Fastighetsbranschens framtida utveckling med IoT och plattformar

Fastighetsbranschens framtida

utveckling med IoT och plattformar

The Future of Real Estate Business

with IoT and Platforms

Jari Lompolo

Filip Suwanphingkha

The Future of Real Estate Business with IoT and Platforms

Kandidatuppsats

Jari Lompolo, It och ekonomiprogrammet, Malmö Universitet, Sverige Filip Suwanphingkha, It och ekonomiprogrammet, Malmö Universitet, Sverige

Abstrakt

Digitalisering och dess möjligheter blir en viktigare del inom fastighetsbranschen. Antalet uppkopplade enheter skapar nya affärsmodeller och analyser för resurseffektivitet och hållbar utveckling men står inför stora utmaningar som säkerhet och interoperabilitet. Fastighetsägare kan nyttja sensorer, automatisering och taggar för att skapa ett bättre inomhusklimat och lägre kostnader. Studien undersöker möjligheter och utmaningar med IoT och IT-plattformar som kan bidra till ett mer hållbart samhälle. Genom att studera branschorganisationen Sveriges Allmännytta och hur de kan nå ut till ett stort antal medlemsföretag kan vi framhäva hur fastigheter kan utvecklas med hjälp av Internet of Things. Resultatet visar att teknologin har en positiv påverkan vid bra implementering gällande energianvändning och hållbarhet men även på människan som bor eller vistas i byggnaden. Arbete för gemensamma standard och interoperabilitet av system ökar innovationskraft och möjlighet för fler företag att ta sig in på marknaden.

Nyckelord: Internet of Things, Cloud Computing, Platforms, Interoperability, Smart Buildings

Abstract

The digitalization and its potential is taking a more important role within real estate. The amount of connected devices create new business models and analyzes for better resource efficiency and sustainability but face big challenges such as security and interoperability. Real estate owners can utilize sensors, automation and tags to create a better bioclimate och lower costs. The study researches the opportunities and challenges regarding IoT and IT-platforms that can contribute to a sustainable society. By studying the bransch organisation Sveriges Allmännytta och how they can reach a great amount of affiliated companies, we can emphasize buildings can be improved through Internet of Things. The result shows a positive impact when it’s implemented correctly regarding the energy use and sustainability but also on the residents in the building. The work for standards and interoperability of system increases innovation and the possibility for more companies to enter the market.

Innehållsförteckning

2. Bakgrund och relaterad litteratur 4

2.1 Hållbarhet 4 2.2 Digitalisering 4 2.2.1 Internet of Things 5 2.2.2 Cloud Computing 5 2.2.3 IoT-plattform 6 2.2.4 Standard 7

2.3 Smarta hem och byggnader 8

2.4 Det smarta elnätet 9

2.5 Teknologiska möjligheter 10 2.5.1 Bioklimat 10 2.5.2 Miljöpåverkan 10 2.5.3 Cloud Computing 11 2.6 Teknologiska utmaningar 12 2.6.1 Mänskliga faktorer 12 2.6.2 Heterogenitet 12 2.6.3 Säkerhet 13 2.6.4 Interoperabilitet 13 2.7 Sveriges Allmännytta 14 3. Metod 14 3.1 Kvalitativ metod 14 3.2 Datainsamlingsmetoder 14 3.2.1 Intervjuer 15 3.2.2 Respondenter 16 3.2.3 Litteraturstudie 16

3.4 Forskningsetiska aspekter 17

3.4.1 Forskningsetik 17

3.4.2 Konfidentialitet och anonymitet 18

4 Resultat 18

4.1 Värdet av IoT 18

4.2 Systemupphandling och systemintegration 20

4.3 Sveriges Allmännytta och digitalisering 21

4.4 Sammanfattning av resultat 22

5 Diskussion 22

5.1 Klimat och bioklimat 22

5.2 Tekniska aspekter 23

5.3 Livskvalitet 25

5.4 Sammanfattning av diskussion 26

6 Slutsatser och framtida forskning 27

Rerefenser 28

1 Inledning

Internet of Things (IoT) är en av de framväxande teknologierna och kan på ett välutformat sätt skapa möjlighet för informationsutbyte mellan plattformar genom gemensamma ramverk och på så sätt främja innovationsutveckling för applikationer (Gubbi, Buyya, Marusic & Palaniswami, 2013). Grunden för IoT är trådlös telekommunikation där olika objekt, t ex sensorer, telefoner och RFID-taggar ska kunna kommunicera och samarbeta och på så sätt uppnå gemensamma mål (Atzori, Iera & Morabito, 2010) vilket bland annat kan leda bättre preventiva åtgärder och kostnadsbesparingar inom t ex vattensystem (Shah & Yaqoob, 2016). Kostnaden för att producera IoT-sensorer minskar, 37% lägre väntas priset vara år 2020 jämfört med 2014 vilket leder till nya möjligheter för nya företag att komma in på marknaden. WSN-system (Wireless Sensor Networks) karaktäriseras av heterogenitet vilket leder till slutna nätverk och behov av standard (Dukes, 2018). Även om IoT kan förbättra produktivitet och livskvalitet kommer det med ökade risker, bland annat inom säkerhet (Dounis & Caraiscos, 2009; Brand, 1999). Allvarliga brister som nämns är t ex otillräcklig auktorisering, bristfälligt skydd av mjukvara och frånvaro av kryptering av dataöverföring (Lee & Lee, 2015). Enheter som inte är bevakade blir lättare att fiffla med och kan kompromissas och på så sätt skicka falsk data, om det görs på majoriteten av enheterna i ett system kan datainsamlingen bli inkorrekt. Hackare kan kompromissa cyberfysiska system samtidigt som meddelanden fortsätter skickas vilket kan leda till allvarliga konsekvenser, ett typexempel är Stuxnet-attacken på Irans kärnkraftverk (Chiang & Zhang, 2016). Det kan också leda till missnöjdhet om det är för svårt att ändra inställningar eller försämrad prestation och motivation hos arbetare (Wyons, 2004).

Huvudfokus i denna studie är att undersöka vilka möjligheter och utmaningar som finns med IoT för fastighetsbranschen och hur de kan dra nytta av teknologin. Eftersom kompatibilitet är en viktig del i att integrera system och enheter undersöker vi hur den svenska fastighetsbranschen kan bli ledande genom Sveriges Allmännyttan (SABO). Det sker genom intervju av IT-kunniga, främst inom fastighetsbranschen som har djup kunskap inom digitalisering och fastigheter. Det kommer även vara fokus på en del aspekter om miljö och hållbarhet.

1.1 Bakgrund

Intresset för hållbarhet och miljö har ökat både i Sverige och globalt, orsaker är bland annat Greta Thunberg och skogsbränderna under sommaren 2018 (Herold, 2018). För år 2018 var Sveriges totala energianvändning 141 TWh där bostads-och servicesektorn stod för över hälften av användningen, 52%. Att den är så pass hög i Sverige beror på två enkla faktorer, Sverige har en elintensiv industri och ett kallt klimat (Holmström, 2019) vilket innebär en hög energiintensitet, dvs förhållandet mellan energiförbrukning och landets BNP, ett snitt som är högre än i EU där målet för Sverige är att minska det med 50% mellan åren 2020 och 2030 (Holmström, 2018).

invånare och tio miljoner i januari 2017. I februari 2019 var invånarantalet, enligt SCB (2019), 10 246 901.

Enligt Dounis och Caraiscos (2009) gick den största elkonsumtionen, 68%, i europeiska hem till uppvärmning av utrymmen och de två närmast var uppvärmning av vatten och elektriska apparater och ljus. I EU står byggnader för 36% av alla utsläpp vilket har lett till framtagande av EU-direktiv. Att öka energieffektiviteten har blivit en viktig fråga och skulle leda till ekonomiska, sociala och miljörelaterade positiva effekter. Det skapar en bättre levnadsstandard och kan förbättra hälsan hos boende eller användarna av utrymmet. Direktivet, EPBD (Energy Performance of Buildings Directive) innebär bland annat EU-länder ska ha långsiktiga strategier för renoveringar, användning av smart teknologi för reglering av temperatur och skapa listor över finanser som ska förbättra energieffektiviteten i byggnader (EC.europa, 2018).

