Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2011 : Trafikverket Region Norr

VTI notat 8:6-2012 § ' _ ' . www.vti.se/publikationer

Utgivningsår2012

'

*

I

.

'

._

'

Tillståndsmätningar av vägmarkeringars

funktion år 2011

Trafikverket Region Norr

Sven-Olof Lundkvist Per Henriksson

Mohammad-Reza Yahya

vti

Förord

Detta projekt har finansierats av Trañkverket, där Torgny Augustsson varit kontakt-person.

De fysikaliska mätningarna samt beräkning av våtfunktion har utförts av Ramböll RST, där Berne Nielsen varit ansvarig. Analys har utförts Mohammad-Reza Yahya och rapportering av Per Henriksson med bistånd av Sven-Olof Lundkvist. Sven-Olof Lundkvist har varit projektledare på VTI.

Linköping december 2011 Sven-OlofLundkvist

VTI notat 826-2012 Dnr: 2011/0165-26

Kvalitetsgranskning

Intern peer review har genomförts 2012-01-20 av Jan Andersson, VTI. Per Henriksson har genomfört justeringar av slutligt rapportmanus. Proj ektledarens närmaste chef Jan Andersson, VTI, har därefter granskat och godkänt publikationen för publicering 20 12-01 -20.

Quality review

Internal peer review was performed on 20 January 2012 by Jan Andersson. Per Henriksson has made alterations to the final manuscript of the report. The research director of the project manager Jan Andersson examined and approved the report for publication on 20 January 2012.

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... .. 5

Summary ... .. 7

1 Bakgrund, begränsningar och syfte ... .. 9

2 Begrepp och metod ... .. 10

3 Analys ... .. 11

4 Resultat... .. 12

4.1 Antal objekt som ingått i analysen ... .. 12

4.2 Deskriptiv statistik för delobjekten ... .. 13

4.3 Andel godkända delobjekt per län och vägklass ... .. 15

4.4 Resultat per delobjekt, län och vägklass ... .. 18

5 Slutsatser ... .. 22

Referenser... .. 23

Bilaga

Bilaga 1 Detaljerade resultat

Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2011 -Trañkverket Region Norr

av Sven-Olof Lundkvist, Per Henriksson och Mohammad-Reza Yahya VTI

581 95 Linköping

Sammanfattning

I föreliggande notat redovisas tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion i Region Norr 2011. Mätningarna har utförts under perioden 2-29 augusti med det mobila

instrumentet Ecodyn 30, kompletterad med optokator för skattning av våtsynbarheten. Följande slutsatser kan dras från tillståndsmätningama 2011 i Region Norr:

Retroreflexionen för torra vägmarkeringar

0 På Europavägar med ÅDT högre än 4000 fordon/dygn var i Region Norr 43 % av delobjekten godkända

0 På övriga Europavägar och riksvägar godkändes 69 % av delobj ekten 0 På de primära länsvägarna godkändes 64 % av delobjekten

0 Vägmarkeringarnas funktion var bättre i Norrbottens län på de högtrañkerade Europavägarna jämfört med Västerbottens län. På de andra vägtyperna var det ingen skillnad mellan länen.

Retroreflexionen för våta vägmarkeringar

0 På Europavägar med ÅDT högre än 4000 fordon/dygn var i Region Norr 36 % av delobjekten godkända

0 Vägmarkeringamas våtfunktion var bättre i Norrbottens län än Västerbottens län.

Condition assessment of road markings of Region Norr in Sweden in 2011 by Sven-Olof Lundkvist, Per Henriksson and Mohammad-Reza Yahya

VTI (Swedish National Road and Transport Research Institute) SE-58l 95 Linköping Sweden

Summary

This note presents the results of condition assessment of road marking performance in Region Norr, Sweden 2011. The measurements were carried out during the period 2-29 August by the use of the mobile reflectometer Ecodyn 30 to measure dry road marking retroreflectivity. Moreover, the reflectometer was supplemented with an optocator for estimation of wet road marking performance.

From the results, the following conclusions can be drawn: Dry road marking retroreflectivity

0 On European highwayswith ADT more or equal to 4,000 vehicles per day, 43% of the measured objects fulfilled the requirements in the Swedish regulations. 0 On other European highways and national roads, the corresponding figure was

69%.

0 On county roads, 64% ofthe objects were approved.

0 The performance of the road markings in Norrbotten county was better than in Västerbotten county on European highways with ADT more or equal to 4,000 vehicles per day. The difference between these counties was not statistically significant concerning the two other road types.

Wet road marking retroreflectivity

0 On European highwayswith ADT more or equal to 4,000 vehicles per day, 36% of the measured objects fulfilled the requirement in the Swedish regulations. 0 The performance was better in Norrbotten county than in Västerbotten county.

1

Bakgrund, begränsningar och syfte

Sedan år 2000 har vägmarkeringars retroreflexion mätts mobilt i Sverige i varierande omfattning. Våtfunktionen har indirekt mätts sedan år 2003 genom att retroreflexionen för våt markering beräknats från torrfunktionen och makrotexturen (mean profile depth, MPD). Liksom år 2009 görs denna skattning för profilerade markeringar (ej körfälts-markeringar) på europavägar, dock endast för vägar med ÅDT z 4 000 fordon/dygn. På dessa delobjekt erhålls vid våtfunktionsskattningen även värden på friktion och Qd. Från och med år 2010 har objektens längd kortats ned från 20 km till 10 km med syfte att kunna mäta fler objekt.

