• No results found

Studie- och yrkesvägledare

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Studie- och yrkesvägledare"

Copied!
36
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Individ och Samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

Webbaserat valstöd –

Komplement? På vilket sätt och för vem?

A web-based test for career choices –

Complement? In which way and for who?

Marie Ekenblad

Studie- och yrkesvägledarexamen 120p Slutseminarium 2009-08-24

Examinator: Anders Lovén Handledare: Ann-Christin Ringström

(2)

2

Sammanfattning

Denna undersökning har inspirerats av Karriärförlaget som önska få djupare kunskap om det webbaserade valstödet vid namn Karriärpaketet, vilket lanserats på den svenska marknaden och funnits i sin nuvarande form i närmare 3 år. Någon tidigare svensk studie inom detta område har inte gjorts enligt Karriärförlaget.

Karriärförlaget etablerades år 2007 och ägs av Studie og Erhverv i Danmark, som är nordens största specialverksamhet för vägledningsinstrument. Målgrupper är svenska skolor, institutioner och privata företag, som alla hjälper vägledningssökande med att göra bra val. Karriärpaketet är ett webbaserat valstöd, uppbyggt som en vägledningsmodell och innehållande flera olika funktioner. Valstödet inbjuder till egenaktivitet och genom olika delar ges individen möjlighet att begrunda sina färdigheter, egenskaper och förmågor, vilka kan kopplas till konkreta yrkes- och arbetsområden.

Undersökningen har syftat till att undersöka hur vägledare allmänt ser på ett webbaserat valstöd och hur de använder Karriärpaketet i sitt dagliga arbete.

Med hjälp av Howard Gardners inlärningsteori Multipla intelligenser, John D. Krumboltz karriärutvecklingsteori

Planned

happenstance samt Frank Parsons matchningsteori har jag analyserat resultaten. Metoden har byggts på kvalitativa data. Genom en enkätundersökning som skickats ut till 8 stycken vägledare samt en djupintervju med 2 vägledare har undersökningen genomförts.

Resultatet från min undersökning har visat på att Karriärpaketet används av studie- och yrkesvägledare på flera olika sätt i sitt arbete med vägledningssökande. Främst som ett komplement för att ge den sökande ett vidgat perspektiv kring sin valsituation. Valstödet plockas även in som ett hjälpande verktyg inför kommande vägledningssamtal då vägledaren får ett underlag att bygga vidare på.

(3)

3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

SIDA

1.

INLEDNING 4

1.1. Vägledning och valstöd 5

1.2. Bakgrund 6

1.3. Syfte 8

1.4. Frågeställning 8

1.5. Definitioner av olika begrepp och förkortningar 8

1.6. Tidigare forskning 8

2.

TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER 9

2.1. Inlärningsteori 11

2.2. Karriärutvecklingsteori 13

2.3. Matchningsteori 14

3.

METOD, URVAL och FRÅGEOMRÅDE 16

3.1. Enkät som metod 16

3.2. Intervju som metod 17

3.3. Frågeområde 19

3.4. Forskningsetiskt ställningstagande 19

3.5. Reliabilitet och validitet 20

4.

RESULTAT 20

5.

ANALYS 28

6.

SLUTDISKUSSION 31

6.1. Egen reflektion kring mediet IT och vägledning 31

7.

FORTSATT FORSKNING 33

8.

KÄLLFÖRTECKNING 34

(4)

4

1. Inledning

Inledningsvis syftar detta stycke till att introducera ämnet för läsaren som med hjälp av problemdiskussionen och tidigare studier mynnar ut i en problemformulering. Vidare ligger problemformuleringen till grund för det definierade syftet.

Under senare år har medie- och kommunikationsforskare lyft fram Internet som ett revolutionerande verktyg för bl.a. vägledare och pedagoger i sitt arbete med sökande m.fl. Denna undersökning syftar till att studera hur och i vilken utsträckning ett webbaserat vägledningsstöd kan vara ett komplement till den traditionella vägledningen. Människor agerar olika i valsituationer och därmed individens behov av stöd. I och med det varierar även vägledningsmetoden för varje enskild individ. Omfattningen och metod att använda IT verktyg kommer också att variera beroende på vilken vägledare den sökande möter.

Internet har dock inte samma betydelse för alla människor runt om i världen. Levnadskontext, tillgång och de existerande nätverken gör att Internet kan uppfattas på många skilda sätt. Internet erbjuder således inte bara möjligheter utan det finns även begränsningar till användandet.

Bland ett flertal forskare menar Howard Gardner (1999, s. 39) att många humanister fruktar teknologin. Han menar att samhället redan håller på att bli omänskligt och att datorer kommer att få den fysiska kontakten människor emellanatt försvinna snabbare. Vägledning måste bygga på och bevara de värdefulla banden mellan människor och den mänskliga själens unika egenskaper, menar Gardner. Humanister är dem som är inriktade åt humaniora vilket är en beteckning på de vetenskapliga ämnen som studerar människan som kulturell varelse. (www.wikipedia.org)

Samtidigt öppnar den begynnande sammansmältningen av Internet och mobil telefoni nya möjligheter till kommunikation. Möjligheten att interaktivt förmedla undervisning och stödja inlärningsprocessen växer sig allt starkare på marknaden. Den nya kommunikationstekniken har öppnat tidigare praktiskt taget helt slutna marknadsplatser för nya grupper.

(5)

5

1.1. Vägledning och valstöd

För att skriva om ett webbaserat valstöd har krävts att jag har fått börja med att försöka definiera begreppet och jag har utgått från de definitioner av vägledning som idag är aktuell inom svensk forskning. Vägledning i vid bemärkelse kan enligt Gunnel Lindh (1988, s.16) vara all den verksamhet som respektive institution/organisation och nation erbjuder som förberedelse för framtida val eller förändring av utbildning, yrke, arbete och livsform. En annan form av vägledning kan sägas vara den i snäv bemärkelse som Lindh menar är:

Personlig vägledning, enskilt eller i grupp, och de med den direkt förbundna aktiviteterna. Det är den interaktionsprocess som bedrivs inom en institution/organisation, där en professionell vägledare hjälper enskilda individer att utifrån sina unika problemställningar lösa/hantera problem inför val av utbildning, yrke, arbete och livsform (karriärproblem).

(Lindh 1997)

I Skolverkets arbetsplan, En samlad utbildningsinformationstjänst från år 2002, utvecklar Skolverket sina tankar kring webbaserat valstöd utifrån begreppet vägledning. Man menar att IT-utvecklingen gör det möjligt att skapa nya mötesplatser mellan individ och vägledning, och som ett verktyg i denna valprocess kan man använda sig av olika typer av Internetbaserade tjänster, s.k. valstöd. Med valstöd menas ett verktyg som stödjer den sökande att på egen hand utforska och utveckla sina intressen och därigenom komma fram till individuella och väl underbyggda val. Behovet av stöd varierar och kan vara allt från personlig vägledning genom hela valprocessen till att fatta beslut med endast visst stöd av en professionell vägledare. Även för vägledaren kan ett IT-baserat system användas för bland annat kunskapsinhämtning.

I skriften Allmänna råd och kommentarer om studie- och yrkesorientering från Skolverket (2009) går att läsa att vägledning handlar om att stödja eleven i att utforska, identifiera och formulera sina intressen och möjligheter och därigenom komma fram till individuella och välgrundade val beträffande studie- och yrkesvägar.

Ett problem kring Internet är att det saknas möjligheter till kvalitetskontroll på innehållet som finns tillgängligt. Enligt Howard Gardner (1999, s. 43) kan vem som

(6)

6

helst delta i leken. Information och desinformation blandas om vartannat och ännu så länge finns inga pålitliga sätt att på nätet skilja det som bygger på fakta och/eller vetenskapliga bevis från den information som är förvrängd eller felaktig.

Medier så som CD-rom och hypertext bland annat tilltalar ofta den sökande, främst kanske de yngre generationerna, men de kan vara allför innehållsrika, man kan dra alltför många slutsatser och bygga upp alltför många mentala bilder av sådana multimedia visningar där många sinneskanaler använts.

1.2. Bakgrund

Precis som Lovén hävdade i en rapporten Tag makten över datorerna (1997, s.30) att fortbildning och vidareutbildning bör ha en inriktning så att vägledarna blir hemtama de nya strömningarna kan jag hålla med om att modern teknik leder människan framåt. Utvecklingen inom IT-området innebär nya möjligheter för individen själv att skaffa och hantera information. Geografiska avstånd är inte lägre hinder för inhämtande av information och karriärvägledning. Utbildning på distans skapar nya möjligheter för individen (SOU 2001:45). Jag själv är ett levande bevis på detta. Med teknikens hjälp har studie- och yrkesvägledarprogrammet via Malmö högskola under flera år kunnat genomföra distansstudier vilket föranlett mig att snart kunna titulera mig studie- och yrkesvägledare.

