• No results found

Basinventering av Natura 2000 och skyddade områden 2004–2008

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Basinventering av Natura 2000 och skyddade områden 2004–2008"

Copied!
66
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Natura 2000 och

skyddade områden

2004–2008

Beskrivning av genomfört projekt

rapport 5990 • septemBer 2009

(2)

Basinventering av Natura 2000

och skyddade områden

2004-2008

Beskrivning av genomfört projekt

(3)

Beställningar

Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se

Postadress: CM Gruppen AB, Box 110 93, 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln

Naturvårdsverket

Tel 08-698 10 00, fax 08-20 29 25 E-post: registrator@naturvardsverket.se Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm

Internet: www.naturvardsverket.se ISBN 978-91-620-5990-3.pdf

ISSN 0282-7298 Elektronisk publikation

© Naturvårdsverket 2009 Tryck: CM Gruppen AB, Bromma 2009

Omslagsbild: Birgitta Olsson

(4)

Förord

I 2003 års regleringsbrev fick Naturvårdsverket i uppdrag att redovisa en plan för en nationell basinventering av de föreslagna Natura 2000-områden och skyddade områden. Planen presenterades i ”Rapportering av regeringsuppdrag om basinven-tering” (ref 1) och projektet ”Basinventering av Natura 2000 och skyddade områ-den” startades 2004.

Projektet genomfördes under perioden 2004-2008 med syfte att samla in informa-tion om naturtyper, strukturer, funkinforma-tioner och arter i alla Natura 2000 områden och skyddade områden.

Denna rapport ger en sammanställning av det genomförda projektet, arbetsflödet samt de manualer och IT-stöd som användes. Rapporten redovisar även synpunkter från projektets deltagare och användare, var data och dokumentation som beskriver data finns tillgängligt.

Arbetet har genomförts av Naturvårdsverket genom uppdrag till Länsstyrelser, Lantmäteriet andra statliga myndigheter och konsulter.

Naturvårdsverket

(5)
(6)

Innehåll

FÖRORD 3

1 SAMMANFATTNING 7

2 SUMMARY 9

3 INLEDNING 11

3.1 Bakgrund till basinventeringen 11

3.2 Basinventeringens syfte 11

3.3 Kort om detta dokument 12

4 ÖVERSIKT ÖVER BASINVENTERINGENS ARBETSFLÖDE 14

5 GENOMFÖRANDE AV BASINVENTERING 18 5.1 Prioriteringar 18 5.2 GIS-material för basinventeringen 19 5.3 Flygbilder 22 5.4 Flygbildstolkning 22 5.5 Planering av fältinsatser 25 5.6 Genomförande av fältinsatser 25 5.6.1 Fältinsatser – översikt 25 5.6.2 Marina naturtyper 26 5.6.3 Stränder 27 5.6.4 Dynmiljöer 29 5.6.5 Sötvatten 29 5.6.6 Gräsmarker 30 5.6.7 Myrar 32 5.6.8 Fjäll- och bergsnaturtyper 33 5.6.9 Skog 35 5.6.10 Friluftsanläggningar 36 5.7 Inventering av arter 37 5.8 Inventering av fåglar 38

5.9 Bearbetning av geografiska data (BIDOS) 39

5.10 Basinventeringens klarmarkering 40 6 ÅTKOMST AV BASINVENTERINGSDATA 42 6.1 Rättigheter 42 6.2 Manualer 42 6.3 Flygbilder 42 6.4 Flygbildstolkning 43 6.5 Bearbetade naturtypskartan 44

(7)

6.8 Extern tillgänglighet till data 44

7 ADMINISTRATIVA RUTINER 45

7.1 Överenskommelser och avtal 45

7.2 Fördelning av projektets medel till länsstyrelserna 45

7.3 Utbildning och information 48

7.4 Rapportering 48

7.5 Kommentarer administrativa rutiner 48

8 STATISTIK FÖR GENOMFÖRD BASINVENTERING 49

9 SAMMANSTÄLLNING AV MANUALER, APPLIKATIONER OCH LAGRING

AV DATA 51

10SAMMANSTÄLLNING AV DOKUMENT 53

11KONTAKTPERSONER 56

ORDLISTA OCH FÖRKORTNINGAR 57

NATURTYPER (ART- OCH HABITATDIREKTIVET, BILAGA 1) 58

ARTER (HABITATDIREKTIVET, BILAGA 2) 60

(8)

1 Sammanfattning

Projektet ”Basinventering av Natura 2000 och skyddade områden” pågick under perioden 2004-2008 med syfte att samla in information om naturtyper, strukturer, funktioner och arter i Sveriges Natura 2000 samt skyddade områden. Data som har samlats in ska vara av sådan kvalitet att de kan användas till att:

• formulera tydliga och uppföljningsbara mål på objektnivå i bevarande-planer för Natura 2000 områden och skötselbevarande-planer för skyddade områ-den, enligt definitionen av gynnsam bevarandestatus.

• utgöra grunden för löpande uppföljning och utvärdering för rapportering enligt artikel 17 i art- och habitatdirektivet (EEG 92/443) till EU-kom-missionen.

Arbetet styrdes genom en projektplan som uppdaterades årligen. Processen för genomförandet innehöll följande övergripande delar:

• Geografiskt underlagsmaterial för inventeringen.

Beroende på områdets karaktär, storlek och befintligt kunskapsunderlag bestod utgångsmaterialet av en flygbildstolkning gjord inom projektet, kartmaterial sammanställt från Lantmäteriets databaser, data från våt-marksinventeringen samt ängs- och betesvåt-marksinventeringen eller läns-styrelsernas eget material.

• Planering och genomförande av inventeringar i fält.

Respektive länsstyrelse hade i uppdrag att planera och genomföra fält-inventering för varje område. Vilka fält-inventeringar som ingick beskrevs i manualer som var uppdelade naturtypsvis.

• Planering och genomförande av artinventeringar.

ArtDatabanken gjorde sammanställningar av befintliga inventeringar för de arter som ingår i art- och habitatdirektivets bilaga 2. Utifrån befintligt kunskapsunderlag planerades och genomfördes kompletterande inventer-ingar. Lunds universitet tog fram ett förslag till inventering av fåglar (de arter som ingår i Fågeldirektivet,

79/409 EEG,

bilaga 1) och ansvarade för genomförandet av inventeringar.

• Datalagring av resultatet.

Insamlade uppgifter lagrades i databaser hos Naturvårdsverkets datavär-dar eller i de databaser som togs fram inom projektet. Geografiska av-gränsningar av naturtyperna kontrollerades och redigerades via ett cent-ralt system, BIDOS.

• Rapportering

(9)

Inom projektet skedde en omfattande beställning av flygbilder och flygbildsfoto-grafering, utveckling av IT-stöd för central hantering av resultatet samt utbildning-ar i utbildning-artkunskap, inventeringsmetodik och GIS/IT-hantering.

Projektet genomfördes av Naturvårdsverket genom uppdrag och beställningar till Länsstyrelserna, Lantmäteriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), ArtDatabanken och flera konsultföretag.

(10)

2 Summary

The project “Base inventory of Natura 2000 and protected areas” lasted from 2004 to 2008. The aim was to collect information about habitats, structures, functions and species within Sweden’s Natura 2000 areas and protected areas. The quality of the collected data should be of sufficient quality for the following usages:

• Specification of distinct and measurable objectives in the management plans for the Natura 2000 areas according to the definition of favourable conservation status, and

• as a foundation for a continuous assessment and evaluation for the na-tional reporting to the European Commission according to Article 6 in the ’Habitat and Species directive’ (Council Directive on the conserva-tion of natural habitats and of wild fauna and flora, 92/43/EEC). The work was regulated through a yearly updated project plan. The project workflow included the following processes:

• Basic geographical data for the inventory.

A dataset of basic geographical information was created for each area. Depending on the area’s characteristics, size and existing knowledge, this material consisted of a map from existing geographical databases, a new aerial photo interpretation or material from the county administrations. • Planning and implementation of field inventories.

The county administration had the responsibility to plan and perform field inventories for the areas within their county. For each habitat type a manual described the expected inventories.

• Planning and implementation, inventory of species.

Swedish Species Information Centre (ArtDatabanken) compiled data from existing inventories of species listed in the Habitat and Species Di-rective, annex 2. Based on existing knowledge, complementary invento-ries were performed. Lund University compiled existing inventory in-formation for birds, listed in the annex 1 of the ‘Bird Directive’ (79/409, EEG). Based on existing information and a specified budget frame, com-plementary bird inventories were conducted by Lund University. • Digital registration of the results.

Data from the inventories are stored in digital databases at the premises of ‘data hosts’ used by the Swedish Environmental Protection Agency or in databases created within the project. The geographical map with the extension of the habitats were checked and edited by the county admini-stration using a centralized GIS-system called BIDOS.

(11)

Protection Agency made yearly progress reports and two separate final reports - one describing the project and one the data generated by the project.

