Unga kvinnor - unga attityder

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Individ och Samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

Unga kvinnor - unga attityder

- en studie om unga kvinnors attityd gentemot arbete och arbetsliv

Young women - young attitudes

- a study about young women’s attitude towards work and work life

Jeanette Ekberg

Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp

Datum för slutseminarium 2008-11-10 Examinator: Therese Vincenti Malmgren Handledare: Bodil Wesén

Förord

Jag vill tacka min familj, min make, mina barn, mina föräldrar och bröder för att ni har stöttat och stått ut med mig under dessa veckor. Jag vill även tacka er för att ni osvikligt har stått vid min sida och hela tiden trott på mig även när mitt självförtroende har sjunkigt. Ni betyder så mycket!

Jag vill även tacka mina vänner, för erat stöd och era uppmuntrande ord, det har betytt mycket för mig och ni betyder mycket ni också.

Sist vill jag tacka min handledare Bodil Wesén för våra trevliga stunder, för din uppmuntran och ditt stöd, utan dig hade jag varit vilse!!

Tack alla!

Malmö, oktober 2008 Jeanette

Sammanfattning

Arbete och arbetsliv är ofta en stor del av en individs liv. Det finns olika anledningar till varför vi arbetar men jag tror att för de flesta betyder arbetet mer än en källa till inkomst. I den individualistiska syn som sägs råda idag strävar individen att förverkliga sig själv, frågan är om detta innebär att synen på arbete ändrats.

Syftet med mitt arbete är att få en inblick i unga kvinnors attityd till arbete och arbetsliv och därigenom försöka få en förståelse om vad som kommer att behövas och förväntas av studie- och yrkesvägledare i framtiden för att matcha dessa behov.

I mitt arbete utgick jag från följande frågeställningar: • Hur ser dagens unga kvinnor på arbetet? • Vilken anställning vill unga kvinnor ha?

•Vad kommer att krävas av studie- och yrkesvägledare?

Jag tyckte också det var viktigt att ta reda på hur de unga kvinnorna uppfattar studie- och yrkesvägledningen samt vad de förväntar sig, för att ta reda på vad som kan förväntas i den framtida studie- och yrkesvägledningen.

Jag valde att göra en kvalitativ undersökning för att på det viset få ta del av respondenternas tankar och funderingar. Jag intervjuade 5 unga kvinnor i åldern 20-28 år. Resultatet av denna undersökning visar att unga kvinnor rankar trevliga arbetskamrater högt och trivsel värderas många gånger högre än lönen. Vidare anser unga kvinnor att en fast anställning är något att sträva efter, för att den ger trygghet men att de även kan se fördelar i andra tillfälliga anställningar.

Det framkom också att studie- och yrkesvägledning är något som behövs, som respondenterna varit nöjda med även om de inte anser sig fått så mycket av det i skolan.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 INLEDNING

1

1.1 Syfte och problemformulering

2

1.2 Avgränsningar och preciserade frågor

2

1.3 Begreppsdefinition

3

2

TIDIGARE FORSKNING OCH TEORETISKA PERSPEKTIV

5

2.1 Individualisering

5

2.2 Attityd

6

2.3 Attityder till arbete och arbetets betydelse

8

2.4 Självidentitet och reflexivitet

9

2.5 Flexibilitet och anställningsformer

10

2.6 Studie- och yrkesvägledning

11

3 METOD

13

3.1 Val av metod

13

3.2 Urval

13

3.3 Intervjuguide

14

3.4 Genomförande av kvalitativa intervjuer

15

3.5 Forskningsetiska principer

15

4 RESULTAT

16

4.1 Beskrivning av respondenterna

16

4.2 Attityder till arbete och arbetets betydelse

16

4.3 Betydelsen av anställningsform

19

4.4 Studie- och yrkesvägledning

20

5 ANALYS OCH DISKUSSION

23

5.1 Attityder till arbete och arbetets betydelse

23

5.2 Betydelse av anställningsform

25

5.3 Studie- och yrkesvägledning

26

6 SLUTDISKUSSION

28

KÄLLHÄNVISNINGAR

30

1. Inledning

Jag går nu femte och näst sista terminen på studie- och yrkesvägledarprogrammet. Under alla terminer har vi läst och diskuterat om arbete, arbetets betydelse samt hur världen har krympt och ändrats på grund av globaliseringen. Dagens samhälle präglas av snabbhet och krympta avstånd och även snabba förändringar såväl ekonomiska, sociala som kulturella. Trots globalisering och snabba förändringar är det fortfarande ändå få förunnat att klara sin vardag utan en inkomst och så har det varit i alla tider. Dagens unga följer inte dock inte längre i sina föräldrars fotspår när det gäller yrke och arbete utan kan och väljer från vad det verkar som en gränslös marknad när det gäller utbildning och yrke. Dagens samhälle präglas också av ett enormt informationsflöde och höga krav, vi tycks också mer och mer fokusera på oss själva och vårt självförverkligande Den snabba utvecklingen har också inneburit att det antas att individer i framtiden inte kommer att ha samma arbete i längre perioder under sitt liv som många av deras föräldrar och deras far- och morföräldrar hade utan man kommer att byta arbete eller arbetsuppgifter upp till tio gånger eller mer under sin arbetsföra ålder (Sennet 2000, s. 32).

Från samhälle och näringsliv ställs också krav på en flexiblare arbetsmarknad och man menar att den fasta anställningen är på väg att försvinna och ersättas av lösare anställningsformer. För många individer är ett arbete mycket mer än en källa till inkomst, för många är arbetet en bekräftelse på att man duger och att man är behövd. Hur ställer man då sig till att byta arbete eller arbetsuppgifter?

Trots ett modernt samhälle läser vi fortfarande att kvinnor är underordnade männen i dagens postmoderna samhälle, detta visar sig inte minst i statistiken där männen oftare har högre löner och högre positioner i arbetslivet än kvinnorna (Bohlin red. 2003, s.10). Samtidigt som man också kan läsa att det är just i det postmoderna samhället som kvinnorna äntligen kan bli jämlika med männen. Det är här i det postmoderna samhället som kvinnornas förmågor till flexibilitet, social kompetens, samarbetsförmåga, men också konsten att värna om sina medmänniskor och skapa relationer blir viktigt (Fürth 2002, s.41).

Med en framtid som är fylld av val och valmöjligheter ökar behovet av någon som kan vägleda och hjälpa individen at sortera och bringa ordning i sina funderingar och tankar. Det blir viktigt att veta hur unga kvinnor tänker och resonerar kring arbete och arbetsliv för att i framtiden kunna vägleda dem till rätt utbildning och arbete. Redan idag består livet av en mängd val och valmöjligheter och jag menar att genom att förstå och ha vetskap om vad unga kvinnor tycker är viktigt får jag en ökad förståelse och genom den ökade förståelsen kan jag också hjälpa unga och stödja dem i deras val och kanske på så sätt minska andelen felval.

1.1 Syfte och problemformulering

Syftet med mitt arbete är att få en inblick i en mindre grupp unga kvinnors attityd till arbete och arbetsliv och därigenom få en förståelse för vad som kommer att förväntas och behövas av studie- och yrkesvägledare för att matcha de unga kvinnornas behov i framtiden.

1.2 Avgränsningar och preciserade frågor

Jag har i min studie valt att titta på gruppen unga kvinnor. Kvinnorna är mellan 20 och 28 år. Det som gör det intressant att studera denna grupp även om det i denna studie begränsas till deras syn på arbete och arbetets betydelse är att dagens unga har till stor del vuxit upp i en globaliserad värld, där hemmamamman ersatts av dagmamma och daghem med olika internationella inslag. För de unga kvinnorna har det blivit en självklarhet och rättighet att kunna ifrågasätta. Det är också en grupp som är mer berest än tidigare generationer och som i mycket större utsträckning haft klasskamrater som kommer från andra länder. Många av dagens unga har också i större utsträckning upplevt skilsmässor antingen genom att deras egna föräldrar valt att gå skilda väger eller genom nära kompisars föräldrar valt att skiljas (Fürth 2002, s. 14). Det är med andra ord en generation som trots låg ålder redan är fulla av livserfarenhet.

