“Deltagandet kan ju bli
annorlunda om jag
deltar eller inte”
En kvalitativ studie om hur förskollärare beskriver sin egen roll
vid barns lek i förskolan
KURS: Examensarbete för förskollärare, 15 hp
PROGRAM: Förskollärarprogrammet
FÖRFATTARE: Amanda Fogelberg, Moa Englund Åsbrink
HANDLEDARE: Lillebil Cato Hammarstedt
EXAMINATOR: Björn Hellquist
JÖNKÖPING UNIVERSITY
School of Education and Communication
Examensarbete för förskollärare15 hp Förskollärarprogrammet
VT21
SAMMANFATTNING
Amanda Fogelberg, Moa Englund Åsbrink
“Deltagandet kan ju bli annorlunda om jag deltar eller inte”
En kvalitativ studie om hur förskollärare beskriver sin egen roll vid barns lek i förskolan.
“Participation can be different depending on if participate or not”
A qualitative study of how preschool teachers describe their own role in children's play in preschool.
Antal sidor: 25
Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare beskriver sin egen roll vid barns lek i förskolan. De frågeställningar som studien utgår från är: Hur beskriver förskollärare sin egen roll vid barns lek i förskolan och hur anser förskollärare att deras roll vid lek påverkar lekens utformning och barns deltagande? Studien är framskriven i relation till ett fenomenologiskt perspektiv och bygger på en kvalitativ metod där intervjuer har använts i form av enskilda semistrukturerade intervjuer med en viss standardisering. I studien ingår fem förskollärare i olika åldrar som är verksamma på olika förskolor i landet. Förskollärarna besitter varierande arbetslivserfarenheter och arbetar med barn i olika åldrar. Resultatet är framskrivet utifrån en tematisk analys. I studiens resultat framkommer det att förskollärarens roll vid barns lek i förskolan är mångfacetterad och kan variera beroende på situation. Vidare visar resultatet att stöttning på olika sätt och att berika leken genom att tillföra material är faktorer som förskollärarna gemensamt beskriver som viktiga i sin roll vid barns lek.
Sökord: Förskollärare, barns lek, deltagande, situation, stöttning, material Postadress
Högskolan för Lärande och Kommunikation (HLK) Box 1026 551 11 JÖNKÖPING Gatuadress Gjuterigatan 5 Telefon 036–101000 Fax 036162585
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
2 Bakgrund ... 2
2.1 Leken enligt styrdokumenten ... 2
2.2 Lekens potentialer ... 2
2.3 Kamratkulturer ... 3
2.4 Förskolläraren som deltagande ... 4
2.5 Fenomenologiskt perspektiv ... 7
3 Syfte och frågeställningar... 8
4 Metod ... 9 4.1 Metodval ... 9 4.2 Urval... 9 4.3 Genomförande ... 10 4.4 Etiska aspekter ... 10 4.5 Tillförlitlighet ... 11
4.6 Databearbetning och analysmetod ... 12
5 Resultat ... 13
5.1 Deltagande på olika sätt beroende på situation ... 13
5.2 Att stötta på olika sätt ... 14
5.3 Berika leken genom att tillföra material ... 15
5.4 Sammanfattning av resultat ... 16 6 Diskussion ... 18 6.1 Resultatdiskussion ... 18 6.2 Metoddiskussion ... 21 6.3 Vidare forskning ... 22 7 Referenslista ... 24 BILAGOR
1 Inledning
Den här studien grundar sig i vårt intresse för lek i förskolan. Intresset har vuxit fram och stödjer sig på våra tidigare erfarenheter och upplevelser under förskollärarutbildningens gång. Baserat på dessa erfarenheter tycker vi att leken och förskollärares roll vid lek i förskolan är intressant. Under våra verksamhetsförlagda utbildningar har vi uppmärksammat att förskollärare i förskolan har varierande inställningar till sin roll vid barns lek. Vi har också uppmärksammat att vissa förskollärare är mer närvarande medan andra väljer att backa och inta en mer passiv roll. Vi tänker att leken med stor sannolikhet kan utvecklas i varierande riktningar och former beroende på vilken roll förskolläraren tar sig an.
I FN:s konvention om barnets rättigheter (UNICEF Sverige, 2018) står det skrivet att barn har rätt till lek och utifrån läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) är lek i förskolan utgångspunkten för utveckling, lärande och välbefinnande. Det är betydelsefullt att ge barnen tid, ro och rum till lek där de kan experimentera och uppleva och bearbeta händelser. Knutsdotter Olofsson (2003) beskriver lek som ett spänningsfyllt begrepp som sätter guldkant på livet. Genom leken berörs och utvecklas den sociala kompetensen, vilket är fördelaktigt inför framtiden. Författaren menar att barndomen är läran om vad livet handlar om och det är i sociala sammanhang som barn lär sig att möta andra människor. I läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) står det skrivet att leken ska ha en central plats i utbildningen. De som ingår i arbetslaget ska ha ett förhållningssätt som uppmuntrar till lek i samband med en miljö, som lockar och främjar lekens betydelse för barns välbefinnande, utveckling och lärande. Med det sagt vill vi i detta arbete få en inblick i hur förskollärare själva beskriver sin roll vid barns lek och hur den berör lekens utformning och innehåll samt barns deltagande.
2 Bakgrund
I bakgrunden beskrivs tidigare forskning inom leken utifrån 2.1 Leken enligt styrdokumenten, 2.2 Lekens potentialer, 2.3 Kamratkulturer, 2.4 Förskolläraren som deltagande samt 2.5 Fenomenologiskt perspektiv.
2.1 Leken enligt styrdokumenten
För att uppnå en rikare kunskap om förskollärarens roll vid barns lek behöver forskningsfältet kring leken enligt styrdokumenten redogöras för. Utifrån läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) är lek i förskolan utgångspunkten för utveckling, lärande och välbefinnande. Lek ska ha en central plats i förskolan där får barn möjlighet att imitera, fantisera och bearbeta intryck. Lek berör och stimulerar fantasi och inlevelse samt utmanar och främjar barns motorik, kommunikation, problemlösning och samarbete. I förskolan ska förskollärare ansvara för att varje barn får förutsättningar att leka och arbetslaget ska tillsammans ta vara på barns lust och vilja att leka och lära.
Vidare beskrivs det i läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) att en miljö som är tillgänglig för alla barn samt erbjuder varierande aktiviteter leder till att barn får fler valmöjligheter och det ger ökade förutsättningar för ett bredare lekmönster. När förskollärare leder eller följer barns lek på ett passande sätt kan omständigheter som begränsar leken uppmärksammas på olika sätt. En aktiv närvaro gör det möjligt att stödja barns interaktion och exempelvis konflikthantering.
I Skolverkets allmänna råd för förskolan med kommentarer om måluppfyllelse (2017) framkommer det att barn i förskolan ska erbjudas en miljö som är trygg men även utmanande och inbjudande för lek och aktivitet. Att främja leken är betydelsefullt för varje barns lärande och utveckling. Förskolan är en plats som ska bidra till kreativitet och lustfylldhet.
2.2 Lekens potentialer
För att få en förståelse för förskollärarens roll vid barns lek behöver forskningsfältet kring lekens betydelse och potentialer redogöras för. I detta sammanhang framhåller lekforskaren Knutsdotter Olofsson (2003) leken som ett spännande begrepp som kan förstås och beskrivas på flera sätt och som är en betydelsefull aspekt i det vardagliga livet för barn. Lek är ett förhållningssätt till verkligheten som kan ses som en tillfredställande aktivitet, där barn får möjlighet att utveckla sin fantasi och uttrycka känslor. Författaren menar att leken är betydelsefull för tankens, känslans, språkets samt den sociala kompetensens utveckling. I leken
sker möten mellan den inre och yttre världen och den berör upplevelser och erfarenheter av omvärlden. Leken utvecklar barns känslomässiga förmågor och självförtroende som är värdefulla i sociala möten och i samspel tillsammans med andra.