Within the project, there were extensive purchases of aerial images, aerial photo interpretation, software development, educations in inventory meth-odology and species as well as GIS control and editing. The Swedish Envi-ronmental Protection Agency managed the project through contracts with the county administration boards, the Swedish Land Survey (Lantmäteriet), the Swedish University of Agricultural Sciences (SLU), the Swedish Species Information Centre and a number of consulting companies.

(12)

3 Inledning

3.1 Bakgrund till basinventeringen

I 2003 års regleringsbrev fick Naturvårdsverket i uppdrag att redovisa en plan för en nationell basinventering av Natura 2000-områden och skyddade områden. I planen skulle det ingå metoder, en kostnadsberäkning för genomförandet och ett förslag till hur data från basinventeringen skulle hanteras. Detta uppdrag finns slutrapporterat i ”Rapportering av regeringsuppdrag om basinventering.

Dnr 127-385-03, 2003-10-23” (ref 1).

I ovan nämnda rapport beskriver Naturvårdsverket behovet av en basinventering för att samla in kvalitetssäkrad information för länsstyrelsernas arbete med be-varandeplaner och för den uppföljning av bevarandevärden som Sverige och övriga medlemsländerna i EU behöver rapportera enligt art- och habitatdirektivets (EEG 92/443) artikel 17. För övriga skyddade områdena beskrivs behovet av att ha god kunskap om innehållet av naturtyper och arter för revidering av skötselplaner samt för planeringen av ytterligare skydd och andra naturvårdsinsatser. Rapporten beskriver tre alternativ för basinventeringen och i regleringsbrevet för 2004 får Naturvårdsverket i uppdrag att genomföra den föreslagna basinventeringen enligt ”alternativ 2”, vilket innebar starten av ett projekt på fyra år med en budget på 160 miljoner kronor.

3.2 Basinventeringens syfte

Basinventeringens uppdrag beskrevs i projektdirektivet och projektplanen (ref 3), som uppdaterades årligen. I projektdirektivet angavs följande syften:

Basinventeringen av Natura 2000-områden och övriga skyddade områden syftar till att inhämta data av sådan kvalitet att de kan användas till att:

• arbeta med nationell och regional strategisk naturvårdsplanering • formulera tydliga och uppföljningsbara mål på objektnivå i

bevarande-planer för Natura 2000-områden och skötselbevarande-planer för skyddade områ-den, enligt definitionen av gynnsam bevarandestatus

• utgöra grunden för löpande uppföljning och utvärdering samt rapporte-ring av detta enligt artikel 17 i Art- och Habitatdirektivet (EEG 92/443) till EU-kommissionen

• utgöra ett användbart underlag för olika prövningar på objektnivå i Natura 2000 områden och övriga skyddade områden.

Samtliga områden (Natura 2000, naturreservat, nationalparker och f.d. natur-vårdsområden) bildade före 2004-01-01 ingick i projektet och följande data

(13)

• utbredningen av naturtyper enligt bilaga 3 i områdesskyddsförordningen i Natura 2000-områden och skyddade områden (bilaga 1 i Habitatdirek-tivet)

• förbättrad indelning av våtmarker, gräsmarker och vattenmiljöer genom komplettering av Naturtypskarteringen

• förekomst och utbredning av viktiga strukturer och funktioner i ovan-stående naturtyper i Natura 2000-områden och skyddade områden • förekomsten av typiska arter för ovanstående naturtyper i Natura

2000-områden och skyddade 2000-områden

• utbredningsområde, livsmiljö och population för arterna markerade med B i bilagan till Artskyddsförordningen (bilaga 2-arter i Habitatdirektivet samt bilaga 1-arter i Fågeldirektivet (79/409 EEG))

• anläggningar för friluftslivet

Genomförandet av inventeringar enligt denna ambitionsnivå visade sig överstiga den tillgängliga budgeten och därför gjordes anpassningar under projektets gång för att hålla den beslutade budgeten. Detta innebar att uppdraget begränsades och prioriteringar infördes, vilket beskrivs i avsnitt 5.1. Prioriteringar och begränsning-ar beslutades i samband med den årliga uppdateringen av projektplanen och i vissa fall vid styrgruppsmöten under året, för att sedan föras in vid nästa uppdatering av projektplanen.

3.3 Kort om detta dokument

Detta dokument är en översikt av den genomförda basinventeringen. Dokumentet innehåller beskrivningar av arbetsflöden, korta sammanfattningar av respektive moment i basinventeringen, information om hur datalagring har skett för respektive inventeringsmanual och ett urval av synpunkter framförda av projektets deltagare. Dokumentet är uppbyggt på följande sätt:

Kapitel 4 Översiktlig beskrivning av arbetsflödet inom basinventeringen. Kapitel 5 Beskrivning av genomförandet.

Kapitel 6 Beskriver åtkomsten av data från basinventeringen.

Kapitel 7 Administrativa rutiner och fördelning av medel till länsstyrelserna. Kapitel 8 Statistik över genomförda karteringar i basinventeringen.

Kapitel 9 Sammanställning av manualer, applikationer och lagring av data. Kapitel 10 Sammanställning av dokumentation.

Kapitel 11 Kontaktpersoner

Bilaga 1 Ordlista och förkortningar som används i detta dokument. Bilaga 2 Naturtyper i art- och habitatdirketivets bilaga 1.

Bilaga 3 Arter i art- och habitatdirektivets, bilaga 2. Bilaga 4 Fåglar i fågeldirektivets bilaga 1.

(14)

Kommentarer och synpunkter från projektets deltagare har sorterats in i respektive avsnitt. Projektets ekonomiska redovisning och uppföljning mot projektplanens mål finns i årliga resultatrapporter (ref 6 - 10).

(15)

4 Översikt över basinventeringens

arbetsflöde

Här beskrivs basinventeringens arbetsflöde översiktligt med utgångspunkt i det praktiska arbete som genomfördes vid länsstyrelserna. Eftersom projektets arbets-flöde, manualer och IT-stöd utvecklades under pågående projekt, så genomfördes inte allt arbete enligt denna beskrivning.

Genomförandet av basinventeringen delades in i följande huvudmoment, som även illustreras i Figur 1.

1) Analys av vilka insatser som behövdes för ett område.

2) GIS-material beställdes som utgångspunkt för basinventering.

3) Basinventering/fältinventering genomfördes för naturtyper, strukturer, funktioner och arter.

4) Uppgifter om strukturer, funktioner och arter från fältinventeringen lagrades digitalt.

5) Naturtypskartan uppdaterades, baserat på information från fält-inventeringen.

6) En avslutande kontroll av basinventeringen och ”klar-markering” av aktuellt område.

Analys och prioritering av basinventering för aktuellt område

För varje område i basinventeringen var målsättningen att ta fram en naturtyps-karta. Grunden för naturtypskartan var ett GIS-material som togs fram inom projektet (se nästa avsnitt).

För att planera och prioritera insatserna gick länsstyrelsen igenom tillgängligt material för det aktuella området. Baserat på tillgängligt material och tidigare inventeringar som genomförts inom området så bestämdes fältinsatserna. Det var även viktigt att ta hänsyn till eventuella samordningsvinster med andra inventeringar/åtgärder inom området.

GIS-material för basinventeringen

Som utgångspunkt för den heltäckande naturtypskartan användes någon form av GIS-material. Följande faktorer var avgörande för valet av utgångsmaterial:

• Områdets storlek och karaktär

• Befintliga geografiska data från tidigare inventeringar

Utgångsmaterialet producerades centralt. Det som var tillgängligt för basinven-teringen var ”tom struktur”, ”underlagsmaterial från kartdata” eller ”flygbildstolk-ning” (se även avsnitt 5.2). Utgångsmaterialet gjordes tillgängligt i en central geo-grafisk databas och systemet BIDOS användes för bearbetning. I Figur 4 visas

(16)

översiktligt arbetsflödet för beställning och kontroll av GIS-material till basinven-teringen.

Genomförande av basinventering/ fältinventering

Flera av inventeringstyperna hade som första steg en ”skrivbordsinventering” vil-ket innebar att tillgänglig information sammanställdes. I några fall var denna sam-manställning av befintligt material tillräckligt för basinventeringen.

För de områden där fältinventering var nödvändigt genomfördes detta enligt pro-jektets manualer (se avsnitt 9). Manualerna var indelade naturtypsvis och stor del av inventeringen genomfördes naturtypsvis. Samordning av de olika inventeringar-na var förstås önskvärt, men oftast inte praktiskt genomförbart och skulle inte hel-ler ha varit det mest tidseffektiva arbetssättet. Detta pga. behovet av specialisering, kalibreringar och val av säsong för inventering.

För inventering av arter enligt art- och habitatdirektivets bilaga 2, gjorde ArtData-banken en sammanställning av det befintliga kunskapsläget och med det som grund planerades artinventeringar. Inventeringarna samordnades med andra stora artin-venteringsprojekt, framförallt insatser inom Naturvårdsverkets projekt ”Åtgärds-program för hotade arter” (ÅGP). För inventering av fåglar (Fågeldirektivet, bilaga 1) gjordes en särskild utredning och inventering av Lunds universitet (ref 30, ref 31).