Inom ramen för modern teknik kan Karriärpaketet räknas in. Karriärpaketet är ett webbaserat valstöd, uppbyggt som en vägledningsmodell och innehållande flera olika funktioner. Syftet är att använda resultaten som ett underlag vid samtal kring studie- och yrkesval. Valstödet är kopplat till flera olika teoribildningar med fokus på matchningsinriktade teorier vilket innebär att personens förmåga och personlighet matchas mot arbetsinnehållet.

Programmet bygger på lång empirisk forskning och har arbetats fram vid Loughbourough University i England. Enligt Sören H. Sörensen, VD på Karriärförlaget används Karriärpaketet idag i varierande former av både vägledningssökande och vägledare världen över. Utöver norden känner man idag till att valstödet används i bland annat UK, Canada, USA, Slovenien och Belgien.

(7)

7

Karriärpaketet sätter klienten i fokus. Genom egen aktivitet och eget engagemang vidgar programmet perspektiv och gör det lättare för klienten att formulera egna mål och lägga fokus på olika alternativa vägar. Enskilt eller tillsammans med en vägledare arbetar klienten sig igenom Karriärpaketet steg för steg. Programmet är individcentrerat och erbjuder struktur och underlag för fortsatt aktivitet och karriärplanering, enskilt eller i grupp. Alla användare har tillgång till sina resultat över tid.

Karriärpaketet innehåller fem olika delar samt en resultatdel och presenteras i metodhandledning enligt följande:

1. Valet – En avancerad intresseinventering med möjlighet att värdera en mängd aspekter på funktioner i arbetslivet.

2. Kompetens – Ett underlag som öppnar för tankar kring färdigheter och förmågor. 3. Inspiration – En fristående del som genom bilder av arbetsmiljöer kan inspirera till tankar om hur ett framtida arbetsliv kan se ut – ger exempel på yrkesområden och på konkreta yrken.

4. Hälsa – Ett verktyg som ger mer information om funktionshinder och arbetsliv. 5. Yrken – Ett uppslagsverk om yrken och arbetsliv som också ger en direkt koppling till arbetsmarknaden.

6. Sammanfattade resultat - Ger en mångfacetterad översikt och ett samlat diskussionsunderlag – en väg till studie- och karriärplanering.

Karriärförlaget föreslår i sin metoddel att man som vägledare knyter ihop trådarna och backar tillbaka efter att klienten har genomfört testet. Delar som Val, Kompetens och Hälsa bidrar till att ge en bild av klientens intressen, färdigheter, möjligheter och eventuella hinder. Inspiration och Yrkesdelarna ger med kompletterande information om studievägar och arbetsliv en bra grund för kunskap om omvärlden.

Just med tanke på att valstödet tar fram den sökandes olika intressen, färdigheter, möjligheter och eventuella hinder kan det vara till hjälp både för den som vägleder och den vägledningssökande.

(8)

8

1.3. Syfte

Denna undersökning har till syfte att ta reda på hur vägledare allmänt ser på det webbaserade valstödet Karriärpaketet samt hur de använder Karriärpaketet i sitt dagliga arbete.

1.4. Frågeställning

Utifrån syftet vill jag söka kunskap om:

1) När i vägledningsprocessen plockas Karriärpaketet in?

2) Hur använder vägledare och dess vägledningssökande Karriärpaketet?

3) Kan webbaserat valstöd vara ett komplement till den traditionella vägledningen?

1.5. Definitioner av olika begrepp och förkortningar

När jag i arbetet har skrivit klient eller sökande menar jag om inte annat anges, den vägledningssökande som på något sätt har kontakt med en studie- och yrkesvägledare.

Med studie- och yrkesvägledare avses den eller de som arbetar på denna position. I texten kan ibland ”vägledare” eller ”respondent” användas för studie- och yrkesvägledare och har då samma innebörd.

1.6. Tidigare forskning

I sökandet efter rapporter och studier vilka innehåller webbaserat valstöd har jag insett att det saknas forskningsmaterial att tillgå. Enligt Karriärförlaget har det tidigare inte gjorts någon utredning gällande Karriärpaketet.

Den rapport jag har funnit som svarar mot mitt undersökningsområde är Tag makten över datorerna (Lovén, 1997). I rapporten diskuteras användningen av datorstöd i studie- och yrkesvägledning. En översikt över dåtidens svenska och nordiska datorprogram presenteras och dess betydelse i studie- och yrkesvägledning diskuteras. I likhet med andra forskare tror Lovén att risken för att datorn ska ersätta vägledaren är liten. Han refererar till tidigare undersökningar som visar behov av komplement och inte styrmedel. I rapporten beskrivs och sammanfattas datorn som hjälpmedel sett ur användarens behov enligt Cairo, P. (1983) som att användarnas intresse för studie- och

(9)

9

yrkesvägledningen ökar, att de erhåller relevant information, att antalet yrkesalternativ vanligen ökar samt att de tycker att systemen är angenäma att arbeta med.

Andra studier visar på en ökning av deltagarnas karriärmognad eller karriärbeslutsamhet (sid.18). Många utvärderingar är ofta smala och har endast ett fåtal analytiska resonemang kring datorns användning kopplat till studie- och yrkesvägledningens mål och syfte. I en artikel av Harriet Bowlsbeys (1991) diskuteras däremot både för- och nackdelar med datoranvändning för studie- och yrkesvägledare. Hon framhäver vägledarens betydelse för att integrera det datorn lyft fram så att individen får en klarare självbild. Att klienten får en personlig relevant information. Att klienten förstår nyanser samt att klienten kan utforma en handlingsplan i linje med uppsatta mål.

Lovén pratar om risker kontra förtjänster med att använda datorstöd i vägledningen. Framförallt vill han uppmärksamma datorns kraft att styra och förändra synsätt och kommunikationsmönster. Det får inte bli så att datorn styr och samtalet inskränks till verktyget. Datorns överlägsna förmåga att lagra och kombinera stora informationsmängder är något som kommer studie- och yrkesvägledningen till gagn menar Lovén (1997, s.22). Han menar också attdatorn bör integreras på ett moget och genomtänkt sätt i vägledningsarbetet och vägledarna bör noga reflektera över hur programmen skall användas. Det är därför viktigt att ”ta makten över datorn”. Rätt utnyttjat kan den nya tekniken bidra till kvalitetshöjning i studie- och yrkesvägledningen.

2. Teoretiska utgångspunkter

Ett antal olika teorier har som utgångspunkt vad det är som får individen att göra de val hon står inför. Tidigare kallades dessa tankekartor för yrkesvalsteorier, i dag benämns de oftast karriärutvecklingsteorier. Dessa teorier har ofta sin grund i sociologi, utvecklingspsykologi och personlighetspsykologi. Karriär ska i detta sammanhang inte sammanblandas med ”att göra karriär.” Karriär (Career) - är ett samlingsbegrepp för alla de erfarenheter som en individ gör under sin livsbana via arbete, livserfarenheter, utbildning och fritid. Alla har en karriär. Karriärutveckling (Career Development) - är den process som handlar om att förstå och ta ansvar för och hantera livet, lärandet och

(10)

10

arbetet under hela livscykeln

(Skolverket, 2008). Att göra karriär kan innebära olika

saker, allt från att klara av mer specialiserade och svåra uppgifter och/eller att klara fler och fler olika typer av arbetsuppgifter (sv.wikipedia.org, 2009). En annan förklaring är att stiga i graderna (SAOL, 1998).

Teorierna har valts för att de beskriver vad det är som kan påverka människors agerade och tankesätt i samband med valsituationer. Sett ur min kommande profession är det viktigt att ha detta i beaktande för att lättare förstå mina klienter i en vägledningsprocess. Teorierna ska ge mig kunskap om hur de sökande fungerar och tänker i valsituationer. Med denna lärdom ska jag förhoppningsvis i min analysdel kunna få fram om Karriärpaketet kan vara ett komplement till den traditionella vägledningen.

För att få veta hur vägledningssökande får den vägledning som hon bäst behöver i en vägledningssituation och för att se om ett webbaserat valstöd kan vara till hjälp och i så fall på vilket sätt har jag valt att använda mig av teorier som dels handlar om inlärning ”Multipla intelligenser” (Gardner, 1983) dels om karriärutveckling ”Planned happenstance” (Krumboltz, 1999) samt om matchning, ”Matchningsteori” (Parsons).

