Idrottsvetenskap
Examensarbete i fördjupningsämnet Idrott och
Hälsa
15 högskolepoäng, avancerad nivå
Före detta elevers minnen av Idrott
och Hälsa
Former Students memories of Physical Education and Health
Emilie Eiderborn Larsson
Ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan, 300 högskolepoäng Datum för slutseminarium (2018-05-31)
Examinator: Kutte Jönsson Handledare: Jenny Vikman
Förord
Denna undersökning är skriven av Emilie Eiderborn Larsson som examensarbete på ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasiet - fördjupningsämne Idrott och Hälsa. Jag vill tacka min handledare Jenny Vikman för en god handledning under arbetets gång.
Sammandrag
Studien avser att undersöka om ämnet idrott och hälsas kursplan återspeglas i före detta elevers minnen av ämnet. Halvstrukturerade tematiska intervjuer genomfördes med 5 före detta elever av ämnet idrott och hälsa 1. Dessa intervjuer sammanställdes med en fenomenografisk analysmetod och resultatet av dessa analyserades med hjälp av
Bourdieus teorier samt ställdes de mot kursplanen. Studien visar att före detta elever har många tankar kring ämnet även idag och att deras upplevelser bekräftar tidigare
forskning inom ämnet. Det vill säga att kursplanen inte följs vilket leder till att ämnet får en svagare position på skolans fält.
Nyckelord: Elevers perspektiv, Elevers minnen, Hälsa, Idrott och Hälsa, Kursplan, Kunskapskrav, Livslångt lärande, Skola
Innehållsförteckning
Förord 1
Sammandrag 2
Innehållsförteckning 4
Inledning 6
Syfte och frågeställning 7
Teoretiska perspektiv 8 Bourdieu 8 Skolans Fält 9 Kroppsövningskulturensfält 10 Tillämpning av teori 10 Tidigare forskning 11 Undervisning 11 Bedömning 12 Elevers perspektiv 13 Metod 15 Fenomenografi 15 Urval 16 Respondenter 16 Genomförande 17 Etiska överväganden 18
Reliabilitet och validitet 19
Resultat och Analys 21
Bedömning 21
Lärande 23
Attityder 25
Slutsats och diskussion 27
Inledning
Syftet med att ha ämnet idrott och hälsa i skolan är att skapa en grund för att människor ska kunna ta ansvar för sin hälsa. Detta sker genom det centrala innehållet, det vill säga det som ska finnas med i undervisningen, samt genom kunskapskraven, vilket är de kunskaper elever ska kunna visa att de kan för att få ett godkänt betyg (Skolverket, 2011). Dessa kunskaper ska eleverna få möjlighet att utveckla inom ämnet. Det har dock visat sig i forskning att det som sker på idrottslektioner inte återspeglar kursplanens innehåll. Att det i mångt och mycket är bollspel som dominerar undervisningen och de teoretiska delarna får ge vika till de praktiska (Skolinspektionen, 2010; Londos, 2010; Ekberg, 2009; Larsson & Karlefors, 2015). Det har även kommit fram att lärare inte följer kunskapskraven vid bedömning utan har sina egna internaliserade krav för elever (Londos, 2010; Svennberg, Meckbach & Redelius, 2014). Vad förmedlar ämnet för kunskap och vadkommer vi ihåg senare i livet. Eftersom ämnet syftar till att vara grundläggande för att människor i samhället ska kunna ta ett eget ansvar över sin hälsa, vad har ämnet faktiskt lärt dem? Hur ser det ut med elevernas kunskaper? Och hur förhåller sig kunskaperna ur ett livslångt perspektiv. Om de väl har kunskaperna som styrdokumenten syftar till att de ska få möjlighet att utveckla, har de fått med sig det från idrott och hälsa lektionerna eller har de lärt sig det utanför skolan? För att få en klarhet kring frågorna utgår arbetet från före detta elevers perspektiv. Vad de kommer ihåg samt vad de anser att de har lärt sig i ämnet.
Syfte och frågeställning
Syftet med detta examensarbete är att utforska vad före detta elever enligt dem själva, har med sig för kunskaper från idrott och hälsa med särskilt fokus på de teoretiska delarna.
Frågeställningar:
1) Vad minns före detta elever från lektionerna i idrott och hälsa ?
2) Vad upplever före detta elever att de lärt sig i idrott och hälsa under gymnasiet? 3) Stämmer aktiviteterna och kunskaperna respondenterna återkallar överens med
Teoretiska perspektiv
För analys av resultat har Bourdieus teorier valts, då dessa likt fenomenografin, bygger på att alla upplever världen olika.
Bourdieu
Enligt Bourdieus teori så ses samhället som ett socialt rum. Olikt andra teorier så ansåg Bourdieu att det sociala rummet påverkar individer och individer påverkar det sociala rummet. I det sociala rummet finns en mängd olika fält som rangordnas i en hierarki och därmed sker en maktkamp mellan fälten. Fälten drivs också av en inre maktkamp av de som befinner sig på fältet. Denna maktkamp handlar om vad som ska värderas på fältet och styrs av de praktiker som individerna eller grupperna värderar (Gytz Olesen, 2004; lisahunter, Smith & emerald, 2015). Det som värderas på fältet styrs även av fältets doxa. Doxa är de regler som inte ifrågasätts på fältet, de tas för givet och är en inbyggd del av fältet. Symboliskt våld är det begreppet som beskriver att vi individer accepterar denna doxa blint. Symboliskt våld är även inbyggt i samhällets olika system, som exempelvis skolan (lisahunter, Smith & emerald, 2015).
Praktiker styrs av en inre logik som bygger på de dispositioner en individ har.
Individers dispositioner i det sociala rummet bygger upp deras sätt att vara, deras syn på världen och uppfattningar om sig själva. Dispositionerna har individen skapat genom erfarenheter och social inverkan. Habitus är det begreppet som används för en individs förkroppsligade dispositioner (Gytz Olesen, 2004). Habitus är det som bestämmer vad en individ tycker om, hur den beter sig och vad denne anser vara värdigt (Bourdieu, 1999). Habitus kan även dras över en grupp människor med samma eller liknande dispositioner, det vill säga en grupp människor med liknande uppväxt som befinner sig på samma fält i det sociala rummet (Engström, 2010; Bourdieu, 1999).
För att stärka sin position på fälten så har individer olika kapital som värderas olika beroende på fält. Det ekonomiska kapitalet, vilket likställs med materiell rikedom och ekonomiska tillgångar. Det kulturella kapitalet handlar om symboliska tillgångar i form av till exempel konst och böcker, förkroppsligade tillgångar och utbildningskapital som titlar och diplom. Det sociala kapitalet har sin vikt i att ha rätt typ av vänner och
kontakter samt att vara medlem i diverse sällskap. Tillsist kommer det symboliska
kapitalet, som kommer vara till störst nytta i denna analys, det är det som hålls av värde
av en viss social grupp / ett visst fält samt efterfrågade kompetenser och resurser (Gytz Olesen, 2004).
