Att öppna dörrar till det dubbla uppdraget

(1)

KULTUR–SPRÅK–MEDIER

Självständigt arbete i fördjupningsämnet – Svenska och

lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Att öppna dörrar till det dubbla uppdraget

Opening doors to the dual mission

Matilda Andersson

Frida Östberg

Ämneslärarutbildningen med inriktning mot årskurs 7–9. 270 högskolepoäng

Självständigt arbete i fördjupningsämnet, 15 hp 2020-01-17

Examinator: Cecilia Olsson Jers Handledare: Maria Kouns och Charlotte Rosenkvist

(2)

2

Förord

Vi vill först och främst tacka våra handledare Maria Kouns och Charlotte Rosenkvist för vägledning och konstruktiv kritik på vårt arbete. Vi vill dessutom tacka samtliga kurskamrater som har piggat upp med goda råd, stöttande ord och intressanta diskussioner.

Trots att vi under arbetsprocessens gång har skrivit på olika delar är det svårt för oss att särskilja avsnitt som individuella bidrag. Samtliga delar är sammanställda och reviderade gemensamt för att vi båda, med gott samvete, ska kunna stå bakom varje ord i vår kunskapsöversikt.

Resultatet har bidragit till ökad medvetenhet och kunskap som vi kommer att ta med oss i vår framtida profession som svensklärare, vilket vi är tacksamma för. Förutom vad vårt resultat kan visa har vi dessutom erhållit kunskap om det vetenskapliga skrivandet och dess, ibland frustrerande, arbetsgång.

(3)

3

Sammandrag

Syftet med denna kunskapsöversikt är att redogöra för skönlitteraturens funktion när eleverna utvecklar identitet, demokratiska värderingar och empati. På så vis vill vi bidra till ökad förståelse för varför det är viktigt att erbjuda normbrytande skönlitteratur samt hur detta står i relation till skolans uppdrag. Kunskapsöversikten fokuserar på hur aspekterna etnicitet, kultur och sexualitet behandlas i skönlitteratur och undervisning. Vår utgångspunkt har varit frågeställningen: vilka förhållningssätt kan svensklärare ha vid val av skönlitteratur i relation till skolans dubbla uppdrag?

En systematisk sökprocess ledde till tolv artiklar som ligger till grund för vårt resultat. Resultatet visar tre förhållningssätt som lärare kan ha vid val av skönlitteratur i relation till skolans uppdrag: (i) skönlitteraturens betydelse för identitetsskapande, (ii) lärarens didaktiska val och (iii) lärarens förutsättningar. En slutsats dras om hur dessa förhållanden är beroende av varandra. Det konstateras dessutom att lärares val styrs indirekt av normer, tillgångar, attityder och kompetens på organisations- och samhällsnivå. Vidare förs en diskussion huruvida lärarutbildningen och skolor idag ger lärare förutsättningar att förmedla skolans mångfacetterade uppdrag.

Nyckelord: identitet, inkludering, lärare, mångfald, normbrytande, skolans uppdrag,

(4)

4

Innehåll

1. Inledning och bakgrund ... 6

1.1. Skönlitteratur i svenskundervisningen... 6 1.1.1. Avgränsning ... 7 1.1.2. Begreppsdefinition ... 7 1.1.2.1. Normer ... 8 1.1.2.2. Skönlitteratur ... 8 1.1.2.3. Mångfald ... 8

1.1.2.4. Etnicitet, kultur och sexualitet ... 9

2. Syfte och frågeställning ... 10

3. Metod och material ... 11

3.1. Sökprocess och urval ... 11

3.2. Material ... 12

3.3. Metod- och materialdiskussion ... 13

4. Resultat ... 15

4.1. Skönlitteraturens betydelse för identitetsskapande ... 15

4.1.1. Speglar och fönster ... 15

4.2. Lärarens didaktiska val ... 16

4.2.1. Låta eleverna välja ... 16

4.2.2. Att upprätthålla eller utmana normativa föreställningar ... 17

4.3. Lärarens förutsättningar ... 18

4.3.1. Brist på valmöjlighet ... 19

4.3.2. Skolans uppdrag ställer krav ... 19

5. Analys och diskussion ... 21

6. Avslutning ... 23 Litteraturförteckning ... 24 Vetenskapliga artiklar ... 24 Övrig litteratur ... 25 Bilagor ... 27 Bilaga A ... 27 Bilaga B ... 29

(5)

(6)

6

1. Inledning och bakgrund

I föreliggande kapitel kommer en nulägesbeskrivning av vårt valda problemområde om normbrytande skönlitteratur i svenskundervisningen på högstadie- och gymnasienivå att redogöras för. Kapitlet redogör dessutom för problemområdets avgränsningar och begreppsdefinitioner.

1.1. Skönlitteratur i svenskundervisningen

Frågor kring skönlitteratur och dess urval är centrala och alltid ett ämne för diskussion för svensklärare. Trots positiva resultat i den senaste PISA-undersökningen från 2018 (Skolverket, 2019a) har trenden det senaste decenniet visat att ungdomars läsförmåga varit nedåtgående. Det har resulterat i omfattande arbeten med läsfrämjande insatser, både i och utanför skolan (SOU, 2012). Förutom att insatserna ska främja ungdomars läsförmåga, vill Litteraturutredningen1_{att fler barn och unga har regelbunden tillgång till både fack- och}

skönlitteratur (a.a.). Att utveckla sin förmåga att läsa låter självklart positivt, men varför är just skönlitteratur viktig? Vad har fiktionen för funktion för läsfrämjande? Felski (2008) presenterar några aspekter av engagerande läsning. Recognition: att se spår av sig själv i det lästa, enchantment: att faktiskt bli fängslad av historien och känna lust att läsa, knowledge: att få kunskap om omvärlden genom litteratur, samt shock: att bli omskakad och genom det lästa omvärdera sina egna tankar. Dessa olika aspekter bidrar alla till att forma och utveckla en läsares identitet. Men hur väljer man då som lärare litteratur för att främja identitetsutvecklingen på bästa sätt, utifrån det uppdrag man som lärare har?

Utbildningen ska utveckla elevers kunskaper och demokratiska värden, vilket står framskrivet i 1 kap. 4 § av skollagen (SFS, 2010:800). Läraren har alltså både ett kunskaps- och socialisationsuppdrag som i vissa sammanhang benämns som det dubbla uppdraget (Nihlfors, 2012). Dessa uppdrag går inte att separera från varandra, och alla val läraren gör i sin undervisning bör ses i förhållande till detta dubbla uppdrag (a.a.). Det handlar inte bara om att utveckla de kunskaper och förmågor som är framskrivna i varje ämnes kursplan, utan de ska också förankras i skolans värdegrund (a.a.). Det finns inget framskrivet hur i de styrdokument som lärare ska förhålla sig till. Alla lärare har därmed ett visst friutrymme och möjlighet att välja hur de demokratiska värderingarna ska integreras i undervisningen. För

1_{”Regeringen bemyndigade den 24 mars 2011 statsrådet Lena Adelsohn Liljeroth att tillkalla en kommitté med}

uppdrag att analysera litteraturens ställning. /…/ Kommittén har antagit namnet Litteraturutredningen.” (SOU, 2012, s.3)

(7)

7

svensklärare är valet av vilken skönlitteratur som eleverna ska läsa och arbeta med ofrånkomligt, och bör vara noga övervägt. För att kunna bedriva en litteraturundervisning av hög kvalitet behöver lärare därför identifiera och använda detta friutrymme, vilket kräver professionalitet och kompetens (a.a.).

Skolan skulle kunna likställas med ett samhälle, där alla tänkbara olikheter representeras. Bergman (2014) diskuterar lärares textval i och med att ”vi lever i en värld med snabb förändring och i en värld där det finns allt starkare kopplingar mellan det lokala och globala” (a.a., s.245). Vidare menar Bergman (2014) att den utvecklingen ställer högre krav på svensklärares didaktiska val kring skönlitteratur eftersom litteratur anses vara en viktig källa till kunskap om andra kulturer. Detta har även stöd i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen

och fritidshemmet 2011 (Skolverket, 2019b; hädanefter Lgr 11) där det framgår att utbildningen

ska anta ett internationellt perspektiv, vilket bland annat innebär att eleverna ska få förutsättningar för att utveckla förståelse för den kulturella mångfald som finns inom landet. Detta är dock något som inte alltid får ta stor plats, eftersom traditionsstyrda läromedel ofta reproducerar en kanon av västerländsk litteratur som förväntas ingå i svenskundervisningen (Graeske, 2015).