Liksom föregående år finns det flera syften med tillståndsmätningar:

0 Att ta reda på i vilken utsträckning Trafikverkets funktionskrav för vägmärke-ring uppfylls

0 Att undersöka om det finns någon skillnad i vägmarkeringskvalitet mellan länen inom en och samma region och mellan regionerna.

När Trafikverket bildades den 1 april 2010, förändrades samtidigt regionindelningen. Sverige består numera av sex Trafikverksregioner. Tillståndsmätningar av vägmärke-ringarnas funktion genomfördes i alla dessa regioner och i alla län år 2011. Resultatet för varje region redovisas i separata VTI notat. I föreliggande notat redovisas resultatet från Region Norr. Förutom de sex notaten med varje regions resultat, har ett notat utgivits som sammanfattar och jämför alla regioners resultat (VTI notat 8-2012).

2

Begrepp och metod

Några begrepp som används i rapporten förklaras nedan:

0 Objekt Vägsträcka ca 10 km lång. Objektet indelas i delobjekt 0 Delobjekt En typ av längsgående vägmarkering i objektet (kant-,

mitt-eller körfältslinje). Delobjektet indelas i ca 100 mätplatser. 0 Mätplats En 100 m lång sträcka i delobjektet

0 Mätpunkt Mätplatsen består av ett stort antal mätpunkter där mätvärden avläses.

Indelning i vägklasser har under 2011 års mätningar gjorts enligt följ ande:

0 Vägklass A

Europavägar med ÅDT 2 4 000

0 Vägklass B Europavägar med ÅDT < 4 000 samt riksvägar (9-99) 0 Vägklass C Primåra länsvägar (100-404).

Enligt VTI meddelande 901 (Lundkvist, 2001) kan antalet objekt som slumpmässigt väljs ut för funktionskontroll inom en sådan vägklass väljas enligt:

n=k-\/N

där N är antalet objekt i aktuell vägklass i regionen och k är en konstant som för 2011 års mätningar sattes till:

k = 1,4 för vägklass A k = 1,2 för vägklass B k = 1,0 för vägklass C

n avrundas till närmaste heltal. Antalet delobj ekt som kommer att mätas blir då vanligen 3-n; två kantlinj er och en mittlinje på tvåfältsvägar, alternativt två (av fyra) kantlinj er och en (av två) körfältslinjer på flerfältsvägar. Därefter fördelas antalet mätobj ekt proportionellt mellan länen i regionen

Retroreflexionen för torra vägmarkeringar, samt för profilerade markeringar på europa-vägar även makrotexturen, har mätts mobilt med Road Marking Tester (RMT). De mätplatser i ett delobjekt som innehållit nylagd asfalt har tagits bort ur analysen, vilket inneburit att vissa delobjekt blivit avkortade och att andra utgått.

3

Analys

Analysen av data har gjorts enligt följ ande:

Från mätningarna av den torra vägmarkeringens retroretlexion, RUM, och makrotextur, MPD, har medelvärdet över delobj ektet beräknats som:

n Z RLJorri RL,torr : 00h n

ZMPDZ.

MPD = __-i=1 ,

n

där Rme avser den torra vägmarkeringens retroreflexion och MPDi makrotexturen på mätplats i, och n antalet mätplatser i delobjektet.

Från dessa två variabler har för europavägar den våta vägmarkeringens retroreilexion, Rmåt, skattats som (se Lundkvist & Nielsen, 2009):

R_L,våt :-8+0,l4-R_{L ,torr} +l8-MPD

Genomgående har regelverket enligt Teknisk Beskrivningstext - vägmarkering (TBT) gällt (Trañkverket, 2010: 109). Gränsvärden för godkänt/underkänt delobj ekt avseende retroretlexion framgår ur följande tabell.

Tabell 1 Defznition av underkänt och godkänt delobjekt enligt TBT betráfande retroreflexion.

Torrfunktion Våtfunktion

ÅDT < 2 000 ÅDT 2 2 000 ÅDT 2 4 000

Högst 20 % av mätplatserna har Högst 20 % av mätplatserna har Högst 20 % av mätplatserna

RL,torr < 100 mcd/mz/Ix.

RL,torr < 150 mcd/mzllx.

har RL,våt < 35 mcd/mz/Ix.

Godkänt delobjekt. Godkänt delobjekt. Godkänt de/objekt.

Krav på våtfunktion finns enbart på kantlinj er på vägar med ÅDT > 4 000 fordon/dygn. I bilaga 1 återfinns detaljerade resultat.

4

Resultat

4.1

Antal objekt som ingått i analysen

Totalt har 36 Vägsträckor, objekt, mätts i Region Norr under 2011. Fördelning på län, Vägklass och Vägtyp framgår ur tabell 2.

Tabell 2 Antal uppmätta objekt per län är 2011

Antal uppmätta objekt på

Län/Region Vägklass Europavägar Riksvägar ;ngr/:gär Totan

Norrbottens län BD B 11 11

C

5

Summa 3 11 5 19 A Västerbottens län AC B 4 7 C Summa 4 17

A

7

REGION NORR

B

3

15

18

C

11

11

Totalt 10 15 11 36

För delobjekten i Vägklass A bestäms Våtfunktionen enligt funktionen i kapitel 3. Våt-funktionen bestäms endast för kantlinj erna. Antalet delobj ekt för Våtfunktionsskatt-ningen framgår ur tabell 3.

