SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivåPrao -
En möjlighet att ge eleverna en reell
erfarenhet av arbetslivet?
Work Experience Programmes –
An opportunity to give students a real experience of working life?
Monica Sandberg
Kristina Vidner
Studie- och yrkesvägledarutbildningen 180 hp Examinator: Frida Wikstrand Datum för uppsatsseminarium: 2019-06-04 Handledare: Malin Mc Glinn
Sammanfattning
Praon var en självklar del av elevers arbetslivsorientering i läroplanerna från 60-talet till slutet av 80-talet. När skolan övergick från statlig till kommunal styrning ändrades synen på prao som en viktig del i elevers lärande om arbetsliv och bortprioriterades i många kommuner. 2018 kom en ny lag om obligatorisk prao och i samband med det väcktes vårt intresse av att undersöka studie- och yrkesvägledares syn på vilken betydelse prao har för elevers arbetslivskunskap och deras framtida studie- och yrkesval. Till vår hjälp har vi använt oss av följande frågeställningar; Hur organiseras praon? Hur arbetar skolan för att eleverna ska tillgodogöra sig erfarenheter från praon inför sitt kommande studie- och yrkesval? Samt hur kan informanternas berättelser förstås med hjälp av teorierna STF och Careership och i ljuset av tidigare forskning? Vi använde oss av en kvalitativ metod och i analysen utgick vi från Careershipteorin och Systems Theory Framework och dess skolperspektiv. Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna ansåg att praon gav elever en inblick i arbetslivet och en förståelse för kraven i samhället samt en bättre grund inför sina framtida studie- och yrkesval. Analysen visade att praon kunde bidra till att förändra elevens habitus och utvidga handlingshorisonten inför framtida studie- och yrkesval.
Nyckelord: arbetslivskunskap, grundskola, praktisk arbetslivsorientering, prao, studie-och yrkesvägledare
Förord
Vi vill rikta ett stort tack till våra respondenter som valt att ställa upp i våra intervjuer då denna studie inte varit möjlig utan er medverkan. Förutom att de ställde upp gav de även oss material och goda råd. Vi tackar även vår handledare Malin Mc Glinn som med stöd, tips och råd hjälpt oss att föra vårt arbete framåt. Vi riktar också ett tack till varandra för ett gott samarbete där vi stöttat och peppat varandra under arbetets gång. Tack även till våra underbara familjer som stått ut med oss under denna hektiska men roliga period.
Vad gäller vår arbetsfördelning så har vi träffats för att skriva nästan varje avsnitt tillsammans förutom det vi redovisar för här nedan. Under arbetets gång har vi kontinuerligt haft öppna dialoger och diskussioner om vad arbetet ska innehålla, vilket har underlättat processen. Intervjuerna gjordes tillsammans för att vi ansåg att detta förfarande skulle förenkla vid analysarbetet. Kristina transkriberade alla intervjuer och Monica skrev om metodval samt teoridelen. Slutligen vill vi tillägga att genomförandet av detta arbete har varit en lärorik period, ett minne som vi kommer att bära med oss.
Innehållsförteckning
1. Inledning 7
1.1 Syfte och frågeställning 9
1.2 Disposition 9
2. Tidigare forskning 10
2.1 Samarbetet mellan skola och arbetsliv 10
2.2 Valkompetens - Career Managment Skills 11
2.3 Praons betydelse 13
2.4 Sammanfattning 15
3.Teoriförankring 16
3.1 Karriärteori - Careership 16
3.1.1 Bourdieus begrepp habitus, fält och kapital 17
3.1.2 Pragmatiskt rationella val 17
3.1.3 Handlingshorisont 18
3.1.4 Brytpunkter 18
3.2 Systemteorin - STF 19
3.2.1 Systemteorin - ur ett skolperspektiv 20
3.3 Sammanfattning 21 4. Metod 23 4.1 Metodval 23 4.2 Urval av undersökningsenheter 24 4.3 Insamling av empiri 25 4.4 Analysform 26 4.5 Etiska ställningstaganden 27 5. Resultat 28
5.1 Praons förändring över tid 28
5.2 Organisering av praon 30
5.3 Hela skolans ansvar 33
5.4 Praons betydelse 35
5.5 Sammanfattning 38
6. Analys 39
6.1 Skolan som påverkansfaktor 39
6.2 Praons betydelse för elevers framtida val 41
6.3 Sammanfattning 43
7. Diskussion 44
7.1 Resultatdiskussion 44
7.2 Metoddiskussion 47
7.3 Teoridiskussion 48
7.4 Förslag till framtida forskning och egna reflektioner 48
8. Referenslista 50
9. Bilagor 53
9.1 Mail 53
9.2 Intervjuguide 54
1. Inledning
För att öka likvärdigheten i skolan och ge alla elever möjlighet att få en insyn i arbetslivet beslutade regeringen att göra prao obligatoriskt i grundskolan från och med höstterminen 2018 (2017/18: UbU9). Eleverna tillgodogör sig viktig kunskap om arbetslivet genom bland annat prao och tillsammans med studie- och yrkesvägledning kan prao fylla en viktig funktion inför gymnasievalet samt ge eleverna vidgade perspektiv på arbetsliv och skola (Skolverket 2018). Ungdomars utbildning har fått större betydelse när det gäller att etablera sig på arbetsmarknaden (SOU 2013:74, 102). I Olofsson, Lovén & Deliérs (2017) rapport understryks vikten av att ungdomar måste ha bra självkännedom samt ha inblick i både utbildningar och arbetsmarknad. De menar också att det kan vara riskfyllt om ungdomar bara väljer sin framtid utifrån sina intressen och inte ser till arbetsmarknadens behov (ibid.,8). Ett av målen i grundskolans läroplan är att varje elev ska få möjlighet att utveckla sina förmågor till att kunna hantera sina framtida studie- och yrkesval (Lgr11:2.6). Trots målen i läroplanen vittnar tidigare studier och forskning om en bristande kunskap hos elever om arbetsmarknaden samt svårigheter att navigera mellan utbildning och arbetsliv (SOU 2019:4, 135-137; Skolinspektionen 2013, 3). För att kunna uppnå läroplanens mål i att förbereda elever för kommande studie- och yrkesval är det viktigt att skolan tillämpar den vida vägledningen. Detta innebär att all berörd personal på skolan samarbetar med att integrera vägledning under hela utbildningen (Skolinspektionen 2013, 38). Lärarnas riksförbund (2017) beskriver studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse som alla de aktiviteter, däribland praon vilka bidrar till att ge elever de kunskaper och färdigheter som behövs för deras framtida studie och yrkesval (ibid., 5).
I samma utredning framkommer det att den vida vägledningen har stora brister och att det största ansvaret för samordningen av praon oftast hamnar på den enskilde studie- och yrkesvägledaren (ibid., 10-11). Även i 2019 års betänkande från Regeringen belyses samma brister och rapporten poängterar att behovet av att förbättra skolans studie- och yrkesvägledning har varit aktuellt i mer än 20 år. En väl fungerande studie- och yrkesvägledning kan bidra till att öka studiemotivationen och är ett viktigt verktyg i arbetet för att öka måluppfyllelse samt höja kvaliteten i skolan generellt (Lärarnas riksförbund 2017, 7; SOU 2019:4, 13- 14). I både Lärarförbundets och Regeringens utredningar är felval det som leder till avhopp från gymnasiet samt svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden återkommande konsekvenser vilka skapar kostnader för samhället (SOU 2019:4, 14, 19; Lärarförbundet 2017, 7, 10 -11). I Skolinspektionens (2013) rapport framkom att endast 30 % av 1333 elever från årskurs 9 förstått syftet med de arbetslivsorienterade inslagen i undervisningen. Således har skolan inte lyckats fullt ut med att medvetandegöra vad dessa inslag kan ha för betydelse i elevernas senare studie- och yrkesval (ibid.,19,41).
Trots målen i läroplanen tyder ovan beskrivna studier och rapporter på en bristande kunskap hos eleverna kring arbetsmarknaden. Det framkommer även att prao har en positiv inverkan på elevers framtida studie- och yrkesval. Därför ställer vi oss undrande till det faktum att skolan inte har tagit tillvara på praons möjligheter att lära eleverna värdefull kunskap om arbetslivet. Med detta som bakgrund vill vi undersöka hur studie- och yrkesvägledare resonerar kring hur praon ska organiseras för att bidra till elevers arbetslivskunskap och valkompetens. Vi vill även ta del av deras erfarenheter om hur eleverna förbereds innan praon och hur elevernas erfarenheter samt kunskap följs upp efteråt.