Lagra fältinventeringsuppgifter digitalt

Efter genomfört fältarbete lagrades uppgifterna digitalt. Några inventeringstyper hade handdatorapplikationer framtagna, vilket gjorde att inventeringsuppgifter kunde lagras digitalt direkt i fält, andra inventeringar redovisades manuellt på fält-protokoll och fick lagras digitalt i efterhand. För de inventeringstyper där det fanns en etablerad datavärd användes dessa. Uppgifter från artinventeringar lagrades i Artportalen. En sammanställning av datalager för de olika inventeringarna finns i avsnitt 9.

Uppdatering av naturtypskartan

Naturtypskartan redigerades med hjälp av systemet BIDOS (se avsnitt 5.9).

Klarmarkering av basinventeringen för ett område

När länsstyrelsens efterbearbetning var klar markerades området som ”klart” via ett särskilt IT-stöd (se avsnitt 5.10). I samband med klarmarkeringen gavs vissa möjligheten att dokumentera ambitionsnivån för basinventeringen av det aktuella området. Klarmarkerade områden kontrollerades tekniskt (dvs. att datastrukturen var korrekt) och en ”basinventeringsversion” skapades. Inventeringsresultatets kvalitet kommer att granskas på en översiktlig nivå under 2009.

(17)

Figur 1. Översikt över ingående arbetsmoment i basinventeringen.

Kommentarer kring arbetsflödet:

Under basinventeringens inledande år utvecklades inventeringsrutiner, IT-stöd och arbetsflöde parallellt. Det arbetsflöde som beskrivs var i drift i sin helhet först un-der projektets sista år.

Arbetsflödet som beskrivs är ett väl fungerande system som bör kunna användas för liknande projekt. De olika delsystemen kan naturligtvis förbättras, vilket kom-menteras i de olika delavsnitten i detta dokument.

Generella kommentarer från projektets deltagare som kan kopplas till arbetsflödet är:

• Det var för bråttom att komma igång med basinventeringen. Projektet hade tjänat på att ha ett eller två pilotår för att få manualer, IT-system och arbetsflöde att fungera, innan arbetet startades i full skala.

• Projektets start fördröjdes även av frågor som låg utanför projektet. T ex arbetet med att fastställa ”Svenska tolkningar av Natura 2000 habitat”, som behövdes för basinventeringens fältmanualer och manualen för flyg-bildstolkning.

• Basinventeringen och arbetet med geografiska data borde integreras bätt-re med det arbete som görs med gränserna för Natura 2000.

(18)

• Den centrala hanteringen av GIS-data via systemet BIDOS var i drift först i juni 2007. Under projektets första år tog länsstyrelserna själva fram sina naturtypskartor och när väl strukturerna var på plats fick myck-et tid ägnas åt att konvertera tidigare framtagmyck-et material.

• Den s.k. klar-processen var klar väldigt sent i projektet (november 2008). De flesta länsstyrelser hann därför inte med att klarmarkera sina områden inom ramen för projektet.

(19)

5 Genomförande av basinventering

5.1 Prioriteringar

I länsstyrelsens arbete ingick att planera basinventeringen och prioritera för varje område. Riktlinjerna var:

• Prioritering av områden för flygbildstolkning:

Naturvårdsverket gav rekommendationer för vilka typer av områden som inte skulle flygbildstolkas. Det handlade framförallt om områden som till allra största del bestod av sötvatten, marina miljöer och fjällnaturtyper. Därutöver rekommenderades inte flygbildstolkning för områden domine-rade av västlig taiga och myrar. Naturvårdsverket tog fram en lista med förslag till bortprioriterade områden som distribuerades till länsstyrelser-na. Områden med liten areal är generellt betydligt mer kostsamma att flygbildstolka (beroende på en enhetlig startkostnad) och den rekommen-derade nedre storleksgränsen var 100 hektar. Utifrån dessa prioriteringar och en tillgänglig budget fick länsstyrelsen välja ut områden för flyg-bildstolkning.

• Prioritering av fältinsatser:

Basinventeringens manualer var uppdelade i artgrupper eller samlade naturtypsvis. Dessutom fanns en manual för friluftsanläggningar. Re-spektive manual beskrev hur basinventering skulle ske och vilka krav som skulle vara uppfyllda, för att befintliga data kunde utgöra basinven-teringsdata. Utifrån kunskap om respektive område, tillgängliga data sedan tidigare inventeringar och budget, prioriterade länsstyrelserna fält-insatserna för respektive område.

• De olika huvudposterna i basinventeringens budget skulle användas för avsedd naturtypsgrupp. Vissa omfördelningar gjordes efter godkännande från Naturvårdsverket.

• Kostnadsberäkningen för basinventeringen (ref 1) var gjord utifrån area-len anmäla natura-naturtyper. Detta räknades om till länsvisa budgetar som gällde för hela basinventeringen, dvs det skedde ingen omfördelning av inventeringspengar mellan länsstyrelserna. Se Tabell 2 och avsnitt 7.2 för beskrivning och kommentarer kring ekonomiska prioriteringar. • ArtDatabanken ansvarade för prioriteringen av artinventeringar.

Grund-regeln var att arter endast inventerades i områden där de pekats ut. Ett generellt undantag gjordes för dykare och trollsländor, där det allmänna kunskapsläget var dåligt.

(20)

• Inventering av fåglar (fågeldirektivet, bilaga 1) utfördes av Lunds univer-sitet. I ett första steg gjordes en sammanställning av befintligt kunskaps-material och utifrån det gjordes ett förslag till kompletterande inventering utifrån en budget som angetts av Naturvårdsverket (ref 30, ref 31).

Övriga generella riktlinjer för prioriteringen av insatser inom basinventeringen var: • Fanns befintliga data som kunde användas, innebar basinventeringen att

dessa data gjordes tillgängliga enligt basinventeringens struktur.

• Objekt med lite underlag sedan tidigare skulle prioriteras, framför objekt inom länet som var mer välkända av länsstyrelsen.

• För de objekt där fältinventering genomfördes, så gjordes detta enligt basinventeringens manualer. Däremot kunde fältinventering av hela/delar av objekt utgå. Det var en målsättning att fältinventeringar ägde rum geografiskt fördelat över länet och att de tillgängliga medlen för fältin-ventering användes för avsedda naturtypsgrupper.

• ”Naturtypskartan”, dvs GIS-skiktet med arealutbredning av alla natur-typer var det högst prioriterade målet för varje objekt i basinventeringen.

Kommentarer kring prioriteringar:

Den grundläggande prioriteringen av ambitionsnivån för inventeringen av olika naturtyper var gjord i budgeten för basinventeringen (kostnadsberäk-ningen i regeringsrapporten, ref 1) och genom uppföljningsprojektets slutrap-port (ref 2). När det visade sig att ambitionsnivån i de flesta fall var för hög i förhållande till de medel som fanns tillgängliga, så gjordes ytterligare priorite-ringar som beskrivs ovan. Principerna för dessa prioritepriorite-ringar arbetades fram under projektets första år, men anpassades och kompletterades under hela projekttiden för att den tillgängliga budgeten skulle hållas. Generellt sett efter-lyste länsstyrelserna en tydligare prioritering från Naturvårdsverkets sida. Riktlinjerna överlät mycket av prioriteringsbesluten till länsstyrelsen, vilket sannolikt har lett till olika prioriteringar mellan olika länsstyrelser.

Det fanns en motsättning mellan vissa prioriteringar. Till exempel kunde vissa av de områden som skulle prioriteras bort från flygbildstolkningen vara områ-den, där det fanns väldigt lite tillgänglig information.

Naturtypskartan var det resultat som var högst prioriterat, men det blev ingen omfördelning av pengar från t ex fältinventeringar av strukturer och funktio-ner till naturtypskartan. Eftersom naturtypskartan var högst prioriterad från början, så borde den möjligheten ha funnits.

(21)

För de områden där länsstyrelsen hade tillgång till ett eget bra material var ut-gångspunkten en ”tom struktur”. En tom struktur var en yttre gräns för det aktuella området samt GIS-strukturen för basinventeringens data. För små områden och områden där flygbildstolkning inte bedömdes tillföra så mycket, användes ett un-derlagsmaterial baserat på tillgängligt kartmaterial (Lantmäteriets databaser, våt-marksinventeringen, ängs- och betesvåt-marksinventeringen, fjällvegetationskartan), se exempel i Figur 2. För övriga områden gjordes en flygbildstolkning enligt den i projektet framtagna manualen (ref 38). Ett exempel på ett flygbildstolkat område finns i Figur 3. Arbetsgången för beställning av GIS-material visas i Figur 4. Databasstruktur och giltiga koder för materialet framgår av GIS-manualen (ref 40), beskrivningen av underlagsmaterial (ref 37) och ”Data från Basinventering av Natura 2000 och skyddade områden” (ref 41).

Figur 2. Underlagskarta baserat på tillgängligt kartmaterial. Siffran anger den numeriska koden för naturtypen.

