• No results found

Ålderdomen och känslor av ensamhet - En diskursanalys av kopplingen mellan ensamhet och depression

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Ålderdomen och känslor av ensamhet - En diskursanalys av kopplingen mellan ensamhet och depression"

Copied!
36
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete i Socialpsykiatri Malmö Universitet

ÅLDERDOMEN OCH KÄNSLOR AV

ENSAMHET

EN DISKURSANALYS AV KOPPLINGEN MELLAN

KÄNSLOR AV ENSAMHET OCH DEPRESSION HOS

ÄLDRE I SVERIGE

SANA AL-SALIH

(2)

ÅLDERDOMEN OCH KÄNSLOR AV

ENSAMHET

EN DISKURSANALYS AV KOPPLINGEN MELLAN

KÄNSLOR AV ENSAMHET OCH DEPRESSION HOS

ÄLDRE I SVERIGE

SANA AL-SALIH

JOACIM BENDROTH

Al-Salih, S & Bendroth, J. Ålderdomen och känslor av ensamhet: En diskursanalys av

kopplingen mellan ensamhet och depression. Examensarbete i Socialpsykiatri 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Socialt Arbete, 2020. Ensamhetskänslor är något som är ytterst mänskligt och som individ kan man uppleva detta flera gånger under livsloppet. Gruppen äldre betraktas dock att vara särskilt utsatta till att uppleva känslor av ensamhet. Det i sin tur anses innebära flera negativa konsekvenser; fysisk smärta och psykiska besvär. I detta arbetet kommer just detta fenomenet till att undersökas. Undersökningen görs genom metoden diskursanalys. Syftet är att undersöka kopplingen mellan äldre,

ensamhetskänslor och depression. Det har gjorts genom analys av totalt 3 studier och 1 rapport av Socialstyrelsen. Våra diskursord, som urskiljdes under datainsamlingen, styr analysen.

Diskursorden var följande: ensamhet/ ensamhetskänslor, depression och livskvalité. Som verktyg till analysen hade vi även Louis Althussers teori om subjektspositioner och diskurs samt Judith Butlers teori om genus. I resultatet framgår det faktumet att äldre anses vara en utsatt grupp inom vården på grund av åldrandet och dess konsekvenser. Dessutom diskuteras även ansvaret som ligger på myndigheter och personal som berörs. Slutligen förs det diskussioner om kön och huruvida det påverkar äldres upplevelser av depression och ensamhet.

(3)

AGING AND FEELINGS OF LONELINESS

A DISCOURSE ANALYSIS OF THE LINK BETWEEN

FEELINGS OF LONELINESS AND DEPRESSION OF

THE ELDERLY IN SWEDEN

SANA AL-SALIH

JOACIM BENDROTH

Al-Salih, S & Bendroth, J. Aging and feelings of loneliness: A discourse analysis of the link between feelings of loneliness and depression of the elderly. Degree project in Social psychiatry 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social work, 2020.

Feelings of loneliness is something that is entirely human and any individual could experience them in a lifetime. The elderly as a group is perceived to be especially vulnerable when it comes to experiencing feelings of loneliness. This in turn is considered to have several negative

consequences; physical pain and psychological distress. This essay will be focusing on this phenomenon specifically. This study is done by method discourse analysis. The purpose is to investigate the connection between elderly, feelings of loneliness and depression. This was done through analyzing the total of 3 scientific studies and 1 report produced by the National Board of Health and Welfare. Our discourse-terms, that were found during the process of data collecting, guide the analysis. The discourse-terms are as follows: loneliness/ feelings of loneliness,

depression and quality of life. Another guide that was used were Louis Althussers’ theory of subject positions and discourse as well as Judith Butler's theory about gender.

The result addresses the fact that the elderly is considered to be a vulnerable group in healthcare due to aging and its consequences. In addition, the responsibility that lies with the authorities and personnel involved is also discussed. Finally, there are also discussions about gender and whether it affects older people's experiences of depression and loneliness.

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 INTRODUKTION ... 6 1.1 Inledning ... 6 1.2 Syfte ... 7 1.3 Begreppsdefinitioner ... 7 1.3.1 Ensamhet ... 7 1.3.2 Hälsa ... 8 1.3.3 Välbefinnande ... 8 1.3.4 Livskvalité ... 9

1.3.5 Ett meningsfullt liv ... 9

1.3.6 Depression ... 10

1.4 Bakgrund ... 11

1.4.1 Socialtjänsten, socialstyrelsen och dess syn på äldres förhållanden och behov ... 11

1.4.2 Ensamhet och äldre som sociala varelser ... 12

1.5 Tidigare forskning ... 13

1.5.1 Depression hos äldre ... 14

1.6 Teori ... 14

1.6.1 Diskursanalys som teori ... 15

1.6.2 Genus ... 16 2 METOD ... 16 2.1 Diskursanalys ... 16 2.2 Datainsamling ... 17 2.3 Analys av data ... 18 2.4 Etiska överväganden ... 19 3 RESULTAT ... 19

3.1 Predictors of loneliness among older women and men in Sweden: A national longitudinal study, 2015 ... 20

3.1.1 Analys ... 20

3.2 A phenomenological exploration of loneliness in the older adult, 2001 ... 21

3.2.1 Analys ... 21

3.3 Quality of life among the elderly: State of mood and loneliness in two selected groups 1998 ... 23 3.3.1 Analys ... 23 3.4 Se tecken och ge rätt stöd, 2013 ... 24 3.4.1 Analys ... 24 4 DISKUSSION ... 25 4.1 Metoddiskussion ... 26 4.2 Resultatdiskussion ... 26

4.2.1 Ensamhetskänslor, äldre och depression ... 26

4.2.2 Rollen av den professionella ... 28

4.2.3 Diskussioner om kön ... 28

(5)

4.3.1 Att förebygga ensamhet ... 30 5 REFERENSER ... 31

(6)

1 INTRODUKTION

I detta kapitel kommer det att presenteras inledning till arbetet, syfte, bakgrund, begreppsdefinitioner samt teoretisk ramverk.

1.1 Inledning

Det talas mycket om ensamheten i Sverige och att svenskar anses vara en av världens mest ensammaste folk och singeltätaste länder baserat på antal invånare och yta, så framställs det i en dokumentär “The Swedish theory of love” (2016). Oavsett om det är sant eller om dokumentären är vinklad på något håll, så kan forskare se och konstatera hur ensamheten kan påverka individen negativt både psykiskt och fysiskt. Brülde och Fors (2015) skriver om olika sorter av ensamhet, emotionell isolering (att inte ha en intim relation) samt social isolering (att ha ett glest socialt nätverk, dvs. få arbetskamrater, familjemedlemmar eller vänner).

I denna undersökning gör vi en diskursanalys av tidigare forskning, där vi tittar på kopplingen mellan ensamhetskänslor och depression hos äldre människor som vi betraktar som 65 år eller äldre.

Social isolering kan vara lika skadligt som alkoholism eller cigarrettrökning, även lika skadligt som fetma, det vill säga kraftigt överviktig, skriver Kallenberg (2018). Enligt en rapport som gjordes av Socialstyrelsen (2013) om det socialpsykiatriska arbetet med äldre, är det många äldre individer som befinner sig inom primärvården och äldreomsorgen, utan tillgång till

socialpsykiatriska hjälpmedel. Denna rapport skapades som en vägledning till verksamheter på uppdrag från regeringen, för att stärka stödet till äldre med psykisk ohälsa eller

funktionsnedsättning. Socialstyrelsen upplyser att det förekommer flera orsaker till psykisk ohälsa hos äldre individer (Bjurström, et. al, 2013).

Äldre som lever med ensamhetskänslor uppger att de inte känner att närstående bryr sig och att det även finns en rädsla till att förbli en börda för omgivningen (McInnis & White, 2001). Samtidigt har inte äldre individer det stödet eller kompetens till att skapa/ behålla nya eller befintliga sociala relationer (Blazer, 2002). Enligt en undersökning som gjordes år 2018 var det 75 procent av de äldre som bodde hemma med stöd av hemtjänst, totalt 14 procent av dessa uppger att de lider av ensamhet, där kvinnor påverkades i större utsträckning än män (Socialstyrelsen, 2017).

Vidare finns det även påvisade kopplingar mellan upplevda ensamhetskänslor och depression hos äldre som också skapar andra typer utav efterföljder. Depression i sig också innefattar många olika konsekvenser för äldre och deras behov då det står jättenära andra besvär såsom kronisk sjukdom, samsjuklighet, nedsatt fysisk rörlighet och även nedsatt kognitiv funktion vid vissa fall. Depression är dessutom den vanligaste psykiska besvären bland äldre (Blazer, 2003). Detta lägger ökat krav på äldrevård- och omsorg; det finns ett stort behov av att utveckla kunskap kring ensamhet som fenomen samt äldres upplevelser av psykisk ohälsa.

Den uppfattningen, konstruktionen, som bildas av äldre och därmed deras hälsa har en inverkan på hur de bemöts, behandlas samt kvalitéen på vården de får. Det som är intressant är hur gruppen äldre talas om, både utifrån myndighetsperspektiv och ett forskningsperspektiv. Samt

(7)

vad det förmodligen innebär för hur äldre behandlas inte enbart av äldrevård- och omsorg, utan även i samhället.