Skolans Fält
Skolan är ett eget fält med egna logiker separat från samhällets sociala rum. Trots att skolan anses ha sina egna logiker så ansåg även Bourdieu att skolans två huvuduppgifter var återspegla samhällets värderingar och att se till att elever skaffar sig vidare kapital i form av kulturellt och ekonomiskt kapital. Det vill säga att eleverna ska ges möjligheter att skaffa sig vidare utbildningskapital samt ekonomiskt kapital genom att vara
attraktiva på marknaden (Gytz Olesen, 2004). Att skolan också återspeglar samhället innebär att den även reproducerar de ojämlikheter vi har i samhället, mellan kön, klass och andra grupperingar (Rawolle & Lingard, 2013). Denna reproduktion menar
Bourdieu (1999) är styrd av de individer som befinner sig i utbildnings fältet utan att de varken vill eller vet om att deras val av till exempel skola och program är upprätthållna av deras habitus som de ärvt från sin familj. Detta är det strukturella symboliska våldet.
Idrott och hälsa kan sägas att också ha ett eget fält där mer än bara de som finns i idrottshallen styr värderingarna. Förutom läraren och eleverna så hör även idrottsmän och kvinnor, de som skriver läroplanen och idrottslärarutbildarna till detta fält. Detta gör att fältet anses svagt eftersom andra fält påverkar värderingarna inom idrott och hälsas fält. Därmed kan man även säga att idrott och hälsa befinner sig på ett större fält för kroppsövningskultur, mer om detta i nästa stycke (Redelius, Fagrell & Larsson, 2015). På idrott och hälsas fält värderas maskulina kvaliteter samt maskulina sporter högre, detta på grund av den doxa som råder i klassrummet. Killar och tjejer tillskrivs vissa värderingar i samhället för hur de ska agera. Dessa värderingar följer med i idrottshallen där tjejer tar mindre plats och killar mer plats enbart för att inte visa sig ha fler kvaliteter som tillskrivs det andra könet. Dessa normer kan kallas för doxa, eftersom de är
värderingar som anses vara helt naturliga eller självklara (Redelius, Fagrell & Larsson, 2015).
Kroppsövningskulturensfält
Precis som vi har motiv till att välja skola, så har vi motiv som ligger bakom vilka fysiska aktiviteter vi väljer. Detta är ett komplext fält då två individer kan utföra samma aktivitet men de har helt olika motiv till varför de valt detta (Engström, 2010). Engström (2010) har benämnt dessa som kroppsövningskulturens praktiker och logiker. Dessa organiserar han i tre kategorier Prestation, Träning och Upplevelse. Prestation utgörs av Tävling och Rangordning logiken, Utmanings logiken och uttrycks logiken. Dessa har alla gemensamt att det ska vara ett mål som ska uppnås antingen genom fysisk utmaning eller estetiska uttryck eller sin mätbarhet. Träning handlar i sin tur mer om hälsan och kroppsligförmåga. De logikerna som finns här är fysisk träning, rörelse och
koncentrationsträning, samt färdighetsträning. Upplevelse logiken är kopplad till friluftsliv och här står upplevelsen i centrum. Logikerna lek och rekreation, naturmöte, rörelse till musik samt samvaro med djur finner vi under denna rubrik.
Tillämpning av teori
I detta arbete kommer Bourdieus teorier träda fram i analysen, för att analysera de fält som påverkar, vilka symboliska kapital som ges värde inom idrott och hälsa och den doxa som råder. Detta genom elevernas uttalanden om vad de kommer ihåg från ämnet. Dels vad eleverna värderade samt vad de uppfattade att läraren värderade. Vilka logiker som styr innehållet i idrott och hälsa och vilka som återfinns i kursplanen.
Tidigare forskning
Tidigare forskning har gjorts inom hur väl verkligheten stämmer överens med kursplan där observationer, intervjuer och enkätundersökningar använts för att utforska vad lärare och elever anser sker under idrott och hälsa lektionerna, samt vad som bedöms. Det finns ett gediget urval men all forskning kan inte återupptas i denna rapport. De urvals krav som ställdes var att det inte fick vara forskning från innan Lgy11 dock gjordes undantag då Skolinspektionen samt Londos och Ekbergs avhandlingar anses vara av stor omfattning och dessutom åren inpå. Andra kravet var att de bör passa in på något utav de kategorier som valts, undervisning, bedömning och elevers perspektiv.
Undervisning
Under 2010 genomförde skolinspektionen en flygande inspektion av ämnet på grundskolan. De besökte skolor och observerade vad som faktiskt skedde under lektionstid i idrott och hälsa (Skolinspektionen, 2010). Detta var under läroplanen 94s kursplan /ämnesplan, vilket är den första kursplanen där hälsa fått så pass stor plats att hela ämnet blev omdöpt med hälsa i namnet. Det var mindre fokus på prestation och mätande av elevers förmågor och större fokus på hälsa i ett livslångt perspektiv
(Skolverket, 1994). Det som främst skedde under lektionerna var bollspel, hälsa var en utav de minst undervisade delarna i kursplanen tillsammans med dans som också har en stor roll i ämnets styrdokument. Skolinspektionen tror att detta beror på att
föreningsidrottens logiker tagit sig in i skolans verksamhet genom idrottsläraren och de andra aktiva. Vidare menar de att detta kan leda till att betygsättningen gynnar de som är aktiva i föreningsidrotter eftersom de delar glädjen för bollsporter med idrottsläraren. Det ser även en problematik i att idrott och hälsa ämnet inte kan väljas bort medan föreningsidrott kan elever aktivt ta avstånd ifrån om detta inte är av intresse för dem (Skolinspektionen, 2010).
Året innan den flygande inspektionen disputerade Ekberg inom ämnet. I Ekbergs (2009) avhandling beskriver han hur ämnet har blivit ett rekreations ämne utan mening där elever aktiveras för aktiveringens skull. Idrottslektionerna tog formen av
kunskaperna värderades inte och för att nå högsta betyg behövdes enbart en uppvärmning ledas utan vidare teoretiska förankringar.