Figur 3. Flygbildstolkat område. Siffran anger den numeriska koden för naturtypen.

Beställning av flygbildstolkning gjordes till utsedd flygbildstolkare, som i sin tur beställde flygbilder och underlag. Länsstyrelsen bistod med material som kunde underlätta flygbildstolkningen, t ex egna utförda inventeringar, skötselplaner etc. Underlagsmaterial eller tom struktur framställdes av Lantmäteriet och gjordes till-gängligt för vidare bearbetning med hjälp av systemet BIDOS (se även avsnitt 5.9). Rutinerna för beställning av underlagsmaterial finns i dokumentet ”Rutin för be-ställning av underlagsmaterial och flygbildstolkning” (ref 36).

(22)

Figur 4. Översikt över arbetsflödet vid beställning av GIS-material för basinventeringen.

Kommentarer GIS-material:

När rutinerna för produktion, leverans och bearbetning av GIS-materialet var på plats fungerade materialet och arbetsflödet bra. Projektet genomfördes i sin helhet i RT90 2,5 g V. I övrigt kan följande kommentarer noteras för GIS-materialet:

• Att välja att arbeta i en geodatabas med topologiska regler (t.ex. inte tillåta överlappande ytor) var ett bra val. Detta är värdefullt för den kommande användningen av materialet.

• Mycket attributdata lagrades i det geografiska dataskiktet bi-yta. En del attribut användes inte, eftersom flygbildstolkning av ett antal uppfölj-ningsparametrar prioriterades bort. Förslagsvis ses databasstrukturen över och antalet attribut reduceras i samband med anpassningar för upp-följningssystemet.

• De rapporterade gränserna för Natura 2000 områdena och det faktum att dessa inte alltid stämde överens med reservatsgränserna, skapade en hel del extra arbete inom projektet. En anpassning av basinventeringsobjek-tens gränser till de framtida gränser som tas fram inom Naturvårdsverkets

(23)

• Indelningen av data gjordes så att Natura 2000 områdena bildar egna en-heter. Ett reservat, som delvis överlappar ett Natura 2000 område, inne-håller i den geografiska databasen endast de delar av området som ligger utanför Natura 2000 området. Detta kan göra data svåranvänt ifall någon vill arbeta med ett reservat som geografisk enhet. För vidare förvaltning av basinventeringens data, rekommenderas att uppdelningen och märk-ningen av områdestillhörighet ses över. T.ex. i samband med att data ska uppdateras med nya gränser baserat på golvläggningsprojektet.

5.3 Flygbilder

Inom basinventeringen användes infraröda flygbilder tagna från 4 600 meters höjd. Kravet var att bilderna skulle vara tagna 1997 eller senare. I de fall länsstyrelsen hade tillgång till egna bilder använde projektet dessa, i övriga fall beställdes bilder från Lantmäteriet i Gävle. Även historiska bilder användes, i första hand flygbilder från 1940-1960-talet. Projektet hade en arkivfunktion vid Lantmäteriet i Gävle, som hanterade utskick av flygbilder till de olika flygbildstolkarna och länsstyrel-serna. Flygbilderna var tillgängliga i följande format:

• Analoga bilder: AB, C, D, E, F, G, O, S samt U län.

• Digitala bilder (skannade): BD, AC samt delar av W, X, Y och Z län. • Digitala bilder (digital flygkamera, DMC): H, N, T samt delar av W, X,

Y och Z län.

• Historiska bilder var tillgängliga som papperskopior.

För AB, E och S län användes länsstyrelsens egna bilder. För M och I län gjordes ingen flygbildstolkning. I vissa fall hade länsstyrelsen tillgång till IR-flygbilder från 1980-talet som använts som komplettering.

För bästa resultat vid flygbildstolkning är den önskade fotograferingstidpunkten olika för olika naturtyper. T. ex. är bilder tagna tidigt på sommaren bäst för tolk-ning av ädellövskog och motsatsen är myrar, där bilder från augusti är att föredra. Eftersom dessa miljöer finns inom samma områden/bilder och det finns andra lo-gistiska krav vid flygbildstolkningen, så var det enda kravet från basinventeringen att flygbilderna skulle vara registrerade under vegetationssäsongen (mitten av juni – slutet av augusti).

5.4 Flygbildstolkning

Flygbildstolkningen beskrevs i manualen för flygbildstolkning (ref 38). Denna manual är väldigt omfattande. Följande avsnitt gav en förståelse för processen att tolka flygbilder:

• Kapitel 5 beskrev de restaureringskriterier som tolkades. I tabell 8-13 finns beskrivningar av samtliga uppföljningsparametrar och restaure-ringskriterier.

(24)

• Kapitel 6 var en genomgång av samtliga naturtyper som flygbildstolka-des och använflygbildstolka-des som ”uppslagsverk”.

Efter genomförd flygbildstolkning levererades materialet till Lantmäteriet i Luleå för teknisk kontroll. Där kontrollerades att data innehöll rätt koder enligt gällande kodlista, att det flygbildstolkade området hade rätt gränser och att det inte fanns topologiska fel i data (inga överlappande ytor). Data levererades sedan till länssty-relsen via ftp. Länsstylänssty-relsen granskade och godkände flygbildstolkningen, innan materialet blev tillgängligt för vidare bearbetning inom basinventeringen. Eftersom länsstyrelsen och flygbildstolkarna arbetade med olika tekniska plattformar, så tilläts inte, att ett område som bearbetats av länsstyrelsen skickades tillbaka till flygbildstolkaren för rättningar/kompletteringar.

Länsstyrelsen kontroll var en översiktlig bedömning framförallt av karteringen av naturtyper, följande saker var förutsättningar vid granskningen:

• Flygbildstolkningen genomfördes utifrån manualen för flygbildstolkning (den version av manualen som gällde när tolkningen utfördes, detta finns dokumenterat som ett attribut i data, ”tolkvers”).

• Datum för de flygbilder som har använts finns dokumenterat som attribut i data (”bilddat”, ”bilddath”). Vissa förändringar kan ha skett efter det att flygbilden är tagen och är därför inte tolkade (t ex röjningar i skogen/ stormfällningar).

• För områden med data från ängs- och betesmarksinventeringen gjordes ingen flygbildstolkning, utan polygonerna från databasen TUVA lades in i basinventeringens flygbildstolkning.

Själva granskningen från länsstyrelsen utfördes genom att flygbildstolkade data visades i valfri GIS-programvara och en bedömning gjordes utifrån de kunskaper som fanns för aktuellt område.

Exempel på vad som granskades är:

• Verkar någon naturtyp vara över- eller underskattad?

• Finns det underlag att göra en mer detaljerad klassning av de områden som var klassade till en ”samlingskod?

• Verkar restaureringskriterier och uppföljningsparametrar korrekta? Arbetet ledde till en översiktlig bedömning av området. Felaktigheter i enskilda ytor korrigerades av länsstyrelsen via systemet BIDOS. Fanns det däremot syste-matiska fel i tolkningen kunde tolkningen underkännas. Detta meddelades i så fall Lantmäteriet och direkt till aktuell flygbildstolkare. I kontakten med flygbildstolka-ren meddelades varför området hade underkänts och ibland gavs även exempel

(25)

kommentarer på vad som var bra eller kunde göras bättre, även i de fall flygbilds-tolkningen godkändes.

När det gäller länsstyrelsernas kontroll av flygbildstolkade data saknades en skrift-lig rutin för hur kontrollen skulle genomföras. De riktlinjer som anges ovan kom-municerades i huvudsak på möten och via telefon/e-mail. I praktiken godkändes en del områden helt utan kontroll av länsstyrelsen. Detta eftersom det inte fanns tid eller resurser för att göra kontrollerna, eller att det inte var rätt årstid för fältkon-troller.

Kommentarer flygbildstolkning:

• Det tog lång tid för projektet att ta fram en manual för flygbildstolkning, en operativ tolkning påbörjades först under oktober 2005. Den här typen av flygbildstolkning hade inte skett i stor skala tidigare och den ur-sprungliga ambitionsnivån innehöll många olika parametrar som skulle tolkas. Under hösten 2006 genomförde projektgruppen en utvärdering av produktionshastighet och produktionskostnad för flygbildstolkningen. Denna utvärdering ledde fram till att ambitionsnivån sänktes från och med december 2006. Förändringen av ambitionsnivån gav en mer förenk-lad produkt och en acceptabel produktionskostnad (ref 39).

• Från några håll fanns det önskemål om att arbetsflödet skulle tillåta läns-styrelserna att redigera GIS-materialet och sedan skicka tillbaks det till flygbildstolkarna för kompletteringar.

• En objektiv utvärdering av noggrannheten i flygbildstolkningen har efter-lysts av länsstyrelsen. Detta har inte genomförts, ett förslag till utvärde-ring som har framförts är att jämföra flygbildstolkningen med de redige-ringar som länsstyrelsen gör efter fältbesök. En eventuell utvärdering be-slutas under 2009.