1.2 Syfte

Syftet med arbetet är att diskursanalytiskt undersöka samt analysera kopplingen mellan äldre, ensamhetskänslor och depression. Detta för att få en förståelse för hur kopplingen konstrueras i texter och studier inom ämnet.

1.3 Begreppsdefinitioner

Under arbetets gång återkommer följande begrepp; ensamhet, depression, välbefinnande, hälsa, livskvalité och ett meningsfullt liv. Dessa begrepp kommer vi att genomgående använda oss av i vårt arbete. Det som begreppen har gemensamt är att de innefattar många olika definitioner och kan missuppfattas vid användning i olika sammanhang. Därför använder vi detta avsnitt till att kortfattat förklara begreppen.

1.3.1 Ensamhet

När man arbetar med forskning om ensamhet, skriver Weiss (1974), är det viktigt att belysa att det finns olika former av ensamhet. Ensamheten i sig eller att uppleva ensamhet, kan betyda olika saker beroende på hur personen i fråga väljer att tolka den som är en subjektiv upplevelse. Social ensamhet är brist på sociala relationer, menar Strang (2014) och fortsätter förklara att det är den ensamheten många gärna vill undvika, och den handlar oftast om avsaknad på nära relationer som vänner eller familjemedlemmar. Denna typ av ensamhet är en ofrivillig ensamhet där känslor som ängslan och oro kan ingå som en negativ följd (ibid, 2014). Social ensamhet kan också delas upp subjektivt och objektivt. Subjektiv social ensamhet handlar ofta om en

upplevelse av att känna sig ensam (Andersson, 2018). Det kan vara att den äldre känner social ensamhet trots att de bor på ett boende med personal som arbetar dygnet runt, fortsätter Carlsson & Dahlberg (2002) att beskriva. I en studie utförd av Nordenmark (2006), uppger han att desto högre ålder vi uppnår, ju färre saknar en riktig vän att lita på när man behöver prata eller dela med sig av sina innersta tankar, vilket kan vara svårt att finna på ett boende. Brülde & Fors (2015) berättar om den subjektiva sociala ensamheten och de uppger att den kan ha en negativ påverkan på vår hälsa, både psykiskt och fysiskt.

Objektiv ensamhet, framståller Brülde och Fors (2015), som den konkreta ensamheten där personen är socialt isolerad. Till skillnad från subjektiv ensamhet, som tidigare beskrevs vara en känsla, utmärks objektiv ensamhet av en brist på socialt nätverk som kan knytas till avsaknad av vänner eller familjemedlemmar. Objektiv ensamhet kan också vara självvalt om personen inte känner för att umgås med någon. Brülde (2007) förklarar att objektiv ensamhet avser till ett yttre tillstånd av ensamhet som inte kommer från känsla. Brülde (2007) och Strang (2014) är eniga om att objektiv ensamhet går att mäta utifrån hur många vänner, familjemedlemmar individen har eller om hen är med i någon förening, medans subjektiv ensamhet är en mer individuell upplevelse och omätbar.

Existentiell ensamhet kan alla människor uppleva någon gång i livet, vi föds ensamma och vi dör ensamma. Under livets gång, trots att vi befinner oss inom olika kontexter och sammanhang, kan ingen förstå ens innersta tankar eller känslor fullt ut, inte ens en partner. Inför dessa tankar och känslor är vi totalt ensamma, förklarar Palliativt kunskapscentrum “Om existentiell ensamhet”

(8)

(2015). Vidare förklaras existentiell ensamhet av Strang (2014), att i grunden är människan ensam och detta blir extra tydligt när vi ser hur olika individer hanterar kriser eller sorg i livet som upplevs vara en individuell process. Ingen kan förstå människans innersta tankar, speciellt inte när vi ligger inför döden.

I detta arbete kommer vi att fokusera på fenomenet ensamhetskänslor då det inte alltid framkommer om individen känner subjektiv, objektiv, existentiell eller social ensamhet. Som tidigare nämnt är ensamhet inte helt enkel att mäta, särskilt om vi talar om subjektiv eller existentiell ensamhet. Däremot är ensamhetskänslor något som dessa individer har gemensamt och därför är mera lämplig till att användas till vårt arbete.

1.3.2 Hälsa

Enligt Världshälsoorganisationens (WHO´S) definition angående hälsa och vad det är för någonting så skriver dem ”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte enbart avsaknaden av sjukdom eller funktionshinder” ("Health is a state of complete physical, mental and social well being and not merely the absence of illness or infirmity" (Regeringskansliet, 2008). Denna definition skrevs redan 1948 och har följt med sedan dess, där organisationer samt myndigheter fortfarande använder sig av deras definition som en måttstock.

Holmström och Ashjar, skriver i sin bok Om Sverige (2018) där de uttrycker sin definition på vad en god hälsa är för någonting,

Att ha en god hälsa betyder att vara frisk och att må bra. Din hälsa påverkas till exempel av vad du äter, stress, sömn, rökning, alkohol och droger. Din hälsa påverkas också av om du trivs med dig själv, de människor du har omkring dig och om du tycker ditt liv har en mening” (Holmström & Ashjari, 2018, s.178)

I citatet ovan förklaras termen hälsa och hur den påverkas. I boken “Om Sverige” där citatet är taget ifrån, står det också att andra faktorer kan spela in om vi ska mäta en persons hälsa. För att mäta en persons hälsa får man också undersöka andra faktorer, exempelvis om personen trivs i samhället/miljön där hen bor eller om hen har ett arbete som hen trivs med samt om vi känner oss som en del i ett samhället, dessa faktorer bör man också ta hänsyn till för att få en holistisk bild på en persons hälsa (Holmström & Ashjari, 2018).

1.3.3 Välbefinnande

Termen Välbefinnande kan tyckas vara oproblematiskt att definiera och när ordet används i folkmun, tycks man veta exakt vad som menas. Men kollar vi på ordet mer filosofiskt kan olika tolkningar plötsligt dyka upp. Så vad är då välbefinnande för någonting?

Om vi undersöker synonymer till ordet välbefinnande, så får vi upp Lyckorus, Trivsel,

Tillfredsställelse, Välbehag, för att bara nämna några. Tittar vi på synonymerna, då är alla utav en positiv klang och man kan utgå ifrån att det är någonting bra eller någonting som gör människan gott. Gasper (2003), menar att välbefinnande kan ses som en subjektiv njutning som ett mer mentalt tillstånd, samtidigt så stannar han inte där utan utvecklar tanken om en annan aspekt i att välbefinnande också har en koppling till att välbefinnandet kan bara uppnås genom att uppfylla sina tankar och visioner. Han förklarar vidare att välbefinnande inte bara är individuellt utan

(9)

också kollektivt på samhällsnivå eftersom individens möjligheter att uppfylla sin passion beror delvis på de redan givna omständigheterna som finns i ett samhälle. Gasper (2003) menar alltså att välbefinnandet är knutit till både vårt varande som en subjektiv upplevelse men som behöver samhället för att kunna uppnå det.

1.3.4 Livskvalité

Att åldras behöver inte alltid innebära direkta negativa följder i sig, vad vi har nämnt tidigare i arbetet så förlorar den äldre nära och kära omkring sig under åldrandets gång och en efterföljd av detta. Den äldre förlorar också de sociala kontakterna och det sociala samspelet som sedan kan försämra den äldres livskvalité säger Börjeson (2008).

Termen Livskvalité förekommer ofta i vårt arbete och i det forskningsbaserade texterna som vi gör en diskursanalys av. Termen kan uppfattas som diffus och lite oklar. Folkhälsomyndigheten har beskrivit sin definition av livskvalité i en redovisning; Att mäta välfärd, livskvalité och social hållbarhet (2015), de beskriver livskvalité som den upplevda känslan av att leva ett gott liv i en positiv bemärkelse och de upplevelser i livet som vi värderar mest. Det är en rad olika faktorer som spelar in när vi talar om livskvalité och dess innebörd. Det handlar inte bara om subjektiva upplevelser utan också innefattar objektiva faktorer som bland annat att få känna frihet, social rättvisa, en bra hälsa, att ha en inkomst eller ett tryggt boende (Folkhälsomyndigheten, 2015). Livskvalité innefattar också genom tillfredsställelse av våra mest grundläggande behov, enligt Maslows behovstrappa som består av fem olika steg. Det absoluta mest grundläggande behoven är längst ned i trappan och innefattar fysiologiska behov som mat, vatten, sömn, motion,

mänsklig kontakt och beröring, förklarar Birker (2007).

Livskvalitè kan förändras på grund av objektiva men också subjektiva faktorer. Objektiva faktorer kan vara förändrad ekonomi, att få en sjukdom eller frånvaro av sociala kontakter. Subjektiva faktorer kan vara, sinnesfrid, en känsla av harmoni eller ändrade värderingar (Duggan & Dijkers, 2001).

