Olika
syn
på
folkmord
KURS: Historia för ämneslärare, 61–90 hp
PROGRAM: Ämneslärarprogrammet
FÖRFATTARE: Anela Efendic
EXAMINATOR: Anders Dybelius
TERMIN: HT/20
En kvalitativ textanalys om hur fyra folkmord
framställts i olika läromedel
Sammanfattning
Större delen av 1900-talets historia har präglats av krig. Många av dessa konflikter har lett till folkmord och därmed finns det ett flerfaldigt värde i att undersöka hur europeiska och
utomeuropeiska folkmord framställs i skolans historieläroböcker. Studiens källmaterial omfattas av sex historieläroböcker utgivna mellan åren 1995 – 2016 samt tillhörande kurs- och ämnesplaner. Undersökningens avgränsning sker inom ramen för den första obligatoriska kursen i historia som eleverna möter på gymnasiet, Historia A och Historia 1b utifrån
respektive läroplan.
Uppsatsen syftar till att undersöka historieläroböckernas framställning av två folkmord i Europa och två utanför Europa. Undersökningen ämnar studera likheter och skillnader mellan läroböckers framställningar av folkmorden med hjälp av tidigare forskning. En central aspekt i undersökningen har varit att analysera hur innehållet av folkmorden förmedlas och
kommuniceras utifrån framställningsansatser. Ansatserna fungerar som strukturerande verktyg då läromedlens framställning av folkmordens innehåll ska analyseras. Studiens resultat visar att eurocentrismen är central i historieläroböckerna vilket vidare innebär att eleverna ges möjlighet till kunskap utifrån ett eurocentriskt perspektiv. Tidigare studier inom samma område har visat på likstämmiga resultat, där innehållet tydligt styrs utifrån kulturen den produceras i och nyanseras inte i den utsträckning som styrdokumenten menar att undervisningen ska göra.
Abstract
Most of the history of the 20th century has been marked by war. Many of these conflicts have led to genocide. The main purpose of my study is to investigate how European and non-European genocides are presented in school's history textbooks. The source material consists of six history textbooks from the curriculum for upper secondary school as well as related course and subject curriculums. The study is limited to the first compulsory course in history that the students meet at the upper secondary school, History A and History 1b on the basis of the respective curriculum. Furthermore, the purpose of the study is to investigate similarities and differences that exist between genocides and their representation in textbooks using previous research. A central aspect of the study has been to analyze how the content is communicated based on different manufacturing approaches. These are structuring tools for analyzing the content-didactics perspective of a teaching material. The study points out that eurocentrism is central to the history textbooks, which furthermore gives students the
opportunity for knowledge from that perspective. In summary, the study is consistent with previous research, although no research has been conducted in the specific area of genocide and textbooks. The study can be put in a larger perspective at the same time as contributing with new information.
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 2
Abstract ... 2
1. Inledning ... 5
2. Syfte och frågeställningar ... 6
3. Bakgrund ... 7
3.1 Förintelsen ... 7
3.2 Kambodja 1970-talet ... 8
3.3 Rwanda 1994 ... 8
3.4 Srebrenica 1995 ... 9
4. Metod och teori ... 10
4.1 Ammerts framställningsansatser ... 10
5. Avgränsningar, urval och material ... 12
5.1 Avgränsningar ... 12
5.2 Urval av läroböcker ... 12
5.3 Material ... 13
6. Tidigare forskning ... 14
7. Resultat och analys ... 18
7.1 Läroböckernas framställning av relationen mellan offer och förövare ... 18
7.2 Analys ... 21
7.3 Bakomliggande orsaker och följder ... 22
7.4 Analys ... 25
7.5 Läroböckernas framställning av relationen mellan offer och förövare ... 26
7.6 Analys ... 30
7.7 Bakomliggande orsaker och följder ... 30
7.8 Analys ... 34
8. Diskussion ... 35
8.1 Läroböcker jämförs över tid ... 35
8.2 Läroplaner jämförs över tid ... 36
9. Slutsats ... 37
10. Vidare forskning ... 41
1. Inledning
I denna studie undesöks hur olika syn på folkmord beskrivs i olika historieläroböcker för gymnaiset. Genom att se till en utvald historisk tidsperiod som omfattas av flera folkmord beskrivs historieläroböckernas framställning av folkmorden och en analys ges till varför folkmorden beskrivs som de gör. Jag vill därmed undersöka om det finns ett vakuum, en frånvaro, vad gäller framställningen av vilka folkmord som läroböckerna beskriver. I skolan läggs en hel del fokus på att elever ska värdera olika källor om historien samtidigt som undervisningen i stor utsträckningen omfattas av läroböcker. Vilka kunskaper förmedlar läroböckerna om olika historiska folkmord? Likt Nordgrens avhandling där histoeläroböcker för gymnasieskolan granskas med fokus på interkulturaliet presenteras i resultatet att det interkulturella perspektivet saknas i läroböckerna. 1
Företeelsen folkmord är ingenting nytt för mänsklighetens historia eller för 1900-talets historia. Under tidigt 1900-tal tas begreppet folkmord in i en kontext vad gäller mänskliga rättigheter. Det första folkmordet under 1900-talet var på armenierna under första
världskriget. Därefter är nazisternas illdåd under andra världskriget de händelser som väcker starka känslor hos människor idag och händelserna spelar stor roll för både skola och
samhälle. Forskningen om läromedel är en viktig källa till kunskap gällande dess innehåll, fokus, framställningsansats, förmedlingsperspektiv, form och tänkta funktion.2 En lärobok är
en offentlig expertberättelse som framhåller viss kunskap som särskilt viktig och som visar upp ett visst sätt att strukturera stoff. Men det är också en text som tolkas och bearbetas av såväl lärare som elever.3
I den första historiekursen som eleverna på gymnasiet idag möter framgår det tydligt i det centrala syftet att undervisningen ska behandla olika historiska förklaringar till viktiga globala händelser som exempelvis folkmord.4 Skolans läroböcker bör tillgodose vad som hänvisas i
det centrala innehållet, därav ämnar jag att undersöka hur just folkmord skildras i
läroböckerna. Tidigare forskning inom ämnet har fokuserat på att bland annat undersöka i
1Nordgren, Kenneth, Vems är historien?: historia som medvetande, kultur och handling i det mångkulturella
Sverige, [Fakultetsnämnden för lärarutbildning, Umeå universitet], Diss. Karlstad : Karlstads universitet, 2006,[Umeå], 2006
2Ammert, Niklas. Historiemedel - en forskningsöversikt. HumaNetten, nr 37.2016. 3Nordgren, ”Vems är historien?”, s. 160
vilken utsträckning och på vilket sätt lärare arbetar med att lyfta fram folkmord i sin undervisning genom kvalitativa studier.5 Flera forskare har även studerat anledningen till
bortfallet av andra folkmord än Förintelsen i skolan och undervisningen, vilket ger en
intressant synvinkel utifrån hur europeiska respektive utomeuropeiska folkmord presenteras i läroböckerna.
Jag vill med denna studie närma mig läroböckers framställning av folkmord och hur det eventuellt har förändrats historisk i och med att stydokument skrivits om. Mycket forskning har gjorts på läroböckers framställning av olika folkmord under olika historiska tidsepoker, där Förintelsen har intagit en central roll. Lärare i skolan menar att området är primärt i undervisningen idag.6 År 1997 uppmärksammades skolelevers bristande kunskaper om
Förintelsen genom en undersökning som CEIFO (Centrum för invandrarforskning) genomförde, därefter lanserades regeringens informationskampanj Levande historia om
Förintelsen. Utifrån regeringens lansering fick Förintelsen ett mer omfattande utrymme i
undervisningen i skolan och detta har påverkat mitt urval och avgränsningar i
undersökningen. Frågan är om Förintelsens omfattande utrymme har gjort en inverkan på att andra europeiska och utomeuropeiska folkmord ignorerats.
2. Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att klargöra hur olika folkmord framställs i totalt sex olika
historieläroböcker avsedda för gymnasiets obligatoriska historiekurs för årskurs 1. För att tydliggöra förekommande skillnader görs en jämförelse mellan läroplaner och läroböcker över tid. Undersökningen fokuserar på två utomeuropeiska och två europeiska folkmord som ägde rum under 1900-talet. En central aspekt i undersökningen är att analysera hur innehållet av folkmorden förmedlas och kommuniceras utifrån Ammerts framställningsansatser och med hjälp av ansatserna beskrivs läroböckernas framställning av folkmord. Ytterligare ett syfte är att undersöka beskrivningen mellan europeiska och utomeuropeiska folkmord över tid. Likt annan forksning som visar att eurocentrismen är central i svenska skolans
historieundervisning och därmed ses det europeiska folkets historia och kultur som överlägsen andra människors. När den europeiska dominansen i historieläroböckerna inte problematiseras
5 Ammert, 2011, se avsnitt: Tidigare forskning: Om vad och hur må ni berätta
6Mellberg, D., (2009) Det är inte min historia!. I K-G, Karlsson & U, Zander (Red.), Historien är nu: en
kan läsaren anta självklarheten i att människor i Europa har en högre intelligens och handlingskraft än andra människor. Diskussionen om varför europeiska folkmord kom att dominera stora delar av världen görs knappt och vissa läroboksundersökningar visar exempelvis att en negativ bild av Afrika ges, utifrån att befolkningen är underlägsen
västvärlden.7 Historieläroböcker intar en central roll som läromedel i undervisningen, därför
fokuserar studien på att belysa varför läroböckernas innehåll om folkmord är intressant.
Följande frågeställningar kommer att besvaras:
• Hur framställs relationen mellan offer och förövare i läroböckerna?
• Vilka bakomliggande orsaker och följder ges av folkmorden i läroböckerna? • Hur skiljer sig beskrivningarna av folkmorden i läroböckerna över tid?
3. Bakgrund
3.1 Förintelsen
Hitlers och nazismens framgångar under 1930 – talet innefattar att den traditionella kristna antisemitismen förändrades till en socialt, ekonomiskt och politiskt motiverad rasism. Detta accepterades och propagerades av inflytelserika krafter inom det tyska rikets kulturliv och politik, och utgavs som en förment vetenskaplig motivering. I denna miljö socialiserades samhällets ledande skikt in i en mycket elakartad variant av antisemitism, den antisemitism som utgjorde den ideologiska grunden för förintelsen av judarna. Judarna utmålades som förstörare av det goda samhället, som parasiter på samhällskroppen och som konspiratörer. Den allmänna spridningen av den antisemitiska propagandan är förklaringen till de
genomsyrande antisemitiska utläggningar Hitler talade för. I januari 1942 höll de ledande nazisterna en konferens om ”den slutliga lösningen av judefrågan” i Wannsee i Berlin. Wannseekonferensen innebar bekräftelsen av den politik som redan hade börjat tillämpas under kriget. Besluten som togs under konferensen utmynnade i en helt medveten inriktning på den slutliga lösningen, det vill säga mord på alla judar överallt.8 Omkring 90 procent av
offren i de stora förintelselägren utgjordes av judar. De övriga offren var huvudsakligen
7 Marks, ”Den moderna världens ursprung”, s. 21-23
8Gerner, Kristian & Karlsson, Klas-Göran, Folkmordens historia perspektiv på det moderna samhällets
polacker, romer, sovjetiska krigsfångar, homosexuella och fångar från andra länder.
Folkmordet krävde livet på cirka sex miljoner judar och cirka sju miljoner andra människor .9
3.2 Kambodja 1970-talet
Ett av de mest omfattande folkmorden efter andra världskriget påbörjades i Kambodja mellan åren 1975 – 1979. Landets kommunistiska gerilla även kallad de röda khmererna med Pol Pot som huvudledare stod bakom händelserna. Mellan en och två miljoner människor mördades och blev offer för den politik som landets kommunistparti och dess ledare företrädde. Under ledning av premiärminister Pol Pot och presidenten Khieu Samphan skulle kommunistpartiets program genomföras vilket innebar att hela stadsbefolkningen skulle tvingas bli fattigbönder. Ledarnas mål var att all jord skulle bli gemensam egendom, pengar avskaffades och industrin gick mot förfall. Städerna evakuerades och befolkningen drevs ut till landsbygden som började utarbetas då all egendom skulle bli gemensam. Det rådde förbud mot att utöva någon form av religion och allt traditionellt familjeliv avskaffades genom införande av kommunala måltider. Vidare innebar alla restriktioner av tydlig statlig övervakning att alla oliktänkande förföljdes och människor med någon utbildning avrättades. Åren mellan 1975 – 1979
karaktäriseras av skräckvälde i Kambodja, så snart som de röda khmererna tagit över makten startade morden på bland annat människor med avvikande social eller politisk grund. Den korrupta regimens utrop om att ”det som är nedsmittat måste skäras bort”, ”det som är ruttet måste tas bort” och andra liknande uttalanden avgjorde för vilka människor som skulle falla offer för folkmordet.10 Avrättningarna pågick fram tills de röda khmererna blev stoppade efter
den vietnamesiska invasionen i Kambodja i slutet på 1978.11
3.3 Rwanda 1994
Den 6 april 1994 omkom Rwandas hutupresident i ett flygplansattentat, och detta omnämns som startskottet för ett hundra dagar långt folkmord. Folkmordet karaktäriserades av en tidigare lång maktkamp mellan de två största folkgrupperna i landet, hutuer och tutsier där tutsierna var i minoritet. Maktkampen som pågick under andra hälften av 1900-talet
avslutades med ett blodbad där närmare 100 000 tutsier mördades. Andra forskare har uttryckt att uppdelningen av befolkningen i landet var en konstruktion som genomfördes under det koloniala styret. Folkmorden 1994 var inte det första våldsutbrottet som skedde i Rwanda 9Gabrielson, Kim, Folkmord - inget nytt i historien, 2., [rev.] uppl., Kunskapsföretaget, Uppsala, 2006 10 Gerner & Karlsson, ”Folkmordens historia”, s. 236
mellan befolkningsgrupperna. Förklaringen till folkmordet i Rwanda måste sökas i efterkrigsutvecklingen präglad av dramatiska etnosociala och etnopolitiska
maktförskjutningar. Tutsifolkets långvariga maktposition bröts och hutuerna erövrade makten åren 1959 – 1962 i en blodig social revolution, en makt som tutsierna återerövrade efter folkmordet 1994. Ett inbördeskrig och en massaker gentemot landets tutsier påbörjades efter att tutsirebeller försökt genomföra fredsförhandlingar med hutusiska ledare. Mördandet av presidenten den 6 april 1994 kännetecknas som startskottet för en våg av mord på hutusiska ledare som förespråkade fredsförhandlingar med tutsirebeller. Hutuerna motsatte sig och följderna blev ett inbördeskrig och massmord gentemot landets tutsier. Förutom militären och polisen uppmanades även civila att delta i den så kallade utrensningen. Förutom dödandet har folkmordet i Rwanda varit utmärkande för vidden av sexuella övergrepp och våldtäkt som användes som en del av förnedringen av offren. Det finns ingen exakt siffra på antalet döda, men mellan 800 000 – 1 miljon människor mördades under perioden. 12
3.4 Srebrenica 1995
Året 1992 bröt kriget i Hercegovina ut efter två tidigare krigsförlopp. Bosnien-Hercegovina var den republik med högst antal olika etniska grupper varav bosniska muslimer utgjorde den största gruppen. Vidare befolkades landet av serber och kroater. Under en tid med politiska konflikter där maktkampen mellan de etniska grupperna i landet ville bosnierna att staten skulle förbli delad mellan de tre folkgrupperna, vilket varken serberna eller
kroaterna var överens om. År 1992 började bosnierna planera för en militär operation med syfte att ta kontroll över de områden i Bosnien som de ansåg tillhöra dem. Den dåvarande serbiske presidenten Slobodan Milosevic utnyttjade systematiskt det mytologiska historiska arvet i sin retorik och politik. Det var ett väl nödvändigt villkor för att avhumanisera och framställa den muslimska befolkningen som ”odjur”. Srebrenica är en stad belägen i östra Bosnien, idag det som tillhör den serbiska delen av Bosnien-Hercegovina, som blivit kallat för Republika Srpska. Under ett antal dagar i juli år 1995 blev staden Srebrenica arenan för det som kom att bli Europas värsta folkmord sedan förintelsen. Sammanlagt beräknas omrking 8 000 män och unga pojkar mördats systematiskt efter att först fängslats i ett läger under vidriga omständigheter.13
12 Gabrielson, ”Folkmord – inget nytt i historien”, s. 110f 13 Gerner & Karlsson, s. 251ff
4. Metod och teori
Kvalitativ textanalys handlar om att läsa och analysera källor och arkiverade dokument av olika slag. I undersökningen används en kvalitativ textanalys för det avsedda innehållet i läroböckerna gällande folkmord. Då undersökningen ämnar studera läroböckernas olika sätt att förmedla och kommunicera folkmorden tolkas därmed materialet. Textanalysen tolkas genom en analysdimension som ställs i förgrunden för att förstå vad texten säger om det kunskapsområde den vill förmedla. I mer analytiska termer kan förmedling och förklaring beskrivas genom olika framställningsansatser. En kvalitativ textanalys används i
undersökningen av folkmord med inspiration av Ammerts presentation av olika framställningsansatser. Med hjälp av ansatser kommer läroböckernas framställning av folkmord att beskrivas. Textanalys handlar också om att välja ut och förhålla sig till olika typer av texter samt till ett väl avgränsat undersökningsproblem. Utifrån läroböckernas innehåll läses, skapas förståelse och mening med fokus på både läroboksförfattarens avsikt och egen tolkning av samma text. Genom att utgå från frågor om textens litterära innebörd studeras olika strukturer i texten för att analysera olika problem, vilket också är syftet med metoden.14 Texternas innehåll i läroböckerna analyseras med hjälp av
framställningsansatserna för att förklara hur innehållet av folkmord förmedlas och kommuniceras.