Dessa teorier bygger på att människor i dagens samhälle skapar sina livsvägar och gör sina vägval utifrån olika grunder. Val görs ofta med hänsyn till de referensramar varje individ har med sig sedan tidigare. Gamla invanda mönster påverkar oss mer än vad vi själva tror. Individens syn på sig själv och den medfödda inlärningsförmågan skiljer sig åt mellan individer. Även val av utbildning och yrken ser olika ut. Alla moderna karriärutvecklingsteorier innefattar självkännedoms begrepp. En karriärutvecklingsteori kan sägas ge strukturer som förenklar och förklarar hur och varför och på vilket sätt en sökande gör sina val gällande studier, yrken och karriär. Stommen i dessa teorier bottnar i sociologi, utvecklingspsykologi och personlighetspsykologin.

Utifrån dessa teorigrunder och med en koppling till de enkätsvar jag har samlat in samt resultatet från intervjun vill jag försöka fånga upp hur studie- och yrkesvägledarna tänker kring användandet av Karriärpaketet.

(11)

11

2.1. Inlärningsteori

En inlärningsstil är det sätt som vi använder när vi tar till oss ny information. En inlärningsstil verkar vara medfödd och ändras inte så mycket under livet.

Jag har valt att fokusera på Howard Gardner och hans teori Multipla intelligenser som

efter många års forskning lanserades i början på 1980 talet och som därefter har

förfinats.

Gardner är professor i kognition och pedagogik vid Harvards Universitet.

Gardner ville vidga det traditionella intelligensbegreppet och teorin om

Multipel

intelligens

är en idé som vidmakthåller att det finns många olika typer och nivåer av intelligens som tillskrivs människor. ”En intelligens är förmågan att lösa problem eller framställa produkter som värderas högt i ett eller flera kulturella sammanhang” (Gardner, 1983). Förnuft, intelligens, logik och kunskap är inte samma sak menar Gardner.

Enligt teorin förfogar var och en av oss över nio intelligenser, men i olika stor utsträckning. Varje person har därmed en unik kognitiv profil och också sin egen speciella inlärningsstil, arbetsstil och sitt eget temperament. Under spädbarnets utveckling är typerna dock avhängiga och samspelar med varandra poängterar Gardner. Vid avgränsningen av intelligenser använder sig Gardner av bestämda kriterier bl. a att en intelligens skall vara knuten till en viss del av hjärnan (högra o vänstra hjärnhalvorna). 1983 publicerade Howard Gardner Frames of Mind - The Theory of Multiple Intelligences (De nio intelligenserna), vilken har fått stort genomslag i synen

på intelligens, pedagogik, och karriärstrategi. Enligt Gardner finns det nio olika slags

intelligenstyper . Lingvistisk intelligens; tycker om att läsa skriva och lyssna, har ett rikt ordförråd och förmåga att kunna uttrycka sig muntligt och förstå andras tal. Logisk-matematisk intelligens; tycker om matematik och problemlösning, har förmåga att se och förstå logiska och matematiska sammanhang. Spatials intelligens; ha förmågan att uppfatta hur saker ser ut från olika perspektiv, förmåga att kunna orientera sig och tänka i bilder,att kunna se för sitt inre hur saker och ting hänger ihop.

Kroppslig-kinestetisk intelligens; behärskar sin kropp och använder den till idrott, dans och fysiska utmaningar, tycker om att arbeta med sina händer. Musikalisk intelligens; duktig på att uppfatta och framställa rytmer, melodier och olika former av musikaliska uttryck. Interpersonell intelligens; har förmåga att genomskåda andra människor

(12)

12

(empatisk förmåga). Intrapersonell intelligens; ha förmåga att förstå sina inre känslor, sina starka och svaga sidor. Naturalistisk intelligens; är skickliga på att känna igen och klassificera de talrika arterna – floran och faunan i sin omgivning. Förmågan att sköta om, tämja och umgås med levande varelser. Existentiell intelligens; ha förmåga att fundera och framlägga frågor rörande liv och död samt grundläggande existentiella frågor.

Dessa intelligenstyper ska inte ses som klart distinkta utan består av bland annat medfödd, biologiskt betingad talang, upplärd och inövad färdighet, samt sociokulturella

och antropologiska ideal resonerar Gardner. I det västerländska samhället har

matematisk-logiska och lingvistiska typerna värderats på bekostnad av de andra, menar Gardner, och förespråkar en undervisningsmiljö där alla typer stimuleras och integreras med varandra.

Teorin om intelligensernas mångfald innebär dels att de flesta kan utveckla tillfredsställande förmåga inom varje intelligens dels att intelligenser inte bör förväxlas med bestämda verksamhets- eller kunskapsområden. En intelligens är en biologisk och psykologisk beredskap. Det finns många sätt att vara intelligent på inom varje kategori. Vid sidan av intelligens ser Gardner andra viktiga parametrar för vad som gör en människa framgångsrik, till exempel motivation, originalitet, sunt förnuft, vishet och metaforisk förmåga.

Vi är alla levande organismer, och i viss mening ligger allt det som vi kommer att åstadkomma i livet kodifierat i vår arvsmassa menar Gardner. De som arbetar med mänskligt beteende och intellektuella profiler bör känna till skillnaden mellan genotypen och fenotypen hävdar Gardner. Genotypen är individens beskaffenhet och förutsättningar som bestäms av de båda föräldrarnas genetiska bidrag medan fenotypen är individens iakttagbara egenskap som de tar sig uttryck i en bestämd omgivning.

Gardner skriver om de personliga intelligenserna som dels handlar om individens inre utveckling, dels den intelligens som riktas utåt, mot omgivningen. Kärnan i den inre utvecklingen sägs vara kontakt med det egna känslolivet. När det gäller människor i ens omgivning handlar det om att ha förmågan att uppfatta känslotillstånd hos dessa samt tolka deras motiv och avsikt

(13)

13

Gardners upptäckter har på senare år haft stor betydelse för planeringen av framtidens utbildning. Vad syftar utbildning till? Hur kan vi veta om vi uppnått syftet? Dessa frågor bör stå i centrum för all meningsfull diskussion menar Gardner.Hans eget svar är att all undervisning bör sträva mot förståelse och att individen har uppnått förståelse om hon kan tillämpa det hon lärt sig eller utföra det Gardner kallar förståelsehandlingar. Förståelse definierar Gardner som;

• förmågan att använda kunskap, begrepp och färdigheter för att belysa nya problem och oförutsedda frågeställningar.

2.2. Karriärutvecklingsteori

Karriärteorier fokuserar på en persons bakgrund, upplevelser, personlighet och värdegrund och kan sägas förklara varför individer väljer eller hamnar inom olika områden.

Ur den Sociala inlärningsteorin har John D Krumboltz, Al S Levin och Kathleen E Mitchells (1999) funnit sin tes om att individens karriärval grundar sig i social inlärning. Samspelet mellan individ och omgivning är central och tros fungera som en plattform för att göra välgrundade beslut. Denna teori skiljer sig från andra karriärutvecklingsteorier på det sätt att den fokuserar på att lära människor olika karriärvalstekniker och hjälpa dem använda dessa på ett effektivt sätt. Krumboltz och hans kollegor ställde sig flera frågor gällande människor och deras val av studier, yrken mm. För att få svar på sina frågeställningar granskade dem de fyra främsta faktorerna som utgör en stor roll i ett eventuellt karriärval. Faktorerna som granskades var; genetiska anlag, miljö förhållanden, inlärningserfarenhet och inställning till uppgifter.

Planned happenstance är den teori som jag valt att referera till. Den kan sägas vara en efterföljare till den ovan nämnda sociala inlärningsteorin. Ordet Planned happenstance betyder planerade tillfälligheter. Enligt Krumboltz, Levin och Mitchells handlar den mer om karriärvägledning och att individen måste lära sig att skapa, känna igen och införliva tillfälligheter och slumpen i sin karriärutveckling. Att vara öppen för alternativa vägar och lära sig av misstag och erfarenheter. Den visar att just tillfälligheter och slumpen är viktiga faktorer i många karriärer.Krumboltz uppger att obeslutsamhet är önskvärt och rimligt, eftersom det ger möjlighet för klienten att dra nytta av oplanerade händelser.

(14)

14

Dessa oplanerade händelser påverkar mer eller mindre alla människors val och karriärutveckling.

