Occasional Papers in
Disability
&
Rehabilitation
2012:1
Högskoleexamen – möjlighet eller rättighet?
Studenter med funktionsnedsättningar och högskolestudier – en litteraturstudie
Hanna Larsdotter Frid Oskar Krantz
The Occasional Papers in Disability & Rehabilitation series is published by the Disability and Rehabilitation Re-search Group at the Department of Health and Welfare Studies (Faculty of Health and Society, Malmö Univer-sity). The aim of the paper series is to disseminate re-search results and communicate progression reports (not published elsewhere) within the field of disability and rehabilitation research. Contributions from a vari-ety of disciplines and theoretical perspectives are wel-come. Please contact the editor for more information.
Each submitted manuscript is primarily assessed by the editor. Thereafter, one or two reviewers/commentators are appointed, and an open seminar held. After the seminar, the manuscript is reviewed by the author(s) before finally being accepted for publication. The views expressed in the OPDR series are those of the individ-ual authors. All rights remain with the respective au-thor. Papers are published on the Malmö University
Elec-tronic Publishing, MUEP, Malmö University’s open
ac-cess repository (http://www.mah.se/muep)
Oskar Krantz
Series editor
oskar.krantz@mah.se
Editor: Oskar Krantz, PhD, Senior Lecturer oskar.krantz@mah.se
Occasional Papers in Disability & Rehabilitation
Department of Health and Welfare Studies Faculty of Health and Society
Malmö University Sweden
All rights remain with the respective author Malmö University, 2013
Högskoleexamen – möjlighet eller rättighet?
Studenter med funktionsnedsättningar och högskolestudier – en litteraturstudie
Hanna Larsdotter Frid, Socionom, områdeschefa
&
Oskar Krantz, fil dr, lektorb
a Gislaveds kommun, SE-322 80 Gislaved, Sweden. hanna.larsdotter@gislaved.se
b Department of Health and Welfare Studies, Malmö University, SE-205 06 Malmö, Sweden. oskar.krantz@mah.se
ABSTRACT
Syfte: Syftet med föreliggande studie är att beskriva
forskningsläget angående hur högskolestudier kan till-gängliggöras för personer med funktionsnedsättningar, samt i förlängningen att illustrera det praktiska tillgäng-liggörandet, vilket utmynnar i förslag på fortsatt forsk-ning.
Metod: Studien genomförs som en
litteraturöver-sikt/kunskapsöversikt/review, en s.k. scoping study, av 92 artiklar. Därigenom kartläggs forskning om, och ut-formning av existerande, stödformer, såväl nationellt, som, inte minst, internationellt.
Resultat: Resultat avseende tillgänglighet i högre
ut-bildning presenteras under tre teman: (1) Situationen idag; (2) generella aspekter; och (3) funktionsnedsätt-ningsspecifika aspekter. Generellt sett finns idag olika former av stöd för studenter med funktionsnedsätt-ningar, men användningen av stödet, liksom högsko-lans tillhandahållande, skiftar. För specifika grupper va-rierar stödet och det finns idag former för att tillhanda-hålla stöd för olika grupper, men det synes svårare att
göra den konkreta undervisningssituationen tillgänglig för alla än att t ex ha lokaler som är tillgängliga.
Slutsatser: De slutsatser som presenteras görs i form
av förslag till fortsatt forskning, och fyra sådana förslag har definierats: (1) Att vara student och ha en funk-tionsnedsättning (dvs ett individuellt perspektiv); (2) hur fungerar olika typer av stöd idag (utifrån både ett mottagar- och ett tillhandahållandeperspektiv); (3) var-för är personer med funktionsnedsättningar underre-presenterade vid högskolan och vad kan göras för att förändra detta (dvs att förbereda, och eventuellt genomföra, implementering utifrån lärdomar från för-slagen 1 och 2); och (4) gränsen mellan rättmätigt och otillbörligt stöd i studiesituationen, och eventuellt fusk i syfte att erhålla stöd (kartläggning av dagens situation).