Tabell 3 Antal uppmätta delobjekt år 2011 per län (RLVåm/ägklass A).

Län/Region Antal

Norrbottens län BD 6

Västerbottens län AC 8

REGION NORR 14

4.2

Deskriptiv statistik för delobjekten

I tabell 4-6 presenteras deskriptiv statistik för den uppmätta retroreñexionen för torra vägmarkeringar år 2011 per län och totalt för Region Norr.

Tabell 4 Beskrivande statistik Över RAM , för vägklass A. RW", vägklass A Region Norr

Norrbottens län Västerbottens län Region Norr

Medelvärde 195 154 172 Standardfel 18 15 12 Standardavvikelse 54 52 55 Minimum 99 96 96 Maximum 264 234 264 Antal deiobjekt 9 12 21

Konfidensintervail 95 %

154-237

121-187

146-197

20:e percentilen 152 101 106 50:e percentilen 211 154 178 80:e percentilen 241 206 218

Tabell 5 Beskrivande statistik Över Rum, för vägklass B.

Rum, vägklass B Region Norr

Norrbottens län Västerbottens län Region Norr

Medelvärde 180 168 175 Standardfel 14 15 10 Standardavvikelse 78 70 75 Minimum 50 63 50 Maximum 362 327 362 Antal deiobjekt 33 21 54

Konfidensintervall 95 %

153-208

136-200

155-196

20:e percentilen 113 115 116 50:e percentilen 180 161 170 80:e percentilen 242 222 235 VTI notat 816-2012 13

Tabell 6 Beskrivande statistik över Rum, för vägklass C. Rum, vägklass C Region Norr

Norrbottens län Västerbottens län Region Norr

Medelvärde 175 147 159 Standardfel 19 12 11 Standardavvikelse 72 51 62 Minimum 72 46 46 Maximum 286 253 286 Antal delobjekt 15 18 33 Konfidensintervall 95 % 135-214 121-172 137-182 20:e percentilen 114 100 110 50:e percentilen 137 148 142 80:e percentiien 257 185 212

Motsvarande statistik för våta vägmarkeringar presenteras i tabell 7.

Tabell 7 Beskrivande statistik Över Rum, för vägklass A. RLNåt, vägklass A Region Norr

Norrbottens län Västerbottens län Region Norr

Medelvärde 39 30 34 Standardfel 4 4 3 Standardavvikelse 9 12 12 Minimum 25 16 16 Maximum 49 46 49 Antal delobjekt 6 8 13 Konfidensintervall 95 % 29-49 20-40 27-42 20:e percentilen 33 18 23 50:e percentilen 40 30 36 80:e percentilen 49 42 45

14 VTI notat 816-2012

4.3

Andel godkända delobjekt per län och Vägklass

Totalt sett i regionen blev 62 % av delobjekten godkända på torrfunktionen, se tabell 8. l figurerna och tabellerna har färgkodning använts för att ange om ett delobj ekt är underkänt- rött eller godkänt- grönt.

Tabell 8 Antal och andel godkända delobjektfo'r Rum, efter län och Vägklass.

Anta| Godkända

Län/Region Vägklass Summa i %

Godkända A 3 6 9 67 B 9 24 33 73 Norrbottens län BD C 6 9 15 60 Summa 18 39 57 68 A 9 3 12 25 B 8 13 21 62 Västerbottens län AC C 6 12 18 67 Summa 23 28 51 55 A 12 9 21 43 B 17 37 54 69 REGION NORR C 12 21 33 64 Summa 41 67 108 62

Resultatet för vätfunktionen var betydligt sämre. Drygt en tredjedel av delobj ekten godkändes, se tabell 9.

Tabell 9 Antal och andel godkända delobjektfär RAW, efter län.

Län/Region Antal Summa golâlkgälda

Godkända %

Norrbottens län BD 3 3 6 50

Västerbottens län AC 6 2 8 25

REGION NORR 9 5 14 36

Resultatet av en undersökning om det förelåg signifikanta skillnader mellan länen avseende andel godkända delobjekt presenteras i tabell lO. Antalet godkända delobjekt per län antogs vara binomialfördelad. Testen utfördes på risknivån 5 %.

Tabell 10 Jämförelse mellan länen. Signifzkant skillnad Oa/nej) mellan län i Region Väst efter Vägklass.

Vägklass Rum

RL,vát_

Län A B C Alla A

BD-AC ja nej nej ja ja

I Norrbottens län godkändes en signifikant högre andel av klass A-vägarnas delobjekt på torrfunktionen än i Västerbottens län. För Övrigt var godkännandenivån densamma. När det gäller våtfunktionen, hade också Norrbottens län en signiñkant högre andel av delobj ekten godkända jämfört med det andra länet i regionen.

Resultaten i tabell 8 åskådliggörs även i figur 1, men strukturerat efter vägklass och län.