Grunden i Planned happenstance utgörs av att människan med olika egenskaper och anlag föds in i en viss social miljö. Individen ska inte vara passiv och lämna allt åt ödet eller invänta det rätta tillfället. Istället ska individen ha ett öppet sinne och handla aktivt för att lära sig att agera och skapa och finna tillfälligheterna.Individen ska ta tillfället i akt för att skapa sin egen lycka. Ett öppet sinne är enligt författarna motsatsen till obeslutsamhet i denna teori. Genom att vara öppen för nya och oväntade möjligheter kan utgången leda till något positivt. Att vara obeslutsam och stå med öppet sinne innebär att vara här och nu menar författarna. Genom att vara nyfiken och se möjligheterna kan individen utveckla färdigheter som gör att de lättare kan ta tillvara på tillfälligheter som dyker upp. I dagens samhälle där framtiden är osäker menar Krumboltz, Levin och Mitchells att individen gör bäst i att vara öppen för alternativ snarare än att på förhand vara bestämd över vilken väg som är bäst att gå. Att utforska och vara nyfiken skapar tillfälligheter. Olika färdigheter ger individen möjlighet att ta tillvara tillfälligheterna. Egenskaper så som nyfikenhet, envishet, flexibilitet, optimism och risktagande färdigheter som anses vara viktiga hos individen. (Mitchell, Krumboltz & Levin, 1999).

2.3. Matchningsteori

Här har jag valt att studera Frank Parsons som kan ses som matchningsteorins grundare och även grundaren av den moderna yrkesvägledningen. Parsons centrala begrepp var att "matcha". Han var en ivrig förespråkare för individuell inställning till karriär rådgivning. Genom sitt synsätt myntade han uttrycket ”rätt man på rätt plats”. 1908 startade han en yrkesvägledningsbyrå i Boston som då kännetecknades av en snabb industriell utveckling (Lindh, 1988, s. 13). Yrkesvägledningen sågs som ett sätt att hantera den nya situationen som det framväxande industrisamhället med hög arbetsdelning och ökad urbanisering skapade. Parsons gav rådgivning med hjälp av övergripande principer av ljus, information, inspiration och samarbete.Han utvecklade ett ramverk för att hjälpa människor att fatta beslut om en karriär och uppgav att yrkesbaserade beslutsfattande uppstår när människor har åstadkommit:

(15)

15

• en riktig förståelse för sina individuella egenskaper, färdigheter, intressen, personliga förmågor, resurser, begränsningar och andra kvaliteter

• kunskap om jobb och arbetsmarknad

• rationell och objektiv bedömning om förhållandet mellan dessa två grupper av fakta (Fransson & Lindh, 2004, s.16)

Det som präglade matchningsteorin var att istället för att vägleda, diagnostiserade och styrde studie och yrkesvägledaren. Människorna skulle anpassas efter arbetslivets och samhällets krav, inte tvärtom. Alltså, en matchning mot samhällets och arbetsmarknadens krav. Parsons menar att när personer är i arbete som på bästa sätt motsvarar deras förmågor ger det bäst resultat och deras produktivitet är som störst. I takt med att psykologitester utvecklades till att bl.a. innehålla intelligenstest och senare även anlags- och intressetest fick även studie- och yrkesvägledningen en vetenskaplig grund. Under 1940,- 50,- och 60-talet utvecklades och ändrades teorin så att den senare kom att kallas egenskaps- och faktorteorin. (Lindh, 1988, s. 45)

Enligt Parson bygger ett perfekt yrkesval på matchning mellan personliga egenskaper och jobb faktorer så som lön, miljö etc. för att individen ska kunna producera de bästa förutsättningarna för en yrkesinriktad framgång. Parsons förespråkade exempelvis att rådgivaren inte berättade för klienten vilken riktning hon/han ska fortsätta utan snarare hjälper de sökande att fatta positiva beslut för sig själva.

I sin bok "Att välja ett yrke", hävdar Parsons att personlig konsultering är fundamental för karriär sökning. Parson fokuserar speciellt på sju steg som vägledaren bör gå igenom med sin klient.

1. Personlig information: skapa en huvud tes av nyckel fakta om personen i fråga, kom ihåg att inkludera alla fakta som är speciellt viktiga för yrkes vals problematiken.

2. Själv analys: En självexamination är gjord under diskretion och med guidning av handledaren. Alla tendenser och signaler som kan inverkar på valet av ens livsverk måste noteras.

3. Klientens egna val och beslut: Det här kan visa sig i två olika stadier: Handledaren måste komma ihåg att yrkesvalet måste vara klientens egna, med handledaren som guide.

(16)

16

4. Handledarens analys: handledaren testar klientens beslut och jämför om det går i linje med den allmänna uppfattningen.

5. Status på yrkesfältet: Handledaren måste ha Industriell kännedom såsom listning och klassificering av olika industrier och yrken, i tillägg, plats för yrkes träning och lärlings utbildningar.

6. Konsensus och råd: En öppen och flexibel inställning tillsamman med logik och sunt förnuft är viktigt i detta stadium.

7. Generell hjälp: handledaren hjälper klienten att passa in i den valda yrkesrollen och reflektera över beslutet (www.guidance-research.org).

3.

Metod, urval och frågeområde

Inledningsvis presenteras de metoder som har använts vid insamlingen av det empiriska materialet. Vidare följer en redogörelse för valet av studie- och yrkesvägledare som deltagit i undersökningen. Slutligen följer en kort beskrivning av hur uppkomsten av frågeställningar som ligger till grund för insamling av det empiriska materialet har kommit till.

3.1.

Enkät som metod

Jag har valt att använda mig av enkäter för att samla in huvuddelen av empirin. Detta har varit ett bra och effektivt tillvägagångssätt i förhållande till den tid och de medel som har funnits till förfogande. Dessutom liknar en enkät de personliga intervjuerna med den stora principiella skillnaden att karakteristiskt för alla enkäter är att den som svarar på frågorna själv noterar sina svar på ett eller annat sätt. Någon intervjuare finns inte med i bilden. (Trost 2001, s. 1). De vägledare som deltagit genom att besvara enkäten kallas för respondenter.

Genom att använda mig av enkäter har jag på ett snabbare sätt kommit i kontakt med alla berörda studie- och yrkesvägledare som befunnit sig inom ett större geografiskt område och har även på ett lättare sätt kunnat samla in svaren. Enkäter har också varit mindre tidskrävande för både mig och för vägledarna och respondenterna har i lugn och ro kunnat begrunda frågorna och överväga sina svar (Eljertsson, 1996, s. 11). Nackdelen med min metod har varit att jag inte har kunnat ställa följdfrågor i de fall då jag har tyckt att vägledarna har svarat kortfattat eller har givit snäva svar (Eljertsson, 1996, s.

(17)

17

11). I ett kort och informativt mejl sändes enkäten ut till alla de åtta utvalda vägledarna utifrån den licenslista jag fått ta del av via Karriärförlaget. I mejlet gjorde jag en kort presentation av mig själv samt mitt syfte med att genomföra enkätundersökningen. Jag bad vägledarna besvara frågorna och därefter via mejl skicka tillbaka svaren till mig. Till de två vägledare som jag hade för avsikt att intervjua (se punkt 3.2.) ändrades mejlets innebörd något.

Enkäten har sammanställts efter den genomgång jag på egen hand har gjort av Karriärpaketet. Enkätens frågor har delats in i olika teman (Patel & Davidsson, 2003, 73-74) som berör såväl vägledaren som den vägledningssökande samt själva valstödet, Karriärpaketet. Enkäten har varit utformad med hjälp av öppna frågeställningar. Genom att ställa öppna frågor ges respondenterna utrymme och möjlighet att besvara frågorna med egna ord vilket öppnar upp för betänksamhet samt mer utvecklande svar. Det ger även respondenterna en tankeställare vilket kan leda till en djupare reflektion. (Patel & Davidsson, 2003, s.78). Inledningsvis ställs neutrala frågor rörande bland annat arbetsplats och målgrupp som gett mig bakgrundsinformation. Därefter ställs frågor rörande undersökningens frågeställningar som berör själva vägledningsprocessen och hur vägledarna använder valstödet i sitt arbete. Och vad syftet är med att använda Karriärpaketet.

3.2. Intervju som metod

Insamling av data har även gjorts via en kvalitativ djupintervju med två relevanta studie- och yrkesvägledare i en större stad i Sverige. Samma enkät som ovan har används vid intervjun. Genom en kvalitativ intervjumetod menar Trost (2005, s. 7) att man får informationsrika och komplexa svar av informanterna genom att ställa raka och okonstlade frågor. De studie- och yrkesvägledare som har intervjuats omnämns som intervjupersoner.