1.1 Syfte och frågeställning
Syftet med denna studie är att undersöka våra informanters syn på vilken betydelse prao har för elevers arbetslivskunskap och deras framtida studie- och yrkesval. För att ge en fördjupad förståelse av ämnet ämnar vi även presentera hur prao har förändrats över tid.
1. Hur organiseras praon enligt syv?
2. Hur anser Syv att skolan ska arbeta för att eleverna ska tillgodogöra sig erfarenheter från praon inför sitt kommande studie och yrkesval?
1.2 Disposition
I detta kapitel har problemformulering, syfte och frågeställningar presenteras. I kapitel två skriver vi om den tidigare forskningen som vi delat in i teman. I kapitel tre presenteras teorierna Careership och Systems theory framework of career development vilka används för att analysera det insamlade materialet. Kapitel fyra behandlar vårt val av metod, urval av informanter, genomförande av intervjuer, analysmetod samt etiska ställningstaganden. I kapitel fem presenteras praons historia samt resultatet av vår studie. I kapitel 6 analyseras resultatet med de valda teorierna. I det sjunde kapitlet diskuteras resultat, metod och teori och vi ger även förslag på vidare forskning. Slutligen redovisas uppsatsens källor samt bilagor.
2. Tidigare forskning
I detta kapitel redogör vi för tidigare forskning som är av relevans för vår studie. För att tematisera kapitlets innehåll har vi valt att sortera in forskningen i underrubriker. I vårt första avsnitt redogör vi för samarbete mellan skola och arbetsliv och vilken betydelse det har för elevers arbetslivskunskap. I nästa del tar vi upp tidigare undersökningar om hur praon har organiserats. I det sista avsnittet skriver vi om forskning som har visat på praons betydelse på olika sätt.
2.1 Samarbetet mellan skola och arbetsliv
På uppdrag av Skolverket genomförde Karin Hirasawa och Åsa Sundelin (Skolverket 2003) en intervjustudie på tre grundskolor. Rapporten handlar om praon i grundskolan och dess betydelse för övergång från skola till arbetsliv. Studie- och yrkesvägledare, lärare och elever blev intervjuade för att få en bild av deras föreställningar av området skola-arbetsliv. Begreppet skola - arbetsliv beskriver författarna som “den koppling till arbetslivet som skolan förväntas göra och som funnits i styrdokument för skolan sedan den första läroplanen för grundskolan”. Om bakgrunden till projektet skriver författarna att det fanns ett behov av att lyfta frågor som rör skolans studie- och yrkesorientering. De förklarar att kunskap och erfarenhet av samhället samt av arbetslivet i synnerhet är betydande för elevers framtida studie- och yrkesval.
Rapporten undersöker hur skolan arbetar med elevers lärande om yrken och arbetsliv (ibid., 4). Förutom praoverksamheten, som enligt resultatet i rapporten var en viktig del i elevers lärande om arbetslivet, togs det upp andra former av undervisning om arbetslivet. I samband med studiebesök på olika företag gavs eleven möjlighet till lärande i samhällsekonomi, marknadsföring och arbetsmiljöfrågor. Skolan bjöd även in yrkesinformatörer som berättade om sitt yrke. De hade olika projekt med faddrar och mentorer från arbetslivet som skulle vara förebilder för eleverna. Både vägledare och lärare i rapporten ansåg att elever var i behov av mer konkreta kunskaper om arbetslivet, yrken och utbildningsvägar och att det var viktigt med dessa möten med arbetslivet. Alla dessa aktiviteter gav elever en bättre förståelse för vad som krävdes och deras perspektiv vidgades (ibid., 35-38).
2.2 Valkompetens - Career Managment Skills
Inom den internationella forskningen används begreppet Career Managment Skills (CMS), vilket på svenska översätts till karriärhanteringsförmåga, valkompetens eller valkunskap. Begreppet lanserades av European Lifelong Guidance Policy (ELPGN 2010), vilket är ett nätverk bestående av EU:s medlemsstater (Olofsson, Lovén & Deliér 2017, 14-15). Professor Ronald Sultana (2012) har skrivit en artikel om CMS och hur dess färdigheter definieras och hur de används i några länder i Europa (ibid., 228). Innebörden av CMS är att ungdomar behöver anamma särskild kunskap för att kunna ta viktiga beslut samt att hantera övergångar genom livet (Skolinspektionen 2013, 11; Sultana 2012, 228).
Valkompetens är en förutsättning för att ungdomar ska kunna göra väl underbyggda karriärval och genom skolans vida studie- och yrkesvägledning kan eleverna tillägna sig flera av dessa färdigheter vilket framkommer i Sultanas artikel (ibid., 234) och även i Skolinspektionens rapport (2013, 11). Då CMS fokuserar på individuella prestationer har kritiker uttryckt en oro över att misslyckanden då kan skyllas på den enskilde individen istället för att se att det finns brister samt skillnader i socioekonomiska och andra strukturella förutsättningar. Enligt Sultanas (2012) artikel är det viktigt att individer är väl medvetna om sitt handlingsutrymme då detta hjälper dem i sina framtida studie- och yrkesval. Det finns många olika sätt att få in CMS i den dagliga undervisningen. Enligt Sultana beror framgången i arbetet kring CMS på hur engagerade lärarna är i att integrera karriärlärande i skolämnena, samt om de har utbildning för att kunna göra detta på ett bra sätt (ibid., 237). För att förankra arbetet med CMS i undervisningen krävs någon form av samordning vilket Olofsson, Lovén och Deliér (2017) belyser i sin rapport (ibid.,16). Här följer några exempel på hur CMS kan integreras i skolämnen; I Danmark får studenter reflektera kring sitt karriärlärande genom att skriva loggbok som de kan ha som underlag i sina vägledningssamtal med studie- och yrkesvägledaren. Även i Frankrike arbetas det på liknande sätt då eleverna har en personlig portfolio som följer dem genom hela skolgången. Här kan eleven exempelvis formulera en egen handlingsplan för att uppmuntra till självreflektion. Denna bok delas även med lärare och föräldrar för att ge stöd i elevens karriärutveckling. Sultana menar att dessa insatser måste ske regelbundet för att det ska ge effekt (Sultana 2012, 237- 239).
2.3 Praons betydelse
I den internationella artikeln Work placements at 14-15 years and employability skills belyses praons betydelse för elevernas möjlighet att lära sig relevanta färdigheter och inför sina framtida karriärval (Messer 2018, 16). 240 arbetsgivare och 296 studenter på två skolor deltog i studien (ibid.,18-19). I studien framkommer att olika arbetsgivare i Storbritannien under en längre tid varit bekymrade över ungdomars brist på arbetslivsfärdigheter, vilket gav upphov till att prao infördes i skolorna. Vidare upplevde både ungdomar och arbetsgivare att ungdomar hade förbättrat och även lärt sig fler färdigheter från praoperioden som gagnade dem senare i arbetslivet. Elevernas främsta färdigheter efter praon var att de blivit bättre på att kommunicera, följa instruktioner och samarbeta. I studien observerades att de elever som gjort sin prao på en praktikplats där de direkt kunde se användningen av sina färdigheter utvecklade mer självförtroende (ibid., 20). Eleverna i studien värderade prao väldigt högt och författaren menade att elevernas egna uppfattningar kunde ses som positivt då det vittnar om att elevernas självförtroende hade ökat, vilket i förlängningen kunde ha en positiv inverkan när de skulle ut på arbetsmarknaden (ibid., 22).
Även i Hirasawa och Sundelins (2003) studie lyfts praons betydelse fram men utifrån lärare och vägledares perspektiv. De anser att praon har betydelse för att förbereda eleverna inför arbetslivet. De menar att avståndet mellan skola och arbetsliv är stort vilket medför att elever har en begränsad kunskap om arbetslivet. När elever får möjlighet att praoa vidgar det deras perspektiv genom att de testar sig i nya situationer och provar olika arbetsuppgifter på olika arbetsplatser (ibid., 23- 24). Praon blir därmed en fostrande erfarenhet när de förstår vikten av att passa tider, sköta sitt arbete och uppföra sig väl på en arbetsplats (ibid., 69). Elever får genom praon ökade kunskaper om olika yrken och en mer realistisk syn på vad olika yrken innebär.
