• No results found

Ingen kan göra allt, men alla kan göra lite. Grön Flagg-ett miljöarbetssätt

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Ingen kan göra allt, men alla kan göra lite. Grön Flagg-ett miljöarbetssätt"

Copied!
45
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Lärarexamen 210hp Natur Miljö Samhälle 2009-06-03

Examinator: Per Hillbur Handledare: Karin Lagerholm

Examensarbete

15 högskolepoäng

Ingen kan göra allt, men alla kan göra lite

Grön Flagg – ett miljöarbetssätt

Nobody can do everything, but everyone can do something

Green Flag – an environmental way of working

Josefin Eklund

Linda Helgesson

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Natur Miljö Samhälle

(2)
(3)

Sammanfattning

Syftet med vårt arbete är att ta del av hur en skola kan arbeta kring projektet Grön Flagg samt om projektet är ett bra arbetssätt eller bara en fin statussymbol.

Då miljöundervisningen ofta är bristande inom skolan, valde vi att undersöka en arbetsmetod där miljöperspektivet får större utrymme i verksamheten. Det står skrivet i Lpo 94 (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet) att eleverna får genom ett miljöperspektiv möjligheter att både ansvara för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor.

Projektet Grön Flagg startade 1996 och idag finns det över 1600 skolor runt om i landet som arbetar med projektet Grön Flagg. Då en stadsdel i Malmö har målsättningen att alla skolor skall arbeta med någon form av miljöarbete, stod det mellan projekt Grön Flagg och skolverkets ”Skola för hållbar utveckling”. Skolorna i stadsdelen tilldelades Grön Flagg då detta projekt ansågs vara ett lättare alternativ. Vi intervjuade lärare och fick ta del av deras syn på Grön Flagg samt deras arbetssätt kring projektet. När vi granskade svaren fick vi ett negativt intryck, därav lade vi fokus på varför lärarna hade denna negativa inställning till projektet. En anledning var bland annat att skolan inte själva valt att arbeta med projektet Grön Flagg, utan det beslutet kom uppifrån vilket strider mot Grön Flaggs policy.

(4)
(5)

Innehållsförteckning

1 INLEDNING... 7

1.1 Bakgrund och problembeskrivning... 7

1.2 Syfte... 8

2 TEORI OCH TIDIGARE FORSKNING ... 9

2.1 Miljöhistoria ... 9

2. 2 Vad säger styrdokumenten? ... 11

2.3 Miljöundervisningens traditioner. ... 12

2.3.1 Faktabaserad miljöundervisning ... 12

2.3.2 Normerande miljöundervisning ... 12

2.3.3 Lärande för hållbar utveckling... 12

2.4 Tidigare forskning ... 13

2.5 Psykosocial arbetsmiljö och ledarskap ... 14

2.6 Grön Flagg ... 16

3 METOD... 18

3.1 Metodval ... 18

3. 2 Urval eller undersökningsgrupp ... 18

3. 3 Forskningsetiska överväganden. ... 19

3.4 Genomförande ... 19

3.5 Metoddiskussion ... 20

4 RESULTATET... 21

4.1 Vad styr miljöarbetet på skolan? ... 21

4.1.1 Staden och stadsdelens påverkan ... 21

4.1.2 Insatser ... 24

4.1.3 Redovisning ... 24

4.2 Miljörådet på skolan ... 24

4.3 Hur syns miljöarbetet i undervisningen? ... 25

4.4. Hur ser lärare på skolans miljöarbete?... 28

4.5 Motgångar ... 28

5 ANALYS... 30

(6)

5.2 Miljörådet... 31

5.3 Hur syns miljöarbetet i undervisningen? ... 32

5.4 Sammanfattning ... 33

6 DISKUSSION OCH REFLEKTION ... 34

6.1 Den drivande kraften bakom projektet Grön flagg ... 34

6. 2 Arbetssättet Grön Flagg ... 36 6.3 Tidigare undersökning... 37 6.4 Normerande miljöundervisning ... 38 6.5 Reflektioner... 38 6.6 Vidare forskning ... 39 7 REFERENSLISTA ... 40 Bilaga 1... 43 Bilaga 2... 44 Bilaga 3... 45

(7)

1 Inledning

1.1 Bakgrund och problembeskrivning

Miljöproblematiken har varit aktuell under flera år och även vi har följt debatten. Då vi båda känner ett stort intresse för naturen samt en vilja och ett engagemang för att bevara den, vill vi även dela med oss av detta med andra, barn som vuxna. Därför har vi under vår utbildning gjort flera medvetna val i riktning mot olika former av

miljöundervisning. Vi har studerat och blivit insatta i olika miljöprojekt och arbetssätt, men aldrig haft chansen att djupgående ta del av det i verkligheten eller i praktiken. Iden till att skriva ett arbete om miljö väcktes då vi såg ett program på Sveriges television. Programmet handlade om hur miljödebatten startade på 1950-talet då det uppmärksammades att fiskar dog i våra svenska sjöar och skogen förvandlades till barrlösa spökskogar. Ingen visste dock vad detta berodde på! 1967 uppmärksammades det att det inte bara var de svenska utsläppen som påverkade våra sjöar och skogar utan även andra industriländer runt omkring. Utsläppen från ländernas industrier, färdades i luften med hjälp av vinden och föll slutligen till de svenska markerna med hjälp av regnet. Regnet blev då för surt på grund av svavlet från utsläppen och detta blev orsaken till miljöförstöringen.

Detta blev början till att miljöproblematiken uppmärksammades och att det inte längre var ett regionalt problem utan ett globalt. Efter programmet startades en diskussion mellan oss då vi kom fram till att vi ville undersöka en skolas miljöarbete med certifieringen Grön Flagg. I dagens skola är det läroplanerna tillsammans med skollagen som styr verksamheten i skolan. Skollagen, som stiftades av riksdagen, fastställer att verksamheten ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan ska främja

aktningen för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. I Lpo 94 (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet) anges att genom ett miljöperspektiv får eleverna möjligheter både att ansvara för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur vårt sätt att leva kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Dock talar inte läroplanerna om hur

(8)

mycket miljöundervisning som ska bedrivas eller hur djupgående den ska vara. Därför har vi valt att undersöka ett alternativ till att få in mer miljöundervisning i skolorna. Grön Flagg är ett sådant alternativ, där skolorna får tydliga riktlinjer om hur de kan bedriva en sådan undervisning.

1.2 Syfte

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur en skola kan arbeta kring projektet Grön Flagg. Vi vill även undersöka om Grön Flagg är ett bra arbetssätt eller enbart en statussymbol för skolan. Anledningen till att vi valt att granska projektet Grön Flagg är att vi gärna vill jobba miljöinriktat när vi tagit examen från lärarutbildningen och vill då få en inblick hur ett miljöarbete kan se ut, på en certifierad Grön Flagg skola.

Examensarbetet kommer att fokusera på följande frågeställningar: • Vad styr miljöarbetet på skolan?

• Hur syns miljöarbetet i undervisningen? • Hur ser lärare på skolans miljöarbete?

(9)

2 Teori och tidigare forskning

2.1 Miljöhistoria

Miljö och hållbar utveckling har under den senaste delen av 1900-talet kommit allt mer i fokus, såväl nationellt som internationellt. 1972 hölls den första internationella

miljökonferensen om miljö och utveckling i Stockholm (Hermansson, 2008). Detta till följd av den svenska oron över de försurade sjöar och jordar i Sverige som dels berodde på omkringliggande länders utsläpp från industrier. Det kom att bli starten till att

betrakta miljöfrågan som ett globalt problem. Tidigare ansågs det ligga som lokala eller regionala angelägenheter (Lundahl m f-l-, 2006). Stockholmskonferensen 1972

resulterade i antagandet av den första globala handlingsplanen för miljön och skapandet av FN:s miljöprogram.

Då länderna norrut såg baksidan av den industriella tillväxten, fick utvecklingsländerna ökat hopp om att den industriella utvecklingen skulle vara lösningen på fattigdom. De ville ha industrier även med den medföljande föroreningsproblematiken (Skolverket, 2002).

1982 sammankallades en kommission som uppföljning till

Stockholmskonferensen och som ett försök att granska sambanden mellan

miljöförstöring och dess utveckling runt om i världen. Kommissionen publicerade Brundtlandsrapporten som förde fram konceptet Hållbar utveckling. Termen kan definieras:

En hållbar utveckling tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredställa sina behov (Skolverket, 2002 s. 29).

Brundtlandrapporten var ett dokument som försökte föra samman intressen som bevarande, utveckling och bekämpande av fattigdom.

20 år senare hölls nästa FN konferens för miljö och utveckling i den brasilianska staden Rio de Janeiro. Här uppmärksammades att många miljöfrågor resulterade i att gapet mellan rika och fattiga länder förvärrats. Under konferensen skrevs även

(10)

dagordningen Agenda 21 som ger mål och riktlinjer för att uppnå en hållbar utveckling genom att utrota fattigdom samt undanröja hoten mot miljön.

10 år efter mötet i Rio de Janeiro år 2002 hölls Johannesburgskonferensen.