Andel god- och underkända, torrfunktion, efter län och vägklass, Region Norr I Underkända

Godkända 100% 90% 80% 70% 60% m.. 50% m... 40% ' i 'så_{' .} . _\°' _{xg. \°} .w r m \O\ 9 g a \°2 '3 o i a m \ ;x o. 00 o\ 30% . _ä,i '5 _LDm m_{7 ggr}33 gp_. 55_.. LG _LUBo\° N w 0 M M m ' W

20%

_

å:

q

_

10% - »m- m :M 0% ' ö i a U :x a U 0: a U 0: o U 0: CD <1: 0: m <1: o: m < : oc m < 0:

=

ä

8

=

s

8

C

s

23

=

ä

23

W =_ :2 =_ 15 =__ 10 =_

E

2

2

2

2

2

e

e

2

2

ä

2

8

+9

8

8

B

8

B

B

8

s

s

8

4-1 4-' Lu 4-: 4-' Lu 4-: 4-' Lu 4-' 4-* Lu

å

L

E

(U

0=

å

L

å

(1)

z

å

L (1)

å oc

å

L

å

Q)

0:

0 O O O z _>få z _>?ä z _>F3 z _>?å

Vägklass A Vägklass B Vägklass C Vägklass ABC

Figur 1 Andel godkända/underkända delobjektför RAW efter väg/class och län. Motsvarande resultat för våtfunktionen presenteras i figur 2.

100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% I Underkända

Andel god- och underkända, våtfunktion, efter län och vägklass, Region Norr dk d

Go än a x_o * o\° °\° å LO N

Norrbottens län BD Västerbottens län AC I REGION NORR

Vägklass A

Figur 2 Andel godkända/underkända mätplatserför RLVåt, efter län.

4.4

Resultat per delobjekt, län och vägklass

I detta kapitel Visas detaljerade resultat i form av andel godkända/underkända delobjekt per län och Vägklass. Resultaten återfinns även i bilaga 1 i tabellform tillsammans med friktions- och Qd-Värden där sådana mått har skattats.

I Underkända

Norrbottens län BD, Andel god- och underkända, torrfunktion, vägklass A Godkända

100% -=- _å_ I 90% -80% m 70% * 60% " 50% m 98 %

87

%,

40% m_- i 30% *W '4 8% 20% *w _I46% 10% "m-17 % ' l 0% g

' Hk-147 Kf-264 Vk-237

Hk-155 g Kf-218 l

i Vk-99 i Hk-211 l Kf-178 g Vk-248

ll_i

BD 3 (E4), 150 å BD 5 (E4), 150 i BD 10 (E4), 150

Figur 3 Norrbottens län, andel godkända/underkända mätplatser avseende torrfunktion, vägklass A.

100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% I Underkända

Västerbottens län AC, Andel god- och underkända, torrfunktion, vägklass A Godkända

l|I li_

||I

LD

i g \-| - x.

Hk-215l Kf-187 :Vk-2341Hk-152l Kf-lOG in-le Hk-184JMI-107ij-156 Hk-96 I IVH-98 JVk-lOO

10 0% 97 % 71 % v 68 % 67 % 47 % ä 0\ O_Å AC 6 (E4), 150 AC 8 (E4), 150 AC 3 (E4), 150 AC 20 (E12), 150

Figur 4 Västerbottens län, andel godkända/underkända mätplatser avseende torrfunktion, vägklass A. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%

Norrbottens län BD, Andel god- och underkända, torrfunktion, vägklass B ' underkanda

Godkända _EOEO äoäo r-Ir-l OH _nu-_______-__

xxgåae'*

...WWW 0305353013 _5...__a_.__-_n__suu-_ mm*wmm_øm_ø-m-øu-øgwww*m <r 103 to! 0 m <1' 0* A? :z å, lå §2 BD25 BD58 BD66 BD92 BD94 BD 105 BD107 BD 120

(E10), (E45), (E45), (95), (95), (95), (97), (98),

100 100 100 100 100 100 100 100

Figur 5 Norrbottens län, andel godkända/underkända mätplatser avseende torrfunktion, vägklass B.

I Underkända

Västerbottens län AC, Andel god- och underkända, torrfunktion, vägklass B Godkända

W |||II

_m"llll|ww

-

_-.

80% i: I I I I EMC: 'k IW' *' r 2" 70% w- ii I , i_____jfi___wk. i 7 I 4 k ;em i_ 60% M ' ' ,M :M 3 7L____ ;M .im :W , om) _ :m :m 50% W , 5 " o o :3 - v*-- rm m m : O r-l H 40% men_,3 ag_{O o} M w_{§ i . i _} 30%«» « P* R. 'Mm Vwmmmm>w_mm 20%m : Mmm-mm' imm;-»-wmm mm'mm»-10% M.. .0 _Ö .4 _. .._g ...M M...,_{L ä}. rM W m m w ...1 m '..m₇ ...m .m 0% i m m a 3 H i 3 % NmmmlN)m mirclxmmauolxioo oo)r\Noo)cnioo

WH.dglwågwlvmv4vdwvvåw'vägar?

åå: å I§§§> §1: å å E z ä :1% §3: å ázw

AC 14 (E4), AC 60(E45), AC 65 (E45), AC 70 (90), AC 71 (90), AC 94 (95), AC 84 (92),

150 100 100 100 V 100 100 100

Figur 6 Västerbottens län, andel godkända/underkända mätplatser avseende torrfunktion, vägklass B.

__ __ _ __ I Underkända

Norrbottens Ian BD, Andel god- och underkanda, torrfunktlon, vagklass C _{: Godkanda}7 ..

100% 90% M 80% .1... 70% .._.. 60% ' m 50% 'gm H: 40% .M 30% _... 20% W 10% »m M M ,mm mm m M M mm mm M M M :M i . o\°j 0% i E 3 ' ä l 3 i E Ln ( 0 § N I\ |\ E |\ i \-| I 0 m ) <1' <1- ; LD l\ ) N , Ln N E H 3 N |\ 00 E m 5 H 00 LD v-i \-| i 00 m IT g 00

0,337*

CN:

ngåj

:'10:

:ms

wlåêwg

åêååå åêziågååêaååäååâå

§ i BD 152 (356), 100)BD 157 (365), 100§BD 179 (392), 100 BD 200 (398), 100)BD 201 (403), 100)

Figur 7 Norrbottens län, andel godkända/underkända mätplatser avseende torrfunktion, vägklass C.