• Hur ser dagens unga kvinnor på arbetet? Vilken typ av anställning vill unga kvinnor ha?

1.4 Begreppsdefinition

Jag har använt mig av vissa begrepp som jag här väljer att förtydliga då dessa kan betyda olika för olika personer beroende på förförståelse.

1.4.1 Ungdom

Ungdom är den period då man fortfarande är ung men inte längre barn och ofta förknippas denna period med tonåren. (Wikipedia, 2008-10-15, ungdom) På senare tid, framför allt under 1990-talet tycks denna period ha förlängts och man räknas idag som ungdom ända tills man är ca 30 år. Denna förlängda ungdomstid beror på att ungdomar idag kommer senare in i vuxenlivet. Man studerar idag längre och kommer på så vis senare in på arbetsmarknaden och bostadsmarkanden, men även familjebildandet är idag senarelagt (Barn- och ungdomsdelegationen, 1998).

1.4.2 Attityd till arbete

Med attityd menar jag här individens värdering av arbete, vad de anser är viktiga egenskaper i ett arbete. Värderingar är högst personliga och börjar formas i den socialiseringsprocess som börjar redan i tidig spädbarnsålder för att sedan pågå hela livet (Ungdomsstyrelsen 2004)

1.4.3 Individualism

Globaliseringen förknippas ofta med förändringar inom ekonomi, handel, produktion och kommunikation men även förändringar i den privata sfären är en följd av globaliseringen. Vårt personliga liv har ändrats på grund av globaliseringen genom att det samhälle vi lever i har förändrats. Exempel på sådana förändringar är familjens roll, könsroller, sexualitet, personlig identitet, samspel med andra människor och inställningar till arbete. Förr utövade traditioner och seder ett starkt inflytande på utformningen av det personliga livet, idag konstruerar individen själv aktivt sitt liv och sina val. Traditioner och etablerade värderingars makt minskar, de traditionella referensramarna för identiteten upplöses och nya skapas och utvecklas. Detta innebär att vi ständigt måste reagera och anpassa oss efter en föränderlig omgivning, dvs. att skapa och omskapa vår identitet och självbild (Giddens & Griffiths 2007, s. 75).

1.4.4 Flexibilitet

Bengt Furåker, professor i sociologi vid Göteborgs universitet skriver att begreppet flexibilitet är mer komplext än vad som oftast framgår i arbetsmarknadsdebatten.

En allvarlig brist menar Furåker, är att begreppet använts utan närmare precisering, vilket gjort att man talat om mycket olika företeelser (Furåker 2005, s. 141). Furåker menar att det dock finns några begrepp som är synonyma med flexibilitet och det är

arbetskraftens rörlighet, ett annat begrepp är löneböjlighet som vi idag nog närmast

kallar löneflexibilitet. En annan definition på flexibilitet är ”förmåga till anpassning efter förändring” (a.a., s. 144).

En annan aspekt på flexibilitet är vilken typ av flexibilitet vi syftar på, eller vem som ska vara flexibel. Ofta är det de anställda individernas flexibilitet, dvs. deras beredskap för anpassning vad gäller lön, arbetstider, arbetsuppgifter och utbildning. Det kan dock också gälla arbetsplatsen eller företagets förmåga att anpassa sin verksamhet efter de förändringar som inträffar (a.a., s. 145).

2. Tidigare forskning och teoretiska perspektiv.

I detta kapitel tar jag upp tidigare forskning och de teorier som jag sedan kommer att använda för att analysera mina resultat. Jag börjar med lite historik för att sedan gå över till arbetes värde och attityder till arbete, sist tar jag upp diskussionen och forskningen om flexibilitet och anställningsformer.

2.1 Individualisering

För att kunna förstå dagens unga generation hur de tänker och agerar har jag tagit hjälp av en rad teoretiker som studerat och analyserat det moderna samhället och den moderna individen. De tre som jag bl.a. valt är Ulrich Beck, Anthony Giddens och Zygmunt Bauman. Det finns mer litteratur och fler teoretiker, men dessa har jag stött på under min utbildning och därför känns de lite bekanta (Beck 2000; Giddens & Griffiths 2007; Bauman 2000, 2002).

Ulrich Beck är en tysk sociolog som tar avstånd från postmodernismen, istället menar Beck att vi rör oss mot en fas som han kallar ”den andra moderniteten”. Beck har en tes att vi idag bevittnar en förändring i samhället där människan kommer att frigöras ur industrisamhällets former, dvs. frigöras från klass, skikt, familj och könsroller. Detta sker på samma sätt anser Beck som när individen släpptes ut i samhället från kyrkan under reformationen (Beck 2000, s. 119). Denna förändring har medfört att samhället har individualiserats, vilket innebär att vi tagit en inriktning där enskilda individers självständiga och rationella tänkande värderas mer än traditionell auktoritet. Beck menar vidare att industrisamhället ersätts av ett ”risksamhälle” och att riskhantering är den främsta egenskapen i det globala samhället. För att kunna överleva i det gamla industrisamhället var det enligt Beck viktigt att kunna förhindra den materiella nöden och den sociala degraderingen (Beck 2000, s. 105). Idag har vi förhållandevis hög materiell standard men framförallt ett väl utvecklat socialförsäkringssystem, vilket i sin tur leder till att vi idag har andra värderingar och attityder till arbete.

Individualiseringens värdesystem innerhåller ansatser till en ny etik som bygger på principen att man har skyldigheter gentemot sig själv. Detta har gjort att de

konventionella symbolerna för framgång inte längre är nog, nu finns ett behov att finna sig själv och bli bekräftad och även att stilla en längtan av ett ”innehållsrikt liv” (Beck 2000, s.159).

För att följa och mäta människors värderingar finns ett internationellt system som kallas World Value Survey, även också kallad Inglehart Map. Inom begreppet individualisering skiljer World Value Survey på två dimensioner, en gäller traditionell kontra sekulär-rationell auktoritet och den andra dimensionen gäller inriktning på överlevnad och materiella förhållanden kontra individuellt självförverkligande. I 1990 års översikt ingick ett knappt 100-tal länder och i Sverige dominerade den sekulära-rationella auktoriteten, vilket innebär att personer i allmänhet har en ifrågasättande attityd och anser att den enskilde kan göra egna rationella bedömningar. Även värderingar knutna till självförverkligande låg i topp i Sverige. I denna undersökning visar det sig att i Sverige mer än i något annat land representerar extremen i båda dimensionerna, vilket gör att vi i Sverige mer än i något annat land utgår från sekulär-rationell auktoritet och betonar individuellt välbefinnande och självförvekligande. (World Value Survey, 2008-10-21)

2.2 Attityd

Attityd kan ses som psykologiska föreställningar hos en individ, vad hon tycker, tänker och känner inför sin omvärld. En vanlig definition är att det handlar om att tankemässigt och känslomässigt placera människor, händelser och föremål på en värderingsskala (Karlsson 2001, s. 496).

Attityder fyller några viktiga funktioner för oss, Angelöw nämner fyra stycken i sin bok och refererar till forskaren D Katz. (Angelöw & Jonsson 2000, s. 172, Bohlin red. 2003, s. 20)

- Attityder hjälper oss att förstå den verklighet vi lever i genom att strukturera alla de sinnesintryck som vi utsätts för dagligen och därigenom hjälpa oss hur vi ska tolka dagliga händelser.

- Attityder bidrar också till att tillfredställa våra behov samt hjälper oss att nå våra mål. Tidigare erfarenheter har lärt oss vilka företeelser som uppskattas respektive bestraffas, dvs. dessa attityder har lärt oss att sträva efter belöningar och att undvika bestraffningar.

