Gudrun Malmers stiftelse
Slutrapport
Matematik med hela kroppen –
inte bara med knoppen
Förord
Jag vill rikta ett varmt tack till alla som varit delaktiga i projektet, såväl mina kol-legor på Bjurbäckskolan i Emmaboda som rektor Johanna Arvidsson Sjögren. Rektor Sjögren har varit mycket positiv till projektets genomförande och hjälpt till att bistå med medel till det material som har krävts för att genomföra projektet på ett lyckat sätt.
Emmaboda i december 2006
Innehåll
Förord ... 2
Innehåll ... 3
Sammanfattning... 3
Inledning... 4
Syfte och frågeställningar ... 4
Teoretisk bakgrund ... 4
Metod ... 5
Resultat ... 6
Diskussion och slutsatser... 7
Referenser... 8
Bilagor... 9
Sammanfattning
Syftet med arbetet är att se inom vilka områden/moment i matematikundervis-ningen för skolår 1 och 2 som det är möjligt att arbeta med kroppen som ett labo-rativt redskap och vad vinner vi med att arbeta med hela kroppen.
Arbetet ger exempel på tidigare forskning inom området inlärning genom fysisk aktivitet och visar på samband mellan fysisk aktivitet och skolprestationer i ma-tematik och svenska.
Med hjälp av intervjuer av de delaktiga grundskollärarna i projektet fann jag fem-ton moment/områden i matematikundervisningen, där det är möjligt att arbeta med hela kroppen som ett laborativt redskap. Vinsterna med detta arbetssätt är enligt de intervjuade lärarna, att eleverna upplever matematiken som rolig och övningarna som lustfyllda, eleverna får flera annorlunda övningstillfällen, läsför-ståelse och ordkunskap övas, elever som har svårt att sitta koncentrerade en längre tid får möjlighet till pedagogiska avbrott med matematik integrerat med rörelse. Nyckelord: Fysisk aktivitet, individanpassat, konkret matematik, laborativt red-skap, positiva skolprestationer, ämnesövergripande.
Inledning
Under mina drygt 30 år som lågstadielärare med speciallärarkompetens tycker jag mig ha observerat, att elever som ofta rör på sig blir gladare, positivare och får ett bättre självförtroende, vilket i sin tur tycks påverka inlärningen positivt. Därför ville jag ha in mer fysisk aktivitet i matematikundervisningen, dels för att komplettera ordinarie undervisningsmetoder och dels för att ge möjlighet till indi-vidualisering även i mycket heterogena grupper. Arbetssättet skapar dessutom ett ämnesövergripande samarbete och varierande inlärningssituationer samtidigt som den fysiska aktiviteten ökar under skoldagen.
Jag skulle även vilja utveckla matematikundervisningen för att ge eleverna en bredare bas för deras motoriska, intellektuella och sociala utveckling genom att uppmuntra nya uttrycksformer och ta tillvara elevernas arbetsglädje och kreativi-tet.
Mitt mål med föreliggande projekt är att undersöka vilka moment inom matema-tikundervisningens tidiga år som det är möjligt att arbeta med kroppen som ett laborativt redskap, samt vilka eventuella vinster man kan göra med detta arbets-sätt.
Syfte och frågeställningar
Jag vill undersöka hur man kan göra matematikundervisningen mer laborativ och därvid integrera den egna kroppen och språket för att ytterligare öka förståelsen för matematiken i skolår 1 och 2. Genom att presentera ett eget material för mina kollegor på skolan och använda detta undersökte vi med elevernas hjälp inom vilka områden det fungerar att ha matematik med hela kroppen.
De två frågeställningarna jag har utgått ifrån är:
• Inom vilka moment/områden i matematikundervisningen för skolår 1 och 2 är det möjligt att arbeta med den egna kroppen som ett laborativt red-skap?
• Vad vinner vi på att arbeta med hela kroppen i matematikundervisningen?
Teoretisk bakgrund
Matematikpedagogen och metodiklektorn Gudrun Malmer poängterar språkets och arbetssättets roll i matematikundervisningen samt vikten av grundläggande begreppsbildning och att eleverna får ha ett laborativt och undersökande arbetssätt i sin matematikundervisning (Malmer & Adler, 1996).
