Historiebruk i historieläroböcker från Sverige och Libanon

(1)

Historia med Kulturanalys III VT 2009

C-uppsats

2009-08-17

Historiebruk

i historieläroböcker

från Sverige och Libanon

En undersökning av fyra gymnasiala historieläroböcker

Use of history

in history textbooks

from Sweden and Lebanon

A study of four upper secondary history textbooks

Wael Eido

Handledare: Nils Andersson

(2)

Innehållsförteckning

1. Inledning... 4

2. Syfte och frågeställning ... 5

3. Bakgrund ... 6

3.1 Källor till elevers historiekunskaper ... 6

3.2 Gymnasieskolan och ämnet historia i Sverige och Libanon ... 8

3.3 Ämnet historia på den libanesiska gymnasieskolan ... 8

3.4 Ämnet historia på den svenska gymnasieskolan ... 8

4. Tidigare forskning ... 10

5. Metod ... 13

6. Avgränsning ... 15

7. Teori ... 16

7.1 Historiemedvetande, historiebruk och historiekultur ... 16

8. Undersökningen ... 21

8.1 Den svenska kursplanen för Historia A: ... 21

8.2 Den libanesiska kursplanen för ämnet historia i det andra läsåret... 21

8.3 Kort presentation av böckerna ... 22

8.4 Den moderna vetenskapliga historien ... 22

8.4.1 Förordet: ... 22

8.4.2 Tabell som omfattar rubriker som inkluderats i kapitlen som behandlar det andra världskriget: ... 23

8.4.3 Presentation av den amerikanska insatsen under andra världskriget i boken ... 25

8.4.4 Sammanfattning av presentationen av den amerikanska insatsen under kriget i boken Den moderna vetenskapliga historien. ... 29

8.5 Det adekvata i Historien ... 29

8.5.1 Förordet ... 29

8.5.2 Tabell som omfattar rubriker som inkluderats i kapitlen som behandlar det andra världskriget: ... 30

8.5.4 Sammanfattning av presentationen av den amerikanska insatsen under kriget i boken Det adekvata i historien. ... 38

8.6 Perspektiv på historien A ... 38

(3)

8.6.2 Tabell som omfattar rubriker som inkluderats i kapitlen som behandlar det andra

världskriget: ... 39

8.6.4 Sammanfattning av presentationen av den amerikanska insatsen under kriget i boken Perspektiv på historien A . . 42

8.7 Alla tiders historia Maxi ... 42

8.7.1 Förordet ... 42

8.7.2 Tabell som omfattar rubriker som inkluderats i kapitlen som behandlar det andra världskriget ... 43

8.7.4 Sammanfattning av presentationen av den amerikanska insatsen under kriget i boken Alla tiders historia Maxi. ... 46

9. Analys ... 46

9.1 Analys av förorden ... 46

9.2 Analys av presentationen på den amerikanska insatsen under andra världskriget: ... 49

9.3 Analys av tabellerna ... 51

10. Diskussion och slutsatser ... 55

(4)

Sammanfattning:

ل

Syftet med denna studie är att undersöka hur skillnader i historiebruk förekommer i

gymnasiala libanesiska och svenska historieläroböcker och hur dessa skillnader kan tänkas påverka elevernas historiemedvetande. Undersökningen genomfördes genom att studera förorden, stoffurvalet som berör det andra världskriget och den amerikanska insatsen under det andra världskriget. Historieläroböckerna utgör en viktig del i undervisningsprocessen och verkar som en kunskapsförmedlare. Genom att använda en komparativ metod belyser denna studie skillnaderna som förekommer i historiebruket i böckerna och lyfter upp olika

tolkningar över hur dessa skillnader kan påverka historiemedvetandet hos eleverna. Skillnaderna analyseras utifrån perspektiven historiebruk, historiemedvetande och

historiekultur. Studiens resultat kan inte generaliseras då endast två böcker från varje land har inkluderats i studien. Böckerna som jag har använt i studien är: Perspektiv på historien A, Alla

tiders historia Maxi, Den moderna vetenskapliga historien, Det adekvata i historien.

Nyckelord: Historieläroböcker, historiebruk, historiemedvetande, förord, andra världskriget, stoffurval.

(5)

1._Inledning

Historia är ett ämne som berör alla människor och som knyter ihop vardagen med det förflutna med varierande styrka beroende på kontexten med tanke på att historia ”fungerar i

samhället och påverkar människor”.1 Människor som vi umgås med är olika ur ett historiskt

perspektiv. Olikheten kan till exempel ligga i deras etniska bakgrund eller deras sociala förhållanden som också bygger på sociala förhållanden från det förflutna.

ل

Skolan är en av de största platserna, om inte den största, för förmedlingen av historiekunskapen på ett globalt plan. Läromedlen i allmänhet och historieböckerna i synnerhet utgör en viktig faktor i denna förmedlingsprocess. Innehållet i historieböckerna varierar över tid och rum beroende på en rad faktorer. Denna variation kan betraktas som nödvändig och givande eller som onödig och i vissa fall som missbruk av historien.

Orsakerna till denna variation i historieläroböckerna är många och konsekvenserna är kanske fler med tanke på att eleverna är en viktig del av samhället och får en del av sitt historiemedvetande via historieläroböckerna. Dessa elever kommer så småningom att vara ansvariga medborgare med egen rätt till olika beslut ute i samhället varav politiska beslut såsom att rösta vid olika val. Detta med tanke på att ämnet trots att det berör det förflutna har en direkt koppling till flera samhälleliga frågor som berör oss i dag och i vår framtid. Roger Johansson refererar i sin bok Kampen om historien till Raphael Samuel som menar att ”människors intresse för historia har en förklaring i att historia möjliggör för oss att bearbeta moraliska och politiska konflikter, både i det dagliga livet och i samhället”.2 Ett typiskt exempel på att historia kan vara en grund för moraliska och politiska konflikter är synen på andra världskrigets konsekvenser såsom koncentrationslägren som än idag ifrågasätts av en del politiker och som har väckt en rad debatter på ett globalt plan. Denna fråga handlar om historia och historiebruk eller missbruk. Kunskapsvariationen som förkommer i böckerna har på så vis direkta kopplingar och påverkan på vårt samhälle då denna kunskap överförs till eleverna som i sin tur återspeglar denna kunskap och använder den som handlingsredskap i deras beslutsfattande och ställningstagande till olika frågor i samhället. Utifrån det kan man se hur viktigt det är att lyfta och analysera innehållet i historieböckerna för att öka förståelsen

1

Göran Behre och Birgitta Odén, Historievetenskap och historiedidaktik, Lund: 1982, sid.50.

2_{Roger Johansson, kampen om historien Ådalen 1931, Sociala konflikter, historiemedvetande och historiebruk}

(6)

om hur detta varierande innehåll kan påverka eleverna och samhället i övrigt. Tanken med denna studie är att lyfta upp likheter och skillnader mellan gymnasiala läroböcker i ämnet historia från två länder, Sverige och Libanon. Skolsystemet i Libanon ser annorlunda ut än i Sverige och även historieundervisningen skiljer sig på en rad punkter vilka kommer att redovisas senare i studien. Sveriges och Libanons historia skiljer sig också en hel del vilket också kan ha påverkat dagens historieundervisning och böckernas innehåll i stora drag i båda länderna. Libanons geografiska placering i Mellanöstern är utan tvekan en viktig faktor till flera historiska budskap som läggs fram i böckerna precis som Sveriges position i Europa och tillhörigheten till Skandinavien och EU. Ett exempel på det är historieböckernas fokus i Sverige på vinterkriget mellan Finland och Sovjetunionen och historieböckernas fokus i Libanon på osmanska rikets fall. Utöver det exemplet kan man nämna och jämföra Libanons historiska förhållande till Frankrike med Sveriges historiska förhållande med övriga skandinaviska länder.

Faktum är att det förkommer variation i historieläroböckernas innehåll och att orsakerna till denna variation är många. Denna studie kommer att lyfta upp och analysera en del av denna variation för att få en bättre förståelse hur historia används i skolböckerna och hur denna variation kan se ut.

