Grupparbete i skolan med särskild fokus på nyanlända elever En intervjustudie med SO-lärare i årskurs F-3

1

Examensarbete i fördjupningsämnet

samhällsorienterande ämnen

15 högskolepoäng, avancerad nivå

Grupparbete i skolan med särskild fokus

på nyanlända elever

En intervjustudie med SO-lärare i årskurs

F-3.

Group work in school with special focus on newly arrived pupils.

Rahme Khalil

Grundlärarexamen med inriktning mot förskoleklass och grundskolan årskurs F-3, 240 högskolepoäng.

Slutinlämning: 2017-03-23

Examinator: Erik Alvstad Handledare: Irene Andersson

2

Förord

Jag vill tacka respondenterna som var villiga att ställa upp och besvara mina intervjufrågor. Deras medverkan har varit till mycket stor hjälp. Sedan vill jag även tacka min handledare Irene Andersson som har väglett mig genom hela mitt arbete. Hon har gett mig stöd och hjälp under skrivprocessen. Slutligen vill jag även tacka Studieverkstaden och biblioteket på Malmö högskola för att jag fått möjligheten att vända mig till dem vid frågor.

3

Abstract

Syftet med studien är att ta reda på hur arbete i grupp kan påverka elevers lärande. Jag kommer i denna studie att undersöka vad SO lärare har för erfarenheter av grupparbeten och vilka för- respektive nackdelar de har stött på, samt hur nyanlända kan integreras med hjälp av grupparbeten. Metoden som jag använt mig av har varit semistrukturerade intervjuer. Jag har intervjuat fyra SO lärare som undervisar i årskurs F-3. I studien tas utgångspunkten i

Vygotskij och den sociokulturella teori, men även andra forskare som är inspirerade av hans forskning. Vygotskij poängterar starkt vikten av grupparbeten. Han menar att den sociala samverkan mellan eleverna är själva grunden till lärande och utveckling (Dysthe 2003). Resultaten av min studie visar att SO lärare tycker att grupparbeten är ett bra arbetssätt, både för nyanlända och övriga elever. Eleverna kan i grupp ta del av varandras kunskaper och erfarenheter. De lär sig samarbeta och samspela med varandra. Detta gynnar även de

nyanlända elevernas integration. Flera lärare nämner Vygotskij och menar att de arbetar efter hans utgångspunkter. Det finns ett par faktorer som de anser att man bör ta i beaktande för att grupparbete skall fungera och gynna alla elever. En del elever kan bli dominanta i gruppen vilken bidrar till att några elever blir uteslutna. Sedan kan det även uppstå konflikter i

grupperna för att eleverna t.ex. inte kan fördela arbetet mellan varandra. För att grupparbeten ska stimulera eleverna måste alla vara delaktiga, lärarna bör även vara uppmärksamma på att alla är delaktiga och tar ansvar i gruppen. Eftersom att grupparbete är ett arbetssätt som användas i skolan idag är det viktigt att veta hur de påverkar eleverna.

Nyckelord: grupparbeten, interaktion, samspel, nyanlända, sociokulturellt perspektiv, SO undervisning.

4

Innehållsförteckning

1. Inledning 5

2. Syfte och frågeställningar 7

3. Teoretiska perspektiv 8

3.1 Relevanta begrepp 10

4. Tidigare forskning 12

4.1 Interaktion 12

4.2 Svårigheter med interaktion 14

4.3 Nyanlända elever 15

4.3.1 Nyanlända elever i grupp 15

5. Metod 17 5.1 Val av metod 17 5.2 Genomförande 17 5.4 Forskningsroll 18 5.5 Urval 19 5.6 Presentation av deltagarna 19 5.7 Intervjufrågorna 20 5.8 Forskningsetiska principer 21 6. Resultat 22 6.1 Grupparbeten 22

6.2 Fördelar med grupparbete 24

6.3 Nackdelar med grupparbete 25

6.4 Nyanlända elever 26

6.4.1 Interaktion med hjälp av grupparbeten 26

7. Diskussion och slutsats 28

Kritik av metod 31

Fortsatt forskning 31

Referenser 32

5

1. Inledning

På min vfu har jag sett hur elever tillsammans kan hjälpa varandra för att utvecklas i sitt lärande. Det är intressant att få uppleva hur varje elev har sina egna erfarenheter och

kunskaper, som de sedan använder sig av för att gynna en annan elev. Genom att samarbeta kan elever komma långt i sitt lärande samtidigt som andra elever får ta del av denna

stimulans. En känd psykolog vid namnet Lev Vygotskij har forskat mycket om elevers utveckling i samspel med varandra. Han menar att man bör placera en elev som kan mindre med en elev som kan mer. Eleverna bör interagera med varandra oavsett var de befinner sig i sitt lärande (Dyshte, 2003). En annan viktig uppgift som jag fick göra på min vfu var att observera elever i årskurs ett. De har olika mycket kunskap med sig i sitt bagage. Genom interaktion med föräldrar, vuxna och kompisar har de lyckats samla ihop kunskap, färdigheter och olika förmågor innan de börjar skolan.

När barn lär sig att äta eller klä på sig själva måste de till en början få hjälp av en vuxen. Allt eftersom blir barnet säkrare och säkrare och den vuxne behöver bara rycka in när det blir för svårt. Till slut klarar barnet av det helt på egen hand. Med andra ord så hjälper ett framgångsrikt samspel med en partner – eller stöd vid utförandet – eleverna att komma längre än de hade gjort på egen hand […]. (Gibbons, 2006, s.26)

Med detta citat kan man konstatera att det underlättar för eleverna att få stöd i början. När eleverna sedan blir säkra kan de föra kunskapen vidare till sina klasskamrater, genom bl.a. grupparbeten, samarbetsövningar och integrering. Detta gäller inte endast elever som börjar i skolan utan med hjälp av egna erfarenheter så vet jag att även vuxna lär av varandra. Genom kommunikation förs information och kunskap vidare.

Jag kommer i denna studie att undersöka lärares åsikter om arbete i grupp, deras erfarenheter, och vilka för- respektive nackdelar de har stött på. För att ta redan på det har jag valt att intervjua SO lärare som undervisar i årskurs F-3. Jag kommer sedan att analysera lärarnas synpunkter i relation till Vygotskijs samt andra forskares teoretiska utgångspunkter. Syftet med det är att se vilka likheter och olikheter det finns och hur lärarna motiverar sina åsikter. Jag ska även undersöka nyanlända elevers lärande, och hur arbete i grupp påverkar dem. Nyanlända elever har erfarenheter och kunskaper likt alla andra svenska elever men bristen ligger i språket. Jag vill undersöka på vilket sätt arbete i grupp kan påverka nyanlända elever. Vilka är fördelarna respektive nackdelarna med arbete i grupp för nyanlända som inte

6

behärskar språket lika bra? Det finns många intressanta faktorer att undersöka och titta närmar på för att förstå betydelsen av grupparbete för eleverna.

7

2. Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att undersöka hur arbete i grupp kan påverka elevers lärande. Jag kommer främst att utgå ifrån det sociokulturella perspektivet för att sedan analysera lärarnas synpunkter i relation till teorin, samt forskning om hur arbete i grupp påverkar elevers lärande.

Vilka för- respektive nackdelar finns det med arbete i grupp för elever mellan åk 1-3 ur ett lärarperspektiv?

8

3. Teoretiska perspektiv

Det sociokulturella perspektivet kan även kallas för kulturhistoriskt, sociohistoriskt och sociointeraktivt perspektiv. Den vanligaste benämningen har dock blivit det sociokulturella. Dysthe (2003) hävdar att kunskap och kultur hör starkt ihop. Dysthe menar att även de kända psykologerna och teoretikerna John Dewey, George Herbert Mead, Lev Vygotskij och Mikhail Bakhtin poängterar detta faktum. De har alla haft en stor påverkan på den

sociokulturella teorin. Vygotskij har gjort flera studier om elevers utveckling ur ett socialt perspektiv. Vygotskij var en sovjetisk psykolog som kunde åstadkomma en hel den under en kort period. Hans forskning och teorier om elevers språkutveckling har en stor påverkan på skolorna i västvärlden. Vygotskij skrev under tiden han levde 270 vetenskapliga arbeten.