Praon kan även bidra till att eleverna blir medvetna om sina styrkor och svagheter, och ger insikter som de förhoppningsvis kan använda i sina framtida studie- och yrkesval (ibid., 24- 26). I studien framkommer det vilka rutiner skolan har kring för- och efterarbetet med praon. Innan praon får elever information om vad som förväntas av dem på arbetsplatsen och en möjlighet att få svar på sina frågor. De får veta hur de kan göra för att ta tillvara sina upplevelser och hur de ska redovisa praon efteråt. Under praon får eleverna även uppgifter som ska redovisas i skolan. Informanterna framhåller även vikten av att eleverna får möjlighet att reflektera och diskutera sina erfarenheter med varandra när de är tillbaka i skolan för att på så sätt kunna tillgodogöra sig lärdomar (ibid., 28- 30).
I en studie av Angela D. Bardick et al. (2005) intervjuas elever om sina uppfattning om praons betydelse. Av studien framkommer att prao bidrar till att ge elever en större kunskap om arbetslivet eftersom de får prova på hur det är att arbeta. Praon gav dem även ett vidgat perspektiv när de fick möjlighet att träffa människor utanför skolmiljön som kunde berätta om sina erfarenheter från det egna arbetslivet (ibid., 156).
Adolescent Work, Vocational Development, and Education, en artikel skriven av Melanie J, Zimmer-Gembeck and Jeylan T, Mortimer (2006), sammanfattar dagens problem gällande yrkesutveckling med betoning på ungdomars arbetslivserfarenheter i sociala sammanhang. Att utveckla sina sociala och problemlösande förmågor var några av resultaten som tidig arbetslivserfarenhet kunde medföra för unga. Att befinna sig i varierande arbetskontexter gav unga möjlighet att få självkännedom om sina intressen, styrkor och sin roll i samhället. Tillfällen att träffa andra vuxna än sina lärare och föräldrar kunde även bidra till att förvärva ett socialt kapital, skapa relationer och och utöka sitt nätverk.
2.4 Sammanfattning
Den tidigare forskning som vi valde att belysa visar vilken betydelse prao har för elevers arbetslivskunskap och framtida studie- och yrkesval. Den inledande litteraturen behandlar samarbetet mellan skolan och arbetslivet. Då studier visar att elevers möjligheter att förvärva sig erfarenheter från arbetslivet har minskat över tid, ligger ett stort ansvar på skolan att tillgodose det behovet. Resultatet av den tidigare forskningen visar att kunskap om och erfarenhet av samhället i stort och i synnerhet om arbetslivet är betydande för elevers framtida val av studier och arbete. I artikeln synliggörs även hur skolor kan använda sig av olika metoder, såsom studiebesök, yrkesinformatörer och mentorer från arbetslivet, för att tillgodose elevers behov av arbetslivskunskap. Den efterföljande litteraturen fokuserar på att förklara begreppet CMS. Begreppet används i den internationella forskningen och översätts till karriärhanteringsförmåga, valkompetens eller valkunskap. Den samlade innebörden av CMS är att ungdomar behöver tillgodogöra sig särskild kunskap för att kunna ta viktiga beslut samt hantera övergångar i livet. Utifrån tre internationella artiklar belyses avslutningsvis vikten av prao för ungdomar. Den gemensamma faktorn i studiernas resultat är att prao bidrar till en viktig och värdefull erfarenhet för att förbereda eleverna inför arbetslivet.
3.Teoriförankring
I detta kapitel presenteras de teorier som ligger till grund för vår analys. Vi har valt de begrepp vi anser vara relevanta för vår studie från Careership. Inledningsvis presenteras begrepp från Bourdieu som ligger till grund för teorin som benämns Careership. Därefter presenterar vi vår andra teori som är Career Development Learning in School Systems vilken är en del av The System Theory Framework(STF). Kapitlet avslutas med en sammanfattning.
3.1 Karriärteori - Careership
Careership är en sociologisk teori av Phil Hodkinson & Andrew C. Sparkes (1997) som kan användas för att analysera ungdomars karriärval. Författarna menar att teorin har en betydande roll i övergången från skola till arbetsliv (ibid., 29). Teorin har utvecklats utifrån Pierre Bourdieus samhällsteori om hur människors val och framtid formas av sin omgivning. Careership är indelad i tre delar som är beroende av varandra och tillsammans utgör en helhet. Den första delen är pragmatiskt rationellt beslutsfattande utifrån individenshabitus. Val görs då utifrån de erfarenheter och den information som individen har samlat på sig samt vad individen ser som möjligt. Den andra delen handlar om de val som utgår ifrån individens interaktion med andra aktörer. Den sista delen handlar om hur individens karriärsbeslut fattas utifrån de brytpunkter och de rutiner som också formar individens identitet.
3.1.1 Bourdieus begrepp
habitus, fält och kapital
Bourdieu (1991) menar att habitus ses som kärnan i vår identitet och personlighet ; det är ett slags system inom oss som bygger på bland annat genus, klass och den miljö vi har fötts in i. Habitus beskrivs som något undermedvetet och omedvetet vilket ofta leder till att vi handlar utifrån våra instinkter och har svårt att förklara våra val. Habituspåverkar hur vi agerar, tänker och hur vi är som personer (ibid., 12- 15). Begreppet fält definieras som en plats och enligt Bourdieus definition, utgörs av olika sociala positioner vilka styr fältets struktur. Ett socialt fält är en tillhörighet där alla i gruppen har ett gemensamt mål. Dessa fält kan vara ett socialt umgänge, familjen eller en arbetsplats (ibid., 128). Därtill påverkar även olika kapital vårt tillträde till olika fält. Dessa kapital kan vara kulturella, ekonomiska eller sociala. Mängden kapital som vi har med oss in i ett fält påverkarvilka möjligheter och vilken maktposition vi har i vår relation till andra (ibid., 10, 71).
3.1.2 Pragmatiskt rationella val
Hodkinson & Sparkes (1997) menar att vi formas av den sociala omgivning som vi föds in i och som styr samt påverkar våra val. Habitus beskrivs även som föränderligt och påverkande då habitus förändras under hela livet och styr vår handlingshorisont (ibid., 33). Författarna menar att ungdomar tar karriärbeslut som är pragmatiskt rationella. Att ta ett rationellt beslut betyder att beslutet baseras på tidigare erfarenheter eller på vänners och släktingars erfarenheter. De erfarenheter som ungdomar får genom att praktisera påverkar dem i kommande studie- och karriärval. Dessa val blir då mer rationella och kan visa sig genom att de väljer eller väljer bort en viss yrkesbana (ibid., 29). Ett pragmatiskt beslut är även relaterat till vilken kontext vi tillhör.
Familjetraditioner och kulturell bakgrund är därför faktorer som inte går att bortse från vid karriärval. Våra känslor kan också styra hur vi agerar i våra val (ibid., 33).
3.1.3 Handlingshorisont
Handlingshorisont är ett begrepp som Hodkinson och Sparkes (1997) tagit fram för att beskriva de föreställningar vi ser som möjliga utifrån vårt eget habitus. Vi tar beslut inom vår handlingshorisont det vill säga utifrån sådant som vi känner till. Även andra faktorer, såsom arbetsmarknad, sociala fält och klasstillhörighet påverkar våra handlingar. Handlingshorisonten behöver inte endast formas efter vad som känns tillgängligt för oss, utan vi kan skapa våra egna begränsningar och valmöjligheter. Således både möjliggör och begränsar handlingshorisonten oss i våra studie- och yrkesval (ibid., 34-35).
3.1.4 Brytpunkter
Hodkinson och Sparkes (1997) kallar nya erfarenheter som förvärvas genom förändringar förbrytpunkter. De kan likställas med de situationer som uppstår i livet när vi måste fatta beslut som påverkar vår riktning. Författarna menar att vårt habitus förändras när en sådan förändring sker, vilket kan bidra till att vi ser möjligheter och vågar oss utanför vår bekväma sfär (ibid., 33). Det finns tre olika brytpunkter, den första är en strukturell. Den går inte att påverka då den är styrd av externa strukturer som är tvingande såsom exempelvis lagar. Vidare finns det en självinitierad brytpunktsom är en självvald förändring. Den sista brytpunkten benämns sompåtvingande och styrs av yttre omständigheter såsom uppsägning, sjukdom eller andra påtvingade situationer. Brytpunkter är ofta kombinerade med varandra; vissa kan vara oväntade medan andra är planerade.