Londos (2010) som disputerade året efter med sin avhandling Spelet på fältet som handlade om inflytandet av föreningsidrotten i ämnet och hur detta påverkar betygsättning kom också fram till att det skedde mycket aktivering och att kunskap inte var av värde. Det viktigaste för lärarna var att aktivera eleverna en liten stund i veckan vilket i regel skedde genom bollspel. Anledningen till att bollspel valdes var för att lärarna gillade när eleverna var ivriga på att delta i lektionens aktivitet, och de flesta visade upp ett engagemang för ämnet när bollspel var undervisningen (Londos, 2010).
Larsson och Karlefors gjorde 2015 en studie där de undersökte vad
idrottslektionerna såg ut som. Genom observationer såg de att lärande förekom i liten utsträckning där det enda momentet som benämndes såg ut som lärande var i dans, där de inte fick lära sig dans i sig utan hur man räknar takt i musik. Resterande lektioner såg för det mesta ut som träning. Där läraren samlar eleverna för att nämna vilken sport som ska spelas för att sedan spela sporten efter de föreningsidrottens uppsatta regler.
Aktivering blev därmed också till stor del vad lektionerna såg ut som (Larsson & Karlefors, 2015).
Bedömning
När det gäller bedömning kom det fram i Londos (2010) avhandling att lärarna ofta satte högre betyg på de elever som var aktiva på sin fritid inom någon förening.Detta delvis på grund av att lärarna inte lärde ut något utan baserar sina bedömningar på prestation, vilket innebär att de som var aktiva i föreningsidrotter hade bättre fysiska kunskaper för att kunna uppnå högre betyg. Det räcker dock med att vara aktiv under lektionen för att få ett godkänt betyg (Londos, 2010). I en studie gjord efter implementeringen av Lgy11 undersöktes det vilka kriterier lärare använde för att bedöma eleverna. Det visade sig att det inte bara var de som stod med i kunskapskraven utan även andra kriterier som lärarna ansåg viktiga. Några utav dessa var att vara ombytt och aktiv under lektionen. Dessa var dock kriterier som lärarna själva sa att de ansåg var mindre viktiga i intervju men under studiens gång visade det sig att de påverkade elevernas betyg. Någon utav lärarna sa att de även bedömde elever enligt kroppstyp då det var svårare för någon som
är överviktig att utföra vissa rörelser, samt var det många lärare som satte betyg efter magkänsla utan att konsultera kunskapskraven (Svennberg, Meckbach & Redelius, 2014).
Seger, 2016 Lärarna i Segers studie har gått en fortbildning i Lgy11 vilket innebär att de är mer förtrogna med styrdokumenten, vilket även visas genom att de dokumenterar elevernas framsteg. Rörelseförmåga anser de är kärnan i ämnet vilket innebär att detta väger tungt vid betygsättning samt att det får mest undervisningstid. Lärarna i studien ansåg även att det har blivit svårt att nå det högsta betyget vilket de ansåg kunde riskera elevernas självförtroende (Seger, 2016).
I en studie från 2016 ser Londos att lärarna har börjat följa kursplanen mer, de har dans och teori med i undervisningen. Det kvarstår dock fortfarande problem inom friluftsliv som ska vara prestationslöst där det fortfarande ofta blir orientering på tid, där minst tid att ta sig runt ger högst betyg (Londos, 2016).
Elevers perspektiv
Innan den nya läroplanen kom gjorde Karin Redelius en studie kring vad elever ansåg vara viktigt för högt betyg i ämnet. Där de flesta eleverna var eniga om att göra sitt bästa och att ha en positiv attityd var viktigast för betyget. Eleverna ansåg vidare att närvaro räckte för att få ett godkänt betyg, det vill säga att enbart komma till lektionen utan att delta aktivt var godtyckligt för att få ett godkänt betyg (Redelius, 2008). I en annan studie kring attityder till ämnet så utforskade Karlefors vad eleverna ansåg vara ämnets kärna. Eleverna ansåg att ämnet var ämnat som ett avbrott från den annars stillasittande vardagen som skolan erbjuder. Ett tillfälle att lära sig olika sporter bättre särskilt för dem som inte är aktiva på fritiden. De ansåg även att hälsa inte platsade i ämnet, vilket de även motiverade med varför ska vi undervisas om att det är bra att röra på oss när vi inte får röra på oss? De ansåg att det var skenheligt att undervisa om nyttan av rörelse medan de själva blir berövade av den annars aktiva lektion de är vana vid att idrott och hälsa är (Karlefors, 2012).
I studier kring vad elever kommer ihåg ifrån ämnet så har Sidwell och Walls (2014) har gjort en studie av vad vidare studerande på idrottsprogram kommer ihåg jämfört med de som läser vidare på andra program. De använde sig av enkäter samt 3
djupgående intervjuer. Studien va gjord då de anser att det vi kommer ihåg ifrån våran egen skolgång påverkar hur vi värderar ämnet som blivande lärare. Samt för att se om det var någon skillnad mellan de som tänker bli idrottslärare och de som inte tänkte gå den vägen med sin utbildning. Om dessa individers minnen av ämnet är mer negativa eller positiva. Studiens resultat visade att de som läste till idrottslärare ofta hade mer positiva minnen än de som inte gjorde det (Sidwell & Walls, 2014). I en annan studie kollar Quennerstedt och Casey (2015) vad manliga elever som går de sista åren av gymnasiet i England (year 12 and 13) kommer ihåg från lektionerna i idrott och hälsa. Det som de flesta kom ihåg var att de utövade olika sporter, där de främst spelade rugby, men även andra lagsporter var med i minnena. Det eleverna lärde sig av detta var att de antingen gillade att delta i lagsport eller att det inte var något som passade dem (Casey & Quennerstedt, 2015).
Metod
Studien använder en fenomenografisk metodansats, det är en kvalitativ metod som genomförts med halvstrukturerade intervjuer för att samla in data för analys.
Fenomenografi
Fenomenografin har sin utgångspunkt i hur människor tar till sig erfarenheter för att bilda sin syn på världen och på så vis hur lärandet går till. Teorin baseras på att alla erfarar saker olika och hur vi erfarar dem beror på vårt lärande och kan därmed
förändras efterhand då vi lär oss nya ting och erfarar nya fenomen. Analysmetoden går ut på att beskriva enskilda individers tankar om olika fenomen i för att förstå hur de uppfattar sin omvärld. I fenomenografin är en uppfattning ett sätt att förstå eller erfara något, och denna uppfattning kan uttryckas på många olika sätt. Ett annat begrepp som används inom metodansatsen är utfallsrum, detta är en samling av uppfattningar från olika individer om samma fenomen. Antalet uppfattningar kategoriseras sedan efter graden förståelse, eller uppfattningens komplexitet. En komplex uppfattning förstås som att individen relaterar sin uppfattning till flera aspekter vilket leder till att förståelsen anses djupare för fenomenet (Dahlgren & Johansson, 2009).