Keywords
funktionshinder, funktionsnedsättningar, högre utbild-ning, högre studier, högskola, student, studiesituation, tillgänglighet, universitet
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Abstract... 3 Keywords... 3 Innehållsförteckning ... 4 Inledning... 5 Disposition ... 6 Metod ... 6 Sökstrategi ... 6 Resultat av databassökningarna ... 7 Analysförfarande ... 8 Situationen idag ... 8Malmö högskolas baspaket... 10
Tillräcklighet i stöd... 10
Institutionella ramverk ... 10
Från forskad på till forskar själv ... 11
Generella perspektiv ... 11
Attityder och stöd ... 11
På vilket sätt stöd erbjuds ... 12
Diskrimineringslagar... 12
Distansutbildningar... 12
Faktorer bakom framgång och hinder ... 13
Studenters erfarenheter av tillgänglighet... 13
Efter utbildningen ... 14 Specifika perspektiv ... 15 Fysiska funktionsnedsättningar... 15 Hörselnedsättningar... 15 Synnedsättningar ... 16 Dolda funktionsnedsättningar... 16 Inlärningssvårigheter... 17 Dyslexi... 18
ADHD och hjärnskador ... 19
Diskussion ... 20
Specifika perspektiv ... 20
Distribution av föreläsningsmaterial i förväg ... 20
Examinationer... 20
En miljö tillgänglig för alla... 21
Generella perspektiv ... 21
Vidare studier... 22
Upplevelser av dagens situation... 22
Vad som fungerar, och vad som inte fungerar ... 22
Varför så få studerar vidare ... 22
Vad som avgör nivån på stödet... 22
INLEDNING
Det är idag känt att högskolestudier har ett samband med hälsa såtillvida att risken att dö i förtid är lägst för dem med utbildning på forskarnivå, och högst för dem utan gymnasieutbildning (Statens Folkhälsoinstitut, 2011). Det är även känt att det idag finns ca 1,5 miljo-ner persomiljo-ner i Sverige mellan 16 och 84 år som har en funktionsnedsättning (Thörnqvist, 2010), och att endast 5 procent av dem med insatser enligt LSS (SFS 1993:387) har eftergymnasial utbildning; andelen är ännu lägre bland personer med insatser från Social-tjänstlagen (SFS 2001:453; Socialstyrelsen, 2010).
Syftet med föreliggande litteraturöversikt är att be-skriva forskningsläget avseende hur högskolestudier kan tillgängliggöras för personer med funktionsned-sättningar, samt i förlängningen att illustrera det prak-tiska tillgängliggörandet, vilket sammantaget utmynnar i förslag på fortsatt forskning. Undersökningen genom-förs som en kartläggning av forskning om, och utform-ning av existerande, stödformer, såväl nationellt, som, inte minst, internationellt. De grupper som rapporten fokuserar på är de fyra största grupperna som söker stöd vid högskolestudier: (1) Synnedsättningar; (2) hör-selnedsättningar; (3) fysiska funktionsnedsättningar; och (4) neuropsykiatriska och kognitiva funktionsned-sättningar.
Föreliggande rapport är en av två som producerats inom ramen för ett inventeringsprojekt avseende forskning om studenters med funktionsnedsättningar studiesituation och eventuella behov av stöd i denna.1
Studierna har utförts vid Fakulteten för hälsa och sam-hälle, Malmö högskola.2 Av högskolans studenter har
ca 1 procent, eller ca 250 personer, beslut om rätt till stöd pga funktionsnedsättning (Malmö högskola, 2011). Som en introduktion till ämnet kan nämnas att en enkel sökning på Google med sökorden ”funktions-nedsättning”, ”handikapp och student” och ”högskola” renderar ca 952 000 träffar. Det handlar i hög utsträck-ning om olika riktlinjer och handlingsplaner från hög-skolor och universitet om vilket stöd de kan erbjuda studenter med funktionsnedsättningar. Men, även sidor som ”Funkaportalen” (som drivs av stiftelsen Funka) som har som syfte att stärka personers med funktions-nedsättningar inflytande över sina liv,
1 För respektive del har en månads arbete finansierats, och
medförfattande/handledning har tillkommit utöver detta. I föreliggande rapport är det Hanna Larsdotter Frid som gjort den huvudsakliga insamlingen och bearbetningen, och Oskar Krantz som fungerat som medförfattare.