Internationella gäster var bjudna och syftet var att fatta beslut om ett handlingsprogram för hållbar utveckling som skulle stoppa miljöförstöringen och att skapa nya mål (Björk, 2002).

Under samtliga miljökonferenser i Stockholm, Rio de Janeiro och Johannesburg sågs miljöutbildningen som ett svar på den växande miljökrisen. Exempelvis fastställde Brundtlandrapporten att:

världens lärare… har en kritisk roll att spela för att åstadkomma de stora sociala förändringar som behövs för hållbar utveckling (Skolverket, 2002, s 37).

I Sverige fastslog regeringen 1999, 15 miljökvalitets-mål och 2005 tillkom ytterligare ett. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Regeringen har inrättat ett Miljömålsråd som ansvarar för uppföljning av miljökvalitetsmålen (Hermansson, 2008)

Miljökvalitetsmålen syftar till att (Malmö Stad, 2008a):

• främja människors hälsa

• värna den biologiska mångfalden och naturmiljön • ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena • bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga • trygga en god hushållning med naturresurserna

På regional nivå arbetas det olika beroende på olika förutsättningar. I Malmö stad har det tagits fram ett miljöprogram för 2003-2008 som har sin utgångspunkt i de nationella miljömålen. I miljöprogrammet beskrivs bland annat miljöstationen i Malmö,

miljöhoten och 58 lokala miljömål (Malmö Stad, 2008a). Malmö stad har satsat på att bli ledande inom kunskap och lärande för hållbar utveckling och det har reserverats fem miljoner kronor av kommunledningen 2008 för att stödja flera pedagogiska insatser inom området. Det närmaste året (2008) kommer Malmö attsatsa bland annat på

(11)

områden som: Gröna skolgårdar, hemsida och utomhuspedagogik, att alltmer utnyttja den omgivande staden och närmiljön för utbildning och lärande, fortbildning av pedagoger, gymnasiesamarbete Malmö - Lund samt på klimatexperiment i skolan, en klimatverkstad där skolklasser på ett praktiskt sätt får lära sig mer om klimat och energi (Malmö Stad, 2008b).

2. 2 Vad säger styrdokumenten?

1962 skrevs en ny läroplan för grundskolan, Lgr 62. I den tas miljöfrågorna upp för första gången och då som geografiundervisningens grundläggande och viktigaste uppgift (Molin, 2006).

I Lgr 80 (Läroplanen för grundskolan) står det att:

Undervisningen ska präglas av en ekologisk grundsyn och leda till elementära insikter i frågor som gäller mänsklighetens överlevnad (Molin, 2006, s112).

Sveriges utbildningssystem är nu en mål- och resultatstyrd skola där vi har en skollag, en läroplan, kursplaner samt kommunala och lokala mål att följa. Dessa styrdokument innehåller fler miljömål än tidigare som ska uppnås och som står tydligt beskrivna.

Skollagen innehåller de grundläggande bestämmelserna om utbildningen inom alla skolformer. Skollagen slår fast att var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och för vår gemensamma miljö (Molin, 2006).

I lpo 94 står det beskrivet om de fyra övergripande perspektiven som ska genomsyra hela verksamheten, historiskt, miljö, internationellt och etiskt perspektiv.

Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor.

Undervisningen ska belysa hur samhällets funktion och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling (Lärarförbundet, 2004, s 11-12).

Ett kunskapsmål som eleven skall ha uppnått efter genomgången grundskola är att:

känna till förutsättningarna för en god miljö och förstå grundläggande ekologiska sammanhang (Lärarförbundet, 2004, s 15).

Skolverkets utvärdering av skolans samlade miljöundervisning, visar att det skett en utveckling inom skolans mål och policyformulering för miljöundervisningen i form

(12)

av lagstiftning, läroplaner, kursplaner och skolplaner. Skolverket bedömer denna utveckling som tillräcklig, dock inte som fullständig.

2.3 Miljöundervisningens traditioner.

2.3.1 Faktabaserad miljöundervisning

Denna tradition bygger på en tilltro till vetenskapen som lösning på människors

problem. Den tog sin form under miljöundervisningens framväxt under 1960- och 1970- talet. Miljöproblemet ses här i första hand som ett kunskapsproblem som åtgärdas med forskning och information till allmänheten. I undervisningen ligger fokus på att lärarna ska förmedla vetenskapliga fakta och begrepp och utifrån dessa förväntas eleverna ta ställning och handla (Skolverket, 2002).

2.3.2 Normerande miljöundervisning

Under 1980-talet utmanas den traditionella synen på miljöfrågor med en ny miljöundervisningstradition. Denna karakteriseras av en betoning på värde - och värderingsproblematiken, särskilt framställs kopplingen mellan miljömoraliska ställningstaganden och en kunskapsbaserad argumentation. Miljöproblemen betraktas som en konflikt mellan människan och naturen och för att lösa problemen måste

människan anpassa sitt liv och samhället efter den vetenskapliga kunskapen om naturen. Människors handlande ska styras efter vetenskaplig kunskap och det miljövänliga samhället ses som det goda samhället. Undervisningens syfte är att eleverna skall handla miljövänligt utifrån sambanden mellan kunskap om miljöproblem, miljövänliga

värderingar och ett miljövänligt beteende. Det läggs därför stor vikt vid arbetsformer och utgångspunkten tas i elevernas erfarenheter och föreställningsvärd (Skolverket, 2002).

2.3.3 Lärande för hållbar utveckling

Denna undervisningstradition utvecklas under 1990-talet i samband med Rio-konferensen 1992 och Agenda 21. Inom denna tradition handlar miljöfrågor om

(13)

och förknippas med hela samhällsutvecklingen. Därmed ersätter man miljöbegreppet med hållbar utveckling, som definieras som såväl ekologisk som ekonomisk och social hållbarhet. Detta konfliktbaserade perspektiv med koppling till hela

samhällsutvecklingen sätter de demokratiska processerna i fokus. Den demokratiska diskussionen kan handla om hur det skapas förutsättningar för en god livskvalitet för människor nu och i framtiden där betoningen även läggs på individens roll som

konsument. I undervisningen är samtalet en viktig del där lika uppfattningar lyfts fram och diskuteras. Förutom olika vetenskapliga uppfattningar och aspekter, lyfts även erfarenhetsbaserad, moraliska och estetiska aspekter fram. Syftet med undervisningen är att eleverna aktivt och kritiskt värdera olika alternativ och ta ställning (Skolverket, 2002).

2.4 Tidigare forskning

Vi har tagit del av en rapport från Skolverket om Miljö och hållbar utveckling - i svensk skola, (2002). Undersökningen omfattar hela skolväsendet (från förskolan till

kommunal vuxenutbildning) och gjordes på 24 olika skolor i Sverige. Enligt

Skolverkets undersökning är intrycket från intervjuerna med lärare och skolledare är att det finns en relativt god medvetenhet om miljöfrågornas värde och utbildningens betydelse för att skapa ett miljöanpassat och hållbartframtida samhälle. Utifrån enkätresultatet och analysen av svarsfrekvensen som skolverket sammanställt, framkommer att minst 32 procent av lärarna bedriver miljöundervisning.

Undersökningen visar även att två tredjedelar av lärarna i grundskolan anger att de bedriver någon form av miljöundervisning. Vidare vittnar lärarna på de högre årskurserna att eleverna ofta har goda miljökunskaper, främst gällande praktisk

miljöhantering som sopsortering. Det framkommer även i undersökningen att det är den Normerande miljöundervisningen som är dominerande, då cirka hälften av lärarna (47 procent på gymnasiet och 51 procent inom grundskolan) har svarat att de använder sig av denna typ av undervisningstradition (Skolverket, 2002).

I en kvalitativ jämförelse som gjorts, visar resultatet att det är gymnasielärarna som har varit mest uppmärksamma på utvecklingen inom miljöundervisningen. Även att det är procentuellt fler lärare inom gymnasiet (40 procent) än grundskolan (31 procent) som bedriver undervisning i Hållbar utveckling (Skolverket, 2002).

(14)

Det kan finnas olika anledningen till att undervisningen om hållbar utveckling inte har slagit igenom så starkt i skolorna. Enligt Skolverket 2002 har det framkommit i intervjuerna att orsaken kan vara dels att miljöperspektivet inte ha högsta prioriteringen i dag och att miljöengagemanget har minskat. Skälet till detta är enligt de intervjuade lärarna och skolledarna följande:

 Lågt prioriterat perspektiv hos myndigheter och skolledning.  Miljöfrågornas minskade uppmärksamhet i samhällsdebatten.  Dess komplexitet har ökat.

 Att de sociala problemen har ökat inom skolan och andra frågor har tillkommit som anses viktigare.

 Att det är upp till varje lärare om och i vilken utsträckning som miljö inkluderas i undervisningen.

 Att miljöundervisningen saknar en fördjupning eller tillväxt inom skolan olika stadier och därför upplever eleverna undervisningen som upprepande och ”tjatig” (Skolverket, 2002).

