Barns verkliga intresse - en studie om pedagogers metoder för att fånga upp barns intressen och skapa delaktighet

Examensarbete i fördjupningsämnet barndom och

lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Barns verkliga intresse - en studie om

pedagogers metoder för att fånga upp

barns intressen och skapa delaktighet

Children’s real interests - a study of educators' methods to

capture children's interest and create participation

Lovisa Varga

LÄRANDE OCH SAMHÄLLE Barn- unga - samhälle

Abstract

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka metoder pedagoger inom förskolan använder sig av när de fångar upp barns verkliga intressen. Syftet undersöktes genom kvalitativa intervjuer med två verksamma pedagoger inom förskolan. Under intervjuerna kom det fram att

pedagogerna upplever det som svårt och problematiskt att fånga upp barns intressen. En

omständighet som pedagogerna beskrev som jobbig och problematisk var att fånga upp barnens verkliga intresse. Att få de tysta och blyga barnen att prata är ingen svårighet, utan det

problematiska ligger i att få barnen att berätta vad de verkligen är intresserade av.

En metod som pedagogerna använder sig av för att fånga upp barns intressen är observation. De menar att det är under den fria leken som barnen har en möjlighet att göra precis vad de vill. Pedagogerna observerar vad barnen väljer att leka med och vilka material eller leksaker barnen väljer. Så om ett barn exempelvis väljer att alltid leka med bilar under den fria leken finns det en möjlighet att detta barn har ett intresse för bilar.

Innehåll

...

1. Inledning och syfte ... 7

1.1 Inledning ... 7

1.2 Syfte och frågeställningar ... 8

2. Litteraturgenomgång ... 9

2.1 Synen på barn och barndom ... 9

2.2 Det kompetenta barnet ... 10

2.3 Paradigmskifte i förskolan ... 11

2.4 Delaktighet och inflytande ... 12

2.5 Tidigare forskning om pedagogers arbete med inflytande och delaktighet ... 13

3. Metod och genomförande ... 15

3.1 Val av metod ... 15

3.2 Genomförandet ... 15

3.3 Forskningsetiska överväganden ... 16

3.4 Analysprocess ... 17

4. Resultat, analys och teoretisk tolkning ... 19

4.1 Förskolans uppdrag ... 19

4.2 Barns intressen i den dagliga verksamheten ... 22

4.3 Delaktighetens problematik ... 24

4.4 Pedagogers metoder för att lära sig mer om barnen ... 26

4.5 Läroplanens ideal i praktiken ... 30

5. Slutsatser och diskussion ... 32

5.1 Sammanfattning av studiens resultat ... 32

5.2 Slutdiskussion ... 32

5.3 Metoddiskussion ... 33

7

1. Inledning och syfte

1.1 Inledning

Som blivande förskollärare har jag haft möjligheten att vitsas på många förskolor. I förskolans läroplan skrivs det tydligt fram att förskolläraren ska ansvara för att alla barn får rätt till ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll och att planeringen av verksamheten ska präglas av de intressen som barnen ger uttryck för (Lpfö 98, rev 10, s 12). Trots detta har jag upplevt det som de förskolor jag har besökt har arbetat på ett liknande vis. Om barnen har inflytande på arbetssättet borde inte deras arbete skilja sig åt när de är olika barn med olika intressen som vitsas på de olika förskolorna?

I förskolans läroplan finns det ett helt kapitel som är tillägnat inflytande och delaktighet. Vilket signalerar att inflytande och delaktighet anses som ett viktigt område att arbeta med i förskolan. Tallberg Broman som är professor inom pedagogik, menar att pedagoger inom förskolan är angelägna om att arbeta med inflytande. Trots detta upplever pedagogerna att arbetet med inflytande är svårt och komplext. En anledning kan vara att pedagoger känner sig dåligt förberedda, trots nya styrdokument och utbildningar (Tallberg Broman, 2011, s 30-35).

Elvstrand, professor i pedagogik bekräftar Tallberg Broman syn om att pedagoger som är

verksamma i förskolan upplever arbetet med barns inflytande som viktigt men svårt och abstrakt i praktiken. Hon menar att vuxna inte bara ”kan ge” barn inflytande. Till stor del handlar det om samspelet mellan barnen i barngruppen. En del barn känner att de inte har möjligheten att uttrycka sina åsikter, då de inte har den statusen i barngruppen. De barnen som lägger fram ett förslag vet att de måste argumentera för det. De barn som inte vågar eller inte kan uttrycka sig blir förlorare och får ännu mindre att säga till om (Elvstrand, 2009, s 66). Vilket skapar ett dilemma för pedagogerna när följande skrivs fram i förskolans läroplan:

De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten.(Lpfö, 98, rev 10, s 12)

8

Detta citat visar att i enlighet med förskolans läroplan ska planeringen och utformningen av verksamhet baseras på de intressen som barnen själva ger uttryck för. Men om det är så som Elvstrand beskrev att en del barn inte vågar uttrycka sina åsikter. Innebär det också att en del barn inte vågar eller inte kan ge uttryck för sina intressen? Hur vet då pedagogerna vilka intressen barnen har?

I denna undersökning ska fokuset ligga på barns intressen. Hur arbetar pedagoger som är verksamma inom förskolan för att lära sig mer om barnen som vitsas där? Vilka dilemman står pedagoger inför när de försöker lära sig mer om barnens intressen? Samt i bakgrund i Tallberg Bromans tankar om att pedagoger anser att det är svårt att arbeta med inflytande och delaktighet i förskolan, trots nya styrdokument och utbildningar. Hur skriver styrdokumenten fram att

pedagoger ska arbeta med inflytande, delaktighet och barns intressen? Skiljer det sig från hur arbetet ser ut i praktiken?

Genom studien ska jag ge en inblick i pedagogers tankar och metoder för att fånga upp barns verkliga intressen. Detta kan hjälpa mig i mitt framtida yrkesverksamma liv som förskollärare. Då även jag kommer göra mitt bästa för att ta till vara på barns intressen och öka barns

delaktighet i den dagliga verksamheten.

1.2 Syfte och frågeställningar

Studiens syfte är att undersöka vilka metoder pedagoger inom förskolan använder sig av för att fånga upp barns verkliga intressen.

För att besvara mitt syfte ska följande frågeställningar undersökas:

 Vad har pedagoger som är verksamma inom förskolan för metoder för att lära sig om och fånga upp barns intressen?

 Vilka dilemman uppstår när pedagoger inom förskolan ska fånga upp barns intressen?  Hur förhåller sig styrdokumenten som behandlar delaktighet som exempelvis förskolans

9

2. Litteraturgenomgång

I detta kapitel kommer litteratur och tidigare forskning om barns delaktighet och inflytande att presenteras. Kapitlet börjar med en historisk tillbakablick som visar hur synen på barn och barndom har förändrats. När synen på barn har förändrats har det blitt mer självklart att barn har rätt till delaktighet och inflytande. Därefter presenteras begreppen inflytande och delaktighet, samt hur begreppen kommer användas i studien. Avslutningsvis uppvisas tidigare forskning kring ämnet.

2.1 Synen på barn och barndom

Synen på vad ett barn och barndom är har skiftat under årens gång. De senaste 200 åren har det västerländska samhället förändrats dramatiskt. Bondesamhället har ersatts av ett urbant och kunskapsorienterat samhälle. När samhället genomgår en förändring så förändras även synen på vad ett barn och vad barndom är för något. Barndomsforskarna Axelsson och Qvaresebo skriver att i det gamla svenska bondesamhället började barn arbeta redan vid 7-års ålder. Detta var något som sågs som naturligt och rent av livsnödvändigt. I nutiden har begrepp såsom barnarbete en negativ klang. Detta indikerar på att barn och barndom är begrepp som är förändliga och variationsrika.