2 Högskolan grundades 1998 och är idag (läsåret 2011/12)
landets största högskola med ca 1 400 anställda och 25 000 helårsstudenter. Malmö högskolas hemsida, Om Malmö
hög-skola (2012-01-16)
tioner som t ex autismforum, några C- och D-uppsatser och länkar till diskrimineringslagen, är exempel på träf-far. Stockholms universitet har samlat länkar och viss forskning i ämnet.3
Politiskt har olika utredningar tagit upp frågor med anknytning till studenter med funktionsnedsättningar och högskolestudier (t ex SOU 2000:47; SOU 2001:13; SOU 2001/02:15). I den öppna högskolan (SOU 2001/02:15) vill regeringen minska snedrekryteringen och öka mångfalden i högskolan. Även Mångfald i
hög-skolan (SOU 2000:47) belyser problematiken med att
det är 50 procent av dem med föräldrar som är akade-miker som inleder högskolestudier, till skillnad från 14 procent av dem med föräldrar som inte är akademiker. Det betonas att högskoleutbildning inte är obligatorisk, men att det blir nödvändig för allt fler, inte minst av försörjningsskäl, eftersom högre krav ställs i arbetslivet. Samtidigt satsas omfattande resurser för att nå det poli-tiskt fastställda målet om att 50 procent av en årskull skall påbörja högskolestudier innan de fyllt 25 år (SOU 2000:47).
I En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken (Regeringskansliet, 2011) ger regeringen Högskolever-ket i uppdrag att sprida goda exempel från högskolor-nas insatser för studenter med funktionsnedsättningar samt sammanställa tillsynsbesök och utvärderingar. Genom att högskoleverket får ett tydligt uppdrag möj-liggörs ytterligare tillsyn av högskolornas tillgänglighet rörande studenter med funktionsnedsättningar enligt t ex diskrimineringslagen (SFS 2008:567; Regerings-kansliet, 2011).
På en högskola organiseras det stöd som finns för studenter med funktionsnedsättningar vanligen under vad som benämns ”studentservice”, där även annan service som t ex Ladok, studievägledning och utfärdan-de av examina återfinns. På grund av utfärdan-detta har prakti-kerperspektivet4 i utvärderingar dominerat frågor
rörande studenter med funktionsnedsättningar (Graus-ne, 2011; Nilsson-Lindström, 2003; Ohlsson, 2003). Vid mindre lärosäten kan arbetsuppgifterna kring den-na grupp behandlas som en arbetsuppgift som vilken som helst och läggas på studievägledare eller administ-ratör. Ett annat exempel är universitetet i Aarhus (Aar-hus universitet), där stödet för studenter med funk-tionsnedsättningar organiseras vid en av fakulteterna, där det även bedrivs forskning om frågor som berör funktionsnedsättningar och högre studier. Genom
3 Information om detta finns samlat på webbplatsen
http://www.studeramedfunktionshinder.nu
4 Dvs ett perspektiv inriktat på det praktiska utförandet av
arbetet med att göra universitets- och högskolestudier till-gängliga för personer med funktionsnedsättningar.
tal med studenten formas anpassningarna, och möjliga hinder under utbildningen uppmärksammas och förbe-redelser görs för att möta dem. Samtidigt pågår forsk-ning som undersöker kvaliteten på det stöd som finns tillgängligt och möjliga förbättringar.
Forskningen i Sverige har traditionellt sett fokuserat rehabilitering och andra, mer praktikernära, aspekter av funktionsnedsättningar och studier. Den forskning som finns i Sverige inom undervisning och utbildning har Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM) organise-rat genom forskning rörande studenter med funktions-nedsättningar vid grundskola och gymnasium. I USA och England finns det en längre tradition av Disability
studies (Barnes et al, 2002) som saknas i Sverige. Detta
har uppmärksammats t ex i Regeringsuppdrag S2011/1516/FST där regeringen uppmärksammar be-hovet av att förändra synen på handikappforskning:
”En angelägen forskningsinriktning är den tvärvetenskap-liga funktionshinderforskningen som på engelska be-nämns ’Disability studies’, och som fortfarande är förhål-landevis ny i Sverige” (Regeringsuppdrag S2011/1516/FST)
Detta skulle kunna öppna politiskt för ett nytt tankesätt i Sverige vad gäller handikappforskning och bereda väg för en svensk tradition av Disability studies. Vad det kan innebära inför framtiden är idag inte möjligt att uttala sig om, men en förhoppning kan vara att forskning om studenters med funktionsnedsättningar studiesituation kan komma att fördjupas.