Hur dessa brytpunkter påverkarhabitus beror på vår inställning till förändringen. Att bli uppsagd från ett arbete kan uppfattas som den största krisen i livet för någon medan det för en annan kan ses som en fantastisk möjlighet (ibid., 40).
3.2 Systemteorin - STF
Patton och McMahon (2014) har skapat en metateori för individers karriärutveckling som heter The systems theory framework i kommer att använda oss av förkortningen STF i följande text. STF kan ses som en ram som innehåller teorier och begrepp som behövs för att förstå karriärutveckling. Författarna skapade teorin för att kunna se individuella samt yttre influenser i karriärutvecklingen, detta för att förstå vem, vad samt hur de påverkar individen. Influenserna används för att beskriva faktorer som kan påverka studie- och yrkesvalet i olika kontexter och sociala sammanhang (ibid., 241- 243). Inom teorin finns det tre olika system inom vilka interaktion äger rum. Dessa är: samhällssystemet, sociala systemet och individsystemet (Patton och McMahon 2006, 196). Med utgångspunkt i förståelsen att individen står i centrum förklaras STF utifrån två större system som ständigt interagerar; ett individuellt system och ett kontextuellt system. Samhällssystemet omfattar den miljö som en individ befinner sig i. Det sociala systemetomfattar alla personer som individen möter. Det samhälleliga systemet och det sociala systemet bildar tillsammans ett kontextsystem vilket är det system där individen ingår och interagerar (ibid., 201). Inom de tre systemen finns även olika innehållsinfluenser, vilket är olika faktorer som finns i och påverkar en persons liv (ibid., 205).
Inom det individuella systemet påverkas vi av oss själva, våra värderingar, personlighet, kunskap, intressen och så vidare.
Inom det individuella systemet inryms även influensenworld of work knowledge, vilket kan översättas till arbetslivskunskap. Detsociala systemet innefattas av familj, vänner, arbetsplats och utbildning samt en del som består av samhällsinfluenser såsom geografiskt läge, arbetsmarknad och politiska beslut (ibid., 203).Det finns även tre olika processinfluenser och den första är de återkommande interaktioner som sker mellan de olika systemen. Författarna menar att dessa återkommande interaktioner kan påverka individen i hens studie- och yrkesval och kan resultera i möjligheter såväl som hinder. Det är en ständig interaktion mellan individen och dess kontext som skapar förändring och utveckling hos individen. Denna interaktion sker inom alla system eftersom de är öppna och påverkas av varandra och används för att tydliggöra den cykliska synen på karriärutveckling. Varje rörelse eller handling kan ha influerats av händelser i det förflutna, nutid och framtid vilket benämns som change over time. Vidare beskriver författarna den tredje processinfluensen vilket sker när influenser som individen inte själv kan påverka, såsom när slumpen styr och detta i sin tur påverkar de olika systemen (ibid., 205- 208).
3.2.1 Systemteorin - ur ett skolperspektiv
Patton och McMahons (2014) har använt STF för att kunna förklara att skolan även kan förstås som enskilt system och inte bara som ett delsystem ur ett samhällsperspektiv. Författarna benämner detta system för Career Development Learning in School Systems (ibid., 323). Skolmodellen fungerar på samma sätt som STF. Ur ett skolorganisatoriskt perspektiv påverkas skolans system och dess delar av både inre och yttre influenser. Varje skola har sitt eget system som formas av de enskilda skolornas policy och värderingar. I de inre delarna ingår rektorer, lärare, elever, läroplaner med mera. En annan av dessa inre influenser är facilitator vilket vi tolkar är studie- och yrkesvägledaren utifrån författarnas beskrivning.
Patton och McMahon (2006) beskriver facilitatorn som den skolpersonal vilken upprätthåller en betydelsefull koppling mellan skolan och arbetslivet genom att bland annat hålla kontakt med lokala företag. Några av facilitatorns övriga arbetsuppgifter är att förse berörd skolpersonal, föräldrar samt elever med aktuell information. Författarna menar även att facilitatorn utgör en viktig roll för elevernas karriärutveckling (ibid., 278). De yttre delarna är bland annat kommunen, föräldrarna och arbetsmarknaden (Patton och McMahon 2014, 330). Skolmodellen skapades för att tydliggöra hur skolverksamheten styrs av influenserna och hur det kan påverka skolan som i sin tur påverkar studie- och yrkesvägledningen och i slutänden eleven. På detta sätt framgår vilka faktorer och förutsättningar som måste finnas och samverka för att karriärutvecklingen ska integreras i skolan. Författarna menar att skolan har ett stort inflytande på elevers tillgång till studie- och yrkesvägledning (ibid., 326- 329). Skolan och samhället måste samarbeta så att unga människors kunskaper om arbetslivet förbättras (ibid., 277).
3.3 Sammanfattning
Careership är en karriärteori som förklarar hur studie- och yrkesval påverkas av den sociala och kulturella kontexten en individ ingår i. Vi har valt följande begrepp till analysen;brytpunkt, habitus, handlingshorisont, fält, pragmatiska rationella beslut och socialt kapital. Vi tänker att de utvalda begreppen kan hjälpa oss att analysera och förklara Syvs uppfattningar om vad som påverkar hur elever ska tillgodogöra sig erfarenheter från praon inför sitt kommande studie och yrkesval. STF- modellen används för att ge en översikt av influenser som påverkar i den individuella och i skolkontexten.
Skolmodellen kan ses som ett cirkulärt system och användas för att förstå hur deras system som helhet och de olika systemdelarna påverkar och påverkas av de ständiga rekursiva influenserna. Utifrån STF och deras skolmodell kommer vi använda oss av begreppen arbetslivskunskap, elever, geografiskt läge, lokalsamhälle, lärare, skolledning och Syv. Denna teorin kan hjälpa till att ge en förståelse för hur olika faktorer påverkar vilka arbetslivskunskaper elever tillägnar sig och hur skolan ska arbeta med prao för att elever ska förstå och ta tillvara på erfarenheter. Teorin kan även bidra till att förklara studie- och yrkesvägledningen som hela skolans ansvar genom att tydliggöra sambanden mellan alla delar. Slutligen anser vi att dessa teorier är relevanta för vår analys då de kan hjälpa oss att förklara praons betydelse för elevers framtida studie- och yrkesval.
4. Metod
I detta kapitel redogör vi för hur vi gått tillväga för att genomföra vår studie. Vi inleder med att presentera vilken metod som vi använt och fortsätter med en beskrivning av hur vi gjort urvalet. Därefter förklarar vi hur det empiriska materialet har samlats in, bearbetats och analyserats. Sist redovisar vi vilka etiska ställningstaganden som tagits utifrån de forskningsetiska principerna.
4.1 Metodval
För att kunna avgöra vilken metod som passar bäst krävs det god kännedom om metodernas inverkan på empiriinsamlingen och vilket resultat som vill uppnås (Larsen 2009,17). Utifrån vårt syfte att undersöka hur skolan arbetar för att ge elever arbetslivskunskap genom prao, valde vi den kvalitativa metoden ostrukturerade intervjuer och utgick från en intervjuguide. Metodvalet kan motiveras med att studiens syfte samt frågeställningar har en hermeneutisk utgångspunkt, det vill säga att studien ämnar undersöka ett fenomen utifrån tankegångar hos den enskilda individen (Thurén 2007, 103). Även Larsen menar att det är lämpligt att använda sig av en kvalitativ metod om syftet med studien är att få en helhetsförståelse av ett fenomen. En kvalitativ metod kan ske genom intervjuer och passar när människors attityder ska undersökas (Larsen 2009, 23).
