Samling med de yngsta barnen i förskolan : Circle-time with the youngest children of preschool

BARN–UNGA–SAMHÄLLE

Examensarbete i fördjupningsämnet barndom och lärande

Samling med de yngsta barnen i förskolan

Circle-time with the youngest children of preschool

Jenny Berggren

Förskollärarexamen 210hp

Datum: 2021-04-13 Handledare: Ange handledareDatum för slutseminarium (2019-08-29)

Examinator: Anna Jobér Handledare: Sara Berglund

2

Sammanfattning

Syftet med denna kvalitativa studie är att ta reda på pedagogers intentioner med de yngsta barnens samlingsstunder i förskolan. För att få svar på forskningsfrågorna har fyra verksamma pedagoger på två olika förskolor intervjuats. Utöver intervjuer genomfördes det även observationer under två pågående samlingsstunder.

Michel Foucaults maktperspektiv har använts i min studie som ett central teoretiskt perspektiv för att studera samlingen, dess utformning och genomförandet samt vad det innebär gentemot de yngsta barnens inflytande i förskolan.

Det huvudsakliga resultat visar att intentionen med samlingen är att uppnå olika lärandemål, genom att på olika sätt erbjuda barnen lärandesituationer där de själva kan medverka. Barn och pedagoger lär tillsammans men begreppet samling innebär också maktstyrning genom pedagogers förhållningssätt och de förväntningar barnen har på sig. Utöver det genererar samlingen så mycket mer, möjlighet till samarbete, att få dela sina åsikter, att få prova på nya saker, att få se och dela saker med varandra, turtagning, för att nämna några punkter.

3

Förord

Att skriva detta examensarbete har varit en lärorik tid för mig, det har öppnat upp för många nya tankar och idéer och gett mig perspektiv på samlingens faktiska betydelse för de yngre barnens lärande och utveckling.

Jag vill tacka de pedagoger och barn som har delat med sig av sin dyrbara tid och erfarenhet, för att de ställt upp under intervjuer samt gett oss möjlighet att vara med och observera i deras verksamhet. Jag vill även tacka min handledare Sara Berglund för uppmuntrande ord och vägledning, men också ett stort tack till min familj och mina vänner för all stöd under denna process.

Detta arbete är inte relaterat till ett forskningsprojekt.

Jag och Matilda Asp påbörjade detta arbete tillsammans, men bestämde oss för att färdigställa och skicka in det separat på grund av livssituationer och meningsskiljaktigheter. Våra gemensamma tankar och ord finns genomsyrande från titelsida till och med avsnittet om diskussion i arbetet, men vi har efter delning av gruppuppgiften gått tillbaka igenom båda enskilda arbeten och ändrat i text, lagt till och dragit ifrån, där av ser dessa två arbeten snarlika men ändå olika ut.

4

Innehållsförteckning

1.1 Delaktighet och inflytande ... 6

1.2 Syfte och frågeställning ... 6

2. Bakgrund...7

3. Teoretiska perspektiv och begrepp ...9

3.1 Michel Foucaults makt och styrningstekniker ... 9

3.1.1 Disciplinär makt ... 9 3.1.2 Pastoral makt ... 10 3.1.3 Självstyrning ... 10 4. Tidigare forskning ...12 5. Metod ...14 5.1 Observation ... 14 5.2 Intervju ... 14 5.3 Urval ... 15 5.4 Genomförande ... 15 5.4.1 Observation ... 15 5.4.2 Intervju ... 16 5.5 Etiska övervägande ... 17

6. Resultat och analys ...19

6.1 Omsorg, disciplin och vägledning vid uppstart av samling ... 19

6.2 Att leka, lära och utforska tillsammans ... 21

6.3 Samlingens struktur och normer ... 23

7. Diskussion ...25 7.1 Sammanfattning ... 25 7.2 Metoddiskussion ... 26 7.3 Resultatdiskussion ... 27 7.4 Slutord ... 28 7.5 Framtida forskning ... 28 Referenslista ...30 Bilaga 1 ...32 Bilaga 2 ...34

5

1. Inledning

Under utbildningen har kurser och seminarier diskuterat samling i förskolan och att det är något som väcker debatt, vid flertalet tillfällen har ämnet kommit upp i olika diskussioner, samlingen är antingen älskad eller hatad, lite som pest eller kolera beroende på vilken pedagog du frågar.

Vad gäller förskolans arbetsformer, varför pedagogerna egentligen gör det de gör, framhåller Birgitta Davidsson (2000) att samlingen många gånger blir dagens viktigaste moment i förskolan, både för menings- och relationsskapande. Vidare tar hon också upp hur samlingen, och främst förhållningssättet till samlingen i förskolan, har förändrats med tiden.

Engdahl och Ärlemalm Hagsér (2005) framhåller att samlingen i förskolan de senaste åren har blivit kritiskt granskad och ifrågasatt ur ett makt- och inflytelseperspektiv utifrån en vuxenstyrd samling där det lämnas mycket lite utrymme för barnens delaktighet och faktiska inflytande. Författarna menar att det är viktigt att ta del av barnens intresse och ge dem möjlighet till inflytande i verksamheten; att deras röster blir hörda och att det sedan används i praktiken.

Nilsson (2008) skriver att makt handlar om att ge och ta. Makten att vara pedagog och sätta tydliga (tillåtande) gränser, men att samtidigt ge möjlighet till barnens inflytande och därigenom ge dem möjlighet att få påverka sitt lärande. I förhållande till de yngsta barnens inflytande i samlingen blir därmed ett maktperspektiv relevant för mitt resultat.

Eftersom samling ingår i verksamhetens dagliga struktur och rutin och därför inrymmer en stor del av förskolans verksamhet uppkom intresset av att studera just samlingen betydelse närmre. Detta arbete kommer därför undersöka pedagogernas intentioner med samlingen och vad dess utformning och genomförande innebär gentemot barns inflytande i förskolan, här främst de yngsta barnen. Denna studie tar reda på om barnen får inflytande i förskolan (under samlingen), hur mycket inflytande barnen får och på vilket sätt inflytande utövas.

6

1.1 Delaktighet och inflytande

Delaktighet och inflytande i förskolan är en viktig del av barnens fortsatta lärande eftersom grunden då läggs för deras nyfikenhet inför- och förmågan att själva våga, att våga delta, att våga låta sin röst bli hörd och att våga ta beslut som påverkar självet.

Kristina Westlund (2011) tar upp att barn inte ska ses som passiva mottagare, utan att de har en egen initiativförmåga, nyfikenhet och en lust att utforska i syftet att lära. Hon menar att barn gör detta aktivt i samspel med andra. Detta ger pedagoger utmärkta verktyg för att utöva demokrati och inflytande vid både undervisningstillfällen och den fria leken.

Johannesen och Sandvik (2009) menar på att rätten till delaktighet och inflytande inte handlar om att få bestämma, det handlar istället om att alla är del av en gemenskap där man måste visa ömsesidig respekt och inkludera alla.

Om man slår upp ordet inflytande i Svenska Akademiens ordböcker (2021) står det att det betyder ’möjlighet att påverka’. Delaktighet innebär sammanfattningsvis att barnet har inflytande över den egna livssituationen och de viktiga beslut som tas kring, om och för barnet.