Att jag har valt att göra en intervju beror på att metoden är ett utmärkt verktyg när det gäller att samla in information som det annars kan vara svårt att få tag i på annat sätt (Jacobsen, 1993, s. 25). Genom spegling kan jag konfrontera respondenterna och på så vis stanna upp vid eller fördjupa mig vid något som är av intresse för undersökningen (Jacobsen, 1993, s. 87)

(18)

18

I förväg har enkäten via mejl skickats ut för att intervjupersonerna skulle kunna vara väl insatta i vad intervjun skulle komma att handla om och för att bättre kunna vara rustade inför vårt möte. Att det har blivit just denna arbetsplats och vägledare som har fått delta i intervjun har närmast berott på att jag via Karriärförlaget har fått information om att man här använder Karriärpaketet relativtflitigt.

Intervjun har genomförts genom att jag har besökt den arbetsplats där två av de åtta deltagande vägledarna arbetar. Avsatt tid för intervjun har varit ca 1,5 timma vilket vi också har lyckats att hålla. För att få så stor spridning som möjligt på svaren innehåller denna kvalitativa intervju en låg grad av standardisering, dvs. frågorna jag har ställt har gett utrymme för intervjupersonerna att svara med egna ord. Allt eftersom intervjun fortlöpte ändrades dess struktur från att innehålla en hög grad av strukturering, dvs. jag har ställt frågorna i en bestämd ordning till att intervjun övergick till att få en låg grad av strukturering. (Patel & Davidsson, 2003, s. 78). Under hela intervjuns gång förde jag anteckningar för att i efterhand sammanställa vad vägledarna har kommit fram till.

3.1. Urval

Från Karriärförlaget har jag erhållit en lista på vägledare som på sitt arbete har aktiva licenser, dvs. som i sitt vardagliga arbete har tillgång till Karriärpaketet. Dessa brukare tillika kontaktpersoner på respektive arbetsplats skulle enligt Karriärförlaget kunna vara betydelsefulla för den enkätundersökning respektive intervju som skulle genomföras utifrån undersökningens syfte. Det första steget i undersökningen har varit att ta kontakt med respektive kontaktperson på de olika arbetsplatserna där Karriärpaketet används. Detta i syfte för att kunna ge vägledarna möjlighet att ge sitt medgivande till ett eventuellt deltagande i denna undersökning. Karriärförlaget ombesörjde detta kontakttagande. Därefter har jag valt ut sex stycken städer i olika delar och av olika storlek runt om i landet. Tanken bakom detta val var att jag hoppades på att få så stor spridning som möjligt på enkät- och intervjusvaren eftersom vägledarnas arbetsplatser och därmed målgrupper skiljer sig åt. Enkät- och intervjusvar bygger alla på uppgifter från kvinnliga studie- och yrkesvägledare. Några har arbetat under en längre tid som vägledare, andra under kortare tid. Någon har arbetat som vägledare men studerar just nu för att få sin behörighet. Alla vägledarna arbetar mer eller mindre med vuxna vägledningssökande.

(19)

19

3.3. Frågeområde

För att få en uppfattning om hur Karriärpaketet fungerar har jag av Karriärförlaget erhållit en genomgång av programmet och hur dess olika delar fungerar. Jag har därefter på egen hand genomfört de olika delarna för att ytterligare få en djupare inblick i dess användarfunktion. Efter att jag arbetat mig igenom Karriärpaketet har jag ställt mig själv en rad frågor utifrån min roll som vägledare, frågor kopplade till Karriärpaketet som ett valstöd. Därefter har jag sammanställt en enkät med de frågeställningar som jag har ansett skulle kunna besvara undersökningens huvudfråga.

3.4. Forskningsetiskt ställningstagande

Etik handlar om att bygga upp, stimulera och hålla vid liv en medvetenhet och en diskussion om hur man bör handla. Även om vissa frågor som rör etik måste regleras formellt handlar etik inte om lagar och regler (www.vr.se).

Vid intervjun samt insamlingen av enkätsvar utgick jag ifrån:

”forskningsetiska principer inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning” (Vetenskapsrådet, 2001). Vetenskapsrådet etablerar fyra grundläggande principer:

Informationskravet innebär att forskaren på förhand skall informera

undersökningsdeltagarna om villkoren för deras roll i undersökningen innan den påbörjas, samt forskningsuppgiftens syfte. Deltagarnas delaktighet bygger på frivillighet.

Denna information fick alla inbjudna studie- och yrkesvägledare av Karriärförlaget när de tillfrågades om deltagande i undersökningen. Vid utskick av enkäten presenterade jag mig samt vad undersökningen hade för syfte. Detta för att vägledarna skulle veta utgångspunkten för undersökningen (Patel & Davidson, 2003).

Samtyckeskravet innebär att forskaren skall ha undersökningsdeltagaren samtycke från gällande medverkan i forskningsprojektet samt respektera dennes vilja vad gäller framtida medverkan i forskningsprojektet (Vetenskapsrådet, 2001).

Alla deltagande vägledare har via mejl gett sitt medgivande till att delta i undersökningen. Något framtida deltagande var vid undersökningens tidpunkt inte aktuellt.

(20)

20

Konfidentialitetskravet (Vetenskapsrådet, 2001) innebär att det ligger på forskarens ansvar att alla personer som ingår i undersökningen skyddas från att deras personuppgifter samt de uppgifter som lämnas till författarna förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av det.

Den sista allmänna grundregeln är nyttjandekravet vilket innebär att de uppgifter jag har samlat in endast får brukas i syftet att genomföra undersökningen (Vetenskapsrådet, 2001). När undersökningen har fått sitt slutliga godkännande kommer allt insamlat material att förstöras.

3.5. Reliabilitet och validitet

Reliabilitet

uttrycker noggrannheten i mätningen, den är med andra ord stabil och ska vid en viss tidpunkt ge samma resultat. Validitet kan generellt sägas vara ett mått på hur väl man mäter det man vill mäta (Trost, 2001).

Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ undersökning. När det gäller genomförd intervju förefaller det sig rimligt att intervjupersonerna har bidragit med trovärdig fakta. De båda studie- och vägledarna tillika intervjupersoner har varit rörande överrens när det gäller svaren på några av frågeställningarna. Likväl som det har funnits skillnader på svaren emellanåt. Möjligen kan intervjupersonerna ha blivit influerade av mig eller av varandra, vilket kan ha påverkat deras svar. Trots denna fundering betraktar jag deras svar som tillförlitliga. Svaren jag har erhållit från enkätundersökningen var av liknande karaktär som svaren från intervjun varpå jag har utgått ifrån att även dessa respondenter har bidragit med trovärdiga fakta som i sin tur har bidragit till undersökningens resultat.

Insamlat material har jämförts och summerats för att kunna sammanställas till en form av procentuell beräkning av hur många vägledare som svarat si kontra så. De svarsalternativ som överrensstämmer bäst i förhållande till arbetets frågeställningar har jag valt att presentera i kommande kapitel.

4. Resultat

Här redovisar jag de svar som jag anser vara relevanta i förhållande till arbetets frågeställningar. Jag har med teorierna i bakhuvudet försökt att sätta mig in i vägledarnas roll och hur de har tänkt när de beskriver användandet av Karriärpaketet.

(21)

21

Resultatet bygger på de 8 enkäter som har sänds ut via mejl och den intervju som har genomförts. Jag kommer även att väva in citat från respondenterna samt intervjupersonerna när jag anser att deras svar förtydligar frågorna eller utvecklar dessa.

För att särskilja frågeställning och svar har jag valt att märka ut frågeställningarna med fetstil. Då det gäller svaren har jag summerat vad respondenterna har svarat och gjort en sammanställning av detta. Jag har i största möjligaste mån försökt att citera svaren. En och samma vägledare kan under en samma frågeställning ha givit flera olika svarsalternativ. Dessa har inte särskilts på något sätt utan sammanvävts i övrig text. Med andra ord, en och samma vägledare kan ha svarat att de använder Karriärpaketet på flera olika sätt.

Fråga 1.

På vilket sätt använder du Karriärpaketet i din vägledning?

Sammantaget kan sägas att vägledarna använder Karriärpaketet som ett hjälpande verktyg i någon form i sitt vägledningsarbete. I flera sammanhang ses valstödet som ett komplement inför vägledningssamtalen samt för att vidga den vägledningssökandes perspektiv och valmöjligheter. Med andra ord, att få den sökande att se möjligheter eller begränsningar och hinder som hon/han inte tidigare sett. (Hägg & Kuoppa, 1997, s.34). I några fall används Karriärpaketet som en hjälp vid skrivandet av CV och personliga brev.