- Attityder hjälper oss också att försvara vår självkänsla, stärka vårt självförtroende samt försvara oss mot kritik genom att vi intar olika attityder i syfte att dölja eller försvara oss mot händelser och situationer som vi tycker är obehagliga eller pinsamma.

- Slutligen så hjälper våra attityder oss att uttrycka våra värderingar, de hjälper oss att tala om för världen vem vi är, vad vi gillar och inte gillar men också vilka värderingar vi har mot andra människor och sociala företeelser

Den socialiseringsprocess som formar attityder och värderingar börjar redan i spädbarnsåldern för att sedan pågå hela livet. Under barnaåren är det främst familjen som påverkar medan i ungdomsåren och senare i det vuxna livet är det förutom familjen även kamratgruppen, skolan och yrkeslivet och dessutom media som är de stora påverkningsfaktorerna (Ungdomsstyrelsen 2004, Karlsson 2001, s. 500).

Vi kan dock inte förutse en individs beteende även om vi känner till individens attityder, detta på grund av att individen inte alltid handlar i enlighet med sin attityd. Anledningen till att inte alltid vårt beteende följer våra attityder kan bero på bl.a. tidsbrist, materiella bekvämligheter, rädsla att handla eller gå emot gruppens åsikter eller undvika negativa konsekvenser. Även betydelsen och därmed hur betydelsefulla attityderna är för oss inverkar på vårt beteende. Det är inte heller alltid som våra attityder grundar sig på våra egna erfarenheter och dessa attityder ter sig lättare att gå emot (Angelöw & Jonsson 2000, s. 173). Attityder ändras också med åren, genom att vi blir äldre och får nya erfarenheter påverkas våra attityder, även samhällsförändringen bidrar till att förändra våra attityder (Bohlin red. 2003, s.23).

2.3 Attityder till arbete och arbetets betydelse

Att välja yrke och utbildning har nog aldrig varit svårare än vad det är idag. Det finns ett rikt utbud av utbildningar men framför allt är det nog samhällets snabba svängningar som gör det svårt att veta vad man ska välja (Ungdomsstyrelsen 2004). Dessutom är en högre utbildning inte längre en garanti för ett arbete men samtidigt så ter sig arbetsmarknaden sig helt stängd utan en utbildning (Beck 2000, s. 246). Detta visar även Ungdomsstyrelsens undersökning De kallar oss unga där man kan läsa att de som idag saknar längre utbildning har svårigheter på arbetsmarknaden, de får kortare anställningar, lägre inkomst och så vidare (Bohlin red. 2003, s. 51).

Under industrisamhället har också arbetet fått en betydelse som saknar motstycke i historien. Detta visar sig inte minst när två människor träffas för första gången och de frågar varandra ”vad är du”? (Beck 2000, .s 223). När vi sedan fått veta vilket yrke personen ifråga har fungerar denna information som en identifikationsschablon där vi snabbt får veta både den ekonomiska och sociala statusen men även vilka behov och kunskaper individen besitter (a.a., s. 223 f).

John Goldthorpe forskade i slutet av 60-talet om industriarbetares inställning till arbete. Denna studie resulterade i tre idealtypiska attityder till arbete, det instrumentella, det solidariska och det byråkratiska förhållningssättet (Berglund 2001, s. 56). Med utgångspunkt från dessa tre idealtypiska förhållningssätt har Tomas Berglund forskat vidare och nämner fyra anledningar till varför vi arbetar; materiell orientering, instrumentell orientering, altruistisk orientering samt individuell orientering. Berglund menar att den materiella orienteringen poängterar vikten av hög inkomst och karriärmöjligheter även status och anseende ingår här. I den instrumentella orienteringen är arbetet ett verktyg för att tjäna pengar. Den altruistiska orienteringen betonar vikten av sociala egenskaper, som t.ex. bra arbetskamrater, trygg anställning m.m. Slutligen den individualistiska orienteringen betonar vikten av personlig utveckling, självförverkligande, möjlighet till egna initiativ, osv. (Ungdomsstyrelsen 2004).

I ungdomsstyrelsens undersökning De kallar oss unga (Bohlin red. 2003) har ungdomar fått ge sin syn på arbetets betydelse. Resultatet visar att individens bakgrund, utbildning, kön och ålder spelar en stor roll för vilka egenskaper individen ser som viktiga. Även faktorer som t.ex. var man bor, på landet eller i en stad, om man bor själv eller är sambo inverkar på vad individen anser vara viktigt. Trots olika värden för olika individer så är det några värden som sticker ut och är gemensamma och det som samtliga värderar bland det högsta är trevliga arbetskamrater. Betydelsen av ett fast arbete ökar med ålder och i takt med försörjningsbördan. Då ökar även vikten av att arbetet ska kunna kombineras med familjens behov och även ligga nära bostadsorten (Ungdomsstyrelsen 2004).

2.4 Självidentitet och reflexivitet

Giddens skriver att individualitet inte är något nytt utan att det har i olika grad värdesatts i alla kulturer (Giddens 1999, s.94). Däremot så är det enligt Giddens många faktorer i dagens samhälle som direkt påverkar individen, han menar dock inte att den moderna tiden skulle framkalla en starkare ångest och otrygghet. Däremot har otryggheten och ångesten idag annan form och innehåll. Bauman menar t.ex. att otryggheten i arbetslivet idag är en stor individualiserande faktor. Eftersom arbetslösheten kan slå till när som helst, drabba vem som helst och att familj och samhällsklass idag inte längre skapar ramar för individen gör att individen idag är mer utlämnad till sig själv att forma sitt liv. Man kan inte skylla sina misstag på någon annan än sig själv (Bauman 2002, s. 35).

Grunden till vår självidentitet börjar utvecklas redan i tidig ålder genom kärleksfull uppmärksamhet från föräldrar eller andra personer i barnets närhet. Giddens kallar detta för ontologisk trygghet och beskriver det som den tillit en individ har till omvärlden samt den självbild individen har och som gör att individen kan fungera i det vardagliga livet. Den ontologiska tryggheten skapas genom rutiner och upprepad handling av vardagslivet. En förutsättning för att man ska klara sig i vardagen menar Giddens är just en rutiniserad vardag och även ett utvecklat praktiskt medvetande, dvs. all den tysta kunskap som individer har om vardagslivet och samhället, de rutiner och regler som

finns, en icke verbal kunskap som är nödvändig för att klara sig i samhället och anpassa sig till olika miljöer (Johansson 2004, s.113; Giddens 1999. s 51).

2.5 Flexibilitet och anställningsformer

Inom arbetsmarknadsflexibilitet finns enligt Furåker fyra huvudkategorier, numerär flexibilitet, arbetstidsflexibilitet, funktionsflexibilitet samt löneflexibilitet. Den numerära flexibiliteten handlar om att arbetsgivaren kan behöva variera antalet anställda. I anslutning till detta begrepp finns det ofta en diskussion om vilket lagstadgat anställningsskydd de anställda ska ha. Inom arbetstidsflexibilitet är det inte bara antalet arbetstimmar utan också arbetstidens förläggning under dygnet, veckan eller året. Funktionsflexibiliteten åsyftar vanligen individens kapacitet att byta arbetsuppgifter. Här är ofta utbildning en nyckelfaktor. Slutligen så syftar löneflexibiliteten på att de anställdas löner anpassas efter marknaden (Furåker 2005, s. 145 f).

