Malmö högskola
Fakulteten för lärande och
samhälle
VAL-projektet
Examensarbete
15 högskolepoängModerna språk som modersmål
Modern languages as motherstongue
Tatjana Bansemer
Lärarutbildning 90hp Handledare: Ange handledare
Slutseminarium 2012-12-18
Examinator: Jan Anders Andersson Handledare: Charlotte Paggetti
3
Sammanfattning
Ämnet för mitt examensarbete är tvåspråkighet. Mitt fokus ligger på tysktalande barn som har levt en stor del av sitt liv med sin familj utanför ett tysktalande land, dvs. i Sverige eller som är födda i Sverige med tysktalande föräldrar. Mitt syfte är att få en inblick hur tvåspråkiga elever ser på deras tvåspråkighet och hur de upplever att vara tvåspråkiga.
Min motivering till dettaval av ämne beror på att jag själv är tvåspråkig uppvuxen mellan två olika kulturer och jag tycker att samarbete mellan familj och ämnes-/klass-/special- modersmålslärarna ska intensifieras mer för att eleverna ska nå bättre resultat i ämnena och ändå bibehålla och lära sig något om sin kultur. Eleverna ska inte tappa bort sitt ursprung när de flyttar utomlands utan de ska kunna känna sig trygga i att vara tvåspråkiga. Mitt intresse gäller hur tyska barnen känner sig med att vara tvåspråkiga. Ser de sin tvåspråkighet som en extra tillgång eller är det något tråkigt som de är tvungna att kunna för att föräldrarna vill det? Dessa frågor gjorde mig nyfiken och därför tyckte jag att det kunde vara spännande att fördjupa sig inom detta område, men också för att jag arbetar som lärare i moderna språk tyska och som modersmålslärare i tyska. Mitt arbete är knuten till tysktalande barn.
Jag gjorde en kvalitativ undersökning och intervjuade tio elever i årskurserna sju till nio med tyska som modersmål och jag fick olika intryck av hur elever ser på modersmål, att vara delar i olika kulturer och andra språk. Jag utgick i första hand från Bronfenbrenners teori. Han är en rysk forskare som hänvisar till mänsklig utveckling som ett resultat av interaktioner mellan den växande organismen och dess omgivning. Dessutom tog jag upp nyare forskning. Jag bestämde mig för Ladberg, som är bland annat fil.dr. i pedagogik, utbildare, konsult och författare. Hon är specialiserad på att tala och skriva lättfattligt och engagerande om komplicerade saker. Hon publicerade ett tjugotal böcker, ett stort antal mindre skrifter och många artiklar. Några av hennes huvudsakliga arbetsområden är flerspråkighet och den mänskliga hjärnan.
Efter utvärdering av intervjuarna hade tydligt framkommit att alla elever anser modersmålet som viktigt för dem och att det är en extra tillgång att kunna prata och skriva på ett språk till.
Nyckelord: Kultur, Tyska som modersmål, Språk, Tvåspråkighet, Bilingualism, Känslor, Moderna
4
Ebbe and Tide I find a niche to be, and then the tide takes me.
I float for a while, and then the ebbe leaves me.
Periodic motion engulfs my soul. I belong everywhere
and nowhere.
I drift from shore to shore. I am, and then I´m not. I embrace the land when I am,
and let go when I´m not. Beautiful beaches there are many,
´tis not the land. And I know who I am,
´tis not that either. But who I am
cannot belong to any land fully, and therefore will always float again.
Who will and who can, float with me, drifting to the same ebbe and tide that takes me?
(Hannah Grosshauser)
5
Innehållsförteckning
1. Inledning 7 1.1. 1.2. 1.3. Begreppsdefinitioner BakgrundSyfte och frågeställningar
9 9 11 1.4. 1.5. Avgränsning Disposition 11 11 2. 3. 4. 5. Teoretisk bakgrund
2.1. Modersmål och den nya läroplanen för grundskolan (Lgr 11) 2.2. Språk – vad är språk egentligen
2.3. Tidigare forskning 2.4. Språkvärdering 2.5. Språk och känslor
2.5.1. Barnets ovilja att vara tvåspråkig 2.5.2. Bronfenbrenners teori
2.6. Sammanfattning av teoretiska aspekter
Metod och material 3.1. Val av metod
3.2. Urval 3.3. Procedur
3.4. Etiska övervägandet 3.5. Reliabilitet och validitet 3.6. Bearbetning och analys
Intervjuresultat Analys 12 12 13 14 15 16 17 17 20 21 21 22 23 24 24 25 26 33 6.
5.1. Modersmålets betydelse för barnen 5.2. Andraspråksinlärning
5.3. Barnens känslor kring tvåspråkighet
5.4. Bronfenbrenners teori i samband med mina tyska elever
Avslutande diskussion och vidare forskning
33 34 34 34
6 Referenslista 41 Elektroniska källor 43 Muntliga källor 44 Bilaga-1 45 Bilaga-2 46 Bilaga-3 47
7
1. Inledning
"Tvåspråkighet är förmågan att spontant kunna använda ett annat språk framgångsrikt."
(Graf, 1997)
Jag har valt att undersöka hur barnen trivs med sin tvåspråkighet. Att kunna ett ”extraspråk” ska ses som en tillgång och inte som ett problem eller en besvärlighet, oavsett vilket språk det handlar om. Enligt min erfarenhet kan jag göra följande antaganden, nämligen att det tyvärr oftast finns personer, som t.ex. pedagoger och föräldrar, som anser att barnen inte längre lever i sitt ursprungsland och därför bara behöver samhällets språk för att kunna klara sig i vardagen, inte sitt modersmål. Ibland uppfattar samhället förmågan att kunna prata ett annat språk än det som används som majoritetspråk i landet, som ovilja att integrera sig i det svenska samhället. Resultatet är ibland att ämnet modersmål väljs bort i skolan. Detta kan medföra att barnen tappar sin tvåspråkighet, som de egentligen har fått i bonus. Skolverket (2011) och forskarna Hyltenstam och Toumela (1996:99) visar hur viktig modersmålsundervisning är. Den har en positiv påverkan på elevernas utveckling och självförtroende. Kulturens normer, värderingar och traditioner stärks genom att kunna prata på sitt modersmål.
När jag läste boken Modersmålslärare berättar (Hessel, 2008) tänkte jag att problematiken med modersmålsundervisning rör i första hand eleverna med utomeuropeisk bakgrund, utan tidigare kontakt med svenska språket och utan likheter mellan modersmålen och svenskan. En erfarenhet som jag har gjort i samband med undervisningen är att skolorna, och vårt samhälle i allmänhet, betraktar flerspråkigheten i moderna språk dvs. engelska, spanska, franska eller tyska som en extra tillgång för eleven - en s.k. bonus. Frie skriver i sitt examensarbete att
”Dessa elevers flerspråkighet ses inte utifrån samma bristperspektiv som många andra elevers flerspråkighet, vilket naturligtvis uppfattas av eleven själv som positiv” (2008:1).
Ladberg (1994:166) skriver att språken i vissa familjer kan leda till konflikter.
”Föräldrarna vill inte tala arabiska med barnen, man ska bli svensk så fort som möjligt. Men barnen ser ju att de inte är svenskar. Det blir svårt för dem. De barnen har ett sånt motstånd mot arabiska! De säger att det är svårt, de vill inte försöka, de vill prata svenska i stället.”
8
Jag läste att det kan hända, när föräldrarna har olika modersmål, att ett av föräldrarnas språk talas i smyg när en av föräldrarna, t.ex. pappa, inte är närvarande. Detta kan ses av barnen som att mammans språk inte är riktigt tillåtet eller lika värdefullt som pappans språk; utan något som man måste tala när den andra föräldern inte är med (Ladberg 1994:165).
Antalet barn som växer upp med två eller flera språk ökar kontinuerligt i dagens samhälle som statistiken på sidan 10 visar. Alla nämnda länder utom Finland, Ungern och Etiopien pekar på en invandrarökning. Detta innebär att tvåspråkighet har blivit allt mer vanligt för många barn. I hela världen blir språkliga ”blandäktenskap” allt vanligare som ett resultat av den globala rörligheten. Det finns flera exempel på rörlighet som t.ex. semester, studier, arbete utomlands eller tvång att lämna sitt eget land av politiska, religiösa eller ekonomiska skäl. Många barn växer tack vare den ökade globaliseringen, respektive den ökade rörlighet upp som tvåspråkiga barn.