1.2 Syfte och frågeställning

Syftet med föreliggande studie blir att undersöka pedagogers intentioner med samlingen och vad samlingens utformning och genomförande innebär i förhållande till de yngsta barnens delaktighet och inflytande iförskolan.

De frågeställningar studien kommer att baseras utifrån är följande;

 Vilka normer och värderingar träder fram i pedagogers samtal om och genomförande av samlingsstunder i förskolan?

7

2. Bakgrund

För att skapa förståelse för hur ”samling” en gång myntades och hur samlingen har utvecklats från då till nutid samt vilken betydelse den har fått i förskolan delges här lite historik kring ämnet, bland annat via barnträdgårdarna, barnstugeutredningarna och socialstyrelsen pedagogiska program för förskolan.

År 1972 skrevs det i Statens offentliga utredningar (barnstugeutredningen) att det var viktigt för känslan av samhörighet att vid en speciell tid under dagen ha en gemensam samlingsstund eller en särskild aktivitet för hela barngruppen. En viktig del av förskolans samlingar var att utveckla gruppkänslan., det skulle även finnas möjlighet för barnen att utveckla sin förmåga att uttrycka sig, lyssna och när de var mogna för det kunde barnen vara med och ta gemensamma beslut.

Enligt Socialstyrelsens pedagogiska program för förskolan 1987 var samlingen i förskolan ett traditionellt inslag där barn och vuxna samlades kring ett ämne. Detta gav barnen ett tillfälle att lära känna varandra. Dessa samlingar skulle alltså existera men de skulle vara väldigt korta. Socialstyrelsen menar på att barnen kunde övas till att sitta tysta men att det var svårt att veta hur länge barnen lyssnade (Socialstyrelsen, 1987).

Samlingen i barnträdgården utfördes av en vuxen vid regelbundna tider och vid samma platser. Den skedde vanligtvis på morgonen och varade därefter mellan tio till trettio minuter, beroende på innehåll och barnens ålder. Granberg (1999) menar att små barn tar till sig olika kunskaper genom agerande vid samlingar, alltså att de undersöker och granskar material fysiskt. En trygghet för barnen byggs utifrån en nära kontakt med vuxna som ser och hör dem, som visar förståelse och förstår deras avsikter. Dagliga upprepade vanor, som samling, inramar tillvaron och alstrar en trygghet i igenkännandet av vardagen, berättar författaren. Barnen kan då istället fokusera på nya intryck och är inte i behov att lära känna allt på nytt. En samling planeras utifrån barnens kunskapsnivå, intressen och deras potential att förstå sig på innehållet. Granberg (1999) förklarar också att barn under samling lätt distraheras och blir nyfikna på annat i sin omgivning, småbarn har inte lika högt tålamod och de tenderar att ha lite ”spring i benen”, detta leder till att

8

de vuxna ofta blir tvungna att tillrättavisa dem genom hyssjande och tjatande om att de ska sitta stilla, lyssna och vänta på deras tur.

9

3. Teoretiska perspektiv och begrepp

I detta avsnitt presenteras Foucaults teorier om makt och styrning, något som blev relevant utifrån det resultat som kunde ses efter både observation och intervju. Begreppen beskrivs i förhållande till min studie och används för att synliggöra eventuella maktsituationer i samlingen med de yngsta barnen.

3.1 Michel Foucaults makt och styrningstekniker

Michel Foucault var en fransk filosof och idéhistoriker med inriktning på psykologi och sociologi. Han menar att det inte bara finns makt utan flera sorters makter, och att makt har ett samband med dominans och underordning. Makt är en del av alla relationer och är något som utövas snarare än något som innehavs (Foucault, 2008). Foucault pratar i termer av olika styrningstekniker som styr den andras handlingsutrymme.

3.1.1 Disciplinär makt

Den disciplinära makten är en form av maktstyrning där individer befinner sig i en övervakad enhet där det finns ett tidsschema med tydlig struktur över dagen, något som förbinder tid och rum. Fokus ligger på inlärning och uppfostringsmodeller och ett arbetssätt som medför att individer befinner sig i både mindre och större sammanhang. Foucault menar att dessa kriterier är väldigt viktiga eftersom det är utifrån dessa som nya mekanismer skapas och etableras. Han kallar detta för maktens individualiserande teknologi, något som riktar in sig på människors sätt att uppföra sig. Han menar även på att utan disciplinering, eller med andra ord utan hierarkin, skulle det inte finnas någon möjlighet till någon arbetsdelning (Nilsson, 2008). Den formen av disciplin är tydlig i dagens förskola.

Nilsson (2008) beskriver den disciplinära teknologin i ett klassrum som en “permanent kontroll, en övervakning över vartenda ögonblick” (2008, s.214) och förklarar lärarens placering i rummet som en maktposition för att se om alla elever är närvarande på lektionen. Här ses en likhet med

10

hur disciplinär makt kan utövas i samlingen i förskolan genom hur pedagogen placerar sig själv och barnen i till exempel en samlingsring på runda mattan.

3.1.2 Pastoral makt

Giertz (2012) beskriver pastoralmakten som en omsorgsmakt. Hon refererar till dåtidens pastorer som ”tog hand om” sin församling och gav dem levnadsvillkor för att uppnå lycka, så kallat; det enda rätta sättet att leva, eller den enda rätta vägen att gå. Giertz pratar om uppfostran, kontroll och disciplin som utövas genom närhet och stöd, ”ett vårdande syfte där stöd och kontroll är sammanflätade” (s209). Mottagaren av ”frälsning” upplever balansen som skapas i det växlande makt- och omsorgsgivandet som en sorts inflytande över situationen.

Pastoral makt innebär alltså att den disciplinära makten bryts ned och individanpassas genom omsorg. I förskolans värld erbjuds barnet omsorg och närhet för att skapa en trygg grund, därefter kan pedagogen möta barnet genom observationer och samspel och samla in empiri för att kunna planera, anpassa och utforma den undervisning som behövs för att barnet ska ta sig vidare i kunskapstrappan. På det sättet riktas barnet mot den rätta vägen att gå- att bli framtidens goda medborgare. Tullgren (2004) menar att leken är ett lämpligt tillfälle att studera barn för att kunna se in i deras värld och skapa kunskaper om deras upplevelser, ”att observera barn och att samtala med dem om hur de tänker skapar kunskaper för pedagogerna så att styrningen kan bli mer effektiv” (2019, s. 40). Enligt Tullgren (2004) ses den pastorala makten som en inbjudan och en inställning som lockar fram till lek. Leken skapar tillfällen där individen är villig att uttrycka sina tankar.

3.1.3 Självstyrning

Självstyrning kan ses som att man är självbestämmande, i förskolan kan man säga att barnet kan agera fritt- inom redan förbestämda ramar, utifrån de normer och värderingar som finns. Här måste barnet förstå sig själv och vilja anpassa sig efter hur det förväntas delta och agera under samlingen. ”Barnet ges frihet och ansvar att själv reglera sina handlingar i enlighet med det som förväntas i förskolan” (Tullgren 2004, s. 109). Pedagogernas uppgift blir utifrån självstyrning, att

11

råda barnen att kontrollera sig själv och att rätta till eventuella fel i deras handlingar. Denna betoning på självreglering (förmågan att förändra slentrianbeteende) kan vara ”en frihet som håller makten i handen” (Permer & Permer 2002, s. 61).