På senare år har många framhållet att kraven på flexibilitet har medfört att tidsbegränsade anställningar har blivit allt vanligare, vissa har till och med gått så långt att de har sagt att de fasta anställningarnas tid är förbi (a.a. 2005, s. 146). Statistiken visar dock att så är inte fallet, andelen tidsbegränsade anställningar har under åren 1987-2001 aldrig överstigit 16 %, under 2007 var andelen med tidsbegränsade anställningar 17,4 % (Källa SCB, 2008-11-03) så majoriteten av anställda har fasta anställningar. Tidsbegränsade anställningar är dock vanligare i den offentliga sektorn och är vanligare bland kvinnor än bland män. Vidare har det också talats om att människor byter jobb oftare, att de stannar allt kortare tid vid sina anställningar, detta påstående har dock inte kunnat bekräftas genom empiri (Furåker 2005, s. 149).

Furåker skriver att han vid några större seminarier stött på påståendet att människor idag inte bryr sig om anställningstrygghet. Detta kan dock direkt motbevisas genom olika undersökningar som alla visar på att anställningstryggheten är viktig. Här skiljer inte heller olika länder sig nämnvärt åt, till och med i USA, som ofta ses som flexibilitetens förlovade land anser så många som 95 % att anställningstrygghet är mycket viktigt (a.a. 2005, s. 150 f).

2.6. Studie- och yrkesvägledning

Studie- och yrkesvägledning är en relativt ny yrkesprofession i Sverige och en fullt utbyggd studie- och yrkesvägledning kan dateras först 1975 (Lovén 2000, s.12). En definition på vägledning är att individen ska få självkännedom samt en jämförelse med ”verkligheten”. I Gunnel Lindhs Vägledningsboken definieras vägledning:

En professionell verksamhet som bedrivs inom arbetsförmedlingen, inom skolväsendet eller någon institution med syfte att hjälpa människor att få ett bättre beslutsunderlag för att åstadkomma en planering som har att göra med arbete och/eller utbildning på kort eller lång sikt. (Lindh, 1988, s.16)

Gemensamt för de flesta som söker studie- och yrkesvägledning är att de står inför val av utbildning, arbete och framtid och känner att de behöver hjälp i situationen. Vägledningen ska då ge sådana kunskaper och insikter att den som söker ska kunna hantera och lösa problemen (Lindh 1988, s. 17 f).

I Lpo-94 kan man läsa att skolan ska främja elevernas lärande för att på så sätt förbereda dem för att leva och verka i samhället (Skolverket 2006a, s 5). I Lpf-94 går man ännu längre och skriver att skolan ska stäva efter att varje elev ska utveckla sin självkännedom, medvetet kunna ta ställning till fortsatta studier. De ska även öka sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och kunna bedöma konsekvenserna av dessa. De ska också få kännedom om arbetslivets villkor och få en medvetenhet om att alla yrkesområden förändras i takt med teknisk utveckling (Skolverket 2006b, s. 14). Dessvärre har forskning visat att elever inte får den studie- och yrkesvägledning de enligt läroplanen har rätt till. 2004 hade en studie- och yrkesvägledare i snitt 1164 elever på en 100 % tjänst (Wennström & Folkesson 2008, s. 3). Enligt en undersökning gjord av SCB och som Wennström & Folkesson refererar till var det att endast 53 % av eleverna som var nöjda med den studie- och yrkesvägledning de hade fått (a.a. 2008). Just nu pågår en utredning om gymnasieskolan och där förslagen som troligen kommer därifrån kommer att innebära att gymnasievalet kommer att få större betydelse för elevers framtida möjligheter att läsa vidare (a.a. 2008, s. 4).

En annan undersökning utförd av Skolverket och Myndigheten för skolutveckling har visat att samtidigt som valmöjligheterna har ökat och arbetslivet utvecklas snabbare så har vägledningen minskat både i kompetens och i omfattning (a.a. 2008). En undersökning från Utbildningsdepartementet Karriärvägledning.se.nu visar att studie- och yrkesvägledningen har brist på arbetsbeskrivning. Detta leder i sin tur till brist på konkreta arbetsuppgifter för studie- och yrkesvägledare, vilket har lett till att vägledaren utnyttjas för andra administrativa arbetsuppgifter (SOU 2001:45, s. 60).

3. Metod

3.1 Val av metod

Jag ville ta reda på hur unga kvinnor ser på arbete och arbetsliv. För att göra detta valde jag semistrukturerade kvalitativa intervjuer med 5 unga kvinnor för att på så sätt kunna få deras tankar och uppfattningar kring ämnet. Genom att göra semistrukturerade intervjuer menar jag att jag fick en struktur men ändå har flexibiliteten att ställa följdfrågor och på det viset gå djupare in i diskussionen. Kvale skriver att om man vill studera och veta människors syn på sitt liv är intervjuer särskilt lämpade (Kvale 1997, s.100).

Att det kan fånga en mängd olika personers uppfattningar om ett ämne och ge en bild av en mångsidig och kontroversiell värld (Kvale 1997, s.14).

Kvale skriver också att frånvaron av förutbestämda regler i en kvalitativ metod kräver metodologisk reflektion, dvs. intervjuaren är fri att följa sin egen intuition och kunskap och på så sätt verka för att få reda på det man studerar (a.a. 1997).

Forskningsintervjun bygger på vardagens samtal, men är en samtalsmetod som har en struktur och ett syfte (a.a. 1997). Den kritiseras ofta för att den inte är objektiv i den mening att den är för mycket beroende av de intervjuade. Kvale hävdar dock att det är det som är styrkan i den kvalitativa intervjun.

3.2 Urval

Min undersökning har riktats mot unga kvinnor och dessa har av praktiska skäl hämtats inom de arbetsplatser där jag har timanställningar samt ur en kurskamrats umgängeskrets. Jag är medveten om att det kan finnas en svaghet att respondenterna funnits inom mina arbetsplatser och att vi vid några tillfällen arbetat ihop men jag tror inte att det har påverkat intervjuerna och respondenterna nämnvärt då vi har pratat om deras attityder och värdering gentemot arbete och inte gentemot arbetsplatsen där de arbetar. Det märks inga skillnader i svar mellan de som hämtats inom mina arbetsplatser och de som funnits i min kurskamrats umgängeskrets. Jag har heller inte ställt så känsliga frågor att respondenterna skulle ha känt sig tvungna att svara på ett visst sätt,

antingen för att tillmötesgå mig men inte heller så att de känt att de äventyrar sitt arbete eller anställning på något sätt. Jag har endast önskat att få reda på deras syn på arbete och inte deras syn på deras specifika arbetsplats. Genom att ha en halvstrukturerad intervju har jag hållit mig både till struktur och syfte och tycker jag mina intervjuer uppfyller de kvalitetskriterier som finns i Kvales bok, bl.a. har jag hög omfattning av spontana, omfattande svar samt att samtalen flyter på av sig själv (Kvale 1997, s. 134).

Jag är samtidigt medveten om att, genom att berätta om mitt examensarbete och dess syfte eventuellt påverkat respondenterna men anser samtidigt att personer alltid påverkar varandra vid en interaktion.

Vid genomförande av kvalitativa intervjuer finns det fler faktorer att tänka på än bara representativa respondenter, även bl.a. miljö spelar in (Ryen 2004, s. 71). Av den anledningen valde jag att erbjuda att genomföra intervjuerna i hemmiljö, för att på så sätt få respondenterna att känna sig bekväma och trygga.

3.3 Intervjuguide

För att säkra mig om att få svar på mina problemformuleringar konstruerade jag en intervjuguide, vilket också Ryen förespråkar (Ryen 2004, s. 44). Detta för att få en röd tråd genom intervjuerna samt försäkra mig om att inte hamna på sidospår. Jag har använt mig av samma huvudfrågor, se bilaga, i samtliga intervjuer men med olika följdfrågor beroende på respondentens svar och vart samtalet har lett. Vissa huvudfrågor har dock uteslutits under de olika intervjuerna då jag tyckt att vi redan varit inne och diskuterat detta område samt att jag ansett att det bara blir en upprepning av vad som redan sagts.