Analys av energieffektivitet i byggnader har fått större uppmärksamhet det senaste decenniet och användningen av IoT är en byggsten i att göra hem och byggnader mer smarta. Optimering av energieffektivitet kan göras på olika nivåer när det kommer till en byggnad, enligt Moreno, Úbeda, Skarmeta och Zamora (2014) kan det under livscykeln påverkas vid design, konstruktion, verksamhet, underhåll och demolering. Världsnaturfonden efterlyser en omställning inom byggsektorn då en persons klimatavtryck är cirka 11 miljoner ton koldioxid, mer än vad flyget släpper ut. Cirka 20% av en persons klimatavtryck står bostaden för och inom det står el och uppvärmning för den största delen, 39% (Johnsson, 2019).

Ett växande problem är den höga energikonsumtionen inom fastighetsbranschen och utmaningarna är hur de ska tillväga att optimera energianvändningen och standardisera IoT-system inom fastigheter där leverantörer tvingas att arbeta mot innovationer. Ett stort antal plattformar och enheter med olika format som inte kan samarbeta eller samköras bromsar utvecklingen. Hotet om elbrist är befintlig i många delar av landet och tekniken behövs för att skapa bättre resurseffektivitet (Naturskyddsföreningen, 2018).

1.2 Problemformulering

På 1960 och 70-talet blev frågan om att spara energi i byggnader viktig vilket ledde till en design av byggnader för det ändamålet. Det gav upphov till konflikt mellan energikonsumtion och komfort i byggnader, dvs sänkt produktivitet och tillfredsställelse hos de som vistas i byggnaden (Dounis & Caraiscos, 2016).

Organisationer som använder molnplattformar ökar samtidigt som nätverken blir allt snabbare och skapar nya möjligheter för IoT. Många IoT-system är som vertikala silos, stängda och skyddade system som är ämnade för en uppgift och därmed inte kompatibla med andra produkter, eller har systemen begränsad funktionalitet. En begränsad marknadstillväxt som beror på dålig

interoperabilitet är ett stort hinder i vidare utveckling och istället behövs horisontella system med tydliga gränssnitt och öppen data. Öppna system ger möjlighet för tredje parter att integrera och innovera (Ahlgren, Hidell & Ngai, 2016).

Enligt Patil (2017) är bristen på gemensam standard ett hot mot företag och deras system. Obligatoriska certifikat och utformning av säkerhetsprotokoll kan bromsa IoT-utvecklingen, men i längden kan dess popularitet växa. Det kan leda till att man undviker problem som Malmö stads misslyckade satsning på digitala lås som i slutändan inte fungerade eller var kompatibelt då det byggde på Microsofts operativsystem (TT, 2019). Andra problem gäller IT-säkerheten, som många experter är kritiska till då de 22 digitaliseringsprojekt som bedrivs i Sverige saknar säkerhetsbudget och cybersäkerhet, två viktiga byggstenar för den uppkopplade staden (Hellerud, 2019).

1.3 Syfte

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka möjligheter och utmaningar som finns med IoT för att göra byggnader mer energieffektiva, miljövänliga och användarvänliga. I och med att en ökad mängd applikationer och system utvecklas undersöks det hur branschorganisationen Sveriges Allmännytta arbetar med IoT, standard och system som ska vara kompatibla för att på så sätt kunna förbättra svensk fastighetsbransch genom digital utveckling.

1.4 Forskningsfråga

Följande forskningsfråga är utgångspunkten i arbetet:

Hur kan nya möjligheter och innovationer som IoT och IoT-plattformar skapar, användas för att svensk fastighetsbransch kan förbättras inom hållbara och effektivare byggnader?

1.5 Avgränsning

Arbetet omfattar hur kommunala fastighetsägare i Sverige som tillhör branschorganisationen Sveriges Allmännytta arbetar med digitalisering inom organisationen och i förhållande till varandra. Studien behandlar den roll och betydelse standarder har inom fastighetsbranschen och vilken utvecklingspotential den har. Det omfattar möjligheter och utmaningar med användning av tekniken och behandlar även klimatmässiga konsekvenser som kan medfölja på grund av det ökade intresset för den globala uppvärmningen. Arbetet omfattar inte den tekniska aspekterna i hur olika system integreras genom t ex 6LowPAN, JSON-LD, MQTT och uCode. Som mest kan det nämnas i texten för att få en bättre förståelse i förklaringar.

2. Bakgrund och relaterad litteratur

För att förstå de teoretiska aspekterna inleder kapitlet med att förklara Sveriges digitaliseringsstrategi. För att ge en bättre förståelse förklaras begreppen (1) hållbarhet, (2) digitalisering och i detta begreppen Internet of Things, Cloud Computing, IoT-plattform och standard. Vidare förklaras (3) smarta hem och byggnader, (4) det smarta elnätet för att sedan gå in på möjligheter och utmaningar med teknologierna som kan appliceras inom fastighetsbranschen. Kapitlet avslutas med en beskrivning om (5) Sveriges Allmännytta, vilka de är och vad de gör. Sveriges digitaliseringsstrategi är en vision av ett hållbart digitaliserat land som ska vara bäst i världen på nyttjande av möjligheterna som finns med digitalisering (Regeringskansliet, 2018b). Ett av delmålen är den digitala infrastrukturen som är en förutsättning för att främja innovation och en inkluderande och hållbar industrialisering i Sverige. Både den hårda och mjuka infrastrukturen behöver utvecklas väl (Regeringskansliet, 2018c) då nästa generations mobilnät, 5g, är på ingång. Den nya tekniken kommer skapa nya samarbeten för att kunna bli ledande inom deras branscher. Både storstäderna och glesbygden kommer kan därmed få lika bra uppkoppling (Ekblom, 2019).

2.1 Hållbarhet

Hållbar utveckling är idag en överordnad princip i arbetet som FN utför men också ett övergripande mål för politik i Sverige (Nordh, 2018). Begreppet sustainable development/hållbar utveckling myntades av en amerikansk författare och miljövetare Lester Brown år 1981. Ett par år senare spreds begreppet i och med att Brundtlandskomissionens rapport “Vår gemensamma framtid” presenterades. Definitionen av begreppet blev: “En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Tre typer av hållbarhet nämns som måste stödja och samspela: (1) ekologisk hållbarhet, (2) social hållbarhet samt (3) ekonomisk hållbarhet (Andrews & Granath, 2016). Sveriges strategi delar upp hållbarhetskomponenter i större områden, tre av dessa är hållbar konsumtion, hälsa och miljö och klimat (Nordh, 2018).

2.2 Digitalisering

Digifiering och digitalisering är begrepp som inte skiljs åt i det dagliga bruket. Medan digifiering beskrivs som en process av förändring från analogt till digitalt, är digitalisering ett sätt att använda teknologier för att förändra affärsmodeller och skapa nya inkomster och värdeskapande möjligheter. Det finns ingen klar definition men används i denna rapport som ett sätt att datorer och informationsteknologi i en organisation (Bloomberg, 2018). Förändringen sker genom teknologier som Internet of Things, nya plattformar och samarbeten, Cloud computing och att göra t ex byggnader “smarta”.

I och med att mängden IoT-enheter väntas öka till 26 miljarder år 2020, från nästan en miljard år 2009, skapar det nya möjligheter och investeringar. Lyckade IoT-produkter och tjänster grundar sig enligt Lee och Lee (2015) på fem teknologier; (1) RFID, (2) WSN, (3) middleware, (4) Cloud computing samt (5) mjukvaran för IoT-applikationer. För att lyckas behövs en möjlighet till kompatibilitet mellan olika enheter och en ökad komplex nivå leder till förhöjda risker och försämrad effektivitet (Zorzi, Gluhak, Lange & Bassi, 2010).

2.2.1 Internet of Things

En enkel förklaring till IoT i byggnader är:

Ett nätverk av sensorer, mätare och andra enheter som kan skicka och ta emot data. De kan delas upp i de fyra kategorierna energi, utrustning, miljökvalitet samt människor eller plats. En vanlig användning för IoT i byggnader är lampor och HVAC (Heating, Ventilation och Air Condition) men även ovanligare användning finns tillgänglig. Exempel på detta är bland annat vägbeskrivningar på mindre ytor, mätning av luftkvalitet, nyttiggöra lediga utrymmen och säkerhet som smarta lås och övervakningskameror (Penny, 2018).