För att få en fördjupad förståelse för lekens mening i förskolan förklarar Knutsdotter Olofsson (2003) att leken är en aktivitet där barn övar sin kreativitet och påhittighet genom att pröva, uttrycka och lära sig. När barn leker berörs, som tidigare nämnts språkutvecklingen. I leken behandlas språkutvecklingen både verbalt och kroppsligt, barn kommunicerar på ett mer utförligt sätt då de hela tiden sätter ord på sina transformationer och fantasier. Barn tar sig an leken genom att agera som författare, regissörer, skådespelare och publik. Den fantasi som behandlas i leken kan ses som en väg till kunskap, då det i lek och skapande sker en omedveten inlärning.
Leken är central i förskolan och Engdahl och Ärlemalm-Hagsér (2015) lyfter fram att barn ofta väljer att leka så fort de har möjlighet och får chansen till det. Författarna beskriver att när barn leker utvecklar de sina sinnen och sitt lärande. I leken har barn möjlighet att lära känna sin omvärld, träna sina färdigheter och sin kompetens. Ofta förknippas lek med spänning och lustkänsla där barn åsidosätter verkligheten, vilket ger utrymme för fantasi och skapande. I leken behandlas frivillighet, koncentration och upprepning där barns personlighet tränas på flera sätt.
2.3 Kamratkulturer
För att få en förståelse för den vuxnes roll vid barns lek behöver lekens intentioner redogöras för. Kamratkulturer bildas enligt Corsaros (2011) teorier, när människor umgås i en grupp under en längre tid. Forskaren har studerat barn i förskola samt skola och teorierna om kamratkulturer beskrivs som en förklaring till det en barngrupp gemensamt skapar med varandra. Kamratkulturer beskrivs av Löfdahl (2014) med en utgångspunkt ur Corsaros teorier som något som skapas i förskolan när barn integreras med varandra under en längre tid. Ordet kamratkultur är ett teoretiskt begrepp som kan vara till hjälp vid beskrivning och förståelse för vad som sker i relationer mellan barn i förskolan. Författaren beskriver att kamratkulturer i förskolan bygger på interaktioner och handlingar barnen emellan. Barnen verkar i sina kamratkulturer genom att förstå och tolka händelser, värderingar och normer som de stöter på i möten med andra barn och vuxna.
Fortsättningsvis beskrivs leken av Löfdahl (2014) som att vara en av de mest synliga aktiviteterna i barns kamratkulturer, där sociala interaktioner skapas och uppmärksammas. I
leken har barn möjlighet att förhandla och kommunicera om vilket innehåll, eller vilka olika roller barnen ska ha samt i vilken eller vilka miljöer den utspelar sig i. Det råder dock delade meningar om leken som endast en positiv och trevlig upplevelse, detta på grund av eventuella inslag av ledsamheter, makt och positionering. För vissa barn kan leken vara obehaglig och otäck i samband med skapandet av olika roller. Leken är inte alltid “på låtsas”, författaren menar att den även kan innehålla uteslutningar och kulturer av relationsskapande. Fortsättningsvis är leken en arena där barn i förskolan kan skapa samt upprätthålla positioner i sina kamratkulturer. Även om leken ofta är begränsad tidsmässigt har dess innehåll ett inflytande på barns upplevelser i vardagen.
2.4 Förskolläraren som deltagande
I det här avsnittet redovisas studier som belyser olika perspektiv på förskollärarens roll vid barns lek. För att få en bild av forskningsläget har ett flertal tidigare studier granskats. Olika studier har funnit att förskollärarens roll har en betydelse för barns lek i förskolan. Det framgår exempelvis genom en studie av Pramling Samuelsson och Johansson (2006) som har studerat lek och lärande i oskiljbara dimensioner i förskolan att barn skapar starkare relationer med förskolläraren när denne deltar och stöttar i leken. Vidare beskriver forskarna i sin studie att barns lek blir mer komplext och att de kan hålla koncentrationen under en längre tid när förskollärare deltar. I observationerna som gjordes, framgick det att leken utvecklades i en positiv riktning när förskolläraren deltog, då barnen blev mer aktiva. I observationen framgick det också att barn i leken strävar efter en förståelse av sin egen omvärld och på vägen hjälper förskollärare till med att sätta ord på det som barnen skapar. Genom att fokusera på barns intresse i leken blir förskollärare involverade. Uppmuntran, imitation och kommunikation bidrar till ett samspel mellan barn och förskollärare och det kan i sin tur beröra och utveckla lärandet i leken.
I en senare studie gjord av Pramling Samuelsson och Johansson (2009), där de har studerat varför barn involverar förskollärare i deras lek och lärande, framgår det att barn aktivt involverar förskollärare i sina lekar. Genom forskningen framgick det även att barn har olika intentioner när de involverar förskollärare i leken. Barn vill ofta ha hjälp eller bli bekräftade i leken och ser förskollärare som potentiella samarbetspartners, som de vänder sig till för att ta reda på om något är rätt eller fel i förhållande till aktiviteten eller uppgiften i leken. Forskarna menar fortsättningsvis att det är betydelsefullt för barn att ha en förskollärare nära vid leken vid tillfällen som exempelvis konflikthantering trots att de ofta löser konflikter själva. Barn betraktar ofta förskollärare som pålitliga vilket gör att de vänder sig till dem när de behöver
hjälp eller stöd på olika sätt. Barn i förskolan vill ibland bli sedda och hörda i sin lek vilket också är en anledning till att barn söker kontakt med förskollärare. Enligt studien framgår det att barn vill bli bekräftade i sin kompetens, som person och/eller i sina idéer.
I en studie som handlar om förskollärares roll i den fria leken framgår det enligt Ivrendi (2020) att barn i förskolan behöver få möjligheter till att utveckla sina lekfärdigheter i vardagen. Genom en relationell undersökningsmetod har leken framkommit som betydelsefull inom flera områden och i leken har barn möjligheter att utveckla färdigheter, kunskaper och förmågor. Förskollärare kan finnas som stöd i leken för att uppmuntra och vägleda. I studien beskrivs förskollärares olika engagemang ileken och det framkommer att förskollärares deltagande kan påverkas av exempelvis åldersgrupper, erfarenhet av undervisning och antalet barn. I studien visade barn ett gott lekengagemang när förskollärare var närvarande till skillnad från om de hade en passiv närvaro. Knutsdotter Olofsson (2003) betonar vikten av förskollärares närvaro vid barns lek i förskolan. Lekforskaren menar att en förskollärare kan ansvara för vad barn leker, hur barn leker och om barn leker. I samspel med barn kan en förskollärare medla och influera i leken, det innebär att en aktiv närvaro bidrar till att leken kan utvecklas i positiva riktningar beroende på situation.
I en studie gjord av Singer et al. (2014)som handlar om förskollärares roll att stötta barn i sin lekentusiasm, framkommer det att yngre barn i förskolan är beroende av de sociala och fysiska miljöerna. Genom observationer och videoinspelningar av barn och förskollärare i förskolan framkommer det att yngre barn har ett större behov av fysisk närvaro av en förskollärare i leken. En aktiv närvaro bygger förtroende och tillit, det gör också att barnen får tillgång till vägledning. Leken i förskolan kan förstärkas på olika sätt genom förskollärares aktiva närvaro. En förskollärare kan vara med att organisera den fysiska och sociala miljön genom att bidra med sina erfarenheter och idéer. Det finns flera olika sätt för förskollärare att se på leken samt engagera sig i den. Förskollärare kan ta sig an barns olika lekar på varierande sätt beroende på dess utformning och innehåll, förskolläraren kan även anta olika roller beroende på hur leken utspelar sig.I studien framkommer det att det är vanligt att förskollärare observerar barns olika lekar i förskolans vardag. Förskollärares aktiva närvaro har olika påverkan på barns lek i förskolan. Fleer (2015) har studerat förskollärares olika strategier för att närma sig barns lek i förskolan. Genom videoobservationer av förskollärare och barn framkommer det att förskollärare inte alltid blir en del av leken, den vuxne befinner sig då i stället utanför leken och blir därmed en statist. Förskollärarna blev besökare under korta perioder och fungerade därmed som samordnare eller resurs.