Ofta antas att tvåspråkiga barn kan använda sina två språk lika bra, men det är inte alltid sant. Några av dem kan uttrycka sig på ett språk bättre än på det andra, de använder ett språk endast i vissa situationer eller de anpassa språket till sina olika känslolägen. Anledningen till denna skillnad beror på de olika förhållanden under vilka omständigheter språket används i familjen eller utanför. Barnen lär sig genom att anpassa sig till den andra parten eller till konversationens sammanhang. Fram till 60-talet trodde många lingvister att tvåspråkiga barn är språkligt försenade. Peal och Lambert visade 1962 för första gången, att tvåspråkiga barn har högre resultat i verbala och icke-verbala intelligenstest än enspråkiga (Lambert & Peal, 1962). Forskarna kunde inte säga om den välutvecklade tvåspråkigheten var orsaken till den högre intelligensen, eller tvärtom. De visar i sina studier att tvåspråkiga barn kunde hantera språkliga test med bättre resultat, eftersom de förstår meningsbyggnaden och grammatiken bättre. Tack vare att flera författare rapporterade att tvåspråkighet gav positiva resultat, blev det efter 1950 en positiv förändring i tankesättet om tvåspråkiga barn. Synen på tvåspråkighet vände sig, och plötsligt började lingvister skriva avhandlingar om att tvåspråkiga barn lär sig ett annat språk lättare, medan enspråkiga barn lär sig det nya språket senare i skolan och med större svårighet (Lambert & Peal, 1962).
Tyngdpunkten i mitt föreliggande arbete ligger i hur tysktalande barn upplever sin tvåspråkighet, hur de upplever olika vardagssituationer och hur de upplever att kunna prata
9
två språk flytande. Jag undersökte mina elevers syn på att växa upp som tvåspråkiga. Detta gör jag genom facklitteratur, intervjuer och genom egna erfarenheter.
1.1. Begreppsdefinitioner
I mitt arbete ska jag använda nedanstående definitioner av begrepp vilka jag hämtade från internetsidan http://www.duden.de/suchen/dudenonline som används av skolor och högskolor i Tyskland för begreppsförklaring.
Tvåspråkighet en person som använder ett
majoritets- och ett minoritetsspråk
Modersmål språket som talas hemma och
språket som man behärskar bäst i olika situationer; språket som man känna sig ”hemma“ med
Majoritetsspråk språket som de flesta i landet har som modersmål; i detta fall svenska Minoritetsspråk språket som talas av ett fåtal i ett
land.
Social situation umgänge med andra människor som
t.ex. i skolan, familjen, vänner osv.
1.2. Bakgrund
Sedan början av 1900-talet visar psykologer, lingvister, neurologer och lärare haft ett stort intresse för utvecklingen av tvåspråkighet. Modersmålsundervisningen finns sedan 1970-talet i grund- och gymnasieskolan (Skolverket, 1993:5). Under 60- och 70-talet kom invandrarbarn till Sverige, eftersom deras föräldrar var arbetskrafter som behövdes. Detta var ett nytt tillstånd i Sverige och ingen i landet hade större erfarenhet av situationen som plötsligt uppstod. Den invandrarpolitiska propositionen från 1975 strävade att ge invandrarbarn stöd i integreringsprocessen och därmed möjligheten till att utveckla sitt modersmål (Tuomela,
10
2001). Enligt den statistiska centralbyrån och immigrant-institutet ser statistik över invandring till Sverige (de 20 största grupperna i Sverige) ut som följande:
födelseland språk 2001 2004
Finland finska, svenska 193465 186589
Jugoslavien serbiska, kroatiska, bosniska. Makedonska 73274 74559 Irak kurdiska, arabiska, türkmenska 55696 70117 Bosnien-Hercegovina bosniska, kroatiska 52198 54514 Iran farsi 51844 53982 Norge norska 43414 45000 Polen polska 40506 43472 Danmark danska 38870 41663 Tyskland tyska 38857 40826 Turkiet turkiska, assyriska, kurdiska 32453 34965 Chile spanska 27153 27699 Libanon arabiska, assyriska 20228 21106
Storbritannien och Nordirland engelska 15458 16798
USA engelska 14711 15301 Syrien arabiska 14646 16168 Ungern ungerska 14027 13672 Somalia somaliska 13489 15294 Rumänien rumänska 11954 12536 Etiopien tigrinja 11722 11213 Indien engelska, gujarati, punjabi 11474 12928
Hyltenstam och Tuomelas skriver följande formulering: ”Endast den elev, vars ena eller båda
vårdnadshavare hade ett annat språk än svenska som förstaspråk och som använde det språket som ett dagligt umgängesspråk med eleven, hade rätt till hemspråksundervisning.”
11 1.3. Syfte och frågeställningar
Syftet med uppsatsen är att synliggöra hur elever med tysktalande bakgrund upplever erfarenheter av att vara tvåspråkiga och hur de upplever sin kulturella identitet.
Hur trivs barnen med sin tvåspråkighet och hur upplever de sin kulturellaidentitet? Vilket språk använder de i samtal med familjemedlemmar och kamrater?
Är valet av språk situationsanpassad?
1.4. Avgränsning
Att intervjua flerspråkiga elever i skolan var min ursprungliga tanke, men eftersom jag hade lättare tillgång till mina tysktalande elever är min studie knuten till dessa, och just därför använder jag begreppet ”tvåspråkighet” i stället för flerspråkighet.
1.5. Disposition
Arbetet inleds med en allmän introduktion till temat tvåspråkighet. Den här uppsatsens inledning och bakgrund, innehåller en beskrivning av forskningsområden. Kapitel ett beskriver dessutom examensarbetets syfte och frågeställning, definitioner av viktiga begrepp samt arbetets disposition. Jag fortsätter i kapitel två med en teoretisk bakgrund som innehåller styrdokument, dvs. vad det står om modersmål i läroplanen Lgr11 samt tidigare forskning. Jag tar även upp språk och känslor, värdering av språk samt Bronfenbrenners teori. I kapitel tre presenterar jag min metod och materialet, dvs. val av metod, urval, procedur, forskningsaspekter, analysmetod och diskussion. Kapitel fyra visar intervjuresultaten och de analyseras vidare i kapitel fem. Till slut kommer min avslutande diskussion samt mina tankar om hur vidare forskning kunde ser ut.
12 2.
Teoretisk bakgrund
Under punkten teoretisk bakgrund presenterar jag olika delar som jag tror är av vikt för den här undersökningen. Detta kapitel ska handla om:
1.) Modersmål och den nya läroplanen för grundskolan (Lgr 11) 2.) Språk i samtal med familjemedlemmar och kamrater
3.) Tidigare forskning 4.) Värdering av språket
5.) Känslor inför det tyska språket, att kunna två språk och upplevelsen av sin kulturella identitet
6.) Bronfenbrenners teori
Jag inleder kapitlet med hur den nya läroplanen för grundskolan (Lgr 11) ser på modersmål.
2.1. Modersmål och den nya läroplanen för grundskolan (Lgr 11)
I den nya läroplanen Lgr 11 betonas hur viktigt det är att kunna tala flera språk:
ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse
för olika sätt att leva
kunskaper i flera språk ökar också individens möjligheter att ingå i olika sociala och
kulturella sammanhang och att delta i ett internationellt studie-och arbetsliv
(Skolverket, Lgr 2011:76)
I den aktuella kursplanen för Modersmål står det skrivet att människans främsta verktyg är språket. Skolverket betonar att språket är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Vidare står där att man genom språket utvecklar sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Det är viktigt att ha ett rikt och varierat språk för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. Därutöver underlättar kunskaper i modersmålet språkutvecklingen och lärande inom olika områden (Skolverket, Lgr 2011:88). Språk, lärande
13
och identitet är tätt sammanlänkade, därför måste barn som har ett annat modersmål än svenska ges möjligheter att utveckla alla sina språk (Myndigheten för skolutveckling, 2004). Detta görs t.ex. genom modersmålsundervisning.
Syftet med modersmålsundervisningen består i att eleverna ska kunna läsa och skriva, tala,
lyssna och samtala. Eleverna ska kunna använda språket och de ska ha kunskaper om kulturen och samhället där språket talas.