• Vid länsstyrelsernas rapportering 2007 efterfrågades synpunkter på ”en fortsatt basinventering” och en av frågorna till länsstyrelsen var ”Ska flygbildstolkning genomföras som standard för nya områden?”. Svaret var i stort sett enhälligt, att en karta (GIS-databas) som beskriver naturtypernas utbredning är ett mycket viktigt underlag. I flera fall är flygbildstolkning ett lämpligt sätt att ta fram denna, men i de fall området är litet eller det finns annat bra material, så bör kartan framställas på an-nat sätt. Länsstyrelsen i Dalarna förespråkar att an-naturtypskartan för nya områden tas fram i samband med värderingen inför bildande av reservat.

(26)

5.5 Planering av fältinsatser

Planeringen av fältinsatser utgick från kraven i inventeringsmanualerna. Beslutet kring fältinventeringar gjordes baserat på områdets naturtyper och befintlig kun-skap. Det var även viktigt att ta hänsyn till möjlig samordning av basinventeringens olika fältinventeringar och andra projekt/inventeringar.

Förberedelser innan fältarbetet framgick av respektive manual, de vanligaste momenten var:

• Genomgång av tillgängliga indata och tidigare genomförda inventeringar. I de flesta fall ingick det i metodiken för basinventering att sammanställa befintliga uppgifter och i vissa fall var denna ”inventering vid skrivbor-det” tillräcklig för basinventeringen.

• För vissa inventeringar besöktes ett slumpat urval av punkter/objekt, i några fall rekommenderas en snabb översiktsinventering som ett första steg och i vissa fall kunde områden för fältinventering beslutas mer sub-jektivt. Det var ofta önskvärt att besöka områden som flygbildstolkaren hade klassat som ”osäkra”, eller där det bedömdes vara ”icke gynnsam bevarandestatus”. Urvalet av ytor som skulle fältinventeras styrde plane-ringen av fältrutten.

• Vid vilken tidpunkt skulle inventeringen genomföras? Den rekommende-rade tidpunkt för inventering beskrevs i respektive manual.

• Krävdes det några tillstånd för genomförandet av inventeringen? Även detta framgick av manualerna.

• Fanns personal för genomförandet? Varje manual tog upp kunskapskrav och säkerhetskrav.

• Installation av applikationer på handdatorer och i vissa fall överföring av bakgrundsdata (t ex flygbildstolkade data och ortofoto till handdatorer-na).

• Genomgång av nödvändig utrustning för fältbesöket. • Utskrift av fältkartor och fältprotokoll för inventeringen. • Planering av fältrutt och övrig logistik.

5.6 Genomförande av fältinsatser

5.6.1 Fältinsatser – översikt

Manualerna för basinventeringen var uppdelade naturtypsvis och beskrev vad som skulle genomföras för respektive naturtyp. Genomförandet innebar översiktligt:

• Inventering i fält enligt aktuell manual. Inventeringsuppgifter dokumen-terades i handdator eller på fältprotokoll.

(27)

• Inmatning/redigering av data från fältprotokoll till central eller lokal da-tabas (olika dada-tabaser användes för olika inventeringstyper, se avsnitt 9). • Lagring av uppgifter i Artportalen (skedde via inmatning i Artportalen,

via uppladdning av excel-filer eller via överföring av accessdatabaser). • I vissa fall kunde basinventeringen genomföras vid skrivbordet. Detta

innebar att befintliga data som bedömdes vara tillräckligt aktuella lades in i de databaser som användes för basinventeringen. Flera av inventer-ingsmetoderna innebar både ”skrivbordsinventering” och fältinventering.

5.6.2 Marina naturtyper

Inventering av marina naturtyper beskrevs i två separata manualer

Inventering av 1150, 1160 och 1650 (ref 14). I denna inventering ingick en över-siktlig planering för att peka ut de områden som bedömdes höra till de aktuella naturtyperna. En rekognosering i fält inför fältinventeringen rekommenderades. Själva fältinventeringen bestod av snorkling längs transekter. Provrutor lades ut var 10:e meter längs transekten där artförekomst, täckningsgrad och djup notera-des. Data från inventeringen lagrades in i en lokal accessdatabas (”Grunda”) hos länsstyrelsen. Accessdatabaserna sammanställdes av en konsult (Mats Blomqvist, Hafok AB) och levererades och sedan till datavärden (SMHI).

Inventering av 1110, 1130, 1140 och 1170 (ref 15). Denna inventering bestod av två delar:

• Översiktlig inventering för att avgränsa naturtypernas utbredning. Detta gjordes genom sammanställning av befintligt material och fältundersök-ningar som dokumenterade djup och bottensubstrat/ bottenvegetation. Målsättningen med denna inventering var att skapa naturtypskartor. Re-sultaten från fältundersökningarna lagrades hos respektive länsstyrelse, naturtypskartorna lagrades i en central geografisk databas via BIDOS. • Detaljerad inventering i ett urval av områden: En detaljerad undersök-ning via dyktransekter genomfördes för natura-naturtyperna 1110 och 1170. Metoden byggde på miljöövervakningens metod för kartering av vegetationsklädda havsbottnar. Data från inventering lades in i access-databasen (”MarTrans”) och levererades till datavärden (SMHI).

Data från accessdatabaserna ”Grunda” och ”Martrans” kan visualiseras/användas i GIS, se beskrivning i basinventeringens GIS-manual (ref 40) eller beskrivningen av basinventeringens data (ref 41).

För inventering i marina miljöer krävs tillstånd från Försvarsmakten, bl.a. sjömät-ningstillstånd och sekretessgranskning av utföraren. Mer information finns i ett PM från Försvarsmakten ”Ansökan i samband med sjömätning” (ref 54). Det var utfö-raren (länsstyrelsen) som ansvarade för att dessa tillstånd söktes. Naturvårdsverket har i en skrivelse till Försvarsmakten, ”Angående tillstånd för sjömätning” (ref 55)

(28)

beskrivit bakgrund och syfte med basinventeringsprojektet. Genom att referera till denna skrivelse kunde en ansökan om sjömätningstillstånd inom basinventeringen göras mer kortfattad.

För de basinventeringsdata som samlades in och lagrades i applikationen ”Grunda” ansöktes och beviljades spridningstillstånd, se ”Spridningstillstånd för djupinfor-mation inom projektet Basinventering av Natura 2000 och skyddade områden” (ref 56).

Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter för dykarbeten (Arbetarskyddsstyrelsen, 1993) skulle följas. Tillgången på personal med erforderlig kompetens för apparatdykning är starkt begränsad, vilket medför betydande problem och kostnader.

Kommentarer, marina inventeringar:

• Det har kommit in mycket kommentarer kring inventeringen av de mari-na mari-naturtypermari-na. T ex att det är väldigt generella definitioner och att vissa viktiga naturtyper saknas helt och hållet vilket betyder att mycket stora delar av vissa Natura 2000 områden endast klassas till den generella na-turtypen ”marint vatten”.

• De svenska tolkningarna (ref 4) för de marina natura-naturtyperna var klara sent i projekttiden och det var fortfarande många detaljer som inte var tillräckligt tydliga. Inom basinventeringen gjordes ytterligare förtyd-liganden, men det pågick under hela projektet en diskussion kring de marina naturtyperna. En diskussion som har fortsatt efter avslutat projekt. • Vid utpekandet av Natura 2000 områdena hanterades några

natura-naturtyper olika av länsstyrelserna (t ex 1620, Skär och små öar i Öster-sjön). Detta har lett till att arealen skiljer sig åt mellan länen, vilket i sin tur påverkade fördelningen av medel för basinventering.

• Det var i början av projektet svårt att enas om gemensamma metoder. Mycket beroende på de regionala skillnader i val av metoder som finns. Projektet tog trots allt fram detaljerade manualer för inventeringarna och två databaser (MarTrans och Grunda) för inmatning av inventeringsresul-tat.

• Generellt sett ansågs det vara för lite pengar för marin inventering efter-som det saknades mycket kunskap. Under 2007 och 2008 utgick det extra medel från Havsmiljöenheten (Nh) för marin basinventering, vilket för-stås var ett positivt bidrag, men det är endast ett stickprov av områdena som har basinventerats.

5.6.3 Stränder

(29)

• En inventeringsmetod för areell utbredning av 1220, 1230, 1610, 1620 och 1640. Metoden gav även vissa uppgifter om strukturer, funktioner och typiska arter i de strandområden som fältinventerades.

• En inventeringsmetod av linjeelement för 1210.

• En inventeringsmetod för de submersa delarna av 1610 och 1620.

Inventeringen gick främst ut på att, i fält, kontrollera och korrigera gränserna från flygbildstolkningen. I fältarbetet ingick även att notera substrat på de annuella driftvallarna och notera typiska arter. I områden med vresros karterades och foto-graferades vresrosbestånden. Data från inventeringen lagrades via en applikation i BIDOS.