.. _, u _ __ I Underkända

Vasterbottens lan AC, Andel god- och underkanda, torrfunktlon, vagklass C Godkända

W51***** III:

_{m - '}

_{I I}

_{I I}

II TW: 5

_{"" '_}

_"

80%»----'-- '--n--w .

www-_w_-70% u-u----a Mm I

_um-mm_-60%---« --- I

---w---I ---w---I

c

50cy -..§3 \o o ...Jema o... ___o_ä\.___. ...39...

° *83 i: 8

32 3 3

_.Ch

l

.3 § 3 3 g 3

_{m I\} 40%--- °\o ämm-__- _-w--mw-mw

5

I

30%-mmmmww--mmw mmmmmw \° ° 38 20%---$-. g ---$ \0---. ,N (en 10%-__mmwwm_____m Nww___._.______._. 0% ('l Ln <2' 0 0 H 0 U) I\ U) 01 v m m m I\ O m LD W 'T' (7' t* r.) 3: *T* j 7* 32 -' 32 d 1' *7* 3* 1' 5.'

äå)å䧧)>å)§)å1§)>䧧(§å)§å

AC 112 (360), 100 AC 124 (363), 100 AC 147 (365), 100 AC 149 (365), 100 AC 150 (365), 100 AC 155 (356), 100

Figur 8 Västerbattens län, andel godkända/underkända mätplatser avseende tom/funktion, Vägklass C.

__ o _ I Underkända

Region Norr, Andel god- och underkanda, vatfunktlon, vägklass A Godkända

100%

'

9 I I

90% I

I I

°\°

20%--3

mm-m-w--mw

70%

M

M m

I I

60%

_

O

m

D

I I

50% ä ä *mg ä _____ m m 84 m m 40% -- _- ... ...OOW .____ °\o

5 I I

0 30% m- ) m Wâm WW W o\°

°

3

I I

10%--mm--m--w--mm

15 % (T 0% ' i ) ) ' Hk-33)Vk-25)Hk-49)Vk-49 Hk-37§Vk-44 Hk-45)Vk-46 Hk-35)Vk-38 Hk-25)Vk-20 Hk-17 Vk-16

BD 3 (E4), 35 BD 5 (E4), 35 BD 10 (E4), AC 3 (E4), 35 AC 6 (E4), 35 AC 8 (E4), 35 AC 20 (E12),

35 _s 35

Figur 9 Region Norr, andel godkända/underkända mätplatser avseende våifunktion, vägklass A.

5

Slutsatser

Följ ande slutsatser kan dras från tillståndsmätningarna 2011 i Region Norr: Retroreflexionenför torra vägmarkeringar

0 På europavägar med ÅDT högre än eller lika med 4 000 fordon/dygn var i Region Norr 43 % av delobjekten godkända

0 På Övriga europavägar och riksvägar godkändes 69 % av delobj ekten 0 På de primära länsvägama godkändes 64 % av delobjekten

0 Vägmarkeringamas funktion var bättre i Norrbottens län på de högtraflkerade europavägarna jämfört med Västerbottens län. På de andra vägtypema var det ingen skillnad mellan länen.

Retroreflexionenför våta vägmarkeringar

0 På europavägar med ÅDT högre än eller lika med 4 000 fordon/dygn var i Region Norr 36 % av delobj ekten godkända

0 Vägmarkeringarnas vâtfunktion var bättre i Norrbottens län än Västerbottens län.

En generell slutsats från tillständsmätningarna 2011 är att vägmarkeringamas retro-reflexion, och därmed synbarhet i mörker, är alltför dålig på europa- och riksvägarna. På detta viktiga vägnät uppfylls inte kravet i Trafikverkets regelverk på nästan hälften av sträckoma som mättes, vilket äranmärkningsvärt med tanke på att entreprenören bör tillse att allt är godkänt.

Referenser

Lundkvist, S-O: En inventering av vägmarkeringarnasfunktion i Sverige. Fältmät-ningar med metodstudie. VTI meddelande 901. Väg- och transportforskningsinstitutet. Linköping. 2001.

Lundkvist, S-O & Nielsen, B: Utveckling av Road Marking Tester. Status RMT version 2. VTI notat 20-2009. Statens Väg- och transportforskningsinstitut. Linköping. 2009.

Vägverket: Teknisk beskrivningstext VV TBT Vägmarkering. Publikation 2009:66. Vägverket. 2009.