Målet med modersmålsundervisningen är att eleverna ska utveckla kunskaperna i
modersmålet och om regioner där språket talas. Modersmålsundervisning ska också fungera som stöd för självkänslan och som stöd för utveckling av dubbel kulturell identitet. Dessutom ska eleverna få hjälp med inlärningen av sitt andraspråk, nämligen svenska och eleverna ska kunna bygga en brygga till det svenska samhället genom jämförelser mellan de olika kulturerna.
Modersmålsläraren är därmed en handledare som vägleder, stödjer och hjälper eleven. I allmänna råd från Skolverket står det att studiehandledning och ämnesundervisning på modersmålet är effektiva redskap för elevernas kunskapsutveckling (Skolverket 2008).
2.2. Språk – vad är språk egentligen
Språket är grund för allt lärande och språket sätter gränser för hur långt vi kan tänka. Att inte ha ord som gör våra tankar synliga för våra medmänniskor leder till utanförskap. Språket används som ett redskap, t.ex. för att lösa problem eller diskutera med andra. Språket kan man dela i tre kategorier: som redskap för kommunikation, grupptillhörighet och uttryck för identitet (Svensson, 1998:11ff).
Jankovic/Jonasson (2008) samt Viberg (1996:122) skriver att oavsett vilket språk det gäller genomgår barnet ett normalförlopp i sin språkutveckling. Den grundläggande delen av sitt förstaspråk lär barnet under sina första levnadsår. Vidare står det skrivit i Vibergs bok att alla
barn som talar sitt modersmål tillägnar sig basen redan innan de börjar skolan. Då behärskar barnet språkets ljudsystem, grammatiska regler, har ett ordförråd upp till
14
sitt examensarbete (2008) att ordförrådet utvecklas genom hela livet och att barn kan lära sig under gynnsamma förutsättningar två till tre tusen nya ord på modersmålet varje år under tiden de går i skolan. Ordförrådet byggs ut under skoltiden plus att det är knutet till skolans ämnen, vilket medför att språket utvecklas parallellt med läs- och skrivutvecklingen. Viberg (1993) skriver att det i utbyggnaden ingår bland annat textstruktur, hur man väver samman meningar till längre texter och samtalsstruktur, det vill säga hur man anpassar språket efter den man vänder sig till.
Som Jankovic/Jonasson (2008) och Viberg skriver påverkas språkinlärningen av många olika faktorer; social situation, undervisning, sociokulturell bakgrund och språkanvändningsmönster som beror på ålder samt kognitiv utveckling. Viberg hävdar att den sociala situationen har stor betydelse för invandrare och deras barn som lär sitt andraspråk (1996:120). Enligt honom har bosättningsmönster, kultur och storleken på den språkgrupp de tillhör en påverkan på deras inlärning av målspråket.
2.3. Tidigare forskning
En ganska gammal, men intressant fallstudie, i form av en biografi som genomfördes av familjen Ronjat, som då bodde i Frankrike, visar att tvåspråkigheten sedan länge är ett aktuellt tema inom språkforskningen. Familjen var en tvåspråkig familj, där modern växte upp i Tyskland och fadern i Frankrike. Familjen höll strikt på principen om åtskillnad av språken. Resultatet blev:
1. Tvåspråkig undervisning har ingen negativ inverkan på något sätt. 2. Barnet är mycket tidigt medveten om sin tvåspråkighet.
3. Utvecklingen av fonologi, morfologi och syntax sker parallellt på båda språken. 4. Talblandningar förekommer knappast, och de få som finns försvinner med tiden.
Baserat på dessa positiva iakttagelser drog Ronjat (1913) slutsatsen att tvåspråkigheten aldrig skulle kunna skada barnets utveckling.
Den mest detaljerade och mest kompletta biografi kommer från Leopold (1950). Han använde samma modell som Ronjat tidigare genomfört på sin dotter Hildegard. Leopold analyserade
15
hennes språkutveckling (engelska-tyska) tills hon fyllde 15 år. Hans resultat visar likt Ronjats att tvåspråkighet varken skadar barnets kognitiva utveckling eller den språkliga utvecklingen negativt. Han betonade också fördelarna med tidig tvåspråkig utveckling.
Det finns trots allt oenighet när det gäller tvåspråkighet (Håkansson, 2003:10). Många tycker att det är svårt för barnen att växla mellan olika språk (t.ex. Code-switching), medan andra ser det mer som en tillgång. Eftersom vi dock lever i ett globalt samhälle idag kan det bara vara av fördel att vara flerspråkig. Arnberg skriver att om barnet kan hantera sin tvåspråkighet som ett bra verktyg, kommer det att blir effektivare än de enspråkiga (Arnberg, 2004:46). Håkansson (2003) skriver att diskussionen om tvåspråkigheten tas upp i första hand av enspråkiga samhällen, vilket låter mycket intressant och kunde ge tillfälle till vidare forskning. Men om vi tar en titt på nutiden, blir det allt vanligare att kunna flera språk då barnen växa upp i flerspråkiga miljöer.
Arnberg skriver att många föräldrar fortfarande är rädda för att tvåspråkigheten kan få negativa effekter på deras barns språkutveckling i majoritetsspråket, och därför ses modersmålet oftast som ett hinder när det gäller inlärningen av ett annat språk (2004:3). Forskarna är i stort sätt överens om att det är positivt för barnen att utveckla sin tvåspråkighet. Nackdelarna kan vara:
Språkblandning: blandning av de två språken, t.ex. Wo bor du? (var bor du?)
Code-Switching: växla mellan språken, t.ex. eleverna talar ett språk på rasten och ändra det i klassrummet till ett annat (Helsingborgs dagblad den 24:e mars 2003)
Interferens: talaren är inte medveten om att ordet inte tillhör det språk som används t.ex. snöman (snögubbe), (Ladberg 2000:53)
2.4. Språkvärdering
Ladberg skriver ”Språk är liv, språk är bron mellan människor”. I hennes bok ”Skolans språk
och barnets” (2000:129) nämner hon att språk och kultur är oupplösligt sammantvinnande,
eftersom varje språk bär en kultur med sig. Samtidigt med språket lär vi oss kulturella mönster och regler för umgänge.
16
Enligt Breitholtz (2007) finns fyra värderingsdimensioner:
Instrumentellt värde: Hur viktigt är språket för att inhämta kunskaper som leder till hög
materiell standard? (engelska, tyska, franska, spanska)
Kommunikationsvärde: I hur många olika domäner kan språket användas? Identitetsvärde: I hur stor utsträckning fungerar språket som identitetsmarkör? Prestigevärde: Vilken attityd har talarna och omgivningen till språket?
2.5. Språk och känslor
Språkforskarna är överens om hur viktigt modersmålet är, och hävdar att vårt förstaspråk är nära knutet till känslor, upplevelser och utveckling av identitet (Ladberg, 2003:7 ff.).
Pragmatiken och ordförråd är avgörande för att man ska kunna ett språk riktigt. Det förklaras enkelt: ordförrådet bygger man upp genom inlärning av ord och pragmatiken är den sociala och kulturella kompetensen. Det är viktigt att kunna koppla samman pragmatiken med ordförrådet för att ”riktig” kunna kommunicera på ett språk. Ladberg skriver att kärlek och vänskap utgör den största motivationen för att barnen ska lära sig ett språk. Föräldrarna överför sina känslor till barnen genom att använda språket, t.ex. älskling, sweetheart,
Liebling, Schatz. Barnet vill kunna identifiera sig med sin familj och sina vänner och det är
mycket lättare om man behärskar ett språk. Dessutom känner de sig trygga med ett språk som de lärt sig under barndomen. Ladberg nämner att yngre barn behöver särskilt stöd och trygghet när de lär sig ett nytt språk och då är modersmål en bro till detta (Ladberg, 2000:64ff).
Svensson skriver att i en människans liv kan familjens språk aldrig ersättas av andra. Enligt honom är det avgörande att familjens språk ska leva vidare, och att barnen blir medvetna om hur viktigt modersmålet är. Det är fortfarande en del av deras identitet. (Svensson, 2003: 180).