Grunden för IoT är att enheterna är uppkopplade genom internetprotokoll där användning av t.ex. RFID för taggar eller sensorer och mobiltelefoner. Det kan appliceras på allt möjligt, från logistik och energi till sjukvård och i större skalor från hem till nation (Xiao, Guo, Xu & Gong, 2014). Bland annat kan sensorer på parkeringsplatser användas för att lättare leda bilister och därmed spara tid och minska bensinförbrukning. Övervakning av vatten kan även göras genom IoT vilket ger möjlighet att upptäcka läckor och skador, i Tokyo har man uppskattat en årlig kostnadsbesparing på cirka 170 miljoner dollar (Shah & Yaqoob, 2016). Det ger möjlighet att se en byggnads ”hälsa” genom till exempel att radiosignaler skickas med jämna mellanrum som informerar om förändringar skett vilket skapar möjlighet till proaktivt arbete istället för reaktivt som blir dyrare (Hammi et al., 2017).

2.2.2 Cloud Computing

The National Institute of Standards and Technology (NIST) definierar det som:

Cloud computing is a model for enabling ubiquitous, convenient, on-demand network access to a shared pool of configurable computing resources (e.g., networks, servers, storage, applications,

and services) that can be rapidly provisioned and released with minimal management effort or service provider interaction.

Cloud Computing förknippas ofta med den engelska termen interoperability och kan kort förklaras som ett enkelt sätt att förflytta data och arbete från en molnleverantör till en annan genom antingen privata eller offentliga moln.

IT-infrastrukturen blir mer och mer komplex eftersom dess användning har ökat och ett skifte från att spara data lokalt till ett globalt bevarande av data. Wang, Laszewski, Kunze och Tao (2008) definierade Cloud computing som:

A computing Cloud is a set of network-enabled services, providing scalable, QoS guaranteed, normally personalized, inexpensive computing infrastructures on demand, which could be accessed in a simple and pervasive way.

Molnet är i sin tur bland annat uppdelad i tre service-modeller; Software as a Service (SaaS), Platform as a Service (PaaS) och Infrastructure as a Service (IaaS). SaaS karaktäriseras av att leverantörens applikation körs från molnet och är tillgänglig för användaren genom ett tunnare gränssnitt, exempelvis webbläsare eller ett gränssnitt för programmet. Användaren kontrollerar inget men kan ha tillgång till användarspecifika applikationer (Mell & Grance, 2011). En del SaaS-leverantörer har egna datacenter och en del går genom andra molnSaaS-leverantörer och deras PaaS eller IaaS (Bhardwaj, Jain & Jain, 2010).

En ny sort arkitektur för bland annat data, kontroll och lagring är så kallad fog, äve kallad edge. Den utvecklas för att stödja en ökad mängd applikationer som IoT, AI och 5g. Trenden att använda molnet har varit tydlig de senaste åren men utmaningarna ökar i takt med utvecklingen av IoT. Istället för en centralisering frågar man sig om hur det är möjligt att distribuera närmare slutanvändaren, t ex sensorn eller mobiltelefonen. Fog har möjlighet att möta många utmaningar som finns i dagen arkitektur för data, framförallt inom IoT genom att bland annat utföra analyser närmare enheten för snabbare åtgärder och att kunna fortsätta även om nätverket är ostadigt (Chiang & Zhang, 2016).

2.2.3 IoT-plattform

Kante (2019) skriver att Schneider Electric presenterade sin nya IoT-plattform så kallad ”EcoStruxure Building Operation 2.0”, att den är åtkomlig för kommersiella partnerskap. Kante (2018) menar att det ger fastighetsägare och deras kunder möjligheter att integrera sina fastighetssystem. Schneider Electric hade fokus på öppenhet, säkerhet och skalbarhet när de presenterade deras nya IoT-plattform och med detta ledde plattformen till bland annat ökad skalbarhet och ett, mer användarvänligt gränssnitt. Med över en miljon uppkopplade fastigheter till en EcoStruxure-arkitektur runt om i världen introducerade även ett kommersiellt partnerprogram som skapade möjlighet att öppna IoT-plattformen för andra aktörer och partners (Kante, 2018).

I och med mängden att IoT-teknologin kommer vara en del av större nätverk krävs olika typer av standard för IoT. Det sker mycket arbete inom detta och många organisationer runt om i världen arbetar med att standardisera kommunikationssätt inom IoT . Några som nämns av Hammi, Fayad, Khatoun och Khouki (2017) är ITU (International Telecommunication Union), IEEE (the Institute of Electrical and Electronics Engineering), IIC (the Industrial Internet Consortium) och IETF (Internet Engineering Task Force). Förbättringsarbete inom teknologin utvecklar bland annat tekniker som LoRa vilket förser wide networks med sådant som inte kräver mycket kraft (LPNWANs). Denna standard är utvecklad för IoT och skapar en sömlös integration mellan enheter och är inriktad på service som energiövervakning i hemmet, alarmsystem och miljöskydd. Den är även lätt att installera och kräver inte höga kostnader för drift och underhåll (Hammi et al., 2017).

2.2.4 Standard

Ordet standard har använts på olika sätt och det finns en del olika definitioner på det. Enligt Laakso och Kiviniemi (2012) har olika initiativ gjorts för att minska antalet konstruktioner för att öka kommunikationen i forskningen av standard. De tar upp en beskrivning som gjorts av Henk J. de Vries som är följande, översatt:

En standard är en godkänd specifikation av en begränsad uppsättning lösningar för faktisk eller potentiellt matchande problem, förberedda som fördelar för båda parten eller parterna, balansera deras behov och avsedda och förväntas användas flera gånger eller kontinuerligt under en viss period av ett väsentligt antal parter för vilka de är ämnade för. Standard och dess betydelse växte på 1980-talet inom ekonomi. Fler och fler såg vad teknisk standard kunde göra för bland annat kodning, lagring, behandling och överföring och man såg betydelsen av kompatibilitet för utvecklingen av datorer och dess mjukvara (David & Greenstein, 1990).

Användning av standard har fört fram utvecklingen av teknologi och ekonomi i samhällen vilket skapar en bättre förståelse för nya företag i branschen när de kan få en bättre insyn i processer och på så sätt minska risker och kostnader. När det kommer till slutanvändaren finns en högre benägenhet av förtroende för produkter med en viss standard. Det fungerar som en försäkran att produkten är välgjord och att chanserna är större för möjlighet att integrera med andra produkter och system och har oftare en bättre säkerhet. Att se till att standard följs minskar utsläpp och olyckor, istället leder det till bättre miljöavtryck och rykte för organisationen (Saleem, Raza, Hammoudeh & Adebisi, 2018).

En del företag ser standard som en del av kärnan i strategin medan andra företag ser det som besvärligt. ISO (2014) tar upp tre fördelar med att använda standard: (1) effektivisering av interna verksamheten, (2) innovation och förbättring av verksamhet, förebyggande riskreducering vid introduktion av produkter samt (3) skapa eller gå in i nya marknader.

Allen & Sriram (2000) nämner fyra olika typer av standard där en av typerna är interoperabilitet mellan system. Även om det inte finns en uttalad process eller utförande, finns det ett bestämt format där målet är mjuka övergångar mellan system med samma typ av data. Ett exempel är CAD (Computer-Aided Design) där olika applikationer ofta inte använder samma format leder det istället till många översättningar mellan system.

Detta skapar möjligheter för fler företag att komma in på IoT-marknaden men WSN-system (Wireless Sensor Networks) karaktäriseras av heterogenitet, något som lett till mer slutna nätverk och standards. En trend som skapar förutsättning för bättre integrering av uppkopplade enheter är den framväxande standarden 6LoWPAN (Mainetti, Patrono & Vilei, 2011).

2.3 Smarta hem och byggnader

Kroner (1997) nämner en beskrivning tidigare gjord av Stubbings från 1988 av en smart byggnad som “En intelligent byggnad integrerar olika system för att på ett mer effektivt sätt hantera resurser på ett koordinerat sätt för att maximera boendeprestanda, investeringar och driva kostnadsbesparingar och flexibilitet.”

En smart byggnad ska mäta effekterna ur ett långsiktigt perspektiv för ägare och investerare. Den kan definieras som ett ekosystem med många olika enheter som kan kommunicera med varandra genom att dela data och besvara behov som uppstår. En nyckelfaktor för detta blir den mänskliga faktorn som måste sammanföra olika delar för att uppnå de uppsatta målen (Herrenkohl, 2017). Buckman, Mayfield och Beck (2014) nämner anpassningsförmåga som kärnan när det kommer till definition av smarta byggnader. Det framkommer genom anpassning av exempelvis människors tolkning av vad som är bekvämt eller förändringar i användning av byggnaden samtidigt som de boende ska vara nöjda och energieffektiviteten ska fortgå eller öka. Det leder även till möjligheter för äldre att bo hemma (Buckman et al., 2014). Det kan göras med manöverorgan eller sensorer för att kontrollera saker som kylskåp, fläktar och mikrovågsugnar för att förbättra livet hemma, eller känna rörelse inom ett område (Shah & Yaqoob, 2016).