Empirin kommer knytas till de berörda begreppen under avsnittet Resultat och analys. Teoribegreppen ska hjälpa oss urskilja vilken form av makt och styrningstekniker som blir tydlig under observationen och även i de svar som framkommit under intervjuernas gång. Genom detta synliggörs och problematiseras maktförhållandena i förskolan.

12

4. Tidigare forskning

I detta avsnitt presenteras tidigare forskning kring samling i förskolan.

I Rantalas avhandling Snälla du! kan du sätta dig? Om vägledning i förskolan (2016), en avhandling som på vetenskaplig grund bidrar till en fördjupad kunskap om hur fostran gestaltas i förskolans verksamhet, har hennes huvudsakliga insamlingsmetod under studien har varit observationer vid fyra olika förskolor. Det resultat hon kunde se var att fostran är en form av vägledning och att det gestaltas på många olika sätt, bland annat genom direkt- och indirekt vägledning. Författaren förklarar begreppen; med direkt vägledning menas pedagogers direkta tillsägelse, till exempel direktiv för hur hen ska sitta eller agera, eller förmaning om att barnen ska utföra något under samlingen, dra ett sångkort, benämna färg eller att välja frukt ur skålen. Indirekt vägledning kan utläsas som beröm, avledning och frågor. Båda dessa tillvägagångssätt står i maktrelation till barnet. Rantala (2016) skriver vidare att pedagoger ofta genom en menande blick visar att hen bevakar och därigenom normaliserar barnet. Pedagogers förhållningssätt lyfts fram och ställer frågorna; hur utövar man makt i samlingen? Hur tillåtande är man som pedagog? vad är acceptabelt för att en pedagog ska kunna hålla vid samlingen utan att det spårar ur?

Eide, Ellen Os & Pramling Samuelsson (2012) har skrivit artikeln Små barns medvirkning i

samlingsstunder, en forskning kring barns möjlighet till deltagande i beslutprocessen under

samlingsstunder. Författarna skriver bland annat om hur samlingsstunden är ett sätt att organisera barngruppen. ”Organisatorisk er samlingsstunden en gruppesituasjon der alle barna på avdelingen, eller grupper av barn, er samlet sammen med en eller flere voksne, slik at de deltar i felles aktiviteter” (2012, s. 2). Samling sammanfattas vara en stund då barnen samlas tillsammans med ett antal pedagoger för att tillsammans utföra en aktivitet. Författarna pratar också om att samlingsstunder ofta, men inte alltid, utövas i en cirkel, och att samlingen är ett ögonblick som upprepar sig, alltså har blivit rutin; något som har sin specifika plats och sin specifika tid. Undersökningsmetoden här var att spela in film under samlingsstunder vid 8 olika förskolor. Det resultat som framkom var att de yngsta barnen deltar i samlingen men att deras möjligheter att påverka är begränsade.

13

Emilson (2008) skriver i sin avhandling Det önskevärda barnet: fostran uttryckt i vardagliga

kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan att barns inflytande i förskolan

inträffar under vuxnas förutsättningar, verksamheten formas av vuxenformulerade bestämmelser som utgör besvär för barns möjligheter att inverka i sin vardag. Emilson tar upp en observation av förskolans pedagogiska praktik där pedagogerna inte gav barnen något inflytande över den pedagogiska vardagen, utom i deras fria lek. Emilson nämner typiska händelser i förskolan och att samlingsstunderna har en stark klassifikation och kan därför inte blandas ihop med något annat som pågår i verksamheten. Det övergripande syftet är enligt Emilsson att vinna kunskap om fostrans uttryckt i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan (s17). I sitt avhandlingsarbete har författaren utgått från videoobservationer av kommunikationen mellan lärare och barn. Resultatet visar att ”det önskvärda barnet” i förskolan är ett omvårdande, demokratiskt och disciplinerat barn.

I sin engelska artikel Perceptions of Prospective Pre-school Teachers Regarding Children’s

Right to Participate in Classroom Activities skriver Koran och Avci (2016) om rättigheter, de

menar på att genom att delta får barnen ta en individuell roll där de kan uttrycka sina tankar och göra sina egna val, därefter är det pedagogens uppgift att bejaka barnets åsikter och önskemål för att forma undervisningstillfällen. Studien undersöker beteendet hos förskollärare som arbetar med de äldre barnen i verksamheten, 4 till 6 år i förhållande till barnens rätt att delta och att vara delaktiga i aktiviteter. De metoder man valde att använda sig av var en kombination av observationer och videoobservationer. Resultatet visar att det är överlägset många fler situationer som ger exempel på negativa resultat vad gäller barns demokrati och möjlighet till inflytande i sin skolsituation, av de uppmärksammade fallen föll sig 505 i negativt klang, och 144 i positiv anda – dvs att man i 144 situationer tog tillvara på barnens röster, önskemål och åsikter för att bygga vidare lärsituationer utifrån det.

Det vi kan se är att mycket pekar på hur samlingen under åren har byggts upp, och blivit ett metodiskt sätt att arbeta för att få till en fungerande undervisningsstund riktat mot en större grupp barn, istället för en-till-en lära.

14

5. Metod

I detta kapitel kommer presenteras de metoder som använts i studien. Även de etiska övervägandena kring genomförandet kommer gås igenom. Empirin baseras på observationer av samlingar med påföljande intervjuer av pedagogerna för att få en djupare förståelse för pedagogernas intentioner med samling. Anledningen till att denna metod har valts är för att synliggöra hur teori och praktik hör ihop.

5.1 Observation

Observationen utgår från det som kallas en öppen observation där deltagarna, i detta fall pedagogerna, kände till att de blev observerade (Alvehus, 2013). Enligt Alvehus (2013) kan man observera på olika sätt, antingen genom att vara delaktig eller genom passivt observerande. Här fanns en strävan efter en blandning av dessa två, för att smälta in i verksamheten samtidigt som själva processen i samlingen iakttogs.

5.2 Intervju

I studien är den valda metoden semistrukturerad intervju som innebär få frågor men att den som intervjuar är öppen för diskussion (Alvehus 2013). Den huvudsaklige förmånen med intervju som en metod för undersökning är att intervjuaren får möjlighet att kunna tyda bland annat situation, kroppsspråk eller annat som inte kan uppfattas via telefon eller enkät. Med hjälp av att tyda hur respondenten påverkas utav frågan kan forskaren då få en större förståelse för svaren på frågorna (Eriksson, 2018).

Tystnad ses oftast som något svårt, att både intervjuaren och respondenten kan känna sig obekväma vid tystnad, och att man därför ger respondenten god tid för att ge sina svar. Om svaren blir långa kan det vara lätt att glömma bort vad hen sa från början, därför kan man anteckna ord som sagts för att sedan komma tillbaka till det som tycktes vara intressant i respondentens svar (Dimenäs, 2007). Därför användes papper och penna för att kunna föra anteckningar vid intervjun.

15

5.3 Urval

Den undersökningsgrupp som medverkade i observation och intervju är förskollärare som arbetar i förskola på avdelningar med åldern 1–3 år. Undersökningen har utförts i två olika kommuner i södra Sverige. Kontakt med pedagogerna togs via e-mail för att förhöra oss om de ville medverka i studien.