Disposition
Föreliggande rapport inleds med att, efter en introduk-tion till ämnet, diskutera hur data samlats in och analy-seras. Därefter berörs, i tur och ordning, hur stöd ges idag (i kapitlet Situationen idag), generellt inriktad forskning (i kapitlet Generella perspektiv) och forsk-ning som berör olika funktionsnedsättforsk-ningars funk-tionshindrande effekter (i kapitlet Funktionshinderspe-cifika perspektiv). Rapporten avslutas sedan med dis-kussion och slutsatser. I slutsatserna pekas på några specifika punkter kring vilka kommande forskningsin-satser kan ta en början.
METOD
Detta är en litteraturöversikt, eller vad som även kan kallas kunskapsöversikt eller review, som gör ett försök att beskriva fältet och se vad som finns idag om studen-ter med funktionsnedsättningar och högskola. Som sådan kan typen av litteraturöversikt beskrivas som en s.k. scoping study, vilket enligt Arksey & O’Malley (2005) är ”a technique to ‘map’ relevant literature in the field of interest […] a scoping study tends to address broader topics where many different study designs might be applicable.” Vidare beskrivs en scoping studys mer generella karaktär jämfört med en mer systematisk form av review: “a scoping study is less likely to seek to address very specific research questions nor, conse-quently, to assess the quality of included studies” (Ark-sey & O’Malley, 2005). Genom detta blir en scoping study mer ett sätt att få en bild av ett område än att i detalj värdera kunskaperna på området. Denna bild av ett område kan tjäna som utgångspunkt för att definiera de delar av området som i lägre utsträckning täcks av befintlig forskning.
Sökstrategi
Utgångspunkten för föreliggande studie är således be-fintlig forskning. Denna har sammanställts efter sök-ningar i databaser, kompletterat med att referenslistor i de artiklar och avhandlingar som sökningarna resulterat i också genomsökts. Sex databaser har använts: Eric, PsycINFO, Social Services Abstracts, Sociological Ab-stracts, PubMed samt Medline. Sökningarna började 3 oktober 2011 och avslutades 15 november 2011. Litte-raturöversikten baserad på s.k. blockteknik, dvs att de
använda sökorden delats in i fyra block. Sökord som berör tillgänglighet och stöd från högsko-lan/universitetet bildade första blocket. Sökord med koppling till funktionsnedsättningar/funktionshinder bildade det andra blocket. Det tredje blocket berör stu-denten (individperspektivet), och det fjärde blocket in-kluderar högre utbildning, universitet och högskola. Genom att kombinera dessa fyra block bildades ett kluster där minst ett av de enskilda sökorden i respekti-ve block måste vara med för att ge resultat i sökningen. Formuleringar i respektive block återfinns i tabell 1, nedan.5
5 Databaserna valdes efter diskussioner med dels två erfarna
bibliotekarier på högskolans bibliotek och dels en kollega med tidigare erfarenheter av litteraturstudier. Ett exempel på databaser som exkluderades var sådana som mestadels inne-håller teknisk forskning, eftersom dessa databaser kunde förmodas ta upp forskning syftande till lösning av problem lokaliserade via annan forskning, mestadels av den karaktär som ingick i de inkluderade databaserna. Vid diskussionerna togs även frågan om blocksökning och innehållet i respektive block upp till diskussion, och beslut fattades om utformning-en. Genom att utforma respektive block utifrån en viss bredd ökades träffytan, vilket ledde till fler träffar och därmed en bredare bas för det fortsatta arbetet, vilket minskade riskerna att tappa väsentliga träffar.
Tabell 1: Innehåll i respektive sökblock
Block Beskrivning Innehåll
Block 1 tillgänglighet och stöd från högskola och uni-versitet
Impairment, impaired, special needs, dis-abled, disability, handicap, handicapped Block 2 Funktionsnedsättningar, funktionshinder Accessibility, support
Block 3 studenten (individperspektivet) Disabled student, student
Block 4 högre utbildning, högskola och universitet Higher education, university, college
Figur 1: Sökprocessen
Inom respektive block separerades orden med OR. Sökningen i Eric, PsycINFO, Social Services Abstracts och Sociological Abstracts renderade 413 träffar. Sam-ma sökning i PubMed gav 1130 och i Medline 469 träf-far, totalt 2012 referenser. Av de 2012 referenserna har det av naturliga skäl funnits dubbletter, dvs artiklar som återkommit i flera av databaserna. Dessa dubbletter har rensats så att endast en har varit kvar. Sökprocessen be-skrivs schematiskt i figur 1, sökprocessen.