Han har tre grundläggande och utmärkande teman som grund. Dessa teman hör starkt ihop med varandra. Det första temat Vygotskij använder var utvecklingsmässig (genetisk) analys som metod. Det andra som han starkt betonar är de högre mentala processerna som

människan har, som kommer från social samverkan. Det sista han hävdar är att de mänskliga handlingarna som sker på de sociala och individuella fronten förmedlas med hjälp av

kulturella redskap och symboler. Vygotskij menar att den sociala samverkan är själva grunden till lärande och utveckling. Han poängterar att den sociala samverkan även betyder att social aktivitet och kulturellt handlingsmönster som finns med i människans historik är avgörande för skapandet av det individuella medvetandet (Dysthe, 2003). Vygotskijs forskning syftar främst till att förstå det mänskliga medvetandet och på vilket sätt det utvecklas. Han är även intresserad av de psykologiska aspekterna och hur processerna uppstår. Det han anser hör dit är bl.a. både kulturella och kognitiva redskap som räkning, språket och skrivandet. Vygotskij menar att alla dessa funktioner hade sitt ursprung i de sociala aktiviteterna (Dysthe, 2003).

Vygotskij har sammanfattat olika teorier som inkluderar utveckling, undervisning och lärande i tre huvudpositioner. I denna sammanfattning nämner Vygotskij, Piaget och det

behavioristiska synsättet. 1) Utveckling kommer före lärande, dessa två faktorer är oberoende av varandra. Utveckling är oberoende av lärande. Därför bör man inte undervisa elever om sådant som de inte är mogna att förstå. Här tar Vygotskij upp Piagets teorier som exempel. 2) Lärande är utveckling, och här nämner han det behavioristiska synsättet som tar upp

repetition. 3) Lärande och utveckling är olika processer men de hänger ihop och har en inverkan på varandra. Utöver dessa tre huvudpositioner bidrar Vygotskij själv med en fjärde

9

punkt. Där upplyser han om att lärande ger upphov till utveckling, och utveckling skulle inte kunna ske utan lärande. Han menar att utveckling och lärande har en stark koppling till varandra ända från födseln. Vygotskij påstår att barnen har en utvecklingshistoria med sig till skolan från början, innan de fått någon undervisning. För att förklara detta djupare tar han upp barns mentala utveckling, han visar även ett exempel som handlar om två barn som båda är tio år gamla. Den ena klarar alla uppgifter som motsvarar utvecklingsnivån för barn i tio års ålder medan den andra når upp till uppgifter för åldersnivån nio. Vygotskij döper luckan som eleven inte når upp till för en zon. I den zonen mellan nio och tio ligger funktioner som befinner sig i utveckling. För att den zonen ska kunna bli den verkliga utvecklingsnivån behöver eleven hjälp. Det är just det Vygotskijs teorier har medfört till dagens skola och inlärning. Att elever kan utvecklas med hjälp av assistans, det är något som påverkar elevers språkutveckling positivt (Dysthe 2003).

Partanen (2007) refererar till Vygotskij som menar att en elev har möjlighet att nå upp till en kompetens som den inte klarar av själv med hjälp av ett visst stöd från vuxna eller kamrater. Detta kallar Vygotskij för den proximala utvecklingszonen. Eleven behöver ett visst stöd för att nå upp till zonen över den självständiga kompetensen. Det kan resultera i att eleven kan klara av uppgifter med högre svårighetsgrader. Stödet som eleven kan behöva kan t.ex. vara en vägledande dialog, som eleven sedan kan integrera och internalisera. För att utvecklingen ska kunna ske är det viktigt att eleven får arbeta med varierade uppgifter. Om eleven endast arbetar med uppgifter som de redan kan, sker inte samma utveckling, utan det blir repetition som kan leda till att eleverna blir uttråkade. När eleverna får arbeta med uppgifter där de behöver engagera sig och kämpa för att nå upp till sina mål, känner de motivation. En elev som befinner sig i ett utvecklingsområde kännetecknas av engagemang och ett intresse, och de upplever lärandet som meningsfullt.

Scaffolding är ett begrepp som används inom utvecklingspsykologi och lärande och syftar på en lärandemiljö som är lärarstyrd men samtidigt elevaktiv. Med Vygotskijs begrepp så kan den yttre strukturen internaliseras och eleven kan på egen hand strukturera sitt lärande. Elevernas behov av vägledning försvinner inte men förändras i samband med elevernas utveckling (Partanen 2007).

10

3.1 Relevanta begrepp

Nedan redogörs för begrepp som kommer att användas i studien. Eftersom det finns flera tolkningar av följande begrepp, vill jag förtydliga i vilka sammanhang begreppen används och då i relation till skolsammanhang och av intervjupersonerna. Begreppen som kommer att beskrivas är grupparbete och nyanlända elever.

Studiens syfte och frågeställning är att förstå hur arbete i grupp påverkar elever. Begreppet arbete i grupp kommer under studiens gång att benämnas som grupparbete. Johnson och Johnson (2007) menar att begreppet grupparbete används mest i skolan gällande arbete i grupp. Det finns även andra begrepp som relaterar till arbete i grupp, så som arbetslagsarbete, teamarbete, teamwork, lagarbete och pararbete, men däremot är eleverna mest bekanta med begreppet grupparbete.

Grupparbete i denna studie innebär att två eller flera elever interagerar med varandra i ett särskilt arbete. Samspelet mellan eleverna ska ha ett socialt och ämneskunskapsmässigt sammanhang. Interaktionen mellan eleverna grundar sig på kommunikation i form av

muntliga och skriftliga uppgifter. Arbetet som skapas i interaktion kan vara planerad som en gruppuppgift, men det kan även vara en individuell uppgift som eleverna sedan själva väljer att göra ihop. De konstruerar då ett grupparbete. Vid grupparbeten bildas ett beroende mellan eleverna, socialt och presentationsmässigt. De vill uppnå ett bra resultat med hjälp av

varandra, och de försöker på olika sätt (Johnson och Johnson, 2007).

Nyanlända elever är ett begrepp som har använts mycket de senaste åren i den svenska skolan. Eftersom denna studie kommer att förhålla sig till elever i skolan kommer begreppet

nyanlända elever att utgå ifrån skolverkets definition. Skolverket skriver:

Med nyanlända elever avses den som har varit bosatt utomlands och som numera är bosatt här i landet eller anses bosatt här och som har påbörjat sin utbildning här efter höstterminens start det kalenderår då hon eller han fyllt sju år. En elev ska inte längre anses som nyanländ efter fyra års skolgång här i landet. (Skolverket 2016a, s.8)

Det är viktigt att veta att en elev inte anses som nyanländ efter att ha gått fyra års skolgång, och lärarna bör därför inte behandla eleven som nyanländ i skolan efter fyra års skolgång. Om eleven däremot bott i Sverige i flera år men inte gått i skolan räknas hen som nyanländ när

11

hen börjar skolan. För då har eleven inte fått ta del av den undervisningen som hen egentligen borde.

12

4. Tidigare forskning

Jag kommer att sammanföra olika perspektiv och forskning som handlar om elevers utveckling i grupp samt betydelse av arbete i grupp för nyanlända. Det finns forskare som starkt betonar vikten av samspel, grupparbeten och integrering. Ett namn som kommer att upprepas mycket är bl.a. Lev Vygotskij men även andra personer som inspireras av honom och den forskning som han gjort.

4.1 Interaktion

Dysthe (2003) har gjort studier som bygger på Vygotskijs forskning, hon menar att elever bör interageras med varandra oavsett var de befinner sig i sitt lärande. Elever som har svårigheter i skolan bör inkluderas med elever som har kommit längre i sitt lärande. En elev som bär på mer kunskap kan genom integrering dela med sig av sin kunskap. Elever kan ta hjälp av sina klasskamrater för lösa en uppgift, det behöver inte nödvändigtvis vara av läraren. Dysthe (2003) refererar till Vygotskij som säger att ”det som barnet kan göra nu med assistans kommer det senare att kunna göra ensam” (Dysthe, 2003, s. 81).Severin (2006) har skrivit en artikel där han utvecklar tankar kring lärande samtal. Han poängterar i sin artikel vikten av den språkliga kommunikationen med omgivningen. Enligt Severin (2006) får inte människan kunskap endast genom att ”ta in” fakta eller information, utan genom interaktion och

integreringen med omgivningen. Han menar att vi möter omvärlden med hjälp av språklig kommunikation. Han anser även att människan lär sig att tänka och förstå sin omgivning genom att tala, det är dialogen som ger mening åt saker och ting runtomkring. Han lyfter fram viktiga faktorer som leder till att ett samtal blir lärande. Han menar att ett samtal blir lärande när samtalet kan bidra till en ny eller förändrad syn på ämnet eller frågan. För att samtalet ska vara lärande finns det fyra faktorer som man bör tänka på: samtalet ska vara utmanande, det ska vara utforskande och det måste bestå av ömsidighet och respekt.