17 2.5.1. Barnets ovilja att vara tvåspråkig
I Ladbergs bok (2003) nämns olika orsaker till att barnen inte vill vara tvåspråkiga. Det kan bero på att kompisarna inte är flerspråkiga. Barnen vill inte känna sig annorlunda och därmed utanför om de pratar ett annat språk än majoritetens samhälle. De vill inte skilja sig från sina kompisar om modersmålet inte ses som positivt och som en extra tillgång. Om andra barn eller vuxna inte uppskattar språket, som barnet talar, kan det väcka negativa attityder, vilket medför att barnen inte vågar tala sitt språk. Som Ladberg nämner påverka föräldrarnas inställning till modersmål mycket, eftersom deras modersmål och kultur kunde uppfattas negativ av majoritetsgruppen (2003:142). Ladberg hävdar att när ett språk nedvärderas, om det ses som omodernt, underlägset, fult eller löjligt så undviker många naturligtvis att tala det. (Ladberg, 2000:135).
2.5.2. Bronfenbrenners teori
Forskaren Bronfenbrenner skriver att utveckling betyder "permanent förändring i sättet hur
personen uppfattar miljön och behandlat det" (Bronfenbrenner, 1981:19). Den mänskliga
utvecklingen är den process genom vilken personens utveckling expanderar och skaffa sig mer sofistikerade och tillförlitliga idéer om sin omgivning (Bronfenbrenner, 1981:44). Bronfenbrenners koncept fokuserar på innehållet i mentala processer. Enligt honom ligger tyngdpunkten inte på de traditionella psykologiska processer av perception, motivation, tänkande och lärande, utan på innehållet: vad uppfattas, önskas eller förvärvas som kunskap och hur detta, genom det psykologiska materialet, förändrar karaktären, dvs. påverkan av miljön på den person som utsätts för den och behandlat det (Bronfenbrenner, 1981:25). Vidare skriver han att den mänskliga utvecklingen handlar om pågående ömsesidig anpassning mellan de aktiva, utvecklande människorna och mellan de skiftande egenskaperna av deras omedelbara områden i livet. Detta förlopp påverkas kontinuerligt av relationerna i dessa områden i livet, med varandra och med de större sammanhangen i vilka de är inbäddade (Bronfenbrenner, 1981:37). Individen är en "växande dynamisk enhet", som dels påverkas av deras miljö och förändring och dels även påverkas av sin omgivning (Bronfenbrenner, 1981:38).
18
Ur ett ekologiskt perspektiv ser man miljön som ett topologiskt kapslad arrangemang av koncentriska ömsesidiga strukturer. Dessa strukturer kallar han mikro-, meso-, exo-, makro-och chronosystem (Bronfenbrenner, 1990:76).
Källa: http://kids-awareness.com/?cat=2310
Ett mikrosystem är ett mönster av aktiviteter, roller och relationer som bidrar till att personen utvecklas inom ett visst område av livet med dess egna fysiska och materiella egenskaper. Områden i livet (settings) är exempelvis familjen, klassrummet, osv. Tillsammans med de aktiviteter som ingår i ett område av livet kallas detta mikrosystem.
Ett mesosystem inkluderar interaktionen mellan de olika områden i livet där personerna deltar aktivt, t.ex. för ett barn är det förhållandet mellan hemmet, skolan och kompisar (Bronfenbrenner, 1981:41).
19
Med exosystem menar han ett eller flera områden i livet där personen inte deltar i utvecklingen, men där händelser inträffar som påverkar vad som händer i deras egen miljö, eller påverkas av den (Bronfenbrenner, 1981:42). Exempel på detta är föräldrarnas arbetsplats, skolklasser eller äldre syskon. Bronfenbrenner nämner bland annat ytterligare ett exempel, nämligen forskningen av sambandet mellan barnmisshandel och miljöfaktorer. Miljöfaktorer såsom antal barn, ensamstående föräldrar och brist på telefon har negativa effekter på behandling av barn. Därmed visade det sig att miljöfaktorer såsom fungerande relation och aktiv religion som preventiv (Bronfenbrenner 1981:226). TV-programmet ska också betraktas som en del av barnets exosystem, eftersom det kommer "utifrån" in i huset.
Begreppet makrosystemet avser den grundläggande formen och et i likheter mellan systemen med lägre ordning (mikro-, meso-och exo-), som finns t.ex. i subkulturer inklusive deras underliggande filosofier och ideologier (Bronfenbrenner, 1981:42). Sociala institutioner som skolor, kaféer, etc. (mikrosystem) ser inom en given kultur i ungefär likadant ut, men skiljer sig kraftigt mellan två samhällen i både utseendet och funktionalitetet. Makrosystem har också likheter i nivåerna med meso-och exosystem. Förhållandet mellan familjen och skolan skiljer sig t.ex. i Frankrike mycket från förhållandet i USA (Bronfenbrenner, 1981:42). Mesosystem är definierade genom växelverkan mellan mikrosystem. Eftersom individer är aktiva i flera områden i livet (t.ex. familj, skola och arbetsplats) sker ett utbyte mellan dem. Då makrosystemet omfattar miljömässiga, kulturella och politiska förhållanden, som påverkar alla andra områden i livet. Ett exempel är skilsmässa, som direkt påverkar den sociala acceptansen samt uppväxten för barn och deras syn på äktenskapet. Makrosystemet kan definieras som ett slags kulturell konstruktionsanvisning.
Begreppet chronosystem avser långsiktiga forskningsmodeller där tiden inte bara ändrar personen utan också miljösystemet (Bronfenbrenner, 1990:77).
Bronfenbrenner skiljer mellan två typer av förändring:
1. Livets övergångar som uppstår när en person ändrar sitt område i livet eller
hennes roll och därmed förändrar sin position i miljön (exempel: ett barns födelse, inskolning, äktenskap, karriär etc.).
20
Varje övergång eller kedja av dem är både resultatet och drivkraften i utvecklingsprocesser. Övergångar kan ske på varje nivå. En övergång leder nästan alltid till en förändring av personen.
2.6. Sammanfattning av teoretiska aspekter
Om jag nu sammanfattar betraktar jag språket som ett viktigt redskap för kommunikation, grupptillhörighet, identitet, kultur och såklart tänkandet. Detta betonas i den nya läroplanen Lgr11.
Språk, lärande och identitet är tätt sammanlänkade, därför måste barn som har ett annat modersmål än svenska ges möjligheter att utveckla alla sina språk (Myndigheten för skolutveckling, 2004), t.ex. genom modersmålsundervisning.
Angående värdering av ett språk har vissa språk en högre status än andra, t.ex. engelska. Språket som behövs för att få en hög ställning i ett samhälle anses värdefullt att kunna.
Att behärska ett språk betyder inte att bara kunna orden, utan man måste också kunna använda språket och kunna förmedla, med språket, sina känslor. Bilingualism kan förstärkas genom att barnet använder sitt förstaspråk. Det underlättar mycket om samspelet mellan barnen, lärarna och vuxna fungerar bra.
Ekologiska rörelser som är knutet till en förändring i livet beskriver Bronfenbrenner som ekologiska övergångar. Alla ekologiska övergånger är sammanhängande. Enligt Bronfenbrenner står samspelet mellan systemen och övergången från ett system till ett annat i spetsen för ens tankar. Han anser att det är viktigt för utvecklingen, att de olika systemen är kompatibla med varandra, och att erfarenheter och beteenden som en person har lärt sig i ett system, tillämpas i andra system också.
21
3.
Metod och material
Under punkt tre presentera jag min undersökning, såsom val av metod, urval, procedur, det etiska övervägandet, reliabilitet, analys och slutligen en diskussion kring detta.
3.1. Val av metod
Min undersökning bygger på kvalitativa samtalsintervjuer. Larsens skriver i Metod helt enkelt (2009:26) att intervjuaren i en kvalitativ undersökning ska möta sina respondenter ansikte
mot ansikte, då detta kan vara av fördel för att ställa följdfrågor och därmed kan få fördjupande svar. Ett samtal ger möjligheten att båda sidor är medskapare. Jag tyckte att en
kvantitativ undersökningsmetod inte är lika tydligt, då det inte finns möjligheten att ställa följdfrågor. Intervjuer passar bättre till min undersökning än enkät. Men eftersom det är så få elever, kan man inte generalisera resultaten i min kvalitativa undersökning.
