SNATTERIBROTT - EN STUDIE ÖVER SITUATIONELL BROTTSPREVENTION I VÄSTERÅS STAD

Examensarbete i Kriminologi Malmö högskola

SNATTERIBROTT

EN STUDIE ÖVER SITUATIONELL

BROTTSPREVENTION I VÄSTERÅS STAD

SOFIA LUNDBERG

SAMMANFATTNING

Syftet med denna uppsats är att studera hur klädesbutiker i Västerås stad arbetar preventivt med förebyggande arbete mot snatteribrott. Fokus ligger på

situationella preventiva åtgärder av både formell- och informellkaraktär.

Tillsammans med polismyndigheten i Västmanland har relevant data över antalet anmälda snatteribrott i klädesbutiker i Västerås stad tagits fram. Utifrån den anmälda brottsstatistiken, empirisk forskning och kriminologisk teori har sedan en enkätundersökning genomförts och transkriberats. 25 klädesbutiker med minst ett anmält snatteribrott deltog i studien. Vidare har butikens karaktär studerats för att se om skillnader hos butikerna påverkar det preventiva arbetet och val av åtgärder. Resultatet visar att majoriteten av klädesbutikerna använde både formell och informell övervakning och att butikens karaktär; storlek, geografisk placering och personaltäthet till viss del avgjorde vilka typer av åtgärder butiken väljer att applicera. Butikspersonalens kunskap angående snatterier visade sig vara avgörande då majoriteten, men långt ifrån alla respondenter, svarade att ett nära arbete mot och fokus på kunderna tenderade att minska antalet anmälda

snatteribrott. Vi fann vidare att vissa former av formell övervakning utnyttjas i större grad, dock är det inte alltid något butikerna själva implementerat utan kan vara en åtgärd från köpcentrets sida.

Nyckelord: Snatteribrott, Situationell brottsprevention, informell övervakning, formell övervakning

SHOPLIFTING

A STUDY OF SITUAUIONAL PREVENTION

METHODS IN THE CITY OF VÄSTERÅS, SWEDEN

ABSTRACT

The purpose of this paper is to study how clothing stores in the city of Västerås work to prevent shoplifting. The direction and focus are on situational measures, such measures in both formal and informal nature. Together with the constabulary of Västmanland, we have compiled relevant data on the numbers of reported shoplifting offences in clothing stores in Västerås. A survey has been carried out which based on reported crime statistics, empirical research and criminological theory. Yet 25 clothing stores with at least one notified shoplifting offence

participated in the study. Furthermore, the store's character was also studied to see if differences between stores affect the preventive work and choice of action. The results shown that the majority of clothing stores used both formal and informal surveillance. Also the store's character: size, geographic location and staffing to some extent decided what types of actions the store choose to apply. The staff's knowledge regarding shoplifting proved crucial as the majority, however far from all the respondents replied that a close work towards and focus on customers tended to reduce the number of reported shoplifting offences. We also found that certain types of formal surveillance was utilised to a greater extent, however, it is not always something the stores themselves implemented. But might rather be a measure from mall the stores are located within.

Keywords: Shoplifting, situational prevention, informal surveillance, formal surveillance

INNEHÅLL

1.1 INLEDNING ... 5

2.1 BAKGRUND ... 6

3.1 TEORI ... 7

4.1 TIDIGARE FORSKNING ... 8

4.2.1 Larm/larmtaggar och stöldmärkning ... 11

4.2.2 Kameraövervakning ... 11

4.2.3 Väktare ... 12

4.3 Informell övervakning ... 12

4.3.1 Butikens utformning ... 12

4.3.2 Kundkontakt och kundfokus ... 13

5.1 METOD ... 13

5.6 Reliabilitet och validitet ... 15

5.7 Generaliserbarhet ... 16 5.8 Avgränsning ... 16

6.1 RESULTAT ... 16

6.3.3 Kameraövervakning ... 19

6.3.4 Väktare ... 20

6.3.5 Larmknapp ... 20

6.4 Informell övervakning ... 20

6.4.1 Butikens utformning ... 20

6.4.2 Kundkontakt och kundfokus ... 20

6.4.3 Utbildning till personal ... 20

6.5 Butikens karaktär ... 21

6.5.1 Butikens storlek ... 21

6.5.2 Personaltäthet ... 23

6.5.3 Geografisk placering ... 25

6.6 Fungerande preventiva åtgärder ... 25

7.1 ANALYS OCH DISKUSSION ... 26

7.2 Metoddiskussion ... 26 7.3 Resultatdiskussion ... 27 7.3.1 Problembild ... 27 7.3.2 Situationella åtgärder ... 28

8.1 SLUTSATS ... 33

9.1 REFERENSER ... 36

10.1 BILAGOR ... 37

1.1 INLEDNING

Snatterier är ett av de mest förekommande stöldbrotten inom svensk detaljhandel. På grund av det vanligtvis låga varuvärdet och att brottet anses vara svårupptäckt uppmärksammas och prioriteras inte denna typ av brottslighet (Brå 2002).

Snatteribrott är i princip detsamma som stöldbrott, förutom att värdet på den stulna varan inte uppgår till mer än 1000 kr. Ett enskilt snatteribrott kan anses uppgå till ett lågt värde, men totalt försvinner varor ur svensk detaljhandel för omkring fem miljarder kr per år. Det är ett mycket stort svinn och effektiva insatser krävs för att eliminera den här typen av problem (Svensk Handel 2013). Inte nog med att stölderna och snatteribrotten påverkar utsatta butiker och samhället ekonomiskt, utan det skapar även en otrygghet och otrivsel bland butikspersonal och ärliga konsumenter (Brå 2002; Kajalo & Lindblom 2010). Någonting behöver göras för att skapa en ökad trygghet och minskad brottslighet i detaljhandeln.

Försök till snatteribrott är inte straffbart i Sverige, vilket innebär att om en butiksanställd stoppar en kund inne i butiken kan en anmälan inte göras. Endast efter att gärningsmannen lämnat butiken kan en anmälan upprättas, när brottet redan skett (Brottsrummet 2013). Statistik från Brå visar att stöld- och

snatterianmälningar till polisen ökat under perioden år 2006-2011, men det är svårt att uttala sig om orsaken till ökningen (Brå 2013). Det kan exempelvis röra sig om omstrukturering av butikernas anmälningspolicy, rutinändringar eller att butiken på annat sätt ändrar om arbetsgången. Det är svårt att med säkerhet uttala sig om antalet snatteribrott och stölder som sker, eftersom butikens svinn även innehåller personalstölder eller varor som på annat sätt försvinner ut ur butiken (Brå 2002).

Hur ser det förebyggande arbetet ute i butikerna ut och vad ligger grund för vilka åtgärder butikerna bestämmer sig för att implementera? Dessa intressanta frågor dök upp under ett samtal med en kriminolog från Polismyndigheten i Västerås. En efterfrågan på hur butiker arbetar preventivt och hur utövningen att preventiva åtgärder fanns och vi var redo att söka svaret på de ställda frågorna. Tillsammans med en polisman hos polismyndigheten i Västmanlands län har vi sedan utformat intressanta frågeställningar att besvara rörande snatteribrott i Västerås stad. Våra tidigare kunskaper om situationellt brottsförebyggande arbete har väckt frågor och intresse, inte minst om hur butikerna arbetar situationellt för att reducera de brottstillfällen vilka kan dyka upp.

Polismyndigheten i Västerås har bidragit med statistik över antalet polisanmälda snatteribrott i Västerås under år 2008-2012, ett rådatamaterial vi sedan arbetat vidare med. Statistiken innefattar klädesbutiker i Västerås med minst ett polisanmält snatteritillfälle under perioden. För att fördjupa förståelsen för problemet och butikernas enskilda upplevelser har berörda butiker kontaktats. Ämnet är mycket intressant, samtidigt som den tidigare forskningen är begränsad och behöver utvecklas. Bristen på tidigare empiri har till viss del har begränsat oss då studier inom ämnet behövs i större utsträckning för att bättre förklara och förstå den problembild som finns angående snatteribrott. Det finns tidigare

forskning angående effektiviteten av kameraövervakning och väktare, men när det gäller specifikt klädesbutiker och applicerbara åtgärder är forskningen begränsad.

1.2 Syfte

Studiens syfte är att studera hur klädesbutiker i Västerås stad arbetar preventivt för att förebygga snatteribrott, samt undersöka hur väl dessa preventiva åtgärder och metoder är teoretiskt och empiriskt förankrade. Vidare syfte är att studera butikernas karaktär; storlek, geografisk placering, personaltäthet och kundkontakt. Detta för att undersöka om valet av preventiva åtgärder skiljer sig åt beroende av dessa aspekter. Vi har en hypotes om att större butiker och de vilka tillhör en större butikskedja kommer att ha en högre upplevd brottslighet och generellt implementera fler formella åtgärder än mindre och privatägda butiker. För att besvara syftet har två frågeställningar ställts upp.