Resultat av databassökningarna
Inklusionskriterier var att artikeln eller avhandlingen skulle vara publicerad efter 19956, och handla om
6 Att 1995 valdes som avgränsning har två skäl, där det första
är att det var då användningen av Internet, och därmed till-gängliggörandet av forskningsresultat på nätet, började
spri-denter med funktionsnedsättningar vid högre utbild-ning.
Baserat på abstracts kunde resultatet av sökningen komprimeras till 142 artiklar och avhandlingar. Dessa har sållats ytterligare genom att endast inkludera dem som finns tillgängliga i tryckt eller elektronisk form. Totalt ingår 92 referenser i litteraturöversikten.
das, och det andra att det var då som LSS (SFS1993:387) trädde i kraft. Just genom att LSS så grundläggande förändrat möjligheterna för personer med omfattande funktionsned-sättningar att faktiskt kunna leva aktiva och självständiga liv underströks året som en startpunkt – skillnaderna gentemot situationen före detta år är helt enkelt så stora att jämförelser blir betydligt svårare.
Analysförfarande
De 92 inkluderade referenserna har studerats med fo-kus på helhet och sammanhang. Sedan har referenserna delats in efter de funktionsnedsättningar de i huvudsak har handlat om, och huruvida de tar upp generella eller mer funktionsnedsättningsspecifika aspekter. Efter den
första indelningen kunde ytterligare teman skapas och referenser med liknande innehåll jämfördes med var-andra. Ett försök att sammanfatta varje område har gjorts med fokus på stödets utformning och studenter-nas behov.
SITUATIONEN IDAG
Studentgruppens heterogenitet nämns som något nytt och viktigt att förstå. Hedin (2006) har sammanfattat det utvecklingsarbete som studenter och lärare vid Uppsala universitet deltog i under 2001-2004 i en idébok för att inspirera högskolelärare och andra. Studenterna skiljer sig åt inte bara på grund av kön, etnicitet och studie(o)vana utan även baserat på ålder,
familjesitua-tion och funkfamiljesitua-tionsnedsättningar (Hedin, 2006). Hete-rogeniteten betonas även i tre SOU-rapporter (SOU 2000:47; SOU 2001:13; SOU 2001/02:15) där en öpp-nare högskola skapar mångfald bland studenterna och nya pedagogiska utmaningar för läraren (Hedin, 2006). Detta åskådliggörs i figur 2 av Hedin (2006).
Figur 2: Den mångkulturella högskolan (Hedin, 2006)
Sedan 1993 har Stockholms universitet haft uppdrag av utbildningsdepartementet att samla in kända studentan-tal med särskilt stöd, redovisa kostnader samt visa vil-ken utveckling som skett på området inom högskolor-na. Under 2010 var det 369 000 personer som studera-de vid något av lanstudera-dets universitet och högskolor (rap-port 2011:8R; Stockholms universitet, 2010). Av dessa anger 12 procent att s.k. ”hälsoproblem” inverkar på deras studier t ex fysisk funktionsnedsättning, psykiska besvär eller kronisk sjukdom (rapport 2010:8R; Stock-holms universitet, 2010). Under 2010 hade 7 900 stu-denter tagit kontakt med samordnaren för råd eller stöd i studierna, av dem var det ca 7 300 som fått tillgång till det stöd högskolorna erbjuder (rapport 2011:8R; Stockholms universitet, 2010). Studenter med dyslexi eller specifika läs- och skrivsvårigheter är den största
gruppen med ca 4 370. Den näst största gruppen är synskadade studenter som är ca 235. Av de 7 300 stu-denterna är 22 forskarstudenter (Stockholms universi-tet, 2010).