2.5 Psykosocial arbetsmiljö och ledarskap

Psykosocial arbetsmiljö innebär enligt Rubenowitz (2004) samspelet mellan individer och den omgivande miljön. Den psykosociala arbetsmiljön kan vara att man har för lite att säga till om på arbetsplatsen, att arbetet är tråkigt och enformigt eller att

arbetskraven är för stora. Om sådant missnöje finns på arbetsplatsen kan det ge negativa effekter i form av låg arbetsmotivation och produktivitet.

Ledarskapet har enligt Rubenowitz (2004) stor betydelse för de underställdas arbetsengagemang, prestationer och tillfredsställelse. Ledaren på arbetsplatsen har även en betydelse för hur den anställde upplever sin arbetssituation och sina arbetsuppgifter. Rubenowitz anser att en bra ledare kännetecknas genom:

• En positiv människosyn och hyser förtroende för de underställdas vilja och förmåga att delta i beslut rörande deras eget arbete.

• En kunskapsauktoritet där ledaren behärskar sitt yrkesområde, så att han kan betraktas av sina underordnade som en rationell auktoritet som försöker hjälpa dem i arbetet när det behövs.

(15)

• En god självinsikt och en inre trygghet som ger denne förmåga att ta konflikter och stå för vad denne tycker.

• Att försöka skapa en god sammanhållning och lojalitet bland de underställda

Detta leder till ökad trivsel och produktivitet bland de underställda. Rubenowitz (2004) hävdar utifrån sin forskning att ledaren bör samråda med de anställda innan denne fattar beslut som rör deras arbetsuppgifter och arbetssituation.

Det finns några teorier om ledarskapsstilar som handlar om beteende till exempel vad ledaren gör och hur. Det inkluderar även sättet som ledaren agerar mot sina anställda. Ledaren tenderar generellt att fokusera antingen på uppgifter eller relation, vilket påverkar ledarskapsstilen. Det finns mängder av ledarskapsstilar men de vanligaste är:

• Autokratiskt ledarskap: extrem form av transaktionellt ledarskap, ledaren har absolut makt

• Byråkratiskt ledarskap: regelverksledare

• Karismatiskt ledarskap: liknar transformellt ledarskap, energisk och entusiastisk ledare

• Demokratiskt ledarskap/Deltagande ledarskap: gruppmedlemmar uppmuntras att bidra och vara aktiva

• Laissez-faire ledarskap: Låt-gå ledare

• Människoorienterat ledarskap/Relationsorienterat ledarskap: fokuserar på organisationen, stöd, och personalutveckling

• Betjänande ledarskap: blir inte formellt erkänd som ledare • Uppgiftsorienterat ledarskap: få jobbet gjort ledaren

• Transaktionellt ledarskap: mer ett managementsätt än ett ledarskapssätt, anställda ska lyda ledaren

• Transformellt ledarskap: fokus på inspiration, synlighet och kommunikation (SmartBiz, 090223).

Rubenowitz (2004) talar även om att inom många organisationer har man i form av en ledningsgrupp försökt samordna och integrera olika ledares kompetenser. En väl

(16)

fungerande ledningsgrupp kan främja ett nytänkande, där olika aspekter ligger som grund för ett beslut. För att en ledningsgrupp ska kunna fungera krävs att vissa förutsättningar uppfylls t ex:

• Att gruppen får klart definierade riktlinjer för målet/målen inom verksamheten • Att var och en i gruppen får likvärdiga befogenheter

• Att de som ingår i ledningsgruppen får stöd och positivt tänkande från toppledningen.

• Att gruppens ledare bland annat skall

- Ha organisationens och gruppens gemensamma mål för ögonen - Förhindrar att någon enskild dominerar och styr

- Representera gruppen och deras synpunkter m.m.

Rubenowitz (2004) skriver att ledningsgruppen inte alltid lever upp till dessa

förutsättningar och förväntningar. Vilket kan bero på att toppledningen inte haft klart för sig vilka förutsättningar som krävs. Det har visat sig att ledningsgrupper i hög grad harvarit beroende av kortsiktiga direktiv, order uppifrån eller lokal- och centerpolitiskt fattade beslut inom den offentliga sektorn. Men Rubenowitz poängterar att om man inför beslut om nya ledningsgrupper samt beaktar de förutsättningar som krävs kan man räkna med att få positiva effekter från beslut som fattats.

2.6 Grön Flagg

Under de senaste tio åren har mycket hänt med miljöundervisningen i de svenska skolorna. Metoder och läromedel har utvecklats. Undervisningen om miljö och framtidsfrågor har fått ett starkt stöd i skollagen och läroplaner för såväl gymnasium som grundskola och förskola. 1996 startade projektet Grön Flagg, men det är inte förrän på senare år som skolor tagit till sig projektet. Idag finns det över 1600 skolor runt om i landet som jobbar med projektet (Lernevall & Ottoson, 1998). Grön Flagg är den svenska delen av Eco School som drivs av Foundation för Environmental Education. Grön Flagg är ett redskap för förskolor och skolor som vill arbeta med miljö och hållbar utveckling på ett strukturerat och långsiktigt sätt. Den gröna flaggan är ett bevis på att man i den dagliga verksamheten driver ett handlingsinriktat miljöarbete (Håll Sverige Rent, 2008c). När Grön flagg kom till Sverige var hela svenska utbildningssektorn inbjudna till att delta. Lernevall och Ottoson, (1998) skriver att inom en framtid kan det

(17)

även bli aktuellt med ett Grön Flagg- arbete även på högskole- och universitets nivå. Nu tio år senare har projektet Grön Flagg spridits på högre nivå och även högskolor och universitet kan jobba med projektet (Håll Sverige Rent, 2008d).

För att få Grön Flagg behövs följande göras:

• När en skola vill ansöka om Grön Flagg, är det viktigt att skolans ledning, personal och elever tillsammans är eniga om att de vill jobba med miljöfrågor. • Ett miljöråd utses som ska bestå av elevrepresentanter samt personal. På

förskolan behöver inte barnen vara med i miljörådet utan det blir personal och ibland även föräldrar som medverkar.

• När ett miljöråd utsetts ska en handlingsplan göras. Handlingsplanen ska innehålla:

- Ett av de sex teman som ingår i Eco School; Kretslopp, vatten, skog, energi, livsstil och hälsa eller konsumtion.

- Aktiviteter som skolan gemensamt ska göra för att nå målen

- Insatser som gör skolan mer hållbar, men som inte rör den pedagogiska verksamheten.

- Fem mål som ska skrivas för varje tema och som ska vara olika för var gång.

- Till sist ska det även skrivas vad skolan kan göra för att få arbetet känt för andra.

När handlingsplanen är färdig skickas den in till stiftelsen Håll Sverige Rent som beslutar om den är godkänd. När skolan fått bekräftelse att de får jobba med projektet Grön Flagg är det bara att sätta igång. Skolan ska sedan rapportera kontinuerligt men tidigast efter sex månader och senast efter arton. (Håll Sverige Rent, 2008e).

Lernevall och Ottoson, (1998) skriver att med projektet vill FEE uppmuntra ett handlingsinriktat miljöarbete som stimulerar till att ta sig an de stora framtidsfrågorna. Att jobba med barn och ungdomar på ett snabbt sätt, gör också att nya synsätt och idéer når ut i samhället. På så sätt blir Grön Flagg tillsammans med andra goda insatser inom miljöundervisning en viktig del i ett långsiktigt miljöarbete. Grön Flagg är ingen tävling om vem som ska vara bäst. Det är det långsiktiga arbetet som belönas.

(18)

3 Metod

3.1 Metodval

För att få svar på våra frågeställningar, har vi valt att använda oss av intervjuer i vår undersökning. Det finns olika metoder som kan kallas kvalitativ eller kvantitativ metod vid en intervju. Under en intervju i en kvalitativ undersökning kan intervjuaren

omformulera frågor, lägga till något som glömts bort eller formulerats fel. Trost (2005) att kvalitativ metod är en metod när avsikten är att studera uppfattningar, åsikter eller upplevelser.

I en kvantitativ intervju har intervjuaren i förväg bestämt vilka frågor som ska ställas och det är dessa som ska besvaras (Holme & Solvang, 1997). Till kvantitativ metod räknas experiment, kvasiexperiment, test, prov, enkäter, frågeformulär m.m (Backman, 1998). Svagheten med kvantitativ intervju är att det inte ger utrymme för individuell anpassning, även att det inte finns någon garanti för att den informationen som samlats in är relevant för den frågeställning som finns.

Vi har valt att använda oss av kvalitativ metod. Att vi valde kvalitativ metod var bland annat för att vi ville kunna ställa följdfrågor till de vi intervjuade, då vissa lärare inte hade tid att intervjuas öga mot öga skickades deras intervjufrågor via elektronisk väg. Att kombinera metoder kan göra att svaga och starka sidor tar ut varandra (Holme & Solvang, 1997).