Dysthe (2003) har gjort forskning som tyder på att lärande och relation har en stark koppling till varandra. Hon menar att lärande sker genom att deltagarna samspelar med varandra. Det sociokulturella perspektivet är byggt efter det konstruktivistiska synsättet på lärande, men den stora vikten läggs på att kunskap konstrueras genom samarbete i en kontext, inte primärt genom att deltagarna får utföra enskilda processer. Hon poängterar även starkt att interaktion och samarbete har en avgörande roll för elevers lärande. Dysthe (2003) hänvisar till Bakhtin som använder en metafor där han säger att ”varje ord som vi använder ekar av röster från

13

tidigare användare” (Dysthe, 2003, s.47). Imsen (2006) professor och forskare inom

pedagogik och didaktik, refererar till Vygotskijs forskning som menar att samspelet mellan eleverna är det centrala i lärandet. Det är genom integrering som en elev kan åstadkomma något nytt, lösa en uppgift med en svårighetsgrad som de inte hade kunna lösa själv. Elevers tänkande stimuleras och utmanas till utveckling i en tilltalande miljö. Imsen tar upp de den proximala utvecklingszonen och menar att undervisning bör ge eleverna stöd i sitt lärande, för att undervisningen ska göra det bör läraren motivera eleverna till utveckling och väcka de funktioner som håller på att utvecklas. Läraren bör forma en undervisning vars mål läggs lite över vad eleverna kan och detta för att eleverna ska ”sträcka sig”. Men det är viktigt att eleverna har möjlighet att klara målen eller uppgiften i slutändan, nivån ska inte vara för svår (Imsen 2006).

Stenaasen och Sletta (2002) anser att genom att dela in eleverna i mindre grupper bildas det en mer flexibel och intresseväckande undervisning. En grupp som består av två eller fler personer har en påverkan på varandra eftersom att de är ömsesidigt beroende av att få sina behov tillfredsställda samt nå sina mål. Hajer och Meestringa (2014), som skrivit en bok om språkutveckling och lärande anser att det är bra att ha en heterogen grupp vid samarbete, det ska vara både pojkar och flickor med varierade kunskaper. I en grupp kan alla elever olika mycket och det är lärorikt för en elev som har ett starkt språk att få chansen att förklara olika begrepp, ord eller meningar för de andra i gruppen. Interaktion kan man skapa i SO- ämnet genom att eleverna tillsammans i grupp löser en uppgift. Då drar gruppen nytta av alla elevers kunskaper. Hajer och Meestringa (2014) beskriver att interaktion kan skapas genom att T.ex. arbeta med geografi. Alla grupper ska fördjupa sig om en stad i Sverige. Genom kartböcker och faktaböcker ska eleverna gemensamt skriva en faktatext om staden de valt. Detta ska sedan redovisas i grupp för hela klassen. Här är det även viktigt att undervisningen är språkinriktade så att elevernas språkkunskaper främjas.

Granström (2007) beskriver att eget arbete kan vara en metod som t.ex. ger arbetsro i

klassrummet, men det begränsar även lärandet till att kryssa i rutor varje gång de är klara med ett moment, den leder även till att eleverna satsar på sina egna prioriteringar. Om detta

arbetssätt skulle dominera så skulle den försvåra den sociala utveckling eftersom att den begränsar tillfällena då eleverna kan samarbeta, lyssna och lära sig av varandra.

14

4.2 Svårigheter med interaktion

Det finns en del svårigheter med grupparbeten och interaktion som läraren bör ha i åtanke. Läraren bör vara uppmärksam kring dominanta elever inom grupparbeten. Läraren kan förhindra elever som vill bestämma mer än de andra eleverna genom att ge varje elev en roll. Alla ska känna sig behövda i gruppen. Om en elev blir utpekad som mindre duktig, kan det leda till att eleven får mindre utrymme i gruppen. De når inte samma interaktion som de andra elever vilket är mycket viktigt för alla elever. För att språket, kommunikationen och

interaktionen ska kunna vara centrala i klassrummet måste möjligheten för detta skapas i klassrummet (Hajer och Meestringa, 2014).

Säljö (2002) menar att om integreringen är viktigt och avgörande för elevernas utveckling, måste läraren tänka på ett antal faktorer. Det kan vara hur eleverna är placerade i

klassrummet. Om gruppen ska kunna arbeta i samarbetssituationer samt fungera som hel grupp måste indelningen ske på ett tilltalande sätt. Indelningen i arbetsgrupper som inte känns betryggande för elever kan bidra till att stämningen blir dålig i hela gruppen (Säljö, 2002). Granström (2007) en pedagogikforskare som gjort observationer i olika klassrum, beskriver hur man bör ha kunskaper om grupparbeten för att det ska ge det resultat man önskar. Han menar att på grund av brist på kunskap gällande grupparbeten, så väljer man sällan att placera eleverna i grupp. För att undvika detta bör lärarna lära sig mer om de dynamiska processerna som utvecklas när eleverna befinner sig i grupp, och även hur man tar tillvara på den potential till lärande och utveckling som grupparbeten kan medföra.

Granström och Einarsson (1995) har sammanfattat ett antal faktorer som kan bidra till att ett grupparbete inte fungerar, de säger att otydliga uppgifter, att en del elever i gruppen tar hela ansvaret och att eleverna inte är tränade till att vara i grupp, kan resultera till att gruppen inte fungerar. Alla dessa faktorer kan läraren förebygga om hen har rätt kunskap om grupparbeten och gruppdynamik. Gibbons (2006) har forskat och arbetat med språk och kunskapsutveckling hos elever med svenska som andraspråk. Hon menar att det krävs träning innan elever kan arbeta i grupp. Om eleverna inte klarar av att samarbete med varandra kommer de inte kunna arbeta i grupp. Läraren måste beskriva de ”oskrivna” reglerna som finns för att ett grupparbete ska fungera (Gibbons, 2006).

15

4.3 Nyanlända elever

I Sverige har vi på senare tid fått möta på nyanlända elever i en stor utsträckning. Vilket innebär att skolan i Sverige idag inrymmer elever från olika födelseländer. Genom

kartläggning har man konstaterat att nyanlända elever bär på kunskap och erfarenheter likt alla andra barn i Sverige, men bristen ligger i språket. De har alla även olika perspektiv på skolan. Det blir en utmaning att komma in i en helt ny miljö där elev inte behärskar språket. En stor vikt läggs på läraren och klasskamraterna, de bär ansvaret för att ta emot eleverna på ett välkomnande sätt (Lahdenperä och Sundgren 2016).

4.3.1 Nyanlända elever i grupp

Ojala (2016) har arbetet mycket med nyanlända elever, hennes erfarenheter tyder på att det inte är lätt att inkludera nyanlända elever i ett socialt sammanhang. Ett sätt att inkludera eleverna i klassrummet är att forma undervisningen så att den består av dialog och interaktion, så att eleverna känner att deras tankar och åsikter blir hörda. Läraren har en avgörande roll för att de nyanlända eleverna ska känna sig bekväma i klassrummet och i grupparbetet. Vid grupparbeten är det viktigt att läraren placerar eleverna för att undvika att någon exkluderas. Hon poängterar vikten av att läraren intar ledarskapsrollen och menar att läraren bör bestämma grupper och platser för att exkludera mobbning och utanförskap. Hon nämner även att läraren bör ha kunskap om det sociokulturella perspektivet när eleverna arbetar i grupp. Nyanlända eleverna är i behov av det sociala sammanhanget och grupparbeten är en bra metod. När man arbetar i grupp är det viktigt att tänka på att uppgiften man arbetar med är språkutvecklade. Olja (2016) skriver att alla ämnen bör innehålla språkinlärning och alla lärare bör vara språklärare, för att gynna de nyanlända eleverna. För att grupparbetena ska fungera så nämner hon att det hjälper om man utser en fadder som går bredvid den nyanlände eleven och är med i samma grupp som hen, för att hjälpa eleven att inkluderas i klassrummet och bli en del av det sociala sammanhanget. I Skolverket (2016) står det att det är viktigt att personalen i skolan arbetar för att den nyanlände eleven ska blir socialt delaktig, det leder till utveckling och lärande.

Lahdenperä och Sundgren (2016) menar att en del elever som har svenska som andraspråk och befinner sig i grupp kan förlita sig på en elev som de tror ”kan bäst”. De söker efter bekräftelse innan de yttrar sig. Eleven som de anser bättre än de själva är inte alltid det men hen vågar ta plats och tala. Här har läraren en viktig roll, hen ska motivera eleverna till att tala och ta plats.