Hur har bilden av barn och barndom sett ut under historiens gång? Axelsson och Qvarsebo menar att 1700-talet var en brytpunkt för synen på barn. Föreställningar om arvsynden och att barn var onda sedan födseln utmanades. Filosofen John locke gav ut skriften some thoughts

concerning education år 1693. I skriften gör han ett angrepp mot tanken att alla människor föds i

ett tillstånd av synd. Locke menade istället barnet var ett så kallat tabula rasa, ett tomt ark. Det vill säga att en människas karaktär formas av miljö som exempelvis uppfostran och utbildning och inte via arv. I sin skrift tryckte även Locke på att barn är unika individer.

Under 1800-talet fanns det en romantisk syn på barndomen där den beskrevs som den mest sannaste och autentiska. Vissa romantiker beskrev till och med barndomen som en

paradistillvaro. Med den synen innebär det att när barnet växer upp så går livet utåt. Men i motsatts till romantikernas tankar väcktes även tankar om arvsynden till liv igen. Som exempel

10

kan författaren Hannah Moore nämnas där hennes söndagsskolrörelse fokuserade på barns uppfostran och disciplin.

Införandet av obligatorisk skola kom under 1900-talet. Detta åstadkom att alla barn samlades på en plats. Vilken i sin tur medförde att det nu blev möjligt att genomföra studier av barnen som en grupp. En ny vetenskaplig rörelse växte fram kring intresset för barnen. Barn förekom allt mer i studier kring psykisk och fysisk hälsa. Metoder för att förbättra barns hälsa och egenskaper utformades. Under 1900-talet presenteras nya begrepp såsom barns utveckling och den nya barnssynen blir en del av välfärdstaten. Barnavårdscentralen, rådgivningskliniker och andra liknande institutioner ligger till grund för denna utveckling (Qvarsebo och Axelsson 2010, s 46-54).

2.2 Det kompetenta barnet

I förgående avsnitt framgår det att barndom och synen på barn är begrepp som är förändliga och variationsrika. Så hur ser vi på barn och barndom idag? 1990 utvecklades ett nytt paradigm i barndomsforskningen. Professorn inom pedagogik Halldén förklarar det nya paradigmet som ett nytt sätt att se på barn och därmed ett nytt sätt att forska på barn. I antologin constucting and

reconstructing childhood redigerad av forskarna James och Prout introducerades det nya

paradigmet tydligt. Ett av kännetecken för det nya sättet att forska på barn är att barn är och ska beaktas som aktiva i skapandet av sitt egna sociala liv och utvecklig. Detta visar att barns ses som aktiva i sin egen utvecklingsprocess. Dessutom visar det även att barn ses som sociala från början och delaktiga i skapandet av sitt sociala liv. Barns ses under 90-talet som kompetenta inom barndomsforskningen (Halldén, 2007, s 26-27)

Professorn Sommer håller med om att synen på barn har förändrats, från att se barn som noviser till att se barn som kompetenta individer. Idén av barn som noviser syns i ”tabula

rasa”-argumentet (det oskrivna bladet). Idén om tabula rasa kan tolkas som att barnet är ingenting annat än en mottagare som passivt låter omgivningen forma barnets personlighet. Men senare studier av både större och mindre barn har visat att barnen är utrusade med många kompetenser (Sommer, 2003, s 43). Men vad är egentligen kompetens och vad är ett kompetent barn?

11

Barns kompetens är ett begrepp som har diskuteras mer och mer inom förskolan de senaste åren. Forskaren och förskolläraren Westlund beskriver att det kompetenta barnet är ett begrepp som på senaste tiden har förvandlads till ett av förskolans mest använda slagord. Begreppet det

kompetenta barnet används ofta för att betona att barn är fulla av tankar och förmågor. Det vill säga att de inte är oskrivna blad som vuxna ska fylla med innehåll. Utan barn ses som personer som har egna åsikter och erfarenheter. Barns ses som aktiva i sin egen utvecklingsprocess (Westlund, 2010, s 96).

Även pedagogen Wallin beskriver begreppet det kompetenta barnet på ett liknande vis. Hon ser det kompetenta barnet som en barnsyn där barnet ses som en individ med egna erfarenheter och en egen historia. Barnen har en egen vilja och har rätt till sina egna funderingar, tankar, åsikter och intressen. Wallin menar att om barnen ses som kompetenta är det en självklarhet att göra barnen delaktiga och låta barnen utforska världen genom att få testa saker själv (Wallin, 2012, s 112).

2.3 Paradigmskifte i förskolan

Förskolans roll och synen på barns inflytande präglas av hur vi ser på barn och barndom När synen på barn förändras så förändras även synen på kunskap. Med takt att barnsynen och kunskapssynen har förändrats så har även förskolans roll ändrats från att ha barnpassning som främsta uppgift till att ha sammanlänkats tydligt med utbildningspolitik.

Tallberg Broman skriver att vid 2000-talets början läggs en stor betoning på barns tidiga lärande och kunskapsutveckling. Förskolans mål och innehåll påverkas alltmer på en nationell nivå. Skolverket och utbildningsdepartementet talar sitt tydliga språk, förskolan räknas nu till utbildning. Förskolans uppgiftsterritorium har förändrats så att det nu ligger närmare skolans (Tallberg Broman, 2010, s). Ett tecken på att förskolans uppgifter nu börjar närma sig skolans är att förskolan får en egen läroplan 1998. I förskolans läroplan syns det att inflytande och

delaktighet anses som viktigt att arbeta med i förskolan. I förskolans läroplan kan följande text läsas:

12 Förskolan ska sträva efter att varje barn

• utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, • utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö

• utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.(Förskolans läroplan 98, rev 10, s 12)

Förutom detta finns det i förskolans läroplan ett helt kapitel som är tillägnat barns inflytande. Detta kan tolkas som att inflytande och delaktighet anses viktigt att arbeta med i förskolan. Men vad är inflytande och delaktighet?

2.4 Delaktighet och inflytande

I föregående avsnitt framgår det att inflytande och delaktighet har skrivits fram som något som ska arbetas med i förskolans läroplan. Men vad står begreppen inflytande och delaktighet för? Pramilng Samuelsson och Sheridan tolkar begreppen inflytande och delaktighet på följande vis:

När barn erfarar att deras värld blir hörd och sedd, att deras intressen, intentioner och sätt att förstå och tas tillvara på ett respektfullt sätt menar vi att barn har inflytande och är delaktiga (Pramling Samuelsson och Sheridan, 2003, s 71-72)

I deras tolkning av begreppen har inflytande och delaktighet en snarlik betydelse. I denna definition är det centralt att barn blir respekterade och får förtroende. Men det handlar också om att barns uttryck och handlingar tas till vara av vuxna. Att vuxna anstränger sig för att tolka och förstå barns intentioner. Forskaren Arnér skiljer på begreppen inflytande och delaktighet i förskolan. Inflytande handlar om att barnet har möjlighet att komma till tals och göra sådant som barnet själv vill göra. Delaktighet kan tolkas som att barnet deltar i ett sammanhang som någon annan har bestämt. Exempelvis i en aktivitet eller fest utan att man som deltagare har haft något inflytande i aktiviteten (Arnér 2009, s 13-14). Thomas menar i sin forskningsöversikt att det blir problematiskt att prata om delaktighet om begreppet inte definieras. Han menar att två

huvudsakliga användningar av begreppet finns. En definition är att begreppet används för att beskriva att någon deltar i en aktivitet. Det andra användningsområdet är delaktighet i beslutsomfattande (Thomas, 2007, s 199-205).

13

När jag i min analys använder mig av begreppen delaktighet och inflytande kommer jag att utgå från Pramling Samuelssons och Sheridans definition av begreppen. Eftersom mitt fokus ligger på hur pedagoger fångar upp barns intressen. Vilket innebär att fokuset ligger på hur barns uttryck, handlingar och intressen tas till vara av vuxna. Jag är medveten om att inflytande och delaktighet även kan yttra sig på andra sätt. När jag använder mig av begreppet delaktighet syftar jag på att barn är delaktiga i en beslutsomfattande process och indirekt kan påverka. Vilket gör att jag inte syftar endast på att barn deltar i en aktivitet.