1.3 Frågeställningar

• Hur stödjer kriminologiskt teori och empiri de situationella åtgärder klädesbutiker i Västerås stad använder sig av idag?

• Skiljer sig tillämpningen av situationella åtgärder åt beroende på butikens karaktär?

2.1 BAKGRUND

Enligt Brottsförebyggande rådet (2002) försvinner det varje år varor från den svenska handeln för omkring fem miljarder kronor. Enligt Svensk Handel (2013) står butikernas externa besökare för omkring fyra av dessa fem miljarder kronor. Vidare uppger Svensk Handel att många brott är småstölder under 1000 kr, vilket enligt definition benämns snatteri (Brå 2002). Brå har gjort grova skattningar, vilka visar att snittpriset per stulen handelsvara beräknas ligga omkring 250 kr. Om så är fallet sker det omkring 20 miljoner butikstillgrepp inom den svenska detaljhandeln varje år. Stölderna drabbar inte endast butikerna utan även

konsumenter i form av prishöjningar för att kompensera för förlusterna (Brå 2002; Lin et al 1994).

Den dolda brottsligheten, de brott som inte upptäcks, anses vara stor gällande snatteribrott. Detta kan antas bero på att brottstypen är svår att upptäcka och att anmälningsbenägenheten anses vara relativt låg (Brå 2013). Därmed är det svårt att säga exakt hur många brott som begås inom brottstypen.

Anmälningsbenägenheten anses låg då snatteribrott inte är ett grovt brott samt att brottet har låg försäkringspremie och ofta täcker inte stölder till lågt värde (Brå 2002). Även butikens kontroll- och anmälningspolicy påverkar butikens

anmälningsbenägenhet (Brå 2012). Butiker med olika anmälningspolicy kan därmed skilja sig åt i antalet anmälda brott. Detta betyder att två butiker med lika många faktiska brott kan i brottsstatistiken skilja sig åt. Brå (2002) menar att endast omkring fem till tio procent av alla snatteribrott upptäcks och polisanmäls. Detta tros bero på att brottet är ett ingripande brott, att butikspersonal eller annan individ måste se eller vara närvarande när brottet sker för att kunna ingripa och peka ut en gärningsman. Situationella åtgärder mot butikssnatterier kan därmed tänkas ha viss påverkan, eftersom att dessa ska verka avskräckande mot

potentiella gärningsmän (a.a.).

Situationell brottsprevention innebär att försöka skydda de handelsvaror brottet riktas mot i den situation där brott kan ske. Det gäller att minska sannolikheten att brottssituationer uppstår (Brå 2013). Den situationella brottspreventionen bygger

till stor del på rutinaktivitetsteorin, att det krävs en motiverad gärningsman, ett lämpligt objekt och avsaknad av kapabla väktare för att brott ska ske (Farrington et.al 1993). Med hjälp av situationella åtgärder skapas en obalans i

rutinaktivitetens olika element och därmed kan brott förhindras. Det gäller att med situationell brottsprevention påverka en potentiell gärningsmans rationalitet i en given situation så att denne inte ska se brott som ett alternativ (Cohen & Felson 1979). Andra sätt är att öka upptäcktsrisken eller att minimera vinsten av brottet. Här kommer situationella åtgärder som kameraövervakning och larm i butik och på varor in.

Det krävs att de åtgärder och prevention som appliceras är kunskaps- och problemorienterade för att öka effektiviteten och uppnå hållbara resultat (Brå 2013, Polisen 2013). Problemorienterat arbete bygger på utgångspunkten att brottsligheten inte är slumpmässigt fördelad utan att det finns ett bakomliggande mönster. Att använda sig av dessa kunskaper om mönster och brott ska ligga till grund för ett lönsamt brottspreventivt arbete. Att vissa personer med vissa

egenskaper begår fler brott än andra och att vissa platser är mer utsatta än andra är exempel på kända mönster inom kriminologin (a.a.).

2.2 Lagstiftning

Brottsbalken (1962:700)

Kap 8. Om stöld, rån och andra tillgreppsbrott.

1§ Den som olovligen tager vad annan haver med uppsåt att tillägna sig det, dömes, om tillgreppet innebär skada, för stöld till fängelse i högst två år.

2§ Är brott som i 1§ sägs med hänsyn till det tillgripnas värde och övriga omständigheter vid brottet att anse som ringa, skall för snatteri dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

Tolkning: Snatteri är ett egendomsbrott som innebär stöld av varor för ett relativt lågt värde från butik. Snatteri är detsamma som stöld med skillnaden att brottet anses som ringa med hänsyn till det tillgripnas värde och övriga omständigheter. Som framgår av lagstiftningen finns fängelse med i straffskalan, dock är böter vanligast (Brå 2002). Gärningsmannen blir sedan även registrerad i polisens belastningsregister, en markering som kvarstår i fem år (a.a.).

2.3 Definitioner

2.3.1 Snatteri

Tillgreppsbrott som med hänsyn till det stulnas värde och övriga omständigheter är ett ringa brott. Straffet är böter eller fängelse i högst sex månader (Ne 2013). Gränser för snatteri är tusen kr. Om beloppet av de stulna varorna överstiger tusen kr anses brottet vara av högre grad och därmed stöld (Brå 2002).

3.1 TEORI

Kriminologisk teori om social kontroll är grundläggande för att förklara varför människor reglerar sitt beteende efter olika situationer. Det formella

kontrollsystemet består av regler och instanser som verkar för att upprätthålla den sociala ordningen. Den informella kontrollen är mer kulturellt och socialt

accepterat med normbrytande beteende. Individen internaliserar och följer därför sociala normer för att inte hamna utanför samhället (Innes 2003). Den formella och informella övervakning, vilken tidigare presenteras, bygger på teorier om social kontroll och vetskapen om att någon iakttar dig ska fungera avskräckande (a.a.)

Grunderna i social kontrollteori är också viktiga inslag i de teorier som avser situationellt avstyrda brottstillfällen så som Rutinaktivitetsteorin och Situationell handlingsteori (SAT). Rutinaktiviteter är enligt Cohen och Felson (1979)

återkommande aktiviteter som förutsätter grupper eller individers grundläggande behov, oavsett biologisk eller kulturell härkomst. Hem, arbetsplats och övriga aktiviteter utanför hemmet är de platser där rutinaktiviteter ofta äger rum (a.a.). Strukturella förändringar i rutinaktivtitetsmönster kan påverka brottsnivån genom att påverka sammanträffanden i tid och rum. För att ett brott ska äga rum krävs enligt rutinaktivitetsteorin den så kallade brottstriangeln. Brottstriangeln består av tre delar, lämpligt objekt, motiverad gärningsman och avsaknad av kapabla väktare.

Sett till butikssnatteri så betecknas lämpligt objekt vara det föremål individen avser att snatta. Gärningsmannen är därmed den potentiella gärningsmannen vilken har avsikt att stjäla lämpligt objekt De kapabla väktarna kan vara

butikspersonal, andra kunder eller övervakningskameror och larmbågar. Genom att manipulera något av dessa tre element menar Cohen och Felson (1979) att det går att påverka chansen att en individ ska välja att inte begå brott.

Samma typ av antaganden görs i situationell handlingsteori (SAT). Teorin är en kriminologisk integrerad teori där individ sammanfogas med en specifik miljö eller setting inom vilken denne handlar. SAT integrerar vikten av förståelsen för uppkomsten av sociala- och situationella mekanismer för att förklara kriminalitet (Wikström 2010). En individ handlar i olika settings och situationen definieras av individuell perception. Perceptionen utgörs av individens motivation, uppfattning av situationen och vilka möjliga handlingsvägar individen ser.

Motivation uppstår när en individ kommer i kontakt med ett lämpligt eller lockande “byte”, i detta fall någon typ av handelsvara. Hur individen uppfattar motivationen att stjäla ett visst objekt kan utifrån situationell brottsprevention påverkas av faktorer som fungerar avskräckande. Om individen ser brott som ett möjligt handlingsalternativ finns två anledningar till att individen möjligtvis begår brottet. Antingen genom ett vanemässigt beteende eller på grund av ett rationellt val. Den situationella preventionen antas ha störts avskräckande effekt i de fall individen medvetet och rationellt väljer sin handlingsväg. Yttre avskräckningar avser vilka faktorer i omgivningen som kan se till att individen avstår från att begå brottet. Individen väger risken av att bli påkommen och om det lönar sig att begå brottet eller inte. Ett beslut som grundas på tanken om att brottet ska innebära maximal vinst till minimal förlust (Wikström 2010).