Syftet med min studie är att undersöka elevernas syn på sin tvåspråkighet. Därför har jag använt mig av en kvalitativ metod, i form av intervjuer. Genom intervjuer vill jag försöka besvara mina undersökningars frågeställningar. Som Stukát (2005:39) nämner är intervjuaren medveten om vilka områden som ska behandlas och därför ställs intervjufrågorna i en viss ordning beroende av den situation som interaktionen befinner sig i. Jag har skapat frågor i en intervjuguide. Enligt Kvale (1997:121) ska frågorna utformas både tematiskt och dynamiskt, för att samtalet ska hållas flytande (Kvale, 1997:121 i Esaiasson 2003). Mina intervjufrågor börjar med några bakgrundsfrågor som ålder, hur länge barnen har bott i Sverige och hur länge de har haft modersmålsundervisning. Därefter kommer mina egentliga intervjufrågor. I början är frågorna mer neutrala. Därefter tar jag upp tematiska frågor och uppföljningsfrågor och avsluta med en avslutningsfråga (se Bilaga 3).
Inledningsfrågorna är tänkta att skapa en interaktion mellan intervjuaren och respondenten. De tematiska frågorna i en intervjuguide anses viktigast eftersom de ger respondenten en möjlighet att utveckla sina uppfattningar eller resonemang. Enligt Esaiasson har uppföljningsfrågor i uppgift att återkoppla till de tematiska frågorna, för att få fram ett djupare och tydligare svar. Det krävs en avslutningsfråga för att informanten ska kunna dela sina
22
kunskaper och erfarenheter, som hon eller han anser som viktiga, (Esaiasson m fl., 2003:290). Jag tänkte ta upp känslorna till sist, eftersom området kan vara känsligt eller göra intervjupersonen ledsen.
3.2. Urval
En intervjustudie med informanter fokuserar främst på individens föreställningar kring olika fenomen (Esaiasson, 2003:286). När jag valde mina intervjupersoner såg jag till jag att det
fanns olika variabler, som forskaren Bryman (2002) nämner. Med olika variabler menar jag, att jag valde elever med båda föräldrar från ett tysktalande land, elever med mor från ett tysktalande land och elever med fadern från ett tysktalande land. Jag tänkte på det bästa sättet att få svar på mina forskningsfrågor och med min urvalsmetod hoppades jag kunna se olika perspektiv på hur eleverna upplever sin tvåspråkighet.
Min grundtanke var att komma så nära informantens sätt att tänka som möjligt. Eleverna valde jag från de elever jag undervisar i ämnet modersmål tyska. Jag har undervisat dem i tyska i fyra år och alla mina utvalda elever växer upp som tvåspråkiga barn.
Jag började med att skriva ett brev till alla elever och vårdnadshavarna, i vilket jag beskrev vad jag tänkte undersöka och förklarade att deltagandet är helt frivillig, och att vad de säger absolut inte komma att påverka elevernas betyg. Inspirationen till texten tog jag från Guler Suners (Södertorns högskola, 2011) och Gertud Mankands (Södertorns högskola, 2012) examensarbete. Jag delade ut brev till mina elever i årskurserna sju till nio (se bilaga 1 och 2). När jag fick svar från de som ville vara med i undersökningen gick jag över till nästa steg och valde ut intervjurespondenterna efter följande kriterier: fyra elever där båda föräldrarna kommer från tyskspråkiga länder, tre elever där mamman är från ett tysktalande land och tre elever där pappan är från ett tysktalande land. Vårdnadshavarna gav sitt medgivande eftersom intervjupersonerna är omyndiga.
Ett urvals syfte är att få tillräcklig information för att kunna ge en kvalitativ beskrivning. Mitt urval är inte slumpmässigt utan handplockat för att vara så täckande som möjligt. Mitt mål var att få så stor variation på respondenterna som möjligt.
23 3.3. Procedur
I allra första början tog jag kontakt med rektorn. Jag förklarade min avsikt att genomföra en intervjustudie med eleverna för mitt examensarbete. Han förklarade att jag först måste ta kontakt med föräldrarna och elever. När jag hade fått godkännande av alla, fick jag tillåtelse att genomföra intervjuerna på skolan.
Efter samtal med mina elever fick jag reda på vilka av mina elever som ville vara med i undersökningen. Jag gjorde en lista med alla namn och kategoriserade elever efter mina valda kriterier: barn från blandäktenskap med mamman respektive pappan från ett tysktalande land samt barn från tyska familjer. Därefter tog jag kontakt med vårdnadshavarna genom att ringa upp de utvalda familjerna. Efter att jag fick deras medgivande muntligt, skickade jag brev till de berörda familjerna med skriftligt information om min undersökning och bad de att de skulle skicka brevet tillbaka till mig med deras underskrift. Samtidigt bifogade jag brevet till mina utvalda elever, eftersom jag behövde deras medgivande också. Eleverna hade jag ändå kontakt med under lektionstid. Efter undervisningen kom jag överens med dem om vilka dagar som skulle passa bäst för att utföra intervjuerna.
Intervjuerna genomfördes i skolan där jag undervisar de utvalda eleverna, och varje intervju varade ungefär 40 minuter. Enligt Stukát skapar det trygghet hos informanterna om de känner till intervjuplatsen (Stukát, 2005:40) och därför valde jag deras skola.
Syftet med intervjuerna var att få en förståelse för hur barnen upplever att växa upp som tvåspråkiga barn. Under intervjutillfällena använde jag frågor som jag hade förberett noga. Larsen skriver i sin bok att intervjuare få inte styra intervjun alldeles för mycket utan
informanten skall få tala fritt om de ämnen som tas upp (Larsen, 2009:84). Jag spelade in alla
intervjuer på band för att bättre kunna komma ihåg, vad de berättat för mig, men dessutom gjorde jag anteckningar. Alla elever intervjuades enskilt och fick svara på samma frågor. Jag redovisar några av elevernas svar i narrativ form med citat som understryker frågeställningen.
24
3.4.
Etiska övervägandetJag utgick från Vetenskapsrådets etiska principer för samhällsvetenskaplig forskning (2012), som det står om i kursguiden. Där tas upp fyra olika principerna:
Informationskravet innebär att man ska informera de berörda personerna om studien.
Deltagandet är helt frivilligt och mina intervjupersoner informerades via telefon och brev om syftet med min studie. Eftersom de inte är myndiga gav målsman sin tillåtelse.
Samtyckeskrav innebär att man själv har möjligheten att bestämma över sin medverkan.
Därför informerade jag mina intervjupersoner och deras vårdnadshavare om vad min undersökning handlade om och de tio elever som jag till slut valde ut ville ställa upp i studien gav sitt samtycke samt deras föräldrars.
Konfidentialitetskrav innebär att alla uppgifter man har fått ska behandlas i förtrolighet. Mina
elevers identitet är skyddad i min studie. Jag garanterade att all inhämtad information och inspelning endast var tillgängligt för mig.
Nyttjandekrav innebär att materialet som samlades in endast får användas i
forskningsändamål. Därför ska allt insamlat material bara användas i min studie.
3.5. Reliabilitet och validitet
Larsen skriver att begreppet reliabilitet innebär undersökningens precision eller exakthet, dvs. tillförlitlighet och noggrannhet (2009:80). Fördelarna med min undersökning, med tanken på reliabiliteten, är att jag valde ställa konkreta frågor, men nackdelen med min undersökning är att jag bara hade tio elever att besvara studiens syfte och frågeställning. Dessutom kan man inte alltid vara säkert på att frågorna besvaras ärlig.
Larsen nämner att det är väldigt viktigt att formulera frågorna på rätt sätt med utgångspunkt till frågeställning (2009:80). I min undersökning finns övergripande frågor som jag anser kan ge svar på mitt grundsyfte. Vidare skriver Larsen att kvalitativa undersökningar kan vara
25
enklare samt att man kan försäkra sig om högre validitet än i kvantitativa undersökningar (2009:80). Stukát tar upp att man inte kan vara helt objektiv i kvalitativa undersökningar.
Han hävdar att detta kan gälla för intervjuare och intervjupersonen. Enligt honom består en kvalitativ undersökning av individens känslor och erfarenheter (Stukát, 2005:17ff.).