Inventeringarna av de submersa delarna av 1610 och 1620 innebar dykning längs transekter (se även ”Detaljerad inventering” i avsnitt 5.6.2). Rekommenderad tid-punkt för genomförandet var sensommaren (augusti-september). Kravet var dykare med dokumenterad erfarenhet av metoden och Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter för dykarbeten (Arbetarskyddsstyrelsen 1993) skulle följas. Data från denna inven-tering lagrades i accessdatabasen ”MarTrans” och levererades sedan till datavärden (SMHI). Rutinen för lagring hos datavärd var klar i november 2008.

Det genomfördes en automatisk kartering av 1620 som delades upp i 1621 (Skär och små öar i Östersjön, terrester del) och 1622 (Skär och små öar i Östersjön, akvatisk del). Klassificeringen gjordes via en rasteranalys där ej skogsklädda, våg-exponerade öar i Östersjön klassificerades till 1621. Runt dessa avgränsades en zon med vatten på ett djup ner till 6 meter eller 200 meter från ön som klassificerades till 1622. Eftersom bearbetningen baserades på rasterdata så blev resultatet kantigt och inte visuellt vackert, men metoden gav en bedömning av arealen 1620 som var homogen för samtliga län. I de fall länsstyrelserna hade bättre underlag infördes justeringar.

Kommentarer, basinventering av stränder:

• De svenska tolkningarna (ref 4) har diskuterats, t ex 1610 ”Rullstens-åsöar med littoral och sublittoral vegetation”, där de svenska tolkningar-na slog fast att en halvö endast var dentolkningar-na tolkningar-natura-tolkningar-naturtyp om det fanns en rullstensåsö utanför halvön. Det finns även synpunkter att tolkningar-na har gjort att färre strandmiljöer är tolkningar-natura-tolkningar-naturtyper.

• Eftersom det i strandzonen finns övergångszoner mellan olika naturtyper, så har strandmanualen tagit fram en lista på prioriteringsordning mellan natura-naturtyperna.

• För strandmiljöer som inte var natura-naturtyper fanns ett antal koder i GIS-databasen, vilket gjorde det möjligt att definiera även andra strand-naturtyper.

(30)

5.6.4 Dynmiljöer

I manualen för inventering av dyner (ref 17) ingick 2110, 2120, 2130, 2140, 2170, 2180, 2190, 2320 och 2330. Inventeringen utfördes genom transekter inom de öpp-na dynmiljöeröpp-na. Längs transekteröpp-na gjordes en inventering av öpp-naturtyp, förekomst av naken sand samt förekomst av träd och buskar. Var 10:e meter längs transekten lades en provruta ut, där förekomsten av typiska arter inventerades. Data från in-venteringen lagrades i en accessdatabas, som efter avslutad inventering överfördes till den centrala geografiska databasen (BIDOS).

Trädklädda dyner (2180) beskrevs i en egen manual (ref 18). Inventeringsmetoden liknade inventeringen av övriga skogliga natura-naturtyper, se avsnitt 5.6.9. Kommentarer, basinventering av dynmiljöer:

• Metoden för basinventering av öppna dynmiljöer är väldigt detaljerad i förhållande till andra metoder för basinventering.

5.6.5 Sötvatten

För basinventering av sötvatten ingick olika inventeringsmetoder, i de flesta fall samma som de som används av miljöövervakningen. En översiktlig manual (ref 19) gav en introduktion och de separata inventeringarna beskrevs i två manualer: sjöar med 3110, 3130, 3140, 3150 och 3160 (ref 21) samt vattendrag för 3210, 3220 och 3260 (ref 20

).

Metoder som ingick och datalager framgår av Tabell 1.

Tabell 1. Manualer, metoder och datalager som användes för inventeringen av sötvatten.

Manual / metod Datalagring

Sjöar

Siktdjup och vattenkemi SLU

Bedömning av vandringshinder Temporär lagring via handdator (Metria Luleå), alter-nativt en applikation utvecklad av Softhand. Permanent lagring i databas som tas fram av länssty-relsen i Jönköpings län (klar tidigast hösten 2009). Typiska arter kärlväxter och

krans-alger

BIDOS – Makrofyter Typiska arter fisk Fiskeriverket, NORS Typiska arter flodkräfta Fiskeriverket, Kräftdatabas

Vattendrag

Bedömning av vandringshinder Temporär lagring via handdator (Metria Luleå), alter-nativt en applikation utvecklad av Softhand. Permanent lagring i databas som tas fram av länssty-relsen i Jönköpings län (klar tidigast hösten 2009). Biotopkartering av vattendrag Temporär lagring via handdator (Metria Luleå),

alter-nativt en applikation utvecklad av Softhand. Permanent lagring i databas som tas fram av länssty-relsen i Jönköpings län (klar tidigast hösten 2009).

(31)

Sjöar som är < 10 hektar och till större delen (>50%) omges av myr klassificerades automatiskt till 3160, Dystrofa sjöar och småvatten.

För de stora vattendragen gjordes ett förslag till naturtyp baserat på vattenföring (m3/sek), vattendragsordning i röda kartan (s.k. Strahler kod) och läge i förhållande till barrskogsgränsen. De stora vattendragen i Norrbotten, Västerbotten och Jämt-land klassificerades på detta sätt och lades in i BIDOS. Länsstyrelsen kunde redige-ra där det fanns annat underlag. SMHI tog fredige-ram underlaget för denna automat-klassning.

För BD, AC och Z län gjordes ett slumpat urval av sjöar. Detta urval besöktes i fält och det gjordes en naturtypsklassning och inventering enligt sjömanualen. Utifrån det fältbesökta urvalet har länsstyrelserna gått vidare för att naturtypsklassa reste-rande sjöar.

Kommentarer, basinventering av sötvattens:

• Applikationen i BIDOS för att lagra data från inventering av makrofyter fick, sent i projektet, mycket kommentarer. Applikationen ansågs vara omständlig att använda och om den ska användas vidare bör arbetsflödet för ses över.

• Samordning med vattendirektivet efterlystes av många. Här försökte pro-jektgruppen använda personal som hade stor insikt i och kunskap om direktivet.

• Biotopkartering av vattendrag var en metod som utfördes inom basinven-teringen, men även som generell metod för vattendrag. Det var därför naturligt att använda metoder och datalagring som var generella för samt-liga inventeringar. Valet blev att lagra data i en central databas som läns-styrelsen i Jönköpings län ansvarade för att ta fram. Tyvärr är detta pro-jekt väldigt mycket försenat och basinventeringens data kommer inte att kunna läggas i den centrala databasen förrän under 2009.

• Det var väldigt många delmanualer som baserades på miljöövervak-ningsmetodik. Metoderna var omfattande och länen fick i praktiken inte särskilt mycket hjälp vid prioriteringen. I norra Sverige innebar de myck-et stora vattensystemen problem. Ett mer strikt naturvårdsperspektiv bor-de ha präglat sötvattensinventeringen, med mer inriktning mot restaure-ringsbehov.

• För många vattendrag misstämde gränserna mellan Natura 2000 området och själva vattendraget.

5.6.6 Gräsmarker

I manualen för basinventering av gräsmarker (ref 11) ingick 1310, 1330, 1630, 4010, 4030, 5130, 6110, 6120, 6210, 6230, 6270, 6280, 6410, 6430, 6450, 6510, 6520, 6530, 7230, 8230, 8240 och 9070.

(32)

Resultatet från Jordbruksverkets genomförda inventering av hävdade marker, ”ängs- och betesmarksinventering” (ÄoB) som lagras i databasen TUVA, användes som basinventeringsdata. För de områden där ÄoB saknades, genomfördes en full-ständig basinventering. Där vissa parametrar saknades, eller behövde hänföras till respektive natura-naturtyp, genomfördes en komplettering av ÄoB, ibland med ett fältbesök. Basinventeringen genomfördes med likartad metodik till ÄoB, en del ekologiskt relevanta uppgifter tillkom i basinventeringen, medan den kulturhisto-riska inventeringen utgick.

En handdatorapplikation (ref 51) togs fram för fältinventeringen och data tömdes till en central server hos Lantmäteriet i Luleå. Ett PC-gränssnitt användes för lag-ring/redigering av uppgifter (ref 52). För att länsstyrelserna skulle kunna använda gräsmarksdata på ett smidigt sätt i GIS-program under projektets gång, gjordes ett årligt uttag till en regional accessdatabas.

Vid redigeringen av GIS-data var det nödvändigt att manuellt redigera värdet ”BID” i GIS-skiktet bi-yta. Detta behövdes för att etablera en koppling mellan attributdata från fältinventering och naturtypskartan i BIDOS (bi-yta), se GIS-manualen (ref 40). Detta moment var tidskrävande att genomföra och innebar en risk att fel infördes i data.

När ett område var färdigt (klarmarkerat), flyttades data från den centrala gräs-marksdatabasen till den geografiska databasen (BIDOS), detta förutsatt att de s.k. BID-värdena var korrekt editerade.

Kommentarer, basinventering av gräsmarker:

• En bättre ”överflyttning” av informationen från TUVA till basinventer-ingen efterlystes.

• Manualen för inventering av gräsmarker försenades och fick arbetas om pga. det parallella arbetet med de svenska tolkningarna av naturtyperna. Detta påverkade även arbetet med handdatorapplikationen.