4.1 TIDIGARE FORSKNING

I dagsläget är framförallt den formella övervakningen mer utbredd och en majoritet av studierna har gjorts med denna typ av åtgärder. Det handlar om kameraövervakning med tillhörande varningsskyltar, larmbågar, väktare och

stöldmärkning (Brå 2002; Farrington et al. 1993; Kajalo & Lindblom 2010). Sett till de teorier, vilka ligger till grund för situationell brottsprevention, antas att en specifik butik med frekvent snatteri ska kunna påverka brottsligheten genom formell och informell övervakning samt andra preventionsmetoder som fungerar avskräckande. Detta har undersökts i olika studier och fokus ligger här på en studie från 1993 av Farrington et al., en annan av Lin et al. (1994) och en tredje av Kajalo och Lindblom (2010).

Enligt Kajalo och Lindblom (2010) tenderar snattare att fokusera på objekt vilka är små, lätta att dölja och enkla att ta med. Är föremålet värdefullt och kan säljas vidare är även det positiva egenskaper som gör en handelsvara mer intressant som snatteriobjekt. Vilka varor som stjäls bestäms mycket av varans värde,

tillgänglighet och placering i butiken.

Butikens miljö kan ses som ett nästan perfekt exempel på en brottsuppmuntrande situation, där lättillgänglighet till en mycket önskvärd produkt är avsiktligt konstruerad. Att folk stjäl från butiker eftersom butikerna är tillgängliga, varorna är önskvärda, visas öppet och eftersom straffet är litet (Kajalo & Lindblom 2010) Kriminologisk forskning har kommit fram till att det finns ett antal åtgärder vilka har effekt på butikssnatterier och att både formell- och informell övervakning har potential att minska brott inom brottskategorin i fråga (Farrington et al. 1993; Kajalo & Lindblom 2010).

Formell och informell övervakning bygger på teorier om social kontroll och vetskapen om att någon ser dig ska fungera avskräckande (Innes 2003). Den formella kontrollen och övervakningen sker vanligtvis genom statliga och/eller legitimerade instanser. Instanserna är vanligtvis polis, väktare och

kameraövervakning. De nämnda åtgärderna tenderar att vara synliga och aktiva ute i butiken för att fungera avskräckande. Den informella övervakningen är den naturliga övervakning vilken sker när individer som vistas på samma platser oundvikligen kan observera varandras förehavanden (Kajalo & Lindblom 2010; Innes 2003). I butiksmiljö bedrivs denna informella övervakning utav

uppmärksamma butiksförsäljare och till stor del omedvetet av konsumenterna (Kajalo & Lindblom 2010).

Farrington et al. (1993) implementerade tre metoder, vilka var olika preventiva åtgärder, för att undersöka effekten på snatterier. Metoderna var

elektroniskmärkning, uniformerade vakter för att avskräcka samt omstrukturering av butiken. Tanken med implementeringen var att minimera vinsterna och

maximera risken att bli påkommen i samband med att begå stöld- eller

snatteribrott. Vanligare åtgärder som varningsskyltar, säkerhetskameror och larm användes av butiken redan innan experimentet och togs därmed inte med i studien.

De 29 butiker Farrington et al. (1993) undersökte var från två större

elektronikkedjor i Storbritannien. 15 av butikerna sålde främst större vitvaror och övriga 14 butiker mindre hemelektroniksvaror. Butikerna valdes specifikt ut på grund av de många snatterier och stölder butiken utsatts för under senare tid. De tio värst drabbade butikerna valdes ut till en experimentgrupp medan övriga 19 butiker agerade kontrollgrupp. Interventionsbutikerna tilldelades en

kontrollbutiker. För att mäta effekterna av experimentet gjordes för- och eftermätningar under fyra dagar i februari år 1990 och 1991 då samtliga varor inventerades och kontrollerades vid dagens slut.

Studien av Farrington et al. (1993) hade vissa svagheter. Tanken var att för- och eftermätningar skulle göras under en full arbetsvecka (sex dagar), men p.g.a. resursbrist kunde mätningarna endast göras mellan onsdag-söndag (Farrington et al 1993). Kontroller gjordes och skillnaderna mellan en halv arbetsvecka och en full vecka var marginella. Med andra ord var skillnaderna så pass små att de inte ansågs påverka resultatet märkvärt. Utöver detta gjordes mätningarna i en, handelsmässigt sett, långsam månad (februari). Under slutet av mätningsveckan 1991 kom dessutom ett kraftigt snöfall vilket ledde till att kunderna var färre och butikerna stängde tidigare (a.a.).

Resultaten från Farrington et al (1993) studie visade att butikernas genomsnittliga svinn minskade från 2.18% till 1.92% mellan 1990 och 1991. I en extremt utsatt butik minskade de stulna varorna från 36.5% till 15.2%. En klar majoritet av både försäljningen och stölderna sker i slutet av veckan, onsdag till söndag.

En annan studie gjordes av Lin et al. (1994). De studerade outlet klädbutiker i en undersökning som bygger på butikschefernas uppfattning och upplevelse av snatteribrott. Det fokuserandes på vad de gör och vad de kan göra bättre inom prevention och implementering av förebyggande åtgärder. Butikerna vilka undersöktes varierade storlek, både stora varuhus med över 100 anställda och mindre butiker med två till tre anställda. De data undersökningen bygger på hämtades in genom en enkätstudie med frågor vilka bygger på ett empiriskt underlag om snatterier. Svaren mättes på en 5 poängskala. Utav 158 outletbutiker fick de in 98 svar vilket gav en svarsfrekvens på 62 %.

Liknande ovannämnda studie av Lin et al. (1994) undersökte Kajalo och Lindblom (2010) empiriskt hur butikerna i en multinationell modebutikskedja uppfattar effektiviteten av både informell och formell övervakning utifrån en

Crime Prevention through Environmental Design (CPTED) design. Likt studien

av Farrington et al. (1993) är antagandet teoretiskt förankrat i att omgivningens uppbyggnad ska kunna minska gärningsmannens motivation till att begå brott för att det finns mindre lämpliga objekt eller större risk att bli upptäckt (Cohen & Felson 1979; Kajalo & Lindblom 2010; Wikström 2010).

Kajalo och Lindbloms (2010) studie var en skandinavisk undersökning och utgick från CPTED vilken bygger på omstrukturering och hantering av miljön, vilket kontrollerar för att brott ska bli svårare att begå. Kajalo och Lindblom har samlat in data genom enkäter via internet. Enkäterna utgick till butikschefer från 358 butiker i Sverige, Finland och Norge inom samma kedja och de fick en

svarsfrekvens på 47 %. Resultaten från studien visade att i samtliga undersökta länder rapporterade butikerna uppfattningar om att snatterierna ökat de senaste åren. De svenska butikschefernas svar tyder dessutom på att det upplevs som ett större problem än i Norge och Finland. Dock var resultaten inte riktigt

signifikanta (p = 0,07) (a.a.)

Studierna av Lin et al (1994) och Kajalo och Lindblom (2010) har samma typ av tillkortakommanden, nämligen att studierna har fokuserat på användningen och effektiviteten av övervakning ur butikschefernas synvinkel. Med andra ord bygger

det enbart på subjektiva uppfattningar som kan skilja sig från den faktiska effektiviteten av olika övervakningsmetoder.

4.2 Formell övervakning

4.2.1 Larmbåge/larmtaggar och stöldmärkning

Åtgärden har fått något blandade resultat baserat på den empiriska forskningen. Studien av Lin et al. (1994) visade något motsatta resultat till de andra två då det i denna studie endast var en minoritet av butikerna som använde larmmärkning. De butiker vilka använde larmmärkning upplevde larmen som opålitliga och att det var lätt för en potentiell gärningsman att ”lura” larmen och därmed snatta utan att larm utlöstes.

Farrington et al. (1993) kunde visa att elektronisk larmmärkning signifikant minskade antalet stölder, dock hade dessa positiva resultat minskat något vid en senare uppföljning. Trots att resultatet minskat visade det ändå på en effektivitet av larm. Dessa resultat stödjs även av Kajalo och Lindbloms studie (2010), vilken visade att av de formella övervakningsåtgärderna var elektroniska larmbrickor det mest effektiva sättet att förhindra snatteri. Det var även den typ av övervakning flest butiker använde sig av. Larm på varor, regler gällande användning av

provrummen och personalens uppmärksamhet var de mest förekommande tillsatta åtgärderna för att förhindra snatteribrott i butikerna i studien (a.a.).

4.2.2 Kameraövervakning

Kameraövervakning syftar i första hand till att avskräcka från brott, men kan även fungera för att i efterhand gripa en gärningsman eller avbryta ett pågående

angrepp (Brå 2007). Det har debatterats flitigt angående hur effektiv den formella övervakningsmetoden kameraövervakning faktiskt är och hur klokt det är att lägga stora kostnader på detta (a.a.). Studier på ämnet har haft blandade resultat. Detta menar Tonry och Farrington i Brås rapport (2003) beror på att mindre noggranna utvärderingar har funnit starka stöd för att kameraövervakning har en

brottsförebyggande effekt medan mer noggrant upplagda studier ger mindre entydiga resultat. Brå (a.a.) menar att de varierande resultaten beror på den

specifika plats övervakningen sker och brottstyp. Båda Brårapporterna (Brå 2003; Brå 2007) visar resultat från kameraövervakning vilken bedrivits på allmänna platser som centrumområden, parker och parkeringsplatser.