2._{Syfte och frågeställning}

Syftet med denna studie är att undersöka hur skillnader i historiebruk förekommer i dagsaktuella historieböcker från den libanesiska och svenska gymnasieskolan och hur dessa skillnader kan påverka elevernas historiemedvetande. Detta kommer att ske genom att studera presentationen och inkluderingen av stoff i kapitlen som berör det andra världskriget. Brännpunkten kommer att ligga på hur den amerikanska insatsen under andra världskriget presenteras. Utöver det kommer förorden till böckerna att ingå i studien då det har visat sig att inkluderingen av detta i studien berikar arbetet.3

Studien kommer att utföras utifrån perspektiven historiebruk, historiemedvetande och historiekultur.

Förhoppningsvis kommer resultatet att kunna ge en mer generell bild över skillnaderna och likheterna i böckerna vad gäller presentationen av historiska händelser.

3

(7)

Utifrån det hoppas jag kunna få en bättre förståelse för hur historia brukas i de gymnasiala historieböckerna i Libanon och Sverige och som blivande historielärare få en givande orientering över historiebrukets skillnader som kan påverka undervisningen på skolorna. Mina frågeställningar i studien är:

Hur skiljer sig böckerna i stoffurval som inkluderats under kapitlet som berör det andra världskriget?

Kan man utifrån förorden till böckerna observera skillnader som berörs av perspektiven historiebruk, historiemedvetande och historiekultur?

Hur presenteras den amerikanska insatsen under andra världskriget i böckerna?

Ger böckerna olika förklaringar till den amerikanska insatsens orsaker och följder under andra världskriget?

3. Bakgrund

3.1 Källor till elevers historiekunskaper

Som redan nämnts i inledningen är historia ett ämne som påverkar alla människor med varierande styrka. Men faktum är att historia berör alla människor då ”vi är historia i den meningen att historien har funnits före oss själva och har skapat betingelser som vi lever under. Dessa betingelser påverkar vår uppfattning om oss själva och vår position i samhället och världen”.4 Detta påverkande varierar i styrka beroende på olika faktorer varav en är historieböckerna som eleverna använder på skolan.

På skolan och med historieböckerna som grund får eleverna den historieundervisning som skapar hos dem en förståelse om hur det har varit förr i en rad olika ämnen. På så sätt blir historieundervisningen på skolan en kärna i elevernas medvetande om det förflutna. I dagens samhälle och tack vare den utvecklade tekniken, som till exempel internet, har skoleleverna stor tillgång till att söka efter historieinformation som de är intresserade av. Media i form av tidningar eller tv-program såsom dokumentärfilmer eller vanliga filmer kan också utgöra en källa hos elever då de söker information om det förflutna. Källor som tidningar eller filmer påverkar givetvis deras förståelse om vad som har hänt förr bortsett från äktheten i vad som förs fram i dessa källor. Men dessa källor, trots deras starka påverkan och tillgänglighet, har inte tagit över rollen som historieundervisningen har på skolan. Det är där eleverna får den

4_{Klas-Göran Karlsson, Historiedidaktik: begrepp, teori och analys, (Red) Klas-Göran Karlsson och Ulf Zander,}

(8)

allmänna och breda synen om det förflutna som omfattar allt från forntiden till de senaste årens historiska händelser.

Precis som många andra skolämnen utgör läroboken kärnan i undervisningen i ämnet historia. Niklas Ammert understryker att flera undersökningar pekar tydligt på att läroboken dominerar undervisningen på skolan och inte minst i just ämnet historia. Han nämner bland annat två undersökningar som är Youth and History och Sture Långströms undersökning Författarröst

och lärobokstradition. En historiedidaktisk studie.5 På så sätt blir det klart att historieböckerna spelar en avgörande roll i elevernas medvetande om det förflutna och fungerar som en kunskapsförmedlare ur ett pedagogiskt perspektiv. Detta med tanke på variationen och innehållet som finns i historieböckerna och ramarna som kursplanerna sätter. Men innehållet i dessa böcker kan variera utifrån olika faktorer såsom tid, skribent och beroendet av läroplan och kursplan. Den sista punkten är nog den som påverkar innehållet mest i läroböckerna med tanke på att skribenten vill hitta en marknad för dessa böcker och att om de inte är anpassad efter kursplanen blir det inte någon lyckad affär.

Kursplaner kan ändras med tiden i ett visst land men ser ofta, om inte alltid, annorlunda ut i olika länder. Dessa ändringar som avspeglas i läroboken kommer att påverka elevernas kunskaper i ämnet, något som ger läroboken en mycket central roll i elevernas kunskaper i ämnet historia. Resultatet blir att kunskaperna inom ämnet historia som eleverna skall lära sig via läroboken kommer att se olika ut med tanke på att tyngdpunkten i dessa böcker kan variera beroende på bland annat politiska intressen som kan tolkas utifrån bland annat läroplanen och kursplanen. Den politiska påverkan av innehållet i historieböckerna kan man inte bortse ifrån då ”historia och politik alltid har varit nära förbundna med varandra. Historieämnet kan stimulera fram tankar om nutid och framtid där demokratifrågor har en naturlig och viktig plats”.6

Utifrån det är det av stort intresse och nytta för berörda lärare, elever och för allmänheten att få en inblick i hur innehållet i historieböckerna kan variera mellan olika länder och hur detta kan påverka eleverna och samhället. Denna studie kommer förhoppningsvis att tillföra läsaren bättre förståelse om hur historia har brukats i Läroböcker från Sverige och Libanon.

5_{Niklas Ammert i Historievetenskap och historiedidaktik, Lund: 1982, sid.293.} 6

(9)

3.2 Gymnasieskolan och ämnet historia i Sverige och Libanon

I de två följande avsnitten kommer jag att beskriva kort och undervisningssystemet på gymnasiet i Sverige och Libanon. Detta för att ha en allmän bakgrund om hur gymnasieskolan och historieundervisningen fungerar i båda länderna Sverige och Libanon. Redogörelsen kommer förhoppningsvis att underlätta för läsaren att förstå hur den empiriska studien har använts i analysdelen och på så sätt underlätta förståelsen av studien och slutsatserna.

3.3 Ämnet historia på den libanesiska gymnasieskolan

Skolsystemet i Libanon ser annorlunda ut än i Sverige och därmed skiljer sig också läroplaner och kursplaner. Motsvarigheten till den svenska läroplanen i Libanon kallas för de allmänna målen men kommer i denna studie att kallas för libanesiska läroplanen för att underlätta förståelsen för läsaren. Den libanesiska läroplanen är i strukturen ganska lik den svenska och innehåller regler och övergripande mål för skolväsendet i allmänt. De allmänna målen delas upp i olika kategorier med olika perspektiv som omfattar ett pedagogiskt, ett nationellt och ett socialt perspektiv. Under de olika perspektiven förtydligas det hur skolan bland annat skall sträva efter att skapa medborgare som respekterar och deltar i processer som gynnar jämställdhet, demokrati, solidaritet, frihet och medborgarens libanesiska och arabiska identitet och solidaritet.7

Historieundervisningen som sker på de libanesiska gymnasieskolorna styrs också av kursplanerna som har samma uppgift som de svenska kursplanerna. På samma sätt som i Sverige fungerar kursplanen som en ram och en grund för vad som skall undervisas inom ämnet på de olika kurserna. Däremot läser eleverna på gymnasiet i Libanon ämnet historia under hela tre år oavsett vilken linje de går på.

Poängteras skall att syftet med detta arbete inte är att studera likheter och skillnader mellan gymnasieskolan i Sverige och Libanon utan historieböckerna som används som läromedel på gymnasiet och innehållet i dessa böcker. Därför kommer jag inte att fördjupa mig i vilka linjer de tre inriktningarna omfattar.