1.1.1. Avgränsning

När vi talar om avsaknaden av, eller tillgången till, mångfald har vi i denna kunskapsöversikt valt att fokusera på etnicitet, kultur och sexualitet som anses vara normbrytande. Mångfald är visserligen ett brett begrepp som kan innefatta många olika frågor och grupper av människor men vår avgränsning till hur aspekterna etnicitet, kultur och sexualitet behandlas i skönlitteraturen grundar sig framförallt i utrymmesskäl.

Svensklärare gör ständigt textval, och det behöver nödvändigtvis inte begränsas till endast skönlitteratur. Att göra aktiva val som främjar mångfald gäller även vid val av sakprosa samt texter som ryms inom det vidgade textbegreppet (Olin-Scheller, 2008), det vill säga de texter som eleven tar del av via andra medier än det skrivna ordet. Även när det gäller detta har vi av utrymmes- och materialskäl begränsat oss till att fokusera på urvalet av skönlitterära böcker.

1.1.2. Begreppsdefinition

För att vårt syfte och resultat ska vara så tydligt och transparent som möjligt har vi valt att definiera några nyckelbegrepp, av vilken anledning de är aktuella samt hur de ska förstås i vår kunskapsöversikt.

(8)

8

1.1.2.1. Normer

Normer är oskrivna regler eller ideal som man i det konventionella samhället förväntas leva

upp till (Nationalencyklopedin, 2019a; hädanefter NE). Normer konstrueras och bär på föreställningar om vad som är “normalt”, och det som avviker ses ofta som mindre bra (Martinsson & Reimers, 2014). De blir alltså ett uttryck för maktförhållanden då människor genom denna kategorisering blir över- och underordnade varandra (a.a.)Skolan reproducerar dels uttalade normer, som finns författade i värdegrunden, men är också en mötesplats där osynliga men påtagliga normer både upprättas och utmanas (a.a.). Vad som är normativt och normbrytande förskjuts, omvandlas och förändras över tid, och ser olika ut beroende på sammanhang och situation (a.a.). Forskningen i vår kunskapsöversikt utgår från en västerländsk kontext och de normbrytande aspekterna av etnicitet, kultur och sexualitet blir därefter.

1.1.2.2. Skönlitteratur

Skönlitteratur är litteratur som har konstnärliga ambitioner och som inte enbart avser att

beskriva och skildra verkligheten (NE, 2019b). Att läsa och analysera skönlitteratur är en central del av svenskämnet i alla skolformer och är ett sätt att ge eleverna förutsättningar att utveckla sitt språk, sin identitet och förståelse för omvärlden (Lgr 11, 2019). Skönlitteratur har länge haft en stark roll i svenskämnet och urvalet har till stor del styrts av traditioner (Olin-Scheller, 2008) trots att elevernas egna erfarenheter enligt nuvarande läroplan (Lgr 11, 2019) ska tas i beaktning.

1.1.2.3. Mångfald

Mångfald ska i denna kunskapsöversikt ses som ett begrepp för variation och mångsidighet.

Mångfald i skolans värld handlar om att främja medmänsklighet och förståelse för varandra, och har blivit än mer aktuellt i och med “[d]et svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna” (Lgr 11, 2019, s 5). Mångfalden ökar framförallt i västvärlden på grund av den ökade globaliseringen som åtföljs av arbetskraftsrörlighet samt flyktingströmmar orsakade av olika faktorer (Mitchell, 2017). Vi får också generellt sett en ökad variation i samhället genom förändringar i demografin och ökade möjligheter till egna identitetsval som fria medborgare (a.a.). Likriktade västerländska perspektiv utmanas därmed allt mer av ett mer heterogent perspektiv som ställer krav på att alla röster ska höras (Bergman, 2014). Det ska dock påpekas att globaliseringen och dess

(9)

9

följder inte är ett nytt fenomen, men har lyfts fram som ett viktigt inslag i den svenska skolans värdegrund sedan 1990-talet (a.a.). Mångfald kan många gånger skapa intolerans och konflikter, men skolan kan fungera, och fungerar, som en arena för ömsesidig respekt och tolerans (Mitchell, 2017).

1.1.2.4. Etnicitet, kultur och sexualitet

Vanligtvis används etnicitet för att hänvisa till en grupp med gemensam nationalitet, kultur eller gemensamt språk (Mitchell, 2017). Det är den subjektiva känslan av tillhörighet till ett visst folk eller en viss etnisk grupp som avgör en individs etnicitet (NE, 2019c). Vidare associeras ofta etnicitet med just kultur eftersom etnicitet innefattar språk, religion, avgränsning av geografiska områden och andra kulturella drag (Mitchell, 2017). Kultur kan förklaras som “en uppsättning utmärkande andliga, materiella, intellektuella och emotionella kännetecken för ett samhälle eller en social grupp … [och omfattar] förutom konst och litteratur, livsstil, sätt att leva tillsammans, traditioner och trosuppfattningar” (UNESCO genom Mitchell, 2017, s.175). Kultur skulle på så vis kunna betraktas som en individs flera kollektiva identiteter medan etnicitet kan betraktas som en individs kollektiva identitet.

Sexualitet kan ses som något enbart biologiskt som endast förknippas med fortplantning,

men definieras av WHO2_{och WAS}3_{snarare ur ett helhetsperspektiv som innefattar både det}

biologiska, psykologiska och sociala och som en integrerad del av varje människas personlighet (Löfgren-Mårtensson, 2013). Det finns mängder av normbrytande sexualitet, men denna kunskapsöversikt är fokuserad på hur HBTQ-frågor presenteras och behandlas i skönlitteratur. I den anglosaxiska världen används vanligen beteckningen LGBTQ, men för konsekvensens och begriplighetens skull kommer vi hädanefter använda det etablerade begreppet i Sverige: HBTQ. HBTQ är ett samlingsbegrepp för homo-, bi-, trans- och queerpersoner (Rosenberg, 2018). 2000-talet har varit ett genombrott för queer-kulturen och nya frågor aktualiseras ständigt (a.a.) vilket är en anledning till att dess förekomst i skönlitteratur och skola är relevant idag.

2_{World Health Organization}

(10)

10

2. Syfte och frågeställning

Syftet med vår kunskapsöversikt är att redogöra för skönlitteraturens funktion när eleverna utvecklar identitet, demokratiska värderingar och empati, och på så vis bidra till ökad förståelse för varför det är viktigt att erbjuda normbrytande skönlitteratur. Syftet är dessutom att beskriva hur lärares didaktiska val i klassrummet går hand i hand med skolans dubbla uppdrag som är både ett kunskapsuppdrag och ett socialisationsuppdrag.

För att nå vårt syfte utgår vi från följande frågeställning:

• Vilka förhållningssätt kan svensklärare ha vid val av skönlitteratur i relation till skolans dubbla uppdrag?

När vi menar vilka förhållningssätt kan vi inte utgå från att vi ska beskriva alla potentiella förhållningssätt utan kommer att redogöra för de som vårt material kan uppvisa.

(11)

11

3. Metod och material

Under vårt arbete har en systematisk sökprocess genomförts som vi redogör för i kommande underrubrik. Därefter sammanfattar vi det utvalda materialet för att slutligen redogöra för våra sökmetoder och vårt material.

3.1. Sökprocess och urval

Inför vår sökprocess behövde vi lokalisera våra sökord samt dess synonymer. Sökorden valdes utifrån centrala begrepp i vår inledning, syfte och frågeställning. Det resulterade i skönlitteratur, ungdomar, undervisning, mångfald, inkludering och identitet. Eftersom vi använde oss främst av de internationella databaserna ERIC via EBSCO (hädanefter ERIC), Education Research Complete (hädanefter ERC) användes dess engelska synonymer i betydligt större utsträckning (se mer utförligt i bilaga A). Sökorden och dess synonymer kombinerades fram till olika söksträngar med hjälp av de booleska operatorerna AND och OR (Backman, 2016) för att smalna av respektive bredda sökresultatet. Vi använde dessutom operatorn NOT (a.a.) för att exkludera irrelevanta ämnesområden bland våra träffar, exempelvis lägre och högre årskullar samt funktionsvariation och specialpedagogik. Vid tre söktillfällen användes trunkering (*) (a.a.) för att inte begränsa vår sökning till enstaka ord. Trunkering möjliggjorde fler träffar på sökordens olika ändelser och böjningar. Eftersom ERIC och ERC framförallt tillhandahåller internationell forskning gjordes även en sökning i den svenska databasen SwePub i ett försök att hitta nationell forskning. Samtliga databaser valdes för att hitta relevant forskning inom pedagogik och utbildningsvetenskap.