• I projektets början var instruktionen till flygbildstolkarna att tolka ett an-tal uppföljningsparametrar för TUVA-ytorna (t ex busktäckning). Denna tolkning var svår att genomföra, eftersom de avgränsade TUVA-ytorna i flera fall inte sammanföll med de gränser som kunde identifieras i flyg-bilderna. Kravet på kompletterande tolkning av uppföljningsparametrar för TUVA-ytor togs därför bort och TUVA-ytorna överfördes till basin-venteringen helt utan redigering.

• Redigeringen av BID-värden var en tidskrävande manuell process och även en felkälla.

(33)

dessa gräsmarksytor skulle läggas in i BIDOS, innebar detta extra arbete för länsstyrelsen att få geometrierna att stämma överens.

• Det har inte uttryckts några önskemål om fortsatt användning av den handdatorapplikation som togs fram.

5.6.7 Myrar

I manualen för basinventering av myrar (ref 22) ingick 7110, 7120, 7130, 7140, 7160, 7210, 7220, 7230, 7310 och 7320. Metod för inventering av 7240 ingår i manualen för fjäll- och bergsnaturtyper (ref 23).

Basinventeringen av myr omfattade en genomgång av befintliga data, där våt-marksinventeringen (VMI) var den viktigaste källan. Manualen beskrev hur olika typer av VMI data kunde användas för basinventeringen. Genomgången av befint-liga data syftade till att verifiera förekomsten av natura-naturtyper och typiska arter inom området. I basinventeringen av myrar ingick även en hävdhistorisk analys. Fältinventeringen omfattade verifiering av natura-naturtyper, dokumentation av typiska arter i fält, dokumentation av diken och vid behov komplettering för de områden, där det fanns spår av hävd. Vid fältinventering ingick fotodokumentation av de ingående natura-naturtyperna samt diken.

Data från fältinventeringen lagrades digitalt via en applikation i BIDOS (ref 44). Ett exempel från BIDOS myr visas i Figur 5. Även de foton som togs vid fältarbe-tet lagrades i BIDOS (begränsningar fanns för storlek och antal foton).

(34)

Kommentarer, basinventering av myrar:

• Fältinventeringen av myrnaturtyper och typiska arter syftade till att dokumentera förekomsten inom det skyddade området, dvs det gjordes ingen koppling av artförekomst till en enskild yta. Flera länsstyrelser har framfört ett önskemål att kunna knyta kommentarer kring naturtyper och typiska arter till en specifik yta eller punkt inom området.

• Det stora antalet koder som används för att kartera aapa-myr och dess undertyper har kritiserats. Generellt sett ville flera ha fram ett enklare system för att dokumentera natura-naturtyper som delvis bestod av andra natura-naturtyper (t.ex. aapa-myr). I den struktur för GIS-data som an-vändes för basinventeringen var detta inte möjligt, men vid en översyn av dataformatet så bör denna synpunkt beaktas.

• Det var bra med möjligheten att lagra foton i BIDOS myrapplikation.

5.6.8 Fjäll- och bergsnaturtyper

I manualen för basinventering av fjäll- och bergsnaturtyper (ref 23) ingick 4060, 4080, 6150, 6170, 7240, 8110, 8120, 8210, 8220, 8310, 8340 och 9040. Manualen hanterade också de myrar i fjällen som inte flygbildstolkas. De myrar som är aktu-ella i fjällen är 7130, 7140, 7160, 7220, 7230, 7310 och 7320.

Manualen användes i fjällen ovanför barrskogsgränsen (huvudsakligen alpin bio-geografisk region, men även fjäll i boreal region) och i branta substratnaturtyper (8110–8220) i hela Sverige. Eftersom den absolut övervägande delen av inventer-ingarna genomfördes i fjällen, är manualen i huvudsak skriven för förhållanden där. Utanför fjällen begränsades basinventering av bergsnaturtyper till fotodoku-mentation.

Inventering av natura-naturtypen 7240, Artrika alpina rikkärrssamhällen med brokstarr/svedstarr, gjordes genom en nationell inventering. Övrig inventering genomfördes i länsstyrelsernas regi.

Basinventeringen gav (pga fastlagda prioriteringar) inte statistiskt analyserbara mått på områdesnivå, utan inriktades på att ge stickprovsvisa, naturvårdsrelevanta data för lite ovanligare naturtyper. De yttäckande natura-naturtyperna, som exem-pelvis rishedar (4060), gräsmarker (6150/6170) och fjällbjörkskog (9040) hantera-des översiktligt i basinventeringen, eftersom programmet nationell inventering av landskapet i Sverige, NILS, ger godtagbara data för dessa. Strategin för basinven-tering av fjäll- och bergsnaturtyper var, att koncentrera fältinsatserna till mer

(35)

sub-jektiva inventeringar av de naturtyper där det finns sämst kunskaper och/eller sämst förutsättningar att få underlag om på annat vis.

Inom basinventeringen har en naturtypskarta för fjällen framställts. Denna utgör det viktigaste enskilda bakgrundsmaterialet vad gäller olika natura-naturtypers areal och utbredning i basinventeringsområdet. Naturtypskartan baserades på vege-tationskartan i fjällen och satellitbildsklassningar, se exempel i Figur 6. Kartan användes som underlag för inventeringarna av fjällnaturtyper och länsstyrelserna hade möjlighet att förbättra kartan genom att kontrollera och redigera naturtyper och naturtypsgränser.

Den fältinventering som gjordes omfattade avgränsning av naturtypernas yta, fotodokumentation, inventering av strukturer och funktioner i cirkelprovytor (radie 10 m) och inventering av typiska arter, strukturer och funktioner i kvadra-tiska provytor (0,25 m²).

Data från fältinventeringen skrevs in på fältprotokoll och lagrades sedan digitalt via en applikation i BIDOS. Även foton som togs vid fältarbetet lagrades i BIDOS (begränsningar finns för storlek och antal).

Figur 6. Exempel på basinventeringens fjällkarta som är framställd utifrån vegetationskartan i fjällen och satellitdata. Området som visas är ett utsnitt inom Padjelanta (SE0820201) i Norr-bottens län. Inom området har naturtypskartan kompletterats med uppgifter från fältinventering av 7240.

(36)

Kommentarer, basinventering av fjäll- och bergsnaturtyper:

• Den nationella basinventeringen av 7240 genomfördes även i ett område som inte var skyddat. Detta område finns inte inlagt i BIDOS, utan har lagrats ”vid sidan om”. I framtida uppdateringar av BIDOS bör det be-stämmas om/hur det ska vara möjligt att lägga in data för områden som inte är skyddade.

• Vid fältinventeringarna kunde inte exakta artbestämningar göras utan i några fall angav endast familjenamnet för den påträffade arten. BIDOS hade inte stöd för att lagra familjenamn för samtliga arter och det fördes en diskussion om dessa uppgifter var värda att lagra. Projektgruppen och de personer som ansvarade för inventeringen ansåg det värdefullt att lag-ra alla uppgifter och detta kommer att ske, men för flag-ramtida inventering-ar bör instruktionerna göras tydliginventering-are.

• Generellt sett har väldigt få områden inventerats i fjällen och för sydliga miljöer har ingen fältinventering genomförts.

5.6.9 Skog

Basinventeringen i skog beskrevs i skogsmanualen (ref 12, ref 13) som omfattade 9010, 9020, 9030, 9050, 9060, 9080, 9110, 9130, 9150, 9160, 9170, 9180, 9190, 91D0, 91E0 och 91F0. Inventeringen bestod av tre arbetsmoment:

• Ytinventering som omfattade inventering av ytor som avgränsats i natur-typskartan som ett homogent bestånd. För de ytor som fältbesöktes utför-des följande moment:

– klassning till naturtyp.

– beskrivning av strukturer och funktioner i respektive yta – notering av skötselbehov (frivilligt delmoment)

– fritext om basinventeringsytan – notering av typiska arter

• Fritextbeskrivning av skogsnaturtyperna i hela objektet. Detta utfördes för alla objekt som fältinventerades. Kunde även innehålla information som samlats in på annat sätt än genom basinventeringen.

• Punktinventering: En kvantitativ fältinventering av strukturer och funk-tioner samt typiska arter i provpunkter. Punktinventeringar utfördes i de objekt som Naturvårdsverket pekat ut i ett stickprov samt i vissa fall i ob-jekt som länsstyrelserna själva valde ut.

En handdatorapplikation togs fram för fältinventeringen (ref 49) och data tömdes till en central server på Lantmäteriet i Luleå. Ett PC-gränssnitt (ref 50) användes för lagring och redigering av uppgifter. PC-applikationen innehöll ett antal

(37)

rappor-Vid redigeringen av GIS-data redigerades det unika värdet ”BID” manuellt för att etablera en koppling mellan attributdata från fältinventering och naturtypskartan i BIDOS (bi-yta), se GIS-manualen (ref 40).