1.3.5 Ett meningsfullt liv

Vad som gör ett liv meningsfullt, skiljer sig från livskvalitetfrågan, menar Brülde (2003). Att besvara frågan om vad som är ett meningsfullt liv är inte helt enkelt. Enligt Brülde (2009) behövs det olika komponenter för att kunna bestämma värdet av vad ett meningsfullt liv är för någonting. Han talar om instrumentellt värde, det förklaras med att vi har någonting som ett medel till någonting annat som är bra för oss, exempelvis ekonomi/ inkomst. I kombination med ett ”finalt värde” samt ”egenvärde” detta förklaras genom att vi gör det som är bra för oss för att på lång sikt uppnå en positiv känsla. Samtidigt handlar vårt egenvärde om vår syn på oss själva som person. Ju högre positiv syn människan har på sig själv, desto högre meningsfullhet kan kännas av, uppger Brülde (2009).

Brülde, (2012b) och Baggini (2004) diskuterar innebörden i begreppet att leva ett meningsfullt liv, där dem båda uppger att uttrycket innehåller fler beståndsdelar än enbart hur människan mår känslomässigt, som en subjektiv upplevelse. Exempelvis handlar det också om vad man gör i sitt liv som känns meningsfullt, hur man anstränger sig för att uppnå sina tankar och visioner samt hur människan aktivt vågar ta ställning genom gränssättningar till de som vi vet inte är bra för oss. Det råder oklarheter mellan forskarna huruvida vi ska räkna in den subjektiva upplevelsen i

(10)

förhållanden till den objektiva upplevelsen samt finna balansen mellan dessa. Tittar vi närmare på den objektiva upplevelsen, kan den handla om hur friska vi känner oss fysiskt och psykiskt, hur vår inkomst ser ut, att vi är behöriga att kunna betala våra utgifter som exempelvis kost, avgiften för vårt boende samt övriga finansieringar för vår levnadsstandard. Detta utgör av en viss

trygghetskänsla, som också vägs in i begreppet ett meningsfullt liv. Finns det ekonomi över till restaurangbesök, bio, teater eller andra evenemang, speglar detta en form av att känna frihet som också bör räknas in i definitionen av att leva ett meningsfullt liv (ibid, 2012b).

Subjektivismen har invändningar och håller inte alls med om argumenten att objektivismen också bör vägas in, utan de menar att ett meningsfullt liv handlar enbart om individens förhållningssätt till sitt eget liv som helhet, exempel – ”Mitt liv är meningsfullt om jag upplever det som

meningsfullt”. Ett annat argument från subjektivismen lyder – Mitt liv är meningsfullt om jag strävar efter att uppfylla mina drömmar och visioner (Brülde 2012)

Brülde, (2012b ; 2012c) har i sitt arbete ”vad gör ett liv meningsfullt” uppgett fem olika kriterier på meningsfullhet där han betonar att dessa komponenter bör uppfyllas för att känna

meningsfullhet. Vi har valt att endast ta med och förklara två av hans fem kriterier, då de övriga tre är en fördjupning på de redan två angivna som följer här nedan:

1. Ett liv är meningsfullt beroende på livets innehåll där innehållet känns meningsfullt, en ganska så självklar definition som en individuell värdering, men som inte slutar där.

2. En annan viktig aspekt som Brülde tar upp, som är av vikt ur en meningsynpunkt, är att ingå i ett ansenligt sammanhang till exempel familj, vänner, eller är med i en förening där människan känner sig delaktig och en del i ett större sammanhang.

1.3.6 Depression

Depression är en mycket vanligt förekommande sjukdom som kännetecknas bland annat av nedstämdhet, ångest, psykomotorisk begränsning och sömnsvårigheter. Det finns alltså skillnad mellan emotion och affekt. Emotion är något som påverkas av omkringliggande miljön; man skrattar när man ser/ hör något roligt och känslan avtar snart därefter. Däremot är affekt en känsla som är långvarig och som sitter kvar som en grundton. denna känslan kan komma till att avta men detta är bara en tillfällighet (Eklundh, 2013).

I Sverige har var femte person fått diagnosen depression under livstiden och diagnosen anses vara vanligare hos kvinnor. Depression är alltså en av de vanligaste psykiatriska diagnoserna då 19% av befolkningen (Åldern 16-84 år) uppger att de diagnostiserats med depression varav cirka var tredje person har fått diagnosen fler än en gång. Bland kvinnor är det betydligt fler som uppger sig ha fått diagnosen en eller flera gånger, där faller andelen på 24%, andelen diagnostiserade män faller dock på 13% (Folkhälsomyndigheten, 2017).

Idag utgör depression den största orsaken till funktionsförlust och nedsatt hälsa hos människor. Samtidigt som detta är ett långvarigt tillstånd, finns det ofta brist på tillgång till rätt behandling och diagnostisering (Folkhälsomyndigheten, 2017). Däremot, eftersom depression är en så pass omfattande folkhälsoproblem som påverkar individer i alla möjliga åldrar, finns det ett antal insatser att använda sig av som stöd. Som exempel visar folkhälsomyndigheten (2016), genom en

(11)

undersökning, att regelbunden fysisk träningsrutin hjälper med att lindra diagnostiserad depression bland äldre.

1.4 Bakgrund

I detta avsnitt presenteras bakgrund till synen på sambandet mellan ensamhetskänslor, depression och äldre samt deras behov. Vi kommer att gå igenom hur Socialstyrelsen och socialtjänstlagen ser på äldres behov samt vad äldreomsorgen går ut på gällande äldres psykiska hälsa. Därefter presenterar vi synen på äldre som sociala varelser och vad det innebär.

1.4.1 Socialtjänsten, socialstyrelsen och dess syn på äldres förhållanden och behov

I Socialtjänstlagen 2010:427, (SoL) Presenteras det de fyra grundläggande målen som innefattar vård av äldre och vad den ska sträva efter. Dessa mål är följande:

1. möjlighet att leva och bo självständigt 2. under trygga förhållanden

3. ha en aktiv och meningsfull tillvaro och 4. att ha gemenskap med andra.

Detta framgår av 4§ där det även står att socialtjänstens insatser ska inrikta sig på att äldre ska kunna leva meningsfulla liv och därmed även känna välbefinnande, detta ska SoL ge möjligheter till.

Under januari 2011 infördes det en värdegrund inom SoL, som inriktar sig på att fastställa att äldre personer ska kunna få leva ett värdigt, och aktivt liv. Resultatet blev ett vägledningsmaterial som togs fram till dem som arbetar inom socialstyrelsen som helhet och till de som kommer i kontakt med äldre individer så som biståndshandläggare, vård- och omsorgspersonal,

sjuksköterskor, enhetschefer osv. Materialet bygger på Socialstyrelsens allmänna råd om rätten till ett värdigt liv med välbefinnande (Socialstyrelsen, 2012).

Med insatser av stöd i hemmet samt aktiviteter på boenden, hoppas socialtjänsten på att de boende ska finna meningsfullhet i sin tillvaro. Definitionen på det är dock inte något som är helt självklart, utan anses vara något som är högst individuellt, det vill säga vad är ett värdigt liv och vad är välbefinnande? Det som kan kännas meningsfullt för den ena individen kanske inte upplevs på samma sätt för den andra. För de flesta vuxna i svenska samhället finns det olika sammanhang där personen kan känna välbefinnande och känna ett meningsfullt liv. Dock ser det väldigt olika ut när vi tittar på de förutsättningarna som olika äldre befinner sig inom. Det är viktigt att påpeka att de aktiviteter som finns på plats på ett boende eller dylikt, kanske inte upplevs som någonting meningsfullt och därmed skapar inte heller någon meningsfullhet för de individer som deltar. Enligt Socialstyrelsen är lösningen att helt enkelt överge det som

vårdpersonalen tror borde skapa meningsfullhet och istället lyssna på individen och deras behov (Socialstyrelsen, 2012).

Situationen är annorlunda för den som har förlorat de olika sammanhangen, förlusten av vänner, familjemedlemmar eller även förmågor som innan gjorde det möjligt att sysselsätta sig. Ofta upplevs det att sammanhanget för äldre, senare i livet, blir en brukare eller vårdtagare, permanent, i samhällets ögon.

(12)

Socialt arbete med äldre i Sverige handlar mycket om att omvårda och inte att

förändra (Torres & Forssell, 2012). Denna syn på sociala insatser till äldre ser vi även i Stefan Moréns bok Undran inför socialt arbete (2015) där han skriver om att socialt arbete ofta strävar antingen efter anpassning (kompensatoriska insatser) eller omgestaltning (förändrande insatser). Anpassning består av att erbjuda stöd och bistånd; service där man inte ställer större krav på biståndssökande att ändra livsstil eller attityd. Däremot handlar omgestaltning om förändrade insatser; service som siktar på att ändra livsstil och vanor. Argumentet är alltså att äldreomsorgen är byggd på service som siktar efter anpassade miljöer och att bevara. Exempelvis att bevara fysisk rörlighet, sociala kontakter, hälsa, välmående eller trygghet. Det handlar om att ge stöd till att bevara de färdigheter/ förmågor som ger ett gott liv för personen. Det handlar inte om

relationsarbete eller behandling. På så sätt skiljer äldreomsorgen sig från andra områden inom socialt arbete som annars kanske handlar om en långsiktig förändringsprocess och behandling (Morén, 2015).