Resultaten från Brå-rapporten 2007 visade att kameraövervakningen ledde till en liten men signifikant minskning med 16 % av brottsligheten i försöksområden jämfört med kontrollområden. Dock visade det sig att övervakningen av

parkeringsplatser åstadkom en minskning på 51 % av antalet anmälda brott vilket kan jämföras med en endast sju procentig minskning i centrumområdet, ett resultat som inte var signifikant (a.a.).

En studie på Möllevångstorget i Malmö visade att de polisanmälda brotten

generellt minskade med 40 % under det första året med kameraövervakning. Brott mot person minskade med 50 % på samma plats under implementeringsperioden (Brå 2003).

Lin et al. (1994) fann att de flesta butikerna i deras studie inte använde högteknologisk utrustning bl.a. kameraövervakning då de ansåg att åtgärden tenderade att skrämma bort kunder. I många fall då det fanns kameror hade gärningsmännen också snabbt lärt sig undvika kamerorna. Även i studien av

Kajalo och Lindblom (2010) var det generella användandet av formella kameraövervakningssystem relativt lågt i butikerna.

Brå (2003) menar på att kameraövervakning främst lämpar sig för platser där det är möjligt att täcka området med kameror och att det ur preventiv synvinkel verkar fungera bäst för att förhindra planerade brott, olika typer av

egendomsbrott; inbrott, stöld och skadegörelse. Brå (2007) menar därmed att på grund av de blygsamma resultat som har uppnåtts bör effekterna av

implementering av kameraövervakning i olika miljöer utvärderas varsamt och med långa uppföljningsperioder. Kortsiktigt har kameraövervakning dock visat sig minska antalet brott till viss del (Brå 2003).

Sammanfattningsvis har det gått att se en liten önskvärd effekt av

övervakningskameror på brottsligheten (Brå 2007), men att denna signifikanta skillnad ofta varit övergående mot icke signifikans vid senare uppföljning (Kajalo & Lindblom 2010).

4.2.3 Väktare

I resultaten angående interventionsåtgärder i form av väktare är Farrington et al. (1993) och Lin et al. (1994) överens. I båda rapporterna gick det inte att påvisa att uniformerade väktare har en minskad effekt på stöld- och snatteribrott. Tvärtom kunde Farrington et al. vid uppföljning i en av butikerna se en lätt ökning av svinnet. Effekten av de uniformerade säkerhetsvakterna i resultaten av Kajalo och Lindblom (2010) gick dock emot de båda andra studiernas (Farringtons et al. 1993; Lin et al.1994), och tydde här på en viss effektivitet för att förhindra snatterier.

4.3 Informell övervakning

4.3.1. Butikens utformning

Omstrukturering av butikerna enligt Farrington et al. (1993) visade positiva effekter direkt efter experimentet. Det visade sig dock inte vara något långsiktigt resultat då den positiva effekten av åtgärden i princip var försvunnen vid

uppföljningskontrollen sex veckor efter att experimentet slutförts. Lin et al. (1994) fann att butikspersonalen upplevde att omstrukturering av kassorna till en mer central punkt i butiken fungerade avskräckande för potentiella gärningsmän. De ansåg sig nu ha bättre uppsikt över butiken och kunder. Genom att undvika att placera varor i blind spots ökade sannolikheten att butikspersonalen upptäckte brottet (a.a.).

I en undersökning av 258 olika typer av butiker i Stockholmsområdet visade resultatet att de butiker som var mest utsatta för snatteribrott var relativt stora, hade stort kundunderlag och var placerade på platser med mycket folk i rörelse (Brå 2002). Studien visade också att de butiker med minst svinn i form av snatterier var de som hade sina varor bakom disk eller inlåsta. Skobutiker hade relativt lite förluster vilket tillskrevs det faktum att endast en av skorna i paret står framme samt att butikerna har en överskådlig planlösning. Vad gällde övriga butiker i Stockholmsstudien fanns det en betydande positiv korrelation mellan butikens svinn och graden av självservice där byggmarknader toppade listan (a.a.).

4.3.2 Kundkontakt och kundfokus

Butikspersonalen, vilka fungerar som informella övervakare, spelade en

avgörande roll för att kunna förhindra snatteribrott baserat på studien av Kajalo och Lindblom (2010). I samtliga tre länder (Sverige, Finland och Norge) studien undersökte visade det sig att välutbildad och informerad personal den mest effektiva metoden för att förhindra stöld- och snatteribrott.

Även Lin et al. (1994) fann att de flesta butiker fokuserar på kundservice och kundkontakt som främsta förebyggande åtgärd mot snatteribrott. Respondenternas uppgifter tydde på att denna ökade kundkontakt resulterade i att kunderna kände sig mer välkomna och att de uppmärksammades i butiken. Genom att använda kundfokus som preventiv åtgärd var de flesta butiker övertygade om att deras avskräckande arbete var framgångsrikt. Kundkontakt som prevention användes av 73,5 % av butikerna i Lin et al. (1994) studie. Resultatet stödjs av Farrington et al. (1993) vilka något oväntat för dem fann att de butiker där personalen var aktiva och uppmärksamma mot potentiella gärningsmän, förekom det färre stölder och snatterier.

Sammanfattningsvis visar resultaten tydligt att den mänskliga faktorn är mycket viktig i det brottsförebyggande arbetet. Informell övervakning har en hög kapacitet för att butiker effektivt ska kunna arbeta mot stöld- och snatteribrott (Farrington et al. 1993; Kajalo & Lindblom 2010; Lin et al. 1994). Vad som går att se är att forskningen inte är helt överens om vad som fungerar eller inte (Farrington et al. 1993; Lin et al. 1994; Kajalo & Lindblom 2010), dock finns det en överenstämmelse om att det inte finns en generell lösning på problemet med butikssnatterier. Brå (2002) menar att olika butiker har olika utsatthet och åtgärder kommer att fungera olika beroende på butikens egenskaper så som personal och försäljningssätt. Andra faktorer som påverkar åtgärdsarbetet är butikens sortiment, skyddsåtgärder samt egenskaper i området runt omkring butiken. (Brå 2002; Farrington et al. 1993).

5.1 METOD

Studien bygger på kvantitativ metod. Dels en enkätundersökning och dels en litteraturöversikt. Genom enkätundersökningen skall primärdata samlas in beträffande klädesbutiker i Västerås stad. Butikernas karaktär; storlek,

personaltäthet och geografisk placering ska sedan jämföras med butikens val av åtgärder. En litteraturöversikt har genomförts för att skapa en empirisk

kunskapsgrund. Komplement till de två metoderna är ett rådatamaterial från Polismyndigheten i Västmanland. Uppsatsen bygger både på primär- och sekundärdata.

5.2 Litteraturöversikt

Forskningsprocessens första steg är att samla information som berör ämnet för att sedan sammanställa de frågeställningar och enkätfrågor studien vidare bygger på. Empiriunderlaget bygger på tidigare forskningsrapporter inom ämnet preventiva åtgärder för att förebygga snatteribrott i butik. Utgångspunkten var att få en relativt bred kunskapsgrund om vilka tidigare åtgärder som applicerats i butiker och utifrån kriminologisk teori finna stöd för att dessa åtgärder visat sig fungera. Kunskap om brottstypen snatteribrott och bakgrund till problemet återfanns bland annat på Brottförebyggande rådets hemsida.

Ett snöbollsurval har gjorts för att finna relevanta artiklar, forskningsöversikter och rapporter. Sökningar på databaser med hjälp av sökorden “preventing

shoplifting”, “snatteribrott”, “preventiva åtgärder” och “Problem-orienterat polisarbete” har använts på Google Scholar och SAGE. Referenslistor på relevant

litteratur har granskats för att hitta vidare empiri och kunskap inom ämnet. Efter forskningsöversikten följer nästa steg i forskningsprocessen, att utifrån inhämtad kunskapsgrund utforma en enkät för att samla in primärdata (Backman 2008).

5.3 Enkätundersökning

5.3.1 Respondenter

Hela populationen utgörs av klädbutiker i Västerås stad vilka haft minst ett anmält snatteribrottstillfälle under perioden år 2008-2012. De större butikskedjorna; H&M, Lindex och Stadium omfattas av materialet, men även mindre butiker vilka inte ingår i en större koncern. Målet är inte att kunna generalisera våra slutsatser till hela populationen, klädesbutiker i Västerås stad, utan att se om det finns några samband endast mellan de butiker vilka är respondenterna i vår

enkätundersökning. Därmed kan vi inte dra några slutsatser till hela

undersökningspopulationen eller till klädesbutiker generellt. Om målet varit att generalisera resultatet hade det krävts att butikerna ligger på en normalfördelning över populationen.