Bilaga 1 Sidan 1 av 7

Detaljerade resultat

I tabellerna i denna bilaga används följande förkortningar:

Vägtyp

MV

motorväg

2+1

mötesseparerad trefältsväg

Zkf

tväfältsväg

Delobjekt

vänster kant b

vänster kantlinj e i bakriktningen

höger kant f

höger kantlinje i framriktningen

Sträcka

k

korsning med väg

Lgr

länsgränsen

rgr

riksgränsen

Tpl

trafikplats

GK

Godkänd

UK

Underkänd

t

torrfunktion

v

vätfunktion

VTI notat 826-2012

VTI notat 826-2012 No rr bb tt en s län B D Väg Ob je kt Väg Nr Väg typ Väg kl as s S t r äc k a D a t um De lo bj ekt RL , A n d e l G K t GK /U K RL , An de l GK v GK /U K .Q d Fr ik ti on EV BD 3 E4 2 + 1 Pi ts un d (k 93 2 syd ) -Pi te å (k 59 7, sl ut 2+1) 11 -6 8-25 Hög er ka nt f 15 5 6, 47 6 UK 33

9,

44

4

UK 153 6, 93 6 K ör f ält s l i n j e 21 8 6, 98 5 GK 16 7 6,76 8 V än s t e r k a n t b 99 6,17 1 UK 25 6, 16 3 UK 152 1, 99 3 EV BD 5 E4 2 + 1 Ro svi k (k 57 5, st art 2+ 1) -Er sn äs (k 57 9, sl ut 2+ 1) 11 -6 8-27 Hög er ka nt f 21 1 9, 87 2 GK 49

9,

94

5

GK 14 2 9, 94 3 K ör f äl t s l i n j e 17 8 6, 88 2 GK V än s t e r k a n t b 24 8 6, 99 1 GK 49 6, 963 GK 15 8 6, 86 5 EV BD 16 E4 2+ 1 Rån eå (k 68 7/ 69 2) -Jäm tön (k 69 1) 11 -6 8-27 Hög er ka nt f 14 7 6, 458 UK 37 6, 66 6 UK 14 7 6, 98 9 Kör fäl ts li nj e 26 4 6, 98 6 GK 17 7 6, 76 7 V än s t e r k a n t b 23 7 6, 99 2 GK 44 6, 91 7 GK 16 1 6, 84 5 EV BD 25 E1 6 2k f Lans jär v (k 84 ø, øl ) -To rr iva ar a (k 81 6) 11 -6 8-28 Hög er ka nt f 26 4 6, 98 8 GK Mi tt li nje 17 7 6, 98 9 GK V än s t e r k a n t 23 9 1, 666 GK EV BD 58 E4 5 2k f Lj us se le t (k 64 2) -No rd en (k 63 8) 11 -6 8-29 Hög er ka nt f 22 7 6, 996 GK Mi tt linj e 14 6 6, 98 8 GK V än s t e r k ant 26 6 1,66 6 GK EV BD 66 E4 5 2k f Po rj us (k 82 6) -Ha ps as (k 82 7) 11 -6 8-28 Hög er ka nt f 15 2 6, 94 6 GK Mi tt li nj e 26 6

1,

99

9

GK V än s t e r k a n t 13 4 6,92 5 GK RV BD 92 95 2k f Ba kt åi ve -Al le ja ur +E 46 11 -6 8-29 Hög er ka nt f 16 7 6, 835 GK Mi tt li nj e 11 9 6, 48 6 UK V än s t e r k a n t 15 2 6, 87 6 GK Sidan 2 av 7 tunagea1

VTI notat 8:6-2012 No rr bo tt en s län B D Väg Ob je kt Väg Nr Väg typ Väg kl as s S t r äc k a D a t um De lo bj ek t RL , An de l GK t GK /U K RL , An de l GK v GK /U K Qd F r i k t i o n RV BD 94 95 2k f Ra dn ej aur (k 63 2) -Kål mi s (k 63 1) 11 -0 8-29 Hög er ka nt f 18 4 1, 00 0 GK Mi tt li nj e 11 7

9,

82

9

GK V än s t e r k a n t 13 9 0, 91 0 GK RV BD 10 5 95 2k f M e r k e n äs -rg r SE /N 11 -0 8-29 Hög er ka nt f 18 7 0, 96 4 GK Mi tt li nj e 24 4 1, 00 0 GK V än s t e r k a n t 21 2 1, 00 0 GK RV BD 10 7 97 2k f S Sun de rb yn (k 59 4, st ar t Zk f) -Säva st (k 58 8) 11 -0 8-27 Hög er ka nt f 50 0, 01 5 UK Mi tt li nj e 12 5

9,

13

8

UK V än s t e r k a n t 18 0 0, 61 8 UK RV BD 12 91 98 2k f Pa lo (k 79 9) -Öve rt or ne å (k 99 ) 11 -0 8-21 Hög er ka nt f 78 0, 06 8 UK Mi tt li nj e 97 0, 38 4 UK V än s t e r k a n t 73

9,

91

5

UK RV BD 12 8 99 2k f Öve rt or ne å (k 98 ) -In ge t sa mh äl le (k 85 5) 11 -0 8-21 Hög er ka nt f 29 3 0, 98 6 GK Mi tt li nj e 18 8 0, 91 2 GK V än s t e r k a n t 32 6 1, 00 0 GK RV BD 13 3 99 2k f Ja rh oi s (k 85 9) -Ka rdis 11 -0 8-21 Hög er ka nt f 83 0, 18 5 UK Mi tt li nj e 19 7 0, 92 3 GK V än s t e r k a n t 67 0, 01 5 UK RV BD 14 7 99 2k f Kut ta in en (k 90 0) -Ka re sua nd o (k 45 ) 11 -0 8-19 Hög er ka nt f 30 7