3.4 Ämnet historia på den svenska gymnasieskolan

Historieundervisningen som sker på gymnasiet i de svenska skolorna idag styrs i första hand av läroplanen och kursplanen som regeringen och skolverket har lagt fram. Läroplanen

7_{http://www.mehe.gov.lb/Templates/HomePage.aspx?PostingId=4}_{Lebanese Republic Ministry of education and}

(10)

fungerar som en allmän vägledning för skolväsendet då ”läroplanen anger vad gymnasieskolan har för uppgifter, övergripande mål, samt de värden som ska ligga till grund för undervisningen”8_{. E}xempel på det är att det betonas tydligt i läroplanen att ”verksamheten i

skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar”.9

Detta visar tydligt att läroplanen utgör en grund för verksamheten inom gymnasieskolan som sker i Sverige. Kursplanerna däremot fungerar mer som en klar och konkret vägledning inom

varje ämne då ”Kursplanerna anger målet för undervisningen i varje enskilt ämne och kurs”10

varav en är historia. Med hjälp av kursplanen vet både läraren och eleven vilka mål som eleven skall ha uppnått efter avslutad kurs. På så sätt blir kursplanen den allra viktigaste ramen och utgångspunkten för undervisningen inom varje specifikt ämne. Läroboken som fungerar som ett mycket viktigt läromedel i undervisningen berörs direkt av kursplanen då skolor inte är intresserade av läromedel som inte hjälper eleven att nå målen eller som inte gynnar undervisningen på ett sätt som överensstämmer med kursplanen.

I Sverige hör historia inte till kärnämnen som är de obligatoriska ämnen som alla gymnasieelever skall läsa oavsett vilket program de än går. Detta resulterar i att det inte är alla elever som läser ämnet på gymnasiet. Historieundervisningen i Sverige är uppdelad i tre kurser som är historia A, historia B och historia C. Bland de sjutton nationella program som finns i Sverige är Historia A ett obligatoriskt ämne i endast fyra av dessa program.11 Fyra program har historia A bland de valbara kurserna och de resterande nio programmen erbjuder inte ämnet historia inom kursutbudet. Det är ett fåtal program som erbjuder historia B och C inom kursutbudet och båda två är inte obligatoriska i något av de nationella programmen. 12 I tabellen nedan kan man se vilka program som har Historia A som obligatoriskt, valbart eller icke erbjudet ämne:

8_{http://www.skolverket.se/sb/d/786/a/3481}_2009-05-09.

9_{Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94,Ödeshög:2006, sid.3.}

10_{http://www.skolverket.se/sb/d/786/a/3481}_2009-05-09.

11

Se bifogad tabell.

12_{http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0304&infotyp=15&skolform=21&id=52&extraId}₌

(11)

Obligatorisk Valbar Erbjuds ej

Barn- och fritidsprogrammet Hantverksprogrammet Bygg programmet

Estetiska programmet Medieprogrammet Elprogrammet

Naturvetenskapsprogrammet Omvårdnadsprogrammet Energiprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Fordonsprogrammet

Industriprogrammet Livsmedelsprogrammet Naturbruksprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet Handels- och administrationsprogrammet 4._{Tidigare forskning}

I detta avsnitt kommer jag att redogöra för forskningsläget inom området som berör jämförandet av olika historieböcker, undersökningar om historieundervisningen och läromedelsanalys i ämnet historia.

I boken Ungdomar tycker om historia och politik redovisar Sture Långström i en omfattande studie resultatet från tre svenska undersökningar som gjorts mellan 1994 och 2000. Ungdomar från Sverige har fått svara på en del frågor via enkätundersökning om ämnet historia och historieundervisning och tagit ställning till en rad politiska frågor.

Långström förklarar i sin bok att begreppet historiemedvetande utgör en utgångspunkt i undersökningen och diskuterar begreppet i det första kapitlet. Historiemedvetande är enligt Långström ett ”samspel mellan dåtid, nutid och framtid som orsakas av människors

handlingar”.13 Denna förklaring stämmer väl överens med Aronssons, Anderssons och

Ammerts syn på historiemedvetandet som det kommer att visa sig i teoridelen då alla pekar på kopplingen mellan dåtid, nutid och framtid. I undersökningen som Långström har gjort har

13

(12)

frågorna i enkäterna genomsyrats av en dåtids- nutids- och framtids anda. Jag kommer i detta arbete att endast beröra de frågor som har med historieundervisningen och historieböckerna att göra. Därför tar jag upp tre frågor från undersökningen som gjorts 2000. De tre frågorna är:

1._{Vilka sätt att möta historien tycker du om?} 2. Vilka sätt att möta historien litar du på?

3._{Vad händer vanligen på dina historielektioner?}14

Resultatet från undersökningen visar att läroböcker är det sätt som eleverna tycker minst om då det gäller frågan om viket sätt att möta historien man tycker om. Detta trots att eleverna svarade på den tredje frågan att det vanligaste som händer på historielektionerna är att man använder läroboken. Elevernas svar på den andra frågan tyder enligt Långström på att de litar på historieböckerna som källa till deras kunskaper men de tenderar att besöka museer och historiska platser då de är mer pålitliga enligt eleverna som deltagit i undersökningen.

Långström påpekar att elevernas svar på den tredje frågan ”visar att undervisningen inte i dessa avseenden motsvarar de intentioner och krav som finns i kursplanerna” men påpekar att ”både svensk och utländsk forskning har visat att en stor del av undervisningen är läroboksstyrd”.15

Utifrån detta resultat kan man se att läroboken är det hjälpmedel som används mest vid historieundervisning och att kunskapen som eleverna får grundar sig till stor del på böckernas innehåll. Variationen på innehållet leder på så vis till en variation i kunskapen som eleverna tar till sig. Detta har Långström tagit upp också då han beskriver att elevernas kunskaper bygger till stor del på läroboken med tanke på att ”den traditionella triangeln läraren –

läroboken – eleven är det som fullständigt dominerar historieundervisningen”.16 Vidare fastslår Långström utifrån undersökningen att ”förändringsaspekten och kopplingen mellan de

olika tidsformerna är exempel på historiemedvetenhet”.17 Men han påpekar samtidigt att undersökningen inte kan säga något om kvaliteten på historiemedvetenheten utan fastslår att eleverna använde sina kunskaper i historia för att besvara frågorna och gjorde en koppling

14_{Sture Långström. Ungdomar tycker om historia och politik, sid.49-54.} 15

Sture Långström. Ungdomar tycker om historia och politik, sid.54.

16

Sture Långström. Ungdomar tycker om historia och politik, sid.188.

17

(13)

utifrån dessa kunskaper mellan det förflutna, det som händer idag, och det som kan hända i framtiden.

Ett examensarbete vars syfte är att bland annat undersöka hur dagsaktuella historieböcker från gymnasieskolan i Sverige och USA skiljer sig i presentation, inkludering och sortering av stoff visar att skillnaderna är stora. Studiens brännpunkt ligger på franska revolutionen och andra världskriget. Resultatet pekar på att de amerikanska böckerna innehåller mer material men att de inte utmärker sig nämnvärt i jämförelse med de svenska böckerna ifråga om struktureringens stil förutom sorteringen under andra världskriget då de amerikanska böckerna är mer utförliga i struktureringen.18

En C-uppsats från Högskolan i Halmstad grundar sig också på jämförelse mellan historieböcker från två länder, Sverige och Ungern, men dock inte läroböcker. Syftet med uppsatsen var bland annat att få en inblick i hur öst och väst tolkar samma fenomen som i denna studies fall var första korståget. Utöver det skulle studien också undersöka om politiska ideologier påverkade vad som skrevs om just första korståget och hur beskrivningen har förändrats över olika tidsperioder. I studiens resultat påpekar författaren att synen på korstågets orsaker har förändrats över tid vilket han förklarar med att historiesynen har förändrats efter andra världskriget. På så vis visar författaren att det finns gemensamma förändringar som har skett i böckerna från båda länderna och att dessa förändringar beror på en förändrar historiesyn. Exempel på det är att böckerna från både Sverige och Ungern karakteriseras av nationalism. Denna likhet mellan böckerna innehåller dock en skillnad inom sig då 1910-talets böcker från Ungern anses innehålla mer nationalism än de svenska böckerna vilket författaren förklarar med att det kan bero på att Ungern var drabbat av det första korståget. En annan skillnad som författaren pekar på är att de svenska böckerna från 1990-talet är mer lättlästa än de ungerska böckerna då de innehåller svårlästa texter.19 Det sammanfattade resultatet från studien visar att historiesynen, religionen och politiska ideologier påverkar innehållet i historieböckerna. Denna påverkan är bundet av tidsfaktorn och som det redan nämnts var exempelvis nationalism en dominerande faktor under 1910-talet.