16

De nyanlända eleverna måste få en förståelse för den svenska skolans struktur och bör därför underrättas om att det är okej att göra eller säga fel. Vi är i skolan för att lära oss.

Lahdenperä och Sundgren (2016) har genom intervjuer med bl.a. lärare i svenska som andraspråk kommit fram till att de nyanlända elevernas tidigare utbildning och erfarenheter från hemlandet är avgörande för den fortsatta utbildningen i Sverige. Även att eleverna har utbildade föräldrar kan spela roll för elevers lärande, föräldrarnas hjälp underlättar för eleverna och resulterar i att eleverna får en större förståelse för en del ämnen.

17

5. Metod

5.1 Val av metod

Jag har i denna studie valt att använda mig av en kvalitativ metod. Huvudsyftet är att

intervjua lärare för att ta del av erfarenheterna som de har av elever som arbetar i grupp. Vilka för respektive nackdelar har de mött, när elever arbetat i grupp? Mina intervjuer riktar sig till SO lärare som undervisar elever i årskurs F-3. Jag intervjuade dessutom en SO läraren som arbetar som studiehandledare med nyanlända elever, för att få en inblick i hur hennes

erfarenheter har varit av arbete i grupp. Jag intervjuade fyra lärare, och de är inte från samma skola utan ifrån ett antal olika skolor.

Rosengren & Arvidsson (2002) menar att metoden man väljer att använda bör grunda sig på vilket syfte man har samt ens forskningsintresse. Anledningen till varför jag använder den kvalitativa metoden i min studie är för att den lägger ner vikt på att skapa förståelse för ämnet samt personerna som är delaktiga. Vid en kvalitativ ansats kan man gå in på djupet med sina frågor, man kan ställa allmänna frågor för att åstadkomma en helhetsbild men även mer detaljerade frågor som gör att man kan komma ämnet närmare (Rosengren & Arvidsson 2002). Den kvalitativa metoden är även flexibel eftersom att frågan man ställer oftast kan leda till följdfrågor och då får man möjlighet att dra nytta av ny information som man samlar in under studiens gång. Även som om intervjuerna består av samma tema så är det inte säkert att alla svar man får är lika. Detta är en egenskap som den kvalitativa metoden har, nämligen att få ut i detta fall lärarens synsätt, erfarenheter och åsikter (Repstad 2007).

5.2 Genomförande

Aspers (2011) presenterar fyra olika sätt att intervjua på. Den första är den strukturerade intervjun. Det är en enkel form att utföra och den består av bestämda frågor som forskaren läser upp och respondenten svarar på. Forskaren bestämmer själv om frågorna ska ha öppna eller slutna svarsalternativ. Det andra sättet kallas för semistrukturerade intervjuer, i detta fall har forskaren förberedda frågor men kan även ställa oförberedda frågor som kommer upp under intervjuns gång. Sedan har vi även tematiskt öppna intervjuer, där är intervjun väldigt öppen, likt en diskussion där syftet är att intervjun ska vara flexibel så att forskaren kan reagera på hur intervjun förlöper och de svar som kommer upp. Forskaren brukar hålla sig till

18

ett tema, t.ex. arbetslöshet och bidrag. Det sista sättet som man kan intervjua på är helt öppet. Det betyder att forskaren pratar om allt som respondenten tar upp. Frågorna är helt baserade på vad respondenten talar om. I detta fall ska forskaren göra så att personen känner

förtroende och kan prata om det hen känner för.

Jag använde mig av semistrukturerad intervju, mitt val har jag gjort eftersom att jag anser att den är mest passande för mina frågor. Semistrukturerad intervju innebär att man ställde redan färdigbestämda frågor men även oplanerade följdfrågor beroende på svaren man får. Det tycker jag är viktigt för det kan hända att det dyker upp en oförberedd fråga under intervjuns gång som är viktig och avgörande för ämnet. Strukturen i detta sätt ligger i att forskaren tidigare tänkt ut vilka områden som skall upplysas och sedan gjort frågor utifrån det. Det är viktigt att intervjufrågorna som man sammanställt är lättförståeliga för personen som skall intervjuas för att försäkra sig om att inte missförstånd uppkommer (Aspers 2011).

Varje intervju tog mellan 20-40 min att genomföra beroende på lärarnas erfarenheter. Intervjuerna spelades in med hjälp av en mobiltelefon, vi befann oss på skolorna i ett grupprum. Intervjuerna transkriberades för att jag lättare ska kunna få med allt som sagts under intervjuerna, vilket är till stor hjälp när jag jämför och analyserar svaren. Denscombe (2009) beskriver att inspelning har både sina fördelar och nackdelar. En del personer som spelas in kan känna sig otrygga och stela. Det är mycket viktigt att respondenterna känner sig trygga därför skall man innan man påbörjar inspelningen förklara för respondenterna att detta görs i utbildningssyfte. Även att inspelningen är viktig eftersom att den skall transkriberas. Man ska även upplysa dem om att det kommer vara anonymt och att de när som helst kan välja att avbryta intervjun. Inspelningen kommer att ske med en mobiltelefon. Aspers (2002) poängterar vikten av att spela in och sedan transkribera och menar att det är bättre än att anteckna under intervjun. Att anteckna under intervjun kan leda till att man inte ger respondenten den uppmärksamhet och fokus som behövs.

5.4 Forskningsroll

Det är viktigt att veta att man har en avgörande roll för studien som forskare. Det är upp till forskaren hur studien kommer att se ut. Därför bör man planera alla delar noga och se till så allt sker i rätt tidpunkt, för att undvika att man hamnar efter. Frågorna inför intervjuerna ska vara väl förberedda och passande så att man får ut det man vill av intervjuerna. Materialet

19

kommer ha en stor betydelse för studien, därför är frågorna som forskaren framställer avgörande. Forskaren skall även planera genomförandet av projektet och hur hen vill att det ska se ut. Det är viktigt att man utgår ifrån sitt syfte och sina frågeställningar genom hela arbetet, för att behålla den röda tråden. Enligt Kvale (1997) är forskaren som har den avgörande rollen för studiens kvalité och den vetenskapliga kunskapen.

5.5 Urval

Jag har valt att begränsa mina intervjuer till SO lärare som undervisar elever i årskurs F-3. Detta eftersom mitt fördjupningsämne är SO och jag kommer att undervisa elever i årskurs F-3. Jag kommer att intervjua fyra lärare, och de kommer att vara från olika skolor som finns i olika områden i Malmö. Jag har gjort detta val eftersom elevsammansättningen kan se olika ut beroende på vilken skola man är på. Anledningen till varför jag endast kommer att besöka skolor i Malmö är eftersom att mina kontakter finns i där, men även på grund av

bekvämlighetsskäl då jag mest varit på skolor i Malmö. Jag ska även ställa frågor angående nyanlända elever och hur arbete i grupp påverkat dem. Skolorna i Malmö har fått ta emot många nyanlända elever, vilket gör det lättare för mig. Jag kommer även att intervjua en studiehandledare på min VFU-skola eftersom att hen har undervisat och stöttat nyanlända elever i SO ämnet. Rosengren & Arvidsson (2002) säger att man vid forskning brukar vänder sig till personer som man kan tänka sig har kunskap om ämnet och kan hjälpa till.

5.6 Presentation av deltagarna

Min studie är baserad på intervjuer som jag utfört med fyra lärare. Alla fyra är SO lärare för årskurs F-3, men de har olika erfarenheter och bakgrunder. Den första läraren som jag intervjuade (intervjuperson1) har arbetat i 42 år. Var av två och ett halvt år i Libyen som lärare för Skanskas barn. Hen har stor erfarenhet av nyanlända elever eftersom skolan som hen arbetar på tagit emot en hel del nyanlända elever. Under de senare åren har intervjuperson 1 undervisat nyanlända väldigt mycket, både i helklass och i grupper. Hen har även läst flera kurser som handlar om svenska som andraspråk. Hen har undervisat elever i lågstadier, men har även behörighet att undervisa elever upp till årskurs sex också. Hen har även tagit en kurs på magisterutbildningen på Växjö universitet, där läste hen lärarforskning och skolutveckling och när hen hade tagit magisterexamen arbetade hen som processledare i arbetslag där hen skulle driva språkutvecklande projekt.

20

Den andra läraren (intervjuperson 2) som jag intervjuade arbetar även som studiehandledare på skolan. Hen är oftast inne i klasserna för att ge stöd till de nyanlända eleverna. Hen förflyttar sig mellan olika klasser, eftersom att hen är behörig lärare upp till årskurs sex. Hen är arabisktalande och kan därför hjälpa eleverna på ett annat sätt. Även på skola som hen arbetar på har de fått in flera nyanlända elever. De har stor erfarenhet av att undervisa nyanlända elever. Intervjuperson 2 har arbetat i 12 år på samma skola i Sverige, och i sitt hemland har hen varit lärare i 23 år.