Oftast går jag igenom ”paketet” med personen först. Sedan får han/hon åka hem och göra ett - två steg. Personen mailar oftast resultatet till mig. Sedan går vi igenom det när vi träffas på nästa besök. Då får även personen logga in och vi sitter o pratar om resultaten tillsammans o reflekterar o diskuterar allt.

Citatet ovan anger vad merparten av respondenterna svarat och visar även på att det finns en uppföljning efter genomfört test. Genom uppföljning menar flera av vägledarna att den vägledningssökande ökar medvetenheten om sig själv vilket kan bidra till individens möjligheter samt förhoppningsvis ge ökad framtidstro.

(22)

22

Då vägledare många gånger har ett stort antal klienter att vägleda kan tiden bli knappt till allt vad man önskar genomföra under vägledningsprocessen. En vägledare inom vuxenutbildningen förklarar att Karriärpaketet används på följande vis;

Talar om att det finns och visar det och den som är intresserad får med sig lösen hem att sitta och arbeta med det i lugn och ro. Talar om att det inte är ett test utan ett stöd som Mia har påpekat. Har tyvärr inte tid att göra själva genomgången här för var och en som önskar, men jag tror att det skulle vara bra.

Kommentar:

Genom Parsons matchningsteori går det att se hur den vägledningssökande matchas genom intresse och handlag men även att dialogen med vägledaren öppnar upp för diskussion som ökar insikten vilket även kan vidga vyerna för den vägledningssökande. Via reflektion kan ”dörrar” öppnas och den sökande kanske är mer mottaglig för att det finns möjligheter som hon/han inte tidigare känt till, alternativa vägar visar sig.

Återigen visar detta på att någon form av uppföljning bör ske mellan vägledare och sökande. Behov och målsättning med uppföljning kan variera över lag och kan bland annat bero på den sökandes självkännedom, så som individuella egenskaper, färdigheter, intressen, personliga förmågor, resurser, begränsningar och andra kvaliteter men också på kunskap om jobb och arbetsmarknad.

Fråga 2.

Utifrån vilken teoretisk utgångspunkt använder du dig av webbaserat valstöd i din vägledning?

Några av vägledarna menar/hävdar att de inte utgår från någon teoretisk utgångspunkt när de använder ett webbaserat valstöd. Däremot arbetar några av dem utifrån tankesättet att människan själv vet vad som är bäst för dem. Därför är vikten om självinsikt av stor betydelse vilket vägledarna menar att Karriärpaketet kan bidra med.

Om individen får kunskap om och hur man kan använda test och känner att man har stöd av det i sina framtida val anser jag att individen i huvudsak på egen hand i den eget valda miljön bäst tar sig igenom ett test. Tillgång till support av vägledning under testets gång kan variera, men att reflektera och diskutera resultaten ar ofta avgörande av hur individen uppfattar att det varit till stöd i beslutsprocessen.

(23)

23 Kommentar:

Då flera av respondenterna arbetar utifrån att de sökande själva vet vad som är bäst för dem kan en koppling göras till Gardner’s inlärningsteori som bygger på att varje individ har en unik kognitiv profil. Beroende på hur stor självkännedom en människa har känner hon/han mer eller mindre till vilka intelligenser som är av mest framträdande karaktär. Dessa betydelsefulla intelligenser påverkar individens val på olika sätt. Med ökad självkännedom ökar också chanserna för individen att göra ett aktivt val samt minskar riskerna för obeslutsamhet. Samma koppling kan göras till matchningsteorin som enligt Parsons bygger på en matchning mellan personliga egenskaper och olika jobbfaktorer.

Fråga 3.

När i vägledningsprocessen kommer du på att du skall använda dig av webbaserad vägledning?

Flertalet av vägledarna svarar att de plockar in Karriärpaketet som en hjälp i vägledningsprocessen för att vidga den sökandes perspektiv. Några vägledare väljer att låta den sökande göra/arbeta sig igenom Karriärpaketet innan vägledningssamtalet påbörjas, andra plockar in det under vägledningens gång. Någon vägledare använder valstödet i slutfasen av vägledningsprocessen då individen vet vad hon/han vill. Det finns alltså ingen generell tid i processen där Karriärpaketet används utan det styrs indirekt av den vägledningssökande.

Är det att söka arbete kan det vara till hjälp vad man är bra på – som ska fram i CVn här får de även fram många förslag på yrken.

Kommentar:

Att vidga perspektiv hos den sökande kan jämställas med Planned happenstance teorin som menar att individen ska vara öppen för alternativa vägar och låta tillfälligheter och oplanerade händelser få ha sin gång. Genom att vidga perspektivet ska individen inte låta sig vara passiv och lämna allt åt ödet eller invänta det rätta tillfället.

(24)

24

Genom att vidga perspektivet hos den sökande kan denne få kunskaper om sina färdigheter och på så vis kan det vidgade perspektivet kopplas till både inlärningsteorin (Gardner, 1999) samt matchningsteorin (Parsons). Till inlärningsteorin för att varje individ är tillskriven olika typer av intelligenser och olika nivåer av dessa. Genom att komma till insikt om sina förmågor kan individen också matchas mot olika yrken och branscher som hon/han inte varit medveten om tidigare.

Under vägledningsprocessens gång kan vägledaren få upp spår som kan kopplas mot olika branscher och/eller yrken (matchningsteorin). För att tydliggöra dessa för den sökande kan ett webbaserat verktyg vara till hjälp.

Fråga 4.

Vilka sökande använder du testet till och vad är det du tänker skall kunna uppnås med att använda det?

Karriärpaketet används till flera olika målgrupper av vägledarna, främst till de osäkra väljarna som ett extra verktyg i vägledningsprocessen. Det handlar om individer som aldrig kommit in på arbetsmarknaden, individer som behöver byta yrkesbana på grund av varsel och/eller som en del i en rehabiliteringsplan.

Någon vägledare använder valstödet som ett redskap i samband med de sökande som hon via e-post, MSN (MSN, Microsoft Network, är företaget Microsofts webbportal med nyheter, reportage, väder och dylikt) eller telefon har kontakt med. Positivt med detta är enligt henne själv att hon då kan ge support via chatt på MSN under tiden den sökande arbetar med Karriärpaketet.

Det vägledarna önskar åstadkomma i användandet av Karriärpaketet är bland annat att få igång en process hos de sökande samt att vidga deras perspektiv.

Genom att välja att arbeta med Karriärpaketet till de osäkra väljarna kan detta förhoppningsvis leda till att de sökande kommer till en bättre självkännedom som på sikt kan föra dem närmre sina mål.

(25)

25 Kommentar:

Genom att de sökande blir medvetna om sina olika förmågor, medfödda och/eller intränade (inlärningsteorin) kan de lära sig att utveckla tillfredsställande förmåga inom varje intelligens. De kan även träna sig i att vara mer lyhörd och ha ett öppet sinne för att handla aktivt för att lära sig agera och skapa samt finna tillfälligheterna (Planned happenstance).

Fråga 5.

På vilket sätt kan testet hjälpa dig i din vägledning?

I stort sett alla vägledarna svarar att dem använder Karriärpaketet som ett extra verktyg i sin profession medan ett fåtal ser det som en komplettering för den sökande. Vid några tillfällen används valstödet som en introduktion inför kommande vägledningssamtal. Någon vägledare menar att användandet ger ett underlag för diskussion kring fler yrken än vad som annars kanske skulle komma upp i samtalet och att den sökande kan få en bild av omvärlden som gör det lättare att samtala om möjligheter och eventuella hinder.

Därför att det finns så många alternativ så det vore svårt att ha alla dessa i huvudet och att vid alla vägledningstillfällen vara lika alert så att man kom ihåg att visa på allt. Underlätta för den sökande att själv se vissa sammanhang och ta eget ansvar för sitt val och delaktigheten gör förhoppningsvis att man känner sig mindre utlämnad.

Jag vet att individen själv fått tänkt till – utan påverkan. Jag får upp mycket information att arbeta med som jag annars skulle måsta fråga mig till. Ofta ritar jag och gör listningsövningar och andra övningar utifrån resultatet.

Kommentar:

Sett ur matchningsteorin kan respondenterna genom att arbeta med Karriärpaketet få hjälp med att vidga sina egna perspektiv och på så sätt finna fler matchningsförslag i vägledningsprocessen tillsammans med de sökande. Genom ett vidgat perspektiv kan de öka sin självkännedom och utifrån inlärningsteorin bli mer medvetna om vilka styrkor

(26)

26 och/eller svagheter de besitter i sin vägledarroll.

Fråga 6.

Hur använder du svaren som den sökande kommer fram till?