2.4 Det smarta elnätet

The smart grid, det smarta elnätet är under utveckling. Det definieras som smart då den tillåter tvåvägskommunikation mellan leverantörer och kunder och skapar nya möjligheter inom elindustrin när det kommer till tillförlitlighet, effektivitet och tillgänglighet (Smartgrid, u.å.). Genom att använda informationsteknologi skapar det en ny sorts elektricitet, som enligt NIST kan kallas tex “elektricitet med en hjärna” som leder till utveckling av nya funktioner och applikationer (Nist, 2017). Fang, Mistra, Xue och Yang (2012) nämner en mängd fördelar som uppstår från det smarta elnätet, bland annat:

- De existerande elnätens kapacitet och effektivitet förbättras - Underlättar en expansion av förnybar energi

- Fler val för konsumenterna

- Skapar möjlighet för nya produkter, marknader och service - Automatiserat underhåll och verksamhetsarbete

Det ger mer kontroll till konsumenten och möjlighet att följa energianvändning och göra bättre val utifrån informationen. Sensorer och mätare ger uppgifter om användning och pris direkt till användaren och möjlighet till lägre kostnader om man sänker användning när elektriciteten är dyrare (Smartgrid, u.å.).

Utvecklingen av det smarta elnätet är i en tidig fas men utveckling av standard är en viktig aspekt då det genom tiden har bidragit till innovation och konkurrens och därmed ökat internationell handel och livskvalitet för invånare i fler länder. En standard ger en försäkran att produkten/enheten är adekvat för en specifik användning, kompatibel och utbytbar, har en tillräcklig säkerhetsnivå för att skydda allmänna hälsan och säkerheten och en ökad ekonomisk förmåga (Nist, 2017).

I Sverige ökar användningen av förnybara energikällor samtidigt som användning av fossil energi minskar. Vindkraften stod år 2017 för 11% av Sveriges elproduktion och har haft en stadig ökning de senaste åren (Paulsson, 2018). Men trots den ökande användningen av förnybar el hotas delar av Sverige av elbrist. Städerna växer och mer elektrifieras samtidigt som nya industrier kommer till, bland annat är Malmöregionen ansträngd. Svenska kraftnät har sagt nej till att öka effektuttaget tills nödvändiga åtgärder har gjort. Ju fler användare av el, desto mer effekt behövs i ledningarna och att bygga nya kraftledningar kan ta upp till 15 år vilket gör att man bland annat tittar på mer effektivt utnyttjande av elnätet som redan finns (Öbrink, 2019).

Jiang och Fei (2015) har tagit fram ett kostnadseffektivt ekosystem för energi genom ett så kallat smart microgrid som genom sin egen intelligens kan anpassa sig efter demand response (DR) och distributed energy resource (DER). Dessa smarta hem som använts i forskningen uppvisar en tydligt lägre energikonsumtion jämfört med det konventionella systemet.

2.5 Teknologiska möjligheter

2.5.1 Bioklimat

Enligt Dounis och Caraiscos (2009) har intresset för bioklimatisk arkitektur i byggnader ökat och inriktades mot besparingar och komfort. Tre faktorer tas upp för att mäta kvalitéen i en byggnad, värmekomfort, visuella komforten samt IAQ (Indoor Air Quality). Kontroll av luften inne i en byggnad har blivit ett stort bekymmer eftersom en dålig inneluft kan leda till SBS (Sick Building Syndrome). För att uppnå målen hög komfort, besparingar inom energikostnader och luftkvalitetéen behöver systemen för skuggning, öppning och stängning av fönster, ljussystem och uppvärmning-och nedkylningssystem kontrolleras. Det finns dock olika faktorer som användare vill kunna påverka i en byggnad för att skapa en positiv miljö, bland annat att kunna förändra de vanliga inställningarna en viss period, möjlighet att förändra om olika faktorer förändrar miljön samt att ha möjlighet att ingripa snabbt och på ett effektivt sätt (Brand, 1999).

World Health Organization (2010) har utformat riktlinjer för att den allmänna hälsan ska värnas på ett bra sätt inomhus mot luftföroreningar och på så sätt minska riskerna för att bli exponerad av farliga ämnen i luften. Det gäller att utforma en standard utifrån riktlinjerna som satts upp vilket kan leda till oklarheter när faktorer så som de nuvarande nivåerna av exponering, vilka ämnen som finns i luften och vilka kulturella, sociala och ekonomiska aspekter som måste beaktas. Riktlinjerna finns men WHO rekommenderar att de omvandlas för att passa ett specifikt lands lagar och regler. Utsläpp och föroreningar finns både utomhus och inomhus, kan påverkas från källan men när det kommer till andrahandsfaktorer blir det svårare. Att skapa en acceptabel levnadsnivå när det kommer till kvalitéen på luft inomhus kan uppnås genom:

- Användning av material och produkter med låg utsläppsgrad

- Noggrant urval av sådant som ska användas till förbränning inomhus - Ventilation av produkter från inomhus-till utomhusmiljö

- Kontroll av ventilation (World Health Organization, 2010).

För att bedöma prestationsförmågan hos arbetare har ett antal experiment utförts och sammanställts. Wyons (2004) sammanställning uppvisar bland annat en försämrad prestation hos kontorsarbetare på 6-9% på grund av dålig inomhusluft, ett samband mellan de som är missnöjda med luften och prestationsförmåga samt att dålig luft även ger upphov till symtom som koncentrationssvårigheter och huvudvärk.

2.5.2 Miljöpåverkan

En smart byggnad kan integrera teknologi och IoT och därmed minska slöseri och ineffektivitet. Bell (2019) tar upp fem viktiga fördelar av vad en smart byggnad kan resultera i:

- Minskad energianvändning - Öka byggnadens effektivitet - Förebyggande underhåll

- Ökad produktivitet

- Bättre användning av resurser

Detta kan göras genom att fastighetssystem blir bättre och därmed reducera tiden för att systemet ligger nere, smarta lampor, smart HVAC (Heating, Ventilation, Air Condition) eller andra möjliga komponenter som smarta fönster, hissar eller termometrar. Stora kostnadsbesparingar kan göras, ett exempel är från en studie av Lawrence Berkeley National Laboratory som citerades i en rapport hos ACEEE, genom implementering av smarta fönster som ledde till kostnadsbesparingar på mellan 19–26% för avkylning och 48-67% för lampor (Buildings, 2015).

2.5.3 Cloud Computing

Ett sätt att förbättra molnservice är genom så kallade öppna standard. Genom att hålla den öppen skapar den mer spelyta för nya organisationer och deras innovation och göra det möjligt för kunder att byta eller anpassa sina krav (Open Cloud Foundation, u.å.). För att hålla molnet öppet tar Open Cloud Foundation upp fyra krav:

● Reversibility, möjlighet att flytta till och från molnleverantörer

● Interoperability, frihet att förflytta sig mellan leverantörer och integrera data

● Data Protection, transparens gällande var data lagras och tillhörande regler och lagar ● Ownership, försäkra att kunder äger olika tillägg som skapar värde

I Tabell 1 sammanställs drivande faktorer för användning av Cloud computing som Lewis (2012) tar upp innefattar bland annat:

Tillgänglighet Skapar en tillgänglighet för användare var de än befinner sig.

Samarbete Inom en organisation kan flera medarbetare arbeta och analysera samma data.

Elasticitet Beroende på vad som behövs kan organisationen förfråga och använda data.

Tillförlitlighet Molnleverantörer är mer tillförlitliga genom sitt stöd av SLA (Service-level Agreements) jämfört med vad en egen organisation skulle ha haft

Riskreduktion Innan stora investeringar görs kan idéer och koncept prövas.

Lägre infrastrukturkostnader Organisationen betalar för vad som används.

Tabell 1. Drivande faktorer för Cloud computing

Även om molnet ger många möjligheter tillkommer problem, främst i samband med variationen och mängden nya IoT-enheter. Fog prövades i Barcelona år 2015 där Cisco utförde ett test där fog gjorde applikationer för en smartare stad mer lättanvänd och kostnadseffektiv. Istället för att nya applikationer tillades genom speciella portar eller att systemen var som en silo och därmed dyra att underhålla, fungerade fog som en plattform där olika applikationer kunde samexistera. Det ledde till minskade kostnader och en ökad möjlighet till innovation då leverantörer kunde koncentrera sig på utveckling av mjukvara istället för speciell hårdvara (Chiang & Zhang, 2016).