De förskolor där intervjun och observation genomförts valdes ut utifrån ett bekvämlighetsurval, som enligt Denscombe (2016) handlar om att undersökningsområdet borde vara nära en samtidigt som det tillgodoser de grundläggande krav som existerar för att studien ska kunna fullföljas. Utifrån studien var kraven endast att deltagarna skulle vara yrkesverksamma pedagoger i förskola, alltså spelade det egentligen inte någon roll vart förskolorna låg eller om de hade någon specifik profilering.

En förfrågan skickades ut till sex yrkesverksamma pedagoger. Fyra stycken valde att delta, alla förskollärare som har jobbat från mellan ett till tjugo år inom förskolläraryrket. I resultatdelen presenteras pedagogerna som; Anna och Lina.

5.4 Genomförande

För att tydliggöra hur genomförandet av insamlad empiri gått till delas de olika delarna, observation och intervju upp och preciseras, var för sig.

5.4.1 Observation

För att få ut så mycket information som möjligt från observationen utgick jag och dåvarande medskribent från de nio olika moment som Dimenäs (2007) beskriver; en beskrivning av platsen, vilka personer som medverkar, fysiska föremål, beskrivning av fåtal handlingar, beskrivning av aktivitet, tidpunkter, mål och känsla. Författaren förklarar att man ska göra en skiss över rummet för att läsaren ska få en större förståelse för observationen, hur det ser ut och placeringen av föremål och barn (Dimenäs, 2007). För att styrka de anteckningar som gjordes, alltså hur

16

samlingsstundens innehåll såg ut, och hur den genomfördes skrevs alla detaljer ner, såsom hur många barn och pedagoger som deltog i samlingen, var samlingen hölls, hur länge samlingen pågick, om samlingen innehöll någon rekvisita samt om samlingen hade någon start- och stoppsignal för att tydliggöra vikten av stunden tillsammans för barnen.

5.4.2 Intervju

Intervjuerna skedde individuellt i ett avskilt rum, något som Dimenäs (2007) skriver att det är viktigt att genomföra intervjun på en stillsam och ostörd plats. Han skriver även att det är bra om man börjar med några uppvärmningsfrågor där man kan prata exempelvis om respondentens arbetsplats eller något annat som kommer på tal, vad som känns naturligt inför samtalet. Författaren menar också på att det kan vara till fördel att informera den som blir intervjuad om att det är okej att ta ”tyst minut” och fundera över sitt svar. Detta fanns med i åtanke som ett sätt att göra hela situationen mer avslappnad och respondenten mer bekväm.

För att få ett så givande samtal som möjligt gjordes intervjun avslappnad, tanken var att samtalet skulle kännas naturligt och utan laddade frågor som resulterar i att pedagogen känner tvång att svara på ett visst sätt. Alvehus (2013) skriver om att intervjua någon handlar inte om att sätta någon på plats eller att åstadkomma något specifikt. Samtidigt ska intervjuaren inte vara okritisk gentemot det som respondenten säger, utan ibland kan ifrågasättande även vara bra för intervjuns resultat. Samtalsformen var också viktig, Eriksson (2018) menar på att man kan använda ett samtal istället för en intervju, där intervjuaren inte ständigt behöver ta initiativ eller ställa frågor. Istället har man ett balanserat samtal kring kunskaper och erfarenheter. På detta sätt kunde mer utläsas av intervjun.

Trost (2010) menar på att det kan vara ett bra stöd att vara två som intervjuar, och om det finns ett samspel utförs intervjun oftast bättre, därför genomfördes intervjun av oss båda, med stöd av varandra.

Ljudinspelning på en diktafon användes samtidigt som anteckningar fördes med stödord av vad som sades, detta skulle ge oss större möjlighet att faktiskt närvara i intervjun genom att en av oss

17

ställde frågorna och den andra förde anteckningar. Under intervjun fick den som skrev anteckningarna flika in om spontana tankar och frågor uppstod utifrån respondentens svar.

Efter avslutade intervjuer delades det insamlade materialet upp och transkriberades det var för sig, för att spara tid.

5.5 Etiska övervägande

Intervjumetoden utgick från Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (Vetenskapsrådet, 2002) vilka är informationskrav, samtyckeskrav, konfidentialitetskrav och nyttjandekrav som utgångspunkter när vi skickat ut missivbreven till deltagarna. Alla deltagare fick dessutom ta del av att denna information när intervjun utfördes. De fick även information om hur observation och intervju kommer att utföras och hur lång tid det uppskattas att ta.

Informationskravet innebär att man ska informera alla medverkande av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte. Innan studien startades skrevs ett mail till de medverkande. Efter ett digitalt godkännande besöktes platsen för att dela ut samtyckesblanketter till personal och vårdnadshavare. Alla deltagare fick ta del av vårt syfte med denna studie, genomförande och information kring ljudupptagning. De hade även fått ta del av att deras medverkan kunde avbrytas när som helst de önskar och att det var okej om man önskade att ändra sina svar på frågorna som ställdes.

Samtyckeskravet innebär att alla deltagare i undersökningen har rätt att själva bestämma över sin medverkan. Detta krav innehåller en mer detaljerad information kring ljudupptagning och skriftlig dokumentation som utförs på plats. Det har poängterats att fokus ligger mestadels på pedagogerna, men även att barnens reaktioner, eller om någon skulle uttrycka sig på något sätt vid samlingen kommer att anmärkas i materialet. Enligt Vetenskapsrådet har forskningsdeltagarna rätt att besluta om sin egen medverkan i studien. Under intervjuerna och observationerna har det förts anteckningar och använt ljudinspelning med hjälp av en diktafon. Privata mobiltelefoner användes aldrig. Ljudupptagningarna görs enbart vid intervjuerna med de

18

yrkesverksamma pedagogerna. Under observationen i samlingen fördes det anteckningar kring utförandet och kring barnens delaktighet.

Konfidentialitetskravet innebär att uppgifter om alla medverkande i en undersökning ingående personer ska ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna ska förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. I missivbrevet skrevs också att all insamlad empiri bevaras konfidentiellt samt att deltagaruppgifterna skyddas så att ingen deltagande person kan kännas igen. Alltså att alla deltagare blir anonyma i studien, alla deltagare och platser får fiktiva namn. Barnen involveras i studien genom att vara närvarande i samlingen under observationen. De som har tillgång till det insamlade materialet är vi, Jenny Berggren och Matilda Asp, som utför studien samt handledare och examinator vid eventuell översyn av empirin. Anteckningarna och ljudfilerna lagras på Malmö Universitets server under arbetets gång och samtyckesblanketterna förvaras oåtkomligt på Malmö Universitet.

Nyttjandekravet innebär att all insamlade uppgifter om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål. Deltagarna har även fått ta del av information om att all insamlad empiri endast används åt forskningsändamål och den insamlade empirin förstörs när studien är examinerad. Personerna som har deltagit i undersökningen får om de vill ta del av forskningsresultatet efter att studien har publiceras. Deltagarna är medvetna om att deras medverkan baseras på deras samtycke och att detta samtycke när som helst kan återkallas. De har rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser.

Slutligen analyserades och kategoriserades det insamlade materialet utifrån relevant forskning kring ämnet; samling i förskolan samt den teoretiska ingången som beskrevs i tidigare kapitel.

19

6. Resultat och analys

I detta kapitel presenterar vi analysen av empirin med hjälp av de diskursiva mönster som synliggjorts. Med framförallt Foucaults teoretiska ram analyseras olika styrningstekniker och vad de innebär för de yngsta barnens delaktighet och inflytande under samlingen i förskolan.