För att försäkra oss om att materialet vi fann var av hög kvalitet valde vi att avgränsa samtliga sökningar till vetenskapliga och expertgranskade artiklar (Peer review). Vi eftersträvade dessutom att hitta nutida forskning och avgränsade därför samtliga sökningar till de artiklar som publicerats det senaste decenniet, med varierande sökningar mellan 2010 och 2019 (Publikationsår).

För att göra en systematisk sökning användes fyra söksträngar i både ERIC och ERC, vilket gav olika antal träffar. Den första söksträngen gav 217 träffar i ERIC, medan den endast gav 77 i ERC (se mer utförligt i bilaga A). Då antalet träffar var så pass få valde vi under detta moment läsa samtliga träffars titel, nyckelord och sammandrag. Redan i detta skede påbörjades en gallring av artiklar då vi direkt gick in på samtliga artiklar vi fann av värde, och sökläste efter artikelns syfte, teoretiska ramverk, metod och resultat. Detta för att

(12)

12

försäkra oss om att artikeln faktiskt var en originalstudie och därmed potentiellt användbar för vårt resultat.

Vår sökning i SwePub skedde osystematiskt. Vi använde oss av sökorden skola*, litteratur och mångfald samt avgränsade materialet till att vara vetenskapligt granskat (Refereegranskat). Den sökningen gav oss endast fyra träffar. Även i detta fall läste vi samtliga träffars titel, nyckelord och sammandrag.

Innan sökprocessen påbörjades gjordes dessutom en sökning på Google med söksträngen ”Skolans dubbla uppdrag Skolverket”, vilket resulterade i en granskningsrapport från Skolinspektionen om skolornas arbete med demokrati och värdegrund från 2012. Här fanns aldrig en avsikt från vår sida att söka efter material till vårt resultat utan snarare till vår bakgrund eftersom vi anade att Skolverket skulle kunna potentiellt sett, tillgodose oss med kunskap inom ramen för vårt ämne. Det gav oss 158 000 träffar och först bland träffarna var Skolinspektionens granskningsrapport (2012) som skulle visa sig vara användbar i vår resultatdel. I vår metoddiskussion (se kapitel 3.3) redogör vi närmre varför vi valde den.

Samtliga sökningar gav oss slutligen 16 artiklar som vi granskade närmre för att på väl valda grunder, välja ut de som var lämpliga för vårt resultat. 14 av dem var internationell forskning i en engelskspråkig kontext och de två resterande var nationell forskning i en svenskspråkig kontext. Kvalitetsgranskningen utfördes genom att vi, i tabellform (se utförligt i bilaga B), strukturerade upp artikelns författare, titel, publikationstyp, syfte, teoretiska ramverk, metod och material samt resultat för att därefter kunna dra en slutsats om artikeln var användbar eller inte. Efter kvalitetsgranskningen återstod tolv artiklar som ligger till grund för vårt resultat. De fyra artiklar som valdes bort var de artiklar som var för snävt inriktade för att kunna appliceras i en svensk kontext eller visade sig vara irrelevanta utifrån vår frågeställning.

3.2. Material

Av materialets tolv artiklar är åtta från USA, en från Kanada, en från England och två från Sverige.

Sciurba (2017) har gjort en kvalitativ studie om elevers läsupplevelser och hur de närmar sig texter på olika sätt som förklaras genom metaforiska spegel- och fönsterperspektiv.

Logan, Watson, Hood och Lasswell (2016) har gjort en dokumentanalys där de analyserar böcker som behandlar HBTQ-frågors innehåll och kopplar det till teorier och undervisningsmetoder.

(13)

13

Stewart (2017) har gjort en fallstudie om hur en flerspråkig elev svarar på mångkulturell litteratur i förhållande till sina egna erfarenheter.

Ivey och Johnston (2013) har gjort en kvalitativ resultatstudie om engagerad läsning och undersöker vad konsekvenserna blir när eleverna får välja skönlitteratur som är meningsfulla för dem själva.

Skolinspektionen (2012) har gjort en granskningsrapport av flera fallstudier där de granskat 17 skolor i Sverige och i vilken utsträckning undervisningen ger eleverna förutsättningar att tillägna sig medborgerlig kompetens, som enligt styrdokumenten de behöver för att verka och leva i ett demokratiskt samhälle.

Schieble (2010) har gjort en fallstudie som visar hur lärares frågor och kommunikation påverkar elevernas sätt att läsa och hur ett estetiskt förhållningssätt påverkar receptionen.

Schieble (2012) har gjort en kvalitativ studie hur lärarstudenter anser att HBTQ tar plats i inkluderande litteratur och huruvida det utmanar eller befäster heteronormativa föreställningar.

Jogie (2015) har gjort en jämförelsestudie mellan England och Australien i vilken utsträckning texter i den traditionella kanonen kvarstår eller byts ut.

Helmer (2015) har gjort en etnografisk klassrumsstudie. Studenterna fick bland annat träna på att använda sig av rekonstruktiva lässtrategier.

Murray och Puchners (2012) fallstudie undersöker om lärare kan använda litteratur i den förelagda kanonen för att öka elevernas medvetenhet kring kulturella och sociala frågor.

Hughes-Hassel, Overberg och Harris (2013) har gjort en kvantitativ analys av 125 skolbibliotek i USA för att undersöka i vilken utsträckning ungdomar har tillgång till HBTQ-relaterad litteratur.

Ekstrand och Nadarevic (2010) har gjort en kritisk diskursanalys där de granskar två fastställda litteraturlistor från två olika lärarutbildningar i Sverige. Syftet var att undersöka i vilken utsträckning lärarutbildningar förbereder blivande lärare för ett mångfacetterat, mångkulturellt samhälle.

3.3. Metod- och materialdiskussion

Vi har framförallt, förutom två svenska artiklar som behandlar skolväsendet på organisationsnivå, använt oss av västerländsk forskning i en engelskspråkig kontext. Vi anser att den västerländska forskningen om skönlitteratur i skolsammanhang går att applicera på litteraturundervisning även i svenskämnet, då litteraturens betydelse för den egna identiteten och världsbilden inte är isolerad till ett land eller en världsdel. Vidare gäller det också

(14)

14

pedagogiska och didaktiska förhållningsätt som nödvändigtvis inte behöver begränsas till svenska kontexter för att vara relevant i vårt sammanhang. Vid eventuella motsägelser skulle det snarare kunna ses som en tillgång när vi i kapitel 5 ska diskutera och analysera det sammanställda resultatet. Det bör också här påpekas att vår tolkning av materialets innehåll vid översättning kan ha en indirekt påverkan på resultatet.

Vi eftersträvade nutida forskning eftersom ämnet vi behandlar till stor del har aktualiserats under senare tid (se kapitel 1.1.2.3). Vi har dessutom valt att inte redogöra för äldre forskning, eftersom vi inte haft någon ambition att utifrån ett historieperspektiv jämföra dåtid med nutid. Vår ambition var snarare att sammanställa och presentera den forskning som gjorts i relation till vår tids sammanhang.

Skolinspektionens granskningsrapport, som visade sig vara användbar, är inte sökt systematiskt på några logiska grunder. Förutom att söka efter källor systematiskt har vår avsikt varit att behärska förmågan att kritiskt granska skilda informationskällor. I detta fall har vi granskat och värderat källan utifrån kriterier som studier förväntas behandla såsom syfte, metod, teoretiskt ramverk och resultat (se bilaga B) för att säkerställa dess kvalitet. Förutom ovanstående argument, ansåg vi att rapporten var av relevans i bemärkelsen att den tillför ett svenskt perspektiv i vårt resultat.

Vi ser en tydlig progression i vår egen förmåga att söka efter och förstå vetenskapligt material. Under arbetets gång har vi succesivt utvecklat en större förståelse för vad som utmärker sökprocessens systematik. Hade vi gjort om vår sökprocess i dagsläget hade vi troligtvis fått fram ett annat resultat. I den ocean av information som internet kan tillgodose oss med, vill vi med det sagt vara ödmjuka inför den forskning vi har hittat och sammanställt och att det inte bör ses som en absolut sanning. Det finns alltid en risk att vi valt bort eller inte lyckats hitta flera viktiga artiklar som hade kunnat visa på andra förhållningssätt.