Att använda en kvalitativ metod med intervjuer ger möjlighet att ställa följdfrågor, fördjupa sig och tolka personens kroppsspråk, vilket hade varit svårare om en kvantitativ metod hade använts. Däremot är det en nackdel att det är tidskrävande att sortera och bearbeta material som samlas in vid intervjuer. Att istället använda en kvantitativ metod med enkäter hade troligen varit mer tidsbesparande eftersom resultatet kan kategoriseras i siffervärde. Andra fördelar med en kvantitativ metod kan vara att insamlingen och bearbetningen av det empiriska materialet kan vara tidsbesparande, informationen kan begränsas till det som är av intresse samt att det kan finnas en större möjlighet att nå ut till fler i urvalsgruppen (ibid., 25). Intervjueffekten är en av de mest tydliga nackdelar med att göra intervjuundersökningar. Med detta menas att informanten kan påverkas och säga det den tror att intervjuaren vill höra vilket i sin tur skulle kunna påverka utgången av intervjun (ibid., 27). En annan sak som är viktigt att tänka på är att ställa öppna frågor så att respondenten får möjlighet att formulera sig med egna ord (ibid., 87).
4.2 Urval av undersökningsenheter
I början av urvalsprocessen diskuterade vi vilka krav för urval som vi ansåg vara relevanta för vår studie. Kraven vi valde var att informanterna skulle vara utbildade Syv, ha minst ett års yrkeserfarenhet samt ha erfarenhet av prao. Om målet med undersökningen är att komma fram till mesta möjliga kunskap om ett visst fenomen, görs mest passande ett icke-sannolikhetsurval. Ett av sätten att göra ett sådant urval benämns som godtyckligt urval. Detta urvalssätt är en form av strategiskt urval där forskaren gör medvetna val av vilka som anses vara mest lämpade att besvara frågeställningen (Larsen 2009,77).
Vi gjorde inga urval utifrån etnicitet, kön eller ålder då vi ansåg att det inte var avgörande för vår studie. Därefter skickade vi ett kortfattat mail till ett tjugotal utvalda informanter. Några av våra informanter fick vi kontakt med genom vårt kontaktnät. Att använda sig av sitt kontaktnät för att få kontakt med personer som antas ha kunskap om forskningsämnet benämns som snöbollsmetoden(ibid., 78). Intervjuerna bokades in via mailkontakt förutom med en informant som bokades via telefon. Tidsåtgången för intervjuerna var mellan 30 - 60 minuter.
Vi avgränsade intervjuerna till att endast belysa ämnet från studie- och yrkesvägledarnas perspektiv med hänsyn till den tidsangivelse vi tilldelats för uppsatsen. Vi hade förhoppningen om att intervjua alla de åtta stycken SYV som ville träffa oss men på grund av sjukdom och tidsbrist blev det sex intervjuer vilket ändå är rimligt utifrån studiens omfattning. Alla informanter arbetar i Skåne i tre olika kommuner och på sex olika skolor. Informanterna har arbetat i yrket mellan 3 - 37 år. I den kommande texten har vi valt att avidentifiera och benämna dem som Syv1, Syv2 och så vidare i den kommande texten.
4.3 Insamling av empiri
Intervjuformuläret utformades utifrån vårt syfte och våra frågeställningar. En fördel med att vi har använt ett intervjuformulär med samma frågor till alla informanter är att det enligt författaren Larsen (2009) förenklar proceduren när informationsmängden ska reduceras och bearbetas (ibid., 84). Informanterna fick själva bestämma var och när de ville göra intervjun och de utfördes i deras arbetsrum på respektive skola där vi fick prata ostört. Intervjuerna spelades in för att lättare kunna fokusera på samtalet och inte riskera att förlora betydelsefull information.
Vi valde båda att närvara vid intervjutillfällena för att ha samma utgångsläge vid diskussion och analys av det empiriska materialet.
4.4 Analysform
Vi har under insamlingen av det empiriska materialet spelat in våra intervjuer för att efteråt transkribera dem. Detta kallas för registreringsmetod och underlättar vid analyseringen (Larsen 2009, 98-99). Vid analysen av vårt empiriska material använde vi oss av innehållsanalys vilket innebär att det identifieras samband, mönster, gemensamma drag och skillnader i det empiriska materialet (ibid., 101). Eftersom textmängden var omfattande krävdes det att det insamlade materialet reducerades vilket benämns som datareducering (ibid., 98). Vi sorterade således bort formuleringar som föll utanför ramarna för syftet med denna undersökningen. Därefter valde vi ut det som vi ansåg vara användbart och delade upp vårt resultat och analys under olika teman. I ljuset av våra teorier kopplade vi slutligen resultatet till undersökningens syfte och frågeställningar (ibid, 103- 104).
4.5 Etiska ställningstaganden
Under arbetets gång har vi förhållit oss till Vetenskapsrådets (2002) riktlinjer som är indelade i fyra individskyddande krav i syfte att ge forskare samt deltagare som ingår i en undersökning ska ha normer och regler att förhålla sig till (ibid., 4). Informationskravet innebär att forskaren skall informera om den aktuella forskningsuppgiftens syfte (ibid., 7). För att uppfylla detta krav informerade vi våra informanter om studiens syfte redan vid första mailkontakten. Innan vi påbörjade intervjun var vi noga med att belysa att vi spelade in. Samtyckeskravet innebär att deltagare har rätt att själva bestämma över sin medverkan (ibid, 9). Med hänsyn till samtyckeskravet informerades informanterna om att deras deltagande var frivillig och kunde avbrytas närhelst under intervjun.Konfidentialitetskravetinnebär att forskare har ett ansvar att behålla respondenternas anonymitet (ibid.,12). För att tillgodose detta krav har redovisningen av materialet skett med försiktighet genom att vi förvarat de inspelade intervjuerna på ett sådant sätt där obehöriga inte kan ta del av det. Dessutom har vi inte presenterat skolverksamheten och informanternas namn har avidentifierats. Det sista kravet att ta i beaktning är nyttjandekravetvilket syftar till att den information som insamlas endast ska användas i det syfte som studien har som ändamål (ibid., 14). Vi kommer endast använda oss av materialet i samband med vårt examensarbete. Vår handledare samt vår examinator har rätt att ta del av det transkriberade materialet. Intervjuerna kommer raderas och allt material som är konfidentiellt kommer att förstöras.
5. Resultat
Detta avsnitt presenteras i två delar. Först presenterar vi hur prao har förändrats över tid från läroplan Lgr 62 fram till nutid. Syftet med detta är att kontextualisera var praon befinner sig idag. Därefter presenterar vi vår insamlade empiri som syftar till att, utifrån våra informanters perspektiv, undersöka vilken betydelse prao har för elevers arbetslivskunskap och framtida studie- och yrkesval. För att få en överblick av våra resultat har vi valt att presentera empirin i teman. Vi avslutar med en sammanfattning av resultatens essentiella delar. Intervjupersonerna kommer refereras till som Syv 1, Syv 2 osv. som tidigare nämnts i 4.2.
5.1 Praons förändring över tid
Skolöverstyrelsens läroplan från 1962 var den första läroplanen för den obligatoriska 9-åriga grundskolan. Den praktiska yrkesorienteringen, då benämnd som pryo, var obligatorisk och eleverna skulle erhålla praktik under tre veckor i årskurs 8. Lgr 62 hade detaljerade beskrivningar av hur studie- och yrkesorientering skulle utövas både teoretiskt och praktiskt. All berörd skolpersonal skulle samarbeta för att integrera yrkesorienteringen i de olika ämnena. Syftet med pryon var att eleven skulle få personliga erfarenheter och kunskap om arbetslivet.
Efter pryon var det viktigt att eleverna fick möjlighet att skildra sina erfarenheter och intryck genom exempelvis skriftliga redogörelser och diskussioner (ibid., 358- 361). När Lgr 69 infördes var den största förändringen att jämställdheten mellan könen uppmärksammades när det gällde möjligheter och villkor på arbetsmarknaden. Skolan en viktig uppgift redan från första klass att medverka till att elever kunde göra ett fritt och fördomsfritt yrkesval (SÖ 1969, 7-8, 182- 200)
I Lgr 80 blev direktiven tydligare och pryo ersattes med praktisk arbetslivsorientering, prao. Tiden för prao utökades och elever skulle genomföra minst en veckolång praoperiod i tre olika branscher för att ge eleven insikt i olika yrken. Jämställdhetsfrågan stärktes ytterligare jämfört med Lgr 69 genom att skolan skulle se till att pojkar fick inblick i kvinnodominerade yrken och flickor i mansdominerade. Arbetslivsorienteringen var fortfarande hela skolans ansvar liksom Lgr 69 men nu ansågs föräldrarna vara en resurs genom att de bland annat kunde komma till skolan och berätta om sina yrken (SÖ 1980, 27-39).