1.4.2 Ensamhet och äldre som sociala varelser

Ensamhet är ett mångtydigt begrepp som är oerhört komplicerad. Människan kan känna tillfällig ensamhet. Samtidigt som den kan vara plågande kan den även vara ett vald tillstånd, där vissa kan vara lugna och nöjda med ensamheten. Som tidigare nämnt, kan en socialt isolerad individ känna välbefinnande trots bristen på kontakter. På samma sätt kan någon som bor med en partner eller familj också känna ensamhet trots befintliga sociala kontakter (Andersson, 2002). Ensamhet är en negativ upplevelse med känslor av utanförskap och saknad av gemenskap. Det kan vara frivilligt, ofrivilligt, objektivt och subjektivt (Kallenberg, 2018). Ofrivillig ensamhet

framkommer där det finns avvikelser mellan antalet sociala relationer man har samt antalet relationer man hade velat ha (Hawkley, Browne, & Cacioppo, 2005). Det är dock inte synonymt med social isolering, som då innebär objektiv ensamhet med den fysiska frånvaron av social kontakt (Banks, Nazroo, & Steptoe, 2012).

Tidigare i arbetet har Socialstyrelsens mål med äldreomsorgen presenterats, att äldre ska kunna ha aktiva, meningsfulla liv och känna ett välbefinnande (Socialstyrelsen, 2012). Det är även ett mål att äldre ska kunna bo i sina hem så länge det är möjligt och samtidigt kunna få det stödet detta skulle kräva. Detta ska vara ett sätt att uppnå maximal välbefinnande och livskvalité för äldre.

I boken Förstå socialt arbete (2015) skriver författaren om en ’socio-biografisk ansats’; bevarandet av ’jaget’ hos äldre personer. Författaren menar att äldre individer befinner sig i en slags parallell process till det tillståndet i livet man tidigare haft; barndomen och uppväxten. Under den tiden var det mänskliga samspelet en bestämmande faktor för barnets utveckling. Författaren betonar därmed att äldre individer är också starkt beroende av mänskliga samspel och att ingå i dessa sammanhang. Även i livets slutskede är människan lika benägen till att ingå i sociala sammanhang och bli socialt bemött. Detta väcker då jagmedvetandet och leder till utvecklingen av den sociala varelsen (Börjeson, 2015).

Uppkomsten av känslor av ensamhet hos äldre kan ha olika orsaker. En vanlig orsak är de stora händelser och livsförändringar som sätts på spel under de senare åren i åldrandet. Förlusten av vänner, livspartner och olika aktiva roller i samhället, detta upplevs som negativt samt orsakar känslor av ensamhet (Börjeson, 2008).

(13)

Carlsson och Dahlberg (2002) betonar att ensamhet även kan bero på åldrandet i sig, i takt med att kroppen förändras och det blir svårare att sköta hygien samt träning och motion. Personen ifråga orkar kanske inte alls lika mycket som hen gjorde i tidigare ålder och kan tappa

motivationen både fysiskt och psykiskt, i att ta sig an nya aktiviteter som samhället erbjuder, skriver Hauge och Kirkevold (2012). Samtidigt menar författarna att personer som är ensamma kan tappa värdighetskänslor samt känna sig undervärderad i samhället ,som kan i sin tur leda till depression, (ibid, 2012). De äldre kan komma att påverkas starkare av negativa händelser än positiva, detta inkluderar även sjukdomar och eventuella funktionsnedsättningar (Dong, Simon, Gorbien, Percak, & Golden, 2007).

1.5 Tidigare forskning

Enligt flertal studier är psykisk ohälsa något som blir alltmer aktuellt hos äldre människor. Trots denna slutsats är arbetet inom området fortfarande bristande, samt att det även finns brist på övergripande strategier för att hantera situationen. Användningen av antidepressiva och

psykosociala interventioner för att behandla depression hos äldre är en väldokumenterat process som dessutom visar sig vara effektiv. Problematiken ligger i att upptäcka depression hos äldre för att sedan behandla det (Djukanović, 2015). Depression är ett av de största psykiska besvären som drabbar äldre senare i livet och leder till signifikant minskning i livskvalité. Samt att depression senare i livet förknippas ofta med fysiska besvär, kronisk sjukdom och mortalitet (Blazer, 2003).

Det har utförts olika studier inom ämnet där resultatet varierar mycket, särskilt avseende könsskillnaderna. Samlade data av nio olika myndigheter i Europa visade exempelvis att prevalensen (medelvärdet) på depressiva symtom hos äldre i Europa ligger på omkring 14.1% hos kvinnor och 8.6% hos män. Andra studier visar inte större skillnader mellan män och kvinnor samt prevalens av depression. Könsskillnader gällande ensamhetskänslor och depression hos äldre är en aspekt som tas upp i de flesta studierna som gjorts inom detta ämne. Där visar det sig nästan alltid att vara högre prevalens hos kvinnor än män. Däremot är det tydligt inom flertal studier att det finns en linjär ökning på depression i relation till ålder, bland annat handlar det om en norsk studie av Stordal et. al. (2001), samt en svensk studie om äldre inom primärvården av Magnil et. al. (2008). Däremot har det visat sig att män verkar påverkas starkare av

ensamhetskänslor än kvinnor, samt att kopplingen mellan ensamhetskänslor och depression är betydligt tydligare hos män, detta enligt en studie av Cacioppo et. al. (2006) (Djukanović, 2015). Samtidigt visar andra studier (Victor & Yang, 2012) att fler kvinnor än män upplever

ensamhetskänslor. Man ser alltså väldigt varierande resultat angående om det är kvinnor eller män som påverkas starkast av både ensamhetskänslor och depression (Djukanović, 2015).

Enligt studien av Cacioppo et. al. (2006) kan man förknippa känslor av ensamhet med depression senare i livet, oavsett kön. Ensamhetskänslor hos äldre anses numera vara ett hälsoproblem som uppmanas ofta att tas på allvar, då den är ett bidragande faktor till andra hälsobesvär. Däremot finns det brist på forskning kring kopplingen mellan ensamhetskänslor och huruvida om det ökar hälsovårds konsumtion hos äldre. Det behövs utbildning kring ensamhetskänslor och dess

konsekvenser för äldre individers hälsa. Det rapporteras att omkring 40% av äldre i västvärlden (främst i Europa och USA) uppger att de känner ensamhet ibland eller ofta. En ökning i

ensamhetskänslor kan komma till att ske på grund av försämrad hälsa eller partners/ vänners bortgång (Taube et. al, 2015).

(14)

Dong et.al. (2007) menar att ensamhet kan leda till depression, försämrad kognitiv förmåga, ökade antalet läkarbesök samt försämrad livskvalité. Larsson och Rundgren (2010) beskriver att äldres hälsotillstånd kan påverkas negativt om de upplever ensamhetskänslor under en längre tid och där Peter Strang (2015), gör en jämförelse att upplevelsen av ensamhetskänslor gör också en påverkan på vår fysiska hälsa som är lika farligt som rökning. Strang (2015) menar att människan nyttjar samma delar av hjärnan vid både social samt fysisk smärta och av den anledningen kan ensamhetskänslor aktivera smärtcentrum i hjärnan, följaktligen kan avsaknaden av sällskap göra fysiskt ont.

Sundström et.al. beskriver i sin studie Encountering existential loneliness among older people: perspectives of health care professionals (2018), att det föreligger en brist på förståelse för existentiell ensamhet bland äldre patienter. Studien gjordes i samband med att försöka förstå och ta reda på personalens erfarenhet med att kunna bemöta äldre. Ett av resultaten som framgick med undersökningen var att personalen kände osäkerhet och rädsla när det kom till frågor som rörde sig om äldres upplevelser av ensamhet. Det framkom även att det finns en brist hos vårdpersonalen som känner en förlägenhet när det kom till att förstå och läsa av de äldre

patienternas behov och önskemål. Personalen upplevde att det var både svårt och utmanande att kunna tillfredsställa de äldre patienternas behov för att bryta mönstret av ensamheten (ibid., 2018).

1.5.1 Depression hos äldre

Rolfner Suvanto, skriver i sin bok psykisk ohälsa hos äldre (2018), att var femte person över 65 år uppskattas lida utav någon form av psykisk ohälsa och dit hör bland annat depression. Hon menar samtidigt att många inte får den vård eller hjälp som de behöver. Det rapporteras om värk, sömnsvårigheter, tryck över bröstet eller annan fysisk smärta hos vårdtagarna och detta kan vara tecken på att någonting psykiskt inte står rätt till, menar hon.

Karolinska institutet uppger i en rapport (2014) att även fysisk smärta, som tryck över bröstet, kan röra sig om en depression eller att den äldre är i någon form av kris i sitt liv och inte känner någon meningsfullhet. Individen kan få lugnande eller sömnmedicin som i sin tur kan leda till biverkningar som yrsel med fall eller andra skador som följd.