Vid granskningen av vårt valda material kunde vi identifiera tre övergripande teman som överensstämmer med vår kunskapsöversikts syfte och frågeställning. Det gjorde vi genom att diskutera varje artikels huvudsakliga fokus och gruppera dem för att på så vis skapa oss en översiktlig bild. Resultatet är därför uppdelat i följande kategorier: (i) skönlitteraturens betydelse för identitetsskapande, (ii) lärarens didaktiska val vid val av normbrytande skönlitteratur och (iii) lärarens förutsättningar för att kunna bedriva en inkluderande undervisning. Trots att de tre övergripande teman inte behandlas explicit i samtliga artiklar, är de återkommande och framträder på olika sätt. Av den anledningen bör inte våra teman ses som isolerade, utan de samverkar och flyter många gånger samman.

(15)

15

4. Resultat

Vårt sammanställda resultat redogör för tre förhållningssätt som svensklärare kan ha vid val av skönlitteratur i relation till skolans dubbla uppdrag. Förhållningssätten beskrivs i föreliggande underrubriker, (4.1) skönlitteraturens betydelse för identitetsskapande, (4.2) lärarens didaktiska val och (4.3) lärarens förutsättningar.

4.1. Skönlitteraturens betydelse för identitetsskapande

Det första förhållningssättet belyser skönlitteraturens betydelse för elevers identitetsskapande och som en väg till ökad förståelse gentemot sin omvärld.

4.1.1. Speglar och fönster

En av anledningarna till att läsa skönlitteratur i skolan handlar om att utveckla den egna identiteten. I vårt material finns två utmärkande aspekter när det kommer till identitet och hur man skapar mening genom litteratur: ett spegelperspektiv och ett fönsterperspektiv4_{(se Sciurba,}

2017; Logan, Watson, Hood, & Lasswell, 2016). I Sciurbas (2017) studie analyseras hur ett antal elever på en pojkskola med olika etniska bakgrunder, responderar på texter om Harry Potter och Malcolm X5_{. Resultatet visar att de upplever olika aspekter av texterna som speglar}

respektive fönster. Några av pojkarna vittnade om att de, likt en spegels reflektion, kunde se sig själva i Malcolm X på grund av hans kamp mot rasism. En annan elev kunde, trots att han hade samma hudfärg som de andra pojkarna, inte alls känna igen sig i de svårigheter som beskrivs. Vederbörande kunde ändå skapa mening i texten då den öppnade upp ett fönster mot nya perspektiv. Några såg inte den etniska eller kulturella tillhörigheten som avgörande för identifikation, utan aspekter som ålder, kön och vardag var mer centrala, och därmed identifierade sig själva mer i Harry Potter.

Vidare menar Sciurba (2017) att eleverna genom att läsa om en stark karaktär som stod upp för sig själv och gjorde en resa, blev stärkta i sin tilltro till sig själva och såg sin egen potential. Engagerande historier som visar att allt är möjligt inspirerade läsarna till att ta kontroll över sitt eget liv. Detta pekar på en ytterligare faktor när det kommer till att skapa mening genom litteraturen: att det öppnar en dörr mot att utveckla sin egen identitet (a.a.).

4_{Mirror and window approach}

(16)

16

Samma perspektiv framkommer i Stewarts (2017) fallstudie, som visar hur en flerspråkig elev med migrantbakgrund utvecklades som läsare när hon fick tillgång till skönlitteratur som presenterar olika kulturer. I det material eleven producerade visade det sig att hon, genom att läsa texter som behandlar immigranter och flyktingar, kunde relatera till karaktärerna och började reflektera över sin egen livssituation. Likt eleverna i Sciurbas (2017) studie, relaterade hon inte bara till böcker som speglade hennes identitet som immigrant och flykting, utan även de böcker som speglade hennes identitet som ung tjej. Både i Sciurbas (2017) och Stewarts (2017) studier var spegel- och fönsterperspektiven avgörande för att eleverna skulle utveckla ett kritiskt förhållningssätt till litteraturen.

Logan m.fl. (2016) dokumentanalys framhäver också vikten av spegel- och fönsterperspektiven, i detta fall när det gäller HBTQ-relaterad litteratur. För 20 år sedan existerade knappt ungdomsböcker som behandlade HBTQ-personer och deras livssituation, men Logan m.fl. (2016) påpekar att litteratur som fokuserar på genus och sexualitet har blivit vanligare och börjar närma sig att bli normativ. Med allt fler människor som identifierar sig som HBTQ, finns det starka skäl att både kunna spegla sig själv och se andras perspektiv i relevant, samtida och inkluderande litteratur (a.a.).

4.2. Lärarens didaktiska val

Det andra förhållningssättet belyser komplexiteten för lärare vid val av normbrytande skönlitteratur. Det finns flera betydelsebärande aspekter lärare behöver ta hänsyn till.

4.2.1. Låta eleverna välja

Ivey och Johnston (2013) förespråkar engagerad läsning6_{och menar att elever som själva får}

välja vilka skönlitterära böcker de ska läsa, blir mer intresserade av läsning i den bemärkelsen att de fortsätter att läsa utanför ordinarie skoltid. Engagerad läsning förutsätter att lärare förser elever med lässtrategier för att de ska kunna skapa förståelse och interagera med texten, vilket i sin tur motiverar elevernas läsning ytterligare (a.a.). Eleverna i Ivey och Johnstons studie (2013), som var inarbetade i engagerad läsning och fick välja böcker själva, uppvisade ökad självständighet och tilltro till sin egen förmåga. Det påverkade både deras egen identitet som läsare, men också på personliga plan rörande relationer och känslor. Det kom till uttryck i intervjuer med eleverna som uppvisade en större självsäkerhet och

(17)

17

handlingskraft vid moraliska värderingar. De visade också på goda progressioner i förmågan att kunna lyssna på sina klasskamrater (a.a.).

4.2.2. Att upprätthålla eller utmana normativa föreställningar

När det handlar om valet av normbrytande skönlitteratur som ska spegla skolans uppdrag, ställer det högre krav på lärares kompetens om kritiska och normkritiska förhållningssätt (Skolinspektionen, 2012). En förutsättning för att lärare ska kunna välja sådan litteratur menar Logan m.fl. (2016) är att lärare behöver ställa sig följande frågor: Varför ska vi använda den här boken? Vilka verktyg behöver eleverna för att kritiskt reflektera över det de läser? Hur kan boken främja en inkluderande undervisning? Vidare räcker det inte att lärare väljer litteratur som anses vara normbrytande, utan hen behöver dessutom reflektera kring bokens stoff och dess karaktärer. Lärare bör välja litteratur som visar mångfald bland karaktärerna, snarare än karaktärer som upprätthåller stereotyper (a.a.). För att litteraturundervisningen ska bli inkluderande behöver lärare nämligen visa upp karaktärer som har en mångdimensionell personlighet med flera aspekter. Det också för att minimera risken att upprätthålla normativa föreställningar och framställa normbrytande karaktärer som den andre7_{i ett}

vi-och-dem-perspektiv (a.a.)

Den andre är ett uttryck som även Schiebles studier (2010; 2012) behandlar och som lärare bör vara uppmärksamma och självkritiska kring. Schiebles studier är mer språkinriktade och undersöker hur språkbruk (2012) och diskussionsfrågor (2010) har en direkt påverkan på huruvida undervisningen lyckas eller inte lyckas utmana destruktiva, normativa föreställningar. I ett exempel visar Schieble (2010) hur läraren gör indirekta antaganden om elevernas tidigare erfarenheter som förutsätter att eleverna inte har någon möjlighet att dra några egna slutsatser hur det är att leva som HBTQ-person genom att använda sig av ett

distanserat språk8_{. Eleverna ombads nämligen att försöka förutse tankar och känslor om hur}

“de [HBTQ-personer] upplever att de är [inkluderade i samhället eller inte]?” (Schieble, 2010, s.379, vår översättning, vår kursivering) utifrån deras egna erfarenheter. Här blev effekten den motsatta än vad det tänkta syftet med boken var då elevernas svar visade på en tydlig vi-och-dem-mentalitet. En elev beskrev att hen upplever samhället generellt som tolerant gentemot HBTQ-personer men undviker att ta någon form av personligt ansvar över de som ändå väljer att inte acceptera andra (Schieble, 2010). Schieble (2010) menar därför att man som lärare behöver göra noga avväganden hur man väljer att bjuda in elever till att göra

7_{The other}

(18)

18

personliga kopplingar till texter samt vara självkritisk och reflektera över vilka antaganden man själv gör som lärare vid konstruktion av diskussionsfrågor.