4.1 Ammerts framställningsansatser
En central aspekt av ett läromedel och dess funktion är hur innehållet förmedlas och kommuniceras. Förmedling och förklaring kan beskrivas som framställningsansatser eller framställningstyper. Niklas Ammert har formulerat en typologi som kan användas som ett strukturerande verktyg då den innehållsligt didaktiska sidan av ett läromedel ska
undersökas.15 Ammert presenterar sina framställningsansatser med utgångspunkt i fyra olika
dimensioner. De delar av läroböckernas innehåll som ska undersökas analyseras med hjälp av Ammerts framställningsansatser som beskrivs nedan.
Den första ansatsen benämns enligt Ammert som den konstaterande och innefattar att läroboken framställer en kortfattad beskrivning om att ett angivet folkmord har ägt rum. Beroende på om en händelse, i detta sammanhang ett folkmord, framställs utifrån en tydlig
14Widén, Pär. (2019). Kvalitativ textanalys. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys
(s.193–206). Liber, Stockholm.
beskrivning eller inte innebär det att den är konstaterande, om det i texten inte framkommer någonting annat som bidrar till att folkmordet inte kan fastslås. Den andra ansatsen är den
förklarande, den förklarar, beskriver och svarar på frågan hur folkmordet ägde rum och vad
det i själva verket betyder. Det innebär att förklararingen av folkmordet sker utifrån ett händelseförlopp som ingår i ett sammanhang. Resonemang kring orsak och verkan är tydliga exempel på den förklarande framställningen vilket också framgår i en av uppsatsens
frågeställningar. Den tredje ansatsen är reflekterande och analyserande ansatsen undersöker folkmorden noggrant och belyser det inträffade utifrån olika perspektiv eller resonerar kring händelsen. Denna typ av ansats kan tillämpas på två olika sätt. Det första sättet innebär att textens innehåll knyter an till läsaren, till läsarens tid eller till förhållanden som läsaren är bekant med. Det andra sättet innebär däremot att med hjälp av yttre sammanhang och referenser jämföra folkmorden med andra exempel och göra en analys av dem. Genom att redogöra för folkmorden med hjälp av den reflekterande och analyserande ansatsen bör teoretiska förklaringar eller modeller tillämpas för att ge en ytterligare förklaring till folkmorden. Den fjärde och sista ansatsen Ammert beskriver i sammanhanget är den
normativa. Denna ansats innebär att läroboken explicit eller implicit förmedlar ett värderande
budskap om de folkmorden som ska undersökas. Vidare beskrivs det att läroboksförfattarna har tagit ställning till vad de vill förmedla och ger en viss tolkning av folkmordet som skildras i läroboken. Urvalet av folkmord är en värdering i sig och genom en normativ framställning kan folkmorden vara konstaterande, förklarande eller analyserande. Detta innebär att ett folkmord som framställs normativt har först framställts utifrån de tre tidigare ansatserna.
År 1948 infördes folkmord som juridiskt begrepp genom antagandet av FN:s
folkmordskonvention. Definitionen av begreppet folkmord, eller den engelska termen ”genocide” som valdes som ett samlingsbegrepp, kom till mot bakgrund av nazistiska Förintelsen i syfte att mobilisera det internationella samfundet mot varje upprepning av det grövsta av alla internationella brott. Med stöd från FN:s förklaring av vad folkmord är ges en djupare förståelse av vad läroboksförfattarnas avsikt med texterna är för att vidare kunna förstå och skapa menining i relation till innehållet om folkmord.16
5. Avgränsningar, urval och material
5.1 Avgränsningar
De böcker som valts ut för undersökningen är avsedda för den obligatoriska kursen i historia i årskurs 1 som elever på de studieförberedande programmen läser. Totalt behandlas sex
läroböcker utgivna mellan åren 1995 – 2016. Tidsaspekten är vald utifrån två olika läroplaner för att se om läroplanerna har förändrats över tid i relation till hur folkmord framställs i läroböckerna. Då det finns flera upplagor av samma bok, och variationerna mellan dessa är obetydliga för studien, har jag har valt att endast analysera de senaste upplagorna av böckerna. Urvalet grundar sig i huvudsak till de olika tidsavgränsningarna, att de är väl representerade i skolorna och vilka kunskaper böckerna ger om historien.
Ett vanligt förekommande fenomen utifrån tidigare forskning tyder på att européer och utomeuropéer framställs genom ett ”vi” och ”dom” i historieläroböcker, där ”vi” framställs som bättre och mer aktiva än ”dom”.17 En sådan aspekt visar hur skillnader präglar mänskliga
relationer. I den generella betydelsen upplevs ”de andra” skilda från den man själv är. ”De andra”, vem som helst som upplevs vara skild från den man själv är, blir därmed avgörande för människors identitetsbildning.
Då undersökningen ämnar undersöka hur fyra av 1900-talets folkmord framställs i historieläroböcker har tidsaspektien legat till grund för valet av folkmord. Tidsaspekten i undersökningen utgörs av huruvida folkmorden ligger nära eller långt bort i tid och vilken betydelse det har för läroböckernas framställning.
5.2 Urval av läroböcker
Syftet med att undersöka läroböcker kan ifrågasättas utifrån vilken omfattning böckerna används i undervisningen. Några av böckerna har samma författare och bokförlag vilket delvis synliggör innehållet där samma författare har skrivit läroböcker under de två senaste läroplanerna. Lärobokens huvudsakliga syfte är att verka som stöd i undervisningen genom att kommunicera historiska händelser. Eftersom läroböckerna har ett varierande budskap i form av att de belyser olika historiska händelser olika mycket, varierar även innehållets omfattning av folkmord. Läroboken är det hjälpmedel som påvekerar undervisningens innehåll mest och
17Johnsson Harrie, Anna, En granskning av läroböcker i samhällskunskap och historia för åk 7-9 med fokus på
därmed styr läroboken den innehållsliga delen av undervisningen, vilket kan leda till att de läroböckerna tar upp är det som undervisningen präglas av. Kenneth Nordgren menar i sin avhandling Vem är historien? att historieläroböckers innehåll omfattas till större del av Europas historia. Författaren menar att undervisningens innehåll tenderar att riktas mot ett europeiskt perspektiv. 18
De undersökta läroböckerna är delvis tryckta av olika förlag och har delvis olika författare, vilket ger utrymme för ett vidgat perspektiv på hur historien om folkmord återberättas. Varje läroboks förord innehåller en beskrivning om att läroboken är utformad för att uppfylla det centrala innehållet utifrån respektive läroplan. Tidigare lärobokundersökningar pekar på att de valda läroböckerna används i gymnasieskolans undervisning och därför betraktas
läroböckerna som relevanta även i denna undersökning. Följande böcker har studerats:
5.3 Material
Läroböcker 1995 – 2007:
Historiens spegel - författad av Sverker Oredsson och Lars Andersson. Utgiven 1995 av
Akademiförlaget.
Alla tiders historia Maxi – författad av Hans Almgren, Arne Löwgren och Börje Bergström.
Utgiven år 2002 av Gleerup.
Alla tiders historia A – författad av Börje Bergström, Arne Löwgren och Hans Almgren.
Utgiven år 2007 av Gleerup.
Läroböcker 2011 - 2016:
Alla tiders historia 1b – författad av Hans Almgren, Börje Bergström och Arne Löwgren.
Utgiven år 2011 av Gleerup.
Epos 1b – författad av Robert Sandberg, Per-Arne Karlsson, Karl Molin och Ann-Sofie
Ohlander. Utgiven år 2012 av Liber.