2.5 Tidigare forskning om pedagogers arbete med inflytande och

delaktighet

I detta avsnitt kommer jag utgå från forskaren inom pedagogik Westlunds studie. Westlund har genomfört en studie om pedagogers arbete med förskolebarns inflytande. Genomförandet bestod av fallstudier på två förskoleavdelningar. Dessa förskoleavdelningar studerades med fokus på pedagogers arbete. Materialet som studien presenterar kommer från intervjuer med pedagoger men även från observationer av pedagoger.

Resultatet visar att pedagogerna använder sig av varierande metoder när de arbetar med barns delaktighet och inflytande. En arbetsform är att skapa möjligheter för barnen att komma till tals. I praktiken kan det innebära att pedagogerna delar in barngruppen i mindre grupper. Detta medför att barnen lättare kommer till tals. En annan arbetsform var att planera utifrån barns intressen och behov. Den vanligaste arbetsformen är att ge barn möjlighet att välja och

bestämma. Detta kan ske genom att ge barnen valalternativ, att låta barnen komma med förslag, att komma med erbjudande och förslag till barnen, samt att uppmuntra de förslag och idéer som barnen ger uttryck för.

Pedagogerna som deltog i Westlunds studie upplevde dilemman när de arbetade med inflytande. Ett dilemma är att pedagogerna upplever krav på sig som gör att barnen inte alltid kan få det inflytande som de anser att barnen har rätt till. Det kan vara krav från andra pedagoger eller föräldrar. Ett annat dilemma är hurvida vilken möjlighet barnen har att påverka utifrån intressen

14

och personlighet. Är det rättvist att de barn som syns och hörs mest kan påverka mest? Ett tredje dilemma rör relationen mellan att låta barnen välja fritt eller att styra de i en riktning. (Westlund, 2011)

15

3. Metod och genomförande

3.1 Val av metod

Studiens syfte är att undersöka vilka metoder pedagoger inom förskolan använder för att fånga upp barns verkliga intressen och skapa delaktighet. Hur arbetar pedagogerna för att inkludera individens tankar och önskemål i den dagliga verksamheten. För att besvara mitt syfte och frågeställningar anser jag att en kvalitativ metod lämpar sig bäst. Professorn inom sociologi Ahrne skriver att en kvalitativ studie fungerar bra när syftet är att få svar på människors tankar och upplevelser eftersom utgångspunkten är individens egna tolkningar och erfarenheter. Den kvalitativa metodens styrka är att forskaren även kan undersöka de underliggande orsakerna bakom informantens svar (Ahrne, 2011, s 22-23). Exempelvis i jämförelse med en kvantitativ enkätundersökning där forskaren kan samla in en stor mängd information men kan inte får reda på varför informanterna svarar som de gör. Då mitt övergripande syfte är att undersöka vilka tankar och metoder pedagoger inom förskolan använder sig av för att fånga upp barns intresse lämpar sig en metod där informanternas egna tankar och erfarenheter lyfts fram.

Intervjufrågorna har jag ordnat tematiskt. Teman som togs upp under intervjuerna var den dagliga verksamheten på förskolan, pedagogers strategier för att lära sig mer om barnen och till sist vad pedagogerna gör med informationen de lärt sig om barnen. Intervjufrågorna speglade studiens syfte och frågeställningar. En fråga som ställdes under intervjuerna var; kan du beskriva en helt vanlig dag på din arbetsplats? Genom att höra på pedagogernas egna berättelser om sin arbetsplats kan jag få fram material om delaktighetsarbete som sker i vardagen. Ett annat exempel på en fråga som ställdes under intervjuns var; En del barn syns och hörs mer än andra. Hur går ni tillväga för att fånga upp intressen hos de barnen som inte ”tar lika stor plats”?

3.2 Genomförandet

Två pedagoger deltar i studien. De har båda arbetat inom förskolan i mer än 5 år. Pedagogerna arbetar på två olika förskolor och har ingen relation till varandra. Det är en barnskötare och en förskollärare som deltar i studien. Min tanke var från början att de som deltog i studien skulle ingå i samma arbetslag men det var problematiskt att få folk att ställa upp. Jag hörde av mig till 3

16

olika förskolor där jag har kontakter och alla tackade nej till att delta i studien. Detta kan bero på att man har det stressigt och inte så gott om tid till att delta.

När båda pedagogerna tackat ja till att medverka i studien fördes ett samtal om studiens innehåll. Sedan bokades intervjuerna in. Jag inledde intervjun med att berätta vilka rättigheter

informanterna har. Samtalet spelades in med hjälp av min mobiltelefon. Genom att spela in samtalet är det en mindre risk att betydelsefullt material försvinner. Frågorna var tematiskt ordnade och ställdes mot syfte och forskningsfrågor. Båda intervjuerna hade denna struktur.

Jag har ingen relation till någon av informanterna. Intervjutillfällena var första gången jag träffade studiens deltagare vilket kan vara till min fördel. Om jag som forskare har god kännedom om pedagogerna och deras arbetsplats som jag intervjuar, finns det en risk att jag glömmer att ställa viktiga frågor eftersom jag redan vet hur de arbetar och tänker kring sitt arbetssätt.

Utöver intervjuerna fick jag tillgång till förskolornas egna verksamhetsplaner, skolplaner och läroplan. Så dessa dokument ingår även i mitt insamlade material.

3.3 Forskningsetiska överväganden

Enligt vetenskapsrådet måste alla studier av vetenskaplig karaktär följa deras krav. De fyra grundkraven är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002).

Informationskravet innebär att alla som deltar i studien ska vara medvetna om studiens syfte och hur resultatet kommer att användas. De personerna som medverkar i studien ska också bli informerade om vilka rättigheter de har (vetenskapsrådet, 2002). I intervjuerna med mina två informanter började jag med att förklara varför studien utförs men jag var även noga med att berätta om deras rättigheter. Jag berättade att studien var frivillig och att de när som helst under studiens gång kunde hoppa av utan några negativa följder. Genom att informera de delaktiga beaktade jag informationskravet.

17

Samtyckeskravet innebär att de som deltar i studien har rätten till att bestämma över sitt

medverkande (vetenskapsrådet, 2002). Vilket gjorde att deltagaren i min studie gav sitt samtycke innan studien utfördes. Jag upplyste informanterna om att de när som helst under studiens gång kunde avbryta sitt medverkande utan några negativa följder.

Konfidentialitetskravet berör den medverkande personens anonymitet. Inget som skrivs i studien ska kunna härledas till den berörda personen (vetenskapsrådet, 2002). Första gången jag talade med de medverkade upplyste jag dem om deras rätt till anonymitet. Jag poängterade att endast jag kommer ha tillgång till det insamlade materialet. För att skydda de medverkande

pedagogernas identitet benämns de som pedagogen och inte vid namn i texten.

I enlighet med konfidentialitetskravet som innebär att inget som skrivs ska kunna härledas till informanten har jag hamnat i ett dilemma då jag samtidigt måste redovisa mina källor. Detta gör att när jag ska analysera verksamheternas verksamhetsplaner kommer jag inte att använda mig av de verksamhetsplanerna som jag fick av informanterna. Jag kommer istället att använda mig av snarlika verksamhetsplaner från två andra förskolor som ligger i samma kommun och därför arbetar utifrån samma skolplan.

Nyttjandekravet betyder att det empiriska materialet från den enskilde individen endast får användas till den forskningen som den medverkade har samtyckt till (vetenskapsrådet, 2002). Detta var viktigt för mig att upplysa deltagarna om. Vid det första mötet med deltagarna berättade jag att det insamlade materialet skulle användas till att uppnå studiens syfte och frågeställningar. Det ska inte användas i någon annan studie av vetenskaplig karaktär.

3.4 Analysprocess

När insamlandet av materialet var färdig var det dags för transkribering. Transkriberingen gav ungefär 25 sidor av innehållsrikt material. När transkriberingen var klar försökte jag hitta likheter och olikheter i de båda pedagogernas intervjuer. För att hitta infallsvinklar som var av intresse utgick jag hela tiden från studiens syfte och frågeställningar. Under detta skeende upptäcktes att

18

pedagogerna som deltog i studien talade lika om mycket. De hade även upplevt liknande händelser. Pedagogernas upplevelser presenteras mer ingående i nästa kapitel.

