit en skoltradition. De menar att hemläxor alltid har funnits och att det nu borde vara dags för en förändring. De tycker att tiden i skolan borde räcka till för allt skolarbete. Många föräldrar tycker det är mycket stress i barns vardag, de hinner inte slappna av och leka. De tycker att deras barn borde få större möjlighet till avslappning och eftertanke, att få koppla bort dagens

ska vara i hemmet. Den tiden borde vara helig och inte störas av hemläxor. Mycket eller svåra hemläxor gör barnen stressade och pressade hemma tycker en del föräldrar. Barnen hinner inte med att ha aktiviteter och leka med sina kompisar. Tid för fritidsaktiviteter är viktigt, eftersom barn idag är så mycket stilla. Passivitet kan leda till överviktiga barn, vilket några föräldrar tycker att hemläxor uppmuntrar. Några föräldrar ser egna fördelar ifall hemläxor skulle försvinna. De tror att vuxenstressen och tjatet hemma skulle minska om barnen inte hade hemläxor. De tycker det är svårt att hinna med att hjälpa sina barn om de arbetar sent, speciellt om de har mer än ett barn att hjälpa. Det är på kvällarna som alla i familjen är trötta och skulle vilja umgås, istället för att göra läxor. En del föräldrar vill ha mer ”mystid” tillsammans i familjen och det skulle de få om barnen inte hade hemläxor. Några föräldrar tror också att de skulle hinna prata mer med sina barn om vad de t.ex. arbetar med i skolan, ifall barnen inte hade hemläxor. Det finns även tillfällen då föräldrar känner att de inte kan hjälpa till, eftersom de inte förstår läxan själva. Kommentarer om att läxor är för barn som redan kan och har backning hemifrån finns i enkätsvaren. Andra åsikter ur rättvisesynpunkt är att hemläxor för vissa bara kan bli ett sätt att komma ännu mer efter i skolan. Läxor kan vara riktigt illa för en del barn pga. sociala

förhållanden. En förälder vill att man ska tänka på att alla inte har ett skrivbord och någon som bryr sig hemma. Om barnen då inte har ett extremt maskrostänkande kan resultatet bli en

katastrof. En förälder kommenterar att hans pojke som är elva år frågade sin mamma hur man lär sig något. Denne förälder ser denna fråga som ett tecken på att man i skolan borde satsa på mer inlärningsteknik i tidiga åldrar.

Lärares åsikter om hemläxor

Lärare 1

tycker inte att det finns något som talar emot läxor, framförallt inte i de lägre

årskurserna. Hon anser att det positiva med hemläxor är kontakten mellan hem och skola. Föräldrar får en insyn i hur deras barn fungerar och kan vara delaktiga i deras med- och motgångar. En viktig del av läxan enligt lärare 1 är att barnet kan få hjälp och bekräftelse, som är så viktigt, av sina föräldrar. De lär sig också i viss mån att ta ansvar för något som de tar hem och hemläxan blir också en repetition av det som man arbetat med under dagen. Inför utvecklingssamtalen tycker lärare 1 att det en förutsättning att barnen har haft hem- läxor för att föräldrarna ska kunna vara insatta i sina barns skolarbete så att samtalet blir givande. De fällor man som lärare kan gå i är att ge läxor för läxans skull. Lärare 1 tycker

det är viktigt att alla i klassen får ta del av varje elevs läxa, att det finns en mottagare. Läxor ska ha ett bestämt mål och syfte. Lärare 2 tycker att det är bra att eleverna får en vana, att de har en uppgift, som naturligtvis måste vara anpassad till deras förmåga och inte ta för lång tid. Vissa saker som är bra att ha i hemläxform är inlärning som är bra att nöta in t.ex. tabeller och glosor. Det negativa med hemläxor är att det är svårt att få dem anpassade efter varje enskilt barns behov, anser lärare 2. Det blir svårt för vissa och enkelt för andra. Hon sätter också stort värde i att det inte ska bli en massa tjat hemma, så att läxstunden som barn och förälder har tillsammans blir positiv. Den värsta fällan man kan gå i när man ska ge läxor enligt lärare 2 är när man slentrianmässigt låter eleverna ta det de inte hunnit göra i skolan med hem som läxa. En läxa ska vara utvecklande och inte bara något tråkigt som man ska ta igen.

8.2 Förändringar för en elev ifall hemläxor togs bort

I enkäten valde jag att ge föräldrar och elever ett antal förslag (se nästa sida) på eventuella förändringar som skulle kunna ske ifall hemläxor togs bort. De fick kryssa för de alternativ som de trodde skulle ske ifall hemläxor togs bort. Många valde att kryssa i mer än ett alternativ, därför överstiger de sammanlagda procenttalen av staplarna 100%. Resultatet visar att det som flest föräldrar värderar och tror kommer att förändras ifall deras barn inte skulle ha hemläxa är att de inte skulle ha lika stor insyn i sina barns skolarbete (se digram 3).

Eleverna värderar andra saker. Det som flest elever tror kommer förändras ifall hemläxan togs bort är att de skulle känna sig mindre stressade. På andra plats kommer sedan att slippa oroa sig för om man gjort läxan ordentligt, delat med att föräldrar inte kommer att vara lika insatta i vad de gör i skolan (se diagram 4).