Depression är den mest vanliga psykiska problemet hos äldre (Berg, 2007). En studie av Choi et. al (2008), där äldre intervjuades om depression samt skattades med Geriatric depression scale (GDS-15), visade att cirka 50% av intervjuade individer uppgav att de kände sig deprimerade. Bara genom åldrandet ökar risken till att drabbas av depression, då sjukdomen även kan orsakas av stora livsförändringar samt försämrad hälsa. Samtidigt innebär åldrandet förändringar i

kroppen; fysiska hinder som gör vardagen svårare och leda till att äldre blir beroende på andra för att klara vardagliga aktiviteter (Blomqvist, 2017). Depression kopplas även till kronisk sjukdom samt att depression kan förekomma som biverkning av att använda vissa läkemedel (Kirkevold, 2010). Trots att depression kan skapa så omfattande konsekvenser för äldre, är det inte än ovanligt att depression aldrig upptäcks, undersöks eller behandlas hos äldre (Blomqvist, 2017).

1.6 Teori

Arbetets teoretiska ramverk kommer att presenteras nedan. Arbetet genomförs med inspiration från två valda teorier; diskursanalys med rötter hos Michel Foucault och Louis Althusser och

(15)

Judith Butlers genusteori. Vi har valt att använda dessa perspektiv till att analysera vårt material, detta eftersom vi anser att Butlers genusteori har väldigt liknande ramverk som diskursteorin. 1.6.1 Diskursanalys som teori

I detta arbete kommer diskursanalys att användas både som metod samt ett teoretiskt ramverk. Teori och metod anses enligt diskursanalysen att vara två delar av en helhet och därmed måste kopplas samman (Jørgensen och Philips, 2007).

En diskursanalys ska sträva efter att synliggöra dess diskurser som tas för givet för att därmed leda till en social förändring. Ett annat mål är att använda diskursanalys till att upprätthålla de diskurser som redan är dominanta inom ett ämne. Vårt arbete kommer att utföras på detta sätt; analyseras till att synliggöra de rådande diskurserna som framkommer av vald material. Metoden i sig kommer vi att fördjupa oss i under del 2 Metod.

Den grundläggande uppfattningen om diskurser är att de ska ses som ett specifikt och bestämt sätt att tala om ett fenomen och därmed förstå världen (Jørgensen och Philips, 2007). Diskursanalys härstammar från ett socialkonstruktivistiskt och postmodernistiskt kunskapssyn då analys ofta innefattar ett kritiskt förhållningssätt gentemot konsumtion av texter eller andra slags information (Bryman, 2011). Samtidigt ligger rötterna till teorin hos Michel Foucault som studerade empiriskt hur sanning skapas genom olika diskurser. Foucault menar alltså att det inte finns en möjlighet till att fastställa sanningar om verkligheten, utan att det bara konstateras beskrivningar och uppfattningar av verkligheten. Dessutom var Foucault även intresserad av hur makt förknippas med kunskap och konstruktion (Jørgensen och Philips, 2007).

Foucaults syn på diskurser påverkades starkt av Louis Althussers idéer om diskurser och subjekt. Althusser skriver om hans idéer om interpellation; att individer tillskrivs olika roller som

bestäms av den kontext man befinner sig i. Ett exempel som tas upp i boken Discourse Analysis as Theory and Method (2007) är när ett barn ropar ‘mamma’, den individen som svarar på ropet tillskrivs per automatik rollen som ‘moder’. Därmed bestäms även det som förväntas av den rollen. Diskurser fungerar alltså på detta sättet; individer tillskrivs alltid roller av olika diskurser, så kallade subjektspositioner. Dessa subjektspositioner är dock inte permanenta utan en individ kan tillskrivas olika roller beroende på vilken diskurs man befinner sig i. Man är exempelvis en pappa i hemmet, en anställd på arbetsplatsen eller en gäst hos någon osv. (Jørgensen och Philips, 2007).

Språk kan inte ses enbart som ett kommunikationsverktyg. Utan språk används även för att producera och konstruera en verklighetsuppfattning, inte sällan för att därigenom åstadkomma ett särskilt mål. Därför påverkas verklighetsuppfattningen av de tolkningarna och konstruktioner som görs om den. Samtidigt dock, har verkligheten också en viss inverkan på de tolkningarna som konstrueras om den. Diskurser måste förstås i enlighet med det använda språket samt det sammanhanget som diskursen befinner sig inom (Bryman, 2011).

Ett fenomen kan beskrivas och uppfattas olika beroende på vilken diskurs som beskriver detta fenomen. På samma sätt kan olika diskurser leda till skapandet av nya uppfattningar om ett fenomen. Detta leder till att diskurser kontinuerligt sätts mot varandra, särskilt ny etablerade diskurser som möter motstånd av förgivettagna diskurser som är dominanta. En diskursanalys ska sträva efter att synliggöra dess diskurser som tas för givet för att därmed leda till en social

(16)

förändring. Ett annat mål är att använda diskursanalys till att upprätthålla de diskurser som redan är dominanta inom ett ämne (Burr, 2003).

1.6.2 Genus

Som tidigare nämnt är depression något som är vanligt förekommande hos äldre. Studier visar att antalet individer som drabbas av depression kommer att öka i samband med att antalet äldre snabbt ökar. Detta kan bero på både biologiska, psykiska eller sociala faktorer, som tidigare diskuterats (Skärsäter, 2014). Dock hävdas män och kvinnor att uppleva depression på olika sätt (Folkhälsomyndigheten, 2016). Kvinnor anses inneha bättre kontakt med sina känslor och att de accepterar depressiva känslor. Däremot har män tendenser att hålla sådana känslor inom sig. Man ser även att män är mer självmordsbenägna, särskilt gruppen män 75+ år (Rundgren & Larsson, 2010).

För att kunna ta hänsyn till de skillnader som hävdas finnas mellan män och kvinnors upplevelser av depression har vi haft utgångspunkten i teorier om genus. Detta eftersom kön i sig kan ses som en maktordning i samhället. Att det finns skillnader mellan könen är ett fenomen som befinner sig nästan inom alla olika sammanhang och miljöer, vård och behandling är inte annorlunda i detta avseende. För att kunna få en förståelse för de uppfattningarna om könen samt de skillnader som uppges att finnas mellan de i arbetets sammanhang, har vi valt att använda filosofen Judith butlers genusteori. Butlers teori och diskursanalys är starkt förknippade med varandra då både teorier bygger på förståelsen att det finns maktordningar i språk och handling.

Enligt Butler, är olikheterna mellan könen inget som är beroende på biologiska faktorer som det ofta hävdas. Utan att kön är en social konstruktion som skapas av språk, handlande och i samspel. Genus är en social kategori som skapas i den vardagliga handlande inom olika grupper, där normer och uppfattningar om manligt respektive kvinnligt uttrycks och bestäms. Genus innefattar därmed alla beteenden, gester, ord och handlingar som hör till de två könen. Butler kallar denna process för performativa handlingar, dessa handlingar som dessutom är omedvetna och som sätts på spel redan vid födelsen (Butler, 2006). Butler talar även om den heterosexuella matrisen. Hon menar att heterosexualitet anses vara den naturliga, eftersom den är reproduktiv. Eftersom heterosexualitet betyder att man söker det motsatta könet så bygger även kön på olikhet. Därför måste det motsatta könet göras väldigt tydlig; kvinnan ska vara liten, smal, utan kroppsbehåring, klä sig på ett visst sätt medan mannen ska vara stor, muskulös och grov. Detta i sin tur leder till att vi alltid identifierar och för vidare våra uppfattningar om genus. Därmed påverkar även det som är vanligt för män respektive kvinnor processen diagnos och sjukdom (Mattsson, 2015).

2 METOD

En litteraturstudie genom diskursanalys har genomförts för att producera resultat. I detta kapitel kommer det att förklaras tillvägagångssättet för datainsamlingen samt analysen. Som avslut finns även etiska överväganden.

2.1 Diskursanalys

Diskursanalys har med åren blivit alltmer vanligare tillvägagångssättet för att analysera texter både bland forskare men också för studenter. Diskursanalys är avsevärt betydande framförallt inom samhällsvetenskapen men även inom andra fält.

(17)

Diskursanalys är en metod som används för att undersöka de gömda maktstrukturerna som står bakom och inom texten och språket. Diskursanalys undersöker huruvida vi uppfattar själva meningen bakom det språket. Genom användning av språk produceras, förändras eller vidmakthålls diskurser och maktstrukturer. Meningen med en sådan analys ät att upptäcka meningar i texter som inte alltid uttrycks direkt genom ord, fraser eller argument. Samtidigt som texter bidrar till att producera och upprätthålla strukturer, ser vi även att de strukturerna och diskurser i sig har en inverkan på samhälleliga strukturer (Jørgensen & Phillips, 2002).

Diskursanalys som metod kan innefatta flera olika definitioner samt sätt att utföra analysen på. Metoden är en tvärvetenskaplig och multidisciplinär metod, vilket gör den lämplig till att använda inom flertal forskningsområden (Jørgensen & Philips, 2007).

För att bryta ner ordet diskursanalys, kan man börja med ordet diskurs. Diskurs lite enkelt förklarat, är ett sätt att tala om en definitiv fråga, Ordet diskurs används i samband för att

beskriva hur man diskuterar, debatterar eller hur man beskriver samt ställer frågor kring ett visst teman inom forskningsfält. Diskursanalys angriper hur man talar om hela ordet som ett slags fenomen. Exempel att identifiera olika ord i en text som försöker beskriva ett ting eller en händelse (Ringström, 2014). Vilket språkbruk som används för att beskriva olika aspekter av någonting. Poängen är både att identifiera hur man talar om någonting och om det finns olika sätt att tala om samma fenomen (Giddens, A., 1993).