3.2 Urval eller undersökningsgrupp

Utifrån våra frågeställningar, gick vi in på Malmö Stads hemsida för att söka upp en certifierad Grön Flagg skola. Skolan valdes slumpmässigt ut och vi har ingen tidigare kontakt eller relation med skolan. Därefter tog vi kontakt med rektorn på skolan och genom denne fick vi veta att skolan hade ett verksamt miljöråd som kontaktades. Vi valde att intervjua två medlemmar från miljörådet då dessa är den drivande kraften bakom miljöarbetet enligt rektorn samt att de var en relevant undersökningsgrupp. Dessa är båda klasslärare som har en lärarutbildning med inriktning mot grundskolans tidigare år i ämnen matematik/naturorienterade samt svenska/samhällsorienterade

(19)

ämnen. Vidare var vårt mål att intervjua två klasslärare, som inte är verksamma i miljörådet. Detta för att undersöka deras syn på arbetssättet Grön Flagg samt att få ta del av deras arbetsgång. Syftet med intervjuerna var att bli insatta i miljörådets arbete och arbetsgång i miljöundervisningen. Samt att undersöka hur lärarna i praktiken integrerarolika uppsatta teman i sin undervisning.

Utifrån resultatet vi fick fram från de intervjuade lärarna, uppkom ytterligare frågor som vi ville få besvarade rörande stadsdelens påverkan på skolans miljöarbete. Därför tog vi även kontakt med utvecklingssekreteraren på stadsdelsförvaltningen.

3.3 Forskningsetiska överväganden

Vid våra intervjuer påpekade vi för lärarna samt personen från stadsdelen att deras namn inte kommer att nämnas i arbetet. Detta för att få deras personliga åsikt som kanske inte annars hade nämnts om namnen skulle göras offentliga. Därför väljer vi att fingera deras namn, det vill säga namnen som nämns i arbetet är påhittade. Lärarna kommer att kallas för Anna, Lisa, Sara och Pia, där Anna och Lisa sitter i miljörådet. Personen vi intervjuade från stadsdelsförvaltningen kallas utvecklingssekreteraren. Innan intervjuerna ägde rum presenterade vi oss, samt talade om vilken utbildning vi gick på och vad vårt arbete handlar om. Vid intervjun med Anna och den anställde från stadsdelen, var vi båda närvarande och vid intervjun med utvecklingssekreteraren användes en diktafon. Eftersom det inte användes en diktafon vid intervju med Anna skickade vi tillbaka svaren som vi uppfattat för att få det rätt. Under intervjuerna med lärarna Sara och Pia skickades intervjufrågorna ut men vi fick enbart svar från Sara. Då vi inte fick ngt svar från Pia skickade vi ytterligare två påminnelser men fick inget svar tillbaka. Vi försökte ringa ett par gånger då vi inte fick något svar, men kom inte fram.

3.4 Genomförande

Vi började med att ta kontakt med rektorn på en certifierad Grön Flagg skola i Malmö via telefon. Responsen blev positiv och vi fick tillstånd att göra vår undersökning på skolan. Efter flera försök fick vi kontakt med en pedagog (Anna) från miljörådet och bokade tid för intervju. Vi träffade henne på skolan och genomförde intervjun i hennes klassrum som tog cirka en timme. För att se frågorna vi använde oss av, se bilaga 1. Under intervjun använde vi oss av redan nerskrivna frågor som stöd och förde anteckningar då vår medtagna bandspelare inte fungerade. Efter att ha sammanställt

(20)

Annas svar, skickade vi tillbaka dessa för att få bekräftelse på att vi uppfattat svaren korrekt och för att öka trovärdigheten.

Vidare tog vi kontakt med ytterligare en pedagog från miljörådet (Lisa). Vi stötte på problem då vi skulle boka in ytterligare intervjuer. Lisa förmedlade dock vidare vår önskan om att få intervjua två klasslärare och på elektronisk väg fick vi svar från Lisa samt en av klasslärarna, Sara. Pia fick vi dock inget svar från. För att se frågorna till både Lisa och Sara se bilaga 2. Vi försökte även ett flertal gånger få kontakt med skolan genom att ringa dit, men fick inget gensvar.

Utifrån olika bakgrundsfakta, samt tidigare undersökningar fick vi en positiv bild av projektet Grön Flagg, men utifrån den informationen som våra svarsalternativ gav vidgades vår bild av projektet och nya frågor väcktes. Vilket innebar att vi tog kontakt med en anställd på stadsdelens miljöförvaltning som har sin bas i miljöfrågor. Detta för att få bekräftat att vissa uppgifter stämde som framkommit under tidigare intervjuer. För att se frågorna som ställdes till utvecklingssekreteraren se bilaga 3. Även här använde vi oss av redan nedskrivna frågor som stöd och samtalet dokumenterades via diktafon. När vi hade intervjuat utvecklingssekreteraren satte vi oss ner för att lyssna av bandet som spelat in vårt samtal för att få en korrekt uppfattning som möjligt av vad som sagts under intervjun.

3.5 Metoddiskussion

Vi anser att valet av metod var rätt för att nå fram till ett trovärdigt resultat som besvarar våra frågeställningar i undersökningen. Dock brister det i genomförandet av antal

intervjuer då vi efter att ha granskat våra svar skulle göra enkätundersökningar på skolan för att få veta fler lärares syn på projektet Grön flagg. Men eftersom vårt syfte var att undersöka hur en skola kan arbeta med projektet Grön flagg ville vi veta hur kärnan det vill säga miljörådet samt några slumpmässigt valda lärare på skolan arbetar.

Under första intervjun förde vi anteckningar vilket är en mindre pålitlig metod då intervjuaren inte alltid hinner med att skriva ner vad som sägs medan vi under den andra intervjun använde oss av en diktafon där vi kunde skriva ner exakt vad som sades.

Ytterligare en svaghet i arbetet är att vi använde oss av två intervjuer via mejl, då intervjuer öga mot öga hade gett oss chans att ställa följdfrågor. Genom intervjuer via mejl hade vi heller inte möjlighet att se reaktionerna till svaren.

(21)

4 Resultatet

4.1 Vad styr miljöarbetet på skolan?

4.1.1 Staden och stadsdelens påverkan

Under konferensen i Rio de Janeiro 1992 skrevs Agenda 21, som är en dagordning för hela 2000 – talet. Enligt utvecklingssekreteraren innebar detta att:

Alla envar skulle bidra med sitt strå till stacken, för att vända den negativa trenden som man sett.

Efter Rio-konferensen bildades en miljöförvaltning 1995 i kommunen. 1996 anställdes hon, som har sin bas i miljöfrågor. Hennes uppdrag var då att utbilda miljöhandledare i stadsdelen. I dag finns det 160 miljöombudsmän i stadsdelen.

I stadsdelens miljöprogram (2007) för barn och ungdomar, står det skrivet att:

Miljöundervisningen ska gå hand i hand med utökande möjligheter för barn, ungdomar, föräldrar och personal att tillsammans ta ansvar för och utforma skolans miljö. ”Grön flagg” och/eller skolverkets ”Skola för hållbar utveckling” skall genomföras. De som uppnått certifiering ska lägga sig vinn om ett fortsatt miljöarbete och tillse att certifieringen hålls aktuell.

Skolan vi gjort vår undersökning på blev tilldelade Grön flagg 2002 av Håll Sverige Rent. Orsaken var enligt utvecklingssekreteraren att stadsdelen fick i uppdrag av kommunstyrelsen att alla företag och verksamheter inom stadsdelen skall ha ett miljöledningssystem. För förskola och skola innebar detta att all verksamhet inom stadsdelen skall arbeta med projektet Grön flagg eller Skola för hållbar utveckling. Skola för hållbar utveckling är en nationell utmärkelse som tillkom 2005, sedan oktober 2008 är det Skolverket som ansvarar för utmärkelsen. Skola för hållbar utveckling syftar till att stödja och vara en inspirationskälla i det pedagogiska arbetet med hållbar

(22)

skolorna uppfyller ett antal kriterier som är indelade i områdena pedagogisk ledning och pedagogiskt arbete samt avger en intresseanmälan och lämnar en ansökan.

Utvecklingssekreteraren berättar att hon valde Grön Flagg. Detta för att få en mildare form av miljöarbete med lägre krav, då hon ansåg att kraven från kommunstyrelsen var för höga. Vidare poängterar hon kring val av arbetssätt och lärarnas reaktioner:

För det här är det sättet som barnen kan vara med på, för annars sitter någon och drunknar i en massa pappersarbete. Det är så långt ifrån den miljö som jag vill undervisa i eller vara med om.

Det lärarna inte förstod var att de fick välja mellan pest och kolera, och det de fick var en lätt förkylning.

Tabell 1 Redovisning av miljöutbildning för alla kommunverksamheter i stadsdelen

( Källa Malmö stads årsrapport 2007)

Kommentar enligt årsrapporten från 2007: visar cirkeldiagrammet att 50.85 procent har fått någon form av miljöutbildning under sin anställningstid i Stadsdelen, medan 49.15 inte har någon alls. Målet var att samtliga anställda skulle ha fått någon form av miljöutbildning senast år 2006.