Föräldrar Elever

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 _{1 15%} 2 17% 3 15% 4 27,5% 5 13% 6 21% 7 85% 8 15% 9 30% 10 11% 11 15% 12 2% ₀ 10 20 30 40 50 60 70 1 34,5% 2 36% 3 42% 4 45% 5 17% 6 20% 7 48,5 8 39% 9 61% 10 8% 11 48,5% 12 3%

1.Prata med varandra mer 2.Mindre stress vid kvällsmat

3. Barnet skulle hinna ha (fler) aktiviteter 4. Mindre bråk i hemmet

5. Barnet skulle spela mer TV-spel, spela dator eller titta på Tv 6. Skulle inte få en egen stund med föräldrar/barn

7. Föräldrar skulle veta mindre om vad som händer i skolan 8. Barnet skulle inte lära sig lika mycket

9. Barnet skulle känna sig mer stressat 10. Barnet skulle känna sig mindre stressat

11. Barnet skulle må bättre när hon/han gick till skolan, eftersom hon/han inte behöver oroa sig för om läxan är ordentligt gjord

12. Ingen förändring

Diagram 3-4. Föräldrar och elevers åsikter om vilka förändringar det skulle bli för en elev ifall hemläxor

När man tittar på det jämförande diagrammet (diagram 5) med eventuella förändringar ifall hemläxor togs bort ser man tydligt att föräldrar och elever prioriterar olika saker. 85% av föräldrarna ser avsaknaden av insyn i skolan som den största förändringen. På andra plats ligger den minskade stressen. 30% av föräldrarna tror att stressen för deras barn skulle minska ifall hemläxor togs bort. Den tredje största förändringen, 27,5% av föräldrarna, tror att det skulle bli mindre bråk hemma ifall deras barn inte hade hemläxor. Det flest elever tror skulle förändras skulle vara stressen, 61% tror att stressen skulle minska för dem ifall de inte hade hemläxor. Den förändringen näst flest elever tror kommer att ske är att de skulle slippa vara nervösa för att inte ha gjort läxan ordentligt och att föräldrars insyn i skolarbetet skulle minska. Samma antal, 48,5% av eleverna, trodde dessa förändringar skulle ske. Om man tittar vidare på det jämförande

diagrammet ser man att det överlag är betydligt fler elever än föräldrar som tror att det skulle bli sociala förändringar i hemmet i form av t.ex. mindre bråk, mer samtal och mindre stress vid kvällsmaten ifall hemläxor inte fanns.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Elever Föräldrar

Diagram 5. Jämförelse av föräldrar och elevers åsikter av förändringar

Lärares åsikter om förändringar för en elev som inte har hemläxa

Lärare 1 tror att det i viss mån kommer bli mindre tjat hemma ifall barnen inte hade

hemläxor. Hon tror att också att det skulle bli mer TV- tittande och att föräldrar och barn inte skulle få en egen stund med varandra, då de annars brukar göra läxan. Andra negativa förändringar skulle vara att föräldrarna förlorar insynen i skolarbetet. En annan aspekt vid frånvaro av hemläxor är att det skulle bli svårt för dem som inte är vana att ta arbete med sig hem, ifall de i framtiden ska läsa på högskola. De skulle då inte veta hur man gör.

Lärare 2 tror att det säkerligen skulle bli både positiva och negativa förändringar ifall barn

inte hade hemläxor. Det skulle förmodligen bli mer TV- tittande och dataspel och föräldrar skulle förlora den delen av insynen i skolan som de annars får naturligt och ”lite gratis”. Det positiva skulle bli mindre bråk och tjat om att göra läxan. Föräldrar och barn skulle förhoppningsvis prata mer med varandra om andra saker än det som rör läxan, och det skulle bli mindre stress. Lärare 2 tycker att det skulle vara mer rättvist för alla barn ifall de inte hade hemläxor, eftersom alla skulle få lika stor chans till hjälp i skolan.

8.3 Sammanfattande resultat

Den största delen av elever och föräldrar är positiva till de hemläxor de har idag. Nästan 60% av dem väljer att värdera hemläxorna med en fyra eller femma vilket är det högsta och näst högsta alternativet (se diagram 2).

Intressant är dock att över 70% av både föräldrar och elever trots det är positiva till det alternativ av läxläsning som kalas målstyrd undervisning då ansvaret för att göra läxuppgifterna i skolan eller hemma läggs på eleverna.

På frågan var föräldrar och elever anser att läxan bör göras är de båda grupperna samstämmiga. Det skiljer bara två procent mellan de båda gruppernas svar, 64% av eleverna och 62% av föräldrarna anser att en läxa bör göras hemma (se diagram 1).

På frågan vilka förändringar det skulle bli för en elev om hemläxor togs bort fokuserar elever och föräldrar på olika saker. Ett stort antal föräldrar, 85%, är rädda för att insynen

i skolarbetet skulle försvåras. Det flest elever fokuserar på är att stressen skulle minska för dem. 61% tror att stressen skulle minska ifall hemläxor inte fanns (se diagram 3-4).