19

4. Resultat, analys och teoretisk tolkning

Studiens övergripande syfte är att undersöka vilka metoder pedagoger inom förskolan använder sig av för att fånga upp barns intressen. I detta kapitel kommer empirin att presenteras. I det första avsnitt kommer materialet från förskolans läroplan, Lunds kommuns skolplan och förskolornas egna verksamhetsplaner som behandlar inflytande och delaktighet att redovisas. Precis som jag förtydligade i kapitel 3 (metod och genomförande) så kommer jag inte använda mig av de verksamhetsplanerna som tillhör förskolorna där undersökningen genomfördes. Anledningen till detta är att i enlighet med konfidentialitetskravet ska inget som skrivs kunna härledas till informanterna som deltog i undersökningen. I min analys av förskolornas

verksamhetsplaner kommer jag i stället använda mig av två snarlika verksamhetsplaner som tillhör förskolor från samma kommun.

Därefter kommer materialet från intervjuerna med informanterna att presenteras. Först beskrivs en vanlig dag på förskolan och hur barns intressen syns i den dagliga verksamheten. Sedan beskrivs delaktighetens problematik. I nästa avsnitt redogörs pedagogernas metoder när de fångar upp barns intressen. Avslutningsvis sker en jämförelse mellan styrdokumentens syn på inflytande och delaktighet och hur arbetet med inflytande och delaktighet ser ut i praktiken.

4.1 Förskolans uppdrag

Hur ska pedagoger inom förskolan arbeta utifrån begrepp som inflytande och individens behov och intressen? I förskolans läroplan, kommunernas egna skolplaner och förskolornas egna verksamhetsplaner finns riktlinjer på hur arbetet bör se ut. Det vill säga idealen för hur en verksamhet ska utformas. I detta kapitel kommer dessa riktlinjer att presenteras.

4.1.1 Förskolans läroplan

Skolverket är en statlig ägd myndighet som ingår i utbildningsdepartementet, det vill säga Sveriges regering. Myndigheten ska se till att alla barn och elever få tillgång till en utbildning eller verksamhet av god kvalitet i en trygg miljö. De ska även bidra till att förutsättningarna för barns utveckling är optimal. En av skolverkets uppgifter är att ta fram måldokument för

20

I förskolans läroplan finns mål och riktlinjer formulerade. Målen anger vad förskolan ska sträva efter att barnen ska uppnå i förskolan. Riktlinjerna är till för personalen i förskolan, de anger förskollärarens ansvar för att arbetet på förskolan sker i enlighet med läroplanen. Men även det ansvar som ligger på var och en i arbetslaget. Alla i arbetslaget ansvarar för att förskolans uppdrag genomförs (lpfö 98, rev 10, s 8) Det betyder att i förskolans läroplan finns inga färdiga metoder eller strategier för hur arbetslaget ska arbeta. Utan det finns endast strävansmål, det är upp till arbetslaget att arbeta på ett sådant sätt att de uppnår målen.

Trots att det inte finns färdiga arbetsmetoder i läroplanen skapar den ideal. Ideal för vad man borde arbeta med i förskolan och vilka mål som är viktiga att uppnå. Att delaktighet och inflytande är ideal som ska arbetas med i förskolan är märkbart. I förskolans läroplan kan

följande läsas att De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten (förskolans läroplan 98, rev 10, s 12) Att delaktighet, inflytande och att barns intressen ska ligga till grund för

utformningen och planeringen av förskolans verksamhet är tydlig i förskolans läroplan. Så frågan är inte om förskolorna ska arbeta med idealen som rör delaktighet och inflytande utan frågan är hur.

4.1.2 Kommunens skolplan

Enligt skollagen så måste alla kommuner ha en skolplan. Skolplanen ska beskriva inriktningen för den kommunala skolan och beskriva vilka åtgärder som behövs för att skolan ska nå målen i läroplanen (Skollagen 2 kap. 8 §). Till skillnad från förskolans läroplan där inga metoder

beskrivs för att uppnå målen, skrivs åtgärder fram i kommunens skolplan. Åtgärderna gäller alla skolor och förskolor i kommunen och behövs för att verksamheterna ska nå målen i läroplanen. Här skrivs det fram vilka åtgärder som krävs för att uppnå målen.

I Lunds kommuns skolplan där undersökningen genomfördes finns det sex olika

utvecklingsområden. För varje utvecklingsområde redogörs kommunens fullmäktiges mål och åtgärder. Ett av utvecklingsområdena har döpts till ”valfrihet och demokrati”. Under detta område är fullmäktiges mål att ”elever, föräldrar och personal ska ha ökade möjligheter till

21

insyn, delaktighet och påverkan.”. För att dessa mål ska kunna nås ska barnen involveras i planering, genomförande och uppföljning av den dagliga verksamheten. Visioner och mål för skolan ska vara väl förankrade hos elever, personal och föräldrar. Alla barn ska få stöd och uppmuntran till att utveckla och genomföra sina egna idéer. Dessutom ska barngrupperna i förskolan i regel inte vara större än 11 barn för de yngre barnen och 16 barn för de äldre barnen (3-5 år). Antalet personal per grupp ska i regel vara 2,75.

I skolplanen sätter kommunen en standard för hur arbetet med inflytande och delaktighet ska se ut i kommunen. Då inflytande och delaktighet tas upp i Lunds kommuns skolplan kan det tolkas som att det är viktigt att förskolorna och skolorna i Lunds kommun ska arbeta med delaktighet.

4.1.3 Förskolornas egna verksamhetsplaner

Förskolorna har egna verksamhetsplaner som kan se olika ut. I detta avsnitt är det ej de verksamhetsplanerna som informanterna gett mig tillgång till som kommer analyseras. Detta beror på att i enlighet med konfidentialitetskravet ska inget som skrivs härledas till mina informanter. Utan istället kommer två snarlika verksamhetsplaner från förskolor i samma kommun att analyseras. Verksamhetsplanerna som jag har fått tillgång till innehåller mål för läsåret, åtgärder för läsåret, resultat samt en helhetsanalys. Ansvarig utgivare är förskolechefen. I verksamhetsplanen finns det information om hur just den förskolan ska arbeta för att uppnå målen från läroplanen och vilka metoder som ska användas för att uppnå vilka mål.

I förskolan Vindens verksamhetsplan redovisas att skolområdet ska lägga mycket fokus på inflytande. I verksamhetsplan kan följande läsas:

Med hjälp av enkäter och observationer undersöktes barnens inflytande på förskolan. Detta visade att barnen har ett stort inflytande i sin vardag, men att de inte alltid är medvetna om detta. /…/ Med hjälp av enkäter och observationer undersöktes barnens inflytande på förskolan. Detta visade att barnen har ett stort inflytande i sin vardag, men att de inte alltid är medvetna om detta. (Vindens verksamhetsplan)

Även förskolan Hårfagre ska lägga fokus på sitt arbete med inflytande under terminen. Så här skriver de om sitt arbete med inflytande i sin verksamhetsplan:

22

De äldre barnen intervjuades vt-12 om vad de fick vara med och bestämma över i verksamheten. Detta följs upp under läsåret. Småbarnsavdelningspedagogerna fortsatte observerade barnen utifrån deras inflytande i verksamheten. /…/ Temats innehåll har förändrats under arbetets gång, pedagogerna har lyssnat av barnens intressen, målet var att öka delaktighet och inflytande i temat/verksamheten. (hårfagres verksamhetsplan)

Att båda förskolorna nämner delaktighet och inflytande i sina verksamhetsplaner kan tolkas som att inflytande och delaktighet ses som viktigt att arbeta med i förskolan. Detta kan även ses i förskolans läroplan som har ett helt kapitel tillägnat inflytande i förskolan. I förskolans läroplan syns idealen för hur en förskola bör utformas, sedan är det upp till varje förskola att utarbeta en egen metod för att uppnå målen i läroplanen.