18

Engström Andreas En analys av svenska och amerikanska historieböcker för gymnasiet, Karlstads universitet, Institutionen för samhällsvetenskap 2006. http://kau.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:6710 2009-05-11.

19

Bölöni Andras, Bilden av det första korståget En komparativ studie om svenska och ungerska historieböcker 1910-2006, 2008. Högskolan i Halmstad Institutionen för humaniora, 2008

(14)

5._Metod

Som redan har framkommit handlar den här studien om att jämföra olika historieböcker med varandra. Jag kommer att använda en komparativ metod med syftet att belysa skillnader och likheter i de valda avsnitten från böckerna. Denna metod är ”ett grundläggande vetenskapligt arbetssätt, så även inom historieforskningen”.20 Metoden går ut på att ställa ”(minst) två olika enheter av samma art mot varandra, till exempel två olika historiska utvecklingsförlopp eller två olika sociala system”.21 I denna studie kommer böckernas innehåll att ställas mot varandra och på så sätt utgöra två enheter av samma art. Som det redan nämnts kommer brännpunkten att ligga på hur den amerikanska insatsen under andra världskriget presenteras i böckerna, förorden och stoffurvalet i de berörda kapitlen. Under arbetets gång visade det sig att inkluderingen av förorden och stoffurvalet skulle berika arbetet och underlätta förståelsen för läsaren om hur historiebruk förekommer och används i böckerna. I den del av studien som behandlar stoffurvalet är det förintelsen som utgör en av de stora skillnaderna och därför har det lyfts upp i undersökningen och analysen.

Den komparativa metoden delas in i två delar, den maximala överrensstämmelsens metod och den maximala skillnadens metod. I den maximala överrensstämmelsens metod ”väljer man undersökningsobjekt som skiljer sig mycket från varandra och söker den avgörande likheten

trots alla skillnader”. 22 I den maximala skillnadens metod gör man motsatsen då man söker

”objekt som är så lika som möjligt och spårar upp den eller de avgörande olikheter som finns trots likheterna”.23 Innan jag satte igång med denna studie hade jag snabbläst de svenska och de libanesiska böckerna flera gånger. Syftet var att skapa en övergripande bild över innehållet i böckerna och få en insyn i hur de skiljer sig åt för att kunna utveckla idén som jag hade och utföra denna studie. Under denna tid uppmärksammade jag att trots att böckerna skiljde sig mycket från varandra, då de är på olika språk och skrivna i olika länder, så innehöll de många likheter. Samtidigt uppmärksammade jag att trots att böckerna var så lika, då de tillhör samma undervisningsämne, så fanns det stora olikheter i innehållet, vilket är huvudpoängen med denna studie. Därför kan jag inte påstå att denna studie har följt den maximala skillnadens metod eller den maximala överrensstämmelsens metod däremot är det en blandning av båda dessa metoder som kommer att användas. Dessa likheter och skillnader kommer att jämföras

20

Stellan Dahlgren och Anders Florén, Fråga det förflutna En introduktion till historieforskning, Lund: 2000, sid.195.

21

Knut Kjeldstadli, Fråga det förflutna, Lund: 2003, sid.252.

22_{Knut Kjeldstadli, sid.252.} 23

(15)

med varandra utifrån förutsättningen att böckerna har framställts för att verka som kunskapsförmedlare till skolelever.

Utöver likheter och skillnader som man kan jämföra i olika material kan man välja mellan två sätt att studera dessa skillnader och likheter på. Det ena sättet är att man gör en kvalitativ undersökning där fokus ligger på att tolka och analysera materialet man har fått utifrån den empiriska studien då ”kvalitativa metoder är inriktade på tolkning av materialet; med dem analyserar och värderar forskaren verbalt källuppgifter”.24 Det andra sättet är det kvantitativa sättet där analys av sifferdata är den mest betydelsefulla då forskare ”med hjälp av de kvantitativa metoderna matematiskt och statistiskt analyserar siffermässigt formulerade data”.25 Men även om man följer den kvantitativa metoden kan man inte utesluta den kvalitativa då den kvantitativa inte säger mycket utan en analys och en tolkning av resultatet. Detta innebär att den kvalitativa metoden kommer att genomsyra hela den empiriska studien och analysdelen. I denna studie kommer båda sätten att användas vilket är förekommande i olika historiska undersökningar med tanke på att ”kvantitativa och kvalitativa angreppssätt kan kombineras; det är faktiskt det normala i en vanlig historisk undersökning”.26 Den kvantitativa metoden i denna studie kommer bland annat att beröra ett antal rubriker och sidor i de valda kapitlen i böckerna. Detta på grund av de stora skillnaderna som finns i böckerna ur denna aspekt och för att dessa skillnader som är i form av kvantitativ data är en viktig skillnad som kännetecknar böckerna.

Till den kvalitativa delen hör två arbetssätt, ett induktivt och ett deduktivt. Den hypotetiskt - deduktiva metoden går ut på att man utgår från en allmän teori eller hypotes och ”ställer upp mera preciserade hypoteser och från dem logiskt avleder (’deducerar’) satser som testas mot observationer eller som används för att förklara observationerna”.27 Den induktiva metoden innebär att man ”utgår ifrån iakttagelser i materialet och bygger upp empiriska generaliseringar utifrån dem”.28_{Den induktiva och deduktiva metoden är med andra ord}

varandras motsatser. I denna studie kommer den induktiva metoden att användas då Kjeldstadli understryker att ”för dem som endast vill beskriva en enskild situation ligger den

induktiva metoden närmast”.29_{Böckerna som jag har använt från både Sverige och Libanon}

kan inte återspegla hur alla andra historieböcker från båda länderna förhåller sig till teorin jag

24

Stellan Dahlgren, Anders Florén, sid.180.

25

Stellan Dahlgren, Anders Florén, sid.180.

26

Knut Kjeldstadli, sid.176.

27

28_{Knut Kjeldstadli, sid.181.} 29

(16)

använder och därmed är resultatet från denna studie inte aktuellt för någon generalisering. Däremot kommer resultatet från denna studie att beskriva hur de studerade böckerna förhåller sig till varandra utifrån perspektiven historiebruk, historiemedvetande och historiekultur. Poängteras skall att detta inte betyder att denna studie utesluter den deduktiva metoden då ”det inte finns någon rent induktiv metod, eftersom ingen forskare går till ett material förutsättningslöst eller helt utan hypoteser eller förutfattad mening om vad detta kan ge”.30

Under teoridelen har jag redogjort för begreppen historiebruk, historiemedvetande och historiekultur vilka kommer att vara utgångspunkten för denna studie.

Texten i de libanesiska böckerna är givetvis skriven på arabiska. Därför har jag i vissa fall använt nätlexikon som hjälpmedel för översättning från arabiska till svenska. I första hand är det ett nätlexikon som har tagits fram av Myndigheten för skolutveckling och som jag har använt för direkt översättning från arabiska till svenska.31 I de fall där jag inte kunde översätta direkt från arabiska till svenska fick jag översätta från arabiska till engelska och vidare till svenska. I dessa fall använde jag också ett nätlexikon för översättningen från arabiska till engelska.32 Ett tredje lexikon som jag använde för översättning från engelska till svenska utöver lexikonet från Myndigheten för skolutveckling är nätlexikonet Tyda.33 Problem som uppstod under översättningen berodde till stor del på att ord i det arabiska språket kan inneha mer än en betydelse som är lätt att blanda med andra betydelser. Vid sådana fall översatte jag från arabiska till svenska och från arabiska till engelska och sedan från engelska till svenska för att kontrollera att översättningen stämmer med den arabiska texten.