En diskursanalys innebär att man analyserar vad texten försöker att förmedla- genom att exempelvis identifiera olika ord som används, olika sätt att beskriva om någonting, och att fundera på varför är det så och varför det finns olika sätt. Poängen är både att identifiera hur man talar om något, att se om det finns olika sätt att tala om någonting och vad det har för

konsekvenser att man diskuterar om något på ett visst sätt (ibid, 2014). 2.2 Datainsamling

En söknings fras skapas efter flera sökningar på begrepp som är relevanta till syftet (Äldre AND ensamhet AND sverige AND depression). För att framställa sökfrasen användes 4 olika

söknings-block; det första handlade om målgruppen (äldre individer 65+), det andra handlade om fenomenet (ensamhet), det tredje handlade om hälsotillståndet (depression) och det fjärde handlar om geografisk plats (Sverige). Begreppen användes båda på engelska och svenska samt i

samband med olika relevanta synonymer för att optimera sökningen. Som avgränsning hade vi specifik åldersgrupp och geografisk plats.

Därefter används sökfrasen för att söka efter relevanta artiklar och studier. Sökningen skedde inom olika databaser; PubMed, Sociological Abstracts, APA Psycinfo. Sökningen i PubMed producerade 9 studier, 10 studier på Sociological Abstracts tillsammans med APA Psycinfo. Antal studier är överlappande dock då ett antal studier fanns tillgängliga i samtliga databaser. Granskning av dessa artiklar görs för att bestämma exkluderings- och inkluderingsfaktorer. Inkluderingsfaktorerna var följande: äldre 65+, Sverige, ensamhet och depression. Vissa artiklar exkluderades redan utifrån titeln, andra efter att vi har läst abstrakt och till sist efter granskning av hela texten. Totalt valdes och användes 15 studier i detta arbete, enligt denna process (Se figur 1).

(18)

För att vidare kunna välja ut de mest relevanta och tillämpade studierna inom valda ämnet

användes ytterligare en databas; Web och Science - Cited Reference Search, som hjälpmedel. Där undersökte vi varje studie som sökningsprocessen producerade genom att ta fram antal gånger studien har citerats. Till resultat valdes de studierna som är de mest förekommande i form av citationer (totalt 3 antal studier). Dessutom använder vi en rapport av Socialstyrelsen om äldres behov, vård och strategier för att få en klarare bild kring konstruktionerna kring äldre och deras hälsa, utifrån en myndighets perspektiv. Resterande studier som inte bedömdes som relevanta nog att inkludera i empirin används till att skriva bakgrund och större del av tidigare forskning.

Figur 1 mindmap över arbetsprocessen vid datainsamling

2.3 Analys av data

Efter att datainsamlingen var avklarad påbörjas analysavsnittet. På grund av tidsramen bestämde vi att dela upp vårt material och hade två texter var att analysera. Analysering av dessa diskuteras mellan oss dock för att se till att den etiska aspekten uppfylls.

Första steget är att bekanta sig med materialet och dess innehåll; vad är det för text? vad är det för premisser som texten har gjorts inom? Det görs genom läsning av material. Sedan bearbetas varje text utifrån dess innehåll och i enlighet med vår metod, diskursanalys. Vi analyserar texten för att hitta diskurser och identifiera vilken subjektsposition som äldre och professionella antas att ha. Butlers teori används för att navigera det vanligt förekommande perspektivet på att det råder skillnader mellan män och kvinnor, angående att hantera känslor, ensamhet och depression. Samtidigt söker vi aktivt i materialet efter det som vi kallar för våra diskursord; ensamhet/

(19)

ensamhetskänslor, depression (i förhållande till området äldre) och livskvalité. Dessa ord plockas fram och presenteras i det sammanhanget som finns i materialet.

Texterna analyseras i varsitt avsnitt för att producera de övergripande teman och konstruktioner som den uppbyggs av. Vissa texter krävde läsning fler än en gång för att analyseras i sin helhet. Texterna analyseras separat i varsitt avsnitt eftersom vi vill att materialet ska få stå ensamt innan det jämförs med resterande material. Detta eftersom vi inte kan förutse precis alla diskurser som kanske förekommer i materialet innan vi analyserat färdigt. Däremot kunde vi bestämma inom vilka ramar våra ord skulle hamna då vald material faller under samma kategori och ämnesfält, och därmed kan uppfattas att ha liknande innehåll.

Efter att vi har etablerat de teman som vi tycker kännetecknar valda materialet gör vi en jämförelse mellan de olika texterna för att hitta eventuella likheter och skillnader samt kopplar resultatet till tidigare forskning och valda teorier, detta görs under resultatdiskussion. Det är särskilt intressant att undersöka hur en myndighets producerat text ser på äldre jämfört med vetenskapliga studier.

Därefter diskuterar vi igenom resultatet för att konstatera om texterna ämnar till att upprätthålla befintliga diskurser eller till att förändra de sociala förhållanden som redan är etablerade. 2.4 Etiska överväganden

Inget känsligt material (exempelvis intervjuer med informanter), användes i vårt arbete. Däremot strävade vi i vårt arbete efter att säkra trovärdigheten och etiska värden genom vår

litteratursökning samt bearbetning. Ingen information har medvetet förbisetts för att gynna vårt syfte, då vi anser detta att vara oetiskt. Vi har även försökt att använda texter och studier med peer review, där det fanns möjlighet. Peer review innebär referentgranskning; innehållet på ett manuskript som skickas till förlag eller tidskrift bedöms av personer med erfarenhet inom det ämnet den publiceras inom. Peer review används för att garantera att en studie erhåller god kvalité.

Transparens och öppenhet i arbetet är en generell regel till att utföra en etisk studie

(Vetenskapsrådet, 2017). Vi anser att det framkommer tydligt i arbetet vilken metod har använts samt hur denna metod har tillämpats för att framkalla resultat. Med detta strävar vi efter att möjliggöra repetition av studien, av andra med liknande resultat. Detta genom en transparent arbetsprocess som beskrivs tydligt.

3 RESULTAT

I detta avsnitt presenteras vår material samt resultatet som vi fick fram efter analys. Efter att en jämförelse har gjorts mellan de olika studierna vi har hittar genom vår sökning, valdes det ut 3 studier och 1 myndighets producerad vägledning-text. Studierna valdes ut efter de som är mest citerad, varav en hade betydligt mindre citationer men som bedöms vara viktig och väldigt vanligt förekommande trots det. Varje text kommer att ges ett eget avsnitt där vi analyserar text, diskursiv och social praxis. Återigen, material kommer att undersökas enligt valda teorier samt genom en sökning efter våra diskursord; ensamhet/ ensamhetskänslor, depression, livskvalité. Valda texter som undersökts i detta avsnitt:

(20)

Predictors of loneliness among older women and men in Sweden: A national longitudinal study, 2015, (Databas: PubMed, 60 citationer).

A phenomenological exploration of loneliness in the older adult, 2001. Databas: PubMed, 47 citationer)

Quality of life among the elderly: State of mood and loneliness in two selected groups, 1999 (Databas: PubMed, 24 citationer)

Se tecken och ge rätt stöd, 2013 (Databas: Google; Socialstyrelsen)

3.1 Predictors of loneliness among older women and men in Sweden: A national

longitudinal study, 2015

Predictors of loneliness among older women and men in Sweden (2015) är en långsiktig studie skapad av Lena Dahlberg, Lars Andersson, Kevin J. McKee och Carin Lennartsson. Den granskar i vilken omfattning äldre människor i Sverige rapporterar känslor av ensamhet och om sådana känslor förändras över tid och identifierar typiska faktorer av ensamhet hos både kvinnor och män. I denna studien är ålderskategorin 70 år eller äldre. Studien görs också i syfte till att hitta en förståelse av relaterade faktorer till uppkomsten av ensamhetskänslor, för att kunna förebygga och minska ensamheten (Dahlberg 2015).

Det gjordes två undersökningar, en 2004 som sedan följdes upp 2011. Sammanlagt deltog 587 personer där 363 var kvinnor och 224 var män. Samma personer medverkade vid de båda

tillfällena, dels för att kunna läsa av förändringar som förekommit under åldrandet, därefter ville man även se om det fanns ett genomgående tema eller om det skett en förändring angående deras ensamhetskänslor (Dahlberg 2015).

En begränsning i studiens validitet, som kan vara ett hinder för tillförlitlighet var att 2004 gjordes undersökningen via telefonintervjuer och 2011 samlades data in via personliga möten. Därav kan resultaten ha påverkats i viss omfattning (ibid, 2015) .

3.1.1 Analys

Forskarna förklarar att trots att det har gjorts så få långtidsstudier angående känslor av ensamhet, kan ändå ett antal faktorer identifieras till varför dessa känslor kan uppstå. Forskarna kunde se betydelsefulla faktorer som kunde kopplas till samhällets klasskillnader, personens sociala liv samt personens hälsa. Den mest betydelsefulla kopplingen som blev tydligast i studien, var fördelat mellan könen där kvinnor oftare rapporterade högre nivåer av ensamhet än män (ibid 2015).