1991 kommunaliserades skolan och som ett led av denna reform uppstod ett behov av en ny läroplan eftersom den gamla läroplanen Lgr 80, var anpassad för en statligt styrd skola. Den nya läroplanen Lpo 94 beskrev skolans mål och riktlinjer för samverkan mellan skola och arbetsliv men inte i vilken omfattning det skulle bedrivas (Skolverket 1994). Den största förändringen från de tidigare läroplanerna var att prao inte längre var en obligatorisk del i att ge elever arbetsrelaterade erfarenheter (ibid., 15). Då praon inte längre var obligatorisk blev effekten att många kommuner helt upphörde med att erbjuda elever denna praktiska erfarenhet.
I Lgr 11 liksom i Lpo 94 finns ingen specifik reglering av prao i grundskolan. I de övergripande målen och riktlinjerna framkommer det att en samverkan med arbetsliv och närsamhälle ska finnas samt att det är rektorns ansvar. Skolan ska ge varje elev förutsättningarna att kunna granska sina valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden. Dessutom ska skolpersonalen medverka till att elevers val inte begränsas av varken kön, social eller kulturell bakgrund (Skolverket 2011, 15- 16).
2018 beslutade regeringen att göra prao obligatoriskt i grundskolan från och med höstterminen 2018. I Utbildningsutskottets betänkande, Stärkt koppling mellan skola och arbetsliv, går det att läsa följande:
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till lag om ändring i
skollagen. De lagändringar som utskottet tillstyrker innebär att en huvudman
för grundskola eller specialskola ska ansvara för att praktisk
arbetslivsorientering (prao) anordnas under sammanlagt minst tio dagar för alla elever i grundskolan fr.o.m. årskurs 8 (2017/18:UbU9).
I skollagen (2010:800) står det att huvudmannen ansvarar för att prao anordnas för alla elever under sammanlagt minst tio dagar från och med årskurs 8. Syftet med prao är att eleverna ska få kunskaper om arbetslivet inför kommande studie- och yrkesval. Praon ska i första hand anordnas på en arbetsplats och i andra hand genom att eleven deltar i undervisning på ett yrkesprogram i gymnasieskolan. I den senaste revideringen av Lgr 11 finns inget förtydligande av det nya beslutet om obligatorisk prao (Skolverket 2019).
5.2 Organisering av praon
När den nya lagen om obligatorisk prao kom förra året startade många skolor upp praon igen efter några års uppehåll. Tillvägagångssättet varierade och skiljde sig åt i de tre kommuner som våra informanter arbetar i. Det som gemensamt framkom i intervjuerna var att mycket av arbetet kring prao hamnade på vägledarna. Samtliga informanter uttryckte en önskan om att det skulle anställas en samordnare för praoverksamheten i kommunen eftersom organiseringen av praon tog mycket av vägledarnas arbetstid. Syv 6 berättade att vägledarna i kommunen bildade en arbetsgrupp för att minska arbetsbördan vid uppstarten med praon.
Detta underlättade eftersom det var mycket arbete med riskanalyser, blanketter och att knyta kontakter med företag. I kommunen där Syv 1 arbetar hade de kommit lite längre i sin organisering av praon. De använde sig av ett digitalt system där arbetsplatser kunde registrera sig och där eleven kunde gå in och önska en plats. Hur elever skulle tilldelas praoplatser skiljde sig åt i de olika kommunerna. I en kommun fick elever själv ordna sin praoplats och de som inte lyckades fick vara inom kommunen där de främst tilldelades platser inom förskolan. I en annan kommun bestämde de redan från början att det var skolan som skulle ordna alla praoplatser. Meningarna gick isär angående vilket sätt som var bäst. Syv 4 och 5 tyckte inte det var bra att elever fick ordna praoplats själv eftersom risken var att det inte blev likvärdigt. Syv 5 uttryckte det så här;
Praon kom tillbaka och då var förutsättningarna att eleverna ordnade sina
egna platser /../ Men när vissa då är på inspelning av bron tre och en annan
får vara på en restaurang där de tycker att de bara får skala lök, det blir så
stor skillnad. Då blir det tycker jag om inte klassfråga så vem har bäst
kontakter och det är klart att kontakter styr väldigt mycket men det behöver
inte börja göra det redan i den åldern. Man kan vara medveten om kontakter
men det är då man ska börja fundera på att knyta kontakter inte att man redan
ska ha ett batteri av kontakter så att man får en fräck praoplats.
Syv 3 tyckte däremot att det var bra att elever fick försöka ordna en plats själva eftersom det var en utmärkt träning inför framtiden. Syv 6 menade att hen skulle ha mer tid över för att hjälpa de elever som inte hade lika lätt att hitta en plats. En annan viktig del av att förbereda praoverksamheten var att etablera kontakter med näringslivet. Syv 6 belyste vikten av samarbete med företagen i kommunen på följande sätt;
Men jag tänker att det känns som en viktig sak att jobba med näringslivet i
närområdet att ta kontakt med dem. Det känns som att det är en av mina
uppgifter att liksom de ska veta vem jag är och att jag ska veta vem de är /../
Jag tror att det är viktigt att synas ute och gå på de här näringslivsfrukostarna
och samarbeta med de som jobbar med det. Jag tror att företagen också har
lättare att ta emot om de ser oss syvare.
Syv 5 som hade många års erfarenhet av prao i grundskolan menade att samordningen av prao och att leta praoplatser inte skulle vara vägledarens arbetsuppgift.
Hen tyckte att kommunen skulle anställa en samordnare med andra kompetenser som kunde uppodla kontakter med näringslivet. Syv 5 uttryckte sig så här;
Sen tycker jag det måste finnas en praosamordnare och det ska inte vara en
person som är trött på sitt jobb och bara ta på sig att ringa runt till lite
restauranger utan det ska vara en eldsjäl, en entreprenör som fixar det som
grejar det.
Syv 5 ansåg att det var viktigt med praoplatser inom många olika arbetsområden för att elever skulle ha möjlighet att upptäcka andra yrkesgrupper i samhället än det som redan var känt för dem. Syv 5 kallade det “lite mer samhällsinriktad prao” och menade att prao kunde handla om att öka förståelsen för arbetslivet, att kunna få en möjlighet att se olika arbetsgrupper som är viktiga för att ett samhälle ska fungera. Det var vägledarnas ansvar att informera eleverna om de viktiga detaljerna kring praon innan de skulle ut på praktik. Det var allt från det praktiska till vad som var viktigt att tänka på när de kom ut på en arbetsplats som Syv 3 beskrev så här ;
/../ i mitt fall så ligger förberedelserna i att prata om vad prao är för något,
vad är syftet med prao. Vad innebär en schysst attityd på en arbetsplats,
varför är det viktigt att komma i tid, det pratar jag väldigt mycket om. Men
även det här med i framtiden att tänka att det här är så det ser ut i framtiden.
Informanterna var överens om att något av det som var viktigast att förmedla till eleverna på informationsmötet innan de kom ut på sin prao var att de skulle tänka på vilket intryck de gav på arbetsplatsen. Att de skulle våga ta för sig, visa intresse och ta initiativ. Att få dem att förstå att praon kunde gynna dem då det kan leda till nya kontakter för deras framtid med bra referenser och kanske till och med ett sommarjobb.
5.3 Hela skolans ansvar
På de flesta skolorna var rektorn delaktig i förberedelserna inför uppstarten av praoverksamheten. Det var även rektorns ansvar att se till så att det gjordes riskbedömningar på alla arbetsplatser. Syv 6 berättade att de hade ett uppstartsmöte med skolchefen och rektorerna på skolorna i kommunen. De beslutade att de skulle använda sina kontakter och sitt nätverk till att ordna praktikplatser till alla elever vilket Syv 6 skildrar nedan;
Så började vi med att skicka ut en massa mejl och åka på
näringslivsfrukostar och samarbeta med näringslivsansvariga i kommunen.
Rektorer och skolchefen var också med och skickade ut mejl ut till sina
enheter att kom igen nu nu får ni ta emot praoelever nu ska detta igång och
nu blir det obligatoriskt. Det lades ut på hemsidan i kommunen och så
rullade det väl på liksom.