Bland annat för att få svar på frågan “Vad gör ni för att förebygga snatterier i Er

butik idag?” och “Vad anser Ni er kunna göra idag för att minska snatterier i Er butik?” har en semistrukturerad telefonintervju gjorts med alla de klädbutiker som

ingick i totalpopulationen, med svarsfrekvens på 42 %. Detta med

grundargumentet att det inte är för tidskrävande, är en effektiv metod och ger ofta bättre svarsfrekvens. Telefonintervjuer är även mindre kostsamma än

enkätundersökningar via post eller mail. (Mallen till enkätundersökningen ligger bifogad som bilaga 1)

5.3.2 Procedur

En kontrollintervju gjordes för att mäta frågornas validitet. Efteråt konstruerades vissa frågor om på grund av otydlighet. En ytterligare fråga lades till som

komplement till övriga frågor för att förtydliga för respondenterna.

Telefonintervjuerna gjordes mellan den 23 och den 26 april 2013, vilket är strax innan och precis vid löning. Tre gånger var maxantal samtal till en och samma butik, därefter hamnade de i det externa bortfallet. På grund av upphörda telefonnummer, butikpolicys - vilka inte tillåter butikspersonalen att svara på frågor- och tids- och resursbrist slutar totala svarsfrekvensen på 42 %. Av de 25 butikerna var det endast två butiker vilka valde att avsluta intervjun utan att besvara alla frågor.

Majoriteten av respondenterna valde att lämna en eller flera frågor obesvarade, Det var specifikt en fråga i enkäten majoriteten av respondenterna lämnade obesvarade. “Vilken är butikens nettoomsättning per år?”. Bortfallet kan bero på att frågan anses känslig eller att nettoomsättningen är privat. Ett högt internt bortfall på frågan angående butikens nettoomsättning förväntades, eftersom att frågan kan anses känslig.

5.3.3 Databehandling

Datamaterialet har transkriberats och till viss del kodats om i statistikprogrammet IBM SPSS Statistics 20.0. Övrig transkribering är mindre avancerad och har använts i deskriptiva avseenden. Datamaterialet består av 25 enkäter vilka varit lätthanterliga att transkribera för hand och gå igenom ingående och plocka ut det mest relevanta för studien. Enkätundersökningens öppna frågor sammanställdes och vi fann flera olika svar där respondenterna syftade på samma sak. Dessa transkriberades för att göras lättare att analysera och visa på tydliga resultat. De frågorna med svarsalternativen ja och nej var lättare att sammanställa och få en tydlig överblick över.

För att göra enkätundersökningens insamlade data mer lättövergriplig har svaren kategoriserats in i olika grupper. Indelningen har formaterats utifrån vad vi ansett vara rimliga grupperingar. Det handlar om butikernas kategorisering där de delats in i grupper liten och stor butik. Antal anmälda brottstillfällen per butik har kategoriserats till få tillfällen respektive många tillfällen per butik.

Personaltätheten har kategoriserats till låg respektive hög.

5.4 Rådatamaterial

Efter kontakt med Polismyndigheten i Västerås skickades ett rådatamaterial till oss med statistik över det totala antalet snatteribrottstillfällen i detaljhandeln från 1 januari år 2008 till och med den 31 december 2012 i Västerås stad. Ett

råmaterial innehållande 6040 brottstillfällen. I SPSS kodades variablerna om, klädesbutiker plockades ut och det slutliga materialet innehåller 983 st

brottstillfällen under samma tidsperiod som ursprungsmaterialet. Allt som allt snatteribrott från 62 olika klädbutiker. Antalet butikssnatteritillfällen varierade mellan den butik som hade flest brottstillfällen 194 st och flera butiker som endast har ett brottstillfälle anmält under denna femårsperiod. Av de 62 butiker som fanns i det slutliga materialet var det endast 59 som fortfarande existerar i dag. Då detta ansågs vara en hanterbar slutlig totalpopulation föll valet på en

totalundersökning och kontakt med samtliga butiker etablerades.

5.5 Etiska aspekter

Allt material är offentliga handlingar och allmänheten har rätt att uppsöka och förhandsgranska dem. Respondenterna i enkätundersökningen är anonyma och därmed uppstår inga svårigheter med integritet eller anonymitetskrav. Vid varje telefonintervjus introduktion påpekade vi att respondenten är anonym för att undvika missförstånd och klargöra anonymitetsprincipen. Anonymiteten avser den enskilde respondenten och inte butiken.

5.6 Reliabilitet och validitet

Två viktiga begrepp vid kvantitativa undersökningar är reliabilitet och validitet. Reliabilitet, att undersökningen är tillförlitlig, att urvalet är representativt så att tillfälligheter inte påverkar resultatet. Hög reliabilitet nås genom att minimera slumpmässiga utfall och om fler studier med samma metod kommer fram till samma resultat är reliabiliteten hög (Björklund & Paulsson 2003; Thurén 2007). Utifrån grundmaterialet från polisen kan vem som helst få fram samma

urvalspopulation vi undersökt. För att nå enhetlighet har ett frågeformulär använts vid telefonintervjuerna och samma person har sedan transkriberat dessa.

Validiteten bygger på att undersökningen eller studien studerat det som skulle studeras och ingenting annat (Björklund & Paulsson 2003; Thurén 2007). Då undersökningens urval påverkar validiteten är det viktigt att rätt respondenter tillfrågas och svaren tolkas korrekt (Thurén 2007). En testintervju gjordes för att kontrollera för detta.

5.7 Generaliserbarhet

Studiens syfte är att studera huruvida klädesbutikerna ur enkätundersökningen arbetar preventivt utifrån situationella åtgärder och om dessa är grundade i empiri och teori, vill vi inte generalisera vårt resultat utanför urvalsgruppen. Tanken är att undersöka om det existerar några skillnader mellan butikernas karaktär och åtgärderna de väljer att implementera och därmed har vi inte avsikt att

generalisera resultaten utanför vår undersökningsgrupp. Enkätundersökningens slutliga urval och de tillgängliga data tillåter oss inte heller att generalisera på grund av att antalet respondenter är för få (Djurfeldt 2010).

5.8 Avgränsning

Rådatamaterial innehåller 6040 antal anmälda brottstillfällen i detaljhandeln i Västerås stad under en femårsperiod. Efter att datasetet kodats om separerades klädesbutiker från övriga butiker (bl.a. matbutiker, cykelaffärer och bokhandlare). I denna studie ligger fokus på klädesbutiker för att rikta sig mot en specifik typ av butik vilka kan dra nytta av liknande åtgärder för att förebygga snatteribrott. De brottstillfällen som saknar specifikt butiksnamn valdes att inte tas med i det nya dataset vi skapat i statistikprogrammet SPSS. Några brottstillfällen var kodade med år 2007 och valdes därmed bort. Antalet anmälda snatteribrottstillfällen i klädbutiker i Västerås stad slutade på 983 stycken. Dessa 983 anmälda

brottstillfällen var uppdelade på 62 butiker varav tre butiker hade upphört under datasetets uppförande senast 31 december 2012. Detta gav oss en totalpopulation på 59 klädesbutiker med minst ett anmält brottstillfälle mellan 1 januari år 2008 till den 31 december 2012. Av dessa 59 klädesbutiker svarade 25 st på frågorna i telefonintervjun. Det ger oss en svarsfrekvens på 42 procent och dessa är de butiker som slutligen utgör våra respondenter i enkätstudien.

Nämnas bör att studien inte omfattar butikernas totala antal anmälda snatteribrott, utan att det är brottstillfällen fokus ligger på. Ett brottstillfälle kan innehålla fler enskilda brott. Vi har valt att lägga ihop antalet brott och istället använt oss av brottstillfällen.

De preventiva åtgärderna är av situationell karaktär, vilket är fokus i den här studien. Trots att social prevention och tidig implementering av åtgärder är viktig för att påverka individer att inte begå brott, har vi valt att fokusera på situationell prevention där klädesbutiker utgör den setting där brottet begås. Därmed kommer vi inte att gå in på teori eller tidigare forskning vilken riktas till gärningsmannens karaktär eller orsaken till varför snatteribrott begås.

6.1 RESULTAT

Resultaten är baserade på enkätundersökningens 25 besvarade enkäter från olika klädesbutiker i Västerås stad. De resultat, vilka framställts utifrån den tidigare forskningen, har sammanfogats med enkätundersökningens resultat för att stärka

vad vår studie kommit fram till. Får resultatet stöd från den empiri- och kunskapsgrund som finns inom ämnet?

Från råmaterialet över antalet polisanmälda snatteribrottstillfällen har varje butiks totala antal anmälda brottstillfällen tagits fram, vilka presenteras i tabellen nedan (Tabell 1). De presenteras i tabellform, fallande från den butiken med minst antal anmälda brottstillfällen till butiken med flest antal för att överskådligt och tydligt presentera statistiken. Minst antal brott i statistiken är ett anmält

snatteribrottstillfälle och flest antal anmälda snatteribrottstillfällen är 78 st. Ett medelvärde över antalet anmälda snatteribrottstillfällen för butikerna är 13 brott per butik. Det totala antalet snatteribrottstillfällen för alla respondenters

snatteribrott är 327 st. Anmälningsstatistisken har främst använts för att identifiera problembilden, butikernas olika behov av åtgärder samt hur våra enkätbutiker förhåller sig till totalpopulationen.