När ett område var färdigt (klar-markerat) flyttades data från den centrala skogs-databasen till den centrala geografiska skogs-databasen som nåddes via systemet BIDOS. Kommentarer, basinventering av skogsnaturtyper:

• Handdatorapplikationen fungerade enligt flera länsstyrelser bra och det fanns ett önskemål att applikationen ska kunna användas även i fortsätt-ningen. Det arbetsflöde som användes under basinventeringen är i drift under 2009 för att kunna användas i Naturvårdsverkets projekt FORBI. För en smidigare användning behöver applikationen anpassas så att den fungerar med data som lagras i BIDOS.

• Det finns behov att göra regionala och nationella sammanställningar och presentationer av punktinventeringarna. Några exempel på hur detta kun-de göras togs fram av Olle Kellner, länsstyrelsen i Gävleborgs län, och redovisades vid vårmötet i mars 2007. Exemplen baserades på rapporter från applikationen PC Skog och excel-ark som togs fram för detta syfte. • För de sydliga skogsnaturtyperna (ädellövskogar) krävdes fältbesök för

att bestämma naturtypen.

5.6.10 Friluftsanläggningar

Basinventeringen av friluftsanläggningar beskrevs i Manual för inventering av friluftsanläggningar (ref 24). Målet med basinventeringen av friluftsanordningar var att producera ett kartunderlag där objektens anordningar fanns markerade. I andra hand samlade basinventeringen in vissa grundläggande data om respektive anordning (t ex en grov bedömning av anordningens skick). Med basinventeringens data skulle följande frågor kunna besvaras:

1) Vilka friluftsanordningar finns eller ska enligt skötselplanen finnas inom basinventeringsobjektet?

2) Finns det ett behov av kompletteringar och reparationer av anläggningar för friluftslivet?

I praktiken handlade inventeringsarbetet om att objekt för objekt gå igenom befint-ligt material. Befintliga data skrevs in på inventeringsblanketterna eller direkt i databasen. Fältbesök genomfördes endast för objekt eller anordningar där det sak-nades aktuella och tillförlitliga uppgifter i bakgrundsmaterialet.

Basinventering av byggnader och övriga anordningar gjordes endast för sådana som förvaltaren ansvarade för och som är avsedda för friluftslivet. Data lagrades digitalt via en applikation i BIDOS (ref 43). Under 2008 togs applikationen Sköt-selDOS i drift, eftersom denna applikation har funktioner för en långsiktig

(38)

hanter-ing av uppgifter om friluftsanläggnhanter-ingar överfördes basinventerhanter-ingens data till SkötselDOS för vidare hantering där.

5.7 Inventering av arter

I basinventeringen ingick att samla in uppgifter om de arter som listas i art- och habitatdirektivets bilaga 2. ArtDatabanken vid SLU hade ansvaret att sammanställa det befintliga kunskapsläget och ta fram underlag för kompletterande inventeringar. Sammanställningen av grunddata baserades på uppgifter i ArtDatabankens egna databaser (Fynddatabasen och Artportalen), vid behov kompletterade med uppgif-ter från Floraväkuppgif-teriet, museer (fr. a. Markfaunadatabasen vid Göteborgs Naturhi-storiska Museum) och regionala fynddatabaser vid landets länsstyrelser.

Följande manualer togs fram för inventering av arter/ artgrupper. • Aspbarkgnagare (ref 34) • Cinnoberbagge (ref 35) • Dykarskalbaggar (ref 25) • Grynsnäckor (ref 27) • Fjällfjärilar (ref 32) • Kärlväxter (ref 28) • Mossor (ref 29) • Nissöga (ref 33) • Trollsländor (ref 26)

Lagring av data från artinventeringar gjordes i Artportalen, samt när det gällde trollsländor och dykarskalbaggar, på speciellt framtagna excelark från vilka delmängder av data sedan laddades över till Artportalen. För kärlväxter togs en särskild accessdatabas fram som en temporär lösning. Fullständiga excel-filer och accessdatabaser skickades till ArtDatabanken, där de lagrades sepa-rat. Inventeringsområdet dokumenterades digitalt och skickades till Metria Luleå som gjorde detta tillgängligt via VIC Natur.

Kommentarer, basinventering av bilaga 2 arter:

• Manualerna var generellt sett försenade och kom i flera fall fram först efter det att inventeringarna hade genomförts. Därför speglar inte dessa manualer på ett bra sätt hur basinventeringen genomfördes.

• För flera inventeringar fanns önskemål om att lagra uppgifter som inte hade stöd av Artportalen. För kärlväxter löstes detta genom en access-applikation. För de flesta inventeringar togs det fram excelark där inven-teringsuppgifterna kunde skrivas in. Delmängder av data från dessa ex-celark kunde laddas till Artportalen och i de fall uppgifterna inte gick att

(39)

• Budgeten för inventering av arter var begränsad och därför fokuserades basinventeringen av arter på insamling av förekomstdata samt översiktli-ga bedömninöversiktli-gar av arternas numerär. Kringdata i form av uppgifter om arternas habitat och lokal status insamlades i mycket begränsad omfatt-ning.

• Några länsstyrelser hade önskat ha möjlighet att medverka och få större insyn i de inventeringar som genomfördes med nationell samordning. • Länsstyrelserna har under projektets gång inte haft tillgång till samtliga

data som samlades in vid de nationella inventeringarna. Detta måste föl-jas upp under 2009, så att alla data från basinventeringen är tillgängliga för länsstyrelserna.

5.8 Inventering av fåglar

Basinventeringen hade till uppgift att samla in uppgifter om de fågelarter som listas i fågeldirektivet, bilaga 1. I regeringsrapporten (ref 1) bedömdes kostnaden för att göra en fullständig inventering av dessa fågelarter och förekomsten av deras habitat till över 70 miljoner kronor. Eftersom projektets budget var begränsad, fick Lunds universitet i uppdrag att göra en analys av kunskapsläget och föreslå en metod som, så långt som möjligt, utnyttjade befintliga fågelövervakningsprojekt och dessutom var anpassad till en budget på 2 miljoner kronor. Uppdraget rapporterades i decem-ber 2006 (ref 30) och förslaget innehöll:

• En sammanställning av kunskapen kring arter som är ”färdiga”, dvs där befintligt kunskapsunderlag kan anses tillräckligt.

• En förteckning av arter där ytterligare information om beståndsstorlekar finns lokalt och regionalt samt där dessa kan uppdateras via kontakter med olika regionala projekt och lokala ornitologer.

• Arter där basinventering inte är möjlig i någon form. Det handlade om ett fåtal arter, där Lunds universitet bedömde att det inte gick att genomföra inventeringar inom de givna ekonomiska ramarna.

• Ett förslag till insatser för att säkerställa att ett antal ordinarie standard-rutter, från vilka det saknades data, inventerades under 2007 och 2008. • Ett förslag till genomförande av extra inventeringar, enligt metodiken för

standardrutter, i ett antal utvalda SPA-områden.

Under 2007 – 2008 hade Lunds universitet uppdraget att genomföra inven-teringarna enligt det förslag som hade presenterats. Detta gjordes i stort sett helt enligt plan och finns rapporterat (ref 31).

Kommentarer, basinventering av fåglar:

• Det förslag som togs fram 2006 remissbehandlades och förslaget (ref 30) innehåller även en sammanställning av de remissvar som kom in.

Figure

Figur 1. Översikt över ingående arbetsmoment i basinventeringen.
Figur 2. Underlagskarta baserat på tillgängligt  kartmaterial. Siffran anger den numeriska  koden för naturtypen
Figur 4. Översikt över arbetsflödet vid beställning av GIS-material för basinventeringen
Tabell 1. Manualer, metoder och datalager som användes för inventeringen av sötvatten
+5

References

Related documents

Undantag gäller för verksamheter som direkt hänger samman med eller är nödvändiga för skötseln och förvaltningen av det aktuella området.39 Om det finns en sannolikhet för att

Om det behövs ytterli- gare åtgärder för att tillgodose det syfte för vilket ett naturreservat inrättas, får en länsstyrelse eller kommun också förplikta fastighetsägare

Genom förfarandereglerna i artikel 11 får EU anses förmedla att reglering av fiske även när det gäller annat skydd av miljön än fiskevård som utgångspunkt ska genomföras

It would be important to inform all stakeholders (land-owners, land-users, nature conservation authorities, NGOs and all parties directly or indirectly involved in the management

Med en utbyggnad till dubbelspår kan restiden mellan Sundsvall och Gävle ta en timme för direkttåg, dvs. en halvering av resti- den jämfört

För dessa har vi bedömt att det inte finns risk för att de arter och habitat som ligger till grund för Natura 2000-områden skadas.. Vidare är några Natura 2000-områden

Praxis för när tillstånd ska sökas har stramats åt sedan den bedömningen gjordes och i samråd med Länsstyrelsen i Södermanland är processen med att söka tillstånd påbörjad

I bevarandeplanen för området anges naturtypen 3210 – Na- turliga större vattendrag av fennoskandisk typ samt arten lax som särskilt beva- randevärda (Länsstyrelsen i