Flera av vägledarna förklarar att de använder svaren som de sökande kommer fram till som en vägvisare i sitt vägledningssamtal.

• ”Till att hitta vägar som leder i den riktning valstödet pekar”. • ”För studieplanering och information om studier och yrken”.

• ”Vi går igenom dem tillsammans. Gör lite övningar och ritningar utifrån resultaten”.

Andra använder svaren som ett diskussions- och reflektionsunderlag inför vägledningssamtal. En av vägledarna använder svaren på följande sätt;

Antingen får jag resultatet mailat till mig inför samtal, eller så har individen skrivit ut det hemma. Ibland loggar vi in på testet och ser resultatet i ”min” dator och utgår därifrån. Vi kopplar ihop yrkesförslag med svaren och tittar i första hand på det som varit ”bra” och ”mycket bra”, en även på det som varit ”dåligt” och ”mycket dåligt”. Vi sorterar bort de förslag som inte är tänkbara, för det dyker nästan alltid upp några som individen i fråga är står helt frågande inför. Då försöker vi ibland att förstå varför de kom med, också nyttig upplysning. Vi sorterar bland förslagen och tillsammans ser hur man kan nå dessa yrken.

Fråga 7.

Finns det något du saknar i testet?

Flera förslag på förändringar/förbättringar i Karriärpaketet framkom från respondenterna. En vägledare ansåg att det borde vara större skillnad mellan Karriärpaketet och andra test (till exempel arbetsförmedlingens intressetest) som finns på marknaden. En annan vägledare menade att det borde ges information för användaren vid inloggning. Saknas gör en tydlig introduktion om hur Karriärpaketet ska användas menar en av respondenterna. Möjlighet för vägledaren att kunna logga in på samma sida som den sökanden för att kunna ge support på distans under testets gång var ett annat önskemål.

(27)

27

En av vägledare menade att de kopplingar/förslag till olika utbildningar som ges inte är tillräckliga. En direktkoppling till olika utbildningsanordnare hade varit önskvärd. Kopplingen till AMS hemsidas information om utbildningar som finns i nuläget anses inte vara bra enligt en av respondenterna. Fler realistiska yrkesförslag efterfrågades också. Fler nivåer att välja på borde finnas för användaren när hon/han ska uppge utbildningsnivå. Var anges t.ex. en KY-utbildning (Kvalificerad Yrkesutbildning) undrar en respondent. Anteckningsfält för den sökandes egna tankar och funderingar efterfrågas också.

Möjligtvis den grupp personer som är inne på att leva ekologiskt, nära naturen, som inte passar in i det traditionella. Vars mål är att leva ”Rättvisemärkt” både mot natur, djur och människor i andra länder, men det finns väl heller, än så länge inte så många vägar för dem att gå, så då är det ju inte lätt att lägga in det i programmet.

Fråga 8.

Hur brukar den sökandes reaktion vara efter att ha utfört testet?

Merparten av vägledarna menar att de sökande har fått ett vidgat perspektiv efter att ha genomfört Karriärpaketet. För andra sökande blir det en bekräftelse på redan tidigare kunskap svarar hälften av respondenterna.

Verkar som om de känner sig upplyfta oh kanske bekräftade (trots att det är de själva som har bekräftat!). Vi kanske behöver sätta oss ner ibland och samla ihop allt vi kan och få klart för oss att vi själva att vi egentligen är ganska duktiga! Känns som om valstödet stärker självförtroendet.

Väldigt skiftande. Vissa får bara upp ett fåtal förslag på sin yrkeslista, eftersom de svarar väldigt ensidigt. De blir besvikna. Några får bekräftat vad de tidigare har varit intresserade av och blir glada. Ytterligare andra får helt nya idéer om vad de skulle kunna syssla med i framtiden

Några känner att de fått förslag på yrken, som de annars inte hade kommit att tänka på. Några poängterar att karriärpaketet gett upphov till att de fokuserat jobbat med sina tankar och funderingar kring karriärval. Klart framkommer att ”testet” i sig

(28)

28

inte ger några lösningar, men i kombination med vägledningssamtal kan det vara riktigt bra.

För det mesta har någon form av insikt om andra alternativ infunnit sig och de flesta som gör testet och bearbetar resultatet i minst ett samtal tycker att det var värdefullt i ”kampen” om att sätta upp nya mål för sin framtid. Enstaka gånger har jag även varit med om att individen inte tyckt att det givit dem något nytt.

De flesta blir lite förvånade över resultaten men nyfikna. Någon blev besviken och några har bara fått sina tankar bekräftade.

5. Analys av resultat

I min analys ska jag försöka undersöka om Karriärpaketet kan vara ett komplement till traditionell vägledning och jag använder mig av de teorier som finns i mitt teoriavsnitt. vilka handlar om inlärning, karriärutveckling och matchning.

I min undersökning har jag dels genomfört en intervju dels skickat ut enkäter för att få svar på mina frågor rörande Karriärpaketet. Det visar sig att det inte blev någon större skillnad på svaren från dessa två olika metoder.

Det är i samspel, samverkan och samvaro med andra människor vi förverkligar oss själva hävdar Peder Hård af Segerstad (2002). Utifrån detta påstående kan jag med en koppling till Krumboltz som menar att samspelet mellan individ och omgivning är central och fungerar som en plattform för att göra välgrundade beslut, på ett tydligt sätt se att respondenterna använder Karriärpaketet i samspel med ett eller flera vägledningssamtal. Under dessa samtal vidgas den sökandes perspektiv då vägledaren arbetar utifrån specifika verktyg i vägledningsprocessen. Verktyg som dels kan hjälpa vägledaren att själv följa en speciell samtalsmetod utifrån den sökandes behov, dels få upp ögonen för nya alternativa arbetssätt, vilket i sin tur hjälper den vägledningssökande att finna nya alternativa vägar.

Även om syftet med användandet av Karriärpaketet skiljer sig åt bland vägledarna kan jag ändå se att det finns en tanke bakom introduktionen av valstödet hos den sökande. Om jag tittar utifrån inlärningsteorin som menar att varje individ förfogar över nio

(29)

29

intelligenser, men i olika stor utsträckning, kan valstödet genom sina olika delar engagera olika intelligenser hos den sökande. Som exempel kan nämnas avsnittet där bilder tillsammans med text presenterar olika delar ute i arbetslivet. Här är det inte bara det skrivna ordet som startar en tankeprocess hos den sökande utan bilderna hjälper också till att förstärka reflektioner kring individens val. Innebörden av det sagda eller skrivna ordet består av en uppsättning reaktioner som begreppet framkallar hos såväl oss själva som vår motpart. Genom detta resonnemang kan en tydlig anknytning göras till den den symboliska interaktionismen, dit delar av Karriärpaktetet kan kopplas genom sitt avsnitt Inspiration, vilket består av bilder på arbetsmiljöer. Dessa bilder kan inspirera de sökandes tankar till om hur ett framtida arbetsliv kan se ut. Vilket i sin tur skulle kunna vidga perspektiv rörande framtida studier mm. Symbolisk interaktionism betyder enligt Wikipedia att samhäller sett ur ett sociologiskt perspektiv är summan av alla pågående interaktionshändelser. Samhället uppfattas som en process stadd i ständig förändring och inte som en beständig struktur.

Det kan vara värdefullt att vid ett webbaserat valstöd ha i åtanke Gardners syn på intelligensens mångfald och hans definition av begreppet förståelse som är; att ha förmågan att använda kunskap, begrepp och färdigheter för att belysa nya problem och oförutsedda frågeställningar.

Svaren som kommer fram efter att den sökande har arbetat med de olika delarna i Karriärpaketet används av många respondenter som en vägvisare. Vägvisaren fungerar som en hjälp då den sökande står inför olika vägskäl. Vägvisaren kan ses som en ”isbrytare” för att få klienten att öppna sig. Svaren kan även öppna upp för alternativa vägar som den vägledningssökande tidigare inte har reflekterat över. Genom att få olika och alternativa lösningar och vägar i vägledningssamtalet kan nya perspektiv göras synliga och bidra till en öppnare och mer vidsynt vägledningssituation.

Utöver valda teorier är det sett ur vägledarprofessionen viktigt att ha i beaktande att den sökande har olika mängd av olika sorters kapital till förfogande när de handlar. Så även i en valsituation. Det kan handla om ekonomiskt-, kulturellt- och socialt kapital (Månson 1999, s. 115). Varje sökande har även ett speciellt habitus, dvs. ett omedvetet inlärt eller medvetet förvärvat sätt att tänka, tycka och agera. I en väglednings situation

(30)

30

är det viktigt för vägledaren att vara vaken för detta då samtal om olika valmöjligheter sker. Olika habitus passar olika bra in i samhällets olika sociala fält (intellektuella fältet, det konstnärliga fältet, det politiska fältet) etc. (Månson 1999, s. 115). För många vägledningssökande gäller att valsituationen är kombinerad med sociala, psykiska och/eller fysiska komplikationer (Lindh, 1988, s. 17). Lindh (1988) menar att det åligger vägledaren att anpassa sina insatser efter vars och ens vägledningsbehov.