6._Avgränsning

Som redan nämnts kommer studien att fokusera på historieböcker från Sverige och Libanon. Jag har valt två böcker som används vid undervisningen i Historia A i Sverige och två böcker som används vid undervisningen i Historia A på gymnasiet i Libanon. Att jag just valt Historia A beror på att det är den kursen som läses mest på gymnasiet i Sverige i jämförelse med B- och C-kursen och för att kunna utföra en djupare studie med tanke på tidsfaktorn och för att hålla mig inom ramen för en c-uppsats. Det var meningen från början att studera mellankrigstiden, andra världskriget och efter krigstiden men efter att ha satt igång med arbetet insåg jag att det skulle bli alldeles för stort och ytligt. Jag hade börjat skriva om hur

30

31

http://lexin2.nada.kth.se/sve-ara.html.

32_{http://www.alburaq.net/dictionary1/transform.cfm.} 33

(17)

andra världskriget presenteras i två böcker och då överskred jag 35 sidor. Därför bestämde jag mig för att fokusera på ett visst ämne som presenteras i båda böckerna, vilket blev den amerikanska insatsen under andra världskriget då denna insats påverkade hela krigsutvecklingen och beskrivs i alla fyra böckerna. Att jag just valt böcker från Libanon och inget annat land beror dels på att jag själv kommer från Libanon och kan det arabiska språket både i tal och skrift och dels på att jag har tillgång till läromedel från just Libanon.

7._Teori

I detta avsnitt kommer jag att redogöra för begreppen historiebruk, historiemedvetande och historiekultur i och med att dessa begrepp kommer att vara den teoretiska utgångspunkten för denna studie. Historieundervisningens roll kommer även att beröras i teoridelen då läroböcker i stort sätt utgör en grund i undervisningsprocesser och i historieundervisningen.

7.1 Historiemedvetande, historiebruk och historiekultur

Vikten av historia kan variera hos olika människor beroende på kontexten. De allra flesta människor som en gång suttit bakom en skolbänk har blivit undervisade i historia oavsett vilken skolan de gick i eller vilket land de bott i. Det jag vill framföra med den punkten är att skolan är den plats där historia brukas i stora skalor av flera hundra miljontals människor. I

boken ut med historien upplyser Kim Salomon att ”SYNEN PÅ

HISTORIEUNDERVISNINGENS mål och syfte kan förstås på en mer generell nivå sägas handla om synen på kulturvetenskapens samhälleliga roll och nytta.”34 Han lyfter upp tre uppfattningar som rådde i Sverige under 1900-talet och som berör ”kulturvetenskapernas samhälleliga roll och nytta”. Dessa tre uppfattningar är den idealistiska, den pragmatiska och den emancipatoriska uppfattningen. Den emancipatoriska uppfattningen berör mest denna studie då den pekar på historiens samhälleliga nytta från en kritisk synvinkel samt bygger ett underlag för politiskt och moraliskt ställningstagande som kopplas till ett historiskt medvetande.35 Salomon understryker att många historiker betonar att man genom ett historiskt medvetande kan ”öka elevernas möjlighet till självbestämmelse, öka deras intresse för att deltaga aktivt i det politiska livet och göra det möjligt för dem att kunna påverka sin vardag.”36

34

(RED) Lars Edgren & Eva Österberg, Kim Salomon i Ut med historien! Sju historiker om historieundervisningens uppgifter idag, Malmö: 1992, Sid.125.

35

Kim Salomon, En plädoajé för emancipatorisk historieundervisning, (RED) Lars Edgren och Eva Österberg, Ut med historien, Lund 1992 sid.126.

36

(18)

Historiemedvetandet är direktkopplat till skola och undervisning då begreppet har ”sedan 1990-talet spelat en nyckelroll i målformuleringar för historieämnet i utbildningssystemen”.37 Begreppet historiemedvetande illustrerar enligt historiedidaktikern Karl-Ernst Jeismann relationen som råder mellan tolkningen av det förflutna, förståelsen av samtida situationen och perspektiv på framtiden.38 Båda tolkningarna och förklaringarna som Salomon och Jeismann ger visar att ett historiemedvetande är till stor nytta för elever och samhället i övrigt. Salamons syn på elevernas självbestämmelse, deltagandet i det politiska livet och påverkandet av vardagen kan inte ske utan grunder som i det fallet utgörs i vad Jeismann förklarar som en tolkning av det förflutna som leder till en förståelse av samtiden och som är påverkande på framtida beslutstagande som berör allt från det privata till stora politiska frågor. En annan mer övergripande förklaring av historiemedvetandets roll är att ”historiemedvetande och

historiemedvetenhet utvecklats för att fånga kopplingarna mellan dåtid, nutid och framtid”.39

Denna relation mellan dåtid, nutid och framtid är ett faktum som man dagligen lever med i samhället även om man inte funderar över detta förhållande eller ser det som en process som är baserad på historiemedvetandet. Bo Andersson betonar i boken Vad är historiedidaktik? att historiemedvetandet som vi bär med oss, medvetet eller omedvetet, är ”ett medvetande som vi kontinuerligt tillägnar oss i öppen dialog med andra i vår omvärld eller genom en inre dialog

med oss själva”.40 Ur denna aspekt kan man se en koppling mellan historiemedvetandet och

historieläroböckerna då läroböckerna enligt Niklas Ammert utgör ”en del av den socialisationsprocess där människors syn på dåtid, nutid och framtid skapas”.41

Alla människor har ett intresse för historia även skolelever oavsett om man är intresserad av historia som ett skolämne eller ej. Detta intresse kan förklaras med att historia som skolämne eller som händelser i det förflutna ”möjliggör för oss att bearbeta moraliska och politiska konflikter, både i det dagliga livet och i samhället”.42 På så sätt blir vårt sätt att bearbeta moraliska eller politiska frågor ett resultat av vår kunskap om det förflutna och vidare bildar denna kunskap en grund för vår framtid då våra beslut om nutiden och framtiden baseras på den. Ett exempel som illustrerar hur denna relation uppstår är Sveriges medlemskap i EU och

37

Klas-Göran Karlsson, Historiedidaktikens teori, (Red) Klas-Göran Karlsson och Ulf Zander, Historien är nu, Lund: 2009, sid.47.

38

Klas Göran Karlsson, sid.48.

39

Peter Aronsson, Historiebruk – att använda historia, Lund:2008, sid.67.

40

Bo Andersson, Vad är historiedidaktik?, Göteborg: 2004, sid.44.

41

Niklas Ammert, Finns då (och) nu (och) sedan?, (Red) Klas-Göran Karlsson och Ulf Zander, i Historien är nu, sid.275.

42_{Roger Johansson, Kampen om historien Ådalen 1931. Sociala konflikter, historiemedvetande och historiebruk}

(19)

framtida val om ett införande av euron i Sverige. Människorna som bor i Sverige varav en del utgörs av skolelever har erfarenhet av ett utanförskap och ett medlemskap i EU. Utanförskapet är en del av det förflutna medan medlemskapet är en del av det förflutna, nutiden och framtiden. Ett införande av euron i Sverige är en fråga som berör framtiden men som inte kan uteslutas från nuvarande och tidigare erfarenheter om medlemskapet i EU. På så vis kommer ett beslutsfattande att byggas på tidigare erfarenheter och basera sig på det förflutna direkt eller indirekt. Eleverna på skolan lär sig bland annat genom historieböckerna vad EU- medlemskapet innebär för Sverige och ett eventuellt införande av euron i Sverige. Det de lär sig från böckerna baseras i första hand på det förflutna och skapar ett historiemedvetande som förbereder dem inför kommande politiska beslutstagande som i exemplet är ett införande av euron i Sverige. I exemplet blir historiemedvetandet beroende av historiebruket då just detta medvetande inte kan existera om inte en specifik historia har förmedlats till eleverna och då är det inte tal om något annat än historiebruk. Klas-Göran Karlsson understryker att

Historien betraktas som ett skafferi ur vilket man kan hämta olika tårtbitar som man kan ställa i nutidens tjänst/…/ I en föga reflekterad historieundervisning kan historia på så sätt få enkla avskräckande eller uppmuntrande funktioner, utan att den historiska dimensionens intellektuella potential tillvaratas.43

Skillnaderna som finns i historieböckerna på gymnasieskolor från olika länder avspeglar de olika tårtbitarna som skall ställas till nutidens tjänst. Dessa skillnader får rollen som avskräckande eller uppmuntrande funktioner beroende på när och hur de används. På så sätt blir historiemedvetandet ett resultat av historiebruket och ur detta kan man se att historiemedvetande och historiebruk är direkt kopplade till varandra då ett historiemedvetande inte kan existera utan ett historiebruk med tanke på att ”ett visst urval av historiekulturen iscensätts i ett historiebruk och formerar ett historiemedvetande”. 44 Detta historiebruk kan också få en form av missbruk som till exempel ”politiskt bruk för totalitära syften”.45 Det kan också användas i ett gott politiskt syfte som till exempel ”skolans fostran av demokratiska

medborgare”.46 Skolan är som redan nämnts en plats för bland annat överföringen av historisk kunskap som varierar beroende på olika faktorer varav politiska ideologier. Aronsson beskriver historiebruk som ”de processer då delar av historiekulturen aktiveras för att forma

43

Klas-Göran Karlsson, Historiedidaktik: begrepp, teori och analys, (Red) Klas-Göran Karlsson och Ulf Zander, Historien är nu, Lund: 2009, sid.67.