I min studie försökte jag att vara så objektiv som möjligt. Jag la inte in personliga värderingar vid intervjutillfällena eller i studiens resultat. Jag tycker att mina intervjufrågor är tillräckligt bra för att kunna svara på min studies syfte och ge svar på min frågeställning, åtminstone gällande tyskspråkiga barn. Undersökningen som jag genomförde ger en bra inblick i på vad tvåspråkiga elever (i mitt fall svensk-tysk-språkiga elever) tycker om att vara tvåspråkiga eller växa upp som tvåspråkiga. Tyvärr kan jag inte göra en generalisering av mitt resultat, eftersom resultatet är begränsad till de tio personer som jag intervjuade. Jag är övertygad om att mina elever var ärliga när jag, som deras lärare, intervjuade dem. De visste från början att det inte kommer att påverka deras betyg i ämnet. Dessutom var deltagandet frivilligt och de tyckte verkligen att det var spännande att det forskades inom detta område. Jag var såklart medveten om att jag ändå är deras lärarinna och därmed en auktoritetsperson, vilket naturligtvis kunde påverkat deras inställning.
3.6. Bearbetning och analys
Jag har efter att allt material blivit insamlat, dvs. intervjumaterial och inspelningar, börjat transkribera inspelningarna. Därefter bearbetade och analyserade jag svaren jag hade fått under de tio intervjuerna. Jag försökte se och hitta likheter och skillnader, mönster och andra variationer för att kunna få en helhetsbild av det insamlade materialet. Efter detta kategoriserade jag materialet i tre olika kategorier: familjeförhållanden, dvs. där båda föräldrarna var tysktalande, där bara mamman var tysktalande och där bara pappa var tysktalande.
26
4.
Intervjuresultat
I detta avsnitt kommer jag att redovisa mitt intervjuresultat från de genomförda intervjuerna efter en kort presentation av mina tio intervjupersoner. Jag intervjuade tio elever i åldern mellan 14 och 15 år, som är tvåspråkiga och som verkligen använder svenska och tyska dagligen. Alla mina intervjuade elever går på högstadiet. Av de intervjuade tio barnen kommer sex från ett blandäktenskap, och fyra från ett tyskt äktenskap. Enligt min åsikt har jag lyckats bra med mitt elevurval. Jag fick olika uppfattningar om deras känslor, deras syn på modersmål och vad tvåspråkigheten betyder för dem. Eftersom jag känner alla familjer sedan några år ledde detta till en trygghet i själva intervjusituationen. Jag är nöjd med mitt val av tema, då alla elever var mycket intresserade att kunna bidra till min undersökning, och därmed vara en del av mitt examensarbete. Såklart vet jag, att mina intervjuresultater från denna undersökning inte kan vara en generalisering, eftersom det är för få intervjuade elever. På grund av etiska aspekter kommer informanterna förbli anonyma. Därför presenterar jag mina intervjupersoner med fingerade namn:
Årskurs 9: Anna, Carmen, Bernd, Christian, Dennis, Markus Årskurs 8: Martin, Robert, Silvia
Årskurs 7: Vincent
Studiens syfte och frågeställningar kommer att besvaras och redovisas under respektive avsnitt.
Anna, Carmen, Bernd och Christian kommer från ett tysktalande land, där båda föräldrarna är från Tyskland. Anna och Christian är födda i Tyskland.
Dennis, Markus och Martin kommer från ett blandäktenskap, där mammor är från ett tysktalande land och pappor från Sverige. Alla tre är födda i Sverige.
Robert, Silvia och Vincent kommer från ett blandäktenskap, där pappan är från ett tysktalande land och mammor från Sverige. Alla tre är födda i Sverige.
27
Min intervju delade jag in i tre delar. Jag började med enkla bakgrundsfrågor (se bilaga 3). De innehåller uppgifter om elevernas ålder, hur länge de har haft modersmålsundervisning och hur länge de har varit i Sverige. Därefter tog jag upp allmänna frågor och i sista delen kommer frågor angående känslor förknipet med språk. Jag fick generellt korta och snabba svar på frågorna och ingen av mina informanter tvekade under intervjusamtalet.
Andra delen av min intervjustudie inledde jag med frågan: ”Talar du ett språk bäst?”
”Alla talar ett språk bäst, tycker jag.”
Bernd
Sex elever anser att de behärskar det svenska språket bättre än sitt modersmål, eftersom de mest talar svenska hemma. De andra fyra sa att de kan tala båda språken lika bra. Men de kände sig mer hemma i det tyska språket. Diskussionen kom upp med Bernd som tycker att man inte måste kunna bara ett språk bäst, utan att det kan bli hur många som helst. Han ser flerspråkighet som viktig i dagens samhälle för att kunna få ett välbetalt arbete.
På frågan: ”Vilket språk använder du mest?” svarade alla klart: svenska.
Min nästa fråga var: ”Vilket språk använder du hemma?”
”Vi pratar bara tyska hemma, det är som om vi ha ett Mini-Tyskland hemma”
Anna Anna berättade att det hemma hos henne är som i Tyskland och att det ibland känns jobbigt att bara att ha tyska TV program. Då kan man inte byta erfarenheter med andra om t.ex. vem är med i finalen i Idol (Casting-show). Eleverna med båda föräldrar från ett tysktalande land gav nästan samma svar samt de elever där pappan härstammar från ett tysktalande land. De anser att föräldrarna känner sig mer ”hemma” med en ”tysk omgivning”. De ”heltyska” barnen med båda föräldrar från ett tysktalande land anser också att det verkar främmande när man plötsligt börjar prata svenska med sin familj hemma. Svenska används hemma bara när svenska gäster kommer på besök. Därmed svarade sju elever att de bara använda tyska och tre att de bara använder svenska.
28
”Vilket språk använder du i skolan?” besvarades av alla såklart med svenska.
När det handlade om vilket språk de använder med kompisar svarade sex elever svenska och fyra tyska. I familjen talar fyra familjer bara svenska med varandra, tre familjer bara tyska och tre både och. På skolan finns många tysktalande familjer, så att barnen kan välja mellan tyska och svenska kompisar.
”Mina föräldrar ville helst att jag ska leka bara med tyska barn, därför har jag nästan bara tyska kompisar.”
Christian
”Mitt språk är min kultur.”
Vincent
Christian berättade att hans föräldrar inte tycker om när han har svenska kompisar. Hans föräldrar tycker inte om svenska barn, eftersom de oftast inte hälsar och inte visar någon respekt för vuxna. De vill inte att han ska tappa bort sin ”tyska sida”. Christian tyckte att detta synsätt verkar konstigt, eftersom de själva valde att flytta till Sverige.
Tredje delen av min studie handlar om känslorna. Jag började med frågan ”Hur känner du
dig när du pratar tyska?”
”Jag känner mig som speciell på ett positivt sätt. Det ger mig mer självförtroende och mina klasskamrater brukar komma till mig och fråga mig om jag kan hjälpa de med läxorna i tyska.”
Carmen
”Ibland blandar jag språken”
Anna
Anna berättade att hon blandar det tyska med det svenska och att det känns konstigt och pinsamt. Därmed stämmer vad Ladberg skriver om att människorna som lever med två eller flera språk ibland blandar språken (Ladberg, 2006:26).
29
Men på frågan hur de känner sig när de pratar tyska svarade trots detta alla elever med ”bra”. Ingen som tvekade eller behövde längre tid att tänka på. De tycker att det är ”toppen” att ha moderna språk som modersmål. Min nästa fråga ”Hur känner du dig när du pratar svenska?” besvarades likadant.
På frågan ”Vilket språk använder du när du är ledsen?” fick jag olika svar.
”Det beror på varför jag blev ledsen. Om det har något att göra med Tyskland, t.ex. att mormor är sjuk, då använder jag tyska. Men om det har något att göra med Sverige, då använda jag svenska.”
Silvia
Det är beroende på hur ledsen de är och vad det beror på. Om det har mer att göra med Sverige använda majoriteten svenska, om det har att göra med Tyskland använda majoriteten tyska. De förknippar språket som skulle används med landet.
När jag sedan frågade ”Vilket språk använder du när du är glad?” fick jag olika resultat igen.
”Glad kan man väl vara på alla språk, tycker jag. Men jag använder mest svenska, det verkar rättare.”
Martin
Majoriteten svarade ”tyska”, tre svarade ”svenska” och en elev svarade ”blandad”. Barnen som är vana vid att använda bara tyska hemma använda tyska också när de är glada. Det är de tyska familjer och två barn som kommer från familjen där pappan är från ett tysktalande land. Eleverna med svensk pappa däremot använda bara svenska. Eleven som svarade ”blandad” har för två år sedan kommit med sin familj till Sverige och håller på att utveckla sin svenska. Han tycker att det finns ibland enklare ord i svenskan än i tyskan och därför använder han båda språken, beroende på vad som är mest praktiskt.