Det som skiljer förskolans läroplan, Lunds kommuns skolplan och förskolornas egna verksamhetsplaner är att i förskolans läroplan presenteras ideal och mål som ska uppnås i förskolan. Medan i Lunds kommuns skolplan anges åtgärder som ska ske i hela kommunen. I förskolornas egna verksamhetsplaner uppvisas vilka metoder förskolorna ska använda sig av för att uppnå målen som finns i förskolans läroplan.

4.2 Barns intressen i den dagliga verksamheten

Idealen som skrivs fram i förskolans läroplan och Lunds kommuns skolplan och förskolornas egna verksamhetsplaner skrevs fram i föregående avsnitt. Målen är tydliga, inflytande och delaktighet ska det arbetas med i förskolan. Men frågan är hur? Hur syns barns intressen under en helt vanlig dag på förskolan?

4.2.1 En vanlig dag på förskolan

En helt vanlig dag beskrev båda informanterna som väldig styrd. Nästan som om de har ett schema där de har aktiviteter planerade från klockan 9.00 på morgonen till klockan 11.30.

Förutom de planerade aktiviteterna är frukost, samling, lunch, vila och mellanmål aktiviteter som sker samma tider varje dag. Såhär beskrev en av pedagogerna en dag på hennes avdelning:

Vi har ett schema där vi har styrda aktiviteter från 9.00 på dagarna till klockan 11.30. Så om vi tar på en måndag, då har vi delat upp gruppen. Eller först äter vi frukost klockan 8.00 sen så har vi samling. Sen så har

23

vi tematiskt arbete. Vi har delat in barnen i två grupper. Där den ena gruppen skriver på en saga och den andra gruppen skriver dagbok. Sen är det lunch vid 11.30. Sen är det vila från halv 12.30 till 13.00 och sen går vi ut. Mellanmålet är vid 14.30. Frukosten är alltid kl 8.00, lunchen är alltid 11.30, vilan är alltid 12.30 till 13.00 och mellanmålet är alltid 14.30. De är de enda fasta tiderna vi har. Under eftermiddagen har vi fri lek. Så då finns det tid för barnen att göra vad de vill. (intervju pedagog)

I detta citat syns att aktiviteter såsom frukost, lunch, mellanmål och vila sker på samma tider varje dag. Pedagogen gör skillnad på tematiskt arbete och fri lek. När pedagogen talar om det tematiska arbetet använder sig hon av ord som styrda aktiviteter. När pedagogen talar om den fria leken säger hon att det är den tiden då barnen får göra vad de vill. Pedagogen Arnesson Eriksson har använt sig mycket av tematiskt arbete. Hon beskriver tematiskt arbete som ett arbete som utgår utifrån ett specifikt tema. Temat ska intressera barnen och genomsyra hela verksamheten (Arnesson Eriksson, 2009, s 20-22).

Knutsdotter Olofsson forskar kring barns lek. Hon menar att leken sätter guldkant på tillvaron och dessutom så uttrycker sig barn via leken. De kan uttrycka sina erfarenheter och sina intressen med hjälp av leken (Knutsdotter Olofsson, 2003, s 39) Detta perspektiv synliggörs i följande citat:

När vi har styrda aktiviteter då blir det i princip så att alla får göra samma. Barn med ett specifikt intresse får vi hänvisa till eftermiddagarna. Under den fria leken har barnen chans till att leka exakt vad de vill, utan begränsningar. Så då kan de ju leka med det de är intresserade av. (intervju pedagog)

Pedagogen menar att under den fira leken har barnen möjlighet att leka exakt vad de vill.

Pedagogernas tal och tankar kring en vanlig dag kan tolkas som att den dagliga verksamheten på en förskola innehåller aktiviteter såsom frukost, lunch, mellanmål och vila. Men även tematiskt arbete och fri lek sker under en vanlig dag.

24

4.3 Delaktighetens problematik

4.3.1 Att fånga upp barns verkliga intresse

Enligt pedagogerna som deltog i studien är en stor del av delaktighetsarbetet att fånga upp vad barnen är intresserade av och finner meningsfullt. Det kan låta enkelt, men pedagogerna menar på att det finns faktorer som försvårar deras arbete. En omständighet som pedagogerna beskrev under intervjutillfället som svår, jobbig och problematisk var att fånga upp barnens verkliga intresse. Att få de tysta och blyga barnen att prata är ingen svårighet utan det problematiska ligger i att få de att berätta vad de verkligen är intresserade av. En av pedagogerna berättar att de på hennes avdelning har som vana att gå laget runt. Det vill säga att alla att alla barnen i tur ordning får säga vad de tycker och tänker kring olika ämnen. Syftet är att barnen ska få möjlighet att säga vad de tycker och tänker. Vid dessa tillfällen är det vanligt att de flesta barnen ger

samma svar. Ger barnen då uttryck för sitt verkliga intresse när det svarar likadant som resten av gruppen? Såhär beskriver pedagogen själv svårigheten:

I och med att vi har som vana att gå laget runt, så ska alla få lov att säga något. Vi kanske går runt bordet och frågar vad har du gjort idag? Vad har du lekt med ute? Vad har varit roligast idag? Så att även få det tysta att säga vad de är intresserade av är inga svårigheter. Svårigheten ligger i att få reda på vad de verkligen är intresserade av. Ofta säger de tysta samma sak som 90 % av gruppen säger. Men det är jobbigt när man frågar ett barn och så råkar man fråga det ”starka” först och så ger grannen exakt samma svar. (intervju pedagog)

Händelsen som pedagogen beskriver utspelar sig under en måltid. Problematiken som pedagogen upplever är att de tysta barnen ger exakt samma svar som resterande del av gruppen. Är detta verkligen barnets verkliga intresse, eller väljer barnet att svara samma sak som de resterande barnen för att det är ”rätt” svar att ge. Westlund bekräftar pedagogens oro. De barnen som upplevs som blyga eller tysta kan påverkas negativt av de barn som tydligt uttrycker sin åsikt. Problemet som kan uppstå är att det blyga barnet kanske tror att de måste tycka likadant som barnet med en väldigt tydlig åsikt (Westlund, 2011, s 75). Även Elvstrand menar att en del barn känner att de inte har möjligheten att uttrycka sina åsikter, då de inte har den statusen i

25

Som tidigare nämnt försöker pedagogerna som deltog i min studie att få de lite tystare och barnen med lägre status att uttrycka sig genom att fråga de först när val ska tas. Men det som kan ske är att pedagogerna ställs inför ett nytt dilemma. I följande citat beskriver en av pedagogerna dilemmat:

Vi frågar det som är lite ”svagare” och tystare först. Då säger dom ”vet inte”. Då säger man ”då får ni tänka lite nu så kan jag fråga dig senare när du har funderat färdigt.” Men då har de ju hört av alla andra säger, då svarar barnet samma som alla andra. Och det är jättesvårt. Idag senast då var det ett barn som tjatade på mig hela dagen att han ville leka i stora i rummet, så sa jag nu är det ledigt i stora rummet då kan du gå dit. Då säger hans kompis ”jag vill inte leka i det stora rummet”. Då ville han inte längre, fast att det här barnet har bett mig hela dagen så säger han ”nä men det vill inte jag”. Men jag visste att han verkligen ville. Så ibland får jag gå in och säga ”nä nu sa du att du ville leka i det stora rummet, så nu ska du gå in och göra det” (intervju med pedagog)

Dilemmat som uppstår är att ett barn har gett urryck för att leka i ett specifikt rum hela dagen. När det äntligen är barnets tur att få leka i rummet så vill inte barnets kompis leka där. Detta medför att barnet tvärt ändrar åsikt, barnet vill inte heller leka i rummet längre. Dilemmat som uppstår är: vilket är barnets verkliga intresse? Det första intresset som barnet ger uttryck för, det vill säga att leka i det stora rummet. Eller det andra intresset som barnet ger uttryck för, det vill säga att leka med kompisen? Pedagogens lösning på dilemmat är att barnet ska leka i det stora rummet. Detta signalerar att hon anser att det första intresset som barnet gav uttryck för är barnets verkliga intresse. Men tänk så är det så att barnet helst av allt bara ville leka med sin kompis?