I Schiebles senare studie (2012) undersöks vilket språkbruk som används av lärarstudenter. I diskussioner framkommer det att även dessa studenter använder sig av ett distanserat språkbruk. I ett exempel används det kollektiva pronomenet vi och genom det positioneras gruppen som att de står utanför HBTQ-rörelsen och därmed reproduceras heteronormen. Schiebles (2012) resultat visar hur lärare och lärarutbildningen behöver ett kontinuerligt förhållningssätt som är kritisk till hur normer konstrueras och reproduceras. Detta bör lärare bland annat göra genom att fundera över vilka röster det är som får höras och vilka det är som tystas, både i texter och i sin undervisning. Här poängterar Schieble (2012) att lärare behöver göra ansträngningar som ska leda till engagerade dialoger och diskussioner med eleverna om komplexitet där olika perspektiv, åsikter och röster får ta plats. Jogie (2015) menar dock att lärare med lång erfarenhet är mer öppna för att ta upp kontroversiella ämnen med sina elever än exempelvis nyexaminerade lärare som i hennes studie, uttryckte sin osäkerhet kring detta. Även Skolinspektionens granskning (2012) stärker detta argument där lärare gav uttryck att de känner sig obekväma och undviker allt som oftast diskussioner kring existerande samhällsnormer eller känsliga ämnen, såsom homosexualitet och främlingsfientlighet.

I Helmers studie (2015) försöker läraren att göra det Schieble (2012) förespråkar genom att implementera queerteori9_{i sin undervisning. En av metoderna inom queerteori är}

rekonstruktiva lässtrategier10_{. Strategierna används av läsaren för att undersöka hur texter}

konstrueras genom att ifrågasätta och avnormalisera texters flera antaganden och då som läsare bli uppmärksam på vilka som inkluderas eller exkluderas i texter. Studenterna fick pröva och ompröva dessa lässtrategier på flera olika texter inom det vidgade textbegreppet såsom skönlitteratur, medietexter, populärkultur, film och reklam. Studien visade (Helmer, 2015) att studenterna utvecklade en mer komplex förståelse av normbrytande sexualitet när de bröt ner underliggande innebörder i litteratur och medietexter.

4.3. Lärarens förutsättningar

Det tredje förhållningssättet belyser lärarens förutsättningar och hur de påverkas av traditioner, utbud, kompetens och skolkultur på såväl organisations- som samhällsnivå för att kunna bedriva en inkluderande undervisning.

9_{Queer theory}

(19)

19

4.3.1. Brist på valmöjlighet

I Jogies (2015) jämförelsestudie av reglerade litteraturlistor i England och Australien framkommer det att de i båda länderna domineras av äldre litteratur, trots regelbundna revideringar. Eftersom samhällets diskurser utvecklas över tid menar de att litteraturen inte går i linje med den elevgrupp den är menad att läsas av (a.a.). Litteraturlistornas oföränderlighet motiveras med att det inte finns tillräckligt med undervisningsmaterial för nyare litteratur för att lärarna enkelt ska kunna arbeta med den (a.a.). Ytterligare argument är att lärarna inte ska behöva “uppfinna hjulet igen” (Jogies, 2015, s.295, vår översättning), och att lärare ändå tenderar att välja böcker de redan är bekanta och bekväma med.

Murray och Puchner (2012) undersöker Kanadas reglerade litteraturkanon och om det går att diskutera kulturella och sociala frågor genom läsning av den äldre litteraturen. Studien visar att det är möjligt, men att det kräver mer av läraren som undervisar att ställa frågor och ge rätt stödstrukturer som utmanar elevernas tänkande. Trots de positiva resultaten som presenteras i studien, menar författarna (a.a.) att majoriteten av litteraturen i kanonen inte innehöll tillräckligt med underlag för att diskutera varken etnicitet och rasism eller andra typer av diversitet. Vidare påpekas det att viss litteratur är mer tacksam än annan när det kommer till att låta eleverna göra textkopplingar, både till sig själva och sin omvärld (a.a.).

Hughes-Hassel, Overberg och Harris (2013) har analyserat andelen HBTQ-relaterad litteratur i 125 amerikanska skolbibliotek. Studien visar att HBTQ-personer och deras verklighet är kraftigt underrepresenterade. Trots att det uppskattningsvis är 5,9 % av amerikanska high school-ungdomar som identifierar sig som HBTQ, är det endast 0,4 % av böckerna i biblioteken som representerar dem (a.a.). Ett av de undersökta biblioteken tillhandahöll inte en enda HBTQ-relaterad bok.

4.3.2. Skolans uppdrag ställer krav

Socialisationsuppdraget tenderar att separeras från kunskapsuppdraget, trots att alla skolans uppdrag ska ses som en helhet och genomsyra all undervisning (Skolinspektionen, 2012). Enligt Skolinspektionens studie (2012) visar demokrati- och värdegrundsarbetet på svenska skolor ansatser till att skiljas från den reguljära undervisningen och utgöras av särskilda lektioner, projekt, temadagar och studiebesök. Särskilda insatser är starkt kopplade till skolans uppdrag men det riskerar på samma gång att likvärdigheten går förlorad om det inte följs upp eller genomsyrar undervisningen i övrigt. På en skola uttryckte lärare att de föredrog

(20)

20

att bjuda in externa föreläsare, om exempelvis sexualitet och främlingsfientlighet, på grund av osäkerhet att själva behöva hantera eventuella etiska samtal inom ramen för dessa områden. Som tidigare stycke har berört, uttryckte flertalet lärare i studien (a.a.) att de finner situationer svårhanterliga när det kommer till att hantera kritiska och etiska samtal i undervisningen och skolvardagen.

Skolinspektionens granskning (2012) visar och menar att det finns ett behov av att utveckla både ett kritiskt och så kallat normkritiskt förhållningssätt på skolorna, framförallt hos ledningen men också på den enskilde läraren. Skolans uppdrag ställer nämligen höga krav på lärarnas egna medborgerliga kompetens vilket i sin tur ställer krav på att lärarutbildningen kan tillgodose blivande lärare sådan kompetens. Även Ekstrand och Nadarevic (2010) menar att vårt allt mer diversifierade samhälle kräver lärare med kunskap och kompetens som gör det möjligt att möta demokratiska värden och mål. Trots det drar de i sin studie slutsatsen att flertalet lärarutbildningar i Sverige inte förbereder blivande lärare för ett mångfacetterat, mångkulturellt samhälle.

Granskningen (Skolinspektionen, 2012) visar att skolledningen och dess visioner är avgörande för hur lärarens praktik gällande socialisationsuppdraget ter sig. Flertalet skolor saknar, enligt Skolinspektionens studie (2012), ett gemensamt förhållningssätt i arbetslagen gällande skolans uppdrag och hur det ska implementeras i undervisningen. Orsaken till det har visat sig vara att skolledningen inte lyckats förankra skolans gemensamma mål, riktlinjer och visioner till arbetslagen. Ett gemensamt förhållningssätt betyder inte att alla ska göra och tycka likadant, utan snarare att uppdraget ventileras i öppna diskussioner och att det arbetet följs upp regelbundet (a.a.).

(21)

21

5. Analys och diskussion

Genom att gå tillbaka till vår frågeställning om hur man som svensklärare kan förhålla sig till skolans dubbla uppdrag vid val av skönlitteratur kan följande slutsats dras: lärare kan ha flera olika förhållningssätt som utgångspunkt, men de är beroende av och påverkar varandra. Även om läraren är den som utåt sett gör valet, styrs valet indirekt av normer, tillgångar, attityder och kompetens på organisations- och samhällsnivå.

Flera studier (se Sciurba, 2017; Logan m.fl., 2016, Stewarts, 2017; Hughes-Hassel m.fl., 2013) påpekar vikten av relevant litteratur som eleverna kan känna igen sig i, såväl som litteratur som erbjuder nya perspektiv. Detta oavsett om de har valt böcker själva eller inte. Sammanfattningsvis är en balans att eftersträva: ibland kan det vara en idé att ge eleverna ett fritt val att läsa böcker de kan identifiera och engagera sig i, men för att de ska få ta del av olika berättelser behöver lärare i vissa fall styra in dem på böcker de inte skulle ha valt själva. Två av studierna (se Jogie, 2015; Murray & Puchner, 2012) tar upp problemen och möjligheterna med en reglerad litteraturlista som är fastställd i läroplanen. I Sverige finns ingen sådan. Däremot tenderar traditioner att styra lärares val, både attitydmässigt och vad som föreslås i läromedel, vilket leder till en normativ kanon (Graeske, 2015). Att förhålla sig till traditioner är inte lätt, speciellt inte om man som svensklärare vill anta ett normbrytande perspektiv. Om man som lärare lägger ner tid och engagemang på att ställa frågor kring den traditionella litteraturen kan den absolut utgöra ett material för att diskutera demokrati- och värdegrundsfrågor, samtidigt som man förmedlar kunskap och eleverna utvecklas mot kunskapskraven. Samma utmaning går att se när det gäller utbudet i skolbiblioteken, som Hughes-Hassel m.fl. (2013) har analyserat. Den aktuella studien är gjord i en amerikansk kontext, men om vi ponerar att andelen HBTQ-relaterad litteratur är liknande i svenska skolbibliotek så skulle inte heller svensklärare kunna förlita sig på det utbudet om man har ambitionen att bedriva en inkluderande undervisning. Med det sagt kan vi inte, utifrån vårt resultat, veta säkert om så är fallet i svenska skolbibliotek, men medvetenhet kring bristerna och en strävan att hitta relevant litteratur är väsentlig.