6.1 Omsorg, disciplin och vägledning vid uppstart av samling

För att studera pedagogernas intentioner med samlingen observerades bland annat hur de startade upp samlingen. Det fokuserades särskilt på övergångarna från pågående aktiviteter till samlingen och fick därmed syn på hur pedagogerna på olika sätt styrde barnen mot att avsluta det de höll på med, för att delta i samlingen.

Vid det första tillfället på avdelningen ”Masken” leker barnen med olika leksaker. Några leker ensamma och några leker med varandra.

Pedagogen Lina frågar om barnen vill ha frukt. De siter på golvet under tiden de äter. Efter att barnen har ätit upp frukten börjar de leka igen. En liten stund in i leken går Lina in i ett av rummen för att säga till barnen att det är dags att städa. Vi ser hur barnen fortsätter leka och att några lämnar rummet. Det slutar med att Lina själv städar undan alla leksaker. (Fältanteckningar, observation 2019-04-18)

Här kan Foucaults begrepp pastoralmakt användas för att förstå och analysera situationen, pedagogen försöker genom uppmaning riktas fokus mot ett gemensamt mål, att städa. Barnen gör motstånd genom att antingen fortsätta leka eller att lämna rummet. Lina väljer då att själv städa undan, något som kommer bli en omsorgsfullhet och ”uppoffring” för både gruppen och målet.

Under intervjun med Lina diskuteras hur leken avbryts för att ha samling, och vilka tankar som ligger bakom i förhållande till barnens rätt till lek. Lina svarar att de yngsta barnens lek oftast inte varar lika länge, utan istället ter sig om korta stunder av ombytliga lekar, till skillnad från de

20

äldre barnens lek. Lina menar på att det då är lättare att hitta en brytpunkt, ett naturligt tillfälle att introducera samlingen eller andra planerade aktiviteter. Ibland kan de känna att barnen har en fantastisk pågående lek och då bestämmer pedagogerna sig för att vänta med den planerade samlingen.

Kort efter att Lina har städat färdigt ropar Anna att det är samling. Då kommer alla barnen in till samlingsplatsen, två kvadratiska mattor som fyller golvet i avdelningens största rum.

Alla barnen kommer för att sätta sig i en ring på mattan intill flanotavlan som hänger på väggen. Samlingen startas med en sång som avslutas med orden ”…nu ska alla barnen lyssna”. (Fältanteckningar, observation 2019-04-18)

Genom att sjunga en sång om att barnen ska lyssna, görs en styrning mellan pedagog och barn. Detta sätt att introducera samlingen visar på den disciplinära makten, hur pedagogerna enkelt styr barnens agerande, en styrning som får någon att utforma en handling för andra.

I intervjun med Anna pratar hon om den miljö de har valt att hålla samlingen i. Placeringen av barn och pedagoger ger möjlighet till en viss övervakning av vartenda ögonblick. Samlingsstället är väl utvalt i en hörna bakom en soffa med enbart flanotavlan i närheten vid behov, för att minsta risken för röriga intryck som får barnen att leda sin uppmärksamhet till rummets innehåll istället för det pedagogen säger och gör. Anna säger att barnen är inrutade, ”så fort man pratar om samling sätter de sig på mattan”.

När den andra observationen på avdelningen Gräshoppan gjordes var leken också fullt igång. Någon satt med några djur och några gick från ena sidan av rummet till det andra. Pedagogen Elin gick in i ett annat rum som hade en dörr med ett fönster på sig. Hon hängde en filt över fönstret, och ganska snabbt började barnen lägga märke till detta, och gick då fram och knackade på dörren. Detta är startsignalen för avdelnings samlingsstund. Taklamporna är släckta, rullgardinen nerrullad och den enda ljuskällan är en ljusslinga på golvet. I rummet finns det en stor rund matta där barnen sätter sig i en halvcirkel, utan direktiv från en vuxen. Elin satt på golvet redan innan barnen kom in i rummet. Genom att sitta så att pedagogen ser alla barnen ökar

21

kontrollen, den vuxna ser om barnen gör något som kan tolkas som att inte vara uppmärksam, den disciplinära makten gör sig synlig.

Elin fick frågan under intervjun, hur de kom fram till beslutet att hänga filten för fönstret och därmed locka barnen till samling, hennes svar var att det skulle fungera som något spännande och oväntat som hände. Genom att bjuda in och skapa spänning hos barnen, att via signal förbereda dem på att något nytt och roligt ska ske agerar pedagogerna genom omsorgsfulla, lekfulla handlingar. Startsignalen blir en rutin för barnen och fasta rutiner inbringar trygghet. I den tidigare forskningen nämns Rantalas (2016) tolkning av de direkta och indirekta vägledningarna till samling, när pedagogerna hänger upp filten i fönstret, och därmed introducerar samlingen genom att avleda den pågående leken använder de sig av en form av indirekt vägledning.

6.2 Att leka, lära och utforska tillsammans

Här synliggörs barnens inflytande, och den positiva inställning pedagogerna har till samlingen. Den generella upplevelsen bland de vuxna på Gräshoppan är att barnen tycker att samlingen är en rolig aktivitet. Vid flera tillfällen under intervjuerna säger pedagogerna, oberoende av varandra, att samlingen är till för alla, att ”Vi leker, lär och utforskar tillsammans!”

Samlingen har sin egen form för startsignal på båda de förskolor där observationen genomförts. Det finns också en tydlig röd tråd att följa, introduktion till vad som ska ske, den valda aktiviteten, barnens delaktighet och inflytande och slutligen avslutning. Därefter leds barnen in i en ny aktivitet, här följer ett exempel;

När aktiviteten i samlingen på Masken börjar närma sig sitt slut och de flesta barnen har provat att knappa in gångvägar för blueboten, börjar pedagogen avsluta genom att säga ”så, barnen” och gömmer undan blueboten bakom sin rygg. Ett av barnen stannar då upp och säger att de ska sjunga sången ”Ram sam sam”. Det tycker Anna är en bra idé som avslut så då bjuds alla barnen in i sångstund. Barnen turas om att välja sånger med och utan rörelser. Det hela avslutas med att de

22

sjunger ”små grodorna” och rör sig runt i hela rummet, innan det är dags att klä på sig för att gå ut på gården. . (Fältanteckningar, observation 2019-04-18)

Här är den planerade aktiviteten att tillsammans leka och lära med hjälp av digitala verktyg, när alla har fått prova på och det börjar närma sig utevistelse tar ett barn eget initiativ till att sjunga en sång, något som fångar hela barngruppen. Pedagogerna som håller i samlingen uppmuntrar barnen till sångstund och tar då tillvara på barnens tankar och idéer utifrån deras intresse och nyfikenhet. Här får den självstyrande makten utrymme, enligt Tullgrens (2014) ord; barnen ges frihet och ansvar.

Ett annat tydligt exempel på självstyrning genomsyrar när barnen bjuds in till samling och de får frihet att själva välja var de vill sitta, men ändå oftast hamnar på den plats där de brukar sitta. I intervjun med Lina säger hon att ”de hamnar nästan alltid på samma plats, det är en vanesak”. Återigen får barnen frihet och ansvar, att själv reglera sina handlingar, utifrån vad som förväntas i förskolan (Tullgren, 2014). Det är samling och barnen förväntas avsluta den lek som pågår och närvara vid samlingsplatsen, samlingens startsignal ljuder och det är dags att välja sittplats- barnet sätter sig där denne ”brukar” sitta.