4.3.2 Barn som saknar språket

Förskolan är en mötesplats för många olika barn. Barnen som möts på förskolan har olika intressen. En grupp av barn som det pratades om under intervjuarna var ”barn som saknar språket”. Då hänvisade pedagogerna till barn som inte har ett så pass utvecklat språk att de kan uttrycka sina åsikter och intressen i ord. Till kategorin ”barn som saknar språket” hör bland annat de yngsta barnen i förskolan. Att fånga upp vad barn som saknar språket har för intressen

beskriver pedagogerna som svårare än att fånga upp ett barns intressen som behärskar språket. En pedagog berättar om sin syn på det hela:

26

Det blir ju svårare att veta vad ett barn som inte kan prata är intresserad av. Bara för att barnet inte kan berätta vad den tycker är kul och roligt med ord behöver ju inte betyda att han eller hon inte har några intressen. Fast om man frågar barnen ”vad vill ni göra idag?” så blir det ju så att de som kan prata hörs ju mest. Så då kanske de oftast får sin vilja igenom (intervju pedagog)

Pedagogen anser att det är svårare att fånga upp de intressen som de barnen utan språk uttrycker. Det som gör det problematiskt är att de barnen som inte kan uttrycka med ord vad de tycker är intressant och meningsfullt kan glömmas bort eftersom det är enklare att fånga upp de intressen som de barnen som kan prata ger uttryck för. Vilket kan tolkas som att de barnen med ett mer utvecklar och rikare språk kan påverka sin vardag enklare än ett barn utan språk.

4.4 Pedagogers metoder för att lära sig mer om barnen

I förskolans läroplan är det tydligt att utformningen och planeringen av verksamheten ska ligga till grund för de behov och intressen som barnen själva ger uttryck för. I förskolans läroplan står det:

De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten.Förskollärare ska ansvara för att alla barn får ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll. (Lpfö, 98 rev 10, s 12)

I likhet med detta ansåg pedagogerna som deltog i intervjun att en stor del av delaktighetsarbetet är att fånga upp de intressen och önskemål som barnen själva ger uttryck för. Men det är inte alltid så enkelt som det låter. Under förgående kapitel 5.3 kan du läsa om pedagogernas tankar kring delaktighetens problematik. Bland annat ansåg pedagogerna det som svårt och

problematiskt att fånga upp de intressen som barn utan språk har. Det som gör det problematiskt är att barnen utan språk inte kan uttrycka med ord vad de tycker är intressant och meningsfullt och de kan lätt glömmas bort. Det är enklare att fånga upp de intressen som barnen som kan prata ger uttryck för vilket kan tolkas som att ett barn med ett mer utvecklat språk har enklare för att påverka sin vardag än ett barn utan språk.

27

En annan omständighet som pedagogerna tyckte var svårt att förhålla sig till var att fånga upp barns verkliga intresse. De upplevde det som att många barn endast sa samma saker som resterande del av gruppen eller valde att göra samma sak som bästa kompisen. Detta gör att pedagogerna ställs för ett dilemma, är det barnets verkliga intresse? Eller väljer barnet endast att göra detta för att göra samma sak som bästa kompisen? I kommande avsnitt ska metoder

presenteras som pedagogerna använder sig av för att lära sig mer om barnen.

4.4.1 Samtal

En del av pedagogernas arbete med att fånga upp barns intressen är att samtala och prata med barnen. Att pedagogerna samtalar med barnen sker varje dag på förskolan. Genom samtalen kan personalen få fram ny kunskap om barnen, bland annat vad barnen tycker om och vilka åsikter de har. Såhär talade en av pedagogerna om de vardagliga samtalen:

Vid matsituationer är det ofta vi (pedagoger) som styr samtalet, utom bland de äldre. För då pratar de ju själva. Vi kanske går runt bordet och frågar vad har du gjort idag? Vad har du lekt med ute? Vad har varit roligast idag? Men vi samtalar även vid temaaktivteter. När vi börjar ett tema. För tillfället har vi

konstruktion då så har vi använt samlingar så pratar vi. Vi ska ha tema konstruktion det betyder detta vad tror ni att det kan betyda? Vad vill ni göra? Vad vill ni lära er? (intervju pedagog)

Genom att ställa frågor som vad har du gjort idag? Vad har du lekt med idag? Får pedagogerna mer kunskap om barnens intressen och åsikter. Åberg och Lenz Taguchi bekräftar att

vardagssamtalet kan ge barnen en chans att vara delaktiga i förskolans arbete. Genom att samtala med barn med utgångspunkt i deras egna förslag till samtalsämne, frågor och funderingar kan pedagogerna få syn på barnens intresse (Åberg och Lenz Taguchi, 2005, s37). Även Westlund menar att pedagoger genom informella samtal kan få fram information om barnen. Exempelvis vad barnen har gjort hemma, vad barnet tycker om och vilka åsikter barnet har. På så sätt för pedagogerna en uppfattning av barnens åsikter vilket kan användas som utgångspunk i planeringen av verksamheten (Westlund, 2011, s 71-72)

Problematiken som kan uppstå är att alla barn inte uttrycker sig i grupp. Detta försöker

pedagogerna förhindra genom att dela in barnen i grupper med färre barn. Pedagogen beskrev uppdelningen såhär:

28

De stora (de äldsta barnen på avdelningen) har vi delat in i två grupper. En grupp skriver dagbok och den andra gruppen skriver på en saga. Vi har det så sa att alla ska få en chans att vara delaktiga i arbetet. Alla måste ju ha en chans att få säga vad de vill. (pedagog)

Även Westlunds studie bekräftar att grupper med färre barn i gör att fler barn uttrycker sina åsikter. Barn som i vanliga fall inte pratar så mycket kan helt uttrycka sig mycket mer i aktiviteter som det inte deltar lika många barn i (Westlund, 2011, s 71) Vilket innebär att förhoppningsvis även de blyga och tysta barnen vågar uttrycka sig och dela med sig av sina intressen i samtal där färre barn deltar.

4.4.2 Att observera barns fria lek

Under intervjun samtalade vi om vilka metoder pedagogerna använder sig av för att lära sig mer om barnens intressen. Främst de barnen som inte uttryckte sig i grupp eller alltid säger samma sak som bästa kompisen. Det första som båda pedagogerna nämnde var observation.

Nationalencyklopedin beskriver ordet observations betydelse som en iakttagelse eller registrering av ett intryck. Men förskolläraren Arnesson Eriksson menar att när hon använder sig av

observation så gör hon mer än att bara iaktta. En observation ska väcka frågor, göra en mer nyfiken och få en att vilja veta mer (2010, s 97) . Pedagogerna som deltog i min studie använde observation till att lära sig mer om barnen. En av pedagogerna beskriver observationsprocessen på följande sätt:

Det gäller att vara aktiv och observera under den fria leken. Vilka lekar leker barnen? Vad leker barnen med? Detta kan ge mycket information om barnen. När barnen leker kan man ju inte bara stå och dricka kaffe. Man kan ju få hur mycket information om barnen bara genom att kolla vad de leker. Det är ju då vi pedagoger ser vad barnen väljer att leka med. Som vi har ett barn som alltid väljer att leka med bilar när det är fri lek, då är ju han intresserad av bilar (intervju pedagog)

Detta stämmer även överens med det resultat som professorerna inom pedagogik Johansson och Pramling Samuelsson fick fram i sin studie. De intervjuade barn med syftet att ta reda på barns egen syn på leken. Barnen som deltog i studien menade att pedagogerna bestämmer över allt på förskolan förutom leken. Under den fria leken får barnen möjlighet att bestämma själva vad de ska göra och de har chans till att göra det som intresserar dem (Johansson och Pramling