2.6 Teknologiska utmaningar

2.6.1 Mänskliga faktorer

Frustration bland användare kan uppstå när de som använder byggnaden inte kan förändra inställningarna om den dåvarande inomhusmiljön önskvärd, påverkade av förändringar de själva inte kan påverka, arbeta i en miljö och förändra den till en beboelig miljö, t ex på kvällen eller helgen, genomföra snabba förändringar eller en långsam respons från ansvariga för byggnaden och systemen (Brand, 1999). Det blir en viktig del då det enligt en amerikansk studie visar att människan i genomsnitt spenderar upp mot 90% inomhus. Samtidigt kan det finns risken att inomhusmiljön är mer förorenad än utomhus, något som vi kan vara ovetandes om (Scribner, 2018).

2.6.2 Heterogenitet

För att IoT ska kunna användas väl behöver den kunna integreras mellan olika enheter, service och teknologier. Från enhetsnivå till service och teknologi, handlar det om saker som datakommunikation, flexibilitet, stödja många olika typer av applikationers bandbredd och annat vars komplexitet skapar risken för sämre produkter och effektivitet (Zorzi, Gluhak, Lange & Bassi, 2010). Annat som också begränsar möjligheten till interoperabilitet är hårdvara som behövs, språk och olika datalager. Det har gjorts försök av bland annat Samsung och Apple vars HomeKit och SmartThings Hub, men de har delvis begränsats av antalet komponenter som kunnat integreras (Saleem et al., 2018). Interoperabilitet är en förutsättning för konkurrens och framtagande av bättre lösningar på den öppna marknaden och stängda system motarbetar detta. Istället är situationen den att olika protokoll inte kan kommunicera eller att de inte ens kan göra det inom samma protokoll (Stojkoska & Trivodaliev, 2017).

2.6.3 Säkerhet

IoT-marknaden är relativt oreglerad vilket skapar säkerhetsbrister och frågor och problem kring privatliv. Då IoT finns på olika nivåer som RFID och trådlös kommunikation finns det många olika sätt att bli utsatt för en attack (Saleem et al., 2018). Enheter som är mer komplexa kan appliceras med säkerhetsprotokoll som redan finns men begränsningar som IoT-enheter har skapar problem (Hammi et al., 2017). När det kommer till den trådlösa delen av IoT, storleken på enheterna och bandbredden skapar stora utmaningar att göra IoT-enheter säkrare och utan tillräckliga åtgärder kan inkräktare skada individerna men också byggnader och samhällen (Zorzi et al., 2010). Hammi et al (2017) tar upp tre högriskaspekter när det kommer till IoT: enheterna är oftast inte övervakade vilket gör det lättare att förstöra dem eller liknande, risker för MITM-attacker (Man-in-the-Middle attack) vilket innebär bland annat avlyssning av meddelande som skickas samt att enheter som t.ex. RFID-taggar har begränsad kraft vilket gör det svårare att utrusta de med säkerhetsväggar. Även frånvaron av en styrning gällande regler och riktlinjer både på nationell och internationell nivå skapar en miljö med risk för problem bland användare av IoT-enheter och en ordentligt utformad plan skulle vara möjlig även om det är svårt (Saleem et al., 2018).

2.6.4 Interoperabilitet

Interoperabilitet är ett begrepp som innebär när två eller flera systems förmåga att utbyta information och de system som utbyter eller kommunicerar ska förstå varandra (Inera, 2018). Kommunikationen mellan olika IT-system innebär att mottagaren ska kunna tolka den informationen och tas emot på det sättet som avsändare syftade på. För att göra det möjligt för att avsändaren och mottagaren ska kunna förstå och kommunicera med varandra måste den information som utbytts vara på ett enhetligt sätt. Detta skriver Inera (2018) att det görs med hjälp av ett så kallad kodverk och olika slags modeller, som har liknande standard. IFTTT är nära kopplat till begreppet interoperabilitet där det är en applikation eller plattform som ger möjlighet att koppla ihop olika tjänster via en apparat såsom en smartphone (Appel, 2019).

IFTTT står för ”if this then that” och är en applikation eller plattform där det ger möjlighet att koppla ihop olika tjänster via apparat såsom t.ex. en smartphone (Appel, 2019). Appel (2019) skriver i sin artikel ”Genialiska IFTTT gör mobilen till din betjänt” att IFTTT-plattform fungerar som ett verktyg för att programmera din smartphone såsom Andriodmobil eller iPhone. Martin & Finnegan (2019) skriver att företaget tillhandahåller är en mjukvaruplattform som ansluter applikationer, enheter och tjänster från olika utvecklare för att utlösa en eller flera automationer som involverar de applikationer, enheter och tjänster.

2.7 Sveriges Allmännytta

Sveriges Allmännytta är en bransch - och intresseorganisation för allmännyttiga bostadsföretag och består i maj 2019 av 311 medlemsföretag som tillsammans förvaltar över 800 000 bostäder (SABO, 2019). För att fastighetsbranschen ska bli bättre inom digitalisering har allmännyttan tagit fram en treårig satsning vars syfte är att olika bolag ska dela resurser och kunskap och därmed bli drivande inom digitalisering. Bland annat ska ett så kallat fastAPI utvecklas som är ett öppet API för fastighetssektorn och ska skapa besparingar i både tid och pengar för både leverantör och kund. Genom att ha en branschstandard drivs utvecklingen på av tjänster och andra system som i sin tur ger upphov till delning av programtjänster över molnet. En kund slipper inlåsning i vissa typer av system eller att bli beroende av en leverantör. På grund av detta blir det viktigt för både företag och ägare inom fastighetsbranschen att kräva att en branschstandard följs, framförallt vid nya upphandlingar eller uppgraderingar (SABO, 2019b).

Ett av medlemsföretagen är ÖBO, Örebro Bostäder, som arbetar för en smartare stad. Några utvalda hus har installerade batterier och husen är uppkopplade till el-och värmeverket i staden. Eftersom de kan lagra energi kan den delas och på så sätt kapas energitoppar i staden vilket leder till minskad användning (OBO, 2019).

I april 2019 öppnade Sveriges Allmännyta organisationen för aktörer som inte ägs av kommuner. Att bredda medlemsbasen med fler bostadsföretag utökar antalet fastighetsägare som bland annat ska arbeta för ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet (SABO, 2019c).

3. Metod

3.1 Kvalitativ metod

Studien är kvalitativ och är lämplig eftersom vi vill förstå och skapa en djupare förståelse för ett specifikt problem (Björklund och Paulsson, 2012). Enligt Denscombe (2018) ger kvalitativ data mer nära data som är en bättre grund för ett färre antal människor och förknippas med småskaliga studier. I detta arbete fokuserar vi på fastighetsbranschen inom Sverige.

3.2 Datainsamlingsmetoder

Trovärdighet är viktigt i alla typer av arbeten vilket lett till att de källor som använts främst är hämtade från Google Scholar, kurslitteratur, intervjuer och internet. Studien genomförs genom olika litteratursökningar, källor på internet och intervjuer med kunniga personer inom IT och fastigheter. Materialinsamling av litteratur sker genom Google Scholar som leder till pålitliga

källor som Springer.com, Researchgate.net och IEEE.org. Fokus är smarta hem, IoT och Sveriges Allmännyttas möjlighet att utveckla en säkrare och mer hållbar fastighetsbransch.

Vi har enligt Denscombe (2016) utgått från “Ändamålsenligt urval” där det byggs på principen att man kan få ut bästa möjliga information genom att välja objekt baserat på deras attribut och position som IT-experter. Vi har därför handplockat urvalet baserat på deras relevans för forskningsprojektet och baserat på deras kunskap eller erfarenhet inom området.

3.2.1 Intervjuer

En intervju är lämplig att göra när data ska baseras på emotioner, erfarenheter och känslor och dess natur är att det behöver redovisas mer djupgående. Intervjuer ger även enligt (Björklund och Paulsson, 2012) tillgång till som är av direkt relevans för studiens syfte och den information som erhålls är vår primärdata vilket gör den specifikt för den aktuella studien. Det ger också data som enligt Denscombe (2008) är mer privilegierad om informationen kan baseras på personer i speciella positioner, något som anses lämpligt då intervjuer sker med specialister eller IT-kunniga inom svensk fastighetsbransch. Då intervjuande är IT-chefer och högt uppsatta inom fastighetsbolag anser vi dem relevanta och pålitliga. För att kunna förbereda sig skickades frågorna i förhand för att sedan besvaras via telefon eller mejl. Tillsammans med det valdes en semistrukturerad intervju som enligt Denscombe (2018) ger möjlighet till bättre utveckling av idéer och synpunkter.