Vidare visar vårt material att det finns ett visst motstånd hos lärare att lyfta och fånga ämnen som kan upplevas som kontroversiella, och när så är fallet är det egentligen ovidkommande om det finns en litteraturkanon eller inte. Man kan dra slutsatsen att dessa lärare ändå inte kommer att välja litteratur som utmanar elevernas normativa föreställningsvärldar, och därmed separeras socialisations- och kunskapsuppdragen. Detta

(22)

22

trots att vårt material visar att läsning och analys av skönlitteratur ger lärarna goda förutsättningar för att kombinera dessa aspekter.

För att uppmuntra lärare att ta tag i ämnen som de annars upplever svåra, krävs det insatser på en högre nivå. Ekstrand och Nadarevics resultat (2010) visar att lärarutbildningen inte lyckas förbereda studenterna på att undervisa i det mångfacetterade samhället vi lever i. Skolinspektionens rapport (2012) vittnar dessutom om bristande samsyn i lärarlagen på hur man ska jobba med demokrati- och värdegrundsarbete. Trots att ovannämnda forskning skulle kunna anses daterad idag kan vi inte undgå att ställa oss frågan, i relation till skolans uppdrag: hur ska elever kunna utvecklas till aktiva, kompetenta och ansvarskännande medborgare (Lgr 11, 2019) om man som lärare undviker frågor som kan upplevas som känsliga? Hur arbetar skolor för att främja trygga samtal med elever om destruktiva samhällsnormer? Skolan som helhet behöver arbeta tillsammans och eftersträva ett gemensamt förhållningssätt som ständigt ventileras och följs upp. Vår slutsats är att det krävs mer fortbildning, organiserat samarbete och stöd från skolledningen.

Vidare tar flera artiklar (se Logan m.fl., 2016; Schieble, 2010; Schieble, 2012; Helmer, 2015) upp hur lärares val både kan utmana såväl som upprätthålla och reproducera normativa föreställningar. Som lärare bör man vara medveten om vad man signalerar genom att välja, eller inte välja, litteratur för att öka mångfalden. För en inkluderande undervisning räcker det inte med att låta eleverna läsa en bok med en normbrytande karaktär, om karaktären i fråga är byggd på stereotypa drag. Om man vill öppna upp ett fönster mot det som ens elevgrupp inte möter i sin vardag, gäller det att även peka på det som eleverna kan känna igen sig i hos karaktärerna, för att motverka en vi-och-dem-mentalitet. Lärare behöver dessutom vara medvetna om hur både deras eget och elevernas språkbruk är betydelsebärande för reproduktionen eller rekonstruktionen av sådan mentalitet.

(23)

23

6. Avslutning

Vi har redogjort för tre övergripande förhållningssätt som svensklärare kan ha vid val av skönlitteratur i relation till skolans dubbla uppdrag. Förhållningssätten har både belyst skönlitteraturens positiva funktion för individens identitetsformande och komplexiteten hos lärare att göra didaktiska val i enlighet med skolans uppdrag. Resultatet har för vår del bidragit till en ökad medvetenhet om hur vår roll som framtida lärare är avgörande för elevernas utveckling att bli aktiva, kompetenta och ansvarskännande medborgare. Det har dessutom belyst de krav som skolans uppdrag ställer på lärare idag.

En av kunskapsöversiktens begränsningar är att resultatet kan upplevas som generellt. De förhållningssätt vi har redogjort för kan ses som stora penseldrag i en större komplex fråga som lärare arbetar med dagligen. Skolans värld handlar inte om generella företeelser, utan måste alltid ses till varje individ och varje möte med en elev är på så sätt unik. Förhållningssätten kan därför inte ses som en absolut sanning som är applicerbara i alla klassrum men skulle kunna ses som fingervisningar. Vidare hade vi kunnat göra andra avgränsningar som berör mer specifika förhållningssätt eller situationer. Ytterligare hade det varit intressant att gå närmare in på den didaktiska frågan hur som behandlar strategier och metoder i undervisningssammanhang inom ramen för våra ämnen, men där ser vi potential att undersöka det i ett eventuellt, framtida examensarbete.

Bristen på svensk och nordisk forskning är påtaglig och hade troligtvis tillfört ett ännu mer applicerbart resultat för ett svenskt skolsammanhang. Forskningen utgår dessutom ifrån ett västerländskt perspektiv vilket både kan ses som något positivt i bemärkelsen att det är möjligt att applicera det i en svensk kontext men också som en brist på fler nyanser och perspektiv som hade kunnat tillföra ett större djup i vårt resultat.

(24)

24

Litteraturförteckning

Vetenskapliga artiklar

Ekstrand, Britten & Nadarevic, Sanela (2010). Mångkulturalism i lärarutbildning hur förbereder samhället sina blivande lärare?, Pedagogisk forskning i Sverige. 15(4), s. 257–276 Tillgänglig: http://hkr.diva-portal.org/smash/get/diva2:750478/FULLTEXT01.pdf [Hämtad 2019-12-02]

Helmer, Kirsten. (2016) ‘Gay and Lesbian Literature Disrupting the Heteronormative Space of the High School English Classroom’, Sex Education: Sexuality, Society and Learning, 16(1), pp. 35–48. Tillgänglig:

https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ1085634&site=ehost-live [Hämtad 2019-12-02]

Hughes-Hassell, Sandra; Overberg, Elizabeth and Harris, Shannon (2013) ‘Lesbian, Gay, Bisexual, Transgender, and Questioning (LGBTQ)-Themed Literature for Teens: Are School Libraries Providing Adequate Collections?’, School Library Research, 16. Tillgänglig:

Ivey, Gay & Johnston, Peter H. (2013) ‘Engagement With Young Adult Literature: Outcomes and Processes’, Reading Research Quarterly, 48(3), pp. 255–275. Tillgänglig: 10.1002/rrq.46. [Hämtad 2019-12-02]

Jogie, Melissa Reshma (2015) ‘Too pale and stale: prescribed texts used for teaching culturally diverse students in Australia and England’, Oxford Review of Education, 41(3), pp. 287–309. Tillgänglig: 10.1080/03054985.2015.1009826. [Hämtad 2019-12-02]

Logan, Stephanie R.; Watson, Dwight C.; Hood, Yolanda & Lasswell, Terri A. (2016) ‘Multicultural Inclusion of Lesbian and Gay Literature Themes in Elementary

Classrooms’, Equity & Excellence in Education, 49(3), pp. 380–393. Tillgänglig:

Murray, Meredith and Puchner, Laurel (2012) ‘Teaching for Cultural Competency: Using Fiction to Learn about “Others”’, Canadian Journal of Action Research, 13(1), pp. 36–49. Tillgänglig:

https://search-ebscohost- com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=ehh&AN=89233376&site=ehost-live [Hämtad 2019-12-02]

Schieble, Melissa B. (2012) ‘A Critical Discourse Analysis of Teachers’ Views on LGBT Literature’, Discourse: Studies in the Cultural Politics of Education, 33(2), pp. 207–222. Tillgänglig:

(25)

25

Schieble, Melissa B. (2010) ‘Reading between the Lines of Reader Response: Constructing “The Other” through the Aesthetic Stance’, Changing English: Studies in Culture and Education, 17(4), pp. 375–384. Tillgänglig:

Sciurba, Katie (2017) ‘Journeys toward Textual Relevance: Male Readers of Color and the Significance of Malcolm X and Harry Potter’, Journal of Literacy Research, 49(3), pp. 371–392.