(23)

IMalmö Stads årsrapport 2007 får Miljöförvaltningen och stadsrevisionen en

fingervisning om hur verksamheterna i stadsdelen arbetar med miljöfrågorna. Den ger dessutom Stadsdelens stadsdelsfullmäktige möjlighet att följa upp hur miljöarbetet fortgått under föregående år. Tabell 1 är tagen ur årsrapporten och visar att under 2007 hade 50.85 procent ingen miljöutbildning medan 49,15 procent hade miljöutbildning, inom stadsdelens alla verksamheter. Inom Barn och Ungdomsverksamheten visar i tabell 1 att 56 procent av personalen saknar miljöutbildning medan 46 procent erhåller en utbildning inom miljöarbete. Detta är en stor nedgång då Stadsdelen vill att alla, det vill säga 100 procent ska ha någon form av utbildning inom miljöfrågorna.

Tabell 2 Grön flagg, skolor som är certifierade eller på väg att bli. ( Källa Malmö stads årsrapport 2007)

Tabell 2 även den tagen ur årsrapporten visar att under sju års tid har antalet skolor som blivit certifierade Grön Flagg ökat. Tabell 2 visar även att år 2002 skickade fler skolor in till Håll Sverige Rent för att bli certifierade Grön Flagg och 2003 syns det tydligt att fler blivit det. Fler skolor har fått certifieringen som sedan under 2004 – 2007 varit stabil med några enstaka bortfall under 2005 och 2007.

(24)

4.1.2 Insatser

Stadsdelen gjorde därefter en stor insats för att ge alla lärare en grundutbildning i miljöundervisning. Denna grundutbildning erbjuds även de lärare som anställts efter projektstarten. För att miljöarbetet ska kunna fortskrida, erbjuds bland annat

föreläsningar under en så kallad ”miljövecka”. Dessa föreläsningar erbjuds för att stadsdelen strävar mot att alla anställda inom verksamheten Barn och Ungdom ska erhålla någon form av miljöutbildning. Exempel på föreläsningar som erbjuds så har följande titlar: Miljö och ekologi, ”En obekväm sanning”, Fair Trade eller rättvisemärkt - vad är det?, Miljöbilar, Ät S.M.A.R.T samt Olika former av belysning. Under

föreläsningarna som erbjöds 2007 utgick föreläsningen om energi på grund av lärarnas bristande intresse.

4.1.3 Redovisning

Miljöredovisningen är en samlad rapport som årligen ska göras av miljösamordnaren. Det som redovisas är hur miljöledningsarbetet fortgått under föregående år inom förvaltningens verksamheter. Dels för att få sitt miljöarbete ska bli godkänt samt för att få klartecken för att fortsätta med Projektet Grön Flagg. Skolan skall redovisa sitt miljöarbete i form av en handlingsplan över det gångna temat. Den anställda på stadsdelen sammanställer dessa uppgifter till en miljöredovisningsrapport som lämnas till kommunen.

4.2 Miljörådet på skolan

Skolan har i sin tur utsatt ett miljöråd som för tillfället består av fem pedagoger, både lärare och fritidspedagoger. Miljörådet har tidigare bestått av både lärare och elever, men nu tar miljörådet hjälp av elevrådet om det skulle behövas. Utifrån vår intervju och enkätundersökning, berättar lärare Lisa att miljörådets uppgift är:

att ge alla elever en förståelse för miljöfrågor och vikten av dessa.

Vidare beskriver Anna hur miljörådet arbetar. I början av terminen, väljs ett tema som de ska jobba med under kommande år. Därefter får klasslärarna skicka olika arbetsförslag till miljörådet, som sammanställer en grovplanering samt skriver de fem

(25)

mål till det valda temat utifrån arbetsförslagen. Grovplaneringen skickas sedan in till stiftelsen Håll Sverige rent för godkännande. För att miljöarbetet ska fortlöpa, träffas miljörådet på skolan cirka en gång i månaden eller efter behov. Enligt Anna blir det fler träffar i början av terminen då temat ska komma igång. Samverkan mellan miljörådet och lärarna på skolan beskrivs som varierat av Lisa. Anna berättat att kontakten mellan lärarna och miljörådet sker via en elektronisk anslagstavla och att det ibland tas upp på arbetsplatsträffen. Vidare säger hon:

Vi får ofta även påminna klasslärarna om miljöarbetet eftersom det lätt glöms bort och inte är den översta prioriteringen.

Enligt Sara är samverkan mellan lärarna och miljörådet:

Bra, men miljörådet har en väldigt otacksam uppgift i att inventera miljöarbetet som ibland känns som en belastning för oss andra.”

4.3 Hur syns miljöarbetet i undervisningen?

Skolan arbetar i nuläget med temat Vatten. De mål som är uppsatta för det aktuella temat är:

• Experiment med vattnets kretslopp • Vi undersöker vattnets olika former. • Hur får vi smutsigt vatten att bli rent? • Varför är vattnet livsviktigt?

• Hur kan vi spara på vattnet?

Varje arbetslag planerar själva hur de vill arbeta för att nå målen och hur de vill jobba med temat. Enligt Sara fungerar detta samarbete mellan lärarna mycket bra. Exempelvis jobbar vissa lärare löpande vilket innebär att de avsätter vissa lektioner en eller flera gånger i veckan för att arbeta med temat. Andra arbetar intensivt i en eller flera veckor. Sara berättar att det även händer att klasserna dåarbetar i konstellationerna två klasser eller fyra klasser tillsammans. Hon beskriver vidare hur hennes upplägg kan se ut:

Antingen en dag med smågrupper och olika stationer som barnen går runt eller veckor där vissa lektioner avsätts

(26)

Vidare berättar Anna att Håll Sverige rent vill att skolorna ska jobba långsiktigt och regelbundet men arbetsupplägget är lite olika. Ibland väljer läraren att jobba intensivt en vecka och ibland sprids timmarna ut mer över året. Detta eftersom det är upp till

klassläraren att välja hur arbetstiden ska fördelas under terminen.

Här följer exempel på ett upplägg inför temat Kretslopp: Mål: • Pappersinsamling • Källsortering • Inga engångsförpackningar • Inget skräp på marken • Resurssparande

Arbetsbeskrivning kring deras mål:

Pappersinsamling:

För att uppnå målet med pappersinsamling menar skolan att de har uppdaterat sina kärl till pappersinsamlingen. Varje klass ha egna papperskärl som de ansvarar för. Skolan poängterar att eleverna på skolan fått en medvetenhet kring hur de ska samla papper i klassrummet samt var de fulla papperskärlen ska tömmas. Tömningen ska ske utomhus i skolans miljöstation som töms varje vecka.

Källsortering:

När det gäller källsortering valde skolan att jobba efter boken Lotta-Lotta och Eken skriven av Eva Brandsma. Lotta-Lotta och eken är en av många faktaböcker för barn om miljö och rättvisa. Boken handlar om barns medbestämmanderätt och hur vi alla kan bli miljömedvetna samt hur barnen kan hjälpa till för att förbättra miljön. Där pratade de om vilka olika sätt det finns att hantera avfall. Att läsa högt och be eleverna att ta upp de ord de inte förstod ökade deras förståelse för sopsortering. Varje arbetslag på skolan har även köpt in sorteringskärl där de sorterar pappersförpackningar, glas, metall, hård- mjukplast. Skolan delade även in barnen i grupper för att praktiskt kunna visa vilket avfall som hör till rätt kärl.

(27)

Inga engångsförpackningar:

Skolans mål är att minimera användandet av engångsförpackningar som till exempel saft vid skolutflykter då barnen får ta med sig egna muggar att dricka ur. Skolan och fritids försöker att inte använda engångsmaterial till luncher och mellanmål. För att eleverna ska få en förståelse för varför de inte ska använda engångsförpackningar och vilken effekt det har på naturen, diskuterades detta mellan lärare och elever. Eleverna tyckte att vi använder engångsmaterial för att vi är bekväma.

Inget skräp på marken:

För att få en ren skolgård har skolan delat ut städveckor till sina fyra arbetslag. Varje arbetslag ansvarar för utemiljön på skolan. Vid städningen samlar och sorterar eleverna skräpet i kärl som sedan töms i skolan miljöstation. Pedagogerna på skolan anser att om de tillsammans städar vår utemiljö så får eleverna en förståelse för nedskräpning och känner större ansvar för skolans utemiljö. Alla elever som deltar i städningen belönas dessutom med exotiska frukter.

Resurssparandet:

Lärarnas tankar är att lära eleverna olika sätt att spara på de resurser som finns i deras vardag. Detta integreras i det dagliga arbetet genom att släcka lampor när klassrummet lämnas, kopiera dubbelsidigt samt stänga av datorerna. Alla eleverna har var sin plastmugg som de dricker ur istället för att använda engångsmuggar eller dricka direkt ur rinnande kran. De lär också sina elever att tänka på att det finns två knappar att välja mellan när de spolar på toaletterna, en med mindre vatten än den andre.

Fakta och praktik blandas regelbundet för att få en fördjupad förståelse för kretsloppstänkandet.