Den tredje läraren (intervjuperson 3) som jag intervjuade har varit lärare i 12 år. Utbildning som hen gått riktar in sig på barn och ungdomsvetenskap. Hen är behörig att undervisa upp till årskurs sex. Skolan som hen arbetar på har inte tagit emot så många nyanlända elever. Skolan som hen arbetar på har inte så stor erfarenheter av nyanlända elever. Hen har undervisat i svenska, NO, och matematik utöver SO ämnet.

Den fjärde läraren (intervjuperson fyra) är utbildad till förskolelärare, hen har arbetat på förskolan i 31 år och på skola i förskoleklassen i 2 år. Utöver utbildning som förskolelärare har hen gått kurser som handlar om flerspråkiga barns utveckling. På skolan som hen arbetar på har de tagit emot en del nyanlända elever, fast än att elever inte räknas som nyanländ i förskoleklassen enligt Skolverket så har hen genom samarbete med lärare och andra klasser tagit del av och varit i kontakt med nyanlända eleverna i andra årskurser.

5.7 Intervjufrågorna

När jag hade sammanställt mina frågor valde jag att dela in dem i tre teman se Bilaga 1. Det första temat kallade jag för Bakgrund, och den delen bestod av två frågor. Den första frågan handlade om vilken utbildning/utbildningar läraren hade. Jag ställde frågan eftersom att jag ville få en bild av vilken utbildning hen gått. Sedan var jag även intresserad av hur lång erfarenhet de hade. Det är intressant att veta om läraren framför mig är nyexaminerad eller om de arbetat i t.ex. 40 år. Mitt andra tema hette Arbete i grupp. Mitt syfte med studien var att ta reda på hur arbete i grupp påverkade elevers lärande. Därför konstruerade jag frågor inom detta tema. Jag ställde bl.a. frågor om vilka för- respektive nackdelar de stött på när eleverna arbetat i grupp. Denna fråga är viktigt eftersom att jag har den med i mina frågeställningar. Vidare ställde jag även frågor om vilka uppgifter inom SO ämnet som lämpar sig för

21

är viktigt att veta hur man planerar för att ett grupparbete skall fungera, vilka faktorer som lärarna bör tänka på innan de sätter igång med det arbetssättet. Sedan frågade jag även om deras kunskaper inom gruppdynamik. Lärarens roll är avgörande för att ett grupparbete skall fungera och därför var det intressant att se vilka kunskaper de har om det. Det sista temat hette Nyanlända elever. Där frågade jag lärarna om vilka erfarenheter de hade av att arbeta i grupp kan leda till interaktion för nyanlända elever. Denna fråga har jag som frågeställning och därför var den relevant som intervjufråga. Lärarna fick även ge exempel på situationer där grupparbete bidrog till interaktion, detta för att få en större förståelse.

5.8 Forskningsetiska principer

Det finns krav som man som forskare bör tänka på vid intervjuerna. Det grundläggande kravet kallas för det grundläggande individskyddskravet men kan även konkretiseras i fyra allmänna huvudkrav på forskningen. 1: informationskravet som innebär att man som forskare har som plikt att informera respondenten om deras uppgift i projektet samt vilka villkor som gäller för deras deltagande. Detta gjorde jag till en början kort via mejl och sedan på plats fick

respondenterna mer information om syftet med arbetet, vilken uppgift de kommer att ha samt vilka villkor som gäller för deras deltagande. Min plikt är även att informera dem om att deras deltagande är frivilligt och de när som helst kan avbryta intervjun. 2: samtyckeskravet som innebär att forskaren skall inhämta respondentens samtycke. Detta gjorde jag via mejl för att försäkra mig om att respondenten var villig att ställa upp på intervju innan vi träffades. 3: konfidentialitetskravet innebär att ingen utomstående skall kunna ta del av respondentens uppgifter. Ingen förutom jag själv har möjlighet att ta del av respondentens privata uppgifter så som namn och arbetsplats. 4: nyttjandekravet innebär att den information man samlat ihop under intervjun för ett forskningssyfte, inte får användas för kommersiellt bruk eller andra syften som inte har koppling till vetenskapen. Materialet som jag samlat in kommer endast att användas till mitt examensarbete (Vetenskapsrådet 2014).

22

6. Resultat

I detta kapitel skall jag presentera resultaten av mina intervjuer som jag gjort med SO lärare. Först kommer en allmän presentation av grupparbete, där jag bl.a. talar om vilka uppgifter som lärarna främst tycker är lämpliga för ett grupparbete. Vidare tar jag upp fördelar samt nackdelar med grupparbeten och sist nämns nyanlända elever och hur grupparbete främjar deras lärande enligt lärarna

6.1 Grupparbeten

Både intervjuperson 1 och intervjuperson 2 har använt sig mycket av grupparbeten inom SO ämnet. De har delat in eleverna i grupp inför de uppgifter som de tycker är lämpliga.

Intervjuperson 3 och 4 har använts sig av grupparbeten men inte så mycket som de önskar. De strävar båda efter att eleverna ska få arbeta i grupper oftare. Intervjuperson 4 berättar att hen använder sig av grupparbeten i förskolan när de arbetar med ljudhus, hen nämner att eleverna då arbetar efter Bornholmsmetoden. Syftet med Bornholmsmetoden är att eleverna ska utveckla sitt språk och den fonologiska medvetenheten innan de börjar med läsinlärningen. Metoden strävar efter att förbereda eleverna för de mer avancerade uppgifterna som t.ex. läsning. Metoden försöker åstadkomma det genom systematiska språklekar. Intervjuperson 4 berättar att eleverna i förskoleklassen delas in i par eller tre stycken i en grupp för att leta efter saker i klassrummet som tillhör sitt ljudhus. Ljudhuset är ett hus som de själva gjort. Om de får bokstaven T ska de leta efter saker som börjar på bokstaven T och lägga det i ljudhuset. När alla grupper hittat sina saker, skall det skrivas ner och presenteras i helgrupp. Hen nämner även att hen delar in eleverna i grupp när de ska arbeta med trafiken, då ska de i grupp leta reda på ett vägmärke i en bok eller på Ipaden som de sedan ska rita och skriva om.

Intervjuperson 1 nämner att hen använt sig av grupparbeten när de arbetet med faktatexter inom SO ämnet om t.ex. landskap, forntiden eller djur. Eleverna har tillsammans i grupp fått sammanfatta texter, rita bilder samt redovisa arbetet. Hen poängterar man inte bör använda sig av för stora grupper när man delar in eleverna för att utföra ett skolarbete, 3-4 stycken per grupp rekommenderas.

Intervjuperson 1 nämner även att hen använt sig av pararbete eftersom att hen arbetat med ASL, att skriva sig till läsning och där bygger hela arbetet på pararbete säger hen. ASL bygger på att det är lättare att lära sig skriva än att lära sig läsa. Därför får eleverna två och två

23

möjlighet att skriva berättelser utan någon fokus på grammatiken, som de sedan läser ur minnet. Texten får de sedan läsa högt för varandra. Hen anser att det arbetssättet fungerar utmärkt. Hen hävdar att när man arbetar med grupparbeten så är det viktigt att läraren ger eleverna tydliga instruktioner på det som skall göras, man skall inte lämna något åt slumpen. Det krävs en hel del planering innan man delar in eleverna i grupper. Om eleverna ska skriva en beskrivande text, så skall en struktur för hur man skriver en beskrivande text presenteras. Intervjuperson 1 säger: ”Eleverna behöver tydliga strukturer för hur man ska göra. Du kan inte bara säga att du ska jobba, skrivom detta, det måste finnas tydliga mallar”. Detta är viktigt för att eleverna ska känna sig säkra på vad de ska arbeta med. Läraren är en ledare som skall vägleda säger hen.