Skolinspektionen (2012). Skolornas arbete med demokrati och värdegrund. Tillgänglig:

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kval itetsgranskningar/2012/demokrati/kvalgr-demokrati-slutrapport.pdf [Hämtad 2019-12-02] Stewart, Mary Amanda (2017) ‘“I Love This Book Because That’s Like Me!” A Multilingual Refugee/Adolescent Girl Responds From Her Homeplace’, International Multilingual Research

Journal, 11(4), pp. 239–254. Tillgängligi: 10.1080/19313152.2016.1246900. [Hämtad

2019-12-02]

Övrig litteratur

Backman, Jarl (1998/2016). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur

Bergman, Lotta (2014). Textval i en global värld. I Boglind, Ann (red.) (2014). Mötesplatser:

texter för svenskämnet. Lund: Studentlitteratur

Felski, Rita (2008). Uses of literature. Malden, Mass: Blackwell Pub

Graeske, Caroline (2015). Fiktionens mångfald: om läromedel, läsarter och didaktisk design. Lund: Studentlitteratur

Löfgren-Mårtenson, Lotta (2013). Sexualitet. Malmö: Liber

Martinsson, Lena & Reimers, Eva (red.) (2008/2014). Skola i normer. Malmö: Gleerup Mitchell, David R. (2017). Mångfald i skolan: framgångsrika sätt att möta (o)likheter. Stockholm: Natur & Kultur

Nationalencyklopedin, (2019a). Norm. Tillgänglig:

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/norm [Hämtad 2019-11-27] Nationalencyklopedin, (2019b). Skönlitteratur. Tillgänglig:

http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/skönlitteratur [Hämtad 2019-11-27] Nationalencyklopedin, (2019c). Etnicitet. Tillgänglig:

(26)

26

Nihlfors, Elisabet (2012). Lärarens dubbla uppdrag: enligt den nya skollagen. Stockholm: Natur & kultur

Olin-Scheller, Christina (2008). Såpor istället för Strindberg? Litteraturundervisning i ett nytt

medielandskap. Stockholm: Natur och kultur

Rosenberg, Tiina (2018). HBTQ spelar roll: mellan garderob och kanon. Stockholm: Leopard förlag

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket (2019a). PISA 2018. 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och

naturvetenskap. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig:

https://www.skolverket.se/publikationsserier/rapporter/2019/pisa-2018.-15-aringars-kunskaper-i-lasforstaelse-matematik-och-naturvetenskap [Hämtad 2019-12-17]

Skolverket (2011/2019b). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Stockholm: Skolverket

SOU (2012:65). Läsandets kultur. Slutbetänkande av litteraturutredningen. Statens offentliga utredningar. Stockholm: Fritze.

(27)

27

Bilagor

Bilaga A

Datum Databas Söksträng Avgränsningar: texttyp, tidsspann, Antal resultat Valda artiklar utifrån titel, nyckelord, abstract och studie 2019-12-02

ERC literature OR fiction OR “young adult literature” AND inclus* OR intersection* OR diversity AND education OR school OR teaching OR learning NOT disabilities NOT “pre school” NOT “special education” NOT “higher education” OR college OR university OR “post secondary” OR postsecondary

Peer Review, 2010-2019, Academic Journals, Full text, Engelska

77 1

2019-12-02

ERIC literature OR fiction OR “young adult literature” AND inclus* OR intersection* OR diversity AND education OR school OR teaching OR learning NOT disabilities NOT “pre school” NOT “special education” NOT “higher education” OR college OR university OR “post secondary” OR postsecondary

Peer Review, 2010-2019, Academic Journals, Full text, Engelska

217 3

2019-12-02

SwePub skola*, litteratur, mångfald Refereegranskat 4 1

2019-12-02

ERC fiction OR novel OR literature AND young adults OR adolescents OR teenagers AND diversity OR multiculturalism OR diverse OR multicultural OR inclusion OR inclusivity AND identity OR self-identity OR self self-identity OR cultural self-identity NOT special education OR special needs OR disabilities OR learning disabilities OR autism

Peer Reviewed, 2010-2019, Academic Journals, Engelska 74 2 2019-12-02

ERIC fiction OR novel OR literature AND young adults OR adolescents OR teenagers AND diversity OR multiculturalism OR diverse OR multicultural OR inclusion OR inclusivity AND identity OR self-identity OR self self-identity OR cultural self-identity NOT special education OR special needs OR disabilities OR learning disabilities OR autism

ERC young adult fiction OR literature AND diversity OR multiculturalism OR diverse OR multicultural OR inclusion OR inclusivity AND teaching OR learning OR instruction OR education OR school AND selection NOT child* OR kids OR youth OR children NOT special education OR special needs OR disabilities OR learning disabilities OR autism NOT review of literature OR literature review OR meta-analysis OR systematic review

ERIC young adult fiction OR literature AND diversity OR multiculturalism OR diverse OR multicultural OR inclusion OR inclusivity AND teaching OR learning OR instruction OR education OR school AND selection NOT child* OR kids OR youth OR children NOT special education OR special needs OR disabilities OR learning disabilities OR autism NOT

Peer Reviewed, 2010-2019, Academic Journals, Engelska

(28)

28

review of literature OR literature review OR meta-analysis OR systematic review

2019-12-02

ERIC litera* AND fiction AND identity Peer Reviewed,

2010-2019, Academic Journals

61 2

2019-12-02

ERC litera* AND fiction AND identity Peer Reviewed,

2010-2019, Academic Journals

157 2

Totalt antal artiklar för läsning Totalt antal artiklar efter läsning

15 11

(29)

29

Bilaga B

Författare, år

och titel Publikationstyp och land Syfte Teoretiskt ramverk Material och metod Resultat Ja/Nej

Jogie, M. R., 2015. Too pale

and stale: prescribed texts used for teaching culturally diverse students in Australia and England Artikel. Oxford Review of Education 41 (3) s. 287–309 England (Australien) Undersöka i vilken utsträckning texter i den traditionella kanonen är kvarstår/byts ut och vilka svårigheter som följer de mönster man kan se när det gäller textval

Meningsskapande Post colonial approach Ökad kulturell diversitet Jämförelsestu die mellan Australien och England. Kvalitativ ansats. Intervjuer med lärare och observationer av deras lektioner. 75–80 % av böckerna som föreslås i läroplanen var gamla och omoderna och det finns ett motstånd mot att föra in ny litteratur: både på grund av bristen på material runt ny litteratur, men också för att det är större risk att texterna behandlar kontroversiella teman som är svåra för lärare att ta sig an. Ja Hermann-Wilmarth, J. M. and Ryan, C. L., 2016. Queering chapter books with LGBT characters for young readers: recognizing and complicating representations of homonormativity Artikel. Discourse: Studies in the Cultural Politics of Education, v37 n6 p846-866 2016. 21 pp. USA. Granska och analysera böcker som behandlar HBTQ frågor som finns tillgängliga för ungdomar.

Queer teori som “glasögon” vid textanalys Kvalitativ analys av 10 skönlitterära böcker med minst en HBTQ karaktär. De beskriver sin studie som en “dual analysis”

Trots att böckerna visar på positiva representationer så reproducerar böckerna samtidigt heteronormativa föreställningar genom karaktärernas handlingar. Nej Helmer, K., 2015. Gay and lesbian literature disrupting the heteronormative space of the high school English classroom Artikel. Sex Education: Sexuality, Society and Learning, v16 n1 p35-48 2016. 14 pp. USA.

Syftet är att förse lärare med idéer om hur en omfattande queer-inkluderande engelskundervisning kan implementeras i high school. Multicultural education, critical pedagogy, social justice education, queer pedagogy and anti-oppressive education, Queerteori En etnografisk klassrumsstud ie. Observatione r och intervjuer från kurs om ‘Gay and Lesbian Literature’.

Studien visade att studenterna utvecklade en mer komplex förståelse av normbrytande sexualitet när de bröt ner underliggande innebörder i litteratur och medietexter. Ja Logan, S. R.; Watson, D. C.; Hood, Y. och Lasswell, T. A., 2016. Multicultural Inclusion of Lesbian and Gay Literature Themes in Elementary Classrooms

Artikel. Equity & Excellence in Education, v49 n3 p380-393 2016. 14 pp. USA.