Vidare berättar Anna att hon under sina lektioner kommer att använda sig av experiment, undersöka vad barnen själva vet om vatten samt ställa frågor om vattnet så att barnen blir aktiva. Utgångspunkten är vad barnen redan kan och själva skulle vilja veta om vatten. Läraren skulle även vilja besöka ett vattentorn med eleverna, med detta är en ekonomisk fråga.

(28)

4.4. Hur ser lärare på skolans miljöarbete?

Sara skulle vilja jobba mer med miljöfrågorna på skolan, men då andra lärare anser att elevernas baskunskaper måste prioriteras och arbetas mer med, blir miljöundervisningen lidande.

I den lokala arbetsplanen som utarbetades 2008-11-17, står det skrivet under Normer och Värden att det finns brister i skolans miljöarbete och att lärarna ska få mer kunskap och inflytande om miljö och miljöarbetet på skolan. Vidare berättar Anna att lärarna på skolan är medvetna om sina brister i miljöarbetet och försöker bli bättre. Hon beskriver även de sex olika teman som lärarna ska arbeta med då vissa anses svårare än andra, speciellt temat om energi.

Under frågan vi ställde om hur lärarna såg på projektarbetet Grön flagg var svaret från Lisa:

Det är givande och roligt för det mesta. Samtidigt kanske inte orken och tiden finns för att göra miljöarbetet så givande och bra som det borde vara. Verkligheten är ju så att man har väldigt många olika saker man ska genomföra och då blir det inte alltid så att miljöarbetet prioriteras vilket är synd.

Sara svarade:

Efter flera år, som vi nu hållit på är engagemanget inte så stort från min sida. Skulle i stället vilja ha mer hållbara lösningar som genomsyrar allt, hela tiden. Det blir lite mycket jippo när det blir nya saker som även lärare är lite osäkra på varje år. Det hade varit bättre om vi hade en plan att detta gör man i fsk, detta i år 1, detta i år 2 osv med en progression och en röd tråd som kan följas.

4.5 Motgångar

Under frågeställningen: Har ni stött på några motgångar i miljöarbetet som exempelvis tidsbrist, otillräcklig kunskap, otillräcklig ekonomi och engagemang från

elever/personal/föräldrar?

Anna berättar:

Min personliga åsikt är att det ibland kan kännas tungt eftersom inte alla prioriterar miljöarbetet som nummer ett. När det gäller okunskap kan det hända att vissa teman anses svårare än andra. Jag

(29)

skulle vilja att skolan jobbar mer med miljöfrågor men andra anser att baskunskaperna behövs jobbas mer med.

De motgångar som lärarna beskriver att de upplevt med projektet grön flagg är:

Enligt Sara :

Alla ovanstående finns! Vi (=en del av lärarna) har även diskuterat om man kan ta sig ur Grön flagg och lägga upp miljöarbetet på annat sätt, men det känns som en livstidsgrej som vi inte ens varit med och bestämt att vi ska delta i. Jag kommer inte ens ihåg vem som bestämde det, men jag tror att det gjordes i kommunen eller stadsdelen.

Lisa:

Tidsbrist är alltid ett problem. När alla har mycket att göra kan det leda till att arbetet inte blir så bra som det skulle kunna bli.

(30)

5 Analys

5.1 Den styrande faktorn bakom miljöarbetet.

Utefter besluten som fattades i Rio de Janeiro 1992, då även Agenda 21 skrevs infördes en miljöförvaltning i kommunen som då fick i uppgift att utbilda miljöhandledare. Att Grön Flagg inte valdes genom ett demokratiskt beslut visar sig då stadsdelen 2001 fick i uppdrag av kommunstyrelsen att införa ett miljöledningssystem hos alla verksamheter för att styra upp miljöarbetet. Det innebar att alla skolor skulle ha någon form av miljöundervisning. Detta visade sig bli den stora drivande faktorn i miljöarbetet inom stadsdelens skolor och förskolor. Stadsdelen val stod mellan Grön Flagg och Skola för hållbar utveckling som är två olika miljöprojekt för skolor som aktivt vill bedriva en miljöundervisning. Att projektet Grön Flagg infördes inom verksamheten Barn och Ungdom var för att detta projekt av kommundelsrepresentanten ansågs varaminst belastande för lärarna samt att barnen kunde bli delaktiga i arbetet. Detta visade sig även då lärarna fick besvara frågan om hur de fick certifieringen då de intervjuade var överens om att de blivit tilldelade projektet av stadsdelen. För att lärarna ska kunna arbeta i miljöfrågor grundutbildades alla i miljöundervisning då Malmö Stad satsar på att bli ledande inom kunskap och lärande för hållbar utveckling 2008, erbjuds bland annat även föreläsningar under olika ”miljöveckor” för att miljöarbetet ska kunna fortskrida. Det exakta antalet pedagoger som deltagit under föreläsningarna 2007 har ej framkommit. I tabell 1 på sidan 24, kan det utläsas att i nuläget besitter endast 46 procent av personalen inom verksamheten Barn och Ungdom någon form av miljöutbildning. Detta kan bero på att den grundutbildning som gavs då projektet startade 1996, var för de som var anställda när projektet infördes. De lärare som

tillkommit efter projektets start, har erbjudits en grundutbildning i efterhand. Att siffran i tabellen är så låg kan bero på den bristande tidsfaktorn som framkommit i resultatet där lärarna var eniga om att tidsbrist var en anledning till att miljöarbetet inte blev tillräckligt givande. Detta innebär att stadsdelen misslyckats med sitt mål att 100 procent av personalen ska ha någon form av miljöutbildning. Av de lärare vi

(31)

med projektet. En del teman ansågs dessutom svårare än andra, trots att kommunen erbjuder föreläsningar varje år inom varje tema.

Varje år skall stadsdelen redovisa för kommunen sitt pågående miljöarbete och för att rapporten ska kunna skrivas, måste även alla skolor redovisa sitt miljöarbete till stadsdelen. Detta ger skolans lärare ytterligare en arbetsuppgift då miljöarbetet skall redovisas till både Håll Sverige rent samt stadsdelen. Utifrån resultatet var lärarna eniga om att tidsbrist var en anledning till att miljöarbetet inte blev tillräckligt givande.

Tabell 2 visar att under 2001 var antalet skolor med certifiering Grön Flagg lågt, medan under 2002 ökade antalet skolor som lämnat in till Håll Sverige Rent drastiskt. Skolan vi undersökte fick sin certifiering 2002, vilket vi då tolkar utifrån tabellen att andra skolor kan ha fått påtryckningar av stadsdelen och att det då kan vara orsaken till att fler skolor ansökt om att bli certifierade. Under följande år kan det avläsas att fler skolor blivit certifierade, vilket kanske var förväntat då många ansökte om det 2002. Åren 2004 - 2005 fortsätter antalet skolor som lämnat in att de vill arbeta med Grön Flagg öka. Men det kan också avläsas att antal certifierade skolor har minskat. Denna minskning kan bero på att skolor som haft certifiering inte lyckats uppnå nya mål och därför blivit av med sin certifiering. Under 2006 - 2007 ökar antalet certifierade skolor igen och det fortsätter att ligga varaktigt på den nivån. Det som kan avläsas är att 2007 minskar antalet som lämnat in till Håll Sverige Rent och även att det är endast 73 procent som lämnat in till stadsdelen att de arbetar med miljöfrågor. Det innebär att 27 procent inte lämnat in eller inte lyckats uppnå Grön Flaggs målsättning för att bli certifierad. Tillsammans visar dock tabellen att under åren 2004-2007 har antalet skolor legat på en stabil nivå med undantag för enstaka bortfall 2005 och 2007.

5.2 Miljörådet.

När skolan blev tilldelad projektet Grön Flagg, utsågs även ett miljöråd. Miljörådet på skolan består av fem pedagoger som vid behov tar hjälp av skolans elevråd. Deras uppgift är att välja tema, göra en grovplanering över temat och i samråd med lärarna skriva temats mål för att sedan få det godkänt av Håll Sverige rent. Lärarna är överens om att miljörådet är till för att ge eleverna en förståelse för miljöfrågor samt för att hålla igång miljöarbetet. Dock finns det synpunkter från utomstående lärare som tycker att miljörådet ibland har en otacksam uppgift att initiera miljöarbetet som ibland känns som en belastning för de andra lärarna. En lärare talar om att oftast får miljörådet påminna

(32)

klasslärarna om miljöarbetet eftersom det lätt glöms bort och inte är den främsta prioriteringen. Detta stämmer in med vad en annan lärare säger då hon poängterar att engagemanget från hennes sida efter alla dessa år inte är så stort. Miljörådet kan därför ses som den drivande kraften på skolan för att miljöarbetet ska fortgå. Samarbetet mellan miljörådet och de utomstående lärarna på skolan beskrivs som varierat och att den oftast brukar ske på elektronisk väg. En lärare säger att hon aldrig tar hjälp av miljörådet. Dock beskrivs samarbetet mellan lärarna bra och de tar hjälp av varandras arbetslag vid behov.