Intervjuguiden konstruerades och baserades på min förförståelse inom området arbete och arbetsliv och med utgångspunkt i mina frågeställningar och den teoretiska bakgrunden.

3.4 Genomförande av kvalitativa intervjuer

När de utvalda kvinnorna kontaktades berättade jag om mitt arbete och syfte samt gjorde en förfrågan om de kunde tänka sig att ställa upp på en intervju. Av sex tillfrågade kvinnor valde fem att ställa upp. Respondenterna var själva med och bestämde tid och plats för intervjun, tre kvinnor valde att göra intervjun i sitt hem, en kvinna valde att göra intervjun hemma hos mig och en kvinna valde att göra intervjun på sin arbetsplats. Jag hade avsatt en dryg timme till varje intervju men samtliga intervjuer tog kortare tid. Vid alla intervjuer användes en diktafon för att dokumentera intervjuerna och så att jag sedan kunde transkribera dem. Denna metod är att föredra då jag anser att anteckningar hade stört intervjun och mycket av mötets interaktion hade missats. Ingen av respondenterna motsade sig diktafon, däremot kunde ett bättre flyt i samtalet anas när intervjuerna var över och ett vanligt vardagssamtal tog plats.

3.5 Forskningsetiska principer

Ur forskningsetisk synvinkel redovisas inte respondenternas riktiga namn utan har döpts om av mig. Vidare kommer inget av det insamlade materialet användas förutom till denna studie och allt material kommer att behandlas varsamt och respektfullt.

Respondenterna fick möjlighet att välja att inte svara på någon fråga om de inte ville, dock använde sig ingen av dem av denna möjlighet, tvärtom var respondenterna öppna och positiva till att dela med sig av sina tankar och funderingar.

Innan intervjuerna startade informerade jag åter respondenterna om mitt pågående arbete och mitt syfte med studien.

4. Resultat

I detta kapitel redovisar jag resultatet av mina intervjuer samt den teoretiska tolkningen. Citaten är till största del återgivna ordagrant, dock har jag inte skrivit ut namn på respondenterna utan gett dem fiktiva namn. Jag skriver inte heller andra detaljer som eventuellt skulle göra det möjligt att identifiera respondenterna.

Kapitlet är uppbyggt efter teman och dessa teman har jag skapat utifrån intervjuerna och syftet för min undersökning och kallar dem följande:

- Attityder till arbete och arbetets betydelse - Betydelsen av anställningsform

- Studie- och yrkesvägledning

4.1 Beskrivning av respondenterna

Respondenterna bestod av fem unga kvinnor i åldern 20-28 år. Samtliga respondenter har erfarenhet av arbete för att klara sitt dagliga leverne, dvs. alla har mer yrkeserfarenhet än bara från sommarjobb och jobb vid sidan om skolan. Det slumpade sig så att 4 av kvinnorna har yrkeserfarenhet från sjukvården och en av kvinnorna yrkeserfarenhet från floristyrket. Samtliga respondenter har haft en något slingrig väg fram till det arbete de har idag. Två av respondenterna studerar idag, en studerar på distans för att slutföra sin gymnasieutbildning och en studerar för att få en gymnasieutbildning. Båda arbetar parallellt med utbildningen.

4.2 Attityder till arbete och arbetets betydelse

Detta tema handlar om kvinnornas attityd till arbete samt den betydelse arbetet har för kvinnorna.

För samtliga respondenter betyder arbetet mer än bara en källa till inkomst. Arbetet är en stor social bit och arbetskamrater är viktiga. Kajsa säger så här:

Arbete för mig betyder rätt mycket. Det är en stor social bit. Jag gick, var sjukskriven ett helt år 2004 var det, och då märkte jag hur stort jobbet var för en, hur socialt det var.

Johanna uttrycker sig så här på frågan vad som är viktigt i ett arbete:

Det är ju viktigt annars får man ju ingen inkomst och men sen är det inte bara det, för… det är lite… alltså man ju träffar folk

Även om lönen inte är oviktig i ett arbete så värderas den inte högst. På frågan om bra arbetskamrater och trivsel på jobbet betyder mer än lönen svarar Kajsa efter en stunds eftertänksamhet:

Det var en svår fråga, att man värderar det på olika sätt men (paus) pengar är inte allt här i världen. Har jag ett jobb jag trivs med och att gå till, värderar jag det mer än pengar.

Kajsa hade också veckorna innan sagt upp sig från sitt fasta arbete på 100 % för en anställning på ca 60 %, just på grund av hur mycket ett arbete och trivsel betyder för henne. Hon menar att det inte var ett lätt beslut men tycker så här efteråt att känns det bra och att hon inte ångrar sig.

På frågan om varför bra arbetskamrater har en så betydande roll svarar Kajsa:

De är de som gör jobbet roligt och att man trivs, det blir en härlig stämning och det blir roligt att jobba.

Även Johanna svarar varför arbetskamrater är så viktigt:

Fy, det hade varit olidligt att gå till ett arbete utan trevliga arbetskamrater

Arbetet är också en viktig bekräftelse och utveckling för individen, Klara uttrycker sig så här:

Att jag ska känna när jag går ifrån jobbet att jag har gjort ett bra jobb, att jag är nöjd, mina patienter är nöjda och mina arbetskamrater är nöjda.

På frågan vad som gör att hon är nöjd svarar hon:

att ha kontinuitet, och veta vad jag ska göra om dagarna, att hålla igång huvudet, ett intellektuellt tänkande

Johanna har även liknande tankar och menar att arbetslivet är viktigt för individen när hon uttrycker sig så här:

…man är ju på ett helt annat sätt som människa, det vet jag folk som har hoppat av skolan och börjat jobba, man blir ju en helt annan människa. Särskilt när man jobbar med människor, att man, jag tror att man växer lite genom att jobba, sitter man bara hemma som en kompis till mig, hon är sjukskriven. Hon ser ju inte saker på ett sånt vis som jag för hon sitter där i sitt hus och liksom är aldrig på en arbetsplats, så hon vet inte hur det går till idag, så jag tror, så jag tycker att man ska jobba. Men det är klart är man sjuk så är man ju sjuk, men det är nog viktigt. Ja, jag tror att man blir ödmjuk på det också liksom och att man lär sig ta hänsyn till andra och man måste hela tiden…

Även trivsel rankas högt och Sofi säger:

Just att man trivs med det man håller på med, jag tror att det är väldigt viktigt

Samtliga respondenter säger att de idag trivs med det gör men att de inte kan säga att de inte byter yrke eller arbetsplats i framtiden. Det är dock ingenting som de planerar idag, Sofi säger:

…men däremot vet man aldrig inför framtiden, det finns ju alla möjligheter att vidareutbilda sig, till något annat. Jag menar man är så pass ung att man har alla möjligheter.

4.3 Betydelsen av anställningsform

Samtliga respondenter menar att en fast anställning är viktigt och något att sträva efter och det är främst tryggheten som respondenterna tycks vara ute efter. Kajsa uttrycker sig så här:

En fast anställning är ju en lättnad. Det känns säkert med en fast anställning. Jag har en fast anställning idag och det tycker jag att man ska sträva efter för jag tror att man mår mycket bättre när man vet om att man har en fast anställning.

Stina svarar så här:

För då har man, man vet sina tider, hur man jobbar, ähum man kan ha mer, kan ha mer fasta rutiner i sin vardag med det.

Johanna är något tveksam till en fast anställning, men menar ändå att det är bra. Hon säger så här på frågan om fast anställning:

Jag skulle aldrig, jo, jag skulle kunna bli fast anställd men aldrig på 100 %. För att jobba 7.30-16.00, 9.30-18.00 och 12.30-21.00 då, då stoppar jag ju mitt mål som (…..). Då har jag ju inte tid med (……), då får jag ju jobba max 75 % men absolut kunna bli fast. Ja, det hade jag sagt ja till men absolut aldrig 100 % får då bryter jag ju min, alltså det jag vill. Eller det, jag vill ju två saker men man kan vara (…..) och jobba 75 % också.