Genom en studie av Tsai (2015) redogörs det för förskollärarens deltagande i barns lek i förskolan. Genom videoobservationer och intervjuer framkom det i studien att förskollärare ofta involverar sig i barns lek och att de tar sig an olika metoder baserat på vad som sker i leken. I studien framgår det också att förskollärarnas deltagande påverkas av deras pedagogiska filosofi och vilken typ av förhållande de har till barnen. Vidare framgår det i studien att förskollärare deltar i barns lek för att finnas där som stöd vid konfliktlösning, för att främja lärandetillfällen samt för att få en ökad förståelse för hur barnen integrerar med varandra. Dock framgår det i studien att det inte alltid är positivt med förskollärares deltagande i lek. Förskollärares deltagande i leken kan göra att barn känner sig påträngda och det gör att de minskar sitt intresse för ett aktivt deltagande, dessutom kan förskollärares deltagande göra att barn blir stressade och tappar fokus på hur leken ska utformas. Däremot visar Løndals och Greves (2015) studie, som handlar om lärares involvering i barns lek från förskola till fritidshem att lärares deltagande i barns lek har en positiv påverkan då barn blir bekräftade genom interaktion och kommunikation.
Ovanstående tidigare forskning visar bland annat att förskollärares förhållningssätt och deltagande i leken bekräftar och synliggör barn vilket leder till att de känner sig sedda och hörda (Pramling Samuelsson & Johansson, 2009). Likaså visar Løndals och Greves (2015) studie att lärares deltagande i barns lek har en positiv inverkan då barn blir bekräftade genom interaktion och kommunikation. Pramling Samuelsson och Johansson (2009) beskriver förskollärares deltagande som en grundpelare vid exempelvis konfliktlösning. Även Tsai (2015) redogör för detta i sin studie, där beskrivs förskollärare delta i barns lek för att finnas där som stöd vid konfliktlösning.
Förskollärares närvaro i leken bidrar till en utveckling i barns lek och lärande (Pramling Samuelsson och Johansson, 2006). Förskollärares deltagande och förhållningssätt vid barns lek i förskolan har visat sig ha en positiv effekt. I en studie av Singer et al. (2014) framkommer det att yngre barn har ett större behov av en förskollärares deltagande i leken och att förskollärarens aktiva deltagande beskrivs bygga en tillit och ger barnen en tillgång till vägledning. Ivrendi (2020) skriver i sin studie att förskollärare kan finnas i leken som stöd för att uppmuntra och vägleda. Likaså Knutsdotter Olofsson (2003) betonar vikten av förskollärares närvaro vid barns lek. Tsai (2015) menar, i sin studie att förskollärares deltagande kan ha en negativ verkan på barns lek, då de känner sig påträngda och det gör att de tappar fokus på lekens innehåll. Likaså Fleer (2015) beskriver genom sin studie att förskollärare inte alltid blir en del i barns lek i förskolan.
Förskollärarens roll vid lek är mångsidig och har behandlats av forskare i flera tidigare studier. Mot denna bakgrund kommer studien att försöka belysa förskollärarens roll vid barns lek. Avslutningsvis finns det en väsentlig mängd forskning som belyser förskollärarens inflytande i barns lek men inte lika mycket om förskollärarens egen syn på sin roll och därmed blir det relevant att undersöka hur förskollärare beskriver sin egen roll vid barns lek.
2.5 Fenomenologiskt perspektiv
I det här avsnittet redogörs det för det teoretiska perspektivet som studien kommer att luta sig mot, vilket är fenomenologi. Ordet fenomenologi härstammar från grekiskan och betyder “läran om det som visar sig”. Perspektivet behandlar människors erfarenhet och förståelse av omvärlden (Christoffersen & Johannessen, 2015). Fenomenologi beskriver hur människor upplever sig själva och omvärlden ur sitt eget perspektiv. Vidare berör fenomenologi det subjektiva, det vi människor känner, tänker, upplever och erfar med en utgångspunkt i vårt medvetande. Fenomenologi handlar om hur fenomenen konstrueras i medvetandet och det centrala inom fenomenologi handlar om människans medvetande och erfarenheter. Till en början visar sig något i medvetandet innan det kan sättas i ett begreppsligt perspektiv. Fenomenet ska kunna beskrivas så som det visar sig i medvetandet. Perspektivet har i pedagogiska sammanhang beskrivits som exempelvis yrkesutövarens upplevelser inom verksamheten, vilket även kan kallas för erfarenheter i “livsvärlden” (Brinkkjaer & Høyen, 2020).
3 Syfte och frågeställningar
Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare beskriver sin egen roll vid barns lek i förskolan.
För att uppfylla vårt syfte har vi utgått från följande frågeställningar: • Hur beskriver förskollärare sin egen roll vid barns lek i förskolan?
• Hur anser förskollärare att deras roll vid lek påverkar lekens utformning och barns deltagande?
4 Metod
I metoden redogörs det för 4.1 Metodval, vidare beskrivs 4.2 Urval följt av 4.3 Genomförande, 4.4 Etiska aspekter, 4.5 Tillförlitlighet och avslutningsvis 4.6 Databearbetning och analysmetod.
4.1 Metodval
Mot bakgrund av att vi vill utforska vad som framkommer i förskollärares beskrivelser kan det vara fördelaktigt att använda sig av en kvalitativ metod. Val av metod baseras på att studien fokuserar på att införskaffa kunskap om hur förskollärare beskriver sin egen roll vid barns lek i förskolan och genomfördes för att få personliga beskrivningar utifrån egna erfarenheter och kunskaper. Ahrne och Svensson (2015) beskriver att kvalitativ metod berör detaljer och ger ett djupare perspektiv som är väsentligt för en vidare uppfattning av området.
I studien har fem enskilda kvalitativa intervjuer genomförts. Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015) beskriver att vid kvalitativa intervjuer kan den som intervjuar anpassa frågorna och ordningen de ställs i beroende på situation och tillfälle. Kvalitativa intervjuer ger möjligheter till att få en mer nyanserad och ett bredare perspektiv på det som ska undersökas. Intervjuer är ett effektivt sätt att finna svar på och under kort tid kan den som intervjuar ta del av respondentens erfarenheter, reflektioner och tankar. Christoffersen och Johannessen (2015) beskriver kvalitativa intervjuer som en flexibel metod att samla in data på. Kvalitativa intervjuer kan tillämpas nästan överallt och kan bidra med detaljerade och rika beskrivningar. Samtal är ett betydelsefullt verktyg och genom en kvalitativ intervju ges möjligheten till att få en djupare förståelse. Studiens alla deltagare har tagit del av samma intervjufrågor, vilket enligt Christoffersen och Johannessen (2015) är en viss typ av standardisering och innebär att de svar som framkommer kan jämföras.
I studien har semistrukturerade intervjuer använts och det innebär enligt Christoffersen och Johannessen (2015) att intervjun bygger på en övergripande intervjuguide (se Bilaga 1)som blir en utgångspunkt för intervjun. Vid intervjuerna möts de som deltar av öppna frågor där de kan formulera sina svar med egna ord.
4.2 Urval
I studien kontaktades fem bekanta förskollärare som deltog via intervjuer. Deltagarna valdes ut från ett bekvämlighetsurval. Christoffersen och Johannessen (2015) beskriver att valet av deltagare i ett bekvämlighetsurval görs utifrån vad som är bekvämt för den eller de som forskar.
De förskollärare som valdes ut arbetar på olika förskolor i två mellanstora städer som befinner sig i helt olika delar av landet och har olika arbetslivserfarenheter. Respondenterna besitter varierande erfarenheter av att arbeta med barn i olika åldrar och har varit verksamma olika länge inom förskolan. Valet av utbildade förskollärare beror på att de kan bidra med sina personliga upplevelser och uppfattningar utifrån en professionell synvinkel i studiens område. För att förenkla sökandet av förskollärare som uppfyllde detta bestämde vi oss för att intervjua förskollärare som arbetar på förskolor som vi känner till sedan tidigare.