5.3 Hur syns miljöarbetet i undervisningen?

I nuläget arbetar skolan med tema Vatten. Lärarna tar hjälp av varandra och detta samarbete beskrivs som väl fungerande. I resultatet kan vi även se att två klasser men även ibland fyra klasser arbetar tillsammans med miljöprojektet. Då arbetslagen själva lägger upp sina lektioner kan upplägget variera. Vissa har sin miljöundervisning under hela veckor medan andra arbetar mer löpande under en längre tid och då avsätter vissa lektioner för att hinna med miljöarbetet.

Under tema kretslopp som visas som exempel i resultatet, var arbetssätten varierande. Fakta och praktik blandades regelbundet för att få en djupare förståelse för kretsloppstänkandet. Bland annat arbetade lärarna efter böcker, varje klass fick sitt egna papperskärl som de ansvarade för. Lärarna förde diskussion med elever om varför de inte ska använda engångsförpackningar. Skolan hade städdagar då eleverna och lärarna städade skolgården och sorterade skräpet. Eleverna fick även arbeta med olika

experiment under några lektioner.

Lärarnas sammanfattande syn på skolans miljöarbete och de motgångar som uppkommit under arbetets gång är att det upplevs som en belastning och att engagemang bland skolans lärare är svagt. Då det finns flera andra saker som ska genomföras är miljöarbetet inte alltid första prioriteten. Någon tycker arbetet för det mesta är givande och roligt, men anser att projektet inte blir så bra som det borde vara då de känner att tiden inte räcker till. De påpekar dock att de är medvetna om skolans brister i det pågående miljöarbetet samt att detta påpekas i den senaste lokala

arbetsplanen som utarbetades 2008-11-17. Vidare anses de teman som skall genomföras under projektet Grön Flagg svårare än andra och att en viss okunskap råder bland lärarna gällande miljöfrågor.

(33)

Det framkommer även att vissa lärare vill dra sig ur Grön Flagg för att starta upp ett miljöarbete med annat upplägg där miljö genomsyrar all undervisning. Vidare påvisar några lärare att projektet inte är något de själva varit med och bestämt att skolan ska delta i eller vem som fattat beslutet.

5.4 Sammanfattning

Då Malmö stad har som mål att bli ledande inom kunskap och lärande för hållbar utveckling 2008, skapas en påtryckning på stadsdelarna. För skolorna innebar detta att de blev tilldelade miljöprojektet Grön Flagg. På skolan vi gjorde vår undersökning framkommer det i resultatet att lärarna inte själva varit med och fattat detta beslut. Utifrån vårt resultat kan vi se att lärarna i och med detta beslut, upplever projektet som en belastning och att engagemang är svagt då vissa anser att undervisning i

baskunskaper och språk måste prioriteras. Trots motgångar i projektet försöker skolan arbeta efter de mål som finns och sätter upp egna mål inför vart tema. För att sedan kunna uppnå dessa mål införs olika aktiviteter och läromedel där eleverna kan skaffa kunskap. Skolan har även lyckats behålla sin certifiering, då de varit certifierade sedan 2002, vilket innebär att trots att de inte själva var med och beslutade att de ska arbeta med projektet Grön Flagg och trots motgångar försöker skolan ändå göra sitt bästa för att leva upp till projektets mål.

(34)

6 Diskussion och Reflektion

Syftet med arbetet var att undersöka hur en skola kan arbeta kring projektet

Grön Flagg samt om Grön Flagg är ett bra arbetssätt eller enbart en statussymbol för skolan.

Våra frågeställningar var:

• Vad styr miljöarbetet på skolan?

• Hur syns miljöarbetet i undervisningen? • Hur ser några lärare på skolans miljöarbete?

6.1 Den drivande kraften bakom projektet Grön flagg

Malmö Stad tänker satsa på att bli ledande inom kunskap och lärande för hållbar

utveckling och 2008 har kommunledningen reserverat fem miljoner kronor för att stödja de pedagogiska insatserna (Malmö Stad, 2008a). I resultatet kan det tolkas att det som styr miljöarbetet i skolan, är i första hand miljörådet. Det står dock skrivet i stadsdelens miljöprogram att Grön flagg eller/och skolverkets ”Skola för hållbar utveckling” skall genomföras. Med detta är den styrande faktorn även stadsdelen. När vi intervjuade utvecklingssekreteraren fick vi svaret att hon i sin tur får påtryckningar från kommunen som 2003-2008 tog fram ett miljöprogram, men även från en högre nivå då detta

miljöprogram har sin utgångspunkt i de nationella miljömålen. Utifrån tabell 2 kan vi utläsa att majoriteten av skolorna i stadsdelen ansökte om Grön Flagg 2002, vilket kan tyda på att inte enbart skolan vi undersökte fått påtryckning från stadsdelen att börja arbeta med Grön Flagg. Rubenowitz (2004) talar mycket för hur en bra ledare bör vara och agera. Det som hände med skolan i denna stadsdel visar med tydliga tecken att ledaren/ledarna inte varit en demokratisk ledaresom lyssnat och samtalat med sina anställda. Utan lyssnat på vad som är bäst för sig själv och ger arbetsuppgifter till lärarna utan att lyssna på vad deras åsikter och tankar om ett arbete som kräver stor motivation och engagemang från sin egen sida. Det finns olika typer av ledarskap bland annat autokratiskt ledarskap och demokratiskt ledarskap. I det här beslutet har

(35)

stadsdelen tydligt visat att de gått på den autokratiska stilen det vill säga utövat sin makt och beslutat att alla skolor och förskolor i stadsdelen ska jobba med Grön Flagg, när Grön flaggs policy visar att det istället skulle vara den demokratiska ledarskapsstilen och tillsammans med sina anställda skulle ledaren beslutat om de vill jobba med Grön Flagg (SmartBiz, 090223).

När stadsdelen bestämde att alla skolor i området skulle arbete med någon form av miljöledningssystem, stod valet mellan Grön flagg och skolverkets skola för hållbar utveckling. Då skola för hållbar utveckling ställde högre krav på skolan, ansåg

utvecklingssekreteraren att det var mer hållbart att välja det mildare alternativet, det vill säga Grön flagg. Fastän detta är ett beslut med gott syfte, kan det få negativa följder, konsekvenserna kan då bli att projektet blir en belastning för vissa lärare. Rubenowitz (2004) påvisade just detta att om inte den psykosociala arbetsmiljön inte är bra bidrar det till negativa effekter hos pedagogerna. En av de negativa effekterna var bland annat låg arbetsmotivation och produktivitet, som pedagogerna i sina intervjuer poängterar att de har. De har ingen motivation att arbeta med Grön flagg men känner att de har inget val. Utvecklingssekreteraren menar dock att skolorna fick välja mellan pest eller kolera och hon menar vidare att det skolorna fick var en lätt förkylning.

Att inte lärare och elever varit med och beslutat om att börja arbeta med Grön flagg, strider mot dess policy då det står skrivet att när en skola ska ansöka om att få arbeta med projektet Grön Flagg,är det viktigt att skolans ledning, personal och elever tillsammans är eniga om att de vill jobba med miljöfrågor (Håll Sverige Rent, 2008c). I och med att lärarna och eleverna inte själva var med då detta beslut togs, tolkar vi det som att det drivande engagemanget hos lärarna, som är nödvändigt för att ett långsiktigt och givande miljöarbete ska fungera, saknas. För att ett arbete ska slå igenom och vara givande måste det finnas eldsjälar som vill och inspirerar andra till gott arbete.

Rubenowitz (2004) talar om att en god psykosocial arbetsmiljö kännetecknas bland annat genom ett gott samarbete mellan över- och underordnade. Vårt arbete visar just tvärtom. Det fanns inget gott samarbete mellan lärarna och stadsdelen när beslutet om Grön Flagg fattades. Vilket också har lett till att lärarna känner en viss tyngd inför ett temaarbete, brist på arbetsmotivation, där de även talar om att vilja gå ur och jobba miljömärkt utan att behöva känna press på sig.

(36)

6. 2 Arbetssättet Grön Flagg

Enligt Grön flagg måste en skola var gång de ska arbeta med ett nytt tema följa Grön Flaggs riktlinjer. Det vill säga de måste vara eniga om att de vill jobba med miljöfrågor, utse ett miljöråd samt göra både en grovplanering och en avslutande rapport. Denna skickas sedan in till stiftelsen Håll Sverige Rent för att skolan skall få behålla sin

certifiering och flagga (Håll Sverige Rent, 2008e). Utifrån vår undersökning tolkar vi att Grön Flagg är ett bra koncept för skolan då de själva kan välja hur de vill jobba med ett tema. Fördelen är dessutom att skolorna kan utgå från den lokala miljön och dess förutsättningar, även att lärarna kan jobba på vilket sätt de vill kring Grön flaggs tema bara målen uppnås och blir godkända. Att jobba tematiskt i minst ett halvår och som mest i arton månader, kan ge en bra grund för ett givande miljöarbete. I och med att Grön flagg är ett relativt öppet arbetssätt, tolkar vi att kraven på pedagogernas miljökunskaper blir högre då de själva ska skriva målen inför varje tema.