Ett sätt att samla in data på inom fenomenografin är genom halvstrukturerade tematiska intervjuer. Halvstrukturerade intervjuer använder en intervjuguide som är baserade på det fenomen eller de fenomen som avses att undersökas. Intervjun utvecklas allt eftersom den fortlöper beroende på informantens svar. Intervjuaren bör visa ett stort intresse för det informanten säger och uppmanar informanten att fortsätta eller utveckla sina svar genom probing, vilket är när intervjuaren antingen verbalt eller icke verbalt inbjuder respondenten till att fortsätta prata. Detta är för att intervjun ska få så uttömmande och rikhaltiga svar som möjligt kring fenomenet för att sedan kunna grundligt analysera fenomenet (Dahlgren & Johansson, 2009).
Dataanalysen går till på ett sådant sätt att intervjuer som spelats in transkriberats och läses flera gånger för att bekanta sig med materialet. Kondensering sker genom att signifikanta uttalanden klipps ut och grupperar dessa. Uttalanden jämförs för att hitta likheter och skillnader mellan informanternas fenomen uppfattningar. Dessa grupperas
sedan efter likheterna och skillnaderna för att sedan skapa kategorier där begränsningar kring hur skilda likheterna kan vara innan en ny kategori behövs. Kategorierna namnges och granskas ännu en gång i sista steget för att se om det finns kategorier som kan smältas samman. Detta för att kategorierna ska vara så genomgripande som möjligt av uppfattningarna. Dessa kategorier bildar sedan utfallsrummet (Dahlgren & Johansson, 2009).
Fenomenografin startade som ett sätt att förstå hur lärandet går till på grund av det anser jag att det är en bra metod för att analysera vad elever har lärt sig. Den lämpar sig särskilt bra då både fenomenografi och studien tar sin utgångspunkt i individens förståelse av världen genom dess uttalande.
Urval
Urvalet av informanter har först skett genom att de måste ha läst kursen Idrott och Hälsa 1, vilket är ämnets namn under den nuvarande läroplanen från 2011. Detta innebär att de före detta eleverna kan tidigast ha tagit studenten 2014. Dock har jag valt att lägga spannet från 2015 då en ny kursplan tar tid att ta till sig. Jag har även valt att kunna inkludera elever som tar studenten detta året, då kursen oftast läses under år 1 och 2 på gymnasiet. Nuvarande elever av kursen har inte inkluderats då deras uppfattning av ämnet kan färgas av att deras färskaste minnen återkallas och därmed blir resultaten inte representativa för hela kursen. Vidare får respondenterna ej läsa till idrottslärare eller på det idrottsvetenskapliga program då detta också kan färga deras minnen vid
återkallande. Informanterna ska ha gått eller gå på ett teoretiskt program, detta för att hålla det homogent mellan skolor.
Respondenter
Luna - Kvinna som tog studenten 2017 från en friskola i en storstad i sydvästra Skåne, hon var aktiv inom en idrottsförening under gymnasietiden.
Harry - Man som tog studenten 2017 från en kommunal gymnasieskola i en liten ort i sydvästra Skåne, han var aktiv inom en idrottsförening under gymnasietiden.
Ronald - Man som tog studenten 2017 från en stor kommunal gymnasieskola i en liten stad i nordöstra Skåne, han var aktiv inom en idrottsförening under gymnasietiden. Hermione - Kvinna som tog studenten 2017 från en friskola i en storstad i sydvästra Skåne, hon var aktiv inom en idrottsförening under gymnasietiden
Cedric - Man som kommer ta studenten, nu 2018, från en stor kommunal gymnasieskola i en liten stad i nordöstra skåne, han är ej aktiv i någon idrottsförening.
Genomförande
Datainsamlingen inleddes med en utformning av en intervjuguide. Guiden börjar med generella frågor kring minnen från ämnet idrott och hälsa, för att sedan agera som en flaskhals där frågorna utgår mer och mer ifrån kursplanen (Se Bilaga 1). Informanterna hittades genom gemensamma kontakter och utrymmen. Informanterna fick förfrågan om intresse av att ta del av studien genom intervju angående sina minnen av idrott och hälsa på gymnasiet. Vid visande av intresse informerades de även att det är frivilligt och att de får backa ur när som helst under processens gång i enhetlighet med forskningsetiska principer. Intervjutillfällen bestämdes där informanten valde tid och plats, detta för att de ska känna sig så bekväma och trygga som möjligt. Detta kan också anses riskabelt då platsen kanske inte är lämplig för inspelning eller kan ha störande ljud som hörs i bakgrunden. Detta blev dock inte ett problem då jag hittade en app ämnad för att spela in intervjuer. Innan intervjun inleddes upprepas deras rättigheter som informanter och vad deras information och svar kommer att användas till. Det vill säga att
informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet har alla genomgåtts två gånger.
De halvstrukturerade intervjuerna spelades in då detta anses nödvändigt för den valda metoden. Detta gjordes med hjälp av en app, Easy Voice Recorder, vilket tycks ha hjälpt med att få bra inspelningar trots till viss del stökiga miljöer. Dessa inspelningar av intervjuerna har sedan transkriberats i sin helhet. Analysen av resultaten har följt den fenomenografiska metoden som beskrivits ovan. Dataanalysen inleddes genom att läsa igenom intervjuerna flera gånger. Uttalanden som ansågs mer intressanta och
uttömmande för fenomenet klipptes ut. Dessa har grupperats och kategoriserats i
har sedan använts för att sammanställa resultatdelen. Bourdieus teorier har sedan varit komplement för att förklara utfallsrummet i resultat delen av detta arbete.
Etiska överväganden
Forskningsetiska principer finns för att skydda enskilda individer från skada, inte bara fysisk utan även psykisk, tillika från obehörig insyn i deras liv. Ställningstaganden över nyttan av forskningen vägs emot eventuell negativ konsekvens för respondenter och tredje parts personer i studien (Vetenskapsrådet, 2002). Studien är anonym och inga namn på platser eller dylikt nämns, därmed så finns det ytterst liten sannolikhet att någon medverkande eller berörd av studien kommer få några negativa konsekvenser utifrån från den. Minnen kan alltid vara känsliga, men i detta fall har jag dömt att om det fanns risk för medverkande att återkalla så pass negativa minnen från ämnet idrott och hälsa så hade de valt att ej medverka.