“This does not mean that gender is unimportant when considering

loneliness, but rather that it is not gender per se but factors associated with gender that predict loneliness in old age. Our study reveals critical differences between older women and men regarding predictors of loneliness, reflecting their differing life situations” (ibid 2015, s. 415).

Citatet ovan menar på att det är inte själva könsfördelningen i sig, utan att påverkan på fördelningen kan ha att göra med könens olika levnadsstandard.

(21)

Andra faktorer som upptäcktes i studien var att ensamheten var dominerande hos väldigt gamla människor, dessutom visade sig också en ökad risk för ensamhet bland lågutbildade människor. Orsaken till detta, menar författarna, kan ha att göra med att tillfällena för socialt deltagande i samhället begränsades (ibid, 2015).

Författarna förklarar vidare att hälsoproblem som exempelvis funktionsnedsättningar, både fysiskt och psykiskt, samt att det kunde vara svårt att upprätthålla sociala relationer, menar forskarna. I studien förekom det ofta att personerna som upplevde ensamhet också uppgav att de led av mentalt lidande som depression. Det uppgavs att det finns en koppling mellan

ensamhetskänslor och depression, därav kunde depression vara ett resultat av ensamheten (ibid, 2015).

3.2 A phenomenological exploration of loneliness in the older adult, 2001 Studien är skriven av Gloria J. McInnis and Jane H. White (2001). Undersökningen är en kvalitativ forskning där ändamålet är att ur ett fenomenologisk perspektiv, försöka reda ut de väsentliga delarna av den upplevda erfarenheten av ensamhet. Undersökningens syfte är också att belysa vad ensamheten har för kraft och vilken inverkan den har på människan. Studien riktar sig till äldre ensamma personer för att beskriva betydelsen från fenomenet av att känna sig ensam och hur ensamheten kan påverka individen på personliga plan (Gloria m. fl., 2001).

För att delta i studien fanns det bestämda kriterier för individerna. Kriterierna var, 65 år eller äldre, kan tala, höra eller förstå engelska; kunna visa tydlig information till personens plats och tid med tillräckligt intakt minne för att beskriva en betryggande koncentration och

uppmärksamhet. Det lades även vikt vid att kunna uttrycka sig verbalt om att de har upplevt ensamhet. Sammanlagt så var det 20 deltagare i undersökningen, 17 kvinnor och 3 män.

Aktörernas åldersintervall var från 71 till 85 år. Alla hörde hemma i samhället. Sexton var änka, en kvinna var aldrig gift, en var för närvarande gift och två var skilda. Sexton bodde ensam, och en bodde med hans make; tre bodde med andra äldre vuxna. Samtliga deltagare hade gått i pension (ibid, 2001).

3.2.1 Analys

Här följer ett citat hämtat från studiens inledning:

“Loneliness is an important phenomenon of concern for psychiatric mental health nursing. Research findings have related loneliness in older adults to mental health problems especially depression. However, little is known about loneliness from the perspective of older adults living in the community. A phenomenological inquiry using Giorgi’s research methodology was undertaken to explore and describe the meaning of loneliness for older adults (...)” (McInnis & White 2001, s. 1).

Citatet ovan visar att ensamheten, enligt författarna, är ett viktigt fenomen som är oroväckande för psykiatrisk mentalhälsovård. Studiens forskningsresultat har redogjort att ensamheten hos äldre kan leda till psykiska hälsoproblem, särskilt depression. Samtidigt uppges det i studien att ensamhetskänslor hos dem äldste som deltog i undersökningen upplevs att vara synonyma med skam, stigma och ångest. Särskilt ångest över att vara betungande för samhället. Ensamheten är

(22)

ett fenomen av oro för psykiatrisk-mental hälsa uppger sjuksköterskor i denna avhandling. Det är vedertaget att ensamheten är en riskfaktor som kan leda till depression och ångest (Ibid., 2001). De individer som genomgick undersökningen, bodde relativt nära sina familjer som barn och barnbarn, vänner och bekanta men trots detta uppgav deltagarna att de hade en känsla av ensamhet. I studien framgick det också att hos deltagarna, skapades en upplevelse av

känslomässiga, fysiska, andlig och social ångest på grund av ensamheten (Gloria J. McInnis and Jane H. White 2001).

En annan orsak till uppkomsten av ensamhetskänslor, som framgick i undersökningen var att majoriteten av deltagarna i undersökningen bodde i lågkostnads huskomplex. Många av deltagarna kände sig begränsade och missnöjda med sin boendesituation, detta ökade deras sårbarhet för ensamheten. Deltagarna uppgav att kvällarna var jobbigast att vara ensam samt att helgerna blev mer påtagliga, eftersom att de flesta bodde trångt (ibid, 2001).

Hälften av deltagarna formulerade att deras ensamhet berodde på kroniska hälsoproblem som begränsar förmågan till att fungera fysiskt fullt ut. Att besöka vänner, familj och bekanta kunde bli problematiskt eftersom det innebar ofta att deltagarna fick gå upp för trappor, då många bodde i lägenheter och detta kunde bli problematiskt och ett hinder för många. En 87-årig dam som deltog i undersökningen uppgav att hon brukade köra sin egna bil för att göra ärenden på stan, vilket hon inte kan göra längre. Kvinnan uppgav att trots att hon inte utförde sina ärenden med en grupp andra människor, saknade hon sin självständighet och den sociala kontakten med andra människor som hon fick när hon själv kunde köra till biblioteket, göra ärenden på stan eller besöka sin läkare (ibid 2001).

Återkommande uttryck i denna studie är att deltagarna kände ångest, rädsla och oro, framförallt på kvällarna och vintermånaderna då en ökad isolering ägde rum under denna kalla tiden på året. Risken för fallolyckor är också en riskfaktor om man vistas ute på vintern. En annan deltagare i undersökningen som var 83-år gammal, förklarade att hon var så ensam att hon ofta upplevde rädsla, framförallt på kvällen/ natten. På dagen kunde hon gå till butiken och utföra ärenden och få social kontakt med andra människor, däremot när kvällen smög sig på kände hon rädsla för att gå ut (ibid, 2001).

Resultatet av studien visade att känslor av ensamheten uppstod framförallt av förlusten av familjemedlemmar och andra bekanta. När intervjuerna utfördes framgick det också att

deltagarna hade svårt att släppa sina vänners och familjers bortgång och att acceptera att livet går vidare, där några av deltagarna uppgav att de hade blivit kvar i sorgearbetet i flera år. Å ena sidan uppgav deltagarna i intervjun att det kan skapa en viss rädsla att bygga nya relationer för fruktan att bli sårad på nytt vid bortgång, samtidigt så finns en innersta önskan för ny bekantskap än att sitta ensamma (Gloria et al, 2001)

Ett annat resultat som också framgick i undersökningen var skammen att tala om fenomenet ensamheten och känslan av att känna sig ensam. Författarna för studien beskriver att det råder en brist hos aktörerna om att dela känslan om ensamheten till andra, anledningen som framgick var att deltagarna inte ville ses som deprimerade eller att vara bittra och klagande. Studiens avsikt har även syftet att upplysa för medborgarna om att ensamhetskänslor är ett större samhällsproblem än vad som framkommer i litteraturen och andra tidskrifter (ibid 2001).

(23)

3.3 Quality of life among the elderly: State of mood and loneliness in two selected

groups 1998

Quality of life among the elderly (1998) är en studie av Karin Holmén, Kjerstin Ericsson och Bengt Winblad. Studien uppges att vara en del av ett annat projekt; Kungsholmens longitudinella projekt, som innefattade en undersökning utav 2368 individer boendes i centrala Stockholm och födda 1912 eller tidigare. Författarna fick tillgång till intervjupersoner genom detta projekt (Holmén, Ericsson, & Winblad, 1998).

Studien går ut på att undersöka två grupper äldre; kognitivt nedsatta och kognitivt friska. Undersökningen genomfördes via intervjuer med dessa individer. Den grundläggande

intervjufrågan och syfte var att samla erfarenheter om levda ensamhetskänslor, intervjufrågan var följande ‘Do you experience loneliness often, sometimes, seldom or never?’. Studien innefattade även att gruppens humör skulle skattas enligt Geriatric Depression Scale (GDS).

Forskningsgruppen innefattade 315 (ålder 75-98) individer, dock med omfattande bortfall på 50%. Detta på grund av bland annat bortgång och att vissa individer tackade nej till deltagandet (ibid, 1998).

Studien visade att majoriteten, 4 utav 5 individer eller 85%, uppger att de är nöjda med sina liv. Dessa är dock mestadels äldre som inte har nedsatt intellektuell funktion. De äldre som hade kognitiva besvär upplevdes lida mest av ensamhetskänslor och saknaden av ett meningsfullt liv. Äldre med nedsatta kognitiva funktioner fick betydligt lägre medelvärden med GDS skattningen, alltså visade högre prevalens av depression, än kognitivt friska äldre (ibid, 1998).