44

Peter Aronsson, sid.18.

45_{Peter Aronsson, sid.95.} 46

(20)

bestämda meningsskapande och handlingsorienterande helheter”.47 Denna beskrivning stämmer mycket väl med skolmiljön där eleverna blir mottagare för processerna som formar olika meningsskapande och handlingsorienterande helheter. På så sätt blir skolan och historielektionen med läroboken i spetsen den plats eller process där historiebruket blir synligt då en viss förvald historia ur ett visst perspektiv förmedlas till eleverna antingen via läraren eller via läroboken. Aronsson betonar vidare att ”ett historiebruksperspektiv betyder en medvetenhet om det urval och de skiftande sammanhang som iscensätter det förflutna i samtiden”.48 Utifrån Aronssons historiebruksperspektiv blir läroböckerna som används vid historieundervisningen ett tydligt exempel på hur variationen på urvalet i böckerna styr historiemedvetenheten hos eleverna. Historiemedvetandet förklaras av Aronsson som ”de uppfattningar av sambandet mellan dåtid, nutid, och framtid som styr, etableras och reproduceras i historiebruket”.49 Utöver de två begreppen kopplar han in begreppet historiekultur som han förklarar med ”de källor, artefakter, ritualer, sedvänjor och påståenden med referenser till det förflutna som erbjuder påtagliga möjligheter att binda samman relationen mellan dåtid, nutid och framtid”. Som det framkommit ovan understryker han att ”ett visst urval av historiekulturen iscensätts i ett historiebruk och formerar ett historiemedvetande”.50

Klas- Göran Karlsson har också förklarat begreppet historiekultur efter att ha diskuterat begreppet historiedidaktik som han kopplar till historiebruk. Han menar att historiedidaktik ”handlar om förmedling av historia”51 och att historiedidaktik är ett sätt att bruka historia då han konstaterar att ”det senaste dryga decenniets samhällsutveckling har visat att historia kan brukas och faktiskt brukas på flera olika sätt”.52 Ett av dessa sätt är det historiedidaktiska som han utvecklar vidare då han skriver om den historiedidaktiska kommunikationskedjan som omfattar ”aktörer som är både avsändare, förmedlare och mottagare av historia”.53_Denna

kedja omfattar enligt Karlsson olika kanaler varav många är de traditionella såsom utbildningssystem och massmedier eller moderna kanaler såsom filmer och dataprogram.54

47

Peter Aronsson sid.17.

48

49

Peter Aronsson sid.17-18.

50

51

Klas-Göran Karlsson, Historiedidaktik: begrepp, teori och analys, (Red) Klas-Göran Karlsson och Ulf Zander, Historien är nu, Lund: 2009, sid.34.

52

Klas-Göran Karlsson, Historiedidaktik: begrepp, teori och analys, sid.55.

53_{Klas-Göran Karlsson, Historiedidaktik: begrepp, teori och analys, sid.34.} 54

(21)

Han skriver vidare att en sådan kommunikationskedja som är ”byggd kring historia kan man kalla en historiekultur”.55

Ur dessa förklaringar som framkommit ovan kan man se att de tre begreppen historiekultur, historiebruk och historiemedvetande är starkt kopplade till varandra. Historiedidaktik är som det förtydligats ett sätt som ingår i ett historiebruk. Alla dessa begrepp är synliga i skolväsendet och just vid historieundervisningen där innehållet i läroböckerna avspeglar ett historiebruk då ett visst urval av historiekulturen aktiveras för att skapa ett visst historiemedvetande. I modellen nedan kan man se en illustration som sammanfattar kopplingen mellan historiebruk, historiekultur och historiemedvetande. Denna studie kommer som redan framkommit att belysa historiebruket som förekommer i historieläroböcker och som är knutet till två olika historiekulturer från Sverige och Libanon och som utgör en del av den process där eleverna bildar och utvecklar sitt historiemedvetande.

55

Klas-Göran Karlsson, Historiedidaktik: begrepp, teori och analys, sid.34

Historiemedvetande Bildas i en process där

utgångspunkten är historiekulturen och där uppfattningar från dåtid,

nutid och framtid reproduceras i ett

historiebruk Historiekultur

Källor, artefakter, ritualer, sedvänjor mm

Historiemedvetande

Historiebruk

Läroböcker, filmer, muntliga källor, museer, romaner mm

(22)

8._{Undersökningen}

I den här delen av studien kommer jag att redovisa kursplanen för Historia A i Sverige och Kursplanen för det andra läsåret på gymnasiet i Libanon då det andra världskriget skall undervisas under detta läsår enligt den libanesiska kursplanen. Jag kommer också att kortfattat presentera de fyra böckerna som studien omfattar. Utöver det kommer jag att redogöra för den amerikanska insatsen under andra världskriget i de fyra böckerna och sammanfatta författarnas urval av kapitel och avsnitt som berör det andra världskriget i fyra tabeller där varje boks stoffurval presenteras i en tabell för sig själv.

8.1 Den svenska kursplanen för Historia A:

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall

• Känna till grundläggande drag i den historiska utvecklingen

• Förstå innebörden av vanliga epokbegrepp och andra centrala historiska begrepp • Kunna analysera historiska problem och tolka orsakssammanhang bakom historiska

förändringsprocesser

• Kunna beskriva det historiska skeendet utifrån olika perspektiv med insikt i den historiska kunskapens tidsbundenhet

• Kunna diskutera några av dagens händelser utifrån ett historiskt perspektiv

• Kunna formulera sina tankar i historiska frågor.

8.2 Den libanesiska kursplanen för ämnet historia i det andra läsåret 1._{Mellankrigstiden (1918-1939)}

Versaillesfreden - Nationernas Förbund och dess arbete, - Europa efter Versaillesfreden – fascismen – nazismen - kommunismen

Finanskrisen 1929:

Uppkomsten av finanskrisen i USA och effekten av den i Europa och Japan - konsekvenserna av finanskrisen och metoderna att behandla den.

Politiska konflikten:

Avväpningskonflikten och Tysklands avhopp från Nationernas Förbund - Inbördeskriget i Spanien - Italien och Al Habasha - Tyskland och Österrike -

(23)

Tyskland och Tjeckoslovakien (Munich konferensen) - konflikten i polen - ( skall pekas på at NF misslyckades att lösa konflikten).

2._{Andra världskriget}

3._{Världen efter andra världskriget}

FN:s uppkomst - kampen mellan kapitalismen och kommunismen - koreanska rörelsen - kommunismen vinst i Kina – Koreakriget - Kolonialismens sönderfall och friheten för kolonierna - Pakternas politik - Bandungkonferensen.

8.3 Kort presentation av böckerna

Den första svenska boken heter Perspektiv på historien A. Boken innehåller 472 sidor och behandlar historien i en kronologisk ordning från forntiden fram till början av 2000-talet. Tyngdpunkten i boken ligger på de två senaste århundradena. Kapitlet som behandlar det andra världskriget består av 10 sidor.

Den andra svenska boken heter Alla tiders historia Maxi. Boken innehåller 580 sidor och behandlar också så som den första svenska boken historien i en kronologisk ordning från forntiden fram till början av 2000-talet. Kapitlet som behandlar det andra världskriget innehåller sju sidor.