18Nordgren, Kenneth, Vems är historien?: historia som medvetande, kultur och handling i det mångkulturella
Bilden av historien 1b – författad av Dick Harrison och Katarina Harrison. Utgiven år 2016 av
Liber.
6. Tidigare forskning
År 2006 publicerades Kenneth Nordgrens avhandling Vems är historien? Historia som
medvetande, kultur och handling i det mångkulturella Sverige, där han gjort en
läroboksanalys av historieböcker för gymnasieskolan med interkulturaltiet som fokusområde. Författaren menar att de studerade läroböckerna entydigt saknar ett genomtänkt interkulturellt perspektiv. Enligt Nordgren innebär begreppet interkulturellt perspektiv; att undervisning som ett normativt, handlingsinriktat begrepp ska med skolans mål motverka fördomar, rasism och diskriminering. Skolforskning om interkulturella mål och arbetsformer tenderar att fokusera antingen på elevernas bakgrund eller på skolans samhällsuppdrag. Behoven kan se olika ut beroende på kulturella eller andra omständigheter där ett visst ämnesstoff behöver synliggöras på ett annat sätt, för att undvika att stämpla elever som annorlunda, när de uppmärksammas för sin kulturella bakgrund. Utifrån det perspektivet fokuseras ett samhälle som är
mångkulturellt och det måste avspeglas i undervisningen oavsett vilka elever som befinner sig i klassrummet. Skolan har från en postkolonial synvinkel kritiserats för att vara en
instutionaliserad tradition som i huvudsak företräder en vit, manlig medelklass.
Utbildningssystemet bör därför medverka i utvecklandet av alternativ historieskrivning som utgår från de marginaliserade gruppernas rätt att definiera sig själva och sin historia. Utifrån detta perspektiv är det inte skolan som ska formulera en historisk berättelse utan
minoritetsgrupperna själva. Nordgrens avhandling visar att det interkulturella perspektivet i de studerade läroböckerna saknas och att ett utomeuropeiskt perspektiv på händelser inte ges i uttryck. Författaren menar att fokus bör läggas vid det samhälle som är mångkulturellt och detta måste avspeglas i undervisningen.19 Nordgrens avhandling är relevant i syfte att
undersöka folkmorden i större historiska sammanhang och placerade i ett interkulturellt perspektiv för att aktivt integrera olika kulturella grupper. Om folkmorden placeras utifrån ett interkulturellt perspektiv i undervisningen belyses de och förståelse för andras och den egna kulturen infinner sig där eleverna integreras.
Mai Palmberg publicerade år 2000 avhandlingen Afrikabild för partnerskap? Afrika i de
svenska skolböckerna. Syftet med undersökningen är att diskutera hur läroböckerna
framställer bilden av Afrika utifrån hur skolböckerna i sitt Afrikamaterial belyser ett ”vi” och
”dom” perspektiv. Författaren menar att Afrikabilden handlar om Afrika, men lika mycket om ”oss” där människorna i Afrika inte nödvändigtvis är ”dom” utan de kan bli en del av ”oss”, om man inte enbart talar om det som skiljer utan också framhäver det som förenar. Människor i Afrika kan bli en del av ”oss” om man definierar en vi-känsla utgående från annat än
geografiskt avstånd eller etniska definitioner. För att minska eventuella fördomar och bidra med större medvetenhet har Mai Palmberg undersökt vad skolböckerna förmedlar för bild av Afrika. Författaren har detaljerat studerat 62 aktuella skolböckers text och bild i
samhällsorienterade ämnen med innehåll om Afrika. Undersökningen bygger på en kvalitativ innehållsanalys där författaren motiverar valet av metod utifrån att komplettera inventeringen av böckernas innehåll och budskap genom texten och bildmaterialet. Författaren beskriver att de skolböcker som studerats har en tendens att använda dikotomier i beskrivningen av Afrika. Eurocentrismen är primär i skolböckernas beskrivning av Afrika.20 Palmbergs studie är
relevant i det avseendet då hon studerar en utomeuropeisk kontinent och dess historia i förhållande till hur svensk undervisning belyser ämnet med hjälp av svenska skolböcker. Palmbergs resultat beträffande folkmord i Afrika och hur de behandlas i skolböckerna kommer att jämföras med undersökningens resultat.
Om vad och hur må ni berätta? - undervisning om Förintelsen och andra folkmord är en
studie av Niklas Ammert där författarens syfte är att utifrån historiedidaktisk teori analysera lärares arbete med undervisningen om folkmord och i synnerhet om Förintelsen. Ammert konkretiserar sitt syfte genom följande huvudfrågor: hur lärare definierar folkmord, vilka folkmord behandlas i undervisningen, lärarnas syfte med arbetet, vilka konkreta exempel lärare väljer när de förklarar folkmorden och hur går arbetet i klassrummet till. Författaren menar att det råder forskningsbrist gällande hur folkmordsfrågan behandlas i undervisningen. Enligt lärarna som deltog i studien har användningen av läroboken som läromedel i
undervisningen minskat efter 1990-talet. Lärarna svarar att det egna intresset styr undervisningsmaterialet i allt större utsträckning. Det som anses relevant med Ammerts undersökning i förhållande till denna undersökning är Ammerts kategorisering gällande olika sätt det didaktiska kunnandet och det ämnesmässiga kunnandet samverkar. En av
kategoriseringarna belyser hur lärare arbetar tematiskt, där utgångspunkten är att folkmord inte endast är en företeelse specifik för 1900-talet exempelvis. Långa historiska linjer är
20Palmberg, Mai, Afrikabild för partnerskap?: Afrika i de svenska skolböckerna, Nordiska Afrikainstitutet,
huvudperspektivet i undervisningen med syfte att kunna jämföra, analysera och sätta sentida händelser i relation till tidigare händelser.21 I förhållande till Ammerts studie bidrar denna
undersökning till att med hjälp av Ammerts framställningsansatser, som tidigare nämnts, analysera hur läroböckernas innehåll framställer och kommunicerar folkmord.
Klas-Göran Karlsson förklarar i Med folkmord i fokus: Förintelsens plats i den europeiska
historiekulturen att föreställningar om att Förintelsen representerar en unik och ojämförbar
händelse i världshistorien länge har funnits. Det har blivit svårare att upprätthålla denna föreställning i takt med att Förintelsen under senare 1900-tal fått större uppmärksamhet, där också begreppet folkmord har fått ett bredare betydelse. Allt större uppmärksamhet har riktats åt frågan om Förintelsens relation till andra folkmord på den historiekulturella dagordningen. Med hjälp av bland annat läroböcker har förintelsehistorien nått sina mottagare. Det sätter fingret på det förhållande att Förintelsen inte bara varit en spegel, i vilken vi kunnat iaktta att vi är historia och har en historia, utan också på att det bakom historiekulturen och
historiebruken funnits intressen och behov att tillfredsställa, och att vi med hjälp av historien om Förintelsen också kan göra historia. Genom att blicka tillbaka på dessa historiska
händelser får människan handlingsberedskap inför framtiden.