4.3 Genomförande
De utvalda förskollärarna kontaktades i god tid för att se om intresset fanns för att delta i studien genom en intervju och de hade då en möjlighet att tacka ja eller nej. Alla som blev tillfrågade tackade ja och kontaktades återigen samt fick vidare information genom ett missivbrev (se Bilaga 2). Innan intervjuerna genomfördes skickades en samtyckesblankett ut till samtliga deltagare för att få ett godkännande genom en underskrift (se Bilaga 3). Förskollärarna blev tilldelade tre olika förslag på dag och tid när intervjuerna kunde ske vilket gjorde att de kunde välja efter deras egen preferens.
Av respekt för rådande pandemi i samhället (Covid-19) genomfördes intervjuerna genom digitala videosamtal via programmet Microsoft Teams. Alla respondenter fick ta del av samma frågor och under intervjuerna antecknades ord och begrepp som var relevanta utifrån studiens syfte. I samband med intervjuerna användes ljudinspelning med hjälp av mobiltelefoner för att kunna transkriberas vid ett senare tillfälle. Transkriberingarna av de inspelade intervjuerna genomfördes snarast möjligt för att få en genuin sammanställning av empirin. Som Öberg (2015) beskriver så bör transkriberingen göras snarast möjligt efter genomförd intervju för att intrycken då är färska.
4.4 Etiska aspekter
En visad hänsyn för forskningsetik har använts i studiens tillvägagångssätt för att samla in data. Som Löfdahl Hultman (2021) beskriver är en betydelsefull princip inom forskningsetik att informera om sin undersökning och att berörda personer ger sitt samtycke till att delta. Vidare ska de som deltar få information om att de kan avbryta sin medverkan trots att de tidigare har samtyckt till ett deltagande. För att uppfylla ovanstående har vi studenter informerat deltagarna om vad studien handlar om via mejl men också i ett missivbrev. Fortsättningsvis, för att erhålla samtycke överlämnade vi studenter deltagarna en samtyckesblankett där båda parters underskrifter ska tillämpas.
Enligt Vetenskapsrådet (2017) ska personer som deltar i intervjuer skyddas på så sätt att deras identitet avidentifieras. För att möta detta har deltagarna i studien avidentifierats och informationen de delar med sig av ska förvaras på ett säkert sätt så att obehöriga inte kan ta del av det. Vidare avidentifierade vi respondenterna i transkriberingen genom att använda fingerade namn, förskollärarna har tilldelats namnen Emma, Camilla, Sylvia, Laura och Karin. Den insamlade empirin har förvarats på ett lämpligt och tryggt sätt. En förpliktelse som vi har tagit hänsyn till är konfidentialitet som enligt Vetenskapsrådet (2017) betyder att vi inte ska sprida uppgifter vidare. För att möta detta har vi studenter endast använt det insamlade materialet till den aktuella studien. Efter att arbetet har fått ett godkännande kommer insamlat material att raderas.
4.5 Tillförlitlighet
Tillförlitlighet handlar om hur noggrant och exakt studiens insamlade empiri har behandlats (Christoffersen & Johannessen, 2015). I studien har vi förhållit oss till fyra delkriterier som Bryman (2018) beskriver är trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmering.
Enligt Ahrne och Svensson (2015) betyder trovärdighet att studien ska vara tillförlitlig för den som läser. Trovärdighet anses vara betydelsefull vid just kvalitativ forskning. Trovärdighet är ett kriterium som enligt Bryman (2018) innefattar att forskningen har utförts i överenstämmelse med de regler som finns och att resultatet redovisas för de personer som deltagit i studien, detta kan även kallas för respondentvalidering. För att uppnå kriteriet har en relevant metod använts i studien och de som har deltagit får ta del av resultatet för att se hur deras kunskaper har bidragit till det slutgiltiga resultatet.
Vidare beskriver Bryman (2018) att överförbarhet innefattar en förståelse för hur resultatet kan tillämpas av gemene man. För att uppnå kriteriet överförbarhet skall studien kunna generaliserats till andra kontexter och därmed kunna upprepas vid studier av förskollärares roll vid barns lek. Bryman (2018) menar att pålitlighet handlar om att den som forskar skapar en genomgripande och åtkomlig redogörelse av alla steg i sin forskningsprocess. För att uppnå kriteriet pålitlighet har det insamlade materialet analyserats och beskrivits i detalj för att uppnå en tillförlitlighet. Avslutningsvis nämner Bryman (2018) att konfirmering innebär att den som forskar ska kunna styrka sin objektivitet och att hen inte låtit sig påverkas av personliga värderingar i undersökningens slutsats. För att uppnå kriteriet har resultatet i studiens analys framställts på ett så objektivt sätt som möjligt. Personliga åsikter och värderingar har uteslutits i studien samt vid intervjuerna.
4.6 Databearbetning och analysmetod
Studien bygger på en fenomenologisk bakgrundsteori. Utifrån den insamlade empirin har en tematisk analys utifrån ett fenomenologiskt perspektiv, där respondenternas uppfattningar och tankar är i fokus genomförts. Det fenomenologiska perspektivet tillämpades i analysarbetet genom att det centrala fokuset i analysen berörde förskollärarnas personliga upplevelser, erfarenheter och deras medvetande. De intervjuer som har genomförts i studien har transkriberats för att sedan analyseras.
Löfgren (2021) beskriver att det krävs strategier för att bearbeta och analysera data. Att transkribera inspelade intervjuer är ett bra sätt att komma materialet nära. Tematisk analys kan användas för att studera människors berättelser för att se hur de förhåller sig på olika sätt till olika saker. Tematiska analyser är en bra grund vid jämförelser. Vid utförandet av den tematiska analysen har tre huvudsakliga steg använts i studien som utgångspunkt, dessa beskriver Rennstam och Wästerfors (2015) som sortering, reducering och argumentering. Om den som forskar lyckas sortera materialet på ett etablerat sätt så har det skapats en ordning för analys. Sortering är betydelsefullt för att lära känna variationen och innebörden i sitt material. Reducering innebär att göra medvetna val genom att sålla ut icke relevant material och därmed får den som forskar en god grund i sitt arbete. Argumentering innebär att bidra till ämnesområdet genom att argumentera med hjälp av insamlat material samt litteratur.
Sorteringen utfördes genom att det insamlade materialet i form av transkribering sorterades. Transkriberingarna bearbetades genom läsning och ett sökande efter återkommande mönster och nyckelord som lämpade sig för studiens syfte och frågeställningar. För att finna ett samband i transkriberingarna markerades återkommande och användbara begrepp med hjälp av färgkodning. Efter sorteringen så utfördes reducering genom att materialet undersöktes utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Som tidigare nämnts beskriver Christoffersen och Johanessen (2015) att fenomenologi behandlar människors erfarenhet och förståelse av omvärlden. Det som var relevant i materialet markerades genom färgkodning för sedan bli en utgångspunkt för det stoff som var användbart i analysen. Som tidigare nämnts markerades relevant empiri och blev utgångspunkten för de mönster som skapade tre teman i analysen. Dessa tre teman blev: Deltagande på olika sätt beroende på situation, Att stötta på olika sätt och Berika leken genom att tillföra material. De mönster som har valts ut presenteras under resultatets olika rubriker. Avslutningsvis genomförs i det avslutande kapitlet en argumentering genom att studiens framanalyserade resultat kopplas till aktuell litteratur och tidigare forskning för att skapa ett bredare perspektiv och en fördjupad kunskap.