Intervjuperson 2 har använt sig av grupparbeten framför allt vid temaarbeten. Hen menar att man kan få ut mycket av att dela in eleverna i grupp. Alla elever kan bidra med något för att arbetet ska fullföljas. Hen menar även att vid redovisningen så lär sig grupperna av varandra. De tar del av kunskapen som presenteras, de får en inblick i hur upplägget är gjort samt på vilket sätt klasskamraterna redovisar. Eleverna blir även motiverande när klassen delas in i grupper för att slutligen redovisa sina arbeten. Hen säger att ”Alla grupper vill göra bra ifrån sig när de redovisar, och det uppmuntrar eleverna till att arbeta hårt, det ser det som en

tävling”. Alla intervjupersoner tycker att det krävs en annan sorts planering för arbete i grupp. Intervjuperson 3 nämner att läraren bör hitta lämpliga böcker till arbetet samt se till så att Ipads eller datorer är tillgängliga och fungerar om de ska användas. Intervjuperson 4 säger:

Ibland får man vara med och styra grupperna, och själv tänka efter som pedagog vilka barn som kanske behöver, som kan vara lite osams och kanske behöver komma lite närmare varandra så tänker man ja men då så, så kan jag vara med där lite extra, eller de barnen kan vara tillsammans för att de behöver träna sig på att prata, då tar man barn som inte är pratiga och sätter ihop dem. Det beror på vad man är ute efter, man får ta en tanke med hur man sätter ihop barnen, men sen ibland är det roligt att dem väljer själv, men det är inte alltid som det funkar, men det har med demokratin, att dem får vara med och bestämma hur det ska vara.

Intervjuperson 2 säger att man bör räkna med att avbryta om det skulle vara så att det inte funkar med grupparbeten. Hen säger ” grupparbete behöver en speciell planering och att man känner alla barnen bra, läraren måste ha rätt kunskap om grupprocesser”. Alla fyra berättar att eleverna för det mesta tycker om att arbeta i grupp men där finns alltid någon elev som vill arbeta själv. De säger att de brukar acceptera att någon elev vill arbeta självständigt. Intervjuperson 3 säger: ”Jag kan inte tvinga alla elever att arbeta i grupp, ibland vill någon

24

elev arbeta själv och det tycker jag är okej”. Intervjuperson 1 nämner att hen inte ser någon fara med att en elev arbetar själv men det ska inte innebära att eleven aldrig samarbetar med de andra eleverna. Hen nämner även att det är viktigt att det är eleven själv som valt att inte vara i en grupp, och inte att eleven blivit utstött.

6.2 Fördelar med grupparbete

Intervjuperson 1 anser att arbete i grupp är ett bra arbetssätt och uttrycker sig på följandesätt:

Grupparbete handlar ju om att lära sig att samarbeta de är ju de, det handlar om i de yngre åldrarna men framför allt tycker jag det är ett bra sätt för du kan får sätta nästan likt Vygotskij du kan ha någon stark och någon svag och de lär sig av varandra och det ju någonting som jag gillar, de blir en annan dynamik om man gör de.

Hen nämner Vygotskij och menar att hen arbetar efter hans utgångspunkter. De specifika fördelarna med grupparbeten är att elever lär sig av varandra, men en annan vinst med detta arbetssätt är att arbetet kan fördelas mellan eleverna, och man kan ta vara på varje elevs förmåga. I SO-ämnet arbetar eleverna mycket med texter, redovisning och diskussioner. Genom grupparbete kan alla elever bidra med något, de kan använda sin förmåga för att gynna gruppen, och det är vinsten med grupparbete. Hen säger: ”Någon kan rita någon kan skriva någon är intresserad av att leta fakta eller ja så jag tycker att man kan genom

grupparbete får alla komma tilltals, alla kommer till sin rätt och de kan jag se som en vinst, det positiva med grupparbete”.

Intervjuperson 2 och 3 har liknande tankar, intervjuperson 2 anser att arbete i grupp är ett bra arbetssätt. Hen poängterar att hen är positiv till att eleverna samarbetar med varandra och menar att den svaga lär sig av den som är mer kunnig. Hen säger:”Genom samarbete sker utveckling, både den svaga och den starka eleven utvecklas i grupp.” Intervjuperson 3 berättar att resultaten av ett arbete kan bli bättre om eleverna samarbetar. Vid samarbete kan eleverna hjälpas åt och delge sina kunskaper och erfarenheter, vilket i sin tur påverkar grupparbetet positivt. Intervjuperson 4 nämner likt intervjuperson 1 Vygotskij och hans teorier och menar att hen ser många positiva faktorer med grupparbeten. Hen säger: ”Fördelarna är att man lär av varandra, och jobbar man i mindre grupper så kan alla få komma till tals, man lär sig samarbeta, man stärker gruppen, genom att få jobba tillsammans kommer man närmare varandra”.

25

Intervjuperson 4 anser att eleverna lär sig av varandra när de befinner sig i grupper. Hen hävdar att i helklass så är det svårt för eleverna att samspela och ta del av varandras kunskaper. Grupparbete underlättar detta, och gör det möjligt för alla elever att komma till tals. Hen säger även att samarbetet som sker inom gruppen kan leda till att eleverna får en starkare relation till varandra. Hen poängterar även att de tränar turtagning i förskoleklassen genom grupparbeten, det blir effektivt när det tränas i mindre grupper säger hen. Med

turtagning så tränar man att lyssna på den som pratar och vänta på sin tur. ”Turtagning ingår i allt vi gör, det handlar ju om att tal, så turtagning är ju jätteviktig för barnen att de kan, och även respekten sinsemellan så det är ju jättemycket jag tycker att man kan träna när man arbetar i grupper”.

6.3 Nackdelar med grupparbete

Intervjuperson 1 säger att det kan finnas nackdelar med grupparbete. Hen uttrycker det såhär: ”Den negativa sidan är att man måste hela tiden se upp så de inte är någon som åker och som intar viloläge, och de e ju nackdelen med grupparbeten”. En eller flera personer i en grupp kan förlita sig på att de andra i gruppen utför uppgiften. Hen säger att man som lärare bör vara uppmärksam, och se till så att alla elever arbetar och bidrar med något för att främja gruppen. Intervjuperson 2 och 4 har samma åsikt som intervjuperson 1, intervjuperson 2 menar att nackdelen är att läraren måste ha konstant koll på att eleverna arbetar. Hen säger: ”Jag som lärare har ögonen öppna hela tiden för att se vad eleverna presterar”. Hen menar att detta är viktigt för alla elever ska arbeta, men det är även viktigt säger hen för att se vilken nivå eleverna ligger på. Vem åstadkommer vad i gruppen, det är viktigt för läraren att veta för att kunna avgöra vilken nivå eleverna ligger på. Intervjuperson 4 menar att det kan hända att en elev tar för mycket plats i gruppen, och att alla elever inte får chansen framföra sina åsikter då brister demokratin i gruppen. Hen menar även att en nackdel kan vara att läraren måste vara med och styra upp om grupperna inte fungerar. En del grupper behöver uppsikt hela tiden, vilket blir svårt eftersom att läraren behöver gå runt till alla grupper.

Intervjuperson 1 poängterar även att läraren skall vara uppmärksam vid indelningen av grupper, om eleverna får välja grupper själva så kan det hända att någon elev blir utesluten. Det kan bli känsligt för en del elever som inte har någon att arbete med om de får välja själva. Därför tycker hen att läraren bör dela in eleverna i grupp, det kan man göra genom att lotta eller bara slumpmässigt välja. Detta är något som hen valt att göra gör att undvika att någon

26

känner sig utanför. Intervjuperson 3 menar att nackdelen med grupparbete är att eleverna i gruppen blir oense vilket kan leda till att de tappar fokus på uppgiften som skall göras. Hen säger att ”Alla elever har olika åsikter och det är inte alltid som de lyckas komma överens”. Hen nämner även att det kan bli komplikationer när eleverna ska dela upp arbetet mellan sig. Det kan finnas flera elever som vill utföra samma uppgift inom gruppen och som inte lyckas komma överens om vem som skall göra vad.

6.4 Nyanlända elever

6.4.1 Interaktion med hjälp av grupparbeten

Intervjuperson 1 beskriver hur en nyanländ elev utvecklats både kunskapsmässigt och språkmässigt under en mycket kort period med hjälp av grupparbeten. Eleven har fått

undervisning i smågrupper utanför klassen för att få särskilt stöd, och även fått undervisning i grupp inom klassens ram med elever som ligger på en högre nivå. Eleven har även varit i stora undervisningsgrupper där han har fått lyssna på skolspråket. Idag har eleven kommit mycket långt i sitt lärande tack vare interaktionen som han fått med hjälp av grupparbeten. Hen säger: ” Han har varit i klassen och inom klassens ram i grupparbeten och idag just denna dag som du intervjuar mig har han skrivit ett prov om Sveriges landskap och fått fullpott”. Har han utfört provet på samma sätt som de andra eleverna i klassen. Hen hävdar dock att eleven haft en oerhörd stark drivkraft. Interjuperson1 tycker att nyanlända elever i de yngre årskurserna som 1-3 bör komma in i klassen utan att först behöva gå i förberedelseklass. Hen anser att med hjälp av grupparbeten i klassrummet och utanför så räcker det för att eleverna ska utvecklas. Hen menar att eleven som hade kommit långt i sitt lärande, gjorde det eftersom att han var tvungen att använda det svenska språket. Han befann sig i ett klassrum där hans enda val var att prata svenska. Hen menar att eleverna utvecklas snabbare på det viset än om de skulle börja i en förberedelseklass där de har chansen att tala sitt modersmål med de andra eleverna.