Förintelsehistorien har framförallt på senare år kunnat tillfredsställa många slags behov och intressen. Förintelsen har blivit som ett redskap, de som håller i redskapet är oftast politiska och intellektuella elitgrupper, med förutsättningar att skapa historiska sammanhang och förmåga att övertyga och mobilisera stora människogrupper. I detta fall skulle läroboken kunna vara en sådan domän där elitgrupper skapar historiska sammanhang som talar om för lärare vad det är vi ska lära ut till våra elever i skolan. Vidare talar författaren om att för bara en elevgeneration sedan hade det varit otänkbart att svenska elever skulle få möjlighet att resa till ett förintelseläger exempelvis. Det existerar betydande variationer i resonemanget så som tidpunkt när intresset för Förintelsen väcktes till liv i olika europeiska stater och samhällen, vilket kan vara en betydelsefull aspekt att ta hänsyn till i detta fall där studiet av läroböcker belyser folkmord under 1900 – talet. Karlsson beskriver att Förintelsen har en viktig funktion,
21Ammert, Niklas, Om vad och hur må ni berätta?: undervisning om Förintelsen och andra folkmord, Forum
inte minst som det idealtypiska folkmordet, för alla som försökt förstå sentida folkmordsliknande händelser som i Rwanda och på Balkan.22
Anna Johnsson Harrie har skrivit en avhandling om svenska läroböcker: Staten och
läromedlen: En studie av den svenska statliga förhandsgranskningen av läromedel 1938 – 1991. Johnsson Harrie förklarar att lärobokens roll i undervisningen har förändrats
allteftersom samhället och skolan har förändrats. Detta förklaras utifrån samhällets allt mer omfattande informationsmängd i förhållande till en ökande förändringstakt, vilket innebär utmaningar för såväl skolan som läroböckerna. Parallellt pekar studien på att
samhällsförändringar inte nödvändigtvis leder till att lärobokens roll minskar. Tvärtom kan dagens utveckling mot allt vagare kursplaner stärka lärobokens ställning menar författaren. Vidare förklarar författaren relationen mellan läro- och kursplanen och läroboken. Hon framhåller att läroboken är att betrakta som läroplanens konkreta form. Om läroplanen talar om hur man ska tala om ett ämne, så är det först i läroboken som man talar om ämnet. I förhållande till läromedlens betydelse för undervisningen förklarar författaren att läromedel inte är det enda som påverkar undervisningen och dess innehåll. Johnsson Harries
undersökning fokuserar också på läroböckernas indirekta ideologiska styrning, det vill säga är den ideologiska styrningen en betydelsefull aspekt av vad läroboken förmedlar för kunskap i undervisningen. Utifrån detta perspektivet har även lärobokens innehåll angående folkmord en ideologisk utgångspunkt.23
Martin Björk skrev år 2010 ett examensarbete på C-nivå med syfte att undersöka hur
folkmord behandlas i fem olika läroböcker för gymnasiets Historia A kurs. Björk har valt att undersöka elva olika folkmord, hur folkmorden beskrivs i läroböckerna och i vilken kontext de beskrivs. Författaren beskriver att det råder variation kring kunskapsgrad om folkmord hos elever i skolan och trots detta är läroboksforskning ett lågt prioriterat forskningsfält. Studiens viktigaste resultat är att det råder variation kring vilka folkmord som tas upp i de olika läroböckerna. Flera av de valda folkmorden tas upp i alla böcker medan vissa utelämnas helt. Studien visar att Förintelsen är det folkmord som tas upp i alla läroböcker ,men att folkmord
22Karlsson, Klas-Göran, Med folkmord i fokus [Elektronisk resurs] : förintelsens plats i den europeiska
historiekulturen, Forum för levande historia, Stockholm, 2008
23 Johansson Harrie, ”Staten och läromedlen: En studie av den svenska statliga förhandsgranskningen av läromedel 1938 – 1991”, s. 15ff
som begrepp utelämnas vid vissa tillfällen.24 Björks studie har ett större omfång av både
antalet undersökta läroböcker och folkmord och är utformad utifrån ett större perspektiv i förhållande till denna undersökning. Utifrån Björks resultat angående variation kring vilka folkmord som beskrivs i läroböckerna ämnar även denna studie undersöka relationen mellan europeiska och utomeuropeiska folkmord över tid.
7. Resultat och analys
I detta avsnitt ges en redogörelse för hur de fyra folkmorden förklaras och kommuniceras i tidigare presenterade läroböcker. När innehållet i läroböckerna analyseras redogörs en kortfattad beskrivning av läroböckernas beskrivning av folkmorden utifrån respektive frågeställning. Därefter följer en analys utifrån Ammerts framställningsansatser. Läroböckernas resultat presenteras i kronologisk ordning samt efter respektive folkmord.
Läroböcker 1995 – 2007
7.1 Läroböckernas framställning av relationen mellan offer och förövare
Alla tiders historia Maxi
I läroboken ges en framställning av Förintelsen som ett utrotningsläger där nazisterna, under ledning av Hitler, dödade tio miljoner människor, varav sex miljoner var judar och en halv miljon romer. Joseph Goebbels beskrivs tillsammans med Hitler som männen bakom utrotningen av judarna.25 Både Hitler och Goebbels åtalades för bland annat brott mot
mänskligheten, som i första hand avsåg Förintelsen av judar och romer.26 Ett av flera uttalande
av Hitler i den tyska riksdagen den 30 januari 1939:
Idag framträder jag som profet. Om den internationella judiska finansvärlden skulle lyckas inom och utom Europa att än en gång störta folken från världskrig, då skulle resultatet inte bli bolsjevismens seger och därmed en seger för judendomen utan det kommer att betyda den judiska rasens förintelse.27
24 Martin Björk, ”Folkmord i läromedlen: En undersökning om folkmords behandling i fem läromedel för gymnasiets A kurs i historia”, 2010, s. 5ff
25Almgren, Hans, Löwgren, Arne & Bergström, Börje, Alla tiders historia Maxi, 1. uppl., Gleerup, Malmö,
2002
26 Almgren, Löwgren & Bergström, ”Alla tiders historia Maxi”, s. 413 27 Ibid, s. 398
I kapitlet ”Tiden efter 1945” nämns folkmordet i Kambodja i samband med att de röda khmererna under ledning av Pol Pot förändrade landet till en kommunistisk stat enligt Mao Zedongs principer. Flera miljoner stadsbor drevs på flykt från sina hem ut på landsbygden där ett liv i enlighet med Maos idéer förväntades. De människor som ansågs vara ett hot mot principerna eller inte levde enligt dem mördades av de röda khmererna.28
I samma kapitel som ovan omnämns åren kring 1960 som optimistiska i Afrika i och med att människorna i landet nu skulle bli fria. Det värst drabbade landet i Afrika efter kalla kriget är Rwanda, där ett krig mellan hutuer och tutsier ledde till ett systematiskt folkmord av minoritetsbefolkningen tutsierna. I texten uppges även att innebördskriget i Rwanda är ett bevis på FN:s bristande förmåga att förhindra våld.29
Vidare i samma kapitel ges en beskrivning av kriget i Bosnien utifrån att den bosniska befolkningen utsattes för en så kallad etnisk rensning, som innebar att människor som inte tillhörde samma folkgrupp fördrevs från sina hem. De som fördrev människorna var serberna i Bosnien, som även fick millitärt stöd av Serbien. Senare i krigshändelseförloppet intog serbiska trupper staden Srebrenica där muslimska pojkar och män mördades. En av de ansvariga officerarna för massakern är Radislav Krstić.30
Historiens spegel
I läroboken behandlas Förintelsen i avsnittet om totalitarism och rasism. I avsnittet framgår det att 1900-talet har sett historiens värsta folkmord, Förintelsen, och att det omfattades av nazisternas mord på judar, ”zigenare” och ”utvecklingsstörda”. Vidare benämns ”de mänskliga” som ”arierna” och ”de omänskliga” som ”semiterna”, alltså judarna. Läroboken nämner även att Hitler var influerad av Martin Luthers antijudiska skrifter. Förintelsen anses inte vara en unik historisk händelse. Förintelsen skiljer sig från andra folkmord genom att dödandet av judarna var ett mål i sig, och inte ett medel för att uppnå ett mål.31
28 Ibid, s. 453 29 Ibid, s. 496 30 Ibid, s. 531
31Andersson, L., (1996) Vi och dom. I S. Oredsson & Andersson, L M (Red.), I Historiens spegel (s. 391 – 413).
I samma avsnitt behandlas folkmordet i Kambodja. Folkmordet benämns i kontrast till andra företeelser av samma karaktär och under vårt sekel, där de röda khmerernas utrensning av städernas över- och medelklass skedde på 1970-talet.32 I ett annat avsnitt ”Asiatiska kontraster”
nämns Kambodja som den svåraste konflikthärden i Sydostasien efter Vietnamkrigets slut. Här beskrivs hur kommunisterna ”de röda khmererna” under Pol Pot utmärkte sig genom en hänsynslös grymhet mot stora delar av befolkningen.33
I ett annat avsnitt: ”Afrikansk kamp mot fattigdom och förtryck” beskrivs flera länder i Afrika och dess historia efter mitten av 1970-talet, men Rwanda är ett av de länder som inte nämns i avsnittet. Framställningen kring Rwanda sker genom en bild som visar en havande kvinna med hö på huvudet och i bildtexten framkommer det att kvinnorna i Afrika stod för det mesta av det dagliga slitet i Afrika. Med andra ord framkommer ingen fakta om folkmordet i landet.