Den första libanesiska boken heter Den moderna vetenskapliga historien. Boken innehåller 198 sidor och behandlar endast mellankrigstiden, andra världskriget och efterkrigstiden. Kapitlet som behandlar det andra världskriget innehåller 59 sidor.

Den andra arabiska boken heter Det adekvata i historien. Boken innehåller 186 sidor och behandlar också så som den första libanesiska boken mellankrigstiden, andra världskriget och efterkrigstiden. Kapitlet som behandlar det andra världskriget innehåller 76 sidor.

8.4 Den moderna vetenskapliga historien 8.4.1 Förordet:

Boken Den moderna vetenskapliga historien börjar med ett förord av författarna där de beskriver kortfattat bokens innehåll och pekar på vikten av förståelsen av det förflutna då de skriver att ”förståelsen av det förflutna med en vetenskaplig anda ger den bästa grunden för förståelsen av nutiden och planeringen för framtiden”.56 Författarna betonar också vikten av

56

(24)

historia då de understryker att historia är en viktig faktor i ”skapandet av en mogen människa

och en god medborgare”.57

Vidare poängterar författarna att de har följt kursplanen noga och att de har sökt efter och använt pålitliga källor för att ge eleverna ”en balanserad kunskap som förbereder eleverna inför provet och som erbjuder den fordrade historiska kunskapen”.58_{I slutet av förordet tackar}

författarna alla som har bidragit med råd för att kunna framställa den nya upplagan av boken och de hoppas på ett fortsatt samarbete ”för att höja kunskapsnivån och förbättra arbetet, och detta är en tjänst för läran och för Libanon”.59

8.4.2 Tabell som omfattar rubriker som inkluderats i kapitlen som behandlar det andra världskriget:

I tabellen nedan kan man se vilka kapitel i boken som behandlar det andra världskriget och den amerikanska insatsen under andra världskriget. Det som är skrivet i fetstil är namn på kapitel och det som är skrivet med normalstil är namn på mindre avsnitt i kapitlen. Observera att jag har inkluderat ett kapitel från mellankrigstiden i tabellen. Detta beror på att det kommer att underlätta förståelsen av analysen då det förkommer stora skillnader i val av rubriker vad gäller ett av dessa avsnitt. Mer förklaring till det kommer i analysdelen.

Den moderna vetenskapliga historien

Mellankrigstiden Nazismen

Nazityskland

Hitlers inrikes politik

a)_{Diktatoriska nazismen} b) Hitler och kyrkan c) Den starka armén

d)_Propagandan och

förberedningen av ungdomarna e) Tillämpning av den nazistiska

politiken

f) Propaganda i tjänsteekonomi

g) Kooperativa system

h) självförsörjningen

Världen under andra världskriget 1939-1945

Kriget i Polen

Den internationella situationen

Konflikten kring Danzig och den polska korridoren

57

Den moderna vetenskapliga historien. Sid.5

58_{Den moderna vetenskapliga historien. Sid.5} 59

(25)

Den moderna vetenskapliga historien

Styrkebalansen och stridens utveckling Ländernas ståndpunkter

Västfronten

Kriget i norra Europa

Kriget i Nederländerna, Belgien och Frankrike

De tyska styrkornas överlägsenhet Stridernas utveckling

Vapenstillestånden mellan Frankrike och Tyskland

Slaget om Storbritannien

Det politiska och militära läget i Storbritannien sommaren 1940

Stridens utveckling Kriget kring medelhavet

Kriget i Balkan Motiven till det Stridens utveckling Kriget i norra Afrika

Intresseområdenas delning kring

medelhavet sommaren 1941 Anfallet mot Sovjetunionen

Skälen till anfallet

Den tyska planen för anfallet Den sovjetiska planen för försvaret Stridernas utveckling

Vändpunkten: Stalingrad USA i Kriget

Den amerikanska ståndpunkten kring kriget

Kriget i fjärran östern De allierade tar initiativet

Slaget vid El Alamein De allierade i Marocko Slaget om Tunisien

De allierade i Sicilien och Mussolinis fall De allierade i Italien

Normandiestriden och Frankrikes

befrielse

Det inre motståndet mot tyskarna De allierades konferenser under kriget

Teheran Jalta Potsdam

Slutet på kriget och dess resultat Slutet på kriget

Tysklands kapitulation Japans kapitulation Krigets resultat inom det:

(26)

Ekonomiska Sociala Vetenskapliga Politiska

8.4.3 Presentation av den amerikanska insatsen under andra världskriget i boken

Den amerikanska insatsen under andra världskriget dyker första gången upp i boken i kapitlet som heter Anfallet mot Sovjetunionen. I slutet av det kapitlet har författarna skildrat de allierades hjälp till Sovjetunionen under andra världskriget. Där framkommer det att USA, Storbritannien och Sovjetunionen kom överens bland annat om att Sovjetunionen varje månad skulle få 400 flygplan och 500 pansarvagnar. Författarna nämner också att parterna bestämde att USA skulle sända 23 000 ton amerikansk aluminium utöver övrigt material och råvaror som Sovjetunionen skulle få från de allierade i väst.

Kapitlet som följer efter heter USA i kriget. Författarna delar in kapitlet i två avsnitt med rubrikerna:

1._{Den amerikanska ståndpunkten kring kriget}

2._{Kriget i fjärran östern}

I det första avsnittet som heter Den amerikanska ståndpunkten kring kriget framgår det att det fanns två åsikter i USA kring kriget i Europa då författarna skriver att ”de konservativa, och de amerikanerna med tyskt och italienskt ursprung och en del av högeraktivister och kommunister” ville hålla USA utanför kriget medan ”det demokratiska partiet under ledning av Roosevelt ville hjälpa de allierade, därför att det finns gemensamma intressen och mål som binder ihop USA och de folk som följer fria politiska system.”.60

Det framkommer att det fastställdes två nya lagar som ledde till att USA fick hjälpa de allierade. Författarna skriver att den 3 november 1939 fastställdes det en lag som heter ”betala och ta (cash and carry) och som tillät den amerikanska ledningen att sälja vapen till vilket land som helst med villkoret att kostnaderna skulle betalas kontant och att transporten skulle

60

(27)

ske på det köpande landets ansvar”.61 Författarna beskriver att den andra lagen fastställdes i mars 1941 efter att USA ansåg att axel Berlin-Rom-Tokyo kunde påverka de amerikanska intressena. Det framkommer att lagen blev känd som Lån och uthyrningslagen och att lagen gick ut på att presidenten fick ”sälja, ge bort eller hyra ut vapen, ammunition och strategiska medel till vilket land som USA:s intressen tjänar på att hjälpa”.62 Författarna förklarar vidare att de allierade fick en enorm militärhjälp av USA till en summa som motsvara 50 miljarder dollar. I slutet av avsnittet beskriver författarna att det skedde ett historiskt möte mellan Roosevelt och Churchill där man lade stadgarna för Atlantdeklarationen. Författarna nämner fyra stycken av deklarationens stadgar som berör frihet, ekonomi, utveckling av livsstandarden för människorna och avståndstagandet från att använda militära medel för att lösa konflikter mellan länder.

Det andra avsnittet som heter Kriget i fjärran östern, delas in i två avsnitt med rubrikerna:

A. Skälen till konfrontationen mellan USA och Japan

B. Konfrontationens faser

I det första avsnittet förklarar författarna att det fanns direkta och indirekta skäl till kriget mellan Japan och USA. Bland de indirekta nämner författarna finanskrisen 1929 som ledde till att militära extremister kom till makten och att den japanska expansionen i fjärran östern skadade de amerikanska intressena samt att USA försökte försvaga den japanska militära makten genom att hindra framkomligheten av olja och råvaror till Japan. Utöver det nämner författarna att USA anslöt de filippinska styrkorna till de amerikanska styrkorna i fjärran östern under lening av generalen Mack Arthur.