5 Resultat
I den här delen redovisas resultatets teman utifrån tre rubriker, som är: 5.1 Deltagande på olika sätt beroende på situation, 5.2 Att stötta på olika sätt och 5.3 Berika leken genom att tillföra material. Analysen har genomförts ur ett fenomenologiskt perspektiv vilket innebär att resultatet är baserat på förskollärarens personliga erfarenheter och upplevelser av deras roll vid lek i förskolan. Avslutningsvis redovisas en sammanfattning av resultatet. Framskrivet resultat är grundat på studiens frågeställningar och resultatets tre rubriker svarar på studiens syfte.
5.1 Deltagande på olika sätt beroende på situation
Ett återkommande mönster som synliggörs utifrån begreppet situation är vilken roll förskollärare antar vid lek i förskolan. Det visar sig vara beroende av vilken situation som uppstår och hur den utspelar sig. Samtliga respondenter menar att de väljer att agera och ta sig an barns lek på olika vis beroende på situation. Dessa situationer kan exempelvis vara olika konstellationer i barngruppen, vilken typ av lek som utspelar sig, var den utspelar sig och/eller vad barn själva visar att de vill och behöver.
Ibland är det ju lika delaktigt att inte vara den som sitter och kör med bilen till exempel, och tar ett steg tillbaka. Beroende på situation så tror jag det kan vara lika värdefullt som att faktiskt vara den som drar i gång leken eller är jätteaktiv, för alltså kommer man och tvingar sig på i en lek då avbryter man den och sabbar den i stället för att utveckla den, så det är ju så här att man får känna av situationen och kanske bedöma att nu kanske jag är med en liten stund sen kanske jag får backa för nu vill barnen vara lite själva och andra gånger som sagt då är man med mycket mer aktiv. (Sylvia)
Som Emma, Camilla, Sylvia, Laura och Karin återkommer till ett flertal gånger så handlar en stor del av förskollärarens roll vid lek om att läsa av olika situationer när barn leker. Dessa situationer kan innebära en mängd olika faktorer och de kan se olika ut beroende på hur, var och när det uppstår. I en del fall är det betydelsefullt att inta en aktiv närvaro medan i andra fall en mer passiv och observant roll. Det råder delade meningar bland respondenterna om hur vida en aktiv närvaro kontra en passiv närvaro har mest positiv inverkan på barns lek. Emma förklarar att: ”deltagandet kan ju bli annorlunda om jag deltar eller inte” och menar att barns deltagande i leken kan variera beroende på om hon själv deltar eller inte. Vidare menar respondenten att hennes roll vid lek kan berika lekens utformning och barns deltagande. En del i förskollärarens roll vid lek beskrivs av Karin som att vara en närvarande pedagog. Vidare
menar hon att närvarande inte behöver betyda att hon alltid står/sitter nära barn när de leker. Fortsättningsvis menar hon att ibland kan det bästa vara att stå utanför ett rum och lyssna när de leker och pratar med varandra. Det gör att hon är medveten om vad som sker i leken, även om barnen inte är medvetna om hennes närvaro, så menar Karin att hon är med i leken på ett eller annat sätt.
Laura och Karin språkar för att vuxna inte besitter samma lekförmåga som barn, vilket gör att leken kan begränsas i stället för att främjas om en förskollärare deltar. Samtidigt beskriver Laura att hon upplever att fler barn tar sig an leken när en vuxen är aktivt närvarande. Camilla betonar vikten av att möta barnen med respekt för deras integritet, det vill säga att de har rätt till utrymme. Sylvia poängterar betydelsen av en visad ödmjukhet gentemot barnen genom att ta hänsyn till det barnen gör och inte som förskollärare tränga sig på. Barn ska kunna leka och utforska tillsammans med varandra utan att en vuxen stör och/eller tränger sig på.
Samtliga respondenter beskriver att deras roll vid leken är betydelsefull. Karin förklarar att en förskollärares närvaro bidrar till en trygghet hos barnen. Närvaron blir en slags försäkran hos barn om att det finns en hjälpande hand att tillgå vid behov. Vid flera tillfällen nämner Camilla begreppet medforskare och menar att det är en stor del av förskollärarens roll vid lek. Å andra sidan betonar samtliga respondenter att förskollärares närvaro kan begränsa leken om barnen redan har hittat en fungerande överensstämmelse, de menar också att alla barn inte alltid uppskattar en vuxens deltagande i leken. Vidare beskriver samtliga respondenter att även om de väljer att backa från en leksituation så är det viktigt att alltid ha ett öga och ett öra där för att vara medveten om vad som sker då barn inte ska lämnas utan uppsikt i förskolan. Respondenterna menar att lyssnandet är ett sinne som är betydelsefullt i en förskollärares roll vid lek.
5.2 Att stötta på olika sätt
Ett annat återkommande mönster som synliggörs utifrån begreppet stötta är att förskollärare bekräftar barn i varierande former vid lek. Samtliga förskollärare beskriver att stötta barn i leken på olika sätt är en självklar del i deras yrkesprofession. Respondenterna betonar vid flera tillfällen vikten av att stötta barn i olika leksituationer samt att de bidrar till en trygghet genom sin närvaro. Att stötta barn vid lek kan enligt samtliga respondenter ske i olika former, det kan exempelvis vara ett enskilt barn som behöver stöd alternativt en större grupp med barn. Vidare menar respondenterna att stöttning vid lek kan innebära både fysisk och mental närvaro. Sylvia förklarar på det viset att: ”visar barnen att de klarar sig själva så kanske man backar några steg
och se vart det leder, för det är ju hela tiden de som leder leken även om vi stöttar dem på vägen”. Emma, Camilla, Sylvia, Laura och Karin betonar vikten av att finnas där som ett stöd när barn leker. Karin förklarar att barnen kan vända sig till henne vid behov av stöttning och hjälp i leken, vidare berättar Karin att hon bekräftar barn genom sin närvaro. Hon menar att en förskollärare ibland behöver vara med i leken för att hjälpa barn, men den största delen i rollen,
beskriver hon, är att vara närvarande för att kunna träda in och stötta barn i sin lek. Även Sylvia nämner att en visad närvaro synliggör för barn att hon finns där om de behöver bekräftelse av olika slag. Sylvia, Camilla, Laura och Emma nämner vid ett flertal tillfällen att förskollärare kan hjälpa barn i leken på flera sätt. Camilla menar att en förskollärare kan hjälpa barn att komma in i det sociala samspelet medan Laura menar att en förskollärare kan hjälpa barn med idéer i leken. Ytterligare en intention som redovisas är konflikthantering och nämns av Emma i samband med förskollärares olika sätt i att stötta barn i leken, en förskollärare kan då träda in och motverka negativa företeelser. Likaså redogör Laura för konflikter som kan uppstå vid lek, hon menar att barnen inte ska lämnas utan uppsyn, då det kan förekomma konflikter och/eller kränkningar.
En annan avsikt vid stöd kan enligt flera förskollärare handla om att vara lyhörd och inkännande, att kunna bedöma en situation och ge stöttning utifrån det. Somliga förskollärare beskriver att det är betydelsefullt att känna in en situation för att kunna bemöta den på bästa möjliga sätt. Laura betonar vikten av att finna en balansgång som handlar om att ge och ta beroende på situation, med det menar hon att det är betydelsefullt med en aktiv närvaro för att kunna stötta barn i leken. Enligt somliga förskollärare kan barns deltagande i leken påverkas beroende på vad en förskollärare väljer att anta för roll, vissa barn finner en trygghet medan andra kan känna sig begränsade.
5.3 Berika leken genom att tillföra material
Ytterligare ett mönster som synliggörs utifrån begreppet material är att förskollärare kan berika leken genom att tillföra material i barns lek. Att tillföra material i barns lek beskriver somliga förskollärare som en del av förskollärares roll vid lek, de menar att tillförande av material kan komplettera och utveckla barns lek på flera sätt, då material kan bidra till nya idéer samt öppna en dörr för nya perspektiv.