Tabell 1. Enkätundersökningens samtliga klädesbutiker med det totala antalet polisanmälda snatteribrottstillfällen.

Butik Antal anmälda

snatteribrottstillfällen

Annas under 1

Modigt mode 1

MQ Erikslund 1

Gina tricot Erikslund 1 Kalsongkompaniet 2 Röda Korset 2 Carlings 3 Gant 3 Hollywood 3 Nya Thulins 3 Peak 3 Teamsportia Hälla 5 Naturkompaniet 6 JC, centrum 8 Indiska 9 Teamsportia Erikslund 9 Myrorna 11 SOLO 14 MQ storgatan 19 Stadium Hälla 24 Cubus 25

New Yorker Centrum 27

MQ Gallerian 29

Brothers & Sisters 40 Stadium Centrum 78

Statistiken över den totala andelen anmälda snatteribrottstillfällen i

enkätundersökningens butiker har delats in i få respektive många tillfällen.

Grupperna har sedan jämförts med andelen butiker uppdelat i samma kategorier ur det totala urvalet (59 butiker). Här kan vi se att fördelningen mellan de butikerna i enkätundersökningen är snarlik fördelningen i det totala urvalet (tabell 2). Därmed kan slutsatsen dras att vår undersökningsgrupp är representativ vad gäller det totala antalet anmälda snatteribrottstillfällen. Trots detta är antalet butiker i enkätundersökningen för litet för att någon typ av generalisering ska kunna göras med ett rättvisande resultat (Djurfeldt et al. 2010).

Tabell 2. Antalet butiker som har få respektive många anmälda

snatteribrottstillfällen i enkätundersökningen respektive totala urvalet.

Snatteribrottstillfällen Andel butiker

(enkätundersökning) Andel butiker (totala urvalet) Få 1-15 st 72 % 78 % Många 16 + 28 % 22 % 6.2 Upplevd problemomfattning

En av enkätens frågor “Upplever du att Er butik har mycket snatterier?” ställdes till respondenterna och 40 % (10 st) av de tillfrågade upplevde att butiken hade relativt mycket snatterier. Dessa tio butiker svarade vidare på följdfrågan ”Vad

anser du att detta bero på?” då 36 % av dessa butiker svarade att det beror på att

butiken säljer attraktiva varor. 28 % svarade att det beror på tid- och resursbrist hos personalen, exempelvis att det saknas personal ute på golvet, vilka kan hålla uppsikt över butiken och kunder. Till stor det handlar det om att det är för få anställda som arbetar samtidigt och att det är för dyrt att anställa fler personal. 27 % svarade att det beror på att gärningsmannen är motiverad till och redan innan de begår brottet bestämt sig för att snatta. De sista 9 % av butikerna kunde eller ville inte uttala sig om vad snatteribrottstillfällena kunde bero på

Av de butiker vilka inte upplevde sig ha många snatteribrott, totalt 52 %, menade 46 % av dessa att det beror på att personalen har god kundkontakt och bra uppsikt över butiken. 8 % menade att den låga andelen snatteritillfällen beror på butikens placering. Dessa butiker var varken placerade i centrum eller i något köpcenter eller galleria. 31 % uppgav andra anledningar som butikens höga priser, att en potentiell gärningsman inte vågar chansa för risken att bli upptäckt anses stor och att butiken inte larmar smycken.15 % lämnade frågan obesvarad.

8 % av butikerna ansåg sig ha varken mycket eller lite snatterier, varav en respondent menade att snatteribrott begås för att det säljs stöldbegärliga varor i butiken och att gärningsmannen väljer att snatta för att de inte har råd att betala för varorna. Den andra butiken svarade ”ganska” på frågan om butiken anses ha många snatteribrott, vilket är ett svårtolkat svar. Frågan ”vad kan det bero på?” lämnades obesvarad av samma respondent.

På enkätundersökningens öppna frågor har fler av respondenterna lämnat liknande svar. Många respondenter trycker på samma problem med att förebygga och arbeta preventivt gentemot snatteribrott, detta trots att butikerna är relativt oberoende av varandra. De nämner samma typ av svårigheter med att applicera

fungerande metoder för att förebygga snatteribrott i butik. Två synpunkter från respondenterna vilka togs upp vid flertalet tillfällen tas extra hänsyn till i den här studien. Den första handlar om att butikerna inte anser sig vara poliser och att personalen inte ska sköta arbetsuppgifter som de anser att polisen ska ta hand om. Det gäller främst att de inte anser att deras arbetsuppgifter innehåller moment att gripa gärningsmän eller att reda ut brott. De har istället fokus på kunden och butikens försäljning. Citat från en respondent “Det går alltid att göra mer, men

samtidigt måste vi hålla koll på lönsamheten”. Den andra viktiga delen handlar

om en rådande tids- och resursbrist. Majoriteten av butikerna vet hur arbetet för att förebygga brott ska ske, men när det kommer till den praktiska tillämpningen har personalen varken tid eller resurser att utföra denna typ av arbete. En

respondent sade ”Vi vet hur vi ska göra och hur vi ska arbeta men det är inte

alltid vi hinner med”. Studiens resultat visar att den sistnämnda anledningen, tids-

och resursbrist, är den främsta orsaken till varför butikerna inte har ett bättre och mer effektivt arbete gentemot snatteribrott. Det handlar både om att polisanmäla när brott väl skett, som att arbeta brottspreventivt för att förebygga att snatteribrott sker.

6.3 Formell övervakning

6.3.1 Larmbågar och larmtaggar

Larmbågar är oftast placerade i ingången/utgången till butiken. De fungerar så att de varorna med larmtaggar inne i butiken, om dessa passerar larmbågen utlöser ett larm i butiken. När kunden istället betalar för varan över disk tas larmtaggen bort och därmed utlöses inget larm. 92 % av butikerna använder sig av

larmbågar/larmtaggar och den här åtgärden visade sig vara den mest

förekommande bland butiker i studien. Endast två butiker i enkätundersökningen använde varken larmbågar i butiken eller larmtaggar på varor. Det som utmärkte de två butikerna från övriga i undersökningen var att de inte använde sig av några andra formella preventiva metoder eller åtgärder i butiken för att förebygga snatteribrott. Två butiker uppgav att mer stöldbegärliga varor exempelvis jackor hade dubbla larm och låses fast med vajer för ökad säkerhet.

6.3.2 Stöldmärkning

Stöldmärkning var den minst förekommande åtgärden bland butikerna i

enkätundersökningen. Stöldmärkning innebär en varningslapp/klistermärke, oftast röd, på varan för att varna och avskräcka om att varan är mer stöldbegärlig. 12 % av använde sig av stöldmärkning i sitt preventiva arbete gentemot snatteribrott. En butik valde att lämna frågan obesvarad.

6.3.3 Kameraövervakning

Åtgärden innebär att kameror placeras inne i butiken, oftast vid kassan och utrymmen där uppsikten är begränsad. Kamerorna används framför allt i

förebyggande syfte, men även för att lättare uppklara redan skedda brott. 64 % av butikerna har kameraövervakning i butiken och samtligabutiker med

kameraövervakning har även varningsskyltar för kamera, oftast placerade vid ingången till butiken. Detta beror på att det är lag på att skylta om kamera finns, det handlar om individers integritet i första hand. En utav butiker uppgav att de hade ett mer avancerat kamerasystem där butikspersonalen med hjälp av utvecklat tekniskt system själva kunde styra över kameraövervakningen. Systemet gjorde det möjligt för butikspersonalen att till och med kunna följa en vara från det att varan läggs ut i butiken första gången tills att det antingen köps eller försvinner ut

ur butiken på annat sätt. Kamerorna gör det möjligt att gå tillbaka och se när och vart varan försvann och vem som hade kontakt med varan sist.

6.3.4 Väktare

80 % av de tillfrågade butikerna använde väktare. Två olika typer av väktare nämns, dels de butiker som ligger i varuhus där väktaren inte är anställd i själva butiken utan cirkulerar runt om köpcentret och vistas i den specifika butiken en till flera gånger om dagen. Den andra typen av väktare är de butiker som anställt egna väktare vilka kommer till butiken och övervakar området en till flera gånger om dagen.

6.3.5 Larmknapp

8 % av butikerna nämnde larmknapp som åtgärd och att denna fungerar

förebyggande på det sätt att snattaren efter ett snatteriförsök känner till att butiken använder larmknapp och blir avskräckt av detta. Butikernas larmknappar fungerar på två olika sätt. En butiks larmknapp var kopplad till ett tyst larm som endast övrig personal i butiken märkte av och kunde ansluta sig till “brottsplatsen”. Den andra butikens larmknapp var direktkopplad till ett väktarbolag. Larmknappen underlättar för personalen då de kan göra ett direkt ingripande mot

gärningsmannen där antingen hela personalstyrkan står bakom eller att väktare kallas till platsen.