Trots att samtliga respondenter svarar att en fast anställning är viktigt och något att sträva efter kan de se positiva saker i andra anställningsformer. På frågan om positiva och negativa faktorer på en timanställning svarade Stina så här:

…ja, samtidigt som timanställning det tycker jag också är positiva saker i det. Man kan säga nej, när man känner att man har jobbar för mycket, om man har andra planer, någonting som ska fixas, göras eller. Så det finns för och nackdelar på båda hållen.

Om det finns något negativt svarar Stina:

Om där inte är så pass mycket jobb som man behöver, (paus) så är det ju absolut negativt. Också om man inte känner att man riktigt kan säga nej… ibland känner man att måste om där är få timanställda och ingen annan som kan så känner man mer att man måste, så ja, så att det ska gå ihop där, så tänker man inte så mycket på sig själv utan på att det ska lösa sig där.

Även Sofi har samma funderingar:

Innan har jag varit säsongsanställd och då har det ju funnits vissa säsonger som det inte har funnits så mycket jobb, då det varit väldigt dött om det. Så jag ser väldigt negativt på det. Det är ju en otrygghet. En fast anställning så får man sin lön och då vet man…

Kajsa tar upp en annan sida av timanställning som hon menar är positiv:

Ja, om där finns, där finns ju faktiskt de som inte vill ha en fast anställning som kanske har som intressen som typ ut och resa, så jobbar man några månader, sen så är man ute och reser och sånt i några månader och då passar ju inte en fast anställning. En timanställning kan vara jättebra om man pluggar eller har lägre tjänst på sitt ordinarie jobb ju så att. Jag tycker det är bra att det finns olika sorters anställningar.

4.4 Studie- och yrkesvägledning

Samtliga respondenter hade någon gång fått studie- och yrkesvägledning, även om de flesta fick tänka efter innan de svarade. Vanligast var studie- och yrkesvägledning i högstadiet inför gymnasievalet. Kajsa säger:

(drar på det) Ja, det var väl mer eller mindre obligatoriskt när man sökte till gymnasiet ju. Mmm men inte nej, någonting lite vid arbetsförmedlingen men det var mer så att man skulle kryssa i vad man ville så att de skulle hitta ett jobb eller så eller vilken bransch man skulle jobba i. Nej, inte annars.

Ingen av respondenterna säger sig ha fått mycket studie- och yrkesvägledning men var nöjda med den studie- och yrkesvägledning de hade fått, Kajsa igen:

Den lilla hjälp jag har fått har varit bra, hade jag behövt mer hade jag bett om det, jag vet var det finns och det är tillgängligt.

Sofi säger att hon visste vad hon ville men att hon känt sig bekräftad i sina val:

Jag visste ju redan i högstadiet vad jag ville och likaså efter gymnasiet hade jag jobb, men jag blev bekräftad i det jag ville och det kändes skönt.

Ingen av respondenterna visste riktigt vad de förväntade sig eller kunde förvänta sig när de gick till en studie- och yrkesvägledare. Sofi uttrycker sig så här:

Jag förväntade mig nog inte så jätte mycket. Jag fick själv luska fram lite vad jag ville göra, så att det var mer om man…ja, man fick själv ta fram vad man ville.

Samtidigt efterlyser respondenterna lite mer information från Studie- och yrkesvägledaren. T.ex. säger Sofi och Klara så här:

Lite mer förslag på vad som finns och som inte, man har ju ingen aning egentligen. Och man går på högstadiet och gymnasiet så har man liksom inte sett världen direkt och då har man ingen koll. Ja och öppna upp en lite mer och vad som finns. Sen tror jag det är mycket en själv som får komma på vad man vill göra och sen får de hjälpa en på traven.

Att de ska kunna känna av vad jag är för en sorts person. Och genom de rätta frågorna kunna få fram vilka möjligheter som hade kunnat passa mig sen är det helt upp till mig själv att besluta sen men att, att få idéer och inspiration sen av, efter att ha att studie- och yrkesvägledare har känt av vad jag möjligtvis har för intresse.

Klara efterlyser också studie- och yrkesvägledning utanför skolans värld och är inte främmande för att se en studie- och yrkesvägledare på större företag. Hon tycker att det hade varit positivt med en vägledare på personalavdelningen, hon är dock inte helt säker

på om hon blandar ihop begreppen om vem som ska göra vad och vem som ansvarar för vad på personalavdelningen. Hon säger:

Ja, ja, det kanske ni redan gör men just på företag med vidareutbildningar och personal och så utbildningar på arbetsplats, vad som kan gynna… det är kanske mer personalvetare?

5. Analys och diskussion

I detta kapitel kommer jag att analysera och diskutera de resultat som jag har fått fram genom mina intervjuer. Precis som jag redovisade resultaten i tema kommer jag här att diskutera dem i tema och följer på så vis samma ordning som resultaten, dvs.

- Attityder till arbete och arbetets betydelse - Betydelsen av anställningsform

- Studie- och yrkesvägledning

5.1 Attityder till arbete och arbetets betydelse

Arbetet har stor betydelse för människan, det idealiska arbetet bidrar till att ge livet mål och mening, det ger dagen struktur och innehåll, vidare ger det identitet och självkänsla, det ger också arbetskamrater och vänner, förhoppningsvis ger det också en anständig lön och andra förmåner (Furåker 2005, s. 73).

Jag ställde frågan till respondenterna om vad de ansåg var viktigaste i ett arbete, svaren jag fick stämmer väl överens med de svar som också framkommit i olika studier, nämligen att en av de viktigaste egenskaperna i ett arbete är ha trevliga arbetskamrater. Kajsa menade att det var arbetskamraterna som gör att man trivs och at det är roligt att jobba. Enligt Beck (2000) har familjen och klass fått en reducerad roll i dagens globala samhälle. Är det möjligen så att det kan ha medfört att arbetskamraterna fått så stor betydelse? Är det kanske så att arbetskamraterna ger den bekräftelse som Beck menar att dagens individer söker i och med konventionella symbolerna för framgång, t.ex. inkomst, karriär och inkomst inte längre nog (Beck 2000, s. 159)? Samtidigt tror jag inte att endast bra arbetskamrater är nog för att en individ ska stanna kvar på ett arbete om man finner arbetet ointressant och outvecklande. Möjligtvis för unga eftersom de i större grad har tidsbegränsade anställningar, såsom behovsanställning eller timanställning, dessutom är det de unga som först riskerar att bli arbetslösa vid en lågkonjunktur (Ungdomsstyrelsen 2007, s 216). Det är möjligtvis så att de resonerar att det är bättre att ha ett arbete och en inkomst även om jobbet inte är vad man skulle önska det vara, än att vara arbetslös, kanske uppväger trevliga arbetskamrater

arbetsuppgifterna. Betydelsen av trevliga arbetskamrater har i studier också visat sig vara viktigare för yngre än för äldre. Detta skulle tyda på att den yngre generationen är solidariska arbetare som ser ett arbete som en gruppaktivitet och att involveras detta sammanhang är det som gör arbetet till ett meningsfullt mål (Berglund 2001, s. 56). För att använda Berglunds attitydsbenämningar så är det den altruistiska attityden men också den individualistisk attityd som härskar i arbetets betydelse för individen. Den individualistiska attityden stämmer väl överens med dagens samhälle som bl.a. Beck menar är väldigt individualistiskt där arbetet ses som något betydelsefullt och som ett medel för individens personliga utveckling. (a.a., 2001 s. 81) Dock har flera forskare bl.a. Goldthorpe hävdat att en mer instrumentell inställning till arbetet skulle växa fram i det moderna samhället, dvs. arbetets huvudsyfte skulle vara att ge lön vilket i sin tur skulle ge individen möjligheter till att förverkliga fritiden. Detta påstående har dock avvisats av andra forskare som menar att människor övervägande har en mer engagerande förhållning till arbetet, dvs. att arbetet för de flesta människor också ger en personlig och inre tillfredställelse och utgör inte endast ett medel för försörjning. (a.a., 2001)