30
Nästa fråga handlar om vilket språk eleven använder när hon/han är arg.
”Jag kan använda vilket språk som helst, men bäst låter väl engelska.”
Robert
”Jag använder helst tyska, eftersom modersmål är mitt känslospråk, tycker jag.”
Carmen
Jag fick fem elever som svarade ”tyska”, fyra som svarade ”svenska” och en elev som svarade ”blandad” respektive tyckte att det även är lättast på engelska. Alla förstår med ett ord vad man menar. Det är mest praktiskt, tyckte han. De fem elever som svarade ”tyska” anser att det är kul när ingen förstår vad man säger, medan de elever som svarade ”svenska” ser det tvärtom. De menar att det är meningslöst om den andra parten inte förstår vad man menar. Carmen berättade att hon känner sig bättre med att använda tyska när hon är arg eller glad, då modersmålet är hennes känslospråk.
Jag gick vidare till frågan om hur de upplever att kunna två språk. Nio elever svarade ”bra” och en elev ”vet inte”. Majoriteten tror att förmågan att kunna tala flera språk är fantastisk, men att det är bättre och enklare att få dem i ”bonus” än att lära sig dem genom glosor.
Därefter gick jag över till frågan om de känner sig mer tysk eller mer svensk.
”Jag är en hybrid, som kan förvandlas en dag i tysk och en dag i svensk. Det är riktig kul!”
Markus
Sex elever känner sig mer tysk, två känner sig mer svensk och två visste inte. De sex eleverna som känner sig mer tyska, kommer från tyska familjer och från familjer där pappan är tysk. Elever som känner sig mer svenska är från blandäktenskap med en svensk mamma. De två som inte visste hur de känner sig argumenterade för att de anpassar sig till sin omgivning. När de är i Tyskland känner de sig mer svenska och när de är i Sverige känner de sig svensk-tyska. De tenderar att känna sig mer svenska än tyska.
31
Sedan tog jag upp frågan på vilket språk de tänker och fick av sex elever svaret ”svenska” och fyra svarade ”tyska”. Igen handlar det om de fyra elever som kommer från tysktalande familjer, som tänker på tyska. Alla eleverna från blandäktenskap tänker på svenska.
På vilket språk de drömmer fick jag svar av sex elever ”svenska” och fyra svarade med
”tyska”.
”När jag drömmer gör jag detta på tyska, eftersom hemma är allt bara tysk och då glömmer man att man befinna sig i Sverige. Konstigt men sant!”
Vincent
Alla barn var överens om att familjen är avgörande för på vilket språk de drömmer. Eleverna från blandäktenskap svarade alla ”svenska”, medan de fyra barnen från tysktalande familjer svarade ”tyska”. De ansåg att det känns konstig att inte drömma på sitt modersmål, trots att de bor i Sverige.
Sista frågan handlade om de är glada att kunna tala två språk och alla var stolta att kunna detta. Ingen som tvekade eller har negativa känslor kring detta.
”Det finns inget bättre än att kunna två språk, men det är viktigt vilket språk det handlar om. Språket måste ha makt, såsom engelska eller tyska!”
Dennis
”Det är toppen att kunna flera språk, oavsett vilket språk det handlar om. Viktigast är att kunna prata med min familj på mitt modersmål och med mina släktningar i utlandet.”
Silvia
Alla intervjuade pojkar gav samma svar som Dennis, att det är bra med att kunna två språk, men att det är också viktigt vilken status språket i samhället har. De anser att det är av lägre värd ha något modersmål från Östeuropa eller Afrika, medan alla intervjuade flickor anser att det är bra med att kunna två eller flera språk, oavsett vilket språk det handlar om. Viktigast är att kunna kommunicera med sin familj och sina släktningar.
Sammanfattningsvis kan man säga att alla barn svarade att de använda sig mest av det svenska språket i vardagen, vilket naturligtvis är logiskt. Hemma och med släktingar är det beroende
32
av familjen i fråga. De som kommer från tyska familjer pratar bara tyska, barnen från blandäktenskap där pappan är tysk, brukar också använda sig mest av tyska och de barnen från blandäktenskap där mamman är tysk brukar använda svenska mest. För alla barn är det helt normalt att tala tyska och svenska och de känner sig bekväma med det. Det språk de använder när de vill uttrycka känslor eller stämningar beror på var de befinner sig. Alla barn är stolta över att kunna tala två språk.
Intervjuerna visade också att barnen använder båda språken i olika sociala situationer. Det fanns inga negativa känslor hos barnen, utan tvärtom: de är stolta över att kunna tala två språk. De har inga problem med utvecklingen av identitet eller grupptillhörighet. Dessutom känner de sig inte som främlingar eller utomstående, utan som väl integrerade.
Barnets utveckling ur det sociala och kulturella perspektivet gör att alla elever tyckte att det var viktigt att kunna tala sitt modersmål när man prata med t.ex. släktningar. De anser att inget språk kan ersätta modersmålet och därför är det viktigt att kunna sitt modermål.
Alla har en positiv syn på sin ”dubbla identitet”, men jag kan tillägga att tyska och svenska traditioner och värderingar inte skiljer sig mycket från varandra. Mina elevers kultur krockar inte med den svenska kulturen. Alla elever har svenska och tyska kompisar, några föredrar tyska kompisar, andra svenska kompisar och i vissa familjer föredrar föräldrarna att deras barn umgås med tyska barn.
33
5.
Analys
I detta kapitel kommer jag att analysera tre punkter, nämligen syn på elevernas känslor angående sin tvåspråkighet. Jag analyserar med hjälp av den litteratur som jag tidigare tagit upp samt Bronfenbrenners teori.
5.1. Modersmålets betydelse för barn
I mina intervjuer visade det sig, att det finns många likheter, men såklart också skillnader, hur mina elever tolkar modersmålets betydelse. Alla elever är överens att modersmålet är viktigt, eftersom det leder till att de få större förmåga att kunna kommunicera med släktningar och förstärker därmed sin relation med dem och till ursprungslandet. Hyltenstam och Tuomela skriver i sin bok att eleverna som får modersmålsundervisning har den mest harmoniska relationen till sin kultur (Hyltenstam & Toumela, 1996:99).
Eleverna menar att modersmålet är oerhört viktigt för att kunna förmedla sina känslor till varandra, dvs. till föräldrarna, släktningar eller kompisar som fortfarande bor i ”ursprungslandet”. Men pojkarna tycker dessutom att språk ha en status i samhället och att de är glada att tyskan är deras modersmål. Anna, Christian och Vincent tycker att det är lättare att uttrycka sig, särskilt känslor, då man kan använda tydligare ord. Som Ladberg tar upp är barnens viktigaste tillhörighet familjen och barnen har behov av de språk som talas i familjen. Enligt Ladberg kan familjens språk inte ersättas av andra språk och det är förknippat med de
djupaste känslorna av självklar tillhörighet, trygghet och kärlek på ett sätt som andra språk sällan blir (Ladberg, 2003:127). Detta stryker Bronfenbrenners teori om mikrosystemet
under, nämligen att individen formas genom familjen och andra nära personer.
Under intervjuerna kom det tydligt fram att modersmålet är en viktig del för eleverna, för några är tyskan viktigare och för andra svenskan, men alla elever berättade också att de anser det viktigaste är att kunna kommunicera med sina släktningar när de åker till Tyskland, Österrike eller Schweiz. De tycker det är viktigt att kunna klara sig på egen hand när de är i ”hemlandet” och därför är de mycket motiverade att kunna flera språk. Arnberg bekräftar att resor till hemlandet och umgänget med släktningar stimulerar tvåspråkighet (Arnberg, 2003:181).
34 5.2. Andraspråksinlärning
Lindberg (2005) skriver att elever med annat modersmål än svenska inte ska känna sig marginaliserade på grund av sina språkliga besvärligheter, utan att de tvärtom ska få möjlighet att växa och utvecklas utifrån sina språkliga förutsättningar och kulturella erfarenheter (Lindberg, 2005). Som Anna beskrev, blandar hon ibland svenska ord med tyska och tvärtom. Hon är därför glad att kunna delta i modersmålsundervisningen, eftersom det hjälper henne med språkanvändningen. Modersmålsundervisning spelar en viktig roll i att underlätta andraspråks- samt ämnesförståelse hos eleverna. Undervisningen på tyska är en effektiv komplettering till undervisningen som bedrivs på svenska.