På Masken arbetar de med temat Babblarna. Anna förklarar att genom användning av- och att integrera Babblarna i arbetet med IKT (informations- och kommunikationsteknik) och programmering får en större uppfattning för digitala hjälpmedel. Materialet blir igenkänningsbart och därmed lättare att förstå och relatera till. Barnen får själva lov att jobba med materialet, att utforska och att prova sig fram. Anna uttrycker en strävan mot att skapa ett meningsfullt innehåll för barnen i samlingen. Genom att introducera och först visa materialet för barnen har ramarna blivit tydliga, normer och förväntningar har synliggjorts och nu erbjuds barnen att utforska fritt- med pedagog som stöd, genom att granska och fysiskt undersöka material menar Granberg (1999) att små barn tar till sig nya kunskaper. Anna poängterar vikten av att barnen får vara delaktiga, med viss pedagogstyrning; ”lite både och liksom”.

23

Det syns en tydlig struktur över samlingen och dess innehåll och genom disciplinär makt ligger fokus på inlärning och uppfostringsmodellen. Här blir Westlunds (2011) tolkning viktig, hon menar att barn har en egen initiativförmåga och lär genom sin nyfikenhet och lust att utforska. Pedagogen erbjuder inflytande och därmed ökar självförtroendet och känslan av att ”jag kan”.

Tillsammans med Elin på Gräshoppan diskuteras barns olikheter och att det finns de som inte alltid vill synas i en samling. Elin förklara då att pedagogerna aldrig skulle tvinga något barn, för att alla är olika, vissa barn tar mycket plats och andra vill inte synas och höras - men att alla ska få möjligheten till det. Detta kan jämföras med den pastorala makten där pedagogens kännedom i detta fall är om det enskilda barnets olika förmågor, det vill säga att pedagogen är medveten om att barnet önskar att närvara men att inte stå i centrum, utifrån det kan pedagogen anpassa sig efter- och bejaka barnets intresse och önskemål samt finnas där som stöd.

En av pedagogerna som intervjuades förklarade att det finns barn som behöver stöd under samlingen, att man som pedagog sätter sig i närheten av honom eller henne. Detta är en form för disciplinering, disciplinär makt, pedagogens närvaro blir en metod för att hjälpa barnet att lyckas delta i samlingen utan att ”störa”. Ibland krävs det kanske att man lägger en hand på barnets arm, eller att man ger barnet en menande blick för att kroppsligt signalera att man övervakar och därigenom normaliserar barnet (Rantala, 2016). Pedagogers förhållningssätt lyfts fram och ställer frågorna; hur utövar man makt i samlingen? Hur tillåtande är man som pedagog? Det viktigaste för personalen på Gräshoppan är att alla kan ta del av det som händer under samlingen. De försöker genom pastoral makt skapa gemenskap i gruppen genom att se till så att ingen avviker från normen.

6.3 Samlingens struktur och normer

Hur påverkar struktur och normer samlingen och vad innebär det i förhållande till de yngsta barnen och deras möjlighet till delaktighet och inflytande?

Under intervjuerna förklarar pedagogerna att samlingen inte ägs av pedagogerna utan det är något som de gör tillsammans med barnen. Anna säger att det är pedagogerna som har

24

verktygen, men att det är en lärandeprocess som sker i samspel. Detta visar att pedagogens inställning till samlingen och dess innehåll är av stor vikt, om jag som pedagog kan se samlingen som ett positivt och viktigt inslag i verksamheten väljer jag att forma ett välplanerat och genomtänkt undervisningstillfälle. Då ökar barnets nyfikenhet och lust att lära.

Lina berättar att ”när vi planerar aktiviteter och samlingar så har vi läroplanen med oss, vi tänker utifrån barnens kunskapsnivå och självklart deras intressen, men också lite vad som ligger i tiden, som till exempel blueboten, det digitala arbetet”. Lina påpekar att när barnen tröttnar på samlingen så ligger anledningen hos pedagogerna, ”då har vi planerat fel, inte gjort en tillräckligt bra samling, vi lyckas inte fånga dem, ibland försöker vi locka dem tillbaka genom att fråga om de vill sitta i knät hos oss eller om de vill hjälpa till i utförandet”. Genom att avleda och locka barnets intresse tillbaka till samlingen utövas en kombination av den pastorala makten och den indirekta vägledningen, två tillvägagångssätt som båda står i maktrelation till barnet.

25

7. Diskussion

Nedan följer en fortsatt analys och diskussion av det resultat som framkommit under studiens gång.

7.1 Sammanfattning

Sammanfattningsvis ges det en generell bild av att pedagogerna som deltar i studien ser samlingen som något positivt, ett bra sätt att samla och fånga alla barnen, en möjlighet till en gemensam undervisningsstund. Det förekommer en viss problematik kring de allra yngsta barnens delaktighet och inflytande, främst på grund av deras icke-verbala språk. Barn är olika, med olika förutsättningar för att lära, därför anpassas samlingen för att bli mer tilltalande till både individen och barngruppen.

Maktrelationer är ständigt synliga och ter sig på olika sätt genom disciplin, förmaningar, vägledandning, förväntningar – goda resultat och därmed belöningar.

Nedan följer en sammanfattning utifrån de berörda frågeställningarna i studien.

Vilka normer och värderingar träder fram i pedagogers samtal om och genomförande av samlingsstunder i förskolan?

Det som blir tydligt efter analys av materialet är att Läroplanen för förskolan, Lpfö (2018) och de lokala målen för förskolan ligger till grund för avdelningens nuvarande temaarbete, däremot förklarar en respondent att HUR:et alltid ägs av dem själva, att de har ett mål att uppnå men metoden man använder sig av anpassas efter den barngrupp man har. Pedagogernas intention är att lära barnen något specifikt, och använder sig av barnens nuvarande kunskapsnivå, deras tidigare erfarenheter och intresse när undervisningen planeras.

Här uppstår en problematik, hur tar man tillvara på de allra yngsta barnens inflytande när de saknar det verbala språket och inte själv kan förmedla känslor, intressen och önskemål?

26

På vilket sätt ges maktrelationen mellan barn-pedagog uttryck under samlingsstunden? Under observationen var det möjligt att hela tiden se någon form för maktstyrning, i form av disciplin, förmaningar, vägledning och förväntningar på egenansvaret. Det syntes tydligt vem som höll i ramarna, vem som bestämmer – även om barnen var medbestämmande till viss del, så handlade det enbart om själva aktiviteten, och det material som användes.

Likaså blev maktrelationen mellan pedagog – pedagog synlig, målet är detsamma men det växelvisa maktutbytet pendlade mellan pedagog 1 och pedagog 2 i samlingsringen.

7.2 Metoddiskussion

Syftet med denna kvalitativa studie var att ta reda på pedagogers intentioner med de yngsta barnens samlingsstunder i förskolan. För att undersöka detta användes intervjuer, där pedagogers tankar kring samlingen och dess utformning kunde tas del av. Som ett komplement till intervjuerna gjordes även en observation av samlingsstunden, därigenom blev det möjligt att jämföra teori med praktik. Kombinationen av intervju och observation gav oss en större förståelse för de svar som pedagogerna gav oss på intervjufrågorna.