Samtliga respondenter menar att arbetet spelar en viktig social funktion. Arbete skapar mening och identitet, Marx menar att människan skapar sig själv och sin värld genom arbetet (Karlsson, 2002, s. 34). Människan har också ett starkt behov av att känna sig delaktiga och behövd och socialmedicinsk forskning har visat att arbetslöshet och utanförskap leder till både fysikisk och psykisk ohälsa (Olofsson 2006, s. 11). Arbetet har en viktig plats i det svenska samhället och en stor del av vårt sociala skyddsnät är kopplat till arbetet, samtidigt har vi internationellt sett långa arbetsdagar och sen pensionsålder, vilket också bidrar till att arbetet också får en så social betydelse (Bohlin red. 2003, s. 80). Beck menar att egenhändigt tjänade pengarna har inte bara ett materiellt värde, utan också ett socialt och symboliskt värde och då inte minst för kvinnorna. Ett lönearbete förändrar maktförhållandet inom äktenskap och familj, och även om man utsätter sig för lönearbetets stress och krav, så är det bättre än det evigt otacksamma hushållsarbetet (Beck 2000, s. 130).

5.2 Betydelse av anställningsform

Att anställningstrygghet är viktigt visar respondenternas svar, samtliga respondenter hävdar att en fast anställning är något att sträva efter. Bauman skriver att oförutsägbarheten skapar oro och rädsla och världen är full av tillfälligheter och överraskningar. (Bauman 2002, s. 172) Beck menar att vi lever i ett Risksamhälle och det gäller att identifiera riskerna. Beck menar att idag är det viktigt att ha förmåga att förutse faror och kunna hantera dem.(Beck 2000, s.105) Globaliseringen och dagens moderna värld skapar osäkerhet och otrygghet hos många samtidigt som det skapar en frihetskänsla och meningsfullhet hos andra. (Bauman 2000, s. 22) Bauman menar att det länge har bedrivits en klappjakt, på allt som varit obestämbart, otydligt och ambivalent. Med ambivalent menar Bauman en förmåga att leva tryggt i en orolig och otrygg värld. Bauman skriver också som Beck att människan måste utveckla en förmåga att hantera den osäkra och motsägelsefulla tillvaron som det globala samhället innebär (Bauman 2002, s 171 f). Arbetet avgör för många levnadsstandarden och att då ha en fast och trygg inkomst skapar trygghet hos människan. Det är väsentligt för individen att veta om hon har jobb inte bara idag utan även imorgon men ännu hellre om ett halvår. Det är av stor betydelse att veta vilka inkomster man har för vidare planering (Furåker 2005, s. 151). Att ha en trygg inkomst ger människan den trygghet som hon behöver för att möta en otrygg värld. Det är också de argumenten respondenterna har för en fast anställning.

Att etablera sig på arbetsmarknaden och kunna försörja sig är att bli vuxen anser många (Bohlin red. 2003, s. 63). Att då inte ha något arbete eller en osäker tillfällig anställning verkar för ett senare vuxen blivande. Ungdomsstyrelsens undersökning visar att bland unga kvinnor är det i högre grad viktigt att vid 35 års ålder ha bildat familj och skaffat barn, kunna leva ett lugnt och stabilt familjeliv och samtidigt kunnat förverkliga sig själva. Därför är det kanske inte konstigt att också mål som är knutna till arbete, familj och boende, trygghetsvärderingar verkar vara viktigast för unga vuxna (Barn- och ungdomsdelegationen, 1998s. 109). Med åldern etableras vissa vanor, man får kanske också ansvar för hus och lån möjligtvis också barn och då kan inte den ekonomiska trygghet som ett arbete innebär underskattas (Bohlin red. 2003, s. 84).

5.3 Studie- och yrkesvägledning

Samtliga respondenter hade fått studie- och yrkesvägledning någon gång under sin skoltid, vilket också finns inskrivet i läroplanen. Ingen av respondenterna har haft några större förväntningar när de kommit till studie- och yrkesvägledaren, inte heller hade någon av respondenterna fått mycket studie- och yrkesvägledning.

Samtidigt visar undersökningar att i och med en ökad valfrihet ökar behovet av vägledning så att individen är bättre rustad och förberedd (SOU 2001:45, s. 80). Den ökade valfriheten ställer också krav på individen så att individen kan möta en ökad valfrihet och mångfald på ett ansvarsfullt och självständigt sätt. En frihet att välja innebär inte en frihet att ständigt välja om, utan individen behöver få kunskap om valet och dess möjligheter och konsekvenser. Det handlar även om att få kännedom om den egna kompetensen, kunna sätta ord på sina kvaliteter samt få stöd och uppmuntran till att våga ta steget (SOU 2001:45, s.105).

Att byta arbete, arbetsplats eller gå från studier till arbete eller tvärtom är en omställning för individen som kräver kraft och mod, individen kan behöva någon att utbyta tankar med som kan underlätta dessa beslut men även skapa möjligheter (Lantz & Friedrich 2006, s. 7). Byte av arbetsplats och arbetsuppgifter eller valet att börja studera kan ske frivilligt men även ofrivilligt genom att individen får en arbetsskada eller blir uppsagd. Oavsett anledning kan individen behöva någon form av vägledning. Det finns dessutom ett ökat behov av kompetensutbildning under hela livet, vilket också medför ett ökat behov av studie- och yrkesvägledning (SOU 2001:45, s. 82). Detta betonar också Klara när hon säger att hon önskat att de finns på större arbetsplatser. I takt med att samhället förändras så förändras även arbetsuppgifter.

Respondenterna efterlyser också att studie- och yrkesvägledarna är uppdaterade och kunniga vilket också bekräftar att studie- och yrkesvägledare behöver kontinuerlig kompetensutveckling. För att en individ ska kunna hantera ett val måste han också ha relevant och aktuell information. Det är inte bara kunskap och information om den nya situationen, ex. arbetsmarknad, studier m.m. som behövs utan också även att

informationen sätts i relation med individens kunskaper och tidigare erfarenheter så att individen kan göra ett korrekt eller ett så bra val så möjligt (SOU 2001:45, s. 105).

6. Slutdiskussion

Syftet med denna uppsats är att få en inblick i en grupp unga kvinnors attityd gentemot arbete och arbetsliv, och därigenom också försöka få en förståelse för vad som kommer att förväntas och behövas av studie- och yrkesvägledare i framtiden för att kunna matcha de unga kvinnornas behov. Attityder ändras över tid men min undersökning stämmer väl överens med den tidigare forskning som jag undersökt och visar på att unga kvinnor idag värderar trevliga arbetskamrater högt. De menar att det är arbetskamraterna som gör arbetet roligt och att arbetsplatsen får en härlig stämning. Samtidigt tror inte jag att endast trevliga arbetskamrater får en individ att stanna på ett arbete eller en arbetsplats som i längden inte ger individen mer än trevliga arbetskamrater.

Min undersökning visade också att en fast anställning är att föredra för unga kvinnor. Det är kanske inte så konstigt med en värld som ändras snabbt och många gånger upplevs som osäker. Då är det skönt att veta att man har en inkomst så att man kan ha tak över huvudet och mat på bordet. Trots fördelar med en fast anställning kunde respondenterna se positiva möjligheter med tillfälliga anställningar. I synnerhet Johanna som inte var beredd att ge upp sin dröm, kanske ser hon en möjlighet i den osäkerhet som en timanställning kan ge, så länge hon inte är fast är det lättare att dra vidare och sträva mot sin dröm.