29

Samuelsson, 2007, s 30-31). Detta kan tolkas som att om ett barn väljer att leka med en bil under den fria leken så kan det vara så att barnet har ett intresse för bilar. Men vad sker med

informationen som pedagogerna lär sig om barnen under den fria leken? En av pedagogerna menade att den informationen som de får fram om barnen kan användas till att bli en del av det tematiska arbetet:

Vi pedagoger brukar komma överens om teman. Vi hade först sagotema. Fast under sagotemat så märker vi att barnen nu är de färdiga med detta men de har faktiskt börjat prata jättemycket om att bygga. Dessutom så bygger de jättemycket med klossar under den fria leken. De tycker det är jättekul att bygga ja då kör vi konstruktion som nästa tema. Och sen så kanske man testar att köra en temaomgång och märker att nej men den här gruppen de gillar inte detta då lägger man om det (intervju pedagog)

Under det pågående sagotemat märkte pedagogerna hur barnen mer och mer började prata om att bygga och att de under den fria leken byggde med klossar. Detta kan analyseras som att

personalen på förskolan anser att barnens intresse för konstruktion gav sig uttryck genom att de under den fria leken lekte med klossar och att de pratar om att bygga. Detta är något som även återspeglar sig i förskolans läroplan där det går att läsa att barns behov och intresse ska ligga till grund för planeringen och att det ska finnas tid till barns egna planer och idéer. (lpfö 98, rev 10, 6 samt 12)

4.4.3 Att observera barn i relation till miljö och material

Pedagogerna som deltog i studien menade att materialet och miljön spelade stor roll när de skulle fånga upp barns intresse. Materialet och miljön spelade störst roll när pedagogerna skulle

observera de barnen som saknade språk eller barn som inte kan uttrycka sina åsikter i grupp. En av pedagogerna beskriver en situation där de hade ett barn på hennes avdelning som hade svårt att uttrycka sig. Genom att presentera olika material hittade de saker som intresserade barnet:

Vi har ett barn på vår avdelning som hade svårigheter att uttrycka sig när det kom till oss. Som var väldigt splittrat och oroligt. Man försöker ju nå fram till barnet, det gör man genom att presentera olika saker. Vi testar pussel, nää det funkar inte för att han tröttnar. Då försöker man komma på ämne efter ämne som kan intressera det här barnet. Sen så märker man att det här barnet som brukar kunna sitta still i 5 minuter kan sitta still i 30 minuter när vi ger barnet detta material. Så man presenterar många nya olika grejer för barnet. (pedagog)

30

Den andra pedagogen som deltog i studien hade också använt sig av en likande metod för att upptäcka vad barn utan språk har för intressen:

Vi har ju barn som inte pratar på vår avdelning. Så det blir ju så att man introducerar nya saker och material för barnet. Under tiden får man vara närvarande och läsa ansiktsuttryck och kroppsspråk. Man ser ju på barnet om det tycker att det är kul. (pedagog)

Båda pedagogerna menar att genom att observera barns reaktioner i kontakt med nytt material kan de fånga upp barns intresse. Om barnet sitter med materialet en längre tid så kan det vara ett tecken på att barnet är intresserad. Fast det är inte bara materialet som är till hjälp vid

observationer utan pedagogerna ansåg att utformningen av miljön på förskolan kan vara

användbar vid observationer. Såhär beskrev en av de medverkande pedagogerna miljöns funktion när hon ska lära sig mer om barnens intressen:

Miljön kan man utnyttja för att se vad även de barnen som inte kan prata är intresserade av. På vår avdelning har vi ställt saker i barnens höjd så att de kan välja att leka med det de är intresserade av. Då ser vi pedagoger ju vad barnen väljer att leka med. Som om vi har ett barn som alltid väljer att leka med bilar när det är fri lek, då är ju han intresserad av bilar (intervju pedagog).

När materialet finns tillgängligt på barnens nivå kan barn dels själva bestämma vad de vill leka med utifrån sina egna intressen. Sedan får även pedagogerna en inblick i barnens intressen genom att observera vad barnen gör med materialet som är tillgängligt. Pedagogerna Åberg och Lenz Taguchi uttrycker liknande åsikter. De menar nämligen genom att medvetet observera vad barnen gör och hur de använder miljön på förskolan kan de lära sig mer om barnens intressen. (Åberg och Lenz Taguchi, 2005, s 28)

4.5 Läroplanens ideal i praktiken

I förskolans läroplan, Lumds kommuns skolplan och verksamheternas egna verksamhetsplaner skrivs målen för förskolan fram, det vill säga idealen för hur arbetet med inflytande och

31

arbeta med delaktighet. Svårigheten ligger i att veta om barnen verkligen uttrycker sitt verkliga intresse. Tallberg Broman menar även hon att pedagoger upplever arbetet med inflytande och delaktighet som viktigt men svårt och problematiskt i praktiken trots styrdokumentens hjälp (Tallberg Broman, 2011, s 30- 35).

En anledning till att pedagogerna anser att det är svårt att omsätta förskolans läroplan till praktiken kan vara för att i förskolans läroplan finns inga färdiga metoder. Det är upp till

arbetslaget själva att arbeta fram en metod som gör att de uppfyller målet. Ett exempel på ett mål som finns framskrivet i förskolans läroplan är:

De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten.(Lpfö, 98, rev 10, s 12)

Hur står detta målet framskrivet i Lunds kommuns skolplan, verksamheternas skolplaner samt hur arbetar pedagogerna med det i praktiken? Lunds kommuns skolplan innehåller inte heller några färdiga metoder om hur barns intressen ska ligga till grund för utformningen av

planeringen av verksamheten. Däremot står det skrivet att barn ska involveras i planeringen och genomförandet av den dagliga verksamheten. Det är först i Förskolornas egna

verksamhetsplaner som det börjar komma konkreta förslag på hur barns intressen ska inkluderas i planeringen och utformningen:

De äldre barnen intervjuades vt-12 om vad de fick vara med och bestämma över i verksamheten. Detta följs upp under läsåret. Småbarnsavdelningspedagogerna fortsatte observerade barnen utifrån deras inflytande i verksamheten

Även pedagogerna som deltog i min studie menade att de observerade barnen för att få reda på vad de hade för intressen. Pedagogerna observerar vad barnen väljer att leka med under den fria leken och vilka material eller leksaker barnen själva väljer att leka med. Då pedagogerna menar att det är under den fria leken som barnen har en möjlighet att göra precis vad de vill. Så om ett barn exempelvis väljer att alltid leka med bilar under den fria leken finns den en möjlighet att detta barn har ett intresse för bilar.

32

5. Slutsatser och diskussion

5.1 Sammanfattning av studiens resultat

Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka vilka metoder pedagoger inom förskolan använder sig av för att fånga upp barns verkligintressen och skapa delaktighet De deltagande pedagogerna upplever det som svårt och problematiskt att fånga upp barns intressen. Att få de tysta och blyga barnen att prata är ingen svårighet utan det problematiska ligger i att få de att berätta vad de verkligen är intresserade av. På förskolan vitsas det även barn utan språk som inte med ord kan kommunicera sina intressen.

En metod som pedagogerna använder sig av för att fånga upp barns intressen är observation. Pedagogerna observerar vad barnen väljer att leka med under den fria leken och vilka material eller leksaker barnen själva väljer att leka med. Då pedagogerna menar att det är under den fria leken som barnen har en möjlighet att göra precis vad de vill. Så om ett barn exempelvis väljer att alltid leka med bilar under den fria leken finns den en möjlighet att detta barn har ett intresse för bilar. För att lära sig mer om barnens intressen samtalade även pedagogerna med barnen. Genom vardagssamtal kan pedagogerna upptäcka vad barnen har gjort hemma, vad de har gjort på förskolan, vad de tycker om och vad de har för åsikter om olika saker.

5.2 Slutdiskussion

Slutsatser som kan dras är att observation är en metod som kan användas för att fånga barns intressen. Jag är medveten om att observation inom förskolans värld är ett begrepp som är starkt sammankopplat med pedagogisk dokumentation. Trots detta var det ingen av informanterna som använde sig av begreppet dokumentation under intervjutillfällena.