Samtliga informanter hade liknande erfarenheter inför uppstarten av praon där de samarbetade med skolledning och på de flesta skolorna ingick även lärare. Syv 2 hade samarbete med både rektor och mentorer vilket kändes helt rätt och naturligt eftersom det var mentorerna som kände sina elever bäst. Syv 3 uppskattade speciellt möjlighet till samarbete med mentorer kring de elever som hade speciella behov eller av en eller annan anledning hade svårt att ordna en praoplats själva. Mentorn hade en bättre bakgrundsbild och kunde delge användbara råd och viktiga aspekter att ta hänsyn till. Syv 3 menade att den information som framkom även var fördelaktig inför de framtida vägledningsamtalen i samband med gymnasievalen. När vi ställde frågan huruvida eleverna fick besök under sin praoperiod av någon skolpersonal varierade det från skola till skola. På den skolan där Syv 2 arbetar beslutade rektorn att alla elever skulle besökas på praoplatsen och att lärarna skulle hjälpas åt med det utifrån hur mycket undervisning de skulle haft de aktuella veckorna.
På en annan skola blev det inga besök alls vilket Syv 4 menade skulle kunna förklaras med tidsbrist, kostnadsfrågor eller det hen ansåg mest troligt, ett otydligt ledarskap. Syv 4 uttryckte en önskan om att ledarskapet skulle bli tydligare när det gällde den framtida organiseringen av praoverksamheten. Mycket av ansvaret att samarbeta med lärare och involvera praon som en del undervisningen hamnade på Syv 3 som uttryckte sig så här;
Jag tycker att man skulle inte lägga något på mig. Om inte jag frågar så vet
jag inte om de kommer ha någon uppgift med sig om det är något förarbete.
Jag tycker inte att det ska behöva vara på det viset utan det ska vara naturligt
att det är en dialog mellan lärare och syv där man pratar om det här.
Trots att upplevelsen kring praon kändes som en stor arbetsbörda upplevde Syv 4 att de positiva effekterna som blev till följd övervägde de negativa. Allt arbete ute i klasserna inför praon genererade att det skapades en tidigt kontakt med eleverna i årskurs åtta som var värdefullt inför gymnasievalet.
Att integrera arbetslivskunskap i alla skolämnen såg flera av informanterna som något självklart, naturligt och viktigt. Men känslan de hade var att det ofta berodde lite på lärarens egna inställning. De menade att det behövdes styras upp och planeras in som en bestämd aktivitet i undervisningen i samband med praoperioden. Syv 5 ansåg att det var något de på skolan var i behov att utveckla och att det var viktigt att det var hela skolans ansvar, vilket hen uttrycker på följande sätt;
/../ praon förbereddes nästan inte alls om man inte själv gjorde det. Och man
fick kämpa liksom. Så var det och så ska det inte vara. För praon är inte, ja
men två veckor så har vi täckt. Är syftet med prao att de ska få erfarenheter
att de ska vidga sina vyer att de ska få inblick i arbetslivet då tänker jag att
praon måste in ämnena. Att man tänker att två veckor innan /../ så pratar man
om sådant som har med arbetsmarknad att göra. Man kan göra det i alla
ämnen, det är fantasin som sätter gränserna /../.
För Syv 6 var det annorlunda då lärarna på eget initiativ började arbeta för att integrera praon i undervisningen. På samhällskunskapen hade de pratat om arbetsliv. På svenskan hade de övat sig i att skriva CV och personligt brev.
Mentorerna hade även stöttat eleverna när det var dags att ta kontakt med arbetsplatserna. På flertalet av skolorna hade eleverna fått uppgifter med sig från lärarna som de skulle redovisa sedan när de kom tillbaka. Syv 1 berättade att syftet med uppgifterna var att eleverna skulle få insikt i hur det fungerar ute i arbetslivet. Det kunde vara frågor om bland annat den branschen de var i, om arbetsmiljön, hur det var könsfördelat, hur det fungerade med friskvård och vilka karriärmöjligheter som finns. Enligt Syv 2 var syftet med uppgifterna att eleverna skulle få förståelse för hur skolämnena kunde appliceras i arbetslivet för att på så sätt förstå kopplingen mellan skola och arbetsliv.
5.4 Praons betydelse
Våra informanter ansåg att praon har en betydande påverkan i elevers framtida studie- och yrkesval då de får en inblick i det verkliga yrkeslivet. Framförallt framkom det i vår intervju med Syv 5 som beskrev en generation som har en oerhört lustfylld syn på livet och att det bara handlar om att ha kul. Att få en inblick i hur ett arbetsliv ser ut och känna på hur verkligheten fungerar blir då otroligt värdefullt vilket annars kan resultera i att ungdomarna får en förvrängd verklighetsuppfattning. Den uppfattningen våra informanter hade fått var att elever erhållit en tydligare bild av hur det fungerar på en arbetsplats eftersom de fick möjlighet till egna erfarenheter. Här menade Syv 2 att eleverna fick kännedom om vad de klarar av eller inte samt vad de tycker om eller inte tycker om.
Dessutom tillkom flera positiva effekter genom praon vilket Syv 3 beskrev på ett målande sätt;
Jag tror att praon inte går att ersättas på det sättet att det är konkret ute bland
vuxna människor som inget annat kan ge i skolan. Så det har stor betydelse.
De växer, en bra prao är fantastiskt, kan göra att en osäker elev efter en bra
positiv period kommer tillbaka med mycket nyvunnen energi det har man
verkligen kunnat se. Så jag ser mycket bra kring praon. De drar lärdomar på
så olika sätt /../
Elevers främsta lärdom var den sociala kontakten med vuxenvärlden. De fick erfara hur det var att befinna sig i en ny miljö, att följa nya regler såsom att hålla tider och att det inte var tillåtet att använda sin mobiltelefon. Att ingå i en gemenskap med vuxna och vara delaktig i samtalen på fikarasterna var en annan erfarenhet som de senare kan ta med sig i arbetslivet. Många elever hade även förstått hur viktigt det var att knyta kontakter vilket de fått erfara då de genom sina praktikplatser fått sommarjobb. Syv 6 menade att när elever fick nya insikter i arbetslivet och tog steget ur sin trygga omgivning resulterade det i större mod och bättre självförtroende. Den känslan elever förmedlat till Syv 6 var att praon haft en positiv effekt då den bidragit till att gymnasievalet inte blivit lika dramatiskt. Även Syv 2 var av den uppfattningen att praon påverkat elever positivt och menade att det inte alltid yttrade sig direkt efter praoperioden utan att det mognade fram. Syv 2 framhöll vikten av praon för de högpresterande elever som fick en möjlighet att vidga sitt annars smala tunnelseende med en insyn i andra yrken än bara läkare, psykolog eller jurist. Två av informanterna skildrar praons betydelse för de elever som inte lyckats så bra med de teoretiska ämnena. Det hände ofta att de upptäckte att de var duktiga på att utföra en speciell uppgift. De fick även chansen att visa upp andra sidor av sig själv i en ny kontext vilket resulterade i att de fick mycket uppskattning när de kom ut på arbetsplatserna. Således har prao ofta en positiv inverkan då de oftare får en ökad studiemotivation när de kommer tillbaka.
Informanterna svarade likadant gällande att praon var ett viktigt inslag i skolan då den underlättade för eleverna att göra väl underbyggda val. När vi ställde frågan huruvida bristande kunskap om arbetslivet kan leda till konsekvenser för eleverna så var de överens om att risken för omval kunde öka. Syv 3 förklarade att det är en kritisk tid för eleven under perioden för gymnasievalet eftersom ungdomar ofta går igenom en identitetsutveckling. Ett icke välgrundat gymnasieval som gör att elever hamnar fel leder till en osäkerhet hos dem vilket kan påverka studierna negativt. Detta beskrevs av Syv 2 på följande vis;
Jag tror detta men det är också bevisat att elever gör fler avhopp och väljer
oftare fel om man inte har haft en syv eller en bristfällig sådan. Också elever
som inte gör den där kopplingen mellan sig själva och samhällets krav utan
många tror ju, och det är även de svaga eleverna som knappt är i skolan, dom
tror ju att de ändå har samma möjligheter som alla andra.