Som del av individskyddskravet har respondenterna har informerats om deras uppgift i studien, att det är frivilligt att delta, samt att de kan avbryta medverkan när som. Samtycke har stämts av vid bestämmande av intervjutid och plats, samt innan intervjun började. De blev också informerade om att de inte har något deltagning krav trots detta samtycke, och att de kan avbryta medverkan utan påfrestningar att fortsätta eller utan några negativa följder. Konfidentialitet har upprätthållits med hjälp av fingerade namn. Inga personuppgifter har intagits och inga uppgifter kommer att säljas vidare eller användas i annat syfte än för att fullfölja denna studie. Alla fyra huvudkrav, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet, av individskyddskravet har följts. Informanter har även fått förfrågan om de vill se
resultatet av studien eller studien i sitt färdiga skick, vilket också är en rekommendation från vetenskapsrådet (2002).
En problematik med konfidentialitetskravet är att vid undersökningar så ska material sparas och vara tillgängligt vid förfrågan. Detta gör att konfidentialiteten kan behöva brytas då någon vill granska arbetet. Detta innebär att transkriberingarna behöver gås igenom och svarta de namn och annat som nämns inom intervjun som kan leda till att personen kan identifieras. En annan problematik med att följa
samtyckeskravet kan vara att personen trots vetande om att de har lov att bryta intervju eller ångra sig kanske inte väljer att göra detta även fast de egentligen vill då
intervjupersonen sitter framför dem och kanske har rest för att träffa dem. Detta kan kanske göra att informanten inte vågar avbryta eller får samvetskval över att denne inte vill medverka. Vilket är varför jag även upprepat detta ett antal gånger för
informanterna och även upprepat att jag inte kommer ta illa upp eller dylikt.
Reliabilitet och validitet
I kvalitativ forskning kan det vara svårt att använda sig av begreppet reliabilitet på samma sätt som det används i kvantitativ forskning, det vill säga i syftet att forskningen eller studien ska gå att genomföra med samma eller liknande resultat (Bryman, 2008). Då fenomenografin har sin utgångspunkt i individers sätt att se världen blir det extra svårt att kunna göra om studien med exakt eller liknande resultat (Dahlgren & Johansson, 2009). Reliabiliteten får istället ta form i pålitligheten. Pålitligheten syns genom att dokumentation av studiens olika delar samt insamlat material (Bryman, 2008). I den här studien blir det att på förfrågan kan transkriberingar av intervjuer samt sammanställnings matriserna tillhandahållas.
Validitet är ett begrepp som handlar om att studien och metoden som valts ska undersöka det den är avsedd att undersöka (Thornberg & Fejes, 2009). Även här finns det problem med begreppet inom kvalitativ forskning då det blir svårt att helt säkert säga att kvalitativ forskning är generaliserbar över en grupp (Bryman, 2008). Validiteten kan istället stärkas genom kredibiliteten samt överförbarheten. Kredibilitet nås genom god forskningssed, och validering från respondenten gällande tolkningar av uttalanden och uppfattningar. Då studien har tillämpat ett forskningsetiskt sätt samt att tolkningar validerats vid intervjutillfället genom upprepning och klargörande i uttalanden bör kredibilitet uppnås för studien. Överförbarheten har att göra med resultatdelen genom detaljerade beskrivningar samt intervjumetoden där uttalanden ska vara så uttömmande som möjligt för att andra ska kunna avgöra generaliserbarheten eller överförbarheten själva genom läsning av studien (Bryman, 2008). Detta får ni som läsare avgöra om studien uppnår.
Det sista begreppet som bygger upp tillit för studien inom kvalitativ forskning är konfirmerbarhet. Med detta begrepp innebär det att forskaren har varit öppen och inte förvrängt studiens resultat i förmån för sin egen världsvy (Bryman, 2008). Reflexivitet är ett begrepp som ligger nära detta sista begrepp konfirmerbarhet. Reflexivitet innebär att forskaren reflekterar över sin forskning och dess metod (Bryman, 2008). Det innebär också att vi som forskare aldrig kan vara helt objektiva då vi själva bär på ett habitus som styr våra värderingar och val. Att vara medveten om samt reflektera över hur vi påverkar forskningen genom vårt habitus innebär att vi håller en form av reflexivitet. Vilket ökar tillförlitligheten av undersökningen (Brown & Aldus, 2015). Studien har genomförts med ett reflexivt förhållningssätt vid analys samt genomförande av intervjuer.
Resultat och Analys
Resultaten kommer analyseras med hjälp av Bourdieu samt ställas mot kursplanen i Idrott och Hälsa 1 där det anses lämpligt. Resultaten framställs efter de kategorierna som bestämdes i dataanalysen där även utsortering skett av vilka kategorier som ska vara med. Kategorier som sorterades bort var bland annat innehåll då denna skulle kunna belysa undervisningen som enbart friluftsliv, då detta var där de mer uttömmande citaten fanns. Dock ger jag här en kort beskrivning: Innehållet i undervisningen kan sägas vara varierande för merparten av informanterna och innehöll en bredd av aktiviteter samt teoretiska pass. Två av informanterna nämnde att de hade mycket nätspel dock speglar intervjun fortfarande en bredd på innehåll.
Bedömning
Under intervjuns gång kom nästan alla informanter in på bedömning innan det kom upp i intervjuguiden. Det som många hade gemensamt var att de sett någon orättvisa i betygsättningen. Antingen att de själva blivit utsatta eller att de ansåg att
kunskapskraven knappast kunde vara på detta viset. De upplevde således att läraren var tydlig men att kraven var orimliga i vissa fall. Harry beskriver hur han upplever
orättvisa i bedömningen:
“...när man kollar på människor, en person som aldrig har tränat förut på något sätt ska dom ha samma förväntningar som på mig då som alltid har tränat liksom. Och där blir det ju på något sätt svårt, för när hon säger det så som att den här [kunskapskrav] gäller liksom alla men om det är så, så kan det ju inte liksom funka riktigt...”
Han menar att bedömningen inte kan fungera på det sätt att du får ett högre betyg bara för att du är mer vältränad. Det vill säga att läraren använde sig av prestations logiker i bedömningen. Detta uppger även Luna då hon säger:
“...det kändes som att är du duktig på sport kan du få ett bra betyg… Jag tycker om man ändå gör sitt bästa och är med så tycker jag att man, att det borde bidra till betyget på något sätt.”
Även hon ifrågasatte detta hur betygsättningen fungerade, då hon ansåg det orättvist att bara för att någon var snabbare runt löparbanan skulle de få högre betyg när de andra som inte lyckades ta sig in på A tiden ändå genomförde hela banan och gjorde sitt bästa. Det som mättes under löptestet som hon pratar om var alltså konditionen och eleverna rangordnas efter en tävling logik.