Det är möjligt att min studie kan kritiseras pga. för få respondenter samtidigt är det som Kvale säger ”det är kvalitén och inte kvantitet som avgör” (Kvale, 1997, s. 99). Jag anser att jag har fått ett utförligt material genom mina halvstrukturerade intervjuer, det har givits stora möjligheter till följdfrågor och respondenterna har också kunnat utveckla sina tankar och funderingar. Det jag skulle vilja ha gjort är en uppföljande intervju, då flera av respondenterna svarade: ”det har jag inte tänkt på”. Jag tror att många av mina frågor och våra samtal satte igång en process, vilket inte minst visade sig när diktafonen stängdes av och intervjun antogs vara slut och diskussionen fortsatte och många bra tankar och funderingar redovisades. Det är i mitt tycke ett intressant område som öppnar till många studier. En faktor som varit intressant att ha med i

Som blivande studie- och yrkesvägledare har det varit mycket intressant att få ta del av dessa unga kvinnors tankar och resonemang angående både arbete, arbetsliv och anställningsform. Utifrån mina intervjuer drar jag slutsatsen att studie- och yrkesvägledare i alla fall hittills varit ett mycket undanskymt och anonymt arbete. Jag hoppas att i framtiden denna yrkeskategori kommer att synas och vara några att räkna med för de behövs. Det kommer att behövas en samtalspartner att diskutera alla de val som individerna står inför, någon som är specialist inom detta område, som är där för individen men som också har kontakt med samhället, någon som är kunnig och intresserad av individen men ändå samtidigt är neutral och vågar ställa de frågor och ge de svar som kanske inte närstående vill och kan.

Jag tror också det är viktigt att studie- och yrkesvägledare kämpar för att få en arbetsbeskrivning för att på så vis få slut på alla de administrativa uppgifter som läggs på dem, så att de i stället kan ägna sig åt de uppgifter om de är specialister på och som såväl behövs i dagens samhälle.

Källförteckning

• Angelöw, Bosse & Jonsson, Thom (2000). Introduktion till socialpsykologi. 2.,

[rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

• Bauman, Zygmunt (2000). Globalisering. Lund: Studentlitteratur

• Bauman, Zygmunt (2002). Det individualiserade samhället. Göteborg: Daidalos • Beck, Ulrich (2000). Risksamhället: på väg mot en annan modernitet. Göteborg:

Daidalos

• Berglund, Tomas (2001). Attityder till arbete i Västeuropa och USA: teoretiska

perspektiv och analyser av data från sex länder. Diss. Göteborg : Univ., 2001

• Bohlin, Ingrid (red.) (2003). De kallar oss unga: Ungdomsstyrelsens attityd- och

värderingsstudie 2003 / [redaktör: Ingrid Bohlin]. Stockholm: Ungdomsstyr.

• Eklund, Klas (2007). Vår ekonomi: en introduktion till samhällsekonomin. 11.,

kraftigt omarb. uppl. Stockholm: Norstedts akademiska förlag

• Furåker, Bengt (2005). Flexibilitet på arbetsmarknaden. I Fjæstad, Björn &

Wolvén, Lars-Erik (red.) (2005). Arbetsliv och samhällsförändringar. Lund: Studentlitteratur S. 139-154

• Fürth, Thomas (2002). 80-talisterna kommer: om kollektiva egoister,

självuppoffrande livsnjutare och andra ungdomar. 1. uppl. Uppsala:

Konsultförl./Uppsala Publ. House

• Giddens, Anthony (1999). Modernitet och självidentitet: självet och samhället i

den senmoderna epoken. Göteborg: Daidalos

• Giddens, Anthony & Griffiths, Simon (2007). Sociologi. 4., omarb. uppl. Lund:

Studentlitteratur

• Johansson, Thomas (2004). Socialpsykologi. Lund: Studentlitteratur

• Karlsson, Lars (2001). Psykologins grunder. 2., [utök. och uppdaterade] uppl.

Lund: Studentlitteratur

• Karlsson, Jan Ch (2002). Arbetsbegreppet. I Hansen, Lars H. & Orbán, Pál (red.)

(2002). Arbetslivet. Lund: Studentlitteratur. S.33-60

• Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:

• Lindh, Gunnel (red.) (1988). Vägledningsboken: vägledning med inriktning på

utbildning, yrke och arbete. Lund: Studentlitteratur

• Lovén, Anders (2000). Kvalet inför valet: om elevers förväntningar och möten

med vägledare i grundskolan. Diss. Lund : Univ.

• Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet

Lpo 94. (2006a). Stockholm: Skolverket

• Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94: gymnasieskolan,

gymnasiesärskolan, den kommunala vuxenutbildningen, statens skolor för vuxna och vuxenutbildningen för utvecklingsstörda. (2006b). Stockholm: Skolverket

• Ny tid - nya tankar?: ungdomars värderingar och framtidstro. (1998).

Stockholm: Barn- och ungdomsdelegationen, Inrikesdep.

• Olofsson, Jonas & Zavisic, Maria (red.) (2006). Vägar till en öppnare

arbetsmarknad. Stockholm: Arbetslivsinstitutet

• Ryen, Anne (2004). Kvalitativ intervju: från vetenskapsteori till fältstudier. 1.

uppl. Malmö: Liber ekonomi

• Sennett, Richard (2000). När karaktären krackelerar: människan i den nya

ekonomin. [Ny utg.] Stockholm: Atlas

• SOU (Statens offentliga utredningar) 2001:45, Karrärvägledning.se.nu • Ungdomsstyrelsen 2007, Unga med attityd: Ungdomsstyrelsens attityd- och

värderingsstudie 2007. (2007). Stockholm: Ungdomsstyrelsen

• Ungdomsstyrelsen 2004, Ungas syn på arbete: En fördjupning av

Ungdomsstyrelsens Attityd och värderingsstudie 2003. (2004). Stockholm:

Ungdomsstyrelsen

• Utredningen om vägledningen i skolväsendet (2001). karriärvägledning.se.nu.

Stockholm: Fritzes offentliga publikationer (SOU 2001:45)

• Wennström, Ossian & Folkesson, Kristina (2008), Ledning för

vägledning-Samtal om studie- och yrkesvägledning - en rapport från Saco och Lärarnas Riksförbund

Internet

www.scb.se/statistik/AM/AM0401/2007A01/AKU2007_1574.pdf 2008-11-03

Intervjuguide

* Berätta för mig vem är (namnet)?

* Vad är viktigt för dig i livet? * Vilka mål har du i livet?

* När ska dessa vara uppfyllda? Tidsplan? * Hur gör du för att uppnå dina mål?

* Hur ser du på arbete och jobb?

* Vad ska ett arbete uppfylla hos dig? Vad är viktigt? * Jobbar du idag med du vill och på det sätt du vill? * Vilka mål och planer har du?

* Hur förbereder och planerar du för din framtida karriär? Vad vill du med ditt arbete och karriär?

* Vad påverkar dig ang. arbete och framtid? Vilka påverkans faktorer? -hinder?

-drivkrafter?

*Fast anställning, vad känner du inför det?

-Är det något att sträva efter?

-Andra anställningsformer? Positivt-negativt?

* Hur och vad är din uppfattning om samhället?

* Upplever du någon gång att samhället styr eller påverkar ditt liv och dina mål och planer?

På vilket sätt? Hur känns det? Hur hanterar du det?

* Tycker du att det är svårt att hinna med allt, fritid, arbete, familj osv? * Hur gör du?

* Hur ser du på ditt liv idag? (Lycklig, uppnått, gamla drömmar osv.)

Ang. SYV

Har du någon gång fått studie- och yrkesvägledning?

Vad tyckte du om det?

Vad förväntar du dig när du kommer till en SYV? Vad förknippar du med en SYV?

Vad skulle du vilja ha hjälp med hos en SYV? Var ska de jobba?