Vi fick tag på fem som var villiga att besvara frågorna, fyra via telefonintervju och en via mejl. De företag som besvarat vår kontakt och svarade på frågor var följande: AB Stångåstaden, Sölvesborgshem AB, Båstads kommun, Region Halland och MVB AB. De utvalda intervjupersonerna har stor kompetens inom IT och arbetar med det på daglig basis. Vi anser att det skapar en större trovärdighet om de intervjuade har en liknande kompetens då ämnet inriktar sig mot den digitala utvecklingen inom fastighetsbranschen. De kontaktades genom mejl och tillfrågade om de hade möjlighet att ställa upp på intervju. Respektive telefonintervjuer varade mellan 12-16 minuter och frågorna är utformade med inriktning på IoT och vad dessa företag önskar inom digitalisering av fastighetsbranschen för att skapa bättre förståelse för vad leverantörer av system och tillägg bör arbeta efter. De är valda för att öka de teoretiska synpunkterna som tas upp och därmed ge belägg direkt från personer som arbetar inom och med system. Dessa frågor finns som bilaga i slutet av arbetet. Alla telefonintervjuer spelas in och transkriberas, detta i syfte att kunna analysera materialet. Därefter skickas transkriberingen till respektive respondent och detta ger vi chansen till respektive respondent att kunna korrekturläsa manuset från intervjun.

3.2.2 Respondenter

Respondent 1: AB Stångåstaden

Stångåstaden förvaltar ungefär 18 500 lägenheter och är Linköpings största bostadsbolag. De ägs av Linköpings kommun och de äger cirka 26% av bostäderna i kommunen. Cirka 90 byggnader med kulturhistoriskt värde förvaltas också av Stångåstaden (Stangastaden, 2018).

Respondent 2: Sölvesborgshem AB

Sölvesborgshem är största fastighetsbolaget i Sölvesborg. De förvaltar totalt cirka 1700 lägenheter i och omkring Sölvesborg (Solvesborgshem, 2019). Bland annat är de i förarsätet när det kommer till implementering av digitala lås och att digitalisera mer av verksamheten (Sandström, 2018). Respondenten är även ordförande i SABOs digitaliseringsråd.

Respondent 3: Båstads kommun

Respondenten är IT-chef på Båstad kommun och har hand om IT-relaterade frågor kring de olika verksamheterna i kommunen, bland annat: skolor, vård och omsorg, bad-och idrottsanläggningar.

Respondent 4: Region Halland

Region Halland är ett landsting vars främsta ansvar är hälso- och sjukvård. Respondenten är IT-direktör i landstinget.

Respondent 5: MVB AB

MVB är ett av Sveriges största privatägda byggföretag som startades på 60-talet. En del av deras miljöpolicy består av att använda miljövänligt material och att driva och främja forskning av nya byggmetoder (MVB, 2019).

3.2.3 Litteraturstudie

Vår sekundärdata har vi fått fram genom litteraturstudie för att komplettera datan från intervjuerna. Litteraturstudie har varit en stor fördel för oss att kunna insamla mycket information under relativt kort tid med knappa ekonomiska resurser. Litteraturstudier har varit en hjälp för att kartlägga existerande kunskap inom ämnet och för att bygga upp en teoretisk referensram. Eftersom litteratur är sekundärdata och inte framgår exakt med vilka metoder information samlats in och för vilket syfte har vi därför varit kritiska och därmed ifrågasatt informationen och den egna användningen av den.

Litteratur som använts kommer främst från plattformen Google Scholar för att hitta forskning relaterat till ämnet då de är baserade på vetenskapliga artiklar. De är utvalda baserat på att ha blivit citerade och att de är publicerade i tidskrifter. Vi har använt oss av sökord såsom bland annat IoT, IoT-platforms, Platform Interoperability, Smart Homes, Smart Cities, Advantages, Cloud

Computing och Standards. Främst de på förstasidan efter sökningen användes och valdes utifrån namnen och relevansen för ämnet då det genererades mellan cirka 100 000 och 3 000 000 resultat. På internet finns mycket information, från sanning till enorma lögner vilket gör det till en svårbedömd källa. Vi har därför valt att inrikta oss på hemsidor som är säkerhetsklassade med HTTPS, stora företag som har förklaringar till uttryck och ord vilket i sin tur har jämförts med andra källor. Sidor som SCB och SABO anser vi pålitliga eftersom de dyker upp i bland annat media och artiklar. När det kommer till företag försöker vi inte lyfta upp något företag utan håller informationen objektiv och tar upp de möjligheter som finns med det som nämns.

3.3 Validitet och reliabilitet

Validitet beskrivs i vilken utsträckning man mäter det som avses att mätas och reliabilitet beskriver graden av tillförlitlighet i mätinstrument, dvs i vilket utsträckning man får samma värde om man undersökningen upprepas. (Björklund & Paulsson, 2012). Denscombe (2018) påpekar att det är viktigt att den insamlade datan är den korrekta och av rätt typ eftersom om det skulle visa sig att data är ogiltig kommer resultaten att bygga på felaktiga värden och grunder vilket leder till att resultatet saknar reliabilitet.

Björklund och Paulsson (2012) skriver att man kan öka validitet genom att använda sig av triangulering, dvs att man använder olika metoder och perspektiv för att uppnå samma syfte. Vid intervju kan validitet ökas genom precisering av målgrupp samt formulering av klara och tydliga frågor. Reliabilitet kan ökas genom användning av kontrollfrågor och triangulering vid intervju.

3.4 Forskningsetiska aspekter

3.4.1 Forskningsetik

Bell (2006) skriver att forskningsetik handlar om tydlighet när det gäller vilken form av överenskommelse man gör med sina undersökningspersoner eller kontaktpersoner. När det kommer till etiska aspekter av forskning inkluderas ett samtycke från de som blir intervjuade eller observerade. Bell (2006) menar också att det handlar om att komma överens om hur material ska användas, hur resultaten kommer spridas och därefter hålla löftena som slutits.

Samtliga respondenter har tillfrågats om godkännande att deras svar används i arbetet och transkriberingen har skickats för att verifiera och tydliggöra vid missförstånd eller fel.

3.4.2 Konfidentialitet och anonymitet

Konfidentialitet och anonymitet har liknande betydelse och Bell (2006) skriver att om konfidentialitet utlovas, måste dess innebörd bestämmas i undersökningen. Anonymitet innebär att de under inga omständigheter ska identifieras. Respondenterna hålls anonyma i studien och hänvisas som respondent 1-5 eller som företaget där individen arbetar för forskningsetiska skäl.

4 Resultat

Fastighetsbranschen är i en konstant utveckling och vikten av hållbarhet har tagit stor plats i media. Det är mycket fokus på utsläpp inom transportsektorn och bilar men fastigheter står för en stor del av utsläppen. IoT har möjlighet att revolutionera branschen och skapa hållbara samhällen och Sverige kan bli ledande tack vare att många fastighetsbolag är med i Sveriges Allmännytta.

4.1 Värdet av IoT

IoT skapar nya affärsmöjligheter och möjligheter för organisationer, inte bara inom fastighetsbranschen. I den inledande frågan om IoT i framtiden erhålles liknande svar från respondenterna. Det är en teknologi som är oundviklig och har stor positiv potential för fastighetsutvecklingen och är enligt Stångåstadens representant något som vi måste anpassa oss till och dra nytta av. Det är dock en komplex fråga då många nätverk ska integreras på olika sätt. IT-chefen i region Halland svarar att i det stora hela kommer nästan alla verktyg och saker vara uppkopplade i framtiden. Utifrån ett fastighetsperspektiv nämns hälso-och sjukvården där intresset för IoT är stort då det har potential att förbättra logistik som innefattar allt från nyttjande av medicinsk utrustning till patientrörelse och mer säkerhetsrelaterade frågor som passagesystem. Det leder till att man arbetar med frågan om infrastruktur och hur den ska byggas. I dagens samhälle är data det nya guldet vilket leder till frågan om vem som äger data. Respondent 1 ger ett tydligt svar gällande Sveriges Allmännyttas arbete med standard och fastAPI:

De som äger fastighetssystem vill äga sin data och ha full kontroll. Det som vi vill göra är att öppna upp systemen så att andra system kan kopplas upp mot system som redan finns på ett standardiserat sätt. Man vill öppna upp konkurrensen och öka den. Och om det är några få fastighetssystem som kontrollerar branschen och utvecklingen kommer start-ups inte ha en chans. Om dessa kan komma in med idéer och kan marknadsföra dem och kan vara riktigt bra för fastighetsägare om de också kan kopplas upp mot standardiserade API. IoT har många funktioner och möjligheter, speciellt när det kommer till drift och underhåll av fastigheter. Sådant som har viktig betydelse är enligt MVBs respondent bland annat fuktsensorer som kan förebygga skador. Fuktskador är stora utgiftsposter och som respondent 5 beskriver det:

Fuktskador är ju jättestora utgiftsposter för oss och det är en sak med vatten som sprutar rakt in, det kommer ju att upptäckas i princip omgående. Men de flesta vattenskador är inte sådana och det kan ta dagar och veckor innan någon upptäcker det.