6.4 Informell övervakning

6.4.1 Butikens utformning

I enkätundersökningen ställdes frågor om butikspersonalen har kännedom om vilka varor som är mest stöldbegärliga och om dessa strategiskt placeras på en specifik plats i butiken. 84 % av de tillfrågade butikerna svarade att de hade kännedom om de mest stöldbegärliga objekten i butiken. Av dessa svarade 86 % att de hade placerat stöldbegärliga varor strategiskt. Sammanfattningsvis betyder detta att 72 % av butikerna i enkätundersökningen använder ett strategiskt tänk när det gäller varornas placering ute i butiken. De mest förekommande

placeringarna av mer stöldbegärliga varor är att de placeras vid kassan, där mycket folk rör sig i butiken eller inlåsa i särskilda skåp för extra uppsikt och övervakning. De två butiker vilka använder sig av metoden att låsa in värdefulla varor tillhör den kategori med minst antal anmälda snatteribrottstillfällen.

6.4.2 Kundkontakt och kundfokus

På den öppna frågan om övriga åtgärder butikerna använder för att förebygga snatteribrott kom kundkontakt och kundfokus på tal i majoriteten av intervjuerna. Oberoende av varandra svarade 68 % av respondenterna att denna är en nästintill avgörande åtgärd för att arbeta förebyggande. Det handlar om att hälsa på kunder, göra kunden uppmärksam på att personalen sett dem och fråga om någon särskild hjälp behövs för att hitta vad de söker. Det handlar om att cirkulera i butiken, ha god uppsikt och då inte minst i provrum. Fokus är riktat mot kunderna vilka befinner sig inne i butiken. Detta fungerar enligt majoriteten av respondenterna avskräckande för kunden.

6.4.3 Utbildning till personal

76 % av butikerna erbjuder sin personal någon typ av information och/eller

utbildning om snatteribrott. Antingen i samband med anställning eller utbildningar kontinuerligt under anställningen. Att personalen uppmärksammas på att

snatterier sker och får information både hur de ska arbeta förebyggande och i säkerhetssyfte tas upp under utbildningen. Att personalen är medveten och motiverad till att göra ett bra arbete leder i sin tur till att de har en bättre uppsikt och aktivt arbete, vilket enligt tidigare forskning (Farrington 1993; Brå 2002, Kajalo & Lindblom 2010) visat sig vara effektivt.

6.5 Butikens karaktär

Butikerna har kategoriserats efter storlek, geografisk placering och personaltäthet. Om butiken tillhör en större koncern eller är privatägd har även ansetts som ett karaktärsdrag. De privatägda butikerna har markerats med stjärna i tabellerna. Detta för att lättare organisera, uppfatta och analysera de insamlade datamaterialet Detta har utförts för att kunna besvara frågan om tillämpningen av åtgärder skiljer sig åt utifrån butikernas karaktär.

84 % av butikerna i enkätundersökningen tillhör en större butikskedja medan övriga butiker är privatägda. Antalet privatägda butiker är endast fyra st, men trots detta kan det anses intressant att analysera hur de två grupperna skiljer sig åt vad gäller arbete kring situationella preventiva åtgärder. Vidare i analysen diskuteras om de privatägda butikerna skiljer sig i val av åtgärder på grund av sin karaktär.

6.5.1 Butikens storlek

I enkätundersökningen besvarade respondenterna frågor om butikens storlek, hur stor säljyta butiken har räknat i kvadratmeter. Svaren har kategoriserats vidare till två olika kategorier. Grupperna beskriver om butiken är liten eller stor. Butiker med en säljyta på till och med 199 kvm räknas som små butiker, medan butiker på 200 kvm och större tillhör kategorin stora butiker. Andelen butiker vilka är stora respektive små presenteras i tabell 3.

Tabell 3. Hur stor andel av butikerna i enkätundersökningen är små respektive stora.

Butikens storlek i m2 Andel butiker

Liten -199 24 %

Stor 200+ 76 %

Tabell 4 visar resultat över vilka åtgärder respektive butik använder och även en uppdelning över små och stora butiker. Den vanligaste åtgärden för alla butiker oberoende av butikens storlek var som tidigare nämnts larmbåge/larmtaggar på varor inne i butiken där 92 % använde sig av åtgärden. Den minst använda åtgärden är stöldmärkning på varans etikett. Endast en mindre och en större butik använder denna metod för att förebygga snatteribrott av samtliga respondenter i enkätundersökningen. Om de två grupperna, små och stora butiker, jämförs med varandra kan genom tabellen räkas ut att 83 % av de små butikerna använder väktare och 83 % av de stora butikerna har tillgång till väktare. Då inte räknat med Stadium Centrum, vilken ligger i förhandling mellan två väktarbolag. Kameraövervakning använder 17 % av de mindre butikerna och 79 % av de stora butikerna. Larmbåge och larmtaggar, den mest förekommande åtgärden, används av 83 % av de små butikerna och 95 % av de stora butikerna. 17 % av de små butikerna använder stöldmärkning medan 11 % av de stora butikerna gör det (då Stadium Hälla vilka inte svarat på frågan inte är medräknade). 67 % av de små butikerna har ett kundinriktat arbete liksom 68 % av de stora butikerna.

Tabell 4. Andelen butiker vilka tillämpar respektive åtgärd och en jämförelse över små och stora butiker.

Butik Väktare Kameraöver-vakning Larmbåge/ taggar Stöld-märkning Kundfokus Liten butik

*Annas under Nej Nej Nej Nej Ja

*Kalsongkompaniet Ja Nej Ja Nej Nej

Carlings Ja Nej Ja Nej Ja

Gant Ja Nej Ja Ja Ja

Hollywood Ja Ja Ja Nej Nej

Peak Ja Nej Ja Nej Ja

Totalt 83 % 17 % 83 % 17 % 67 %

Stor butik

Teamsportia Hälla Ja Ja Ja Nej Ja

Naturkompaniet Ja Ja Ja Nej Nej

JC, centrum Ja Ja Ja Nej Ja

Indiska Nej Nej Ja Nej Nej

Teamsportia Erikslund Nej Ja Ja Nej Nej

Myrorna Nej Nej Ja Nej Nej

SOLO Ja Nej Ja Nej Ja

MQ storgatan Ja Ja Ja Nej Ja

Stadium Hälla Ja Ja Ja - Ja

Cubus Ja Ja Ja Nej Ja

New Yorker Centrum Ja Ja Ja Ja Nej

MQ Gallerian Ja Ja Ja Nej Ja

Brothers & Sisters Ja Ja Ja Ja Ja

Gina tricot Erikslund Ja Ja Ja Nej Ja

MQ Erikslund Ja Ja Ja Nej Ja

*Modigt mode Ja Ja Ja Nej Ja

Röda Korset Nej Nej Nej Nej Ja

*Nya Thulins Ja Ja Ja Nej Nej

Stadium Centrum

Om-förhandling Ja Ja Nej Ja

Totalt 83 % 79 % 95 % 11 % 68 %

6.5.2 Personaltäthet

Respondenterna nämner kundkontakt som viktig åtgärd för att kunna arbeta för att minska snatteribrotten. De vill skapa en relation till kunden och därmed få denne att avstå från att snatta. För att det ska vara möjligt för butikerna att hålla en bra kundkontakt, ge kunden den uppmärksamhet och hjälp som denne behöver krävs att butiken har hög personaltäthet. Hög personaltäthet bidrar till att personalen hinner med att uppmärksamma och ge kunden den service som krävs.

I tabell 5 är de resultat vilka framställts utifrån butikernas svar om butikens säljyta i kvadratmeter och hur många butiksanställda som arbetar på ytan samtidigt. Vidare har kvadratmeter per anställd och butikens personaltäthet räknats ut utifrån respondenternas svar. Personaltätheten har delats upp i låg och hög. I tabellen nedan presenteras hur många av butikerna (totalt 25 st) vilka har låg respektive hög personaltäthet.

Tabell 5. Andelen butiker med låg respektive hög personaltäthet.

Grad av personaltäthet Andel butiker

Låg 52 %

Hög 48 %

I tabell 6 (nedan) jämförs butikernas säljyta, kvadratmeter per anställd,

personaltätheten även med respondenternas faktiska anmälda snatteribrottsstatistik med den uppleva känslan av butikens utsatthet för snatteribrott. Efter uträknandet av butikens personaltäthet har dessa kategoriserats utifrån resultatet. Hög

personaltäthet har räknats till 0-100 kvadratmeter per anställd och låg beräknats till 101+ kvadratmeter per anställd i butiken. Utifrån detta resultat jämförs bemanningstätheten med statistiken över antalet anmälda snatteribrottstillfällen i de butikerna med hög respektive låg personaltäthet.