Dels kan man ju tänka sig att det finns en lek som pågår under en rätt lång tid, där man tillför olika saker i miljön som ska leda leken vidare. Man kanske tillför, det kan ju vara vad som
helst, gillar de att bygga kojor till exempel, ja då kanske man tillför material som passar till det. (Emma)
Emma menar att förskollärare kan främja leken genom att tillföra material utifrån den pågående situationen. Materialet behöver inte alltid innebära en mängd av något, det kan räcka med exempelvis en filt till ett kojbygge eller annat anpassat material beroende på situation. Camilla delger sin uppfattning av materialets betydelse i barns lek, det är i mötet med materialet som barnet skapar erfarenheter och med det sagt har materialet en betydelse. Vidare menar respondenten att tillförande av material gör att barn berikas med nya upptäckter, som de kan använda sig av i leken. Materialet gör att leken kan ta nya, väntade och oväntade riktningar, där barnen kan utforska sin kreativitet i varierande former. Vidare menar respondenten att nytt material kan göra att leken utvecklas i samband med barns lärande. Flera av förskollärarna beskriver att de kan bidra med material till leken för att väcka nya tankar och idéer samt för en utvecklande och lärorik utformning.
I intervjun betonar Sylvia vikten av att med bidra med något i barns lek, en tanke eller material av något slag för att utveckla och/eller förändra det de tänker eller gör. Camilla menar att en förskollärares uppdrag ibland kan vara att bidra med något nytt, där resultatet blir att leken tar ny fart. Det kan handla om en situation där de får göra stora som små upptäckter som ger barn chansen att utforska och möta nya och spännande perspektiv. Karin nämner att i förskolan får barn möjlighet att möta material i leken som de annars kanske inte använder sig av i hemmet som kan vara mer tillåtande och stimulerande för deras utveckling, lärande och kreativitet.
5.4 Sammanfattning av resultat
Resultatet är grundat på att besvara studiens frågeställningar och resultatets tre rubriker svarar på studiens syfte. Resultatet är sammanställt ur ett fenomenologiskt perspektiv där förskollärare beskriver de fenomen som är synliga för dem i deras yrkesprofession och det som framgår är att förskollärarna tar sig an sin roll vid lek på olika sätt, beroende på situation och tillfälle. Ytterligare något som är framträdande är att förskollärarna beskriver att de intar rollen som en passiv kontra aktiv deltagare beroende på när, var och hur leken utspelar sig. Den passiva rollen innebär inte i dessa fall att förskolläraren är frånvarande, i stället handlar det om att hen är passivt närvarande. Att som förskollärare stötta barn i leken visar sig vara en väsentlig aspekt vare sig det är utifrån ett fysiskt eller mentalt utgångsläge. I resultatet framkommer det vidare att när barn blir stöttade i leken bidrar det till en trygghet och det ger barn en bekräftelse på att de är sedda och hörda. För att berika leken framgår det att förskollärare ofta tillför
material i barns lek. Avslutningsvis kan tillförande av material bidra till att leken tar nya riktningar och därmed utvecklas, vilket påverkar lekens utformning. En förskollärare kan genom att tillföra material bidra till att barnen i en situation får chansen att utforska och möta nya och spännande perspektiv samt göra stora som små upptäckter. I studiens resultat har relevanta beskrivningar från förskollärarna framkommit. Beskrivningarna som framkommer i resultatet svarar på studiens frågeställningar.
6 Diskussion
I den här delen presenteras 6.1 Resultatdiskussion, följt av 6.2 Metoddiskussion och avslutningsvis 6.3 Vidare forskning.
6.1 Resultatdiskussion
I detta arbete har vi uppmärksammat hur förskollärare beskriver sin roll vid barns lek i förskolan. Vi vill med detta arbetes resultat generera kunskap till förskollärare för att bidra med ytterligare kompetens i praktiken. Framskrivet resultat är grundat på studiens frågeställningar och resultatets tre rubriker svarar på studiens syfte. I resultatdelen beskrevs tre begrepp utifrån mönster som framkommit i empirin och de är: situation, stötta och material, vilket enligt förskollärarna är återkommande i sin roll vid barns lek i förskolan.
I resultatet framgår det att förskollärarna tar sig an barns lek, beroende på situation. De uttrycker att de kan finnas där som stöd samt för att tillföra material vid behov. Knutsdotter Olofsson (2003) beskriver att förskollärares närvaro vid barns lek i förskolan är betydelsefull av flera anledningar, det kan handla om att ansvara över vad, hur och om barn leker. Det kan även handla om att en förskollärare kan finnas där för att medla och influera leken i positiva riktningar. Med stöd av studiens resultat samt Knutsdotter Olofsson (2003) har vi reflekterat över att förskollärarens roll vid barns lek är mångfacetterad. Det finns inte en bestämd roll för förskollärare att ta sig an när det gäller barns lek utan det handlar om att kunna vara anpassningsbar och följa den väg som barn väljer att följa, för det är trots allt barnen själva som äger leken i slutändan. Detta styrks också av läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018), där det står skrivet att förskollärare har som ansvar att varje barn ska få förutsättningar att leka och arbetslaget ska tillsammans ta vara på barns lust och vilja att leka och lära. När förskollärare anpassat följer barns lek kan omständigheter som begränsar leken uppmärksammas. När en förskollärare intar en aktiv närvaro möjliggör det för att kunna stödja exempelvis kommunikationen mellan barn och förebygga samt hantera konflikter som kan uppstå.
Som tidigare nämnts står det skrivet i läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) att lärande och lek ska främjas och att leken faktiskt ska främja ett lärande i förskolan. Mot denna bakgrund har vi reflekterat över begreppet lärande i samband med lek i förskolan. Genom studiens resultat anser vi att leken är betydelsefull för att bidra till lärande. I resultatet framgår det att leken kan utspela sig på olika sätt beroende på situation och att en förskollärare inte alltid behöver vara med i leken. Med det sagt så anser vi att lärandet är något som pågår konstant oavsett om en förskollärare är aktivt närvarande eller inte.
I resultatdelen framkom det från förskollärarna att förskollärarens roll vid lek beror på situation och det kan röra sig om vilka konstellationer som skapats i barngruppen, vilken typ av lek som utspelar sig samt vad barn själva visar vad de har för behov. Singer et al. (2014) menar i sin studie att förskollärare kan vara med och organisera den sociala miljön med hjälp av sina erfarenheter och idéer för att berika leksituationen. Med det sagt finns det flera olika sätt för en förskollärare att engagera sig i leken. I sin studie synliggör Tsai (2015) att förskollärare involverar sig i barns lek med hjälp av olika metoder beroende vad som sker där och då. Mot denna bakgrund har vi reflekterat över att beroende på situation, kan det innebära ett inkännande förhållningssätt hos förskolläraren, då denne kan agera på olika sätt i olika sammanhang. Vi anser, med stöd av vår studie, att det i vissa fall kan vara gynnsamt för förskollärare att fundera en extra gång innan denne träder in i barns lek, då de mycket väl kan begränsa leken i stället för att främja den. Som Löfdahl (2014) beskriver behöver förskollärare visa att de tror och litar på den kompetens som barn besitter samtidigt som de ska ha ett ansvar över vad som sker. Med det sagt innebär en förskollärarens roll att strukturera och styra vid lek på ett osynligt vis. Ett annat alternativ skulle i stället kunna vara att inta en passiv närvaro där förskolläraren diskret kan observera leken på avstånd. Detta styrker vi genom Tsai (2015) som i sin studie beskriver att det inte alltid är positivt med deltagande förskollärare i barns lek då det kan göra att barn känner sig påträngda och det leder i sin tur till ett minskat intresse för lek hos barn. Förskollärares deltagande kan göra att barn inte finner ro och tappar fokus i leken. I resultatdelen framkom det att förskollärares roll vid lek kan innebära stöttning i olika former. Stöttning vid lek beskrivs av förskollärarna som en självklarhet i deras dagliga arbete. Som Pramling Samuelsson och Johansson (2006) beskriver skapar barn starkare relationer med förskolläraren, när denne deltar och stöttar i leken. Mot denna bakgrund har vi reflekterat över att stöttning kan bidra till en trygghet för barn i leken. Som Singer et al. (2014) beskriver leder en aktiv närvaro till förtroende och tillit och det gör också att barnen får tillgång till vägledning på olika sätt. Studiens resultat visar att frågan om hur förskollärares stöd eventuellt behövs i en leksituation eller inte är komplext och att det inte bara finns ett rätt svar. Detta visar att det handlar om att kunna känna in olika tillfällen för att se vad barnen behöver i den leksituation som de befinner sig i. Med stöd i studiens resultat menar vi att stöd kan innefatta ett förebyggande arbete hos en förskollärare gentemot negativa upplevelser hos barn vid lek samt ett arbetssätt som främjar lekens utformning och barns deltagande. Med det sagt framkommer det i resultatdelen att förskollärare kan stötta barn vid lek i olika former och det kan beröra ett enskilt barn alternativt en större grupp med barn. Det framkom också att stöttning vid lek kan
innebära att förskolläraren intar både fysisk och/eller mental närvaro. Fortsättningsvis visade det sig att barn kan känna sig bekräftade genom ett visat stöd av en förskollärare.