Det leder till ett mer effektivt arbete och mer data som kan analyseras och leda till bättre förebyggande åtgärder. Stångåstadens respondent förklarar vidare att mycket fastighetsinformation, övervakning av fastigheter, kommer in via slutkonsumentprodukter som som samlas in av konsumenterna som fastighetsägare skulle ha stor nytta av. Både Sölvesborgshem och Båstad kommun är inne på frågan om effektivitet. Uppkopplad utrustning kan leda till högre resurseffektivitet jämfört med utrustning som behöver skötas på plats eller vara bemannat på distans. Det finns utrustning som är uppkopplad men den är inte automatiserad, då kan den fjärrstyras men potentialen finns i utrustning som är både uppkopplad och automatiserad. Båstad kommun deltar i ett EU-projekt som ska förbättra arbetsmiljön i klassrum med hjälp av sensorer. Sensorerna kan uppfatta bullernivån, temperatur och mängden syre i klassrummet och med hjälp av en t ex en iPad kan det följas och då kan en rast bli behövlig eller öppning av fönster. Enligt Båstads kommuns respondent är det sådant som kan förbättra inlärningsförmågan, en bullrig miljö gör att risken att inte lära sig något uppstår.

Region Halland moderniserar sin IT-miljö där en av aspekterna är att de traditionella IT-systemen måste förbättras när det kommer till delning av data och ta emot data från andra källor, oavsett vilken verksamhet det handlar om. Det ger möjlighet till nyttjande av andras API och data i andra och nya sammanhang. Samtidigt byggs det upp separata databaser som aggregeras och kan analyseras utifrån de data som finns. Respondent 4 beskriver följande:

Vi håller på att modernisera hela IT-miljö, it-aspekter och en av aspekterna som vi är ju de traditionella IT-system vi har behöver vara betydligt bättre på att dela med sig data och ta emot data från andra källor. Det vill säga vi kan nyttja deras API och data i många olika sammanhang.

När det kommer till IoT handlar mycket om att samla på sig data och använda det för nya och förändrade ändamål. Överlag blir förmågan att samla på sig data och dess användning för verksamhetsutveckling och aggregerade analyser och t ex Machine Learning är stora fokusområden.

Att kunna arbeta förebyggande och ha tillgång till information snabbt innan det blir en skada eller ha möjligheten att åtgärda innan det blir allvarligt är en viktig aspekt för vad IoT kan göra. Som Bell (2019) antyder finns det många positiva aspekter med att implementera IoT, både i större och mindre skala.

4.2 Systemupphandling och systemintegration

Eftersom mängden IoT-enheter är i en starkt växande fast uppstår frågan om fastighetssystem är anpassade för att integreras med varandra och IoT-enheter och om organisationerna trycker på leverantörer och utvecklare att en viss standard ska finnas som de måste anpassa sig till. Mängden funktioner är inte problemet för Stångåstaden, istället anses det bättre att ha specialiserade system som man sedan bygger API utifrån det vilket gör det väldigt viktigt att det byggs på ett standardiserat sätt då integrationsplanen annars kommer vara omöjlig att hålla vid.

Då det gäller kommunala bostadsföretag kan det finnas skillnad mellan offentliga och privata aktörer på marknaden när det kommer till digitala lösningar. Det anses inte vara några större skillnader mellan dessa aktörer och anses positivt då enorma skillnader kan ha en bromsande effekt inom effektivisering av byggnader. Vidare förklaras det att fastighetsbranschen har långa livscykler vilket leder till ett tänk att en investering eller renovering ska hålla i 30 år. Det blir en utmaning då andra branschers livscykler är betydligt kortare och därmed spelar det mindre roll om det är offentlig eller privat aktör. Sölvesborgshem respondent instämmer när det kommer till skillnader men anser att det finns större incitament för produktutveckling i privata branschen när det kommer till kommersiella fastigheter.

I Sverige uppskattas offentliga upphandlingar vara värda runt 600 miljarder kronor per år. Den ska bland annat främja ageranden som begränsar konkurrens, underlätta för företag att göra affärer med offentlig sektor, främja kostnadseffektivt användande av skattemedel och se till att de företag som säljer det som efterfrågas går till de mest förmånliga villkoren (Upphandlingsmyndigheten, 2018). Eftersom de regler och riktlinjer som styr offentlig upphandling finns, identifieras det som en potentiell risk för IT-system, interoperabilitet och utbyte av data. Sölvesborgshem representant tror inte att många upphandlande myndigheter, med leverantörernas goda minne, följer de avtalstider som följer av LoU. Standarder inom teknik är enligt honom en bärande idé i den digitala agenda som allmännyttan för hela landet tagit fram. Syftet med att sträva efter standard är prispress och kvalitetsutveckling, men framförallt innovation genom ökad konkurrens som uppstår när system kan interagera med varandra tack vare standard som tas fram. Ett problem som nämns av Båstad kommuns respondent är att det är dyrt att byta ut något som redan finns. Historiskt sett styrs de av upphandlingslagar när ett system ska upphandlas och då är det inte tillåtet att uttala sig om att det ska vara en specifik produkt. Många olika system leder till olika inloggningar och därmed olika användarnamn, lösenord, system och applikationer. De har arbetat med dessa frågor och har bland annat standardiserat användarnamn för olika system och sedan kopplat system till en “Metakatalog” som gör det möjligt att om ett lösenord byts så görs det automatiskt i alla system som är integrerade till metakatalogen. Respondent 3 påstår: “Har man den automatiska inloggningen så underlättar det för användarna”.

Region Hallands respondent förklarar att upphandlingar sker av deras anställda, genom en upphandlingsavdelning och en IT-avdelning som samarbetar och tar hjälp av vara ndra. Det är

många som ställer krav men det finns ingen som bestämmer vilka system man ska ha. De har ungefär 600 olika system och de är inte synkade eller kopplade till varandra fullt ut och är därmed ett viktigt område som man arbetar med och utvecklar. En avgörande framgångsfaktor är standard för information och informationsutbyte och en avsaknad gör det försvårande och fördyrande. Koponen (2014) skriver att en Metakatalog har två syften, automatisering av IT-administration och vidareutnyttjande av information. Koponen (2014) skriver att automatiseringen av IT-administration handlar om att effektivisera den manuella hanteringen och säkerställa hanteringen av användarkonton under dess livscykel (från skapande till stängning). Vidareutnyttjande av information handlar om att återanvända informationen från Metakatalogen i andra tjänster.

4.3 Sveriges Allmännytta och digitalisering

Den stora satsningen inom digitalisering är utvecklingen och det önskade genomslaget för FastAPI vilket är ett öppet API för fastighetssektorn. För respondenten från Sölvesborg är syftet att öka innovationstakten men också prispress och kvalitetsutveckling med hopp om att branschen kan ta del av digitaliseringen genom att befintliga och nya leverantörer får lägre trösklar för att nå hela marknaden.

FastAPI-utvecklingen har börjat ta fart nu. Det som SABOs medlemsföretag kan göra för att bättre kunna integrera olika delar i systemet som upphandlas genom omfattas av flera områden. Initialt är leverantörer av system inom fastighetsförvaltning, lås, och kundinformation berörda. Även affärsmodeller (gemensamma utredningar, standardavtal) för nya affärer i mer uppkopplade fastigheter ingår i det som ska arbetas med i digitaliseringsinitiativet.