I läroboken nämns inte folkmordet i Srebrenica alls, det som nämns kring inbördeskriget i Jugoslavien är att olika folkgrupper ställdes mot varandra med blodiga följder som begicks av kroater och serber. Samt att det i Bosnien-Hercegovina skett ett öppet krig mellan serber, muslimer och kroater med hundratals dödsoffer som följd.34
Alla tiders historia A
I läroboken finner man beskrivningar kring vilka människor Hitler och nazisterna skulle ”förädla” genom renodling av den germanska ”rasen”, ”arierna”. Lägst ner av alla ”raser” beskrivs judarna tillsammans med romerna. Dessa två folkgrupper förklaras tillhöra en del av den systematiska utrotningen.35
Vidare i läroboken skildras oroligheterna i Kambodja genom de röda khmerernas erövrande som var orsaken till att landet blev en kommunistisk stat. Boken beskriver att människorna i städerna drevs ut på flykt ut på landsbygden.36
32 Andersson, ”Historiens spegel”, s. 411 33 Ibid, s. 329
34 Ibid, s. 384
35Almgren, Hans, Bergström, Börje & Löwgren, Arne, Alla tiders historia A, 2., [rev.] uppl., Gleerup, Malmö,
2004
Folkmordet i Rwanda nämns inte i boken, däremot nämns landet vid ett tillfälle utifrån att det förekom inbördeskrig där och i andra afrikanska länder. Det ges en beskrivning om en militär utrustning som användes för att kontrollera den egna befolkningen.37
Den allvarligaste händelsen i samband med kriget i Bosnien-Hercegovina beskrivs i samma lärobok som händelsen i staden Srebrenica 1995, när bosnienserbiska trupper intog staden. Muslimska kvinnor och barn tvingades fly medan männen i vapenför ålder skickades till interneringsläger och blev offer för massavrättningar.38
7.2 Analys
Läroböckernas beskrivning av relationen mellan offer och förövare visar att en konstaterande och förklarande ansats delvis framhålls. Med utgångspunkt i läroböckerna konstaterar två av tre läroböcker att folkmorden ägt rum. I två av tre läroböcker mellan 1995 – 2007 utesluts några av folkmorden helt eller delvis. I de fall som folkmorden omnämns i läroböckerna framhålls en
konstaterande och förklarande ansats och händelserna framträder i boken i större historiska
sammanhang och inte som enskilda händelser. Det ges delvis en beskrivning över hur de omnämnda folkmordens relation mellan offer och förövare centreras kring hur offren utsattes för förödande företeelser av förövarna. Detta visar att läroböckerna är centrerade kring historiska händelser och att eleverna förväntas känna till grundläggande drag inom historisk utveckling samt sätta sig in i större historiska sammanhang.39
Förutom de förövare som beskrivs i händelserna, till exempel Hitler och Goebbels i Förintelsen, framträder också exempelvis FN:s betydelse och agerande. I flera av händelserna belyses folkmorden ur ytterligare ett perspektiv, vilket också ger fler perspektiv på vilka som är offer och förövare samt relationen mellan dem. Läroböckerna beskriver även hur andra parter är involverade i folkmorden, vilket också ger ytterligare perspektiv på offer och förövare samt relationen mellan dem. Vidare förklarar samtliga läroböcker några folkmord utifrån en
normativ ansats då beskrivningar kring vem som var ond och god framställs, men saknar en reflekterande och analyserande framställning. Att en normativ ansats är framträdande i
37 Ibid, s. 361 38 Ibid, s. 347
omskrivningarna beror på att förklaringarna om de som var onda och goda ges utifrån ett eurocentriskt perspektiv. Böckerna omnämner främst vilka som var förövare och vad deras agenda var i förhållande till ländernas övriga befolkning. Läroböckerna har i och med detta aktivt valt ut vilka som anses vara onda och goda utifrån ett eurocentriskt perspektiv. Olika länder i västerlandet spelar olika roll i olika läroböcker och därmed skiljer sig också förklaringen mellan offer och förövare. I stora drag skildras skillnaderna utifrån ett eurocentriskt perspektiv.
7.3 Bakomliggande orsaker och följder
Alla tiders historia Maxi
I boken beskrivs orsakerna till Förintelsen genom nazisternas anknytning till gamla rasistiska och antisemitiska tankar, där judarna utmålades som folkfiender. Det tyska ”herrefolket” skulle förädlas genom renodling av den germanska ”rasen”, genom ”arierna”. Enligt Hitler stod judarna lägst av alla ”raser”. Hitlers propaganda fick judehatet att stegra och snart övergick det i ren terror. En diskussion om huruvida Hitler verkligen gav order om en systematisk utrotning av judarna eller om Förintelsen blev en process som gradvis drevs fram genom olika beslut av underordnade förkommer bland dagens forskare. Följderna efter Hitlers maktövertagande i Tyskland genom propaganda beskrivs som de antal arbetsdugliga judar som fördes till koncentrationsläger, som vidare skulle leda till ”den slutliga lösningen” gällande judefrågan. Hur många judar som mördades under perioden framkommer inte i läroboken.40
De bakomliggande orsakerna till folkmorden i Kambodja förklaras utifrån Vietnamkriget, där de amerikanska regeringarnas ledstjärna var den så kallade dominoteorin. I Vietnams grannländer tog kommunistiska grupper makten sedan USA dragit sig tillbaka – dominoteorin slog in. Kambodjas öde blev tragiskt efter att en kommunistisk stat expanderat. Som följd av de kommunistiska gruppernas makt mördades upp till två miljoner människor.41
Kolonialismen och Afrikas många diktaturer uppges vara huvudorsaken till fattigdom, ekonomiskt krig och inbördeskrig i Afrikas länder. Afrika har sedan slutet på kalla kriget varit den kontinent där flest krig ägt rum och i de flesta fall handlar det om inbördeskrig. Värst drabbades Rwanda där inbördeskrig mellan två etniska grupper utbröt. Under inbördeskriget i
40 Almgren, Löwgren & Bergström, ”Alla tiders historia Maxi”, s. 397f 41 Ibid, s. 452f
Rwanda mördades 800 000 människor och avsaknaden av demokrati och respekt för de mänskliga fri- och rättigheterna anges som en orsak till krigen, men även som av följd av krigen.42
Vidare i samma bok beskrivs orsaken till att den allvarligaste händelsen inträffade i staden Srebrenica i Bosnien år 1995 utifrån Bosnien-Hercegovinas självständighet och erkännande av omvärlden som en suverän stat. Självständigheten i Bosnien-Hercegovina motsattes av serberna i Bosnien, där serberna med stöd från Serbien gick till militärt angrepp. Fyra miljoner människor flydde från Bosnien och andra krigsdrabbade områden i Jugoslavien. År 1995 tog USA initiativ till fredsförhandlingar som ledde till det så kallade Dayton-avtalet, vilket innefattade att Bosnien delades i en serbisk och en kroatisk-muslimsk del. Orsakerna till delning av forna Jugoslavien framkommer inte i läroboken.