5.3. Barnens känslor kring tvåspråkighet
De fyra elever där båda föräldrarna kommer från ett tyskspråkigt land samt de tre elever där pappan kommer från ett tyskspråkigt land säger att de identifierar sitt första språk som sitt känslospråk, vilket i detta sammanhang betyder tyska. De andra tre där mamman kommer från ett tysktalande land känner sig mer ”hemma” med det svenska språket, eftersom svenskan dominerar hemma. Myndigheten för skolutveckling skriver ”Att kunna två eller flera språk
betyder att man har tillgång till flera kulturer och känner sig hemma i flera sammanhang”
(Myndigheten för skolutveckling, 2004:13). Om jag tittar på mitt resultat ser jag att tyskan dominerar i familjer där båda föräldrar kommer från Tyskland eller där pappan är från ett tysktalande land.
5.4. Bronfenbrenners teori i samband med mina tyska elever
Om jag nu knyter mitt arbete till Bronfenbrenners teori kan jag se att hans koncept stämmer, nämligen påverkan på en människas utveckling genom den miljö och den omgivning hon befinner sig i. Vad han menar är den mänskliga utveckling, vilken handlar om den pågående ömsesidiga anpassningen mellan den aktiva, utvecklande människaan och skiftande egenskaper till de omedelbara områdena i livet. Den här pågående processen anpassas till kontexten. Människan formas av dess miljö och miljön formar folket (1981:38). Mina elever anpassar sig till deras omgivning. De använder de olika språken när de tycker att det behövs,
35
till exempel i skolan och med svenska kompisar svenska, och med familjen, släktningar och tyska kompisar tyska.
Bronfenbrenner betecknar dessa strukturer som mikro-, meso-, exo-, makro-och chronosystem. Mikrosystem är som var ”vardagsrum”. Det är en plats där människor kan komma i direkt interaktion med varandra. Det är alltså elever och sina familjer och/eller kompisar. Hemma används språk som talas med föräldrarna/syskon och i skolan används mest samhällets språk, alltså svenska. Mesosystem innehåller förbindelserna mellan de mikrosystem och deras huvudsakliga interaktioner, dvs. interaktion mellan skolan och hemmet. Exosystem innebär områden i livet som vi inte är direkt inblandade i, men som ändå är relevanta för oss, t.ex. föräldrarnas yrke eller knutet till min undersökning, föräldrarnas syn på svenska barn. Enligt Bronfenbrenner är chrono-system så kallade "livsövergångar", t.ex. när man börjar gå i skolan, det är en övergång (1981:77). Analysen av alla system är avgörande för utvecklingen och kännetecknar helheten av barnet samt att levnadsförhållanden kännetecknar en individ. Mikrosystem består av vissa komponenter: aktiviteter, roller och mellanmänskliga relationer. Alla dessa är relevanta för människors utveckling (Bronfenbrenner, 1981:38). Relationer bestäms enligt Bronfenbrenner genom affekter (känslor för varandra) och en maktbalans (en av deltagarna i relationen kan ha mer inflytande än den andra) (1981:75).
36
6.
Avslutande diskussion och vidare forskning
Mitt syfte med denna studie var att undersöka framförallt hur tysktalande barn upplever sin tvåspråkighet. Resultatet visar tydligt, att alla intervjuade elever har en positiv syn på sin tvåspråkighet. Som jag upplevde det, anser eleverna modersmål som ”familjespråk”, åtminstone de flesta. Svaret på min fråga: "Hur barn upplever sin tvåspråkighet" är att de känner sig bekväma med båda språken. Det fanns inga negativa känslor, det är snarare tvärtom, de är stolta över att de behärskar två språk flytande. Även om vissa av dem känner sig mer som tysk än som svensk och tvärtom, ser de inga problem med det.
Mina intervjuade pojkar ser dock tyska som ett ”starkt” språk och är glada att ha tyska som modersmål. Eleverna säger att de bara har en positiv syn på tvåspråkighet, när det gäller att ha svenska, engelska, tyska, spanska eller franska som modersmål. Andra språk har inget värde i deras ögon. Medan de intervjuade flickor ser tvåspråkighet som en stor tillgång, oavsett vilket språk det handlar om, då det gör möjligt att kommunicera med sin familj och sina släktningar som fortfarande bor kvar i ursprungslandet. Det jag lärt mig är: att kunna flera språk öppnar arbetsmarknaden. Sverige är ett stort turistland för tyskarna. Till detta kommer också att många tyskar äger sommarstugor i Sverige. Allt detta innebär att arbetsmarknaden för tysktalande svenskar eller svensktalande tyskar är rätt stor och stabil, vilket stödjer teorin från mina intervjuade pojkar att tyska är ett starkt språk. Fördelar finns alltså med moderna språk som modersmål, eftersom språket används av många människor inom EU. Att kunna tala flera språk är en tillgång som Arnberg (2004) också nämner.
Ingen av mina intervjuade elever har problem med utvecklingen av identitet eller grupptillhörighet. De känner sig inte som främlingar, utan som integrerade i samhället, men kanske har de haft det lättare än andra eftersom de inte skiljer sig mycket i utseendet från de svenska barnen. Dessutom är de kulturella skillnaderna mellan Tyskland och Sverige inte så stora och en avgörande punkt är att alla familjer flyttat frivilligt till Sverige. Alla resultat passar väl ihop med mina litteraturstudier. Jag tror att frågan om "tvåspråkighet" är mycket viktig, eftersom vi lever i en tid av globalisering, vilket betyder att fler och fler olika kulturer kommer att leva tillsammans i ett samhälle. Säkert är det en skillnad på att vara tvungen att flytta från sitt hemland på grund av krig. Därutöver kan det bli svårare med integrationen när man skiljer sig väsentligt i utseendet och när man kommer från en helt annorlunda kultur med
37 andra värderingar och normer än i Sverige.
Under undersökningen fick jag intrycket av att modersmål är viktigt för barnen, för att inte tappa språket som de egentligen har fått som bonus. Medan svenska elever måste välja moderna språk som ämne, har mina tyska elever det lugnt, eftersom de redan kan ett modernt språk.
Sammanfattningsvis kan jag konstatera att resultatet i min undersökning tydligt visar förmågan att kunna tala flera olika språk är en stor tillgång. Detta kan kopplas till den aktuella kursplanen för Modersmål som betonar att människans främsta verktyg är språk. För att
kunna kommunicera, tänka och lära behöver människan språk. Människor utvecklar sina tankar, sin identitet och förståelse för hur andra tänker och känner genom språket. För att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, språk och generationer möts så är ett rikt och varierat språk betydelsefullt. Lärande och språkutveckling inom olika områden underlättar också om man har tillgång till sitt modersmål (Skolverket, Lgr 2011:88).
Det finns en skillnad mellan tänkandet och kommunikationen. Tänkandet betyder att man tillägnar sig kunskap (man måste förstå vad ordet betyder) och med språket visar man tydligt sin identitet och sin grupptillhörighet, t.ex. när man pratar med brytning. Nu har det blivit modernt att tala med brytning, t.ex. ”Rosengårdssvenska”. Språket är därför en del av människans identitet. Det kan vara svårt för ett barn som önskar sig att tillhöra det svenska samhället, men skiljer sig från svenska barn i utseendet och i uttalet.
Varje språk har en viss status, vilket betyder att språket som man behöver kunna i ett samhälle anses som värdefullt. Engelska språket är i dagsläget ett världsspråk och har en hög status i hela världen. Om man jämför engelskan med svenskan, så har svenska hög prestige i Sverige, men utanför landet är det nästan oanvändbart. Det betyder att inte att alla språk har samma värde i världen. Betraktar man det från den lingvistiska sidan, finns inga ”bättre eller sämre språk” utan tvärtom; alla språk ha samma värde. Detta arbete ger upphov till många nya frågor, och jag skulle ha föredragit att intervjua en hel del olika barn. Jag är mest intresserad av barnens identitet. Jag tänker i vilken utsträckning föräldrarna för vidare tyska traditioner eller kultur och hur kommer deras barn att göra när de får egna barn? Hur mycket svenskt inflytande stannar kvar när familjer återvänder till Tyskland eller kanske flytta till ett annat