Om den här studien hade gjorts igen, för att uppnå ett nytt resultat hade samma metoder använts, men möjligtvis hade fler pedagoger kunnat intervjuas för att få en bredare information. Eventuellt hade även barnen intervjuats, för att belysa deras upplevelse av samlingen, förutsatt att inriktningen hade varit en äldre åldersgrupp. En annan idé hade varit att utföra intervjuerna på en eller flera förskolor som jag tidigare inte varit bekant med, för att undvika att bli färgad av svaren och därmed att värdera utifrån det.

Nu i efterhand finns tankarna att det hade varit en god idé att även använda mig av videoinspelning vid samlingen för att kunna utläsa barnens reaktioner, och inte bara tolka innehållet i samlingen. Genom att studera barnens reaktioner, kroppsspråk, deltagande och mimik hade den generella känslan av att barnen tycker om samlingen kunnat utläsas, att de tycker att den är rolig, som pedagogerna berättar om under intervjuerna.

27

Det finns alltid för- och nackdelar med olika metoder, en nackdel med observation var att barnens fokus lätt hamnade på oss som satt i bakgrunden och iakttog.

7.3 Resultatdiskussion

En intressant punkt som framkommit är, precis som Birgitta Davidsson (2000) säger, att samlingen verkar vara dagens höjdpunkt i verksamheten. Vidare utifrån observationen och de intervjusvar som gavs kan syftet med samlingen uppmärksammas, och även att hur den är disponerad ser väldigt olika ut beroende på vilken arbetsplats eller avdelning du jobbar på. Samlingen tar avstamp i läroplansmålen och byggs upp utifrån pedagogernas synsätt i kombination med barnens inflytande och intresse.

Det som tydligt kunde ses var att generellt verkar barn tycka att samling är ett roligt och givande arbetssätt, men det finns även barn som inte trivs med modellen, de är närvarande men inte deltagande. Vissa samlingsstunder introduceras av den dramatiska och livfulla pedagogen, andra introduceras genom trumslag och ett döljande skynke, båda sätten används som en form av lockbete och fångar barnens nyfikenhet. Barnen förväntas förstå signalen och hitta sin roll, att sitta eller stå vid den givna samlingsplatsen, ett maktutövande sker.

Efter studien var det möjligt att urskilja att makt och maktutövande visar sig på många olika sätt, det handlar enligt Nilsson (2008) om att ge och ta. Barnens rättigheter, att få vara delaktiga och att uttrycka tankar och åsikter (Koran & Avci, 2008) ska genomsyra, samtidigt som pedagogens makt ligger i att sätta tydliga men tillåtande gränser (Nilsson, 2008).

Samlingens utformning är oftast redan förutbestämd, eller ska vi kalla det slentrianbestämt? Barnen samlas efter signal på en förutbestämd, utnämnd samlingsplats och sätter sig enligt mattans form runt den pedagog som håller i undervisningsstunden. Aktiviteten introduceras och material plockas fram, barnen får se på medan pedagogen förmedlar förväntningarna och därmed även slutresultatet, här till exempel att lära sig programmera en robot. Barnen utforskar en stund på egen hand och samlingen avslutas genom att leda in på en ny aktivitet; utevistelse.

28

Samlingen är kort, säkerligen anpassad för att de yngsta barnen ska orka hålla uppmärksamheten och klara av att sitta stilla. Platsen för samling är neutral utan en massa material runtomkring som kan avleda uppmärksamheten från aktiviteten. Barnen ges förutsättningar för att klara av att delta, samt förstå samlingens innehåll – och kan därigenom också bidra.

Efter analys kan det konstateras att samlingens placering inte är viktig, mattans form, eller om samlingen hålls inom- eller utomhus, om hela barngruppen deltar eller om barnen är indelade i mindre grupper är inte intressant. Det som är viktigt är innehållet, på vilket sätt man presenterar det och hur relevant det är för kunskapsmålet. Samlingen byggs med fördel upp med ett spänningsskapande och med ett sedan tidigare bekant material, som barnen själva får utforska, ökar medvetenheten och förståelsen för innehållet. Då skapas delaktighet och inflytandet.

7.4 Slutord

Studien har hjälpt oss att förstå pedagogers intentioner med samlingen och vad samlingens utformning och genomförande innebär i förhållande till barninflytande i förskolan.

Genom att studera samlingen i förskolan blev det tydligt samlingen kan utformas på olika sätt och att innehållet varierar. En samling är inte bara en stund tillsammans på en rund matta, utan så mycket mer. Den ger oss möjlighet att hitta sammanhang, att känna delaktighet, att få inflytande. Samlingen kan vara pedagogledd eller barnstyrd. Samlingen kan vara ett unikt tillfälle att introducera nya saker, att förbereda barnen på vad dagen ska bjuda på, man kan samlas runt experiment och tillsammans ställa hypoteser, leka och fångas i en spännande saga. Samlingen ger oss möjlighet att se alla barnen, att diskutera och reflektera tillsammans och ibland innebär samling helt enkelt att “äta frukt” och att ta en välbehövlig paus.

7.5 Framtida forskning

Att skriva detta examensarbete har väckt många nya tankar. Ett område som jag tycker skulle vara intressant att forska vidare i är hur ett ökat reellt barninflytande påverkar pedagogers förhållningssätt, blir undervisningen mer spretig eller handlar det om hur tillåtande pedagoger

29

har förmågan att vara? (Rantala, 2016). Min upplevelse är att pedagoger känner sig styrda utifrån alla de lärandekrav de förväntas uppnå. Det finns alltid nya mål som ska uppnås och att tiden är knapp i förhållande till den storlek på barngrupp man har, en viss prestationsångest uppstår, man gör saker i samma mönster, faller i slentrian för att det är bekvämt och enkelt.

Kan vi hitta nya inflytelserika vägar eller metoder att undervisa på om vi vågar släppa taget om de normer och värderingar som finns, och istället använder oss av barnens röster och tankar när vi lär- och lär tillsammans?

För att kunna se förhållandet mellan reellt barninflytande och pedagogers förhållningssätt behöver man göra en studie som är mer omfattande, att få följa och observera en barngrupp och dess pedagoger under en längre tid, för att kunna se en eventuell utveckling kan vara en bra start att utgå ifrån.

30

Referenslista

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Stockholm: Liber Eide, Brit, Os, Ellen & Pramling Samuelsson, Ingrid (2012). Små barns medvirkning i samlingsstunder. Nordisk Förskoleforskning. Tillgänglig på internet:

https://journals.hioa.no/index.php/nbf/article/view/320/418

Davidsson, Birgitta (2000). Samlingen – en symbol för integration mellan förskola och

grundskola. Rapport från Institutionen för pedagogik, Nr 8:2000 Högskolan i Borås. Tillgänglig

på internet: http://hb.diva-portal.org/smash/get/diva2:883640/FULLTEXT01.pdf

Dimenäs, Jörgen (2007). Lärare till lärare: Att utveckla läraryrket-vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber AB.

Emilson, Anette (2008). Det önskevärda barnet: fostran uttryckt i vardagliga

kommunikations-handlingar mellan lärare och barn i förskolan. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2008.

Tillgänglig på internet: https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/18224/1/gupea_2077_18224_1.pdf

Engdahl, Ingrid & Ärlemalm Hagsér, Eva (2005). Att bli förskollärare. Mångfacetterad

komplexitet. Stockholm, Liber AB.