Tabell 6 (nedan) beskriver att 48 % av butikerna har hög personaltäthet och av dessa upplever 33 % att butiken har mycket snatterier. Av de 52 % butiker med låg personaltäthet upplever 62 % att de har mycket snatteribrott och 15 % har svarat ”ganska” eller ”periodvis”. Detta betyder att det endast är 23 % av de butiker med låg personaltäthet som inte anser att butiker har mycket snatterier, vilket kan jämföras med 67 % av de butikerna med hög personaltäthet. Resultat av detta är att de butikerna med hög personaltäthet tenderar att uppleva att färre snatteribrott begås i butiken.

Tabell 6. Respondenternas säljyta i kvadratmeter, ansedda upplevelse av

snatteribrottsutsatthet, totalt antal anmälda snatteribrottstillfällen, kvadratmeter säljyta per butiksanställd och butikens personaltäthet.

*Privatägda butiker

Av de butikerna med hög personaltäthet tillhör 50 % kategorin små butiker, 17 % ligger precis på gränsen med en säljyta på 200 kvm (gränsen för stor butik ligger på 199 kvm) och 33 % tillhör gruppen stora butiker. Därmed kan det konstateras

Butik Säljyta m2 _{Anser att de}

har mkt snatterier Antal anmälda snatteritillfällen Kvadratmeter per butiksanställd Personaltäthet

*Annas under 40 Nej 1 40-20 Hög

*Kalsongkompaniet 50 Nej 2 25 Hög

Gant 80 Nej 3 40 Hög

Hollywood 85 Nej 3 43 Hög

Peak 124 Nej 3 62 Hög

Carlings 170 Nej 3 85 Hög

Röda Korset 200 Nej 2 29 Hög

Brothers & Sisters 200 Nej 40 67-100 Hög

MQ Storgatan 250 Ja 19 83 Hög

MQ Gallerian 300 Ja 29 150 Låg

Gina tricot Erikslund 300 Ja 1 60 Hög

JC Centrum 350 Ja 8 117-175 Låg

SOLO 380 Nej 14 190 Låg

Cubus 380 Ganska 25 127 Låg

*Nya Thulins 400 Nej 3 133 Låg

Naturkompaniet 400 Ja 6 133 Låg

MQ Erikslund 420 Ja 1 84 Hög

*Modigt Mode 425 Nej 1 106 Låg

Indiska 480 Ja 9 160 Låg

Teamsportia Hälla 500 Nej 5 250 Låg

Myrorna 800 Ja 11 67 Hög

New Yorker Centrum 1000 Ja 27 167 Låg

Stadium Centrum 1000 Ja 78 167 Låg

Stadium Hälla 1200 Periodvis 24 300 Låg

Teamsportia Erikslund

att butiker med hög personaltäthet i större utsträckning upplever färre brott och att butikens säljyta i dessa butiker tenderar att vara mindre än butiker med låg

personaltäthet.

6.5.3 Geografisk placering

Tillgången av väktare som förebyggande åtgärd mot snatterier har enligt

undersökningen visat sig till viss del bero på vart butiken är placerad geografiskt, det vill säga om butiken är placerad i eller utanför ett köpcenter eller en galleria. Samtliga av de butiker, vilka är placerade i köpcentrum eller galleria, har tillgång till väktare vilka med jämna mellanrum cirkulerar i köpcentret/gallerian. Ofta har de specifika rundor där butikerna besöks. Nedan visar tabellen hur stor andel av de butiker i enkätundersökningen vilka ligger i respektive utanför ett köpcenter eller en galleria.

Tabell 7. Andelen butiker vilka ligger/inte ligger i Köpcenter/galleria och hur stor andel som har tillgång till väktare.

Ligger i Köpcenter/Galleria Andel Butiker Tillgång till väktare

Ja 68 % 100 % *

Nej 32 % 38 %

*100 procent är resultatet av de som svarat att de har väktare i nuläget. Då Stadium centrum ligger i omförhandling har butiken uteslutits.

6.6 Fungerande preventiva metoder

Utifrån forskningsöversikten och enkätsvaren framkommer att vissa metoder mot snatteri i klädesbutik används oftare och vissa åtgärder fungerar bättre än andra. För att minska snatteribrott är den huvudsakliga och mest effektiva metoden den informella kontrollen, personalens agerande mot kunden (Kajalo & Lindblom 2010). Utifrån enkätundersökningen visar resultat på att de butiker med bra kundkontakt och uppsikt över butiken anser sig ha minst snatterier, vilket stödjer Kajalo och Lindbloms forskning (2010). Den butik som ansåg snatterinivån låg och att detta beror på butikens placering finner också stöd i Farrington et al. (1993) forskning om huruvida butikens placering har betydelse för nivån av snatteribrott.

Brå (2002) och Farrington et al. (1993) förklarar vikten av varuplacering i butiken för att förebygga att snatteribrott sker. 84 % av butikerna i enkätundersökningen vet vilka varor i butiken som är mest stöldbegärliga. Att majoritet dessa butiker placerat de mest stöldbegärliga varorna på ett strategiskt ställe vid kassan, där personal och andra kunder cirkulerar och har uppsikt över butiken eller inlåsta i skåp, bör minska risken för snatteribrott enligt den tidigare forskningen. Fyra butiker har ingen strategisk placering av de mest stöldbegärliga varorna trots att de vet vilka dessa är, bland annat för att det är en större butikskoncern med ett gemensamt koncept eller för att det inte finns möjlighet att placera varorna på “säkrare” ställe. Två butiker använder sig av värdeskåp och låser in mer värdefulla varor.

7.1 ANALYS OCH DISKUSSION

7.2 Metoddiskussion

Att vi använt flera metoder, vilket har varit till en fördel. Utifrån polisdata över anmäld brottsstatistik, litteraturundersökning och vår enkätstudie grundas resultatet. Metoderna har gjort att vi kunnat se problemet, snatterier i klädesbutiker, från flera olika perspektiv. Dels utifrån den anmälda

brottsstatistiken och dels utifrån vår insamlade primärdata. Trots att mörkertalet är stort och anmälningsbenägenheten låg kan dessa siffror säga oss någonting om problemet.

Litteraturundersökningen gav oss en grund av tidigare forskning att utgå ifrån och enkätundersökningen gjordes för att svara på våra frågeställningar. Vi har samlat in primärdata genom en enkätstudie för att se om det preventiva arbetet med implementering av situationella åtgärder skiljer sig åt beroende på butikernas karaktär. Implementeringen har sedan jämförts mot litteraturundersökningens resultat för kontrollera huruvida åtgärderna är teoretiskt och empiriskt förankrade. Litteraturstudien var behövlig för arbetet men tidigare forskning inom ämnet är begränsad. Därför valde vi att fördjupa oss i få men djupgående och tydliga artiklar. Då tidigare forskning innan 1993 sammanställs i artikeln av Farrington et al. har vi valt att inte gå tidigare tillbaka i sökandet av artiklar. De artiklar från Brå vi utgått från gällande kameraövervakning och väktare är inte specifikt riktade till klädesbutiker och därmed bör resultatet utifrån studierna tas med hänsyn och försiktighet. Att studierna över kameraövervakning visat på positiva resultat på parkeringsplatsen för att minska bilinbrott och på torg för att minska våldsbrott, betyder inte att de fungerar mot snatteribrott för att de placeras i klädesbutiker. Vi kan inte göra generaliseringar till andra miljöer än de vilka nämns i rapporterna, men hur åtgärderna påverkar enskilda individer kan tänkas fungera, men ingenting vi kan säkerställa.

Brottsstatistiken från polisen i Västerås stad innehöll den totala

anmälningsstatistisken över samtliga anmälda snatteribrottstillfällen, vilka sorterats och aggregerats. Detta för att identifiera vårt primära urval över vilka butiker vi ville undersöka. Av de identifierade butikerna valdes samtliga 59 klädesbutiker ut för att ingå i enkätstudien. Data inhämtad via

enkätundersökningen omkodades i SPSS och användes för att räkna ut

procentsatser. Denna statistik användes senare för att analysera det transkriberade resultatet. Att både använda SPSS och skriftlig transkribering har gett oss olika typer av data att utgå ifrån, både text och siffror. Det är av vikt då vi både vill förstå och förklara vår problemställning (Jacobsen 2010).

All data är inte primärdata och vi har under studiens gång haft i åtanke att sekundärdata kan vara bristfällig. Här handlar det om felkodningar, saknad information och andra brister vi inte kan kontrollera för. Vår analys bygger på en förståelse för detta och bör därmed ses med viss aktsamhet.

I enkätundersökningen svarar slutligen 25 butiker på våra frågor. Vi har inte haft möjlighet att räkna på hur många klädesbutiker som existerar i hela Västerås, för att kunna räkna ut hur stor andel vi haft kontakt med, vilket hade varit intressant i fall vi haft avsikt att generalisera.