1,

99

9

GK Mi tt li nj e 26 5 1, 00 0 GK V än s t e r k a n t 36 2

1,

99

9

GK 1E rs ät te ro bj ek t 48 . Sidan 3 av 7 Bilaga 1

VTI notat 826-2012 No rrbo tt en s län B D Väg Ob je kt Väg Nr Väg typ Väg klas s St räc ka D a t um De lo bj ek t RL , An del GK t GK /U K RL , An de l GK v GK /U K d e Fr ik ti on LV BD 15 2 35 6 2k f In byn (k 686) -De ge rs el et (k 75 6) 11 -9 8-27 Hög er ka nt f 12 5 9, 72 4 UK Mi tt li nj e 11 9 9, 65 9 UK V än s te r k a n t 12 2 9, 73 8 UK LV BD 15 7 36 5 2k t lg r AC /B D -Gl om me rs tr äs k (k 95 ) 11 -9 8-23 Hög er ka nt f 27 7 1, 99 9 GK Mi tt li nj e 13 7 9,97 6 GK V än s t e r k a n t 25 7 1, øøø GK LV BD 17 9 39 2 2k t Kuus il ak i (k 86 1) -Sa tt aj är vi 11 -9 8-22 Hög er ka nt f 11 1 9, 45 8 UK Mi ttli nj e 13 9 9, 82 7 GK V än s te r k a n t 16 9 9, 97 9 GK LV BD 29 9 39 8 2k f Li tt iäi ne n (k 79 9) -He de näs et (k 99) 11 -9 8-22 Hög er ka nt f 21 4 9, 98 6 GK Mitt li nj e 11 4 9, 72 2 UK V än s t e r k a nt 28 6 9,98 6 GK LV BD 29 1 49 3 2k f Pa ja la (k 99 ) -In ge t samh äl le (k 89 6) 11 -9 8-22 Hög er ka nt f 25 7 1, 99 9 GK Mi tt li nj e 72 9, 976 UK Vän s t e r k a n t 235

1,

99

9

GK Sidan 4 av 7 bilaga 'I

VTI notat 8:6-2012 Väs te rb bt te ns län A C I RL , An de l GK GK /U K RL , An de l GK GK /U K Väg Ob je kt Väg Nr Väg typ Väg kl as s St räc ka Da tum De lo bj ek t t t t v v v Qd Fr ik ti on Lån ge d 5 57 4: 91 ) St ar t 2+ 1) Hög er ka nt f 21 5 6 , 9 6 9 GK 45 6 , 8 9 2 GK 17 2 6 , 8 9 9 EV AC 3 E4 2+ 1 A -11 -6 8-62 Kör -F äl ts li nj e 18 7 6 , 6 6 7 UK 16 9 6 , 8 4 1 An gers jön (k 57 5, slut 2+ 1) Vän st er ka nt b 2 3 4 : L øøø G K 4 6 øj g 7 ø G K 1 6 6 6 , 8 6 8 Hög er ka nt f 15 2 6, 76 6 UK 35 6, 56 1 UK 17 6 6, 96 7 Um eå (k 52 7, st ar t 2+ 1) -EV AC 6 E4 2+ 1 A Säva r (k 65 2) 11 -9 8-99 KÖr -F äl ts li nj e 16 6 6, 66 6 UK 13 6 6, 96 4 Vän st er ka nt b 21 1 6, 96 8 GK 38 6, 74 6 UK 17 1 6, 85 5 Hög er ka nt f 18 4 6, 67 8 UK 25 6, 15 5 UK 18 7 6, 86 6 Dj äk ne bo da (s ta rt Zk f) -EV AC 8 E4 2k *F A 11 -6 8-67 mi tt li nj e 16 7 6, 61 1 UK 18 1 6, 94 8 Byg de å (k 66 4, sl ut 2k f) Vän st er ka nt b 15 6 6 , 4 7 3 UK 26 6 , 6 2 6 UK 18 3 6 , 8 2 9

Hög er ka nt f 96 6, 67 8 UK 17 6, 66 6 UK 14 6 6, 89 6 Bilaga 1 Um eå (k 36 3) -EV AC 29 E1 2 Zk f A 11 -9 8-94 Mi tt li nj e 98 6, 66 1 UK 15 6 6, 91 2 Sidan 5 av 7 Br än nl an d (k 62 9, sl ut Zk f) Vän st er ka nt b 16 6 6 , 6 3 7 UK 16 6 , 6 6 6 UK 15 9 6 , 8 9 8 Hög er ka nt -F 23 2 6 , 7 6 3 UK Övr e Bäc k( k7 67 ) -Bur eå (s lut Zk f) 11 '9 8-99 Mi tt li nj e 11 5 6, 65 8 UK EV AC 14 E4 2|< 1c _B _ Vän st er ka nt b 17 9 6, 69 6 UK Hög er ka nt f 63 6 , 6 8 6 UK Sk ar vs jöb y (k 96 7) -EV AC 66 E4 5 2k 1c _ B 11 -6 8-15 Mi tt li nj e 16 2 6, 57 1 UK Vi nl id sb erg (k 11 66 ) Vän st er ka nt b 89 6 , 2 7 1 UK Hög er ka nt f 29 3 1 , 6 6 6 GK Zk f; B l a t t n i k s e l e -EV A C 65 E 4 5 Kva rn br änna (k 11 31) 11 -9 8-15 Mi tt li nj e 16 1 1, 66 6 GK Vän st er ka nt b 32 7 1 , 6 6 6 GK