Med utgångspunkten smarta hem frågar vi om SABO också arbetar med att koppla upp byggnader mot varandra och i slutändan skapa en smartare stad, så kallade smart cities. Vi får svaret att de arbetar med det men på ett mer övergripande plan. Digitaliseringsinitiativet framhäver samverkan mellan kommun och landsting tillsammans med några andra sektorer och detta behandlar även smart cities.

Gällande SABOs arbeten frågar vi kontaktpersoner vilka kunskaper de hade om SABOs och dess arbeten. Majoriteten hade goda kunskaper om SABO medans några hade bristfälliga. Båstads kommun svarar att de inte är insatt i SABOs arbeten men utifrån den kunskap hen har är att SABO standardiserar saker och ting och förebygger att varje leverantör inte ska ha sina egna lösningar utan det ska passa alla. Respondenten från Region Halland hade inte kännedom om SABO och förklarar att de bestämmer över deras egna system. Respondent 4 betonar: “Vi har många som ställer krav men det är ingen som bestämmer vilka system vi ska ha” .

De har många regelverk att förhålla sig till, främst kring vilken kontinuitet och säkerhetsnivå som behövs.

4.4 Sammanfattning av resultat

IoT är en oundviklig teknik som har stor potential för fastighetsutveckling. Respektive respondenter är optimistiska över IoT och dess framtid tror att allt som går som går att kopplas upp kommer vara uppkopplade. Vid drift och underhåll av fastigheter har IoT många funktioner och möjligheter. Den gemensamma bristen som saknas är av sensorer som snabbt kan identifiera skador såsom slitage och fuktskador. Med hjälp av IoT är det möjligt att kunna arbeta förebyggande och ha tillgång till information omgående innan det blir en skada eller ha möjligheten att åtgärda innan det blir allvarligt då det kan orsaka stora utgiftsposter för fastigheterna. Allmänt skapar IoT effektivitet och högre resurseffektivitet i form av automatiseringar av uppkopplad utrustning jämfört med utrustning som behöver skötas på plats eller vara bemannat på distans. De etablerade IT-systemen som finns måste förbättras vid delning av data och ta emot data från andra källor eftersom det ger möjlighet till nyttjande av andras API och data i andra och nya sammanhang. Det handlar alltså som att samla på sig data och använda det för nya och förändrade ändamål.

5 Diskussion

Internet of Things är och kommer ta en större del i våra liv med stora positiva konsekvenser så som förbättrade inomhusklimat, effektivare resursanvändning och lägre kostnader. Utvecklingen leder också till stora utmaningar, bland annat heterogenitet, säkerhet och interoperabilitet. Ett annat problem som respondent 3 nämner kan uppstå är höga kostnader för att byta ut redan befintliga system.Som Ahlgren et al. (2016) skriver så är bristfällig interoperabilitet ett hinder i fortsatt utveckling, istället behövs gemensamma standard och obligatoriska certifikat (Patil, 2017). I och med frågan om utsläpp och bromsning av den globala uppvärmningen blir det viktigt att identifiera orsaker till utsläpp och fastighetsbranschen står för en stor del av, närmare bestämt ungefär 36% enligt Dounis och Caraiscos (2009). De tillfrågade vill ha mer kontroll av sina system och möjlighet att följa processer och data för att kunna fördela resurser och arbeta förebyggande.

5.1 Klimat och bioklimat

Utifrån intervjuerna var det mer fokus på kostnadsbesparingar och hur resurserna kan effektiviseras. Kostnadsbesparingar och bättre klimatpåverkan är det fokus på men utifrån

litteratur och undersökningar identifieras även bioklimatet. För kontorsarbetare kan en dålig inomhusluft minska prestationen och ge upphov till t ex koncentrationssvårigheter (Wyons, 2004). En bra ventilation och material som används vid byggande skapar därmed förutsättning för en bättre vistelse för personer som antingen bor eller arbetar i en byggnad. World Health Organizations (2010) riktlinjer för allmänna hälsan finns men bör omvandlas beroende på land. En dålig luft inomhus, den så kallade Indoor Air Quality (IAQ), kan som tidigare nämnt av Dounis och Caraiscos (2009) leda till Sick Building Syndrome och därmed försämra hälsan och minska viljan att vilja bo eller arbeta i vissa byggnader.

Samtidigt påtalar Brand (1999) om vikten av att själv kunna påverka sin inomhusmiljö. En viss automatisering för att spara på el eller värme kan leda till klagomål eller ilska och det blir viktigt att det inte är för svårt att kunna ändra inställningar, det kan gälla ventilationen och temperaturen i hemmet, få in frisk luft till ett konferensrum eller rena luft i en korridor. HVAC är ett viktigt användningsområde för sensorer och taggar för att känna av miljön i byggnaden (Penny, 2018). Bioklimatet blir en viktig del och konsekvens för t ex hyreshöjningar i fastigheter som tillkommer till följd av installation av sensorer och olika automatiserade funktioner i en byggnad. Det gäller att ta hänsyn till hälsan hos människor, framförallt i städer där utsläppen från bilar och andra fordon är stor.

Öbrink (2019) förklarar att delar av Sverige är på gränsen av sin kapacitet gällande elanvändningen vilket kan hota nyetablering av olika typer av byggnader och industrier. Det smarta elnätet effektiviserar elnätet genom en tvåvägskommunikation och leder till fördelar som att ett existerande elnätens kapacitet och effektivitet kan förbättras (Fang et al., 2012). Samtidigt som användningen av förnybar el ökar genom investeringar kan målen uppnås snabbare genom att samtidigt få bättre kontroll av energianvändningen. Ett bättre elnät och smartare byggnader som kan anpassa energianvändning leder till ett hållbarare samhälle och kan visa vägen för andra länder.

5.2 Tekniska aspekter

I och med att mängden IoT-enheter ökar kommer nya användningsområden och sätt att kunna använda tekniken, både för sig och tillsammans med andra. Att undvika produkter som inte är kompatibla med varandra blir en viktig faktor då det annars kan öka risker och försämra effektivitet (Zorzi et al., 2010). Samtidigt som komplexiteten i systemen ökar blir säkerheten ännu viktigare och ska inte nonchaleras, ett tydligt exempel är att ingen av de 22 digitaliseringsprojekt som idag bedrivs i Sverige har en utformad budget för säkerhet eller cybersäkerhet (Hellerud, 2019). Sverige vill enligt Regeringskansliet (2018b) bli ett hållbart digitaliserat land och för att kunna nå det målet blir användning av teknologin på ett korrekt och säkert sätt vital. Standard inom IT-system identifieras därmed som en viktig byggsten i arbetet eftersom det har varit ett sätt av samhällets

utveckling i positiv riktning. Som Saleem et al (2018) förklarar skapar en standard en försäkran om en välgjord produkt och en bättre insyn i produkts livscykel. Att veta hur ett system eller enhet är kompatibel med andra system eller enheter skapar förutsättning för högre säkerhet, lägre kostnader och en högre innovationskraft, något som ISO (2014) framhäver som en fördel och som bland annat Sölvesborgshems respondent också anser. Slutna nätverk som är svåra att integrera med bromsar utveckling och innovation och framväxande standarder blir därmed viktiga att använda när fler och fler organisationer tar sig in på marknaden.

Bild 1: Datautbyte och interoperabilitet skapar förutsättning för bättre analyser och affärsmodeller.

Som Ahlgren et al. (2016) förklarat ger öppna system en bättre möjlighet för nya företag och produkter att integreras och öka innovationskraften. Istället för stängda system kan det, som en förenkling i bild 1, skapa bättre utbyte av data genom t ex standardiserade API för att kunna analysera och förstå data. Mer data ger förutsättning för bättre kontroll av byggnader och resursåtgång samtidigt som partnerskap och samarbete ökar säkerhet och innovation. Ett problem som uppstår är vem som äger data. I takt med att fastighetssystem utvecklas och produkter tillkommer blir det viktigt att säkerställa säkerhet och konfidentialitet. En vanlig användning är molnplattformen som enligt Open Cloud Foundation (u,å.) tillför positiva aspekter som möjlighet till bättre samarbete, riskreducering och en högre elasticitet. Att använda molnet och knyta ihop fler organisationer ger möjlighet till bättre analyser och samarbete mellan fler människor. Men även molnet har utmaningar och ett sätt är att decentralisera data genom fog. Denna samexistens av plattformar och IoT-enheter kan göra att leverantörer inom olika delar av fastighetssystem och produkter som används för att förbättra byggnader ökar innovationen när det blir mindre fokus på systemintegration och hårdvara (Chiang & Zhang, 2016).