3.3.1 Analys

Studien baserar sig på förståelsen att livskvalité som teori är numera en viktig aspekt inom vård och omsorg, särskilt när det gäller äldrevården. Numera finns det fler och fler insatser och

strategier till att erbjuda äldre vård och stöd i hemmet, vilket minskar deras behov till att bo på ett seniorboende:

‘’Today, more and more elderly people receive support in their daily living at home, instead of being cared for in nursing homes and hospitals.

This situation makes new demands on the planning of care. From the home perspective, the elderly subjects’ own experience of mood and living situation are important aspects to take into consideration in planning their care and in

obtaining the best possible QoL, especially for those with slightly impaired cognitive function.’’ (Holmén, Ericsson, & Winblad, 1998, s. 91).

Trots att detta är, till synes, en positiv utveckling uttrycker författarna, som läses i citatet ovan, att denna utvecklingen sätter press på planering utav äldrevården. Samt att konsekvenserna även kommer till att innefatta äldres hälsa. I hemmet måste man även kunna ta hänsyn på den äldres psykiska behov, humör och levnadsvillkor. Författarna menar att planeringsprocessen måste täcka denna aspekt. Vidare skriver de att livskvalité kan betraktas både som en subjektiv och objektiv upplevelse och att den subjektiva upplevelsen är ytterst viktig (Holmén, Ericsson, & Winblad, 1998).

(24)

Den mest utsatta gruppen enligt studien och författarna är äldre med nedsatta intellektuella funktioner. Deras behov betonas extra mycket då ensamhetskänslor är mest prevalenta hos den gruppen, uppger författarna. Detta förstärker de genom att referera till fler studier som producerat liknande resultat och siffror. Ensamhetskänslor kan orsaka och förvärra kognitiva funktioner hos friska respektive redan utsatta äldre med kognitiva nedsättningar, uppger studien (ibid, 1998). Studiens stora antal bortfall utgjordes mest av det övervägande antalet kognitivt nedsatta äldre som tackade nej. De antas, av författarna, att ha tackat nej på grund av rädsla eller nedsatt allmän hälsa (Holmén, Ericsson, & Winblad, 1998).

Studiens författare betonar även en uppfattning om att lägre medelvärden med GDS (alltså större prevalens av depression) förknippas starkt med ensamhetskänslor. Detta framkommer av deras resultat då individer från både grupperna (kognitivt nedsatt funktion och friska) som fick lägre medelvärden uppgav även upplevelser av ensamhetskänslor. Detta visar på en positiv korrelation mellan ensamhetskänslor och depression. Dock anser de att ensamhetskänslor är snarare en konsekvens som orsakas av psykisk sjukdom och inte att det är det som orsakar depression. Vidare nämner de, med få ord, även förlust av partner och vänner och dess innebörd för upplevelser av depression och ensamhetskänslor (ibid, 1998).

3.4 Se tecken och ge rätt stöd, 2013

Se tecken och ge stöd: Ökat stöd till äldre med psykisk ohälsa är en rapport av Socialstyrelsen utgiven 2013, med utredaren Niklas Bjurström som projektledare. I utförandet av rapporten är flera individer och källor för material inblandade; externa experter, ett antal andra utredare samt tidigare forskning i form av forskningsstudier. Forskningsstudier har analyserats genom metoden litteraturstudie (Socialstyrelsen, 2013).

Rapporten gjordes för att uppmärksamma äldre med psykisk ohälsa inom hälso- sjukvården och socialtjänsten. Den ämnar även till att agera som vägledning till huvudmän, verksamheter och professionella som berörs av detta område. Rapporten bygger på förståelsen att äldre behöver bättre vård när det gäller psykisk ohälsa och att Socialstyrelsen hoppas på att rapporten ska kunna bidra till förbättrad upptäckt av psykisk ohälsa hos gruppen i fråga. Detta genom att erbjuda utbildning och kompetens. Socialstyrelsen menar att det fanns ett behov för rapporten då äldre individer kommer i kontakt med läkare inom primärvården vid väldigt få tillfällen. Däremot, distriktssköterskor och personal inom hemtjänst och särskilt boende möter och kommer i kontakt med dessa individer nästan dagligen och har därav betydligt större chans till att upptäcka psykisk ohälsa (ibid, 2013).

3.4.1 Analys

I rapporten skrivs det att psykisk ohälsa ofta kan feldiagnostiseras hos äldre och bekosta

kommuner de insatser som ges till följd av det. De skriver även att det är viktigt att inte vara för snabb och ge insatser utan att göra utrymme till att stärka individens egna förmåga till att hantera psykisk ohälsa (Socialstyrelsen, 2013). I detta resonemang tillskrivs de professionella en roll med behov till förbättring.

(25)

Socialstyrelsen lägger ansvaret på kommuner och landsting för att äldre som lider av psykisk ohälsa inte blir prioriterade. Samt att de individer även inte får det stödet och vården som de behöver och har rätt till enligt lagstiftningen.

De skriver vidare om att dödligheten hos äldre med diabetes, cancer eller stroke är betydligt högre vid psykisk sjukdom. Det anser Socialstyrelsen att ge behov till att uppmärksamma både den fysiska och psykiska hälsan hos äldre, dock skriver de inte hur det ska kunna uppnås. Läsaren får därmed uppfattningen att ansvaret ligger hos de professionella som rapporten riktar sig mot. Detta eftersom det genomgående i rapporten framgår ett behov för ökad kunskap hos

professionella för att upptäcka psykisk ohälsa hos äldre och därmed kunna ge de det stödet som behövs.

Rapporten bekräftar på nytt att gruppen äldre inte är homogen; att behov, upplevelser och erfarenheter är väldigt individuella och kan skilja sig starkt. Samtidigt diskuterar de innebörden av andra maktordningar såsom kön, sexualitet, klass och etnicitet för åldrandet och dess kvalité för individen. Trots detta beskriver de ännu åldrandet i sig som en allmänt negativ process för den äldre:

‘’Pensioneringen innebär en ny livssituation och en ny roll att identifiera sig med. Åldrandet för med sig förluster av förmågor som syn, hörsel och rörelseförmåga samt ett försvagat socialt nätverk när anhöriga blivit sjuka eller gått bort. Sorgen över förlusten kan, om den förblir obearbetad eller obehandlad, utvecklas till psykisk ohälsa’’ (Socialstyrelsen, 2013, s. 10).

I citatet ovan betonas de olika, och relativt många, negativa upplevelser som äldre tvingas att trivas med, enligt Socialstyrelsen. Detta beskrivs även som en ytterst normal process, att åldras görs nästan synonymt med ensamhet, förlust, nedsatta förmågor och risker till försämrad psykisk hälsa. Trots detta lägger rapporten vikt på att äldre ska behandlas med respekt och arbetet ska alltid inrikta sig på att erbjuda ett meningsfullt liv med välbefinnande. Enligt Socialstyrelsen ska detta arbete även inkludera individuella behov och inte enbart ha fokus på äldre som grupp. Detta samt att de även visar förståelse att det finns ‘ett ojämlikt maktförhållande’ mellan professionella och äldre (särskilt äldre som inte själva kan uttrycka sina behov).

Rapporten förklarar att det finns skillnader mellan män och kvinnor i att 1) kvinnor lever längre än män och har bättre allmän hälsa, 2) kvinnor oftare får antidepressiva och 3) att fler män än kvinnor begår självmord. Trots att Socialstyrelsen tar upp de olika skillnaderna som skrevs ovan, ger rapporten ingen större inblick till varför just de skillnader återfinns mellan män och kvinnor.

4 DISKUSSION

I detta avslutande avsnitt presenteras metoddiskussion; huruvida den valda metoden påverkade studiens möjligheter och begränsningar och om den har varit det mest lämpliga metoden att använda sig av i detta sammanhang samt arbetets svagheter och styrkor. Därefter hittar ni resultatdiskussionen där vi diskuterar analysens resultat i förhållande till tidigare forskning samt de teorierna vi har använt. Sist men inte minst presenteras även slutsatsen; där vi skriver vad analysen har producerat och de slutsatser som framkommit.

Figure

Figur 1 mindmap över arbetsprocessen vid datainsamling

References

Related documents

r ATioo DATE gIVEp FEFREivca MILE 8AWR 111t R OISTAtgz*

Intervjupersonen berättar om hur maktlösa de kan vara när en äldre ansöker om särskilt boende men där behoven inte finns, enligt deras kriterier, för att vara berättigad till

The pre-study was structured as informal discussions with three colleagues responsible of courses with international students (including both bachelor and master

The mapping of model comparison benchmark specifications to design-space exploration prob- lem instances is implemented constructing a constraint-satisfaction problem over models

För att historiens bildningsvärde skall komma till sin rätt måste undervisningen läggas så, att den ger tid till eftertanke och - åtminstone i någon mån -

Han var därför mycket rädd för att Stalin skulle tro att de båda västmakterna stod på samma linje i dessa frågor och vid vissa tillfällen hade han

Den här undersökningen hade för syfte att studera äldres ensamhet och dess relation med personlighetsdrag samt att analysera om det finns skillnader i ensamhet mellan äldre

Det psykiska lidandet som kvinnan upplever skulle eventuellt kunna be- aktas om hon även utsätts för fysiskt eller sexuellt våld men det är inte möjligt att döma till ansvar för