Pedagogernas syfte med sina observationer var att lära sig mer om barns intresse och därav öka barns delaktighet i verksamheten. Genom att planera och utforma verksamheten utefter de intressen som barnen ger uttryck för. Syftet med en pedagogisk dokumentation och pedagogernas syfte med deras observationer anser jag är snarlika. Innebär detta då att de

33

deltagande pedagogerna har genomfört pedagogiska dokumentationer fast bara använt sig av ett annat begrepp?

Mitt resultat stämmer till viss grad överens med resultatet som Westlund fick fram i sin studie om pedagogers arbete förskolebarns inflytande. Pedagogerna som deltog i Westlunds studie planerade utefter vad de uppfattade som barnens intressen. Pedagogerna får en uppfattning av vad barnen är intresserade av genom att observera vad barnen gör. En av de deltagande pedagogerna berättar att de förra året hade ett djurtema då de märkt att barnen tittade i

djurböcker, de ritade djur, de rörde sig som djur och de pratade om djur. Detta medförde att de startade ett djurtema på förskolan (Westlund, 2011, s76) Detta stämmer överens med hur en av pedagogerna som deltog i min studie upptäckte hur barnen på hennes avdelning alltid byggde med klossar under den fria leken. När det inte var fri lek var att bygga nästan det enda barnen talade om. Detta resulterade i konstruktionstema på förskolan.

Det som skiljer min och Westlunds studie ifrån varandra är att Westlund studie visar att

pedagogerna arbetade med delaktighet på fler vis utöver att planera efter barns intressen. Bland annat genom att skapa möjligheter för samtal med barn och att stödja barns interaktion. Det kan handla om att pedagogerna uppmuntrar kommunikationen mellan barn för att stödja barns inflytande i relation till andra barn (Westlund, 2011, s 164) Våra olika resultat kan förklaras med att våra syften var olika. Mitt syfte var mer avgränsat. Mitt syfte var att endast undersöka hur pedagoger fångar upp barns intresse medan Westlunds syfte var att undersöka hur pedagoger arbetar med förskolebarns inflytande. Ett avgränsat syfte ger ett avgränsat resultat.

5.3 Metoddiskussion

För att besvara mitt syfte och frågeställningar använde jag mig av en kvalitativ metod. När jag gick igenom mitt insamlade material upptäckte jag att mina båda informanter svarade liknade på de flesta frågorna. Detta ansåg jag intressant eftersom det var en barnskötare och en förskollärare som deltog i studien. Jag hade nästan räknat med olika svar på grund av att de har olika

utbildningar. Men egentligen är det inte så konstigt att de svarade liknande. I slutändan så har de arbetat ungefär lika lång tid inom förskolan, de har samma arbetsuppgifter och de utgår från samma styrdokument.

34

Att de har liknande arbetslivserfarenhet kan vara en av orsakerna till de liknande svaren. Men under de två enskilda intervjuerna så var det en sak som var gemensamt. Det som var gemensamt det var jag, det vill säga att det var jag som hade rollen som intervjuare under båda intervjuerna. Under intervjuerna var det jag i min forskarroll som styrde samtalet. Så det kan finnas en

möjlighet att jag styrde in samtalet på liknande ämnen. Jag använde mig av exakt samma frågor vid de båda intervjutillfällena, däremot kanske följdfrågorna skilde sig emot varandra. Men det går inte att komma ifrån att som intervjuare är jag medkonstruktör av materialet. Dock kan det faktiskt fortfarande vara så att båda informanterna tycker liknande om mycket.

5.4 Förslag till fortsatt forskning

Vid en fortsatt studie kring ämnet finns det möjlighet att utgå från barnens perspektiv. Hur upplever barnen sin tid på förskolan? Hur mycket kan barnen vara med och påverka planeringen. Kan barnen se sina egna intressen i utformningen av verksamheten? I en sådan undersökning finns det även en möjlighet att jämföra barns tankar kring deras behov och intressen i

planeringen samt pedagogers tankar kring barns intressen och behov i verksamheten. Min studie är inriktat på pedagogernas perspektiv. Detta gör att det vore intressant att arbeta utifrån både pedagogernas perspektiv och barnens perspektiv på barns intresse och delaktighet.

Det skulle också finnas en möjlighet att bedriva forskning där det testas att utveckla och implementera olika metoder för att fånga upp barns intressen i förskolan. Hur fungerar metoderna i verkligheten? Fungerar observation som metod på alla förskolor?

35

6. Referenser

Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2011). Handbok i kvalitativa metoder. 1. uppl. Malmö: Liber

Arnér, Elisabeth (2009). Barns inflytande i förskolan: en fråga om demokrati. Lund: Studentlitteratur

Arnesson Eriksson, Marie (2009). Lärande i sagans värld: om temaarbete i förskola och

förskoleklass. Stockholm: Lärarförbundets förlag

Axelsson, Thom och Qvarsebo, Jonas (2010). Ett historiskt perspektiv på barndom, I: Sven Persson & Bim Riddersporre (red) Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur och kultur

Elvstrand, Helene (2009). Delaktighet i skolans vardag.

Linköping Studies in Behavioural Science No. 144. http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:229768/FULLTEXT01.pdf

Halldén, Gunilla (red.) (2007). Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm

James, Allison & Prout, Alan (red.) (1997). Constructing and reconstructing childhood:

contemporary issues in the sociological study of childhood. 2. ed. London

Johannesen, Nina & Sandvik, Ninni (2009). Små barns delaktighet och inflytande: några

perspektiv. 1. uppl. Stockholm: Liber

Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2007). "Att lära är nästan som att leka": lek

och lärande i förskola och skola. 1. uppl. Stockholm: Liber

Locke, John (1693). Some thoughts concerning education [Elektronisk resurs]. London: printed for A. and J. Churchill, at the Black Swan in Paternoster-row

36

Läroplan för förskolan. Reviderad 2010. Utbildningsdepartementet.

http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Knutsdotter Olofsson, Birgitta (2003). I lekens värld. 2. uppl. Stockholm: Liber

Olai, Anncharlotte (2011). Systematiskt kvalitetsarbete 2012 för läsåret 2011-2012. Barn och skolförvaltningen i Lunds stad.

http://www.lund.se/Global/F%C3%B6rskolor/Vinden/Vinden%20Kvalitetsredovisningen%2020 12.pdf

Rosborg, Anna-Lena (2012) Underlag för systematiskt kvalitetsarbete. Barn och skolförvaltningen i Lunds stad.

Skollag (2010:800) ,2 kap. 8 §, utbildningsdepartementet.

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/

Skolplan för Lunds kommun (2009). Barn och skolförvaltningen i Lunds stad.

http://www.lund.se/Global/Upload-pdf/skolplan%202009%20antagen%20av%20KF.pdf

Sommer, Dion (2005) Barndomspsykologi. Utveckling i en förändrad omvärld. Hässelby: Runa Förlag

Tallberg Broman, Ingegerd (red.) (2011). Skola och barndom: normering, demokratisering,

individualisering. Malmö: Gleerups

Tallberg Broman, Ingegerd (2010) Svensk förskola – ett kvalitetsbegrepp. I: Sven Persson & Bim Riddersporre (red) Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur och kultur

37

Thomas, Nigel (2007). Towards a theory of children’s participation. International Journal of Children’s Rights.

Vetenskapsrådet (2002), forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällvetenskaplig

forskning. Stockholm: vetenskapsrådet

Wallin, Karin (2003). Pedagogiska kullerbyttor: en bok om svenska barn och inspirationen från

Reggio Emilia. Stockholm: HLS förl.

Westlund, Kristina (2011). Pedagogers arbete med förskolebarns inflytande: En

demokratididaktisk studie. Malmö Studies in Educational Sciences: Licentiate Dissertation

Series; 2011:21.

http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/12262/Westlund%20muep.pdf?sequence=2

Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005) Lyssnandets pedagogik - etik och demokrati i