Intervjuperson 2 håller med om att grupparbete är med bra metod även för de nyanlända eleverna men hen anser att eleverna behöver gå i en förberedelseklass innan de placeras i klassrummet. De behöver få grundkunskaper innan de kan samarbete med andra elever i grupp. Hen säger att ”jag har sett förvirrade elever i ett klassrum, de vill ut och arbeta i en trygg miljö som de känner sig mer bekväma i, och jag tror att det är förberedelseklassen”.

27

Intervjuperson 1 säger att det inte funkar att hoppa över förberedelseklassen i alla lägen, utan det är något som läraren, studiehandledaren måste komma överens med tillsamman.

Intervjuperson 3 och 4 har positiva erfarenheter av att nyanlända integreras i grupper med de andra eleverna o klassen. Intervjuperson 4 nämner att eleverna i klassen är mycket duktiga på att välkomna nyanlända. Hen säger: ” På förskolan så handlar det mycket om lek så det är inte som skolan, våra barn är oerhört välkomnande”. Eleverna är mycket hjälpsamma, hen säger att de påverkas av lärarnas agerande. Hen menar att eleverna ser hur lärarnas bemötande är mot de nyanlända eleverna, och gör efter det. Det är vi om skapar riktlinjerna säger hen. När det kommer till kommunikationen så säger intervjuperson 4 att de använt sig av ett program som heter Symwriter, programmet visar symboler efter varje ord som skrivs. Det har hjälpt och underlättat för de nyanlända eleverna att hänga med i undervisningen. Sedan har de använt teckenspråk vid vissa tillfällen för att underlätta förståelsen för de nyanlända eleverna.

28

7. Diskussion och slutsats

I detta kapitel kommer jag att diskutera lärarnas synpunkter och åsikter i förhållande till forskning och litteratur.

Alla lärare som jag intervjuade var positiva till att använda grupparbete. De ansåg att eleverna lärde sig av varandra genom detta arbetssätt. Detta stämmer med Dysthe (2003) som hävdar att elever bör placeras i grupp tillsammans oberoende av var de ligger i sitt lärande. Hon anser att elever som har de svårt i skolan skall inkluderas med de elever som kommit längre i

lärandet. Genom integrering kan eleven som kommit längre i sitt lärande, dela med sig av sin kunskap till den elev som är svagare. Hajer och Meestringa (2014) menar att det inte enbart är den svage eleven som gynnas av grupparbeten utan den starke eleven stimuleras av att känna sig duktig. Det står även i skolverket att eleverna bör lära och arbete självständigt men även i grupp (Skolverket 2011).

Intervjuperson 2 konstaterar att när eleverna arbetar med temaarbeten i grupp så känner hen att eleverna är mycket engagerade, de ville alla åstadkomma något bra för att sedan kunna redovisa det för de andra i klassen. Hen ser hur alla bidrar med något för att gynna gruppen. Samma sak anser Stenaasen och Sletta (2002) som beskriver att undervisningen blir mer intressant när man delar in eleverna i mindre grupper. Eleverna i gruppen är beroende av varandra för att lyckas vilket leder till större engagemang. De uppmuntrar varandra för att nå ett bra resultat. Intervjuperson 3 och 4 anser att grupparbete kan leda till interaktion för de nyanlända eleverna. Intervjuperson 4 säger att genom samarbete och grupplekar kommer de nyanlända lättare i in gruppen.

Intervjuperson 1 nämner att lärarna bör vara uppmärksamma på de elever som inte gör något i gruppen och förlitar sig på de andra. Detta belyser Stymne (1992) om i sin studie där han skriver om svårigheterna med att få alla i gruppen att ta ansvar. Ofta är det en eller några elever som får göra arbetet. Detta nämnde lärarna som nackdelen med grupparbete. Alla fyra hävdade att det kan hända att någon elev i gruppen tar mer ansvar, vilket även betyder att en del elever inte är lika aktiva i grupparbetet. Intervjuperson 4 menar att lärarna bör

uppmärksamma de elever som tar för mycket plats i gruppen. Det kan leda till att några elever inte får chansen att framföra sina åsikter och då brister demokratin i gruppen.

29

En annan svårighet som Stymne (1992) nämner är samarbetet mellan eleverna. Han har erfarenhet av att eleverna kan få en gruppuppgift som de istället fördelar och arbetar individuellt med och som de sedan sammanställer med varandra mot slutet av

grupparbetstiden. Där poängterar lärarna vikten av att förklara innebörden av grupparbete, intervjuperson 4 berättar att man bör göra det i tidig ålder. Hen nämner att man kan börja med enkla lekar för att åstadkomma interaktion mellan eleverna. Sedan kan man utveckla

övningarna till mer avancerade uppgifter.

Intervjuperson 3 nämner att grupparbete tränar eleverna till att arbeta på ett demokratiskt sätt. Hen syftar på turtagning och menar att eleverna där lär sig att lyssna, kommunicera och respektera varandra. Intervjuperson 3 nämner även att grupparbete kan stärka samhörigheten mellan eleverna. Hen nämner de nyanlända eleverna och menar att grupparbete kan leda till interaktion. Ojala (2016) har liknande tankar då hen uttrycker att undervisningen bör innefatta dialog och kommunikation i mindre grupper, för att elevernas röster och tankar ska bli hörda.

För att grupparbetet ska fungera och främja alla elever beskriver lärarna att det är viktigt att varje elev får en roll i arbetet. Intervjuperson 1 säger att alla elever ska få komma till tals, och man ska ta vara på alla elevers förmågor. Det hen säger kan kopplas till Hajer och Meestringa (2014) som menar att man bör ta vara på varje individs förmåga, de hävdar att alla elever i en grupp bör erhålla en roll för att känna sig betydelsefulla. Läraren bör ha kunskaper om gruppdynamik och grupprocesser och vara medveten om vilka elever som kan placeras med varandra för att åstadkomma en fungerande grupper. Alla lärare som intervjuades betonade vikten av att läraren är uppmärksam till att alla elever är delaktiga. Intervjuperson 2 och 4 belyser att lärarna bör hålla koll på att grupperna fungerar.

Detta kan koppas samman till Granström (2007) som poängterar vikten av att lärarna erhåller rätt kunskap om grupprocesser och gruppdynamik. Han hävdar att lärarnas ledarskap bör grunda sig på kunskap för att grupperna ska fungera. Han belyser att lärarnas ledarskap är avgörande för eleverna och deras prestationer i grupp. Granström (2003, 2007)

uppmärksammar att lärarna kan utesluta arbetsmetoden om de inte bär på rätt kunskap och om de inte känner sig säkra. Intervjuperson 2 berättar att läraren har en avgörande roll för att grupparbete ska fungera och menar att kunskapen om grupprocesser är viktig.

30

Intervjuperson 4 säger att läraren vid vissa tillfällen måste gå in och styra för att gruppen skall fungera. Intervjuperson 2 nämner att hen ibland kan avbryta ett grupparbete om hen anser att det inte gynnar eleverna. Alla lärare hävdar att det krävs mycket planering för att ett

grupparbete skall fungera. Lärarna menar att tydlighet är en viktig faktor för att grupparbete skall fungera. Eleverna måste veta vad de ska göra och hur man gör det. Intervjuperson 1 säger att om man ska arbeta med beskrivande texter så är det viktigt att eleverna vet hur man skriver en beskrivande text. Läraren har en avgörande roll för att grupparbetet ska fungera.

Även Ojala (2016) poängterar vikten av att läraren intar ledarskapsrollen och menar att läraren bör bestämma grupper och platser för att exkludera mobbning och utanförskap. Hon nämner även att läraren bör ha kunskap om det sociokulturella perspektivet när eleverna arbetar i grupp. Nyanlända eleverna är i behov av det sociala sammanhanget och grupparbeten är en bra metod. Intervjuperson 1 beskriver hur en nyanländ elev utvecklats både

kunskapsmässigt och språkmässigt under en mycket kort period med hjälp av grupparbeten. Hen säger att hen haft en elev som arbetat i grupper, både i klassen med sina klasskamrater och utanför klassen i en specialgrupp för att få extra stöd. Hen säger att hen sett stora framsteg för denna elev, han kan utföra prov i SO likt de andra klasskamraterna. Hen poängterar att det har hjälpt att denna elev inte varit i en förberedelseklass. Hen menar att språket utvecklas snabbare om eleven kommer in i ett vanligt klassrum där hen ”tvingas” använda det svenska språket.