I och med att skolsystemen är olika i Europa, bestämdes det att skolorna i alla fall ska ha gemensamma riktlinjer och en av dem är att miljörådet ska bestå utav både lärare och elever (Lernevall & Ottoson, 1998). Men utifrån resultatet bestod skolans miljöråd utav fem pedagoger och inga elever. Däremot talade Anna om att miljörådet tar hjälp av elevrådet vid behov. Vem bestämmer när detta behövs och vart tog då demokratin vägen som Grön flagg eftersträvar? Enligt grön Flagg är det just demokrati som gör det till ett bra arbetssätt.

Med projektet vill FEE (Foundation for Environmental Education) uppmuntra till ett miljöarbete som tar sig an de stora framtidsfrågorna och på så sätt blir Grön Flagg tillsammans med andra goda insatser inom miljöundervisning en viktig del i ett långsiktigt miljöarbete (Lernevall & Ottoson, 1998). Då Anna poängterade att skolan vet att Håll Sverige Rent (som är en del av Grön Flagg) vill att skolan ska jobba långsiktigt och regelbundet, men att lärarnas arbetsupplägg på skolan kan variera. Ibland väljer lärarna att jobba intensivt en vecka och ibland sprids timmarna ut mer över året. Det kan även avsättas lektioner för att arbeta med temat. Vissa lärare anser även att det tar upp för mycket tid att jobba med Grön Flagg och att miljöarbetet inte ligger som första prioritering. Vi tolkar resultatet att det kan vara skolans upplägg som kan vara en bidragande faktor till att vissa lärare är oengagerade och känner tidsbrist. Då de väljer att arbeta med temat avsatta dagar eller hela veckor leder det till att dessa dagar måste tas igen och en känsla av tidsbrist bland lärarna kan uppstå. Då ställer vi oss frågan, varför avsätta lektioner då miljöarbetet kan integreras i all undervisning? Dels för att få

(37)

en röd tråd i undervisningen som leder till en djupare kunskap och förståelse samt att öka medvetenheten bland eleverna, men även för att spara tid. Varför lärarna inte integrerar miljöarbetet i all undervisning tolkar vi som att det kan bero på en bristande kunskap om miljöfrågor då det är ett komplext och brett område.

Då Malmö Stad (2008) satsar på att bli ledande inom kunskap och lärande för hållbar utveckling, erbjuder stadsdelen kurser och föreläsningar om ämnen som rör miljöfrågor. Vi vet dock inte hur stort deltagandet är bland pedagogerna på skolan vi gjorde vår undersökning på, men enligt miljöredovisningsrapporten var deltagandet lågt. En av anledningarna till det låga deltagandet kan bero på rädsla hos de anställda då kunskapen brister inom olika ämnen rörande miljöfrågor, vilket leder till att vissa föreläsningar undviks. Ett tydligt exempel på detta är föreläsningen om energi där deltagandet var noll. Fast det framkommer i resultatet att detta ämne anses som svårast att behandla. Det kan även bero på den rådande tidsbristen. I tabell 1 på sidan 22 kan det utläsas att 56 procent inom verksamheten Barn och Ungdom inte har någon

miljöutbildning och detta kan även vara en anledning till den bristande okunskapen och att vissa ämnen då anses svårbehandlade.

6.3 Tidigare undersökning

Då vi gör en jämförelse mellan skolverkets resultat från undersökningen om ”Miljö och hållbar utveckling - i svensk skola” (Skolverket, 2002) och resultatet från vår

undersökning, ser vi flera överensstämmelser men även vissa företeelser som inte stämmer överens.

Skolverkets rapport visar att miljöperspektivet inte ha högsta prioriteringen i dag och att miljöengagemanget har minskat bland lärarna. Detta överensstämmer med vårt resultat då de intervjuade lärarna påpekar att miljöarbetet känns både tungt och lätt glöms bort eftersom inte alla prioriterar miljöarbetet som numer ett. Vidare att miljöarbetet ibland känns som en belastning.

Skälet till detta är enligt de lärare och skolledarna som skolverket intervjuade, bland annat att de sociala problemen har ökat inom skolan och andra frågor har tillkommit som anses viktigare. Vidare att det är upp till varje lärare om och i vilken utsträckning som miljö inkluderas i undervisningen. Detta stämmer även överens med vårt resultat då de intervjuade lärarna berättar att orken och tiden inte alltid finns för ett givande miljöarbete då det är flera moment som ska genomföras. Det saknas

(38)

baskunskaper bland vissa barn på skolan och att det finns många barn som inte har svenska som modersmål och måste därför jobba med språket i första hand. I vårt resultat framkom det, liksom Skolverkets undersökning att det är upp till var och en av lärarna att välja hur arbetstiden med miljöarbetet ska fördelas och detta kan påverka

undervisningen om engagemanget är lågt.

Det framkommer även från rapporten Miljö och hållbar utveckling - i svensk skola, att lärarna ansåg att miljöfrågornas komplexitet har ökat. I vår undersökning menar några av de intervjuade lärarna att det kan förekomma en osäkerhet inför varje tema då vissa anses svårare än andra.

Det som skiljer vårt resultat från Skolverkets, är att miljöundervisningen skulle vara ett låg prioriterat perspektiv hos myndigheter och skolledning som det framkom i deras rapport. Detta eftersom stadsdelen vi har gjort vår undersökning i har som mål att alla skolor i området skall ha Grön flagg och/ eller Skolverkets skola för hållbar

utveckling.

6.4 Normerande miljöundervisning

Den normerande miljöundervisningens syfte är att eleverna ska handla miljövänligt utifrån sambanden mellan kunskap och miljöproblem, miljövänliga värderingar och ett miljövänligt beteende (Skolverket, 2002). Utifrån resultat tolkar vi att skolan bedriver till stor del den Normerande miljöundervisnings traditionen. Detta grundar vi på de intervjuade lärarnas svar då de beskrev sin miljöundervisning som bland annat består av experiment, att eleverna får ställa frågor och söka svar samt att eleverna får ställa frågor om ämnet/temat så de blir aktiva. De intervjuade lärarna utgår från vad barnen redan kan och själva vill veta om ämnet samt att komplettera och fördjupa elevernas förkunskaper.

6.5 Reflektioner

Utifrån vår undersökning tolkar vi att Grön flagg är ett bra arbetssätt för dem som trivs med det arbetsupplägget. Dock passar det inte alla skolor. Om skolan vi undersökte inte vill arbeta med projektet, varför fortsätta? Är det för att stadsdelen ska kunna visa upp på ett konkret sätt att skolan arbetar utifrån ett miljöperspektiv eller för att det ska synas utåt att de bedriver ett miljöarbete.

(39)

Oavsett om skolan arbetar med Grön flagg eller inte, så skall alla skolor bedriva ett miljöarbete då miljöperspektivet tydligt framkommer då detta står med i Lpo 94 att varje elev ska känna till förutsättningarna för en god miljö och förstår grundläggande ekologiska sammanhang (Lärarförbundet, 2004). Är det då det extra pappersarbetet och vetskapen om att stadsdelen kontrollerar skolans miljöarbete som gör att projektet känns som en belastning? Är inte Grön flagg ett enkelt sätt att nå läroplanens mål då

pedagogerna kan använda sig av ett redan uttaget arbetssätt? Eller är det just projektets upplägg som inte passar skolan.

För Grön flagg eller ej, miljöperspektivet ska genomsyra undervisningen!

6.6 Vidare forskning

Då vi undersökt enbart en skola i stadsdelen, vore det intressant att göra ytterligare undersökningar på andra skolor i samma område. Detta för att få deras syn på projektet Grön Flagg.

Förslag till vidare forskning är även att göra en jämföra med en skola som själva valt att arbeta med projektet och se om det finns skillnad i arbetssätt och synsätt

Figure

Tabell 1 Redovisning av miljöutbildning för alla kommunverksamheter i  stadsdelen
Tabell 2 Grön flagg, skolor som är certifierade eller på väg att bli.

References

Related documents

I stora drag betyder ”Grön flagg” att vi på Vallaskolan värnar om miljön och arbetar för att eleverna ska lära sig mer om miljön och vara rädda om naturens resurser.. För

Förskolan anser också att det är viktigt att målen är hållbara även i den framtida verksamheten där barnen lär sig ta ansvar för sin miljö och hälsa.. Nedan redovisas en

Vi har också haft hjälp av barnen från år 4 och 5 med ”lekbacken” ett tillfälle i veckan när de äldre barnen från skolan har lekt planerade lekar med de yngre barnen

Vi jobbar i mindre grupper med olika ansvarspersonal för att alla barn ska komma till tals.. Det är hela tiden barnens intresse som

Vi har även haft ett barnråd där barnen önskat olika saker att göra till exempel att baka och bada.. Vi har även deltagit

De äldsta barnen har ett barnråd där de pratar om Grön Flagg.. På ett föräldraråd var föräldrarna med och bestämde att vi ska jobba med

Här ett exempel från verksamheten från en avdelnig: "Ett av målen i vårt arbete med Grön Flagg handlar om ljud och barnen har genom att förflytta sig till olika platser

Ange en länk till en webbplats där ni visar upp ert Grön Flagg-arbete.. Detta