Historiens spegel
Läroboken ”Historiens spegel” beskriver Förintelsen som en del av den nazistiska propagandan som spreds under ledning av Hitler. Judarna ansågs tillhöra en främmande ”ras” som inte kunde förändras och att allt de gjorde gick ut på att tjäna pengar och tillfredsställa sin härsklystnad. Läroboken ger ytterligare två förklaringar till Förintelsen. Den första förklaringen utgår från de nazistiska aktörernas uttalade avsikter som gavs uttryck åt i partidokument. Dessa uttryck har en direkt koppling till den nazistiska ideologin och Förintelsen och att den nazistiska antisemitismen i sin tur hade rötter i det förnazistiska Tyskland. Den andra förklaringen beskrivs genom att nazisterna fattade beslut utifrån yttre händelser som kom att omfatta en allt radikalare antisemitism. Kriget i sig blir i denna förklaring en utlösande faktor. Därför vidtog nazisterna omedelbart åtgärder mot judarna som vidare ledde till Förintelsen. Vidare beskrivs Förintelsen som en följd av revolutionära omvälvningar som inträffade i krigstid där en ras, minoritet eller klass exempelvis pekas ut. Följderna av Förintelsen beskrivs som utplåningen av den europeiska judenheten som kostade mer än fem miljoner judar livet.43
Folkmorden i Kambodja omnämns i samma stycke som Förintelsen. Som ovan nämnt framkommer beskrivningar av folkmordet i det sammanhang att de båda är följder av revolutionära omvälvningar som inträffat under krigstid. Även i denna lärobok ges en
42 Ibid, s. 496f
beskrivning av USA:s dominoteori där Kambodja blev en utav flera socialistiska stater med en terrorregim under Pol Pot och de röda khmererna.44 Deras regim var hänsynslös, vilket innebar
en grymhet med massavrättningar och tvångsförflyttningar av stora delar av befolkningen. Detta blev följden av den kommunistiska regeringen.45
Folkmordet i Rwanda 1994 omnämns inte i läroboken. Vidare i läroboken beskrivs orsakerna till kriget i före detta Jugoslavien som ett resultat av de kommunistiska regimerna efter andra världskriget i central- och Östeuropa. Det östkommunistiska sammanbrottet ledde till att motsättningar kom upp till ytan och det var omöjligt att hålla ihop staterna. Jugoslavien var starkt etniskt och nationellt beblandat och det uppstod bittra konflikter mellan folkgrupperna, vilket resulterade i ett öppet krig mellan serber, kroater och muslimer. Följden av detta var hundratusentals dödsoffer. Läroboken beskriver även att religiösa faktorer och traditionella religiösa uppdelningar trots sekulariseringen fortsätter att spela en viktig roll i det nationella och etniska tänkandet.46
Alla tiders historia A
Läroboken förklarar Förintelsen utifrån Hitlers maktövertag i Tyskland och hur makten då började likriktas, inga avvikelser var tillåtna hos befolkningen. Rasläran ansågs vara primär i nazityskland och omsattes senare i praktiken genom att det tyska folket skulle förädlas genom renodling av den germanska ”rasen”, ”arierna”. Judarna stod lägst av raster och därför skulle en planmässig utrotning av dem ske. Boken förklarar att tio miljoner människor dödades, varav en halv miljon romer.47
Folkmorden i Kambodja beskrivs som ett led av ett händelseförlopp som var komplicerat och konfliktfyllt där Vietnam och Kina tävlade om inflytandet och förde krig mot varandra. Efter att USA dragit sig ur Vietnamkriget förvandlades Kambodja till en kommunistisk stat under ledning av de röda khmererna. Alltså blev länderna runt om Vietnam påverkade av det pågående kriget i landet och utvecklades i ett likartat mönster. Den kommunistiska omvandlingen av Kambodja ledde till ett par miljoner stadsbor drevs ut på landsbygden enligt läroboken.48
44 Ibid, s. 296 45 Ibid, s. 329 46 Ibid, s. 384
47 Bergström, Löwgren & Almgren, ”Alla tiders historia A”, s. 250 48 Ibid, s. 310
I läroboken ges en ringa beskrivning av händelserna i Rwanda. Det som omnämns är att det förekom inbördeskrig i Rwanda som haft en förlamande verkan på grund av en allvarlig ekonomisk kris som drabbade flera länder i Afrika. Detta förklaras utifrån att Rwanda bland annat har ett kolonialt förflutet och tillförsikten inför framtiden var stor i de nyetablerade staterna.
I Jugoslavien var motsättningarna stora mellan folkgrupperna både innan, under och efter andra världskriget. En kroatisk stat utropades under andra världskriget, vilket serberna svarade med att angripa och döda tiotusentals kroater och muslimer. Kommunismens sammanbrott i övriga Östeuropa medförde ett splittrat Jugoslavien. I Serbien där kommunismen bestod ville man bevara Jugoslavien och den tidigare dominerande roll. Därmed förklarade landet sig självständiga vilket resulterade i krig och etnisk rensning av muslimska pojkar och män. Närmre fyra miljoner människor tvingades fly landet, detta bidrog till den största flyktingkatastrofen i Europa efter andra världskriget. En annan följd blev att Bosnien-Hercegovina består av två delar: en serbisk del och en kroatisk-muslimsk del.49
7.4 Analys
Den konstaterande ansatsen är inte tydlig i avseendet, eftersom det inte ges en beskrivning av alla folkmord i läroböckerna. I läroboken ”Historiens Spegel” utelämnas folkmordet i Rwanda helt och i ”Alla tiders historia A” ges en ringa beskrivning av samma folkmord. Detta tyder på att ett utomeuropeiskt folkmord utelämnas helt eller delvis i två av läroböckerna utgivna år 1995 respektive 2007. I syfte att jämföra folkmord i och utanför Europa är den förklarande ansatsen framstående i beskrivningarna om orsaker och följder till folkmorden. Denna ansats tillämpas i resonemang kring orsak och verkan och eftersom folkmorden behandlas utifrån olika perspektiv blir de även reflekterande och analyserande. I läroböckerna förekommer etniksa, ideologiska, sociala och nationalistiska skillnader på hur folkmorden förklaras. Förklaringarna kring folkmordens händelseförlopp beskrivs också delvis utifrån krigssammanhang i samtliga läroböcker.50 Undersökningen visar även att utomeuropeiska folkmords framställning skiljer
sig i förhållande till europeiska folkmord. Läroboksförfattarna har valt att förklara europeiska folkmord främst genom ideologiska förklaringar. I den utsträckning de utomeuropeiska 49 Ibid, s. 348
folkmorden konstateras förklaras de i anslutning till andra historiska händelser i förhållande till nationalism och kolonialisering. De olika förklaringarna visar även att det råder olika orsaker till varför folkmord begås.
I kursplanen för Historia A förväntas eleven kunna analysera historiska problem och tolka orsakssamband bakom historiska förändringsprocesser, vilket särskilt framkommer utifrån den
förklarande ansatsen i läroböckernas beskrivningar av folkmorden.51 Orsakerna till de
europeiska folkmorden framställs i form av att en förövare framgår i varje händelseförlopp där följden av orsakerna framställs utifrån vad offren blir utsatta för. Ett sådant resonemang innefattar en förklarande ansats då frågan belyses utifrån hur aktörer förhöll sig till händelseförloppet och vad det i själva verket har för betydelse för konsekvenserna. Ett sådant resonemang innefattar även en etnisk förklaring av folkmorden. I andra avseenden förklaras folkmorden som ett resultat av tidigare konflikter. Eftersom tre av de fyra undersökta folkmorden skedde efter andra världskriget ges en förklarande beskrivning av dem utifrån kriget som ett yttre sammanhang. Förklaringar av folkmorden ges utifrån en tydlig bild av vilka konsekvenserna blev efter andra världskriget. Eftersom den reflekterande och analyserande ansatsen innefattar att folkmorden belyses ur flera perspektiv eller i ett sammanhang, analyseras exempelvis kommunismens kraft under händelseförloppen i Kambodja och i Jugoslavien utifrån yttre sammanhang. Detta visar hur folkmordens förklaringar skiljer sig åt genom att folkmorden i Kambojda förklaras utifrån ideologiska faktorer. Folkmorden i Jugoslavien förklaras istället utifrån etniska faktorer. I läroböckerna ”Alla tiders historia” och ”Alla tiders historia Maxi” tillämpas även den normativa ansatsen, vilket innebär att beskrivningarna om kommunismen förmedlar ett värderande budskap genom att författarna har tagit ställning och förmedlar en viss tolkning av folkmorden.52
Läroböcker 2011 - 2016
7.5 Läroböckernas framställning av relationen mellan offer och förövare
Alla tiders historia 1b
I bokens avsnitt om Förintelsen ges en beskrivning av nazisterna och judar utifrån en förklaring om att nazisterna knöt an till gamla rasistiska och antisemitiska tankar, och judarna utmålades som nazisternas största fiender. Även romer beskrivs i läroboken, som en del av de som föll
51 Skolverket, Mål, 1994
offer under Förintelsen tillsammans med judarna. Läroboksförfattarna förklarar att den systematiska utrotningen av specifikt judar kallas Förintelsen.53
Folkmorden i Kambodja förklaras utifrån att de Röda Khmererna under ledning av Pol Pot förvandlade landet till en kommunistisk stat enligt Mao Zedongd principer. Stadsborna drevs från sina hem ut på landsbygden där de förväntades leva enligt Maos idéer. De som inte lydde, eller ansågs vara en fara för staten mördades.54