I sin avhandling ”Koncentration, motorik och skolprestation” visar Ericsson (2003) att ökad fysisk aktivitet och extra motorisk träning i skolan har positiva
effekter på barns utveckling. Med stöd av lärarbedömningar menar hon även att barnen har fått en bättre koncentrationsförmåga och att fysisk aktivitet därmed kan ha betydelse för skolprestationer i bland annat matematik
Gustavsson (2002) talar om tyst kunskap, dvs. att kunskapen sitter i kroppen, var-för kroppsrörelser varvat med stillasittande studier ökar människors hälsa och därmed kan bidra till en högre grad av lärande och kunskap.
Skolans ansvar för att erbjuda alla elever regelbunden fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen liksom att uppmärksamma hälso- och livsfrågor har tydlig-gjorts genom tillägg i läroplanen. Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskolan och fritidshemmet (Lpo 94) har fr.o.m. 2003 utökats med följande tillägg ”Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen” (s. 5).
Metod
Projektet genomfördes under tiden 2005-12-01 till 2006-05-30 på Bjurbäckssko-lan i Emmaboda kommun. Samtliga klasser på BjurbäcksskoBjurbäckssko-lan i skolår 1-2 del-tog i projektet, sammanlagt 6 klasser. Varje klass bestod av 12-15 elever och alla hade en utbildad klasslärare som följde klassen i samtliga ämnen. Alla klasslärare var positiva till projektet och samtliga klasser deltog i alla moment.
Inför projektet informerades samtliga klasslärare om metodiken. Därefter delade jag ut materialet och varje klass fick var sin A4-pärm med 2x18 olika övnings-papper i två svårhetsgrader. På varje övningsövnings-papper fanns det ett 10-tal olika upp-gifter skrivna med versaler för att vara tydliga och lättlästa. Under projektets gång träffades samtliga lärare en gång i veckan, då vi diskuterade projektet och övning-arnas genomförande.
Själva materialet består av enskilda övningar, parövningar och gruppövningar som bygger på matematiska begrepp och moment inom den tidiga matematiken som utförs genom att eleverna hoppar, springer, kastar eller studsar bollar osv. Öv-ningarna kan utföras i klassrum och korridorer såväl som utomhus. Det ingår även sex inplastade övningskort med samma typ av uppgifter som ovan, men som i stället är avsedda vid simhallsbesök.
Alla övningar är individanpassade och helt fristående från andra läromedel eller undervisningsmaterial inom matematikundervisningen och bygger enbart på den elementära matematikundervisningens begrepp enligt kursplanen i matematik. Eleven väljer i samråd med läraren ut det övningspapper som passar till det mo-ment, som eleven för tillfället arbetar med i sin ordinarie undervisning eller behö-ver träna lite extra på.
Arbetar eleven med ordningstal, tar eleven ett sådant övningspapper, läser öv-ningen och exempelvis hoppar rep från den första till den sjunde (se Bilaga 1-4).
För att få svar på mina undersökningsfrågor valde jag att intervjua samtliga sex klasslärare individuellt. Att jag valde intervjuformen i utvärderingen beror på att vi endast var ett fåtal lärare och för mig var det naturligt att verkligen få höra hur de hade lyckats och vari eventuella problem bestod av.
Resultat
Vi var sex grundskolelärare som genomförde projektet. På frågeställningen inom vilka moment/områden i matematikundervisningen för skolår 1 och 2 det är möj-ligt att arbeta med kroppen som ett laborativt redskap var samtliga sex lärare eni-ga om att det var möjligt att arbeta med den egna kroppen som ett laborativt red-skap inom alla moment/områden som finns med i projektet. I Tabell 1 finns alla moment/områden förtecknade.
Tabell 1. Moment/Områden som prövades i projektet
Moment/områden Exempel
Matteord fler-färre, lika-olika
Ramsräkna 1-20
Ordningstal första, andra
Dubbelt/hälften Udda/jämt 1, 3, 5 resp. 2, 4, 6
Tvillingar 2+2, 3+3
Två-hopp, trehopp 2, 4, 6 resp. 3, 6, 9
Ålder Uppskattning Tjugofemhopp 25, 50, 75 Addition Subtraktion Klockan Tiokamrater 1+9, 2+8 Mönster På frågeställningen: ”Vad vinner vi med att arbeta med hela kroppen i matematik-undervisningen?” var samtliga sex lärare eniga om följande.
• Eleverna fick ytterliggare ett övningstillfälle, samt ett annorlunda sätt, att träna olika moment på.