Att de före detta eleverna tagit det som läraren angivit som krav för givet kan kopplas till den doxa som finner sig i klassrummet. Läraren ifrågasätts inte när det kommer till betyg och de kunskapskrav som visats upp eller de aktiviteter som betygsätts. Det som dessa före detta elever uppger har upplevt verkar inte heller ha någon särskilt bra grund i styrdokumenten. Då det inte finns någon grund för att betygsätta elever efter prestation då bedömningen och betyget inte reflekterar de kunskaper som kursplanen uppger utan blir en reflektion av elevens dåvarande kondition eller styrka.
Ett annat område inom bedömning som kom upp var teoretiska prov. Luna uppger att de hade ett teoretiskt prov som vägdes tungt för betyget. Detta provet var backat av en teoretisk lektion i ett vanligt klassrum. Det som kom på provet var
framförallt regler till olika sporter samt att musklerna på latin skulle uppges. Hon menar att det oproportionerligt speglade betyget eftersom de spenderade så lite tid på teori medan de hade mycket mer praktiskt. Cedric uppger också att de hade ett teoretiskt prov där han upplevde att kunskapskraven måste ha tillämpats fel.
“...Och när man då kanske fått B som jag fick på själva den praktiska, så hade vi en fråga bara när det gällde orientering och den hade jag svarat fel på och då sänkte hon hela mitt betyg. Så då tänker jag att så kan ju inte eh kunskapskraven vara. Så där tycker jag att hon hade tillämpat fel... “
De uppger att de har haft väldigt lite teori i förhållande till det praktiska men att dessa teoretiska prov var en stor del av det slutliga betyget. Även här ser vi hur fältets doxa
påverkar då funderingarna finns kring hur ska det vara egentligen men det läraren presenterar tas som regel och sanning.
“Ja, sen kunde hon läsa vårt arbete och säga ja just nu ligger du ungefär här jag tycker du ska utveckla den här delen för att uppnå det betyget som jag vill ge dig egentligen. Så det var ju väldigt positivt från elevernas sida, för då fick man verkligen svart på vitt vad är det jag behöver göra.”
Detta citat från Hermione utmärker sig från de andras upplevelser kring betyg och bedömning. Det illustrerar att läraren arbetade med formativ bedömning, vilket innebär att eleverna får återkoppling på sina arbeten innan betygsätts. Det finns alltså utrymme för mer lärande innan betyget sätts. Att hon dessutom uppger att det var uppgifter och inte prov som täckte de teoretiska kunskapskraven visar att en annan logik dominerar än de prestations logiker de andra uppger ha upplevt. En logik där lärande värdesätts.
Lärande
När det kom till frågan om vad de har lärt sig av ämnet så uppgav några att de inte kände att de hade lärt sig något eller att de inte lärt sig rätt saker medan andra ansåg att det var nyttiga saker de lärt sig. Det återspeglade även att det som de flesta av dem uppgav som något de faktiskt lärt sig och kände var användbart var inom ergonomi, och även önskemål om att ha mer om ergonomiska anpassningar till vardagen.
“...det känns ju som att det här med att lära sig musklerna på latin, det kan ju absolut vara en del av allmänbildning men, eh, jag har inte fått nytta av det efter efter att jag gjorde det där…” - Luna
“ Jag hade aldrig tvingat mig själv att lära mig vad benen i kroppen heter eller vilket kan vara viktigt i folkmun liksom om man pratar om någonting, man hänger med på ett helt annat sätt när man pratar om hälsorelaterade frågor liksom. Så det har ju hjälpt till jättemycket.” - Hermione
Dessa två citat illustrerar att våra habitus och de fält vi befinner oss på påverkar vad vi anser vara nödvändigt att veta. Ena före detta eleverna anser att det varit av nytta att kunna saker om kroppen medan den andra inte fått användning av det i sin vardag. Hermione uppger även att läraren tryckte på vikten av att styrketräna, och var noggrann med att förklara för tjejerna att de inte blev bodybuilders bara för att de styrketränar.
“ Sen vikten av att styrketräna. Jag har alltid tyckt att eh eftersom mina mål nästan alltid har varit att gå ned i vikt, så har jag inte tyckt att styrketräning varit så viktigt för mig för jag har fått den på annat håll. Men det är ju väldigt viktigt för att hålla oss
framförallt friska och skadefria.” - Hermione
Läraren har även gått igenom lyftteknik inom ergonomi dock skedde detta under en lektion och sedan var det inte något de la någon tid på, dock återger Hermione även att det är något som hon minns och tänker på när hon väl ska lyfta något och motiverar detta genom att hon har drabbats av diskbråck två. Att just hur man ska lyfta saker korrekt är något som hon har lärt sig på idrott och hälsa lektionerna. Harry nämner också ergonomi som det enda området där han lärt sig något, då han var väldigt aktiv utanför skolan fick han det mesta av sina idrottsliga och hälso-kunskaper därifrån. Här var det mer hur du sitter vid datorer och hur du bör sitta med mobilen som var fokus. Cedric gick också igenom sittställningar och minns att de såg en film angående just hur arbetsställningar påverkar kroppen i kontorsmiljö. Även Ronald minns att ergonomi verkade vara viktigt för läraren att de lärde sig med motiv att hon troligen själv hade skadat sig.
“För en person som inte tränar, inte någonsin i sitt liv, så är ju det här något som är intressant i min syn för dom, men för mig som alltid varit aware of, är det på något sätt så basic…”
Harry anser att det är väldigt basic det vi går igenom i skolan vilket är bra för de som inte är aktiva utanför skolan, men de som är aktiva inte lär sig något nytt. Luna har ett liknande dilemma med att hon inte fått lära sig något nytt och påpekar att kunskaperna
som värderas i ämnet, de symboliska kapital, kanske inte stämmer överens med de som senare värderas i samhället i stort. Hon nämner även att hon inte upplevde att läraren värderade lärandet i ämnet utan
“Det kändes som att läraren gick igenom sakerna för att bocka av att nu har vi gjort det här. Inte för att jag tror att de behöver lära sig det här”
Attityder
Attityder till ämnet finns inte bara hos elever utan även de som upplevs utifrån från andra lärare och självaste idrottsläraren. Attityden till ämnet kan bero på det symboliska kapital det anses ha inom skolans fält. En utav de före detta eleverna upplevde att ämnet inte gavs den tid som kanske behövdes från andra lärare.
“asså lärarna var väldigt kinkiga med att låta oss vara ifrån från lektioner, ibland kanske vi missade en halv lektion av något annat och då var det hela världen liksom. Typ om vi skulle gå och simma eller någonting. Då tar det ju lite extra tid” - Hermione
Det kan därmed säga att på skolans fält ansågs inte idrott och hälsa ha ett lika högt kapital som andra ämnen och att på grund av den doxa som råder inom skolans fält så accepteras denna underordning av idrottsläraren genom att inte ha hela friluftsdagar som i Lunas fall. Detta kan också till del ha att göra med elevernas attityd till friluftsliv.
“Det är någonting som jag tycker mer om på senare dagar. Förr tyckte jag det var jätte töntigt med orientering och varför ska vi vara i skogen liksom? Men, eh, nu så
uppskattar jag det jättemycket, lite efter man själv har velat till exempel bestiga det där berget...” - Hermione
Eleverna uppger också att de värderade det praktiska som att ha högst kapital värde inom ämnet, detta på grund av att de ansåg att det var det roligaste. Ronald uppgav även
att han hade en positiv inställning till ämnet då det skapade en gemenskap i klassen som han ansåg inte fanns kvar när idrotten tog slut.
“Eh sen är det rätt så mycket annat med gemenskap och sånt, för man känner att man inte har den längre. Så man känner att man saknar idrott, det gör jag i alla fall.”
Slutsats och diskussion
Intervjuerna i studien visade att de före detta eleverna minns mer än bara aktiviteter från ämnet olikt de resultat som Casey och Quennerstedts (2015) studie hade. Detta innebär ett bredare utbud av lektionsinnehåll vilket den svenska kursplanen också återger. Skillnaden mellan studiernas plats kan vara en orsak till detta, Casey och Quennerstedts studie är gjord i England medan min är gjord i Sverige. Detta blir av stor vikt då
England har könsuppdelad undervisning samt ett större fokus på lagsport i kursplanen (Department of Education, 2013).
Trots att aktiviteterna informanterna minns speglar en bredd så följs inte alla aspekter av kursplanen till punkt och pricka. Inom frågan för friluftsliv nämner alla orientering, även om några även nämner andra saker så kopplade alla informanter friluftsliv ihop med orientering, vilket ger en antydan till prestations logik över upplevelse logik. Detta är något som visats i annan forskning (Londos, 2010; Londos, 2016). Informanternas uttalanden visar en problematik kring lärares tolkningar av kursplanen. Centralt innehåll blir en checklista av aktiviteter som ska genomföras utan eftertanke kring lärande. Friluftsliv blir en dag med orientering där inga andra metoder för friluftsliv än just kartläsning är med. Många av respondenterna uppger att det funnits en tydlig insyn i hur betygsättningen går till, och här ser vi hur de ofta betygsätts på prestation och hur snabba de är, eller hur bra kondition de har. Att elever upplever bedömningen felaktig stämmer överens med tidigare forskning i området. Där annan forskning uppgett att betyg sätts efter prestation och att lärare går på magkänsla och till och med kan sätta betygen efter kroppstyp (Londos, 2010; Svennberg, Meckbach & Redelius, 2014; Londos, 2016). Detta blir problematiskt i det att då kunskapskraven och således kursplanen inte följs blir kursen inte heller likvärdig från skola till skola.
De attityder eleverna har till ämnet, det vill säga att det ska vara roligt och roligt blir det genom fysiska aktiviteter, upprätthåller den doxa som finns inom ämnet, att fokus ligger på aktiviteter. Detta trots att de själva nämner att de tycker att det är för lite teori i jämförelse med hur betygen sätts. Idrottslärarna som inte följer kursplanen och betygsätter efter egna värderingar upprätthåller också den maktposition som idrott och hälsa har i skolan. Konsekvenserna av att ämnet syfte inte verkar uppfyllas genom dessa
före detta elevers upplevelser av ämnet är att det kanske ges mer tid och att dess
position sjunker ännu mer inom skolans fält. Vilket blir problematiskt då ämnets syfte är att ge individer en chans att ta ställning till sin egen hälsa när de väl kommer ut i
samhället som vuxna (Skolverket, 2011).
Att denna studie har ganska få respondenter kan anses vara problematiskt för att belysa området och kunna generalisera över det stora hela för hur ämnet ter sig. Jag anser dock att genom den fenomenografiska metoden har de upplevelser som dessa 5 informanter erfarit och återgett kan ge insikt i problematiken. Studien ämnar inte att undersöka exakt vad ämnet lär oss utan att ge en bild av vad elever upplever att de har lärt sig samt hur lektionerna upplevs i deras ögon. Studien ska alltså inte tas som en sanning för hur all undervisning ser ut utan som en insikt i hur elever uppfattar ämnet. Det hade varit önskvärt att ha ett jämnt antal informanter för att få en jämn
könsuppdelning. Dock i denna studie visade det sig att det inte var någon större skillnad mellan vad män och kvinnor kom ihåg. Detta kan bero på att vi i Sverige inte har könsuppdelad undervisning i idrott och hälsa.
Studien genomfördes under en 7 veckors period dock var det svårt att få tag på informanter genom mitt första försök vilket var uppsatta lappar på bibliotek i Skåne. Detta ledde till att jag letade runt i kontakt kretsar för att hitta informanter där extra jobbet och kurskamrater kom till undsättning. Detta gjorde att mina intervjuer hamnade sent i perioden. Hade jag gjort om det hade jag börjat i kontakterna och inte utanför då detta hade underlättat tidsmässigt. Tidsmässigt kunde även metoden valts tidigare då denne valdes först efter intervjuer var gjorda för att hinna läsa in tills dess att resultaten skulle sammanställas och analyseras.
Förslag till fortsatt forskning är att till exempel utforma ett prov utifrån
kunskapskraven där före detta elever kan testas. Detta kanske dock är något som borde ligga hos skolverket men ett nationellt prov i Idrott och Hälsa hade såklart också varit problematiskt då ämnet inte grundas i ett område utanför skolan utan flera.
Undersökningen skulle även kunna göras större med fler informanter från hela landet samt att använda sig av enkäter för att få en bredd där intervjuerna används för djup.
Referenser
Bourdieu, P. (1999). Praktiskt förnuft: bidrag till en handlingsteori. Göteborg: Daidalos.
Bryman, A. (2008). Social research methods. (3. ed.) Oxford: Oxford University Press. Casey, A., & Quennerstedt, M. (2015). “I just remember rugby”: Re-membering
Physical Education as More Than a Sport. Research Quarterly For Exercise &
Sport, 86(1), 40-50.
Dahlgren, L., O. & Johansson, K. (2009). Fenomenografi. i Fejes, A. & Thornberg, R. (red.). Handbok i kvalitativ analys. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Department of Education. (2013). National curriculum in England: physical education
programmes of study.
https://www.gov.uk/government/publications/national-curriculum-in-england-phy sical-education-programmes-of-study/national-curriculum-in-england-physical-ed ucation-programmes-of-study
Ekberg, J-E. (2009). Mellan fysisk bildning och aktivering. Malmö: Malmö Högskola. Fejes, A. & Thornberg, R. (2009). (red.). Handbok i kvalitativ analys. (1. uppl.)