Man kan i lärarnas svar se både enighet och oenighet. Lärare 1 är den som ser mest fördelar med hemläxor. Det hon främst värnar om är föräldrarnas insyn i skolarbete vilket stämmer väl överens med föräldrarnas åsikter om vilket som skulle bli den största förändringen ifall hemläxor togs bort.

Lärare 2 ser fördelar med hemläxor men tycker att de är orättvisa. Hon fokuserar på att det är omöjligt att ge anpassade läxor till varje elev vilket kan stjälpa dem. En annan aspekt hon ser som viktig är att alla elever borde få samma möjlighet till hjälp med sina skoluppgifter.

9. Diskussion och Analys

I mitt resultat är det tydligt att undersökningsgruppen är positiv till att elever bör göra sin läxa i hemmet, i form av hemläxa. Att elever och föräldrar svarar så lika i fråga är förvånansvärt. Den enda förklaring till detta som jag kan tänka mig är att föräldrar i mycket överför sina åsikter till sina barn, och så även när det gäller inställning till hemläxor. Genom att läsa olika inlärnings- teorier går det inte att styrka att ett sätt att göra läxan, generellt sett, sig skulle vara är bättre än ett annat. Vad man dock vet är att den miljö, hemmiljön, där hemläxan görs är mycket varierande för våra elever, vilket också måste påverka resultatet av deras hemuppgifter. Detta påstående styrks av Hewison & Tizards (1980) forskningsprojekt som visar att elever med föräldrar som visar intresse för sina barns skolgång lyckas bättre i skolan än de som saknar stöd från föräldrar. Att istället på egen hand få lösa sina uppgifter, utan en vuxens hjälp, sammanfaller med Piagets syn på inlärning. Han betraktade genuin intellektuell kompetens som en manifestation av barnets egna aktiviteter, utan hjälp av andra. Med den inställningen har undervisning och samspelet med andra inte så stor inverkan på ett barns inlärning. För de barn som får hjälp med sina hem- uppgifter i hemmet överrensstämmer Vygotskys syn på inlärning bättre. Han menar att det är när vuxna hjälper barn att uppnå olika saker som det inte klarar på egen hand som utveckling av

samma sätt som barnets lärare att lösa uppgifter på. Wood (1992) menar att detta kan leda till förvirring för barnet och till och med förstöra lusten att lära. En del föräldrar har i enkäterna tagit upp just detta dilemma. Några känner svårigheter med att hjälpa sina barn, eftersom de känner att de själva inte har tillräckliga kunskaper för att hjälpa dem. Jag ser en svårighet att som förälder erkänna denna brist på förmåga och många försöker förmodligen att hjälpa så gott de kan, vilket i vissa fall kan ge motsatt resultat. Man stjälper sitt barn som blir förvirrat, istället för att hjälpa det. Om man ska se hemläxor som Lärare 2, ur rättvisesynpunkt, så skulle det vara bäst för alla barn om alla skoluppgifter kunde göras i skolan. Då skulle varken barn eller föräldrar vara oroliga för att inte få hjälp eller att inte kunna hjälpa. Jag tror inte att detta skulle försämra

möjligheterna för de barn som kan få hjälp av sina föräldrar i hemmet. De skulle få det stödet och den hjälpen ändå, bara i en annan form. Det skulle vara för de barn som inte har möjlighet att få stöttning av en vuxen i hemmet som en förändring skulle ske.

Intressant är att fastän elever och föräldrar vill ha kvar hemläxan, är de inte negativa till alternativ till hemläxan. 75% av föräldrarna och 72% av eleverna tror att det skulle passa dem att få en veckoplanering varje måndag med möjlighet att arbeta intensivt i skolan för att själva kunna styra hemläxans mängd, så kallad målstyrd undervisning. Detta sätt kan jag tycka passar bättre ihop med de torier för inlärning som jag läst. Med detta sätt skulle ansvaret för läxan ligga på eleven. De skulle ha möjlighet att vara effektiva i skolan och använda sig av den hjälp de har möjlighet att få av lärare. För de som arbetar bättre hemma på egen hand, eller med hjälp av en annan vuxen, skulle möjlighet att välja det alternativet också finnas. För att alternativet med målstyrd undervisning skulle lyckas tror jag att möjlighet i form av tid för läraren att individanpassa

mängden uppgifter måste planeras noggrant och även tid för uppföljning av de gjorda uppgifterna finnas. Barn måste lära sig att ta ansvar för sitt lärande, men det måste ske med hjälp av insyn av en lärare för att det ska fungera för alla. Att ta ansvar är precis som att lära sig något inte en färdighet man föds med. Det är något som måste läras in med hjälp av stöd från vuxna.

Både författare av pedagogisk litteratur, forskare, föräldrar och elever har kommenterat vikten av hur en hemläxa bör se ut. En av de lärare som jag intervjuade ser svårigheter med ge individ- anpassade läxor till varje enskilt barn. Genom att ge samma läxa till alla barn i klassen ser hon en fara att förstöra en elevs lust att läran. För en del barn kan uppgifterna vara alltför lätta och för