Till de direkta skälen nämner författarna det japanska anfallet mot Pearl Harbor samtidigt som de beskriver det ganska utförligt. Det framkommer att anfallet kom utan någon förvarning och att mer än 108 amerikanska flygplan förstördes och att mer än tre tusen amerikanska soldater dödades. Det framkommer också att de japanska förlusterna blev 29 förstörda flygplan, 55 dödade soldater och en ubåt. Vidare framför författarna att USA förklarade Japan krig och att Tyskland och Italien tre dagar senare förklarade USA krig vilket ledde till att kriget blev ett världskrig. I den sista delen i avsnittet förklarar författarna att kriget mellan USA och Japan delas in i tre faser.

A._{Japans överlägsenhet}

61_{Den moderna vetenskapliga historien. Sid.106} 62

(28)

B. Den japanska expansionen stoppas

C._{Amerikansk överlägsenhet}

Författarna bekräftar att japanerna hade en överlägsenhet i den första fasen samtidigt som de ger en kort beskrivning över den japanska expansionen. Den andra fasen innebar enligt författarna ett stopp på den japanska expansionen och författarna påpekar att slagen vid Midway och Korallhavet påverkade krigsutvecklingen mycket då slaget vid Korallhavet stoppade den japanska expansionen medan slaget vid Midway ändrade på krigsutvecklingen till USA:s fördel. Författarna beskriver att den tredje fasen startar i början av 1943 då de amerikanska soldaterna successivt började avancera tillsammans med de allierade fram till krigsslutet 1945 då Japan kapitulerade.

I kapitlet som följer och som heter De allierade tar initiativet, dyker den amerikanska insatsen upp igen i avsnittet som heter De allierade i Marocko. Läsaren får i detta avsnitt en översikt över krigsutvecklingen i norra Afrika. Det framkommer i det avsnittet att 100 000 amerikanska och brittiska soldater landsteg på de marockanska och algeriska kusterna och författarna understryker att detta utgjorde den första amerikanska direkta inblandningen i kriget med syftet att befria Europa. Författarna understyrker att denna operation var av stor vikt och att den utgjorde en startpunkt för kommande aktioner i södra Europa.

I det avsnitt som heter De allierade i Sicilien och Mussolinis fall, påpekar författarna att den amerikanske generalen Patton ledde en av de trupperna som invaderade ön. Utöver det nämner författarna ingenting om den amerikanska insatsen i detta kapitel förutom att tre amerikanska divisioner deltog i landsättningen som skedde i södra Frankrike den 15 augusti 1944.

I näst sista kapitlet som heter De allierades konferenser under kriget, ger författarna en allmän beskrivning över de tre konferenserna som ägde rum i Teheran, Jalta och Potsdam och delar kapitlet till tre delar med rubrikerna:

A._Teheran B._Jalta C. Potsdam

Författarna ger inte den amerikanska insatsen något eget utrymme i detta kapitel utan framför i texten att Roosevelt och Churchill träffades flera gånger under krigets gång. Författarna påpekar i det första avsnittet, Teheran, att ”Roosevelt insisterade att träffa Stalin ”63 och att

63

(29)

det första mötet mellan de tre ledarna Roosevelt, Stalin och Churchill ägde rum i den iranska huvudstaden Teheran. Vidare påpekar de att Roosevelts synvinkel inte stämde med den brittiska då han ansåg att ”Europas roll var över i världen och att USA och Sovjetunionen

skulle ta över den rollen”.64_{Det framkommer också att Roosevelt behandlade de båda ledarna}

olika och att han kom närmare Stalin än Churchill.

I det andra avsnittet, Jalta, framkommer det att de amerikanska och brittiska intressena inte stämde med varandra. Författarna pekar på att Roosevelt ville hålla Storbritannien och Frankrike utanför kriget mot Japan vilket ledde till att han i hemlighet kom överens med Sovjetunionen att de skulle gå in i kriget mot Japan efter Tysklands fall och att de båda skulle dela landvinningarna mellan sig. Författarna betonar vidare att Roosevelt” föredrog att samarbeta med ryssarna då han ansåg att de utgjorde en mindre fara än de europeiska länderna”.65

I slutet av avsnittet som behandlar Jaltakonferensen förklarar författarna att Roosevelt la fram ett förslag om att bilda ett internationellt råd som hindrar framtida krig samtidigt som författarna ger en kort beskrivning över rådets roll och inre organisation. Det framkommer att alla tre kom överens om att USA skulle kalla till ett möte efter kriget för att bilda det organet. I början av det sista avsnittet, Potsdam, påpekar författarna att relationen mellan USA och Sovjet försämrades efter att Sovjet inte höll vad man hade kommit överens om i de förra konferenserna. Det framkommer att USA representerades av President Truman efter Roosevelts död. Utöver det förklarar författarna att man kom överens om att bilda ett råd som representeras av stormakternas utrikesministrar ”USA, Storbritannien och Sovjetunionen, och vid behov kallas även Frankrike och Kina, och detta är för att förbereda för kommande fredsavtal med de stater som krigade vid Tyskland sida”.66

Det sista kapitlet som behandlar andra världskriget i boken heter Slutet på kriget och dess resultat. I det kapitlet får inte USA ett stort utrymme utan författarna beskriver krigslutet och resultatet av kriget i allmänt. Författarna nämner USA:s insats vid tre tillfällen. Det första är när de framför att amiralen Dönitz undertecknade Tyskland villkorslösa kapitulation med den amerikanska generalen Eisenhower. Det andra tillfället är när de skildrar krigsutvecklingen mellan Japan och USA och framför att Japanerna fortsatte kämpa hårt trots stora motgångar och trots att de allierade hade varnat Japan efter Jalta konferensen att ett farligt vapen skulle

64

Den moderna vetenskapliga historien sid.124

65_{Den moderna vetenskapliga historien sid.127} 66

(30)

sättas in i kriget. Det framkommer att amerikanerna hade överfört en grupp tyska forskare till USA för att bli klara med tillverkningen av atombomben som tyskarna hade börjat med. Författarna skriver att då Japan avvisade den amerikanska varningen ”fällde ett amerikanskt plan den första atombomben över staden Hiroshima (6 augusti) och efter tre dagar fällde amerikanerna en bomb till över staden Nagasaki vilket ledde till att Japan kapitulerade utan villkor”.67

Det tredje tillfället som författarna nämner USA:s insats under kriget i det kapitlet är när de beskriver att ”Europas dominans minskade, så pass mycket att Storbritannien och Frankrike inte längre utgjorde de två mäktiga länderna i världen, utan denna dominans flyttades utanför

Europa, USA och Sovjetunionen trädde fram”.68

8.4.4 Sammanfattning av presentationen av den amerikanska insatsen under kriget i boken Den moderna vetenskapliga historien.

Författarna har valt att ha ett kapitel som behandlar USA:s inblandning i kriget både politiskt och militärt. I det kapitlet har författarna skildrat USA:s ståndpunkt kring kriget innan anfallet på Pearl Harbor och gett en ganska utförlig bild över de inre meningsskiljaktigheterna som fanns i USA. Utöver det får läsaren en ganska klar bild över de tvisterna som fanns mellan USA och Japan både före och efter konfrontationen då författarna pekar på direkta och indirekta orsaker. Författarna har beskrivit utvecklingen av kriget mellan USA och Japan ganska utförligt. Den amerikanska insatsen i Europa ges inte lika stort utrymme som i kriget mellan Japan och USA. Det framkommer att de amerikanska trupperna deltog i striderna i norra Afrika och att generalen Patton ledde en av styrkorna som invaderade Sicilien. Även generalen Eisenhower insatser nämns i boken. Konferenserna som skedde under kriget beskriver författarna allmänt och den amerikanska rollen i konferenserna ges inte någon speciell beskrivning som skiljer sig från beskrivningen av de andra ländernas insatser. I det sista kapitlet som behandlar slutet på kriget diskuterar författarna kort atombombernas följder och pekar på den nya rollen som USA fick i världen.

8.5 Det adekvata i Historien 8.5.1 Förordet

Boken Den adekvata i historien börjar med kursplanen för det andra gymnasiala året. Ett förord följer där författarna presenterar förändringar som har skett i den nya upplagan då de

67_{Den moderna vetenskapliga historien sid.134} 68