Syftet med prao är att eleverna ska få en inblick i arbetslivet och således få förståelse för vilken koppling det finns mellan dem själva och samhällets krav. När vi ställde frågan om eleverna förstått syftet med praon, fick vi varierande svar. Syv 2 och 4 menade att vissa elever inte alls var medvetna om syftet när de uttryckte att det skulle bli skönt att slippa skolan i två veckor. Det visade sig även hos de elever som reagerade negativt för att de inte fått den praoplats som de önskat. Syv 4 beskrev det så här; “Det handlar ju inte om att man ska vara på förskola eller där eller där för jag går ut för att se hur det är på en arbetsplats, hur fungerar det på en arbetsplats”. Syv 1 och 3 ansåg att det är väldigt individuellt och berättade att de pratar mycket kring syftet när de är ute och informerar inför praon i klasserna. Syv 3 uttryckte sig så här;
/../ jag lägger mycket fokus på syftet när jag är ute så jag hoppas ju att det
någonstans går in hos dem. Men jag tror ändå på något sätt att de är ganska
medvetna för det är ju nu i årskurs 8 som somliga börjar fundera över
framtiden och till och med de här sommarjobben liksom och sådär och då
blir de lite mer måna om att ja okej ja det här är en referens. då är det viktigt
att man, så jag tror att de är ganska ändå är medvetna, de flesta av dem.
Att de flesta är medvetna om syftet ansåg både Syv 6 och Syv 5. Syv 5 uttryckte det så här;
Jag tror att de har, speciellt då i kombination med för- och efterarbete där
man faktiskt får inte bara veta hur samhället funkar utan får ut och ta del av
det liksom. Jag tror att praon kan fylla en viktig funktion där. Men inte som
en liten sologrej liksom, mer som en del av något större.
Både Syv 2 och 5 menade att prao är en form av samhällskunskap och förklarade vikten av att få in arbetslivskunskap i de olika ämnena som hela skolans ansvar.
5.5 Sammanfattning
I resultatet framkom det att våra informanter ansåg att syftet med praon var att elever skulle få en inblick i arbetslivet och förstå kraven i samhället samt ge dem en bättre grund inför sina framtida val. Vägledarna ansåg att organiseringen av praoverksamheten tog mycket tid och de hade en önskan om en praosamordnare så att de fick mer tid till vägledningsarbetet. De ansåg att de fick bra stöd av rektorn men hade olika erfarenheter av hur delaktiga lärarna var. Att integrera arbetslivskunskap i alla skolämnen såg informanterna som något självklart och viktigt och tyckte att det borde organiseras bättre. Förutom arbetslivskunskap bidrog praon till många andra positiva aspekter för eleven. En social kontakt med vuxenvärlden, förstå vikten av att föra sig i en ny miljö, ökat självförtroende när nya kunskaper upptäcktes, utveckla nya intressen. Allt detta kunde underlätta inför det kommande gymnasievalet ansåg informanterna.
6. Analys
Analysen utgår från karriärteorin Careership. De begrepp vi har valt att använda oss av ärbrytpunkt, habitus, handlingshorisont, fält, pragmatiska rationella beslut och socialt kapital. Vi kommer även att använda oss av begreppen arbetslivskunskap, elever, geografiskt läge, lokalsamhälle, lärare, skolledning och Syvfrån systemteorin STF och dess skolmodell. Vi redovisar analysen tematiskt och avslutar med en sammanfattning.
6.1 Skolan som påverkansfaktor
Skolan kan ses som ett system med flera mindre system som måste kunna samarbeta med varandra för att verksamheten ska fungera. Skolans inre system omfattas bland annat av; studie- och yrkesvägledaren, rektorn, lärare, elev och läroplaner som ständigt är i interaktion med varandra. Rektorn som har huvudansvaret för skolans verksamhet påverkas av yttre influenser, exempelvis politiska beslut. Rektorn som influens påverkar de professioner och elever som ingår i skolans inre system som i sin tur påverkas av varandra. I resultatet framkommer att informanterna upplevde att det fanns ett stöd från skolledningen men att organiseringen av praoverksamheten varierade. Anledningen till variationen kunde förklaras med att rektorernas ledarskap inte var tydlig nog vilket resulterade i att rollfördelningen blev otydlig.
Informanterna beskrev att med en otydlig struktur från ledningen så blev hela praoverksamhetens kvalité beroende av den enskilde skolpersonalens intresse och engagemang. Detta kunde yttra sig i huruvida eleverna besöktes på sina praoplatser och även i vilken grad arbetslivskunskapen integrerades av lärarna i undervisningen. Utifrån det systemteoretiska perspektivet kan det förstås genom att den enskilde skolpersonalens personlighet och värderingar som ingår i individsystemet är viktiga påverkansfaktorer i det sociala systemet som påverkar elevernas möjlighet till en likvärdig prao. För att en praoverksamhet ska fungera måste ett nära samarbete med näringslivet finnas. Resultatet visar även att skolchefer, rektorer och vägledare som ingår i samma sociala fält gemensamt använde sig av sina sociala kapital när de utnyttjade sina kontakter och sitt nätverk för att ordna praoplatser till eleverna. Informanterna uttryckte ett gemensam önskemål om en samordnare i kommunen för att minska deras arbetsbelastning. Anledningen var att det administrativa arbetet tog för mycket tid från det viktiga uppdraget att vägleda eleverna inför deras gymnasieval som pågick under samma tidsperiod. Dessutom tänker vi att det även blir mindre tid över för Syv att skapa eller upprätthålla kontakter med näringslivet vilket är värdefullt för att kunna erbjuda elever arbetslivskunskap inte bara genom en betydelsefull prao utan även genom studiebesök och yrkesinformatörer. Dessa påföljder påverkar således inte bara Syv och skolverksamheten utan även eleven negativt vilket kan kopplas till Careershipteorin; Syv;s sociala kapital utanför skolans fält minskar vilket i sin tur påverkar möjligheterna att ordna en fungerande praoplats till eleverna.
I resultatet framgår att skolornas organisering av att tillgodose elevers arbetslivskunskap varierar. En individs habitus utvecklas redan under uppväxten och styr vilka studie- och yrkesval som är synliga och möjliga menar Bourdieu. Dessutom menar författarna Patton och McMahon (2014) att skolan är en influens som utgör en viktig roll i ungdomars studie- och yrkesval (ibid., 243). Vi kan genom det systemteoretiska perspektivet tyda de inre systemen som integrerar med varandra, vilket sker mellan skolledningen, Syv och lärare.
Förutsättningarna kan påverkas av det geografiskt läge skolan befinner sig i men även hur skolan arbetar med att tillgodose arbetslivskunskap till eleverna. Förutsättningarna förändras hela tiden genom att exempelvis nya lagar tillämpas. Skolledningen interagerar med Syv men behöver även inkludera resten av skolpersonalen för att lyckas med att implementera arbetslivskunskap i undervisningen som hela skolans ansvar. Syv interagerar med både detsociala systemet men även med det samhälleliga systemet när hen samarbetar med skolpersonalen och med lokalsamhället. Denna interaktion är en förutsättning för att få ut alla elever till en givande prao.
6.2 Praons betydelse för elevers framtida val
I resultatet framkommer att många av dagens elever har en förvrängd verklighetsuppfattning och informanterna menar att det då blir ännu viktigare att de erbjuds prao så att de får en möjlighet till en realistisk syn på yrkeslivet. Eleverna tillgodogör sig positiva effekter av sin prao då de får ta steget ut ur sin trygga omgivning, in i en ny miljö. Detta kan resultera i större mod och bättre självförtroende samt nya lärdomar om sin egen identitet vilket i sin tur kan påverka elevens habitus som styr vilka valmöjligheter som hen ser som möjliga. Får eleven tillfälle till en strukturell brytpunkt genom de nya erfarenheter som en betydelsefull prao kan ge, så kan det förändra elevers habitus vilket i sin tur kan bidra till att vidga handlingshorisonten. Inför studie- och yrkesvalet kan eleven välja eller välja bort ett yrke genom sina egna erfarenheter som de tillgodogjort sig genom prao. Detta kopplar vi till att eleverna fattat ett pragmatiskt rationellt beslut vilket betyder att beslutet är baserat på tidigare erfarenheter enligt Hodkinson och Sparkes teori (1997, 33 -36).