I avsnittet som handlar om FN:s tillkortakommanden i Afrika benämns folkmordet i Rwanda som ett koloniserat land av först Tyskland och sedan Belgien. Båda kolonialmakterna underblåste de etniska motsättningar mellan tutsier och hutuer som var de två största folkgrupperna i landet. Tutsierna var de som tidigt blev kristna och var den ledande folkgruppen, medan Hutuerna hölls tillbaka. Sedan belgiska kolonialtiden hade rwandierna id-kort med angiven etnicitet, vilket underlättade folkmordet. Vidare beskriver läroboksförfattarna folkmordet genom att mördarna tillhörde hutufolket som slog ihjäl tutsier.55
Inledningsvis förklaras folkmordet i Bosnien och staden Srebrenica genom att landet utsattes av etnisk rensning. Detta innebär att minoritetsbefolkningen, muslimerna, flyttades eller fördrevs från byar och städer till att kroater, muslimer och serber mördades som tillhörde ”fel” folkgrupp. Vidare benämns det värsta enskilda övergreppet mot civila i den bosniska staden Srebrenica där muslimska pojkar och män avrättades av bosnisk-serbiska trupper under ledning av generalen Ratko Mladic.56
Epos 1b
I denna lärobokbeskrivs Förintelsen som Hitlers kamp mot två huvudfiender, kommunismen och judendomen. Händelsen beskrivs som ett krig mot judarna i Tyskland, framförallt de polska judarna. Åren 1941 och 1942 tydliggörs som skeenden där behandlingen av judarna är framträdande, första årtalet hade folkmorden inletts och senare presenterades en plan för ”den
53Almgren, Hans, Bergström, Börje & Löwgren, Arne, Alla tiders historia 1b, 1. uppl., Gleerup, Malmö, 2011 54Harrison, Dick & Harrison Lindbergh, Katarina, Bilden av historien 1b, 1. uppl., Liber, Stockholm, 2016 55Harrison & Harrison Lindbergh, ”Bilden av historien 1b”, s. 400f
slutliga lösningen på det europeiska judeproblemet” (s. 266). Vidare beskrivs händelsen som en systematisk utrotning av judar runt om i Europa.57
Händelserna i Kambodja under 1975 beskrivs med utgångspunkt i Vietnamkriget, där många i Kambodja tog parti för kommunisternas kamp för självständighet. De kambodjanska kommunisterna, de röda khmererna, tog makten över människorna i landet och tvingade dem till att leva som självförsörjande bönder. Invånarna fördrevs och dödades, i synnerhet de som hade en högre utbildning som läkare och lärare. Mördandet upphörde när vietnamesiska trupper invaderade landet och stöttade regimen.58
I bokens sista avsnitt ”Epilog: Hur ska våldet stoppas?” ägnas en hel sida åt folkmorden i Rwanda. I avsnittet beskrivs landets utdragna motsättningar efter självständigheten 1962 mellan de två folken tutsi och hutu. Tutsierna som utgjorde en minoritet kom att dominera landet, hutu-folket accepterade inte att styras av en minoritet och tog till vapen för att fördriva sina motståndare. Eftersom Rwanda 1990 hade en president som tillhörde hutu-folket och även en regering från samma folkgrupp ansåg de att det enda sättet att få ett slut på inbördesstriderna var att utrota tutsierna. Regeringen försökte inte dölja vad som skedde, och det fanns utländska observatörer och FN-trupper i landet. Läroboken beskriver att de maktlösa blev vittnen till händelserna.59
I kapitlet ”Krig och splittring på Balkan” beskrivs att det grövsta fallet av ”etnisk rensning” inträffade sommaren 1995 i den muslimska staden Srebrenica. Bosnienserberna hade intagit staden, som stod under beskydd av en liten och illa förbered FN-styrka. Utan att FN-styrkan förmådde ingripa kördes invånarna i staden i väg och flera tusen muslimska pojkar och män mördades. Vidare beskrivs massakern i Srebrenica som den värsta i Europa efter andra världskriget. Konflikten mellan kroater, serber och bosniska muslimer ledde till att en part tagit kontroll över ett område och ville rensa den rådande folkgruppen från de andra befolkningsgrupperna.60
57Sandberg, Robert, Epos: [historia]. 1b, 1. uppl., Liber, Stockholm, 2012 58 Sandberg, Karlsson, Molin & Ohlander, Epos 1b, s. 340
59 Ibid, s. 392 60 Ibid, s. 373
Alla tiders historia Maxi
I avsnittet om Förintelsen i läroboken beskrivs de viktigaste besluten kring händelsen i samband med konferensen i Wannsee 1942. På konferensen utgjorde ”den slutliga lösningen på judefrågan” kulmen på den antisemitism som genomsyrade Tredje riket. Förintelsen beskrivs som en naturlig följd av Hitlers politik som ledde till det systematiska utnyttjande av judisk arbetskraft och regelrätt utrotning i arbets- och förintelseläger på den polska landsbygden. Vidare beskrivs judarna som den grupp som var nazisternas främsta offer, men också även romer, politiska fångar, krigsfångar och andra grupper som nazisterna uppfattade som mindre värda, exempelvis homosexuella. En vidare beskrivning av hur offren, judarna, gjorde uppror mot tyskarna. Judarna gjorde motstånd i ghettona, de slet och lyckades ta tyskarna med överraskning, trots att det inte fanns många judar kvar. Judarna utplånades senare, men genom sin handling visade de att man inte passivt behöver acceptera tyranniet.61
I kapitlet ”Politisk radikalisering” beskrivs de röda khmerernas skräckvälde. Gerillan de röda khmererna, med Pol Pot som ledare, drömde om att skapa ett jämlikt samhälle utan städer, penningväsen och intellektuell överklass, baserat på självförsörjning i risodlande byar. Människor tvingades flytta från städerna ut på landsbygden. De människor som föll offer för de röda khmerernas ideologi var de som motsatte sig deras politik men även de som exempelvis ansågs tillhöra en intellektuell överklass.62
Folkmordet i Rwanda beskrivs som en del av belgarnas arv, vilket på olika sätt gynnade landets minoritetsbefolkning, tutsierna. Den dåvarande presidenten i Rwanda, som tillhörde hutu som omfattades av landets majoritetsbefolkning, sköts ner i ett flygplan och där startade konflikten mellan tutsi och hutu som ledde till att tutsier föll offer och mördades.63
I kapitlet ”Nutidens historia” beskrivs tre grupper i forna Jugoslavien, kroater, serber och muslimer, som stod mot varandra. Vidare beskrivs striderna som hårdast i Bosnien-Hercegovina, som sönderföll i krig där bosniska muslimer var den största folkgruppen. Fienderna utvidgade en taktik för etnisk rensning och inrättade koncentrationsläger i Bosnisen-Hercegovina.64
61 Harrison & Harrison Lindbergh, ”Bilden av historien 1b”, s. 422 62 Harrison & Harrison Lindbergh, s. 511
63 Ibid, s. 558 64 Ibid, s. 552
7.6 Analys
I detta avseende är den normativa ansatsen mest framträdande. Eftersom den normativa ansatsen samtidigt kan vara konstaterande, förklarande och analyserande då urvalet av folkmorden är en värdering i sig, ges även en förklaring av folkmorden utifrån dessa ansatser. Eftersom läroböckerna beskriver förövarna utifrån dem som utför folkmorden beskrivs en maktskillnad mellan offer och förövare. Utifrån detta synsätt förekommer den förklarande ansatsen som beskriver hur offren förhöll sig till förövarna. I samtliga beskrivningar av folkmorden framkommer förhållningssätten mellan dem genom underkastelse av offren. De offer och förövare som förklas i läroböckerna är européer. Förklaringarna skiljer sig beroende på vilket folkmord som omnämns. När utomeuropeiska folkmord förklaras används exemplevis andra begrepp. När förklaringar om europeiska förövare ges uttrycks det på sätt som antyder på att de exempelvis var innovativa och de förklaras också i sammanhang kring framgång. De som faller offer besrkivs utifrån vilka som är förövare vilket också förklaras i läroböckerna. I beskrivning kring folkmorden i Kambodja framkommer exempelvis inte vilka som mördades, ett konstaterande kring att folkmorden ägde rum tillämpas. I detta avseende är en normativ ansats tydligast då läroboken inte förklarar vilka som mördades och föll offer för händelserna. I förklaringen kring folkmordet i Rwanda görs en tolkning kring att det förekommer olika perspektiv på offer och förövare utöver maktförhållandena mellan tutsier och hutuer. Exempelvis anges kolonialmakterna också som förövare gentemot Rwandas befolkning, i sammanhanget appliceras en analyserande och reflekterande ansats då ytterligare exempel på andra förövare och offer ges, utöver tutsier och hutuer. Som tidigare nämnt har författarna aktivt gjort ett val kring vilka folkmord som läroböckerna ska belysa och därmed tillämpas en analyserande ansats.
7.7 Bakomliggande orsaker och följder
Alla tiders historia 1b
I läroboken ges en beskrivning av att nazisterna i Tyskland influerades av gamla rasistiska och antisemitiska tankar där judarna utmålades som folkfiender. Det tyska ”herrefolket” skulle förädlas genom renodling av den germanska ”rasen”. 65 Hitlers maktövertagande
förändrade Tyskland till en hård diktatur och med tankar om att utrota Tysklands folkfiender fick Hitlers propaganda judehatet att stegra och övergå till ren terror. Förutom den