Enligt Segerstad (2002) är information en objektiv företeelse, när den väl producerats, existerar den oberoende av det mänskliga medvetandet. Texter och bilder är exempel på information och kan uppfattas olika av omgivningen. Eftersom behovet av verktyg i en valsituation ser olika ut för varje enskild vägledningssökande tycker jag mig kunna se utifrån de svar som respondenterna har givit att Karriärpaketet kan vara ett bra och fungerande verktyg för de sökande som bland annat behöver hjälp med att vidga sina perspektiv. Även för de klienter som tror sig vara säkra på sina beslut inför ett val kan genom att använda Karriärpaketet komma till insikter som de tidigare inte kände till. Dessa okända insikter kopplar jag till Krumboltz och Planned happenstance teorin som menar att den sökande ska vara öppen för alternativa vägar och se möjligheter i de förslag som kommer fram. Tillfälligheter och slumpen är viktiga faktorer i många karriärer. Självklart finns det säkert de vägledningssökande som är fast beslutna om att göra ett specifikt val just för att de inte känner till de övriga alternativen.

Genom att plocka in webbaserade valstöd som verktyg i vägledningsprocessen kan detta även vidga vägledarens perspektiv eftersom hon/han då kan arbeta utifrån de resultat som den sökande har fått fram. Om dessutom den sökande arbetar sig igenom valstödet på egen hand för att vägledaren sen kan sitta i lugn och ro och gå igenom de olika svaren som kommit fram kan vägledaren vara bättre rustad för att genom sin professionalitet och samtalskonst guida den sökande. Att välja att plocka in valstöd i vägledningen är en insikt i sig och kan kopplas samman med inlärningsteorin då vägledaren kommer till insikt om vad hon/han behöver ha för verktyg för att bättre kunna förbättra och förändra sitt arbetssätt.

Hur många verktyg en vägledare än må ha. Och hur många utvärderingar av webbaserade valstöd det än görs, är det viktigt i en vägledningsprocess att se samspelet mellan den sökande och samhället. För även om kön, klass, ålder och inkomst påverkar den sökandes sätt att tänka och handla på är det ett växelspel mellan den sökandes sätt

(31)

31

att leva sitt liv och de övergripande samhällsstrukturerna (Månson 1999, s. 125).

6. Slutdiskussion

Även om den bästa webbplatsen finns, som alla vill besöka, måste vi ut och möta våra kunder/klienter ansikte mot ansikte för att lättare förstå hur dem tänker, se vilka dem är, skapa en relation mellan oss och förutsäga vart dem är på väg med sina behov. Medier och informationsteknik så som datorer spelar en viktig roll för människans kommunikation. I Sverige använder vi många timmar per dag åt olika former av medier. Dessa medier är viktiga källor till kunskap, på både lokal, regional och global nivå (Segerstad 2002, sid. 27). Här gör jag en koppling till Karriärpaketet som ett viktigt media när det gäller kommunikation kring olika valsituationer. Dessa valsituationer kan dels handla om yrkesval, dels om fortsatta och/eller nya studievägar.

I min undersökning har det klart och tydligt framkommit att vägledarna ofta introducerar Karriärpaketet som ett komplement till det traditionella vägledningssamtalet. Valstödet används av vägledarna på flera olika sätt och utifrån olika syften och behov. Mestadels handlar det om att vidga perspektiv hos de vägledningssökande, få dem att tänka ”utanför ramarna”. Men det kan även användas som en ”språngbräda” inför ett kommande vägledningssamtalet. Vägledaren får då ett underlag att bygga vidare på i vägledningsprocessen. Ett underlag som öppnar upp för diskussion kring fler yrken än vad som annars kanske skulle komma upp i samtalet.

Intressant i det hela är att flera av vägledare använder valstödet inför kommande vägledningssamtal, andra introducerar det först då den vägledningssökande behöver extra stöd för att komma vidare i vägledningsprocessen. Denna variation kan bero på att vägledaren inte vill känna sig styrd i sin vägledningsmodell utan vara lyhörd för den enskildes behov. Det kan även bero på raka motsatsen, dvs. för att ha något att utgå ifrån i inledningsskedet av vägledningssamtalet.

6.1. Egen reflektion kring mediet IT och vägledning

Precis som Lovén hävdade i en rapport år 1996 att fortbildning och vidareutbildning bör ha en inriktning så att vägledarna blir hemtama de nya strömningarna kan jag hålla med

(32)

32

om att modern teknik leder människan framåt. Utvecklingen inom IT-området innebär nya möjligheter för individen själv att skaffa och hantera information. Geografiska avstånd är inte lägre hinder för inhämtande av information och karriärvägledning. Utbildning på distans skapar nya möjligheter för individen (SOU 2001:45). Jag själv är ett levande bevis på detta. Med teknikens hjälp har studie- och yrkesvägledarprogrammet via Malmö högskola under flera år kunnat genomföra distans studier vilket föranlett mig att snart kunna titulera mig studie- och yrkesvägledare.

Som blivande studie- och yrkesvägledare kan jag själv se att det webbaserade verktyget kan vara till stor hjälp då jag möter klienter som är vilsna inför sina studie- och yrkesval. Men teknologin leder inte automatiskt och av sig själv till nyttiga användningar. Skickliga vägledare bör i stället granska målen och från fall till fall vägleda den sökande mot målet.

Precis som skrivs i SOU 2001:45 vill även jag hålla med om att Internet kommer att vara ett viktigt verktyg för karriärvägledning i framtiden. Genom IT-teknikens frammarsch kommer jag som vägledare att nå fler individer men också nya målgrupper.

Personligen vill jag mena att användandet av datoriserat valstöd enligt Karriärpaketet varierar utifrån vägledarens egna inställning till IT som ett verktyg. Jag vill påstå att risken för att datorn ska ersätta vägledaren är mycket liten. Min åsikt grundar jag bland annat på att det är i samspel , samverkan och samvaro med andra människor som vi förverkligar oss själva. Därför vill jag hävda att ett webbaserat valstöd behöver följas upp av ett eller flera vägledningssamtal där ytterligare information kan ges som kan vidga den vägledningssökandes perspektiv. Här ser jag det traditionella vägledningssamtalets styrka och brukbarhet. Det ena behöver inte utesluta det andra.

Jag ser verktyget som en hjälp att öppna upp ett första möte med en klient, dvs. när klienten har utfört delarna i valstödet har jag ett underlag att gå vidare med i vårt möte. Dessutom ser jag detta verktyg som ett komplement för alla dem väljare som av olika anledningar har svårt för det skrivna ordet. Människans kommunikation kan delas upp i tre former; det symboliska som bland annat står för texter, konst och musik, kroppsspråket som handlar om beteende och tal samt det kognitiva som beskriver

References

Related documents

De variationer som beskrivits av vad vardera informant bidrar med inom respektive EHT, blir till syvende och sist en effekt av hela teamets utfall (output). Observera att

Underrubrikerna kunde i stället ha valts utifrån hur symtom beskrivs i läroböcker, men eftersom kvinnor tidigare inte har ingått i studier angående hjärtsjukdom, utgår

(2012) och Stoffregen (2015) menar att kommunikation i samband med implementeringen är viktig och detta hade möjligen kunnat bidra till en ökad förståelse för varför kommunen

De anser att deras chef är en väldigt kompetent chef som arbetar hårt för att stödja studie- och yrkesvägledarna i deras arbete med elevhälsan, men det hjälper inte när de inte

We also find that high-tech industries respond to import competition with higher levels of R&D compared to the low-tech industry average, exhibiting a 23 percent increase?.

INspIratIoN – Bilder av arbetsmiljöer som kan inspirera till tankar om hur ett fram- tida arbetsliv kan se ut – ger exempel på både yrkesområden och konkreta yrken.. HäLsa –

I de granskade undersökningarna tycks valet stå mellan att antingen utnyttja varje söktjänsts kapacitet maximalt för att återvinna maximalt antal relevanta dokument eller att

Då studien syftar till att undersöka hur en grupp personer med bipolär sjukdom upplever att de blivit bemötta från socialtjänsten – vilket är väldigt specificerat –