Väs te rb ot te ns län A C Väg Ob je kt Väg Nr V äg t yp Väg kl as s S t räc k a D a t um De lo bj ek t Ande l GK t GK /U K RL , An de l GK v GK /U K Qd Fr ik ti on RV AC I' 70 59 0 2k f: Gafs el e (k 92 8) -Ås el e(k 36 5) 11 -0 8-11 Hög er kant f 17 3 8, 88 1 GK Mi tt li nj e 73 0, 10 2 lJ K V än s t e r k a n t 16 1 8, 87 8 GK RV AC I' 71 90 Zk f Ås el e (k 36 5) -Te ns jö (k 94 ø) 11 -0 8-11 Hög er ka nt f 13 6 0, 67 1 UK Mi tt li nj e 27 7 1, 00 0 GK V än s t e r kan t 16 8 0,80 8 GK RV AC 84 2 92 Zk f Äl gs jö (k 36 5) -Ås el e (k 9ø) 11 -0 8-14 Hög er ka nt f 128 0, 81 7 GK Mi tt li nj e 14 9 0, 92 7 GK V än s t e r k a n t 11 8 8, 86 3 GK RV AK : 94 -95 Zk f St en st räs k (k 90 8) -lg r AC /B D 11 -0 8-13 Hög er ka nt f 17 8 0, 95 5 GK Mi tt li nj e 17 7 1, 00 0 GK V än s t e r k a n t 22 2 0, 95 5 GK LV AC 11 2 36 0 2k f Bj ör kb erg (k 96 4) -Fäb olid en (k 96 0) 11 -0 8-12 Hög er ka nt f 25 3 0,98 6 GK Mi tt li nj e 14 2

8,

94

6

GK V än s t e r k a n t 20 9 1, 00 0 GK LV AC 12 4 36 3 2k f Mår ds el e (k 78 4) -Aj aur (k78 3) 11 -0 8-15 Hög er ka nt f 10 4 0, 475 UK Mi ttli nj e 11 5

8,

74

1

UK V än s t e r k a n t 97 0, 32 0 UK LV AC 14 7 36 5 2k ? Yxs jö (k 94 6) -St en näs (k 94 7) 11 -0 8-13 Hög er ka nt f 15 4 0,84 1 GK Mi tt li nje 17 1 8, 97 6 GK V än s t e r k a n t 16 4 8, 915 GK

VTI notat 8:6-2012

2E rs ät te ro bj ek t44 . Sidan 6 av 7

bnaga 1

VTI notat 8:6-2012 Väs te rb ot te ns län A C Väg Ob je kt Väg Nr Väg typ Väg kl as s St räc ka D a t um RL , De lo bj ek t t An de l GK t GK /U K RL , An de l GK v GK /U K Qd F r i k t i o n LV AC 14 9 36 5 2k 1c Li ll ög da (k 94 9) -Väs te rm yr ri se t (k 59 1) 11 -6 8-11 Hög er ka nt f 98 6, 44 5 UK Mi tt li nj e 46

9,

92

5

UK Vän st er ka nt b 96 6, 28 6 UK LV AC 15 6 36 5 2k f Väs te rm yr ri se t (k 59 1) -Väg se le (k 59 4) 11 -6 8-14 Hög er ka nt -F 19 3 1, 66 6 GK Mi tt li nj e 13 1 6, 91 8 GK Vän st er ka nt b 1 7 3

1,

øøø

GK LV

AC 15 5 35 6 2k 1c Hus bo nd li de n (k løøø) -Rus ks el e (k 36 3) 11 -6 8-14 Hög er ka nt -F 26 8 6, 98 9 GK Mi tt li nj e 1 3 4 6, 87 4 GK Vän st er ka nt b 1 6 5 6, 99 4 GK

Sidan 7 av 7 Bilaga 1

www.vti.se

vti@vti.se

VTI är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut som arbetar med forskning och utveckling inom transportsektorn. Vi arbetar med samtliga trafikslag och kärnkompetensen finns inom områdena säkerhet, ekonomi, miljö, trafik- och transportanalys, beteende och samspel mellan människa-fordon-transportsystem samt inom vägkonstruktion, drift och underhåll. VTI är världsledande inom ett flertal områden, till exempel simulatorteknik. VTI har tjänster som sträcker sig från förstudier, oberoende kvalificerade utredningar och expertutlåtanden till projektledning samt forskning och utveckling. Vår tekniska utrustning består bland annat av körsimulatorer för väg- och järnvägstrafik, väglaboratorium, däckprovnings-anläggning, krockbanor och mycket mer. Vi kan även erbjuda ett brett utbud av kurser och seminarier inom transportområdet.

VTI is an independent, internationally outstanding research institute which is engaged on research and development in the transport sector. Our work covers all modes, and our core competence is in the fields of safety, economy, environment, traffic and transport analysis, behaviour and the man-vehicle-transport system interaction, and in road design, operation and maintenance. VTI is a world leader in several areas, for instance in simulator technology. VTI provides services ranging from preliminary studies, highlevel independent investigations and expert statements to project management, research and development. Our technical equipment includes driving simulators for road and rail traffic, a road laboratory, a tyre testing facility, crash tracks and a lot more. We can also offer a broad selection of courses and seminars in the field of transport.

HUVUDKONTOR/HEADOFFICE

LINKÖPING BORLÄNGE STOCKHOLM GÖTEBORG

POST/MAIL SE-581 95 LINKÖPING POST/MAIL BOX 760 POST/MAIL BOX 6056 POST/MAIL BOX 8077

TEL +46(0)13 20 40 00 SE-781 27 BORLÄNGE SE-171 06 SOLNA SE-402 78 GÖTEBORG