• No results found

Etnologiska klassiker? 2/2

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Etnologiska klassiker? 2/2"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Etnologiska klassiker? 2/2

Lars-Eric Jönsson & Fredrik Nilsson

I detta nummer av RIG återvänder vi till det tema som lanserades i RIG nr 4 2006:

Etno-logiska klassiker? Frågetecknet är av central betydelse i sammanhanget. Vår ambition med temat är nämligen inte att skapa en lista över en uppsättning böcker som kan räknas som klassiker. Ambitionen är snarare att skaka liv i en diskussion om etnologins ämneshistoria med hjälp av klassikerbegreppet. Finns det överhuvudtaget några klassiker? Vilka är de i så fall? På vilka sätt är de klassiker? Om de finns, kan vi då lära oss något av dem idag? Men att lansera klassikertemat i ett hierar-kiförnekande ämne som etnologi är förstås problematiskt, något som diskuterades i föregående nummer. I detta nummer går vi istället direkt till ytterligare två möjliga klas-sikeraspiranter.

Häftets två artiklar närmar sig klassikerte-mat med utgångspunkt i böcker som givetvis formades av den kontext vari de skrevs, men det är också två böcker som fick olika stort genomslag. Lars-Eric Jönsson skriver om Sigurd Erixons Svensk byggnadskultur ut i-från rubriken ”Ett betydelselöst monument?”.

Fredrik Nilsson tar å sin sida itu med Den

kultiverade människan utifrån ett slags verk-ningshistoriskt perspektiv. Det är inte bara två olika texter som diskuteras. Artikelförfattarna har också olika förhållningssätt till uppgif-ten. Jönsson söker efter metodologiska spår i Erixons praktiska tillvägagångssätt. Med utgångspunkt i egna erfarenheter reflekterar Nilsson kring vilken konsekvens Den

kulti-verade människan har haft för formeringen av etnologiämnets identitet.

I detta nummer skriver också Birgitta Svens-son, men ur ett delvis annorlunda perspektiv. Svenssons text kommenterar klassikertemat, dels som företeelse, dels i de avseenden som det har behandlats i de artiklar som nu har pu-blicerats i RIG. Svensson frågar sig också vad som händer med etnologin om vi lämnar de stora empiriska undersökningarna och slutar relatera dem till internationella motsvarighe-ter. Vilken etnologi kommer att bli framtidens klassiker? Vilken etnologi är betydelsefull?

Lars-Eric Jönsson, docent & Fredrik Nilsson, FD

Etnologiska institutionen, Lunds universitet

References

Related documents

Den typ av kritik j a g här riktar mot Evans bygger inte bara på en annorlunda inställning till textläsning utan också på en annan inställning till vad som är av vikt för

ring någon tid i sommar. Svar med noggranna meddelanden till »N. God sådan erbju- des under sommarferierna för en gosse eller flicka i familj på landet, där tillfälle till

En annan elev påpekar också att spel kan vara ett mer intressant sätt för unga att studera historia på, men att varken The Cat and the Coup eller andra spel kan användas helt

Inlämn labrapport 40 9-10 PA matsalen Artikelseminarium alla 41 9-10.30 föreläsning Uppsala Bio matsalen Annika 42 Olle Studieteknikdag

Efter att studenterna besvarat enkäterna fick de en debriefing eftersom de blev utsatta för en mild deception och det egentliga syftet framkom då studien studerar attityder

Psykiatrisk omvårdnad ledd av den specialistutbildade psykiatrisjuksköterskan i enlighet med kompetensbeskrivningen bör kunna skapa goda förutsättningar som fungerar stärkande

Gemensamt för Willhem, Trianon, SBB i Norden, Rikshem, Stena Fastigheter och K-Fastigheter är att prisreduktion för teknisk standard i samband med. fastighetstransaktioner är

Anna tror att den främsta orsaken till varför lärarna inte skulle kunna tänka sig att undervisa utifrån metoden är den ekonomiska faktorn, hon menade att materialet är för