Syftet är att bidra med anledningar och metoder för att införliva HBTQ tematiserad litteratur som en del av multikulturell praxis i grundskolan. Queer theory, multicultural curriculum (the contributions approach, the ethnic additive approach, the transformative approach, the decision-making and social approach) och critical literacy Dokumentana

lys Författarna redogör för inkluderingspersp. i HBTQ tematiserade böcker och dess konsekvenser gällande undervisning och lärande både kortsiktigt och långsiktigt. Ja Ekstrand, B. och Nadarevic, S., 2010. Mångkulturalis m i lärarutbildning: hur förbereder samhället sina blivande lärare? Tidskriftsartikel. Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige. - 1401-6788.; 15:4, s. 257–276 Sverige Ta reda på vilka mångkulturella diskurser som kommuniceras under lärarutbildningen. Diskursteori och kritisk diskursanalys Granskning av fastställda litteraturlistor från två lärarutbildnin gar. Deras slutsats är att det stora flertalet lärarutbildningar i Sverige, med uppskattningsvis tre undantag, inte förbereder blivande lärare för ett mångfacetterat, mångkulturellt samhälle Ja Bickmore S. T.; Yunying X. och Sheridan Artikel. Taboo: The Journal of Culture & Undersöka den etniska representationen i

Svårt att säga vad som är deras teoretiska ramverk. Innehållsanaly s. Kvantitativ utvärdering. Majoritet vita författare av de 100 texterna. Av Nej

(30)

30

M. I., 2017.

Where Are the People of Color? Representation of Cultural Diversity in the National Book Award for Young People’s Literature and Advocating for Diverse Books in a Non-Post Racial Society Education. Spring 2017, Vol. 16 Issue 1, p39-54. 16p. USA.

the NBA för att vidare kunna öka medvetenheten om industrin bakom ungdomsböcker (inkluderar förlag, författare, akademiker, lärare, bibliotekarier och läsare) Använder rörelser som Black Lives Matters och We Need Diverse Books samt tidigare studier som gjorts om tillgången till böcker med karaktärer som inte är vita men det känns mer som argument varför detta är viktigt att undersöka

de 20 vinnande titlarna var det 15 vita och 5 icke-vita. Stewart M. A., 2017. “I Love This Book Because That’s Like Me!” A Multilingual Refugee/Adolesc ent Girl Responds From Her Homeplace Artikel, peer reviewed. International Multilingual Research Journal 11 (4) s. 239-254. USA Undersöka hur en flerspråkig elev svarar på multikulturell/språkl ig litteratur i förhållande till hennes egna erfarenheter. Receptionsteori Multilingualism Erfarenhetspedago gik

Fallstudie. Det är viktigt för flerspråkiga elever att ha tillgång till relevant litteratur och därmed möjliggöra en kritisk läsning som uppmuntrar literacy, språkutveckling och identitetsutvecklin g. Ja Hughes-Hassel, S.; Overberg, E. och Harris, S., 2013. Lesbian, Gay, Bisexual, Transgender, and Questioning (LGBTQ)-Themed Literature for Teens: Are School Libraries Providing Adequate Collections? Artikel, peer reviewed. LGBTQ-Themed Literature for Teens, 16. s.1-19. USA. Undersöka om ungdomar genom skolbiblioteken har tillgång till HBTQ-relaterad litteratur. Inkluderingsperspe

ktiv Undersökning av utbudet i 125 skolbibliotek. Kvantitativ analys. HBTQ-litteratur är kraftigt underrepresenterad i skolbiblioteken. Trots att det uppskattas att 5.9 % av amerikanska high-school elever ryms inom HBTQ-kategorin, var det endast 0.4 % av böckerna som gjorde det. Ja Batchelor, K. E.; Ramos, M. och Neiswander, S., 2018. Opening Doors: Teaching LGBTQ-themed Young Adult Literature for an Inclusive Curriculum Artikel. The Clearing House. 91 (1) s. 29-36. USA Få lärarstudenter att vara medvetna om de olika aspekter av läsning och att det förutsätter HBTQ-inkluderande styrdokument. Lärares friutrymme Läroplansteori och värdegrundsarbete Lässtrategier – textkopplingar Fallstudie? Lärarstudenterna blev mer kunniga kring lärarens roll i systemet, och blev än mer angelägna att inkludera alla elever i sin undervisning. De fick mer kunskap kring HBTQ-frågornas komplexitet. Nej Schieble, M. B., 2012. A critical discourse analysis of teachers’ views on LGBT literature Artikel. Discourse: Studies in the Cultural Politics of Education 33 (2) s. 207-222. USA. Undersöka hur lärarstudenter anser att HBTQ tar plats i inkluderande litteratur och om den utmanar eller befäster heteronormer. Normkritik Dialogism Språklig medvetenhet Kritisk diskursanalys av fallstudie. Kvalitativ ansats.

Det visade sig att det fanns laddning och värdering i de ord man använde när man

diskuterade HBTQ som bidrar till upprätthållandet av normer. Ja Murray, M. och Puchner, L., 2012. Teaching for cultural competency: using fiction to learn about ‘others’ Artikel. Canadian Journal of Action Research 13 (1) s. 36-49. Kanada Undersöker huruvida man kan använda litteraturen i den förelagda kanonen för att öka elevernas medvetenhet kring kulturella och sociala frågor. Diskriminering Läroplansteori Litteraturhistoriskt bildningsämne, traditionell kanon Textkopplingar

Fallstudie Studien visar att det går att använda den givna skönlitteraturen för att diskutera och belysa olika kulturella och sociala frågor, men att det kräver mer av läraren i fråga om engagemang och vilja

(31)

31 Schieble, M. B., 2010. Reading between the Lines of Reader Response: Constructing "The Other" through the Aesthetic Stance Artikel. Changing English: Studies in Culture and Education, v17 n4 p375-384 2010. 10 pp. USA

Visa hur lärares frågor och kommunikation påverkar elevernas sätt att läsa och hur att läsa med ett estetiskt förhållningssätt påverkar receptionen Receptionsteori (reader response theory), Aesthetic stance, digitala resurser. Fallstudie. Kvalitativ studie. Lärarstudenternas formulering av frågor gjorde att normer upprätthölls och pekade ut transpersoner som ”den andre”. Ja Sciurba, K., 2017. Journeys toward Textual Relevance: Male Readers of Color and the Significance of Malcolm X and Harry Potter Artikel. Journal of Literacy Research, v49 n3 p371-392 Sep 2017. 22 pp. USA Förhoppning att tillföra en mer nyanserad förståelse av elevers upplevelser som läsare och att stärka läs- och skrivkunnighetsmeto der som är designade för att gynna rättvisa. Teorier om identitet i relation till könsroller. Intersektionalitet och anti-essentialism. Teorier om läsrespons Textrelevans Kvalitativ

studie. Resultatet visat upp hur eleverna tar till sig och identifierar sig på olika sätt med de två böckerna, mycket är det beroende på elevernas tidigare erfarenheter. Ja Bickford, J. H., 2018. Examining LGBTQ-based literature intended for primary and intermediate elementary students Artikel. Elementary School Journal 118 (3) s. 409-425. USA. Undersöka hur HBTQ-karaktärer och frågor representeras i kommersiella barn och ungdomsböcker. Receptionsteori Kvalitativ innehållsanaly s med induktions och deduktions-element. Beskriver sakligt i vilken utsträckning HBTQ representeras och hur, tex är det bara genom en karaktär eller är det något som drar handlingen framåt? Nej Ivey, G. och Johnston, P. H., 2013. Engagement With Young Adult Literature: Outcomes and Processes Artikel. Reading Research Quarterly, 48(3) s. 255–275. USA Utifrån premissen att eleverna blir mer engagerade när de får välja litteratur som är meningsfull för dem själva. Sociokulturell teori Transactional reading Lässtrategier Dialogism Litteraturkritik Kvalitativ

resultatstudie Genom deras uppgifter fick man reda på att de blev mer betänksamma och kritiska kring författare och böcker. De tänkte mer på vem som skrivit texten, vad författaren försökte säga och varför, hur retoriken tar sig uttryck, och hur texter är skrivna och presenterade. Ja Skolinspektion en, 2012. Skolornas arbete med demokrati och värdegrund. Granskningsrapp ort: Kvalitetsgranska d 2012:9. Skolinspektionen . Om undervisningen och kommunikationskli matet i grundskolan ger eleverna förutsättningar att tillägna sig medborgerlig kompetens.

Läroplansteori Fallstudier. På skolnivå berörs skolans

övergripande kommunikationskli mat inklusive rektorernas ansvar för att det finns helhetssyn och ett gemensamt förhållningssätt i arbetet med demokrati och värdegrund. På klassrumsnivå avse r samtalsklimatet i klassrummen och lärarnas ansvar för hur demokrati- och värdegrundsuppdr aget integreras i undervisningen i enskilda ämnen. Ja