I resultatdelen framkom det också att en annan avsikt vid stöd kan handla om att som förskollärare vara lyhörd och inkännande och genom detta kunna bedöma en situation samt ge stöttning. Vidare framkom det att en betydelsefull aspekt för förskollärare är att kunna känna in en situation för att sedan bemöta den på bästa möjliga sätt. Mot studiens resultat har vi reflekterat över att varje leksituation är unik och därmed bör en förskollärare läsa av situationer för att kunna bemöta den på ett passande sätt. Leken kan ta snabba vändningar och röra sig i oförutsägbara riktningar och därmed behöver en förskollärare vara lyhörd och uppmärksam. Som Tsai (2015) menar kan en förskollärare hjälpa till att hantera konflikter som uppstår i barns lek, detta är även något som Pramling Samuelsson och Johansson (2009) beskriver utifrån sin studie där de poängterar att förskollärares deltagande kan fungera som en grundpelare vid exempelvis konflikthantering.
I resultatdelen framkom det vidare att material är ett användbart verktyg i förskollärares roll vid lek i förskolan. Respondenterna menar att förskollärares roll vid lek kan handla om att tillföra något konkret som på något sätt gynnar lekens utformning. Vidare menar respondenterna att tillförande av material kan väcka nya tankar samt idéer hos barn och det leder i sin tur till en utveckling och en lärorik utformning av leken. I resultatdelen beskrivs det att när förskollärare tillför material utifrån en pågående situation kan leken främjas och därmed utvecklas. Materialet beskrivs av respondenterna kunna vara en större mängd av föremål eller något litet och konkret. Singer et al. (2014) menar genom sin studie att förskollärare kan vara med att organisera den fysiska miljön genom att bidra med något som passar in där och då. I Skolverkets allmänna råd för förskolan, med kommentarer om måluppfyllelse (2017) framkommer det att förskolan ska vara en plats som ska bidra till kreativitet och lustfylldhet. Mot denna bakgrund har vi reflekterat över vad kreativitet och lustfylldhet innebär och tänker att material är en bidragande faktor som främjar dessa två begrepp. Vidare har vi reflekterat över att en lek kan få oväntade och spänningsfyllda riktningar vid tillförande av olika material. Avslutningsvis, med reflektion utifrån studiens resultat, visar det sig att majoriteten av respondenterna inte beskrev sin roll vid barns lek i förskolan som en “lekare”. Det framkommer i resultatet att somliga respondenter väljer att ta sig an sin roll vid barns lek som en närvarande medlare som stöttar barns deltagande och lekens utformning i stället för att beskriva sin roll vid lek som en aktiv lekpartner. Baserat på detta har vi reflekterat över varför inte fler
förskollärare väljer att ta sig an rollen som en aktiv lekpartner i sin yrkesprofession. Detta tycker vi stöds av en studie av Pramling Samuelsson och Johansson (2006), där det framkommer att barn skapar starkare relationer med förskolläraren när denne deltar i leken. I en senare studie gjord av Pramling Samuelsson och Johansson (2009) visar det sig att barn ofta vill ha hjälp eller bli bekräftade i leken och de ser förskollärare som potentiella samarbetspartners. Sammanfattningsvis, med stöd av studiens resultat, menar vi att frågan om en förskollärare som en potentiell “lekare” kan reflekteras över i både framtida teori och praktik. En lekande förskollärare kan ta vara på exempelvis lärandetillfällen som kan förekomma vid lek. Om en förskollärare väljer att vara med att leka kan denne fånga upp spontana lärsituationer som uppstår under lekens gång.
6.2 Metoddiskussion
Vi ansåg att en kvalitativ metod passade in på vårt arbete då syftet med studien var att undersöka hur förskollärare beskriver sin egen roll vid barns lek i förskolan. En kvalitativ metod var väsentlig för studien eftersom det enligt Ahrne och Svensson (2015) berör detaljer och ger ett djupare perspektiv som är betydelsefullt för en djupare uppfattning av området. Den tillämpade metoden kopplades till studiens valda teoretiska utgångspunkt, som är fenomenologi. Bakgrunden till det valda teoretiska perspektivet grundas i viljan av att ta del av förskollärares redogörelser och personliga upplevelser utifrån studiens syfte. Studien fokuserar på att skaffa kunskap om förskollärares uppfattningar av förskollärares roll vid lek i förskolan. Christoffersen och Johannessen (2015) beskriver fenomenologi som ett perspektiv som berör människors erfarenheter och förståelse av världen. Brinkkjaer och Høyen (2020) menar att fenomenet inom fenomenologi ska kunna beskrivas så som det visar sig i medvetandet. För att få en djupare empiri var tanken från början av arbetets gång att komplettera intervjuerna i studien med observationer ute i fält. I ett tidigt skede insåg vi att genomförandet av både intervjuer och observationer skulle bli övermäktigt inom den tidsram som fanns för studien. Ytterligare en faktor som fick oss att tänka om var den rådande pandemin (Covid-19), då personliga möten ska minimeras i samhället. Baserat på det ovannämnda valde vi att intervjua förskollärare genom digitala verktyg för att få ta del av utvalda förskollärares egna beskrivningar.
I studien har kvalitativa intervjuer nyttjats för att finna svar på det vi sökte. Som tidigare nämnts beskriver Christoffersen och Johannessen (2015) att kvalitativa intervjuer är ett flexibelt sätt att samla in data på. Kvalitativa intervjuer kan bidra med rika beskrivningar och kan tillämpas
nästan överallt. Genom de samtal som uppstår vid en kvalitativ intervju ges möjligheten till en ökad förståelse.
Från början var tanken att intervjua sex verksamma och utbildade förskollärare men i ett senare skede beslutade vi att fem personer var tillräckligt för att berika innehållet i vårt arbete. I studien genomfördes fem enskilda intervjuer med verksamma och utbildade förskollärare, dessa förskollärare besitter olika arbetslivserfarenheter inom förskolan och kunde bidra med sina tankar och erfarenheter. Intervjuerna bidrog till rik och relevant empiri som bestod av väsentliga och användbara beskrivningar och förklaringar som svarade på studiens syfte samt frågeställningar. I studien har vi använt oss av tematisk analys där teman utifrån empirin synliggjordes. De delar av empirin som inte var relevant i vårt analysarbete valdes bort då respondenterna ibland började prata om annat som inte hade med vår studie att göra.
Under normala omständigheter skulle intervjuerna ha skett fysiskt, men i stället genomfördes alla intervjuer digitalt. Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015) menar att nackdelen med digitala intervjuer är att det kan bli mer formella till skillnad från fysiska möten. Vi tror att fysiska intervjuer hade varit mer personliga och hade bidragit till en mer levande kontakt med respondenterna men något som var positivt med att studiens intervjuer genomfördes digitalt var att vi inte behövde välja respondenter efter geografisk placering. Vårt urval av förskollärare blev därmed inte begränsat till var i landet de befinner sig.
Att använda sig av semistrukturerade intervjuer med en viss standardisering innebär enligt Christoffersen och Johannessen (2015) att intervjufrågorna är öppna och de som deltar kan ge personliga svar. Standardisering vid intervjuer beskrivs vara till fördel när det är flera deltagare i en studie. Mot denna bakgrund har vi som intervjuat försökt att anpassa frågorna utifrån ovanstående beskrivningar. Vår intervjuguide består av intervjufrågor som är kopplade till studiens syfte och frågeställningar. I samband med analys av insamlad empiri upptäckte vi en svaghet i intervjuguiden, där vissa av frågorna var formulerade med liknande innebörd vilket gjorde att empirin inte blev så varierad. Trots detta upplever vi att empirin var tillräcklig för att uppnå studiens resultat.
6.3 Vidare forskning
I denna studie har hur förskollärare beskriver sin egen roll vid barns lek i förskolan varit i fokus. I metoddiskussionen har vi redogjort för att den ursprungliga tanken av att komplettera vår studie med observationer i förskolans praktik. Eftersom metoden inte användes i studien är det ett förslag på vidare forskning inom området. Vi anser att observationer ute i fält hade kunnat
komplettera och berika studien. Vi tänker att observationer hade bidragit till en tydligare och mer realistisk bild av verkligheten, då det synliggör händelser i praktiken. Vi tänker också att observationer hade kunnat synliggöra hur förskollärare tar sig an sin egen roll vid barns lek i förskolan. Observationer kan ge oss som forskar en bredare verklighetsbild av det som sker där och då. Observationerna kan stärka det som undersöks genom att fånga ögonblick som inte är möjliga vid intervjuer. Vi upplever att det hade varit intressant att komplettera intervjuer med observationer för att se huruvida de överensstämmer med varandra. En annan aspekt som hade varit intressant att undersöka genom intervjuer och observationer hade kunnat vara huruvida förskollärares roll vid lek skiljer sig beroende på om lekaktiviteterna sker inomhus kontra utomhus, då flera faktorer skiljer sig åt. Dessa faktorer skulle exempelvis kunna vara miljö, material och yta.
7 Referenslista
Ahrne, G., & Svensson, P. (2015). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 8–15). Liber.
Brinkkjaer, U., & Høyen, M. (2020). Vetenskapsteori för lärarstudenter. (2. uppl.). Studentlitteratur.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3. uppl.). Liber.
Christoffersen, L., & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. (1. uppl.). Studentlitteratur.
Corsaro, W. A. (2011). The sociology of childhood (3 uppl.). Thousand Oaks: Pine Forge Press.
Engdahl, I., & Ärlemalm-Hagsér, E. (2015). Att bli förskollärare: mångfacetterad
komplexitet. Liber.
Eriksson-Zetterquist, U., & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.),
Handbok i kvalitativa metoder (s. 34–54). Liber.
Fleer, M. (2015). Pedagogical positioning in play –teachers being inside and outside of children’s imaginary play. Early Child Development and Care, 185(11–12), 1801– 1814. https://doi.org/10.1080/03004430.2015.1028393
Ivrendi, A. (2020). Early childhood teachers’ roles in free play. Early Years, 40(3), 273–286. https://doi.org/10.1080/09575146.2017.1403416
Knutsdotter Olofsson, B. (2003). I lekens värld. (2. uppl.). Liber.
Løndal, K., & Greve, A. (2015). Didactic approaches to child-managed play: Analyses of teacher’s interaction styles in kindergartens and after-school programmes in Norway.
International Journal of Early Childhood, 47(3), 461–479.
https://doi.org/10.1007/s13158-015-0142-0
Löfdahl Hultman, A. (2014). Kamratkulturer i förskolan: en lek på andras villkor. (2., [rev.] uppl.) Liber.
Löfdahl Hultman, A. (2021). God forskningssed - regelverk och etiska förhållningssätt. I A. Löfdahl Hultman, K. Ribaeus (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori (s. 31–41). Liber.
Löfgren, H. (2021). Lärarberättelser från förskolan. I A. Löfdahl Hultman, K. Ribaeus (Red.),
Förskollärarens metod och vetenskapsteori (s. 161–170). Liber.
Pramling Samuelsson, I., & Johansson, E. (2006). Play and learning—inseparable dimensions in preschool practice. Early child development and care, 176(1), 47–65.
https://doi.org/10.1080/0300443042000302654
Pramling Samuelsson, I., & Johansson, E. (2009). Why do children involve teachers in their play and learning?. European early childhood education research journal, 17(1), 77-94. https://doi.org/10.1080/13502930802689053
Rennstam, J., & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 220–234). Liber.
Singer, E., Nederend, M., Penninx, L., Tajik, M., & Boom, J. (2014). The teacher's role in supporting young children's level of play engagement. Early Child Development and
Care, 184(8), 1233-1249. https://doi.org/10.1080/03004430.2013.862530
Skolverket. (2017). Måluppfyllelse i förskolan. Skolverket. Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. Skolverket.
Tsai, C. (2015). Am I interfering? Preschool teacher participation in children play. Universal
Journal of Education Research, 3(12), 1028–1033.
https://doi.org/10.13189/ujer.2015.031212
UNICEF Sverige. 2018. Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. UNICEF Sverige.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådet.
Öberg, P. (2015). Livshistorieintervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i
BILAGOR
Intervjuguide, bilaga 1
Intervjuguide
Inledande frågor:
• Hur länge har du arbetat som förskollärare?
• Vilken ålder är det på barnen på den avdelning du arbetar på? • På vilket sätt har yrket förändrats sedan du började arbeta? • Har din inställning på lek ändrats sedan du började arbeta?
Intervjufrågor
• Vad är förskollärarens roll i leken enligt dig?
• Hur skulle du beskriva betydelsen av din roll för barns lek i förskolan? • Vad tänker du om att inta en aktiv närvaro vid lek?
• Vad tänker du om att inta en passiv närvaro vid lek?
• Hur skulle beskriva att din roll vid lek berör lekens utformning och barns deltagande? • Vad ser du för skillnader på lekens utformning och barns deltagande beroende på ditt
Missivbrev, bilaga 2
Hej!
Tack för att du vill delta i vår studie!
Vi är två studenter som går förskollärarutbildningen på Högskolan för Lärande och Kommunikation i Jönköping. Just nu håller vi på att skriva en C-uppsats där vi skriver om förskollärares förhållningssätt för barns lek i förskolan.
Vi har läst in oss på tidigare forskning och litteratur kring det valda ämnet men vi kommer även att ta hjälp av verksamma och utbildade förskollärare genom intervjuer för att fördjupa oss ännu mer.
Om möjligt är avsikten är att intervjua dig som förskollärare genom att ställa ett flertal frågor. Intervjun kommer att pågå i ca 30 minuter och kommer att spelas in. På grund av rådande omständigheter i samhället kommer intervjuerna ske digitalt. Vår förhoppning är att en givande och spännande diskussion kommer att uppstå.
Vid intervjun kommer vi att ta hänsyn till etiska principer. Deltagandet är frivilligt och intervjun kan avbrytas om så önskas. Empirin kommer att förvaras och behandlas på ett säkert sätt.
Vid frågor och funderingar finns vi tillgängliga via mail. amfo18zs@student.ju.se
enmo18vb@student.ju.se
Hälsningar
Samtyckesblankett, bilaga 3
Samtyckesblankett
Jag har informerats om studien och samtycker till att delta.
Jag är medveten om att mitt deltagande är frivilligt och att jag kan avbryta mitt deltagande i studien utan att ange något skäl.
Min underskrift betyder att jag väljer att delta i studien genom en intervju och godkänner att delta i ljudupptagningar.
Om du accepterar att delta i studien, vänligen skriv under nedan:
__________________________ ______________________________ Deltagarens signatur Deltagarens namnförtydligande
___________________________ _____________________________ Studenternas signatur Studenternas namnförtydligande
Med vänliga hälsningar,