Detta skiljer sig från Ojalas (2016) erfarenheter, hon menar att förberedelseklassen är en trygg start för de nyanlända eleverna. De känner samhörighet i de små grupper som de undervisas i, där det finns andra elever som befinner sig i samma situation. Stämningen i gruppen brukar vara trygg vilket resulterar i att eleverna vågar mer trots sitt begränsade språk. Hon nämner även att det brukar förekommer mycket interaktion mellan eleverna och mellan läraren och eleverna i smågrupperna i förberedelseklassen. Läraren som befinner sig i förberedelseklassen brukar vara lärare i svenska som andraspråk, sedan brukar det även finnas

studiehandledningen som stöd.

Intervjuperson 2 instämmer i det Ojala (2016) säger och hävdar att de nyanlända eleverna bör gå i förberedelseklass innan de placeras i grupper med sina klasskamrater. Hen menar att de är i behov av en grundkunskap innan de kan undervisas i en vanlig klass. Enligt skolverket får inte nyanlända elever längre gå i förberedelseklassen på heltid (Skolverket 2016a).

31

Kritik av metod

Jag har valt att intervjua lärare som undervisar elever i årskurs F-3. Efter min intervju med förskolläraren kom jag fram till att hen inte kan besvara alla mina frågor. På förskolan arbetar de inte med ämnet SO på samma sätt som de gör i årskurs 1-3. Intervjuperson 4 berättar att de genom lek försöker koppla in olika ämnen. Sedan så ställer jag även frågor som gäller

nyanlända elever. Enligt skolverket räknas inte elever i förskolan som nyanlända elever. Därför var det svårt för mig att avgöra om jag skulle ha med förskolelärarens erfarenheter av nyanlända elever. Intervjuperson 4 som arbetade inom förskoleklassen har dock en del erfarenheter av nyanlända, då hen ibland kan hoppa in i högre årkurser för att hjälpa till och där har hon arbetat med nyanlända elever.

Eftersom detta är ett nytt koncept i den svenska skolan så har inte alla lärare lika mycket erfarenheter av nyanlända elever. En del lärare kan dela med sig av mycket erfarenheter av nyanlända elever och hur man kan skapa interaktion genom grupparbete. Andra lärare har inte lika mycket erfarenhet och menar att de endast kommit i kontakt med några få nyanlända elever. Jag är medveten om att mycket beror på vilka skolor och områden man vänder sig till. En del skolor i Malmö har mer nyanlända elever än andra. Jag kan därmed säga att jag inte fick ut lika mycket av alla läraren när de gäller nyanlända elever. Intervjuperson 1 och 2 hade mer erfarenheter om nyanlända elever än intervjuperson 3 och 4. Detta resulterade till att jag inte har så mycket i resultatdelen om nyanlända som jag hade önskat.

Fortsatt forskning

Efter denna studie så känner jag att man behöver forska mer om nyanlända elever. Jag är intresserad av att veta mer om förberedelseklasser och hur det fungerar, för att undersöka om eleverna är i behov av att gå i förberedelseklass eller inte. Jag önskar veta mer om hur man kartlägger nyanlända elever för att sedan kunna ge dem det stöd som de behöver. Jag vill även veta mer om hur man kan arbeta för att integrera de nyanlända eleverna i skolan. I Sverige idag har vi fått in en hel del nyanlända elever i skolan och det är en utmaning för lärarna att kunna stimulera dessa elever, vars erfarenhet, utbildning och bakgrund inte är så tydlig. Det krävs mycket kunskap och erfarenhet som jag önskar finna mer forskning om.

32

Referenser

Aspers, Patrik (2011). Etnografiska metoder: att förstå och förklara samtiden. 2., [uppdaterade och utökade] uppl. Malmö: Liber

Denscombe, Martyn (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

Dysthe, Olga (red.) (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur

Gibbons, Pauline (2006). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande

arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. 1. uppl. Uppsala: Hallgren &

Fallgren

Granström, Kjell (2006). Dynamik i arbetsgrupper: om grupprocesser på arbetet. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Granström, Kjell (2007). Ledarskap i klassrummet i Granström Kjell (red.) Forskning om

lärares arbete i klassrummet. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. S. 13-32.

Granström, Kjell & Einarsson, Charlotta (1995). Forskning om liv och arbete i svenska

klassrum: en översikt. Stockholm: Statens skolverk

Hajer, Maaike & Meestringa, Theun (2014). Språkinriktad undervisning: en handbok. 2. uppl. Stockholm: Hallgren & Fallgren

Imsen, Gunn (2006). Elevens värld: introduktion till pedagogisk psykologi. 4., rev. uppl. Lund: Studentlitteratur

Johnson, D. W., Johnson, R. T. & Smith, K. (2007). The state of cooperative learning in postsecondary and professional settings. Educational Psychology Review, 19, 15-29. Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur Lahdenperä, Pirjo & Sundgren, Eva (red.) (2016). Skolans möte med nyanlända. Första upplagan Stockholm: Liber

Ojala, Tiia (2016). Mötet med nyanlända: vägen till en framgångsrik skolgång. 1. uppl. Stockholm: Gothia fortbildning

Partanen, Petri (2007). Från Vygotskij till lärande samtal. 1. uppl. Stockholm: Bonnier utbildning

Repstad, Pål (2007). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. 4., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Rosengren, Karl Erik & Arvidson, Peter (2002). Sociologisk metodik. 5., [omarb. och utök.] uppl. Malmö: Liber

33

Severin. Roland (2006). ”Det lärande samtalet” i red Almius, Tore et al Erfarande och

synvändor En artikelsamling om de samhällsorienterande ämnenas didaktik, IPD-rapport nr

2006:03, Göteborgs universitet

Hämtad: http://www.ipd.gu.se/digitalAssets/1300/1300023_06_03.pdf (2017-02-). Skolverket (2016a). Allmänna råd med kommentarer: utbildning för nyanlända elever. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stensaasen, Svein & Sletta, Olav (2000). Grupprocesser: om inlärning och samarbete i

grupper. 2. utg. Stockholm: Natur och kultur

Stymne, Ingrid (1992). The structure of work: analyzing interaction in small task groups. Diss. (sammanfattning) Stockholm : Univ.

Säljö, Roger & Linderoth, Jonas (red.) (2002). Utm@ningar och e-frestelser: IT och skolans

lärkultur. Stockholm: Prisma

Watt Boolsen, Merete (2007). Kvalitativa analyser: [forskningsprocess, människa, samhälle]. 1. uppl. Malmö: Gleerup

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning.

Hämtad: http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf

34

Bilaga 1

Intervjufrågor

Bakgrund

- Kan du berätta om din utbildning/utbildningar?

- Hur lång erfarenhet har du som lärare och vad har du undervisat i?

Arbete i grupp

- Vad har du för erfarenheter av att eleverna får arbeta i grupp? - Vilka för respektive nackdelar har du stött på?

- Hur mycket har du använt dig av detta arbetssätt i SO ämnet?

- Vilka uppgifter inom SO ämnet tycker du lämpar sig för arbete i grupp? Ge exempel - Vilka faktorer är viktiga om man skulle vilja arbeta med elever i grupp, krävs det

någon särskild planering?

- Vad brukar eleverna tycka om att arbeta i grupp, något särskilt de tycker mer eller

mindre om?

- Har du märkt att elevernas insatser påverkats av att arbeta i grupp? Blivit bättre eller

sämre?

- Blir resultaten bättre eller sämre när eleverna samarbetar? Varför tror du det blir så? - Hur skulle en bra miljö se ut för att underlätta arbete i grupp? Hur har ni det i ert

klassrum, är dessa faktorer försäkrade?

- Vilka kunskaper har du om gruppdynamik och hur planerar du för att grupparbetet ska

fungera på ett demokratiskt sätt?

Nyanlända elever

-

- Kan det uppstå komplikationer på grund av att de inte behärskar språket lika bra som

de andra eleverna? Vad är då dessa?

- Hur mycket har du samarbetat med modersmålsläraren? Hur har det varit?

- På vilket sätt gynnas nyanländas lärande om olika ämnesbegrepp inom So-ämnet av

arbete i grupp?

Avslutande fråga

- Är det något du skulle vilja lägga till?