Stockholm: Liber.
Gytz Olesen, S. (2004). Pierre Bourdieu. I Gytz Olesen, S. & Møller Pedersen, P. (red.)
Pedagogik i ett sociologiskt perspektiv: en presentation av: Karl Marx & Friedrich Engels, Émile Durkheim, Michel Foucault, Niklas Luhmann, Pierre Bourdieu, Jürgen Habermas, Thomas Ziehe, Anthony Giddens. Lund:
Studentlitteratur.
Karlefors, I. (2012). There are some things we learned- that we hadn’t thought of: Experience of and learning in the subject of physical education and health from a student perspective. Swedish Journal of Sport Research, 1. 59-82.
Larsson, H., & Karlefors, I. (2015). Physical education cultures in Sweden: Fitness, sports, dancing … learning? Sport, Education and Society, 20(5), 573-587.
Londos, M. (2010). Spelet på fältet: Relationen mellan ämnet idrott och hälsa i
gymnasieskolan och idrott på fritid . Malmö: Malmö högskola.
Londos, M. (2016). Kaptiel 5 Idrott och Hälsa - Resultat i Lärares förtrogenhet med
https://dspace.mah.se/handle/2043/21324
Rawolle, S. & Lingard, B. (2013). Bourdieu and educational research. I Murphy, M.T.F. (red.) (2013). Social theory and education research. Los Angeles: SAGE.
Redelius, K. (2008). MVG i idrott och hälsa - vad krävs då?: elevers syn på lärares bedömningspraktik. Svensk idrottsforskning. (2008(17):4, s. 23-26).
Seger, I. (2016). Betygsättning - ett (o)möjligt uppdrag? I Larsson, H., Lundvall, S., Meckbach, J., Peterson, T. & Quennerstedt, M. (red.). Hur är det i praktiken?:
lärare utforskar ämnet idrott och hälsa. Stockholm: Gymnastik- och
idrottshögskolan.
http://gih.diva-portal.org/smash/get/diva2:909606/FULLTEXT01.pdf Sidwell, A. M., & Walls, R. T. (2014). Memories of Physical Education. Physical
Educator, 71(4), 682-698.
Skolinspektionen. (2010). Mycket idrott och lite hälsa - Skolinspektionens rapport från
den flygande tillsynen i idrott och hälsa. Stockholm: Skolinspektionen.
https://skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/fly gande-inspektioner/2010/idrott/slutrapport-flygande-tillsyn-idrott.pdf
Skolverket. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för
gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket
Svennberg, L., Meckbach, J. & Redelius, K. (2014). Exploring PE teachers’ ‘gut feeling’: An attempt to verbalise and discuss teachers’ internalised grading criteria. European Physical Education Review, (2), 199.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Bilaga 1. Intervju Guide
● Dina starkaste minnen från idrott och hälsa?
● Hade ni teoretiska lektioner? Vad kommer du ihåg från dem? ● Vilka typer av uppgifter hade ni?
● Vad kan du säga att du har lärt dig ifrån ämnet?
● Hade ni några friluftsdagar? Vad gjorde ni under dessa? ● Idrottsdagar? Vad gjorde ni då? Vad var det fokus på? ● Var läraren tydlig med:
○ Vad som var viktigt för olika betyg? ○ Varför har vi ämnet i skolan?
Mer riktade frågor
● Den fysiska aktivitetens och livsstilens betydelse för kroppslig förmåga och hälsa. (Skolverket, 2011) - Vet de vad stillasittande har för konsekvenser? Hur de kan träna för att motverka samhällets stillasittande?
● Kosthållning, droger och dopningspreparats betydelse för hälsa och prestation. (Skolverket, 2011) - Vad kan de om näringslära kopplat till modedieter? Kan de kritiskt förhålla sig till modedieter utifrån näringslära?
● Träningsmetoder och deras effekter, till exempel konditions- och koordinationsträning. (Skolverket, 2011) - Känner de sig bekväma med träningsplanering? Kan de träna på egen hand efter uppsatta mål?
● Förmåga att genomföra och anpassa utevistelser utifrån olika förhållanden och miljöer. Kunskaper om betydelsen av fysiska aktiviteter och naturupplevelser för kroppslig förmåga och hälsa (Skolverket, 2011). . Vad betyder friluftsliv för dig? Vad har du med dig ifrån skolan från friluftsliv?
● Metoder och redskap för friluftsliv. • Säkerhet i samband med fysiska aktiviteter och friluftsliv (Skolverket, 2011). Skulle du känna dig bekväm med att planera och genomföra t ex en vandring komplett med övernattning?
● Diskuterades det om...? Kunskaper om kulturella och sociala aspekter på fysiska aktiviteter och naturupplevelser. Förmåga att etiskt ta ställning i frågor om
könsmönster, jämställdhet och identitet i relation till idrotts- och motionsutövande (Skolverket, 2011).
Bilaga 2. Exempel Sammanställning
Citat Kondensering Kod Kategori Tema
He “Ja, sen kunde hon läsa vårt arbete och säga ja just nu ligger du ungefär här jag tycker du ska utveckla den här delen för att uppnå det betyget som jag vill ge dig egentligen. Så det var ju väldigt positivt från elevernas sida, för då fick man verkligen svart på vitt vad är det jag behöver göra.”
Elever fick feedback på sina arbeten och kommentarer kring hur de kan nå sina mål betyg. Feedback och betyg Formativ Bedömning Betyg/ Bedömning
C “Det var ju orientering, så hade vi en matris till exempel på bedömningen där. Det vet jag att en hel del kollade den. När vi då hade genomfört det momentet så. För dom var måna liksom om betyget, det var därför de hade idrott också, det var det ju. Och när man då kanske fått B som jag fick på själva den praktiska, så hade vi en fråga bara, när det gällde orientering och den hade jag svarat fel på, och då sänkte hon hela mitt betyg. Så då tänker jag att så kan ju inte eh
kunskapskraven vara. Så där tycker jag att hon hade tillämpat fel och det är ju kanske det mest konkreta exemplet som jag kan ge.” Bedömningen verkade inte stämma överens med bedömningsunderl aget Missnöje över bedömning s transparens Sänkt betyg/ Otydliga krav Betyg/ Bedömning
He “ Det var mer teoretisk i Idrott 1, tvåan var lite mer rolig ur elevernas synpunkt. Man fick röra mer på sig. Det var mer fysisk aktivitet.
Upplevde att det var roligare med de praktiska lektionerna Fysisk aktivitet var roligare än teori Ämnet ska vara roligt Attityd till ämnet