Eriksson, Lars Torsten (2018). Kritiskt tänkande. 3.uppl. Stockholm: Liber.

Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (2002).

Stock-holm: Vetenskapsrådet

Foucault, Michel (2008). Diskursernas kamp. Stockholm: Brutus Östlings bokförlag Symposion. Giertz, Lottie (2012). Erkännande, makt och möten. En studie av inflytande och

självbestäm-mande med LSS. Tillgänglig på internet: http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:527989/ FULLTEXT01.pdf

Granberg, Ann (1999). Småbarns metodik: Omsorg, lek, och ramsor. Stockholm: Liber AB. Johannesen, Nina & Sandvik, Ninni (2009). Små barns delaktighet och inflytande – några

31

Nihan, Koran & Neslihan, Avci (2016). Perceptions of Prospective Pre-school Teachers

Regar-ding Children’s Right to Participate in Classroom Activities. Tillgänglig på internet: https://files. eric.ed.gov/fulltext/EJ1148072.pdf

Skolverket (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. Stockholm: Skolverket Nilsson, Roddy (2008). Foucault - en introduktion. Lund: Grahns tryckeri.

Socialdepartementet (1972) Statens offentliga utredningar (barnstugeutredningen). Tillgänglig på internet: https://lagen.nu/sou/1972:26?attachment=index.pdf&repo=soukb&dir=downloaded

Permer, Karin & Permer, Lars Göran (2002). Klassrummets moraliska ordning: iscensättningen

av lärare och elever som subjekt för ansvarsdiskursen i klassrummet. Malmö: Lärarutbildningen.

Tillgänglig på internet: https://lup.lub.lu.se/search/publication/25cc0cbb-ae6a-49e5-a18b-64228c5a1390

Rantala, Anna (2016). Snälla du! kan du sätta dig? Om vägledning i förskolan. Umeå Universitet. Tillgänglig på internet: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:975078/ FULLTEXT02.pdf

Svenska Akademiens ordböcker (2021). Tillgänglig på internet: https://svenska.se/

Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB.

Tullgren, Charlotte (2003). Den välreglerade friheten. Att konstruera det lekande barnet. Malmö: Malmö Högskola.

Westlund, Kristina (2011). Pedagogers arbete med förskolebarns inflytande: en

32

Bilaga 1

LÄRANDE OCH SAMHÄLLE BARN-UNGA-SAMHÄLLE

Datum 190405

Samtycke till medverkan i studentprojekt

Vi är två studenter från Malmö universitet som nu går termin 6 på förskollärarutbildningen. Vi kommer att ta vår examen i januari 2020 och det är därmed dags för oss att skriva vårt examensarbete som kommer behandla "samlingen i förskolan". Vi har inhämtat förskolans godkännande till att genomföra denna studie.

Vi kommer att genomföra en kvalitativ studie på två olika förskolor. Vår studie bygger dels på intervjuer med yrkesverksamma pedagoger, för att ta reda vad deras syn på – och intentionen med samlingar. Därutöver kommer vi även att observera samlingarna. Under observationerna tittar vi närmre på hur och när samlingar initieras och genomförs samt samlingens inverkan på vardagen i förskolan.

Under intervjuerna och observationerna kommer vi att föra anteckningar och använda ljudinspelning med hjälp av en diktafon. Privata mobiltelefoner används aldrig.

Ljudupptagningarna görs enbart vid intervjuerna av de yrkesverksamma pedagogerna.

De som kommer ha tillgång till det insamlade materialet är vi som utför studien samt vår handledare och examinator vid eventuell översyn av vår empiri. Våra anteckningar och ljudfiler lagras på Malmö universitets server under arbetes gång och samtyckesblanketterna förvaras oåtkomligt på Malmö universitet.

Vi utgår från vetenskapsrådets forskningsetiska principer, det innebär att din medverkan baseras på ditt samtycke och att detta samtycke när som helst kan återkallas. Du har alltså rätt att avbryta din medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser. Förskolan såväl som enskilda barns och pedagogers namn avidentifieras i det färdiga arbetet.

På förskollärarutbildningen vid Malmö universitet skriver studenterna ett examensarbete på sjätte terminen. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid förskolor, i form av t.ex. intervjuer och observationer. Examensarbetet motsvarar 15 högskolepoäng, och utförs under totalt 10 veckor. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö universitets databas MUEP (http://dspace.mah.se/handle/2043/599).

33

Det insamlande materialet kommer enbart att användas för denna studie och förstörs när den är examinerad.

Vi hoppas att du vill delta i studien och ber därför om ditt samtycke.

34

Bilaga 2

LÄRANDE OCH SAMHÄLLE BARN-UNGA-SAMHÄLLE

Datum 190405

Samtycke till barns medverkan i studentprojekt

Vi är två studenter från Malmö universitet som nu går termin 6 på förskollärarutbildningen. Vi kommer att ta vår examen i januari 2020 och det är därmed dags för oss att skriva vårt examensarbete som kommer behandla "samlingen i förskolan". Vi har inhämtat förskolans godkännande till att genomföra denna studie.

Vi kommer att genomföra en kvalitativ studie på två olika förskolor. Vår studie bygger dels på intervjuer med yrkesverksamma pedagoger, för att ta reda vad deras syn på – och intentionen med samlingar. Därutöver kommer vi även att observera samlingarna. Under observationerna tittar vi närmre på hur och när samlingar initieras och genomförs samt samlingens inverkan på vardagen i förskolan.

Under intervjuerna och observationerna kommer vi att föra anteckningar och använda ljudinspelning med hjälp av en diktafon. Privata mobiltelefoner används aldrig.

Ljudupptagningarna görs enbart vid intervjuerna av de yrkesverksamma pedagogerna.

Barnen kommer att involveras i vår studie genom att vara närvarande i samlingen när vi observerar. Vi använder oss av anteckningar och ljudupptagningar vilket innebär att beskrivningar av barnens deltagande i och eventuella utsagor under samlingen kan bli en del av vår empiri. Barnen avidentifieras under hela processens gång.

De som kommer ha tillgång till det insamlade materialet är vi som utför studien samt vår handledare och examinator vid eventuell översyn av vår empiri. Våra anteckningar och ljudfiler lagras på Malmö universitets server under arbetes gång och samtyckesblanketterna förvaras oåtkomligt på Malmö universitet.

På förskollärarutbildningen vid Malmö universitet skriver studenterna ett examensarbete på sjätte terminen. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid förskolor, i form av t.ex. intervjuer och observationer. Examensarbetet motsvarar 15 högskolepoäng, och utförs under totalt 10 veckor. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö universitets databas MUEP (http://dspace.mah.se/handle/2043/599).

35

Vi utgår från vetenskapsrådets forskningsetiska principer, det innebär att ditt barns medverkan baseras på ditt samtycke och att detta samtycke när som helst kan återkallas. Under tiden som studien genomförs kommer vi att vara lyhörda för barnens upplevelser och åsikter och avbryta om något barn ger uttryck för att inte vilja delta.

Förskolan såväl som enskilda barns och pedagogers namn avidentifieras i det färdiga arbetet. Det insamlande materialet kommer enbart att användas för denna studie och förstörs när den är examinerad.

Du har alltså rätt att avbryta ditt barns medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser.

Vi hoppas att ni tycker att det går bra att ert barn deltar i studien och ber därför om ert samtycke.