• Eleverna upplevde matematiken som rolig och övningarna som lustfyllda. • Eleverna blev mer sedda av sina lärare och fick därmed mer
• De elever som bara kan sitta koncentrerade en kort stund med sina arbets-uppgifter kunde gå ut och ha fysisk aktivitet och ändå ha tränat sin mate-matik.
• Parövningarna och gruppövningarna tränade inte bara matematik och fy-sisk aktivitet utan också samarbete i allra högsta grad.
• Eleverna tränade även läsförståelse och ordkunskap.
• Eleverna kunde göra om samma uppgiftspapper utan att de upplevde det negativt, bara för att det var så roligt att gå ut och hoppa eller rocka. I parövningarna upplevde barnen att det var roligt att bara byta samarbets-partner, så det spelade ingen roll om de behövde träna en extra gång på något uppgiftspapper.
• Eleverna fick utöva fysisk aktivitet. Fyra lärare ansåg dessutom:
• Det konkreta gjorde att eleverna verkade ta till sig nya moment lättare och befästa kunskaperna på ett helt annat sätt.
• Genom elevobservationer menade lärarna att elevernas självförtroende och kroppsuppfattning förbättrades liksom även förmågan att arbeta ihop och hjälpa varandra.
En lärare påpekade:
• För att eleverna ska kunna utföra sina uppgifter på övningspapper krävs vissa förkunskaper rent tekniskt sett, t.ex. att kunna hoppa rep, rocka, stud-sa en boll osv. En lärare upplevde detta positivt, eftersom det då kunde ses som en morot för eleverna. När de kan hoppa rep får de ta ett övningspap-per! Det kan nämnas att i projektet hade vi en elev som satt i en permobil. Övningarna måste ju anpassas efter samtliga elever som finns i gruppen, och med lite fantasi går det att hitta övningar till alla.
• När eleverna samtalade med sina kamrater i skolår tre blev även de elever-na intresserade av matte med hela kroppen.
Diskussion och slutsatser
Eftersom den tidiga matematikundervisningen utgår från det konkreta med myck-et laborativt material och sedan successivt övergår till abstrakt matematiktänkande kan den egna kroppen mycket väl fungera som ett laborativt hjälpmedel till att förstå de första momenten inom matematikundervisningen i de tidiga skolåren. Det fanns många vinster med ett arbetssätt som exempelvis fysisk aktivitet som enligt läroplanens tillägg ska erbjudas alla elever varje dag. Eleverna upplevde övningarna positivt och i och med att de själva läste sina instruktioner tränades även läsförståelse och ordkunskap I par- och gruppövningarna fick eleverna
till-fälle att diskutera momenten inom matematikundervisningen och genomföra dessa med rörelser. Detta stämmer väl överens med Malmers syn med den tidiga mate-matikundervisningen, där hon poängterar språkets betydelse och ett laborativt och undersökande arbetssätt för elevernas tidiga matematikundervisning (Malmer & Adler, 1996).
I Ericssons (2003) ovan nämnda avhandling framgår att ökad fysisk aktivitet och extra motorisk träning kan ha betydelse för skolprestationer i svenska och mate-matik. Detta menade även fyra av lärarna som deltog i projektet, dvs. att det kon-kreta tillvägagångssättet med rörelse gjorde, att eleverna tog till sig nya moment lättare och befäste kunskaperna på ett helt nytt sätt.
För de elever som inte kan sitta stilla och koncentrerade så länge var övningarna bra, eftersom de kunde gå ut och ändå träna sin matematik. Denna iakttagelse stämmer väl överens med Gustavssons (2002) syn på rörelse integrerat med stilla-sittande studier inte bara ökar människors hälsa utan också bidrar med en högre grad av lärande och kunskap.
Sammanfattningsvis anser jag att det finns tillräckligt många vinster för att arbeta med kroppen som ett laborativt hjälpmedel i den tidiga matematikundervisningen.
Referenser
Malmer, G. & Adler, B. (1996). Matematiksvårigheter och dyslexi. Lund: Stu-dentlitteratur.
Ericsson, I. (2003). Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer. En
interventionsstudie i skolår 1-3. (Malmö Studies in Educational Sciences, 6).
Malmö högskola: Lärarutbildningen.
Gustavsson, B. (2002). Vad är kunskap? Stockholm: Skolverket.
Lpo 94 (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet) (2006). Stockholm:
