Unga vuxna med stressproblematik : – Arbetsterapeuters upplevelser och erfarenheter

Unga vuxna med

stressproblematik

– Arbetsterapeuters

upplevelser och erfarenheter

HUVUDOMRÅDE: Arbetsterapi

FÖRFATTARE: Ella Brehme och Madeléne Engström

HANDLEDARE:Eva-Marie Sundkvist

Sammanfattning

Syftet med studien var att beskriva hur arbetsterapeuter i primärvården upplever att arbeta med unga vuxna med stressproblematik. Studien utgick ifrån kvalitativ forskningsansats bestående av semistrukturerade intervjuer. Deltagarna rekryterades med avsiktligt urval och snöbollsurval. Totalt deltog tio respondenter, samtliga befann sig på olika vårdcentraler runt om i Sverige. Materialet analyserades och tolkades av författarna och resulterade i tre huvudkategorier: Att ge patienter professionellt och känslomässigt stöd, Att skapa förståelse för aktivitetens betydelse och Att skapa förändring. Resultatet visade att arbetsterapeuter upplever att det ofta finns en obalans i aktiviteterna bland unga vuxna. Unga vuxna uppmuntras av samhällsnormer att ha många bollar i luften och har därför svårt att få återhämtande aktiviteter i sin vardag. Det resulterade i ökad stress och till slut total utmattning. Arbetsterapeuterna upplever att stressen hos unga vuxna växer på grund av obalansen i vardagen, attityder och att de har otillräckligt med strategier för att hantera stressfyllda situationer. Gruppbehandling upplevs som ett bra verktyg att skapa diskussioner kring stress och lyfta bort stigmat från stressproblematiken. Arbetsterapeuterna upplevde svårigheter vid målformuleringen då patienterna formulerade prestationsinriktade mål. Störst förändring upplevdes vara de små förändringarna i vardagen. Detta gjorde skillnad för rehabiliteringen. Slutsatsen var att känslomässigt och professionellt stöd upplevdes som viktigt. Erfarenhet visar att förståelse för aktivitetens betydelse behövs för att skapa förändring.

Summary

English title: Young adults with stress related disorders – Occupational therapists

proficiency and experiences

The aim of this study was to investigate occupational therapists, working in primary health care center, experience and perception of working with young adults with stress related disorders. The study progressed emanated from a qualitative method consisting of semi structured interviews. Participants were recruited from different health care centers, with a purposive sampling and a snowball sampling, totally ten participants participated. The material was analyzed and interpreted and resulted in three main categories: To give the patient professional and emotional support, To create understanding for the significance of activities and To create change. The results show that occupational therapists perceived that the cause of stress was imbalance in the activities of young adults. They are encouraged by societal norms to multitask and to keep busy and they have difficulties to implement recovering activities. This contributed to increased stress and finally led to exhaustion. Group treatment was perceived as a good tool to create discussions about stress and to remove the stigma from stress related disorders. The occupational therapists experienced difficulties in formulating prestige driven goals. The biggest change was perceived to be the small changes in everyday life, this made a difference for the rehabilitation. The conclusion was that emotional and professional support is important. Experience also shows that creating understanding for the significance of activities is needed to make a change.

Keywords: Fatigue, Primary health care center, Occupational imbalance, Stress related disorders

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Bakgrund ... 2

Unga vuxna och psykisk ohälsa ... 2

Stress och stressreaktion ... 2

Aktivitet och stress ... 3

Långvarig stress – med sjukskrivning som konsekvens ... 3

Arbetsterapi ... 3

Arbetsterapi i primärvården ... 4

Syfte ... 5

Material och metod ... 6

Design ... 6 Urval... 6 Datainsamling ... 6 Dataanalys ... 7 Etiska överväganden... 7 Resultat ... 9

Att ge patienter professionellt stöd ... 9

Att skapa förståelse för aktivitetens betydelse ... 10

Att skapa förändring ... 12

Diskussion ... 14

Metoddiskussion ... 14

Resultatdiskussion ... 15

Resultatets betydelse för arbetsterapi ... 17

Slutsats ... 19

Referenser ... 20

1

Inledning

Rapporterade sjukskrivningar för psykisk ohälsa ökar i Sverige och allt fler unga upplever sig stressade i dagens samhälle (Folkhälsomyndigheten, 2018; Försäkringskassan, 2017). I en undersökning av psykisk ohälsa redovisas det att de vanligaste symtomen för psykisk ohälsa är stress och trötthet under dagarna (Folkhälsomyndigheten, 2018). Den totala kostnaden för samhällets sjukskrivningar orsakade av psykisk ohälsa var under 2018 totalt 30,7 miljarder kronor (Skandia, 2019).

Enligt Höckerstrand och Hallberg (2019) verkar vi människor leva i ett högt tempo och individen förväntas att prestera på topp. Stress är ett omtalat ämne som uppmärksammas allt mer i samhället. Livsstilen “Att ha många bollar i luften” är ett uttryck som många känner igen och kan användas för att beskriva att man kan hantera många arbetsuppgifter samtidigt eller har mycket som händer i sitt liv. Uttrycket indikerar att någon är duktig, viktig och att man gör något av sitt liv. Det verkar finnas en tävlan och eftersträvan om vem som har det mest sönderstressade livet.

Arbetsterapi lyfter vikten av aktivitetsbalans hos individen och kan lyfta fram olika strategier för att hantera stressade situationer (Sveriges arbetsterapeuter, 2016; Taylor & Kielhofner, 2017). Det generella målet inom arbetsterapi är att skapa möjlighet för individen att utföra värdefulla aktiviteter och tillgodose behov i förhållande till omgivningens krav (Erlandsson & Persson, 2020). Det är viktigt att lyfta arbetsterapins betydelse vid behandling av långvarig stressreaktion, där professionen med sitt unika aktivitetsfokus, kan bidra med hälsofrämjande strategier för ett hälsosamt aktivitetsmönster i rehabiliteringen.

Det är viktigt att lyfta ämnet stress, hur långvarig och negativ stress kan förebyggas och behandlas. Författarna till detta examensarbete har som avsikt att belysa upplevelser och erfarenheter från arbetsterapeuter som arbetar med stressproblematik. Förhoppningarna är att examensarbetet kan lyfta arbetsterapin inom rehabilitering mot psykisk ohälsa och stressreaktioner för att behandla samhälles växande stressproblematik.

2

Bakgrund

Stress uppfattas som ett negativt ord och är idag en stor del av människors vardag. Att utsättas för stress under korta perioder är bra för att kunna prestera och fly från hot, eller som dagens samhälle kräver att vi ska hinna med bussen eller hinna klart till deadline. Det vill säga; små doser av stress är nödvändigt. När individen utsätts för stress utan återhämtning skapar det en ohälsosam spiral som kan leda till utmattning. Stress kan även påverka hur individen utför sina vanor, rutiner och aktiviteter i livet (Friis Andersen & Brinkmann, 2015). Det har skett en ökning av stressreaktioner, oro, ångest och depression de senaste tjugo åren (Socialstyrelsen, 2017a). Det är väl känt att uppväxten formar hur individen hanterar situationer och händelser i vuxen ålder. Detta gäller även hur vuxna upplever stress och hanterar situationer där stress kan uppstå (Mörelius, 2014). När kraven blir för svåra för oss att hantera desto mer stressfull blir situationen och man upplever oftast stora påfrestningar (Friis Andersen & Brinkmann, 2015; Holt, Bremner & Sutherland, 2012). Man har funnit samband mellan faktorer som höga krav, låg självkänsla, sömnstörningar och lågt socialt stöd som avgörande vid stressreaktion och utmattning. Det finns även samband mellan stressreaktion och att drabbas av kronisk stress, vilket även har visat sig bli vanligare hos yngre personer i samhället (Schraml, 2013).

Unga vuxna och psykisk ohälsa

Unga vuxna definieras i åldrarna 16–29 år (Folkhälsomyndigheten, 2018). När en ung vuxen individ söker stöd eller hjälp för sin ohälsa finns det flera verksamheter som han eller hon kan vända sig till. Det finns till exempel Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), elevhälsan, ungdomsmottagningar eller vårdcentral (Region Jönköpings Län, 2019). Vårdcentralen tar emot unga vuxna som är från 18 år medan de tidigare nämnda tar emot unga vuxna som är under 18 år. På vårdcentralen är det vanligt att det finns ett psykosocialt team som arbetar med rehabilitering av lätt till måttlig psykisk ohälsa. Vanliga yrkeskategorier som ingår i teamet är kurator, psykolog, psykiatrisjuksköterska och arbetsterapeut (Region Jönköpings Län, 2017a). I den här studien kommer åldrarna 18–29 år att benämnas som unga vuxna. Övergången från ungdom till ung vuxen involverar flera förändringar vad gäller fysiska, psykiska och sociala event. De val som görs i ung ålder kan komma att prägla hela livet och kan ha en stor roll vad gäller privat- och arbetsliv (Eccles, Brown & Templeton, 2008). Varannan ung person uppger att de känner sig stressade och det är unga kvinnor som framför allt uppger dessa symtom. Den ökade psykiska ohälsan kan ge symtom som trötthet och stress. Detta visar en undersökning där allt fler unga upplever att dom är trötta och/eller stressade (Myndighet för ungdoms- och civilsamhällsfrågor, 2019). Det finns ingen tydlig orsak till varför psykisk ohälsa ökar i samhället (Socialstyrelsen, 2019.) Studier visar dock att allt fler unga vuxna mår dåligt och är stressade på grund av olika faktorer i vardagen. Dessa faktorer är bland annat brist på motivation i sin sysselsättning, att inte ha stöd från vänner eller sin sociala miljö, konflikter i nära relationer, sociala medier, att förverkliga sig själv och att känna en ekonomisk oro (Dachew, Bisetegn & Gebremariam, 2015, Eccles et al. 2008).

Folkhälsomyndigheten (2020) rapporterar att allt fler unga drabbas av ohälsa där psykisk ohälsa är den främsta orsaken. Man ser även att sjukskrivningarna inom psykisk ohälsa där stressreaktioner är främsta orsaken stiger i samhället och bland den yngre populationen.

Stress och stressreaktion

Stress är en ren biologisk och naturlig reaktion som alla upplever genom livet, men under en längre period har den en negativ påverkan på hälsan. Vid långvarig stress blir kraven för svåra att hantera och tid för återhämtning från stressfyllda situationer minskar, vilket kan leda till komplikationer som sömnproblem och hjärtklappning. Stress betraktas inte som en sjukdom i sig, men det finns symtom kopplat till stresstillståndet som delas in i tre typer: fysiska symtom, psykiska symtom och beteendemässiga symtom. Exempel på fysiska symtom är huvudvärk,

3

sömnstörningar, yrsel, magsmärtor och hjärtklappning. Några av de listade psykiska symtomen är trötthet, nedstämdhet, gråtmildhet, rastlöshet, koncentrationssvårigheter och minnessvårigheter. Beteendemässiga symtom är till exempel förändrade matvanor, insomningsproblem, svårigheter att sova, social isolering samt ökad konsumtion av alkohol och tobak (Friis Andersen & Brinkmann, 2015).

Aktivitet och stress

Att drabbas av psykisk ohälsa beror som nämnts tidigare på flera olika faktorer, och behöver

inte vara enbart individuella eller arbetsfaktorer. Det är därför viktigt att se till helheten av det

sammanhang som individen befinner sig i. Om de inre eller yttre kraven inte balanseras upp av

inre eller yttre stöd och resurser, ökar risken för psykisk ohälsa (Ekberg & Erlandsson, 2015).

Stress behöver inte innebära att individen har för mycket att göra utan det kan även innebära att

de har för lite att göra, det kan även handla om att man inte har tillräckligt med meningsfulla

aktiviteter eller att man inte är medveten om sina prioriteringar. Arbetsterapi hjälper individen

att strukturera upp vardagen och hitta en balans mellan aktivitet och vila (Region Jönköpings

Län, 2018). Aktivitetsbalans definieras utifrån individens uppfattning om att ha rätt mängd

aktiviteter och variation mellan aktiviteterna (Wagman, Håkansson & Björklund, 2012). Att

ha en hög belastning i vardagen kan ge obalans mellan aktiviteter och ge konsekvenser som att

individen inte längre har energi eller möjlighet att delta i betydelsefulla aktiviteter.

Aktivitetsmönster som är komplexa, som medför avbrott i pågående aktivitet och saknar

utrymme för personlig utveckling eller avkoppling kan öka risken för ohälsa. Det är även viktigt

att kunna identifiera de aktiviteter som ger energi och glädje och därmed är viktiga att bevara.

(Ekberg & Erlandsson, 2015).

Långvarig stress – med sjukskrivning som konsekvens

Långvarig stress och de symtom som kan uppstå kan leda till konsekvenser för individen. Exempelvis att individen får nedsatt till ingen arbetsförmåga som leder till sjukskrivning. Vid sjukskrivning krävs det ett sjukintyg för att få sjukpenning. I intyget beskrivs de fysiska och mentala förmågor som är nedsatta hos individen som påverkar utförandet i arbetet (Ekberg, Eklund & Hensing, 2015; Försäkringskassan, 2020).

Sjukskrivningar på grund av psykiska diagnoser har ökat i Sverige. Den största ökningen sker inom anpassningsstörning och reaktion på svår stress (Försäkringskassan, 2017). En anpassningsstörning innebär försvårad eller fördröjd anpassning till förändrade livsomständigheter eller en belastande livssituation, såsom livskris, sorgereaktion eller andra trauman (Socialstyrelsen, 2017b).

Arbetsterapi

Studier som har arbetsterapi i fokus visar att det finns en tydlig koppling mellan stress och aktivitetsobalans. Att ha aktivitetsobalans i sitt arbete visar sig ofta i symtom som stress och utmattning. Stress kan leda till minskad energi och motivation i att utföra hushållssysslor, arbete och att delta i sociala aktiviteter (Fox, Erlandsson & Shiel, 2019; Håkansson & Ahlborg, 2017; Wagman, 2012). Vad som utmärker arbetsterapi är att arbetsterapeuten ser hela människans utförande i vardagen, både i arbete och i privatliv. Rehabiliteringen har sin grund i att individen ska känna kontroll och balans över sitt utförande i vardagliga livet. Model Of Human Occupation (MoHO) beskriver att individens aktivitetsutförande påverkas av vanebildning, utförandekapacitet och viljekraft (Taylor & Kielhofner, 2017).

4

The Value and Meaning in Occupations Model (ValMO) tar hänsyn till flera aspekter av fenomenet aktivitet. Fokus är aktivitetsutförandet, aktivitetsmönster och meningsfullhet i förhållande till aktivitetsbalans. Arbetsterapeutisk behandling efter modellen är att se vad som krävs för att få den enskilda individen att bygga upp ett nytt aktivitetsmönster som är anpassad till den förändrade funktionsförmåga och inte minst är och kan komma att bli meningsfulla för henne eller honom. Balans, meningsfullhet, hälsa och välbefinnande påverkas av vilket värde aktiviteten har för individen. Att kunna utföra aktiviteter som patienten finner meningsfulla och självbelönande bidrar till en hälsofrämjande vardag (Erlandsson & Persson, 2020).

Arbetsterapi i primärvården

Sveriges arbetsterapeuter (2016) skriver att arbetsterapi i primärvården innebär att lyfta fram kompetens inom aktivitet, hälsa, teknik och miljö. Att kunna stödja personer som lider av psykisk ohälsa genom att hitta balans, vanor och rutiner i vardagen. I vissa fall kan även tekniska hjälpmedel och arbetsträning eller förslag på anpassning av arbetsplatsen vara till stor nytta för dessa patienter.

Det finns olika behandlingsmetoder vid stressproblematik. En metod är att medvetandegöra de aktiviteter som har en negativ påverkan på patienten, men även vilka aktiviteter som främjar patientens välmående, så kallad stress- och energihantering. Patienten och arbetsterapeuten träffas och samtalar om i vilka aktiviteter stress uppstår och i vilka aktiviteter patienten upplever återhämtning (Johansson, Eklund & Erlandsson, 2012). En annan metod är Redesigning Daily Occupation (ReDO-metoden) som är en evidensbaserad kurs som arbetsterapeuter använder sig av vid arbete med psykisk ohälsa orsakad av stressproblematik. Metoden syftar till att hjälpa personer med stressproblematik att strukturera sin vardag. Patienten ingår i en grupp där de tillsammans med arbetsterapeut och andra deltagare diskuterar och analysera sina vardagsaktiviteter (Ekberg, Eklund & Hensing, 2015).

5

Syfte

Syftet var att beskriva arbetsterapeuters upplevelser och erfarenhet av att arbeta med

rehabilitering för stressrelaterad psykisk ohälsa hos unga vuxna.

6

Material och metod

Design

För att besvara syftet med studien valdes en kvalitativ design som studiemetod. Metoden valdes för att fokus var att fånga arbetsterapeuters upplevelser och erfarenhet av fenomenet i fråga. Författarna till studien valde att utföra en semistrukturerade intervjuer med öppna frågor då det skapar möjlighet för deltagaren att uttrycka med egna ord sin upplevelse, tankar och erfarenhet kring fenomenet (Kristensson, 2014).

Urval

Inklusionskriterier för att delta i studien var att deltagarna skulle vara legitimerade arbetsterapeuter verksamma på vårdcentral i Sverige och arbeta med stressproblematik med patienter i åldrarna 18–29 år. Rekryteringen av deltagare skedde genom olika sätt. Författarna utgick från ett avsiktligt urval när de sökte deltagare där de tog kontakt med chefer på utvalda vårdcentraler inom en region i Sverige. Totalt tillfrågades nitton vårdcentraler. Två vårdcentraler hade inte möjlighet att delta och 14 vårdcentraler svarade inte på mailet. Fyra arbetsterapeuter från tre olika vårdcentraler svarade att de var intresserade av att delta i studien. För att nå fler arbetsterapeuter gjordes ett snöbollsurval. De fyra arbetsterapeuter som svarat att de var intresserade av att delta i studien samt författarnas handledare tillfrågades om de kände någon arbetsterapeut som motsvarar studiens inklusionskriterier (Kristensson, 2014). Från deltagarna resulterade snöbollsurvalet att författarna fick kontakt med ytterligare tre arbetsterapeuter från tre olika vårdcentraler. Handledarens kontakter resulterade i tre arbetsterapeuter verksamma på två olika vårdcentraler. Författarna tog även kontakt med arbetsterapeuter genom sociala medier, där de fick in ytterligare en deltagare (BILAGA 1). Snöbollsurvalet resulterade i sex arbetsterapeuter och frågan på sociala medier resulterade i en arbetsterapeut. Alla deltagare till studien blev inbokade över mail. Totalt tillfrågades elva arbetsterapeuter, en föll bort då den inte återkopplade inom utsatt tid.

För att komma i kontakt med cheferna och arbetsterapeuter författades ett informationsbrev där information om studien och vilket urval som söktes (BILAGA 2). Information om studien gavs både skriftligt och muntligt. De fick även information om att deltagandet var frivilligt och att de när som helst kunde avbryta sin medverkan utan att få följdfrågor om varför. En samtyckesblankett med underskrift samlades in från samtliga deltagare (BILAGA 3). Genom blanketten gav de sitt medgivande om att författarna får ge ut insamlad information i rapportens resultat och att de godkänt studiens krav. En deltagare skrev under samtyckesblanketten vid intervjutillfälle och gav författaren den i handen. En deltagare skrev på blanketten i ett word-dokument med anledning till att det inte fanns någon skrivare eller scanner tillgänglig. Två av deltagarna skrev på blanketten och bifogade ett foto av samtyckesblanketten som skickades över mail till författarna. Sex deltagare skannade in den påskrivna blanketten och skicka till författarna över mail.

Datainsamling

Författarna skapade en intervjuguide med sju förutbestämda frågeområden att ställa till deltagarna, men även att det skulle finnas en möjlighet till följdfrågor och utöka frågor som uppstår under samtalets gång (Kristensson, 2014) (BILAGA 4). Totalt genomfördes tio intervjuer varav sex intervjuer genomfördes av båda författarna och två intervjuer var genomförde författarna enskilt. Det genomfördes två fysiska intervjuer och åtta digitala möten där två skedde över zoom och sex över mobiltelefon. Alla intervjuer spelades in och längden på intervjuerna var mellan 19 och 50 minuter.

För att analysera intervjuerna transkriberades de ordagrant, detta gjordes så snart det var möjligt efter att intervjun var genomförd. Intervjuerna avidentifieras och meningar korrigerades så att de blev fria från slang och dialektord (Kristensson, 2014). Det

7

transkriberade materialet förvarades på USB-sticka under analysprocessen och det inspelade materialet blev raderat efter att texterna var sammanställda.

Dataanalys

Efter transkriberingen genomfördes en kvalitativ innehållsanalys. I analysprocessen söktes det efter likheter, skillnader och mönster i textens innehåll. Författarna läste igenom alla intervjuer var för sig för att på så vis skapa sig en övergripande uppfattning av vad texterna handlar om. Sedan träffades författarna och diskuterade sina tolkningar från texterna. Detta arbetssätt kallas för triangulering, där två personer tolkar och analyserar samma text. Meningsbärande enheter som relaterades till syftet plockades ut från texten. De meningsbärande enheterna kom sedan att kodas ned till ett ord eller en kort mening. Detta gjordes enskilt med material från två intervjuer. Författarna träffades för att jämföra och diskutera kodningen så att detta gjordes likvärdigt. Sedan kodades resterande intervjuer enskilt. Därefter träffades författarna för att diskutera kodningen och för att söka efter likheter och skillnader bland koderna. Underkategorier skapades för att förtydliga kodningen. Kategorier skapades till de koder som handlade om samma ämne. Efter kategoriseringen genomfördes ytterligare granskning av texterna, koderna och kategorierna. Totalt var det 24 kategorier som sammanställdes till nio underkategorier och delades in i tre huvudkategorier (Lundman & Hällgren Graneheim, 2017). Tabell 1. Exempel på analysprocessen

Etiska överväganden

Studien genomfördes med utgångspunkt från de fyra forskningsetiska principerna: autonomiprincipen, nyttoprincipen, inte skada-principen och rättviseprincipen för att säkerhetsställa att studien har ett etiskt förhållningssätt (Kristensson, 2014). Författarna genomförde en etisk egengranskning tillsammans med handledare. Principerna tillämpas genom att deltagarna i studien blev informerade om studiens upplägg, metod och syfte vilket genomfördes skriftligt via mejl samt muntligt innan intervjun. Deltagarna fick information om att medverkan var frivilligt och att möjlighet till att lämna studien fanns utan att det skulle leda till några konsekvenser för individen. Deltagarna fick skriva under en samtyckesblankett innan intervjutillfället. Författarna erbjöd deltagarna att genomföra intervjun i fysiskt möte, digitalt

8

eller över telefon beroende på vad deltagarna upplevde mest bekvämt. Deltagarna blev informerade om att intervjun skulle spelas in och att endast författarna hade tillgång till materialet. Författarna beaktar att studiens syfte är mer till nytta för samhället än vad den ger skada. På så sätt har författarna uppfyllt de fyra individskyddskraven; informationskravet, författarna gav ut information till de berörda deltagarna om studiens syfte och upplägg, samtyckeskravet, deltagarna fick själva bestämma över sin medverkan, konfidentialitetskravet innebär att alla deltagare försäkrades om att ingen utomstående hade tillgång till materialet och att alla blir konfidentiella i resultatet. Nyttjandekravet innebär att det insamlade materialet endast kommer användas för detta examensarbetet (Vetenskapsrådet, 2002).

Förförståelse

Författarna har genom åren på arbetsterapeutprogrammet skapat sig en bild om negativ stress, långvarig stress, och stressproblematiken i samhället. Under klinisk praktik har en av författarna varit på vårdcentral och i rehabilitering, där de behandlar patienter med stressproblematik och utmattningssyndrom. En av författarna har även anhöriga som drabbats av långvarig stress och har därför en anhörigs syn på långvarig stress och dess påverkan på aktivitetsbalans. Författarna har även en uppfattning utifrån egen bekantskap att normer, krav och sociala medier har en stor påverkan på den ökade psykiska ohälsan bland unga vuxna i dagens samhälle. Författarna följer själva aktivt debatten om psykisk ohälsa på sociala medier.

9

Resultat

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters upplevelser och erfarenhet av att arbeta med unga vuxna med stressproblematik. Alla deltagare var legitimerade arbetsterapeuter inom primärvården runt om i Sverige. Alla deltagare var kvinnor och de hade ett till tio års erfarenhet av att arbeta med målgruppen. Resultatet redovisas under tre huvudkategorier: Att ge patienter professionellt stöd, Att skapa förståelse för aktivitetens betydelse och Att skapa förändring. Tabell.2 Huvudkategorier och kategorier

Att ge patienter professionellt stöd

I den här huvudrubriken presenteras arbetsterapeuternas upplevelser och erfarenhet att rehabiliteringen av unga vuxna med stressproblematik utformas efter varje patients unika behov. Arbetsterapeuterna poängterade vikten av ett professionellt förhållningssätt gentemot patienterna genom att hålla en öppen konversation, lyssna och att bekräfta patientens berättelser. Erfarenheter och ett tätt samarbete med andra professioner visar sig ha stor betydelse. Det fanns ett starkt inslag av att patienterna behöver professionellt stöd, men även ett stöd från andra patienter som delar deras känslor.

Öppen och tillåtande dialog

Det beskrevs att det var viktigt att arbetsterapeuterna hade ett bra förhållningssätt till patienterna för att öka förtroendet. Att låta patienterna prata och uttrycka sig fritt var viktigt för att få ett bra samarbete genom rehabiliteringen. Arbetsterapeuten behöver informationen för att kunna se hela människans vårdbehov och kunna bekräfta att patientens behov var viktigt.

“Jag tänker att om jag bara kommer med förslag på hur de ska leva, tror jag att dem tänker att jag inte förstår vad dem (patienten) går igenom så då tänker jag att det nästan bättre att vara lite mjuk i det, att lyssna in vad dem säger och så försöka hjälpa till som till exempel hur mår du när du gör ‘sådär’?” (deltagare 1)

Arbetsterapeuterna beskrev att det var viktigt att vara ödmjuk, att alla patienter ska uppleva en trygghet för att öppna upp sig och prata om aktiviteter där stress uppstår. Arbetsterapeuterna fokuserade främst på att vara ett bollplank när de kommer till målformulering, att identifiera små hållbara aktivitetsmål i vardagen för att hantera stressen på sikt. Genomgående upplevde arbetsterapeuterna att individuell behandling gjorde att de

10

kunde komma in på djupet för att identifiera svårigheter och styrkor hos individen, vilket påtalas inte är möjligt att göra i en gruppbehandling.

Samverkan mellan professioner

Genomgående uttryckte alla arbetsterapeuter att de hade ett bra samarbete på vårdcentralen mellan olika professioner. Upplevelsen var att ett nära samarbete med psykosociala teamet är positivt. Det framkom att de utvecklades tillsammans inom sina egna professioner, att se genom olika glasögon på stressproblematiken och diskutera med olika infallsvinklar.

“... Och vi två kan diskutera väldigt mycket aktivitet, men X gör det då i ett psykologiskt perspektiv och jag ett arbetsterapeutiskt perspektiv” (deltagare 8)

Det framkom att patientgruppen var i behov av en tydlig och kontinuerlig kontakt i början av rehabiliteringen för att sedan övergå till att de träffades mer sällan innan avslut. Arbetsterapeuterna upplever att patienterna var i behov av stöttning för att hantera stressen, identifiera intressen och aktiviteter som ger energi och som patienterna tycker är roligt. Att utföra aktiviteter som var roliga var något som många patienter hade svårt att få in i vardagen. Många patienter hade även svårt att identifiera intressen och aktiviteter som de tyckte vad roliga och självbelönande.

“Intressechecklistan har jag ibland använt på en del individer när det handlar om att identifiera aktiviteter, speciellt patienter som kan ha nedstämdhet. Ibland kan de ju säga att jag vet inte vad som är roligt längre och jag tycker inget är roligt längre, så då kan listan vara ett bra verktyg att använda sig av för att titta på vilka aktiviteter som finns.” (deltagare

2)

Det fanns ett tydligt inslag av att patienter med stressproblematik även kunde ha symtom av oro, ångest, sömnproblem, smärta, nedstämdhet eller depression. Som gjorde att andra professioner behövdes kopplas in eller var inkopplade innan de kom till arbetsterapeuten. Det fanns även en önskan om att få vidare utbildning och kompetens i behandling för olika symtom, psykiska som fysiska, kan behandlas tillsammans med stress.

Gruppbehandling som verktyg

Gruppbehandling var den mest förekommande behandlingen som arbetsterapeuterna nämner i intervjuerna. Den gemensamma upplevelsen var att i grupp får patienterna möjlighet att träffa andra i liknande situation och får då möjlighet att utbyta erfarenheter och tankar med varandra. Arbetsterapeuterna uttryckte ofta att patienter tror att de är ensamma med sina problem. I grupp får de chans att se att de inte är ensamma.

“Jag tycker det ger mycket mer med gruppbehandling eller så man ser gruppeffekt att de drar nytta av varandras erfarenheter och det har stor betydelse att man kan se någon annan i samma situation.” (deltagare, 5)

Den gemensamma upplevelsen var att gruppbehandling bidrar med kunskap och lärande för patienterna när de interagerar med andra i samma situation.

“...Men annars så är det gruppen som står för mycket kunskap och lärande...” (deltagare, 9)

Att skapa förståelse för aktivitetens betydelse

Denna huvudkategori sammanfattar arbetsterapeuternas upplevelse av aktiviteters påverkan. Arbetsterapeuterna trycker mycket på balans mellan energikrävande aktiviteter och återhämtande aktiviteter då grunden till stress är oftast aktivitetsobalans. Därför läggs mycket

11

tyngd på kartläggning av aktiviteter och medvetande göra aktivitetsmönster genom att använda sig av ReDo, i syfte att skapa förståelse för vikten av aktiviteternas betydelse i vardagen. Detta diskuteras i nedanstående underkategorier utifrån arbetsterapeuternas perspektiv.

Kartlägga och medvetandegöra aktivitetsmönster

Det framkom tydligt att alla arbetsterapeuter hade ett stort intresse för att arbeta förebyggande för god hälsa, vardagsbalans och för patientgruppen. Alla deltagare i studien hade genomgått en utbildning för konceptet ReDO och var nöjda med det arbetssättet utvecklat för just patientgruppen.

“ReDO är ett arbetssätt som vi använder, som en mall som man följer som säger vad man ska göra. Den upplever vi att när vi fick den utbildningen och började använda den så känner vi att det här är arbetsterapi. Alltså för oss så blev arbetslivet och vardagen så mycket enklare” (deltagare 2)

Arbetsterapeuterna upplevde att allt fler unga vuxna söker hjälp för stress och att de har obalans i sina aktiviteter. Syftet med behandlingsstrategierna blir att förtydliga vad som ger god hälsa och risk för ohälsa. Arbetsterapeuterna menar att kartläggning av aktivitet arbetsterapeuterna antytt vara viktigt för att skapa en bättre överblick av vardagens aktiviteter. För att tillsammans identifiera energikrävande och återhämtande aktiviteter, i syfte att skapa aktivitetsbalans och en hälsosam förändringsprocess.

“Så försöka hitta områden som känns viktiga… och bena ut vad man kan…vilka potentialer som finns för vad man kan göra för förändringar…” (deltagare 10)

Öka förståelsen för problematiken

Upplevelsen av att arbeta med stressproblematik var att patienterna har dålig insikt i sina aktiviteter och vill ha snabba lösningar på problemet. Det framkommer att patientgruppen är i behov av att kartlägga aktiviteterna för att få ökad förståelse över sin nuvarande situation.

“…Kartlägga så att jag får en bild av vad problematiken är i det så tänker jag att patienten också får en hel del insikter i varför det är som det är…” (deltagare 1)

En gemensam nämnare som följde alla deltagarnas berättelse var upplevelsen av att patientgruppen har svårt att acceptera sin problematik och att de har ett behov av att bli hörda. Arbetsterapeuterna beskrev att det handlar om att coacha och guida patienten till en förändring.

“....Att vi pratar kring aktivitet och vad de gör och hur och vad som har orsakat att de har hamnat där de har hamnat…” (deltagare 3)

Att sakna kontroll i relation till aktivitetsbalans

Erfarenheter var att patienterna med stressproblematik ofta uttryckte att de inte gör någonting om dagarna. En aktivitetscirkel fungerade då som verktyg för att synliggöra vilka aktiviteter som patienterna faktiskt genomför varje dag. Genom att identifiera vardagssysslor som aktiviteter möjliggör arbetsterapeuterna att patienterna förstår varför de drabbats av långvarig stress och varför stress är så påtaglig i vardagen. Det var även viktigt att kunna identifiera om arbetet eller hemmalivet påverkade patienterna mest, att kunna identifiera var ohälsan och aktivitetsobalansen har sin grund.

“Jag ber patienten att berätta hur ser en vanlig dag ut för dig, och så får man lista, för någonting gör man ju alltid, även om de kanske inte värderar det de gör så högt. Men jag tänker det här att kartlägga både för min skull och för patientens skull på nått sätt är ju viktigt.” (deltagare 1)

12

Det uppkom även att patienter som varit sjukskrivna på grund av stressreaktion hade svårt att behålla sina återhämtande rutiner när de var åter i arbete. Det framkom att det ofta fanns ett stort behov av stöd innan patienterna återgick till arbetet för att belysa och tackla orostankarna som kunde uppstå på grund av den ökade aktivitetsnivån då.

Att skapa förändring

Huvudrubriken tar upp samhällets normer, högra krav och prestation. Arbetsterapeuterna upplever att det finns ett starkt inslag av att normer i samhället har en stor påverkan på hälsan. Arbetsterapeuterna upplever att unga vuxna har höga prestationskrav och vill hitta snabba lösningar på problem, detta visar sig i rehabiliteringen och målformuleringen. Arbetsterapeuterna trycker mycket på att det måste finnas en motivation och vilja till skapa en förändring som är hållbar på lång sikt.

Samhällets höga krav

Upplevelsen som arbetsterapeuterna har gemensamt var att allt fler unga vuxna blir stressade idag och att det kryper ner i åldrarna. Arbetsterapeuterna uttryckte under intervjuerna att stressproblematiken borde belysas tidigare, redan i grundskola och gymnasium. Arbetsterapeuterna belyser problematiken kring samhällets höga krav och tempo, där unga vuxna uppmanas förväntas ha många bollar i luften och att ständigt prestera högt på arbetsplatsen eller i studier. Ett gemensamt behov som uttrycktes för patientgruppen var kartläggning av aktiviteter och att lära sig hitta strategier för att hantera stressen.

“Samhället idag det är ett ganska högt tempo för oss alla och kraven som vi alla

bygger upp”....“Att hitta tillbaka till meningsfulla aktiviteter som kanske är där de hittar egentligen lusten och kraften och lugnet.” (deltagare 11)

Att kunna tillgodose patientens behov

Den gemensamma upplevelsen av att arbeta med stressproblematik var att patienterna behöver vara mottagliga för att genomgå en förändring och att arbeta med sig själv. Arbetsterapeuterna återkom till att individuell behandlingsstrategi var viktigt. Att kunna motivera patienterna att själva förstå sin problematik, att vara ett bollplank, stötta och se hela patienten var viktiga faktorer för att kunna vägleda patienten till goda aktivitetsvanor. Arbetsterapeuterna belyser detta och påtalar vikten av att träffa patienterna individuellt innan de ingår i en grupp, eller att patienterna får möjlighet att ha individuella möten med arbetsterapeuten för att skapa tydliga mål.

“Fördelar med individuellt, då kan man bli mer personlig, det kan man inte bli på gruppnivå. Någon som har extra behov kanske vi har något individuellt tillfälle så att man kan driva deras personliga mål vidare.” (deltagare 9)

Mål utan prestationskrav

Hos arbetsterapeuterna fanns en medvetenhet om att normer påverkar hur patienter med stressproblematik lever sitt liv. Det fanns en tydlig bild om att patienterna som de möter är prestationsinriktade och uttrycker prestationsinriktade mål vid målformulering. Arbetsterapeuterna uttryckte att det svåra med arbetet var att få patienterna med stressrelaterad ohälsa att uppnå aktivitetsbalans, att bromsa dem och hitta en vardag i balans.

“Det handlar om många små förändringar, och det är svårt och problematiskt vid arbetsterapi och stressrealterad ohälsa, målformuleringen känns otydlig. För vissa (patienter) handlar det om att ‘det här vill jag klara av’. Men vid stress behöver de få aktivitetsbalans. Och hur sätter man ett tydligt mål då när det känns så luddigt. För de mål jag gärna vill sätta vill inte patienten ha... Patienten vill ha ett prestationsbaserat mål men det är inte det jag är ute efter…” (deltagare 8)

13

Det visade sig att arbeta med målformulering var vanligt bland alla deltagare och att det användes både i grupp och individuell behandling. Genomgående upplevde arbetsterapeuterna att de kunde arbeta mer med specifika mål i individuell behandling än i gruppbehandling. Individuell behandling upplevdes ge patienten en bra möjlighet att använda arbetsterapeuten som ett redskap för att nå målen. Arbetsterapeuterna upplevde att mer tid lades på att skapa och nå målen i individuell behandling. Det påtalades att patienter som genomgick en gruppbehandling hade svårt att formulera mål och att de ibland behövde arbeta med patienterna även individuellt.

Kategorin tar upp att arbetsterapi inte handlar om prestationsinriktade mål. Att uppmuntra patienter till att sträva efter en hälsosam vardag där patienten utför aktiviteter som han eller hon mår bra utav och har kapacitet för att utföra. Arbetsterapeuterna återkom till att de främst arbetade med målformuleringar som var riktade mot vardagsaktiviteter, så som att klara av en frukostrutin, ta ut soporna regelbundet eller att komma ut på promenader för fysisk rörelse. De arbetade för att skapa små, enkla och konkreta mål som patienten skulle känna som meningsfulla. Det handlade inte om att få patienten att vilja prestera utan att sträva efter en fungerande vardag och att få hälsosamma aktiviteter att fungera över en längre tid.

“Men sen är alla individer olika en del behöver lite mer stöd och har lite mer svårare att formulera mål... När det gäller den vanliga vardagen där allt är så självklart, så då kan det vara svårare att sätta små och enkla mål, då kan dom ibland behöva bolla det då

14

Diskussion

Metoddiskussion

Författarna valde att utgå från en kvalitativ intervjustudie. Den ansågs vara lämpligast för att få svar på syftet om arbetsterapeuters upplevelser av att arbeta med unga vuxna med stressproblematik. Kristensson (2014) menar att metoden fokuserar på upplevelser, uppfattningar och berättelser, och studiens syfte fokuserar på att fånga arbetsterapeuters upplevelser. Informationen samlades in med hjälp av ett litet urval genom semistrukturerade intervjuer som slutligen presenteras genom beskrivningar och kategorier.

I kvalitativ forskning är trovärdighet viktigt i syfte att bedöma och beskriva studiens kvalité och övergripande hållbarhet. Studiens metod ska stärka trovärdigheten genom att redovisa varje del under studiens gång. Trovärdighet delas in i fyra dimensioner vilka är tillförlitlighet, överförbarhet, verifierbarhet och giltighet (Kristensson, 2014). Utifrån dessa dimensioner stärker författarna sitt val av metod i förhållande till studiens syfte.

Författarna ville fånga arbetsterapeuternas perspektiv på hälsa och ohälsa för att på så sätt nå en djupare förståelse för rehabiliteringen inom stressproblematik. Därför tillfrågades endast legitimerade arbetsterapeuter via mejl som arbetade på olika vårdcentraler med stressproblematik, på så sätt stärks tillförlitligheten genom att använda sig av ett varierat urval. Återkopplingen från de tillfrågade vårdcentralerna var låg och författarna ifrågasätter om inklusionskriterierna varit för snäva eller om det låga deltagandet bidragits av de rådande omständigheterna i samhället på grund av covid-19. Författarna hade även valt att enbart samla in datamaterial från arbetsterapeuter på vårdcentral. Detta kan göra att resultatet enbart är applicerbart på vårdcentraler och inte ge en bild av upplevelser av rehabilitering av stressproblematik i övriga vården. Detta kan göra att studiens överförbarhet påverkas.

Det insamlade materialet granskades och tolkades av båda författarna för att minska risken av att färgas av en persons förförståelse. I metoden beskrivs urvalsprocessen och analysprocessen noggrant, vilket också stärker tillförlitligheten i studien.

Genom att använda semistrukturerad intervjuform kunde författarna formulera en intervjuguide med förbestämda öppna frågeområden och även ha möjlighet att ställa följdfrågor och nya frågor under intervjun (Kristensson, 2014). Det fanns även möjlighet att ändra frågorna i intervjuguiden under studiens gång om det skulle behövas. Intervjuguiden stärker studiens giltighet och finns beskriven i metoden.

När intervjuguiden konstruerades och frågorna formulerades, diskuterades de tillsammans med fyra studiekollegor. I syfte att säkerhetsställa att frågorna var tillräckligt välformulerade och relevanta för studiens syfte. På så sätt kunde författarna för denna studie tydligare skapa sig en helhetsbild av vilka frågor som var relevanta och inte. Frågorna utvecklades allt mer i relation till studiens syfte och kom fram till sju förbestämda frågor. Varje intervju började med frågor som handlade om arbetsterapeutens kompetens och hur vårdcentralen arbetade med stressproblematik generellt. Genom att starta varje intervju med bakgrundsfrågor kan författarna skapa ett bra samtalsflöde och allt eftersom intervjun fortgår så blir frågorna mer riktade mot studiens syfte.

Intervjuerna genomfördes fysiskt eller digitalt, beroende på deltagarnas preferens och författarnas möjligheter i rådande situation. Covid-19 har haft en stor påverkan på intervjuernas genomförande. Majoriteten av deltagarna valde att bli intervjuade digitalt över zoom eller telefon på grund av covid-19. Endast två deltagare valde att bli intervjuade i ett fysiskt möte. Detta kunde ha påverkat deltagarnas svar på grund av olika nivåer av erfarenheter av att genomföra digitala möten.

15

Enligt Kristensson (2014) påverkar frågorna som ställs, intervjuarens förhållningssätt, klimatet och i vilken situation intervjun sker i, allt det spelar roll för intervjuns utfall. De digitala intervjuerna utförde författarna tillsammans, en förde anteckningar och ansvarade för att intervjun spelades in, medan en ställde intervjufrågorna. Den som förde anteckningar kunde även komplettera med följdfrågor under intervjun. Detta kan diskuteras om det var lämpligt att båda författarna skulle vara närvarande vid intervjuerna. Intervju över zoom uppfattades som lättare än intervju över telefon. En anledning var att zoom hade möjlighet till videosamtal. Då fick man se deltagarna ansiktsuttryck och kroppsspråk när man pratade med dem. På så sätt kunde författarna lättare göra en tolkning och skapa en förståelse av deltagarnas svar. Två intervjuer genomfördes genom fysiska möten vilket upplevdes som att det var lättare att skapa kontakt med deltagarna.

Båda författarna uttrycker att de första intervjuerna var spända och att frågorna inte hade den effekten på deltagarna som man väntat sig. Frågorna förväntades ge mer utvecklande svar med betoning på deras upplevelse. Men allt eftersom intervjuerna genomfördes försvann nervositeten och det blev allt lättare att ställa frågorna på ett bra sätt och relevanta följdfrågor. Många av de intervjuade var fåordiga vilket resulterade i kortare intervjusamtal, detta resulterade i att författarna ofta fick ställa följdfrågor för att fånga deras upplevelse. Detsamma gällde för de som var bra på att blomma ut vilket resulterade i längre intervjuer, att de lätt kunde komma på sidospår och författarna var därför tvungna att styra dem tillbaka till rätt spår med hjälp av följdfrågor.

Deltagarna hade svårt att särskilja patienter som var 18–29 år med övriga som har stressproblematik. De ansåg att varje människa framför dem var unik. Båda författarna upplevde att deltagarna hade svårt att beskriva hur de specifikt arbetade mot den valda målgruppen. Eftersom deltagarna oftast genomförde samma typ av behandling till alla patienter men att det kunde variera lite beroende på patientens behov. Ett sätt att få mer utförliga svar hade varit om vi använt oss av en fokusgrupp. På så sätt kunde vi ställt mer följdfrågor och fått ut mer specifika svar g

enom att få deltagarna att diskutera och integrera med

varandra och på så vis hade vi kunnat skapa en större medvetenhet kring målgruppen unga vuxna

med stressproblematik (Region Jönköpings Län, 2017b).

med covid-19 hade vi inte möjlighet att utföra detta.

Författarna har transkriberat alla intervjuer ordagrant för att stärka studiens verifierbarhet. Det sättet man pratar på är inte likt den skriftliga texten. Genom att transkribera ned ordagrant vad deltagarna sagt gör att meningar och betydelser kan bli svårtydliga. Författarna upplevde detta under analysprocessen och önskar att de hade valt en metod där meningar kan skrivas om till mer förståeligt i text men utan att det förlorar sin betydelse. Transkriberingen av intervjuerna påverkas också av deltagarnas svar, om de var väl utvecklade eller väldigt korta. Beroende på intervjuerna längd tog transkriberingen olika lång tid. Detta beskrivs tydlig i avsnitten metod och resultat där författarna har stärkt tolkningarna av intervjuerna med citat, vilket stärker studiens verifierbarhet enligt Kristensson (2014).

Resultatdiskussion

Resultatet visade att varje patient är unik och att stress påverkar människan psykiskt och fysiskt. Studien har en röd tråd med dessa faktorer genom de tre huvudkategorierna: Att ge patienter professionellt stöd, Att skapa förståelse för aktivitetens betydelse och Att skapa förändring. Resultatet visar även att stress sällan kommer ensamt, ofta finns andra faktorer som oro, ångest, sömnproblem och smärta med i patientens beskrivning av ohälsa och arbetsterapeuterna uttryckte ett behov av större kunskap för hur rehabiliteringen bör se ut med dessa symtom.

16

Att ge patienten professionellt stöd

Det har framkommit att arbetsterapeuterna behöver tänka på ett nytt sätt inför varje patient, att det inte finns något tydligt mönster. Varje patient är unik och har en egen situation som omfattar aktivitetsproblem som är unika för just den personen (Erlandsson & Persson, 2020). Resultatet visade att arbetsterapeuten värdesatte aktivitetsanalyser. En analys av aktivitet innefattar det dagliga sammanhang som enskilda aktiviteter ingår i, det vill säga hur människor gör och hur det upplevs av personen och det sammanhang som patienten är en del av. Enligt Erlandsson och Persson (2020) är sådana analyser viktiga för att arbetsterapeuten ska få vägledning till att kunna avpassa interventionen till just den unika personen man har framför sig för att kunna vägleda patienten i processen till en livsstilsförändring. Användandet av aktivitetscirklar för att medvetandegöra patientens aktiviteter hjälper arbetsterapeuten med aktivitetsanalysen och patienten att inse vad som bidrar till god hälsa och icke god hälsa (Johansson, Eklund & Erlandsson, 2012). Arbetsterapeuterna uttryckte att det var en viktig del i rehabiliteringen.

Arbetsterapeuterna uttrycker sig att det finns behov av att medvetandegöra stressproblematiken och att vara ett bra professionellt stöd under rehabiliteringens gång. Arbetsterapeuternas erfarenhet var att de patienter som kommer till vårdcentralen på grund av stressproblematik har en sviktande aktivitetsbalans. Enligt Taylor och Kielhofner (2017) bör rehabiliteringen sträva efter att ge patienten en känsla av kontroll och balans över sitt utförande i vardagliga livet. Resultatet visade att arbetsterapeuten behöver ha en förståelse för att patienten påverkas av både yttre och inre faktorer i sin vardag som i sin tur påverkar aktivitetsbalansen. Resultatet visade även att patientens behov styr hur arbetsterapeuten arbetar med rehabiliteringen inom stressproblematik.

Att hitta tillbaka till meningsfulla aktiviteter har uttryckts vara en viktig del i rehabiliteringsprocessen som arbetsterapeuterna berättar i sina intervjuer. Aktivitetsbalans har en stor betydelse för människors välmående.

Canadian model of occupational performance and engagement (CMOP-E) framhåller att andlighet (spirituality), medvetenhet och kroppen tillsammans utgör grunden för uppfattningar av mening i aktiviteter (Townsend & Polatajoko, 2007). Det framkommer att det inte är självklart att patienterna kan se hela komplexiteten och utmaningarna i sina dagliga aktiviteter. Det fanns många aktiviteter som patienterna gjorde för att de måste, samtidigt som de saknade görande som de upplevde gav ny energi och självbelöning. Självbelönade aktiviteter är de som ger en känsla av tillfredställelse och glädje i utförandet. Genom aktivitetsanalys och kartläggning av aktiviteter kunde arbetsterapeuten möjliggöra att patienten fick tillbaka kontrollen över sitt liv, och därmed även kunde uppleva en bättre hälsa (Erlandsson & Persson, 2020).

Att skapa förståelse för aktivitetens betydelse

Att drabbas av stress eller utmattning innebär ofta stora förändringar i vardagen. Det kan vara en ökad tidspress, avbrutna aktiviteter eller att patienten upplever att vardagen har för få aktiviteter. Resultatet visade att vardagsrevidering var den vanligaste behandlingsformen vid stressproblematik. Programmet syftar till att identifiera förändringsbehov och mål för en sådan förändring. Deltagarna får även stöd av arbetsterapeuterna för att i gruppen diskutera hur deras olika aktivitetsmönster påverkar deras hälsa (Erlandsson & Persson, 2020). Arbetsterapeuternas erfarenhet av att arbeta i grupp var att de upplevde att patienterna hade ett stort behov av att diskutera och bli bekräftade av andra i liknande situation. Att ingå i en gruppkonstellation ger patienterna möjlighet att ta emot tips, uppmuntran, berömma och stötta vid eventuella bakslag

(Karlsson, 2017; Klang Söderqvist & Kneck, 2018; Taylor

& Kielhofner, 2017).

17

Gruppbehandling ger patienten rätt verktyg för att kunna hantera sin stress i framtiden. Det bidrar till kunskap och erfarenhet som arbetsterapeuten upplever inte kan erbjudas individuellt. Grupp är sammanfattningsvis vad som ger patienterna större självinsikt och förståelse för sin nuvarande situation och stressens betydelse.

I resultatet framkommer att det är vanligt att vid stress prioritera bort det roliga för att man ska orka göra aktiviteter som är “måsten”. Men för att hantera vardagsstressen behöver aktiviteter som ger energi och livsglädje ingå i vardagen (Taylor & Kielhofner, 2017). Det som syns tydligt i arbetsterapeuternas berättelser är att patienterna beskriver att de inte har några intressen eller vet vad som är roligt längre. Genom kartläggning av deras aktivitetsmönster, har de endast aktiviteter som är ”måsten” och inte meningsfulla aktiviteter, det ger en tydlig bild av att patienterna har frångått aktiviteter som ger energi och motivation. Det är viktigt att identifiera meningsfulla aktiviteter som har stor betydelse för patienten som gått förlorade på grund av bortprioriteringar. Genom att identifiera dessa aktiviteter hjälper arbetsterapeuten att schemalägga in dessa i vardagen igen (Erlandsson & Persson, 2020

; Klang Söderkvist &

Kneck,

2018

Författarna tolkar att prestationsinriktade mål är mål där individen vill uppnå något specifikt inom en viss tidsperiod. Det sätter krav på individen att klara av målet att det blir ett måste mer än något meningsfullt. Därför kan arbetsterapeuten arbeta med att sätta prestationslösa mål, alltså mål som inte är måsten eller har krav på sig.

Att skapa förändring

Runco och Richards (1997) förklarar att en rehabiliteringsprocess präglas av både struktur och kreativitet. Att få patienten att använda sin kreativitet för att skapa sig själv på nytt är inte alltid så lätt. Arbetsterapeuterna beskriver detta som att patienten behöver ha motivation för att förändringen ska bli möjlig.Om patienten inte har motivation till att skapa förändring, så blir det svårt för arbetsterapeuten att motivera varför förändring är viktigt. Motivationen kan inte endast komma från arbetsterapeuten, utan individen måste själv inse att det finns behov av förändring. Det var viktigt i arbetsterapeutens arbete att kunna identifiera eller möjliggöra de aktiviteter som patienten upplevde som meningsfulla. Att genomgå ett förändringsarbete kan komma att kräva kreativa lösningar, där patienten själv behöver identifiera vilka aktiviteter som är energigivande samt vilka som tar energi. Att få tid att ägna sig åt något meningsfullt gör även att det blir lättare att se nya samband och möjligheter i livet (Gamborg, Madsen & Winther Hansen red, 2016). Kreativitet och förändring kan göra att själva processen blir viktigare än den slutliga produkten. Genom att uppmärksamma aktivitetens värde istället för slutprodukten och prestationen i sig kan patienten uppmärksamma en plats för sig själv där han eller hon kan uttrycka sig och finna mening. Detta skulle kunna hjälpa patienten att lättare skapa en förändring i sin situation.

Att ha en känsla av kontroll och balans mellan sina dagliga aktiviteter ger en känsla av god hälsa och aktivitetsbalans (Taylor & Kielhofner, 2017). Det framkom att alla arbetsterapeuter hade ett stort intresse för stressproblematik och att arbeta hälsofrämjande för att uppnå vardagsbalans. Resultatet visade att arbetsterapeuterna arbetade aktivt med att få patienterna att själva inse sin problematik. Att kartlägga patienternas aktiviteter och därmed lägga grunden för att kunna identifiera vilka aktiviteter som är negativa och vilka aktiviteter som är återhämtande. Detta ger patienten och arbetsterapeuten bra underlag för att arbeta med förändring (Johansson, Eklund & Erlandsson, 2012). Det är när patienterna själva inser att de har aktivitetsobalans som förändringsarbetet börjar.

Resultatets betydelse för arbetsterapi

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters upplevelse av att arbeta med unga vuxna med stressproblematik. Under studiens gång har författarna fått en fördjupad förståelse av hur arbetsterapeuter arbetar med stressproblematik. Resultatet av examensarbetet visade att varje patient är unik och att stress påverkar människan psykiskt och fysiskt. Stress och obalans i

18

vardagen har ökat hos unga vuxna de senaste åren, vilket skapar ett ökat behov av kompetens vad gäller aktivitetsbalans. I flera rapporter nämns det att unga vuxna blir allt mer stressade, får utmattning och drabbas av sömnproblem (Folkhälsomyndigheten, 2020; Socialstyrelsen, 2017a). Vanliga symtom är att känna sig trött, nedstämd, ha svårt att minnas och ha koncentrationssvårigheter (Friis Andersen & Brinkmann, 2015). Arbetsterapeuterna har även delat med sig erfarenheter av att patienter med stressproblematik väljer bort att göra självbelönande aktiviteter och aktiviteter som ger energi. Därför bör arbetsterapeuters roll belysas tydligare och tidigare i rehabiliteringen. Att lyfta professionens kunskap om aktivitetsbalans, att se till människans hela aktivitetsmönster, kan vara betydelsefullt i vården för att främja patienters stressrehabilitering. Resultatet påvisar även att stress sällan kommer ensamt utan ofta ihop med andra symtom, därför kan det vara viktigt att utöka den arbetsterapeutiska kompetensen för hur rehabiliteringen genomförs i framtiden.

Studien har uppmärksammat både positiva och negativa upplevelser från arbetsterapeuter som arbetar med stressrehabiliteringen. Nedan presenteras förslag till rehabilitering sammanställda utifrån arbetsterapeuternas erfarenheter:

• Lyssna till patienternas berättelser.

• Gruppintervention där deltagare kan diskutera problematiken.

• Ha ett öppet förhållningssätt mot patienten med stressproblematik.

• Öppna upp för samtal kring stress, återhämtning och aktivitetens samband.

• Främja självbelönande aktiviteter.

• Bryta normen genom att målformuleringen inte är baserad på prestation.

19

Slutsats

Bland arbetsterapeuterna var den vanligaste upplevelsen att varje patient är unik och att stressen påverkar människan både fysiskt och psykiskt. Erfarenheten är att ge patienter professionellt och känslomässigt stöd och skapa förståelse för aktivitetens betydelse för att skapa en förändring. Arbetsterapeuterna upplever att stressen hos unga vuxna växer på grund av obalansen i vardagen, samhällets normer och attityder och att de har otillräckligt med strategier för att hantera stressfyllda situationer. De upplever att det finns ett behov av att arbeta i förebyggande syfte, att medvetandegöra stress och att erbjuda den professionella hjälpen redan i grundskolan. Deras arbete handlade om att bromsa patienter för att hitta tillbaka till ett harmoniskt liv där både aktiviteter som behöver göras, samt aktiviteter som har ett högt värde för patienten får rum och därmed skapa en vardag i mer balans. Det är viktigt att arbetsterapeuten har ett öppet förhållningssätt och kan bekräfta patientens unika problematik. Genom förtroende och bekräftelse skapar arbetsterapeuten möjlighet för samtal där arbetsterapeuten kan skapa en insikt för patienten att hantera sin vardag och situationer där stress kan uppstå.

Fortsatt forskning

Det vore intressant att forska om aktivitetens betydelse vid stressrehabilitering. Ett annat förslag till framtida studier är att forska på hur vården och arbetsterapeuter kan uppmuntra och stödja en person i att hitta inre motivation, till att få in mer hälsofrämjande och energigivande/återhämtande aktiviteter i vardagen. Även studier som forskar kring höga prestationskrav och hur dessa kan brytas eller främja hälsan. Att lyfta vårdtagarens upplevelser av stressrehabilitering och arbetsterapi hade varit intressant i fortsatta studier.

20

Referenser

Dachew, B., Azale Bisetegn, T., & Berhe Gebremariam, R. (2015). Prevalence of Mental

Distress and Associated Factors among Undergraduate Students of University of Gondar, Northwest Ethiopia: A Cross-Sectional Institutional Based Study.(Report). 10(3), e0119464.

https://doi.org/10.1371/journal.pone.0119464

Eccles, J., Brown, B.V., & Templeton, J. (2008). A developmental framework for selecting

indicators of well-being during the adolescent and young adult years. (pp.197-236). I Brown,

B-V., (Ed.), Key indicators of child and youth well-being: Completing the picture. Lawrence

Erlbaum Associates, New York.

Ekberg, K., Eklund, M., & Hensing, G. (2015). Återgång i arbete: processer, bedömningar,

åtgärder. Lund: Studentlitteratur.

Ekberg, K., & Erlandsson, L-K. (2015). Lättare psykisk ohälsa. I Ekberg, K., Eklund, M., & Hensing, G. (2015). Återgång i arbete: processer, bedömningar, åtgärder. Lund:

Studentlitteratur.

Erlandsson, L., & Persson, D. (2020). ValMO-modellen: arbetsterapi för hälsa genom

görande (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Folkhälsomyndigheten. (2018). Allt fler unga upplever stress. Hämtad 2020-01-28 från; https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2018/december/allt-fler-unga-uppger-stress/

Folkhälsomyndigheten. (2020). Folkhälsans utveckling. Årsrapport 2020. Hämtad: 2020-04-14:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/9fd952e9014642249164352cd5a3eb50 /folkhalsans-utveckling-arsrapport-2020.pdf

Fox, J., Erlandsson, L-K., & Shiel, A. (2019). A systematic review and narrative synthesis of

occupational therapy-led interventions for individuals with anxiety and stress-related disorders. Occupational Therapy in Mental Health, 35:2, 179–204, DOI:

10.1080/0164212X.2018.1516172

Friis Andersen, M., & Brinkmann, S. (2015). Nya perspektiv på stress (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Försäkringskassan. (2017). Psykiatriska diagnoser. Lång väg tillbaka till arbete vid

sjukskrivning. Korta analyser 2017:1. Hämtad: 2020-02-17

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/d57be02c-46dc-4079-b68d-760739441f11/korta-analyser-2017-1.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

Försäkringskassan. (2020). Intyg för sjukpenning. Hämtad: 2020-03-26 https://www.forsakringskassan.se/sjukvard/sjukdom/intyg-for-sjukpenning

Gamborg, G., Madsen, J., & Winther Hansen, B. (Red.). (2016). Kreativitet i arbetsterapi. Lund: Studentlitteratur.

Lundman, B., & Hällgren Graneheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I Höglund-Nielsen, B. & Granskär, M. (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Studentlitteratur AB.

21

Holt, N., Bremner A., & Sutherland, E. (2012). Psychology: the science of mind and

behaviour (2. [European] ed.). Maidenhead: McGraw-Hill Higher Education.

Håkansson, C., & Ahlborg Jr, G. (2017). Occupations, perceived stress, and stress-related

disorders among women and men in the public sector in Sweden. Scandinavian Journal of

Occupational Therapy, 24:1, 10-17, DOI: 10.3109/11038128.2016.1170196

Höckerstrand, I., & Hallberg, S. (2019). Vi borde vara lyckliga. Bokförlaget Forum: Stockholm.

Johansson, G., Eklund, M., & Erlandsson, L. (2012). Everyday hassles and uplifts among

women on long-term sick-leave due to stress-related disorders. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 19(3), 239–248. https://doi.org/10.3109/11038128.2011.569942

Karlsson, L. (2017). Psykologins grunder. (6. uppl. ed.).

Klang Söderkvist, B., & Kneck, Å. (2018). Patientundervisning: Ett samspel för lärande (4. uppl. Ed.)

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter

inom hälso- och vårdvetenskap (1. utg.). Stockholm: Natur & Kultur.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor (MUCF). (2019). Unga med attityd 2019

- hälsa, fritid och framtid. Hämtad: 2020-04-14

https://www.mucf.se/sites/default/files/publikationer_uploads/unga_med_attityd_2019_d el_3.pdf

Mörelius, E. (2014). Stress hos barn och ungdom (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur. Region Jönköpings Län. (2017a). Hämtad: 2020-05-28 Från:

https://plus.rjl.se/infopage.jsf?childId=17944&nodeId=39803 Region Jönköpings Län. (2017b). Hämtad 2020-06-12 Från: https://plus.rjl.se/infopage.jsf?childId=20951&nodeId=45034 Region Jönköpings Län. (2018). Hämtad: 2020-06-03 Från: https://plus.rjl.se/infopage.jsf?childId=14868&nodeId=39798

Region Jönköpings Län. (2019). Hämtad: 2020-03-01 Från: https://rjl.se/Folkhalsa-och-vard/nar-du-behover-vard/hjalp-om-du-mar-daligt-psykiskt/

Runco, M.A. & Richards, R. (1997). Eminent creativity, everyday creativity and health. Greenwich, CT: Ablex.

Schraml, K. (2013). Cronic stress among adolescents. Contributing factors and associations

with academic achievement. Stockholm University. Hämtad: 2020-05-28

https://primo.library.ju.se/permalink/46JUL_INST/4sim71/swepuboai%3ADiVA.org%3Asu -88940

Skandia. (2019). Sverige förlorar 64 miljarder på sjukskrivningar. Hämtad: 2020-05-28 https://www.skandia.se/om-oss/nyheter/nyhetsarkiv/2019/sverige-forlorar-64-miljarder-pa-sjukskrivningar---psykisk-ohalsa-star-for-varannan-diagnos/

22

Socialstyrelsen. (2017a). Utveckling av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna. Hämtad: 2020-04-14

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2017-12-29.pdf

Socialstyrelsen. (2017b). Information om Anpassningsstörning (Livskris, sorgereaktion) hos Socialstyrelsen. Hämtad: 2020-02-14

https://roi.socialstyrelsen.se/fmb/anpassningsstorning-livskris-sorgreaktion/501 Socialstyrelsen. (2010). Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig. Handboken för vårdgivare, verksamhetschefer och personal. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. (2019). Orsaken till ökningen av psykisk ohälsa inte klarlagd. Hämtad: 2020-05-03

https://www.socialstyrelsen.se/om- socialstyrelsen/pressrum/debattartiklar/orsaken-till-okningen-av-psykisk-ohalsa-inte-klarlagd/

Sveriges arbetsterapeuter. (2016). Från det lilla till det livsviktiga. Arbetsterapi - allt du

behöver veta. Hämtad: 2020-04-14

https://www.arbetsterapeuterna.se/media/1826/arbetsterapi-broschyr_a4_webb.pdf Taylor, R., & Kielhofner, G. (2017). Kielhofner’s model of human occupation: theory and

application (Fifth edition.). Philadelphia: Wolters Kluwer.

Townsend, E.A. & Polatajko, H.J. (2007). Enabling Occupation 2: Advancing an Occupational

Therapy Vision for Health, Well-being & Justice trough Occupation. Ottawa, ON: CAOT ACE

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Elanders Gotab.

Wagman, P. (2012). Conceptualizing life balance from an empirical and occupational therapy

perspective. School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping. ISBN

978-91-85835-24-9

Wagman, P., Håkansson, C., & Björklund, A. (2012). Occupational balance as used in

occupational therapy: A concept analysis. Scandinavian Journal of Occupational Therapy.

Bilagor

Bilaga 1 – Meddelande på Sociala Media

Hej

Arbetar du med stressproblematik?

Vi vänder oss till dig som är arbetsterapeut inom primärvården, som arbetar med personer som är mellan 18–29 år med stressproblematik. Du tillfrågas här om deltagande i vår studie vars syfte är: “Beskriva arbetsterapeuters upplevelse av att arbeta med unga vuxna med stressproblematik”.

Syftet med studien är att intervjua arbetsterapeuter om hur de arbetar för att behandla och/eller förhindra stressproblematik hos unga vuxna. I dagens samhälle blir allt yngre personer drabbade av långvarig stress som kan leda till ohälsa. Vi vill belysa hur arbetsterapeuter upplever arbetet med unga vuxna och stressproblematik.

Deltagandet i studien kommer att ske över telefonkontakt eller genom zoom och beräknas ta cirka 30 minuter.

Om du är intresserad skicka ett mejl till mig eller min studentkollega på någon av mejlen: Madelene Engström: enma1609@student.ju.se

Ella Brehme: brel17di@student.ju.se

Vid intresse kommer vi att skicka ett förtydligande informationsbrev.

När du väljer att delta i vår studie ansvarar du att informera/har godkännande från din chef att delta.