Det särskilda stödet för studenter med funktionsned-sättningar uppgår idag till 0.3 procent av anslaget för utbildning på grund- och avancerad nivå (Regerings-kansliet, 2011). Om kostnaderna för stödet överstiger den siffran kan högskolan ansöka om extra medel från Stockholms universitet (SFS 2005:1 074; Regerings-kansliet, 2011; Utbildningsdepartementet, 2010; Stock-holms universitet, 2010). Kostnaderna för särskilt pe-dagogiskt stöd var under 2010 63 161 000 kr varav teckenspråkstolkning stod för 60 procent (Stockholms universitet, 2010; rapport 2011:8R).
För att få del av det stöd högskolan erbjuder krävs att studenten har intyg på funktionsnedsättningen. Vid t ex Malmö högskola kan studenter som tror att de har dyslexi men inte blivit utredda göra en sådan utredning (Malmö högskola, 2011). Ett kriterium för att få rätt till stöd är att funktionsnedsättningen är varaktig. Vad ”varaktig” innebär är inte närmare definierat.
Vid genomgång av högskolorna i Sverige fram-kommer att ett s.k. baspaket (Holmlid, 2002; Stock-holms universitet, 2010) erbjuds men att även ytterliga-re stöd finns och utrymme för individuella anpassning-ar. Det stöd som finns har vuxit fram efter erfarenheter från bland annat grundskolan. Även krav på fysisk till-gänglighet och lagstiftning har varit motorer bakom att ta fram ett baspaket med stöd på högskolan. Alltefter-som studenter med funktionsnedsättningar kommer in vid högskolan och skapar ett behov av stöd utvecklas de stödinsatser som finns och nya tillkommer. Mentor var från början ett stöd tänkt för dyslektiker. Genom att ge möjlighet för studenter med dyslexi att träffa en annan student som läst samma kurser eller har andra liknande erfarenheter skapades ett forum för att få handledning i studievana och studiestrategier. Detta kunde sedan bygga upp studentens självbild och för-bättra studieresultaten. När studenter med kognitiva svårigheter, ADHD och andra neuropsykiatriska dia-gnoser i allt större grad sökte sig till högskolan och där mötte problem i studiesituationen uppmärksammades mentorsstödet som en möjlig lösning. På så vis utveck-las stödinsatserna hela tiden (Stockholms universitet, 2010).
Stefani (2010) menar att ad hoc-lösningar ytterligare belyser synsättet på relationen mellan student och lära-re, och hur kunskap förmedlas. Vidare anser Stefani (2010) att även om fördomar och uteslutningsmekani-ker inom de högre utbildningarna är något som inte gärna diskuteras så står det klart att om högskoleperso-nalen verkligen förstod de vitt skilda behov studenterna har skulle det inte behövas en stödfunktion. Stefani (2010) presenterar en modell som kan förenkla förstå-elsen för studenters med funktionsnedsättningar möte med kursplaner. Genom att tillgänglighet på institutio-nell nivå tillses, t ex allmänna ytor som föreläsningssalar och bibliotek, skapas förutsättningar för att även avdel-ningar inom högskolan som t ex personalen kan bli överens om hur de ska arbeta med själv undervisnings-situationen, vilket i sin tur påverkar den sista nivån i modellen – individen. Stödinsatser som språkstöd, an-teckningsstöd eller anpassad examination handlar inte om att kursplanen förändras för att bli mer tillgänglig för alla – det handlar enbart om att göra punktinsatser på individnivå. Stefani (2010) uppmanar till att lyfta blicken och se möjligheter i samarbete mellan stödper-sonalen och kursansvariga för att göra en kursplan till-gänglig för alla.
Tabell 2: Funktionsnedsättningar
i högskolan 2010
Kvinnor Män Totalt Dyslexi/specifika läs och skrivsvårigheter 2 800 1 570 4 370 Synskadade studenter 140 95 235Studenter med rörelsehinder 407 199 606 Döva/teckenspråkiga
stu-denter (med tolk) 106 35 141
Studenter med kognitiva
svå-righeter/funktionshinder 801 626 1 427
Hörselskadade studenter
(utan tolk) 131 87 218
Studenter med andra
funk-tionshinder 244 91 335
Summa 4 629 2 703 7 332
Övriga studenter och fors-karstuderande som samord-naren känner till genom att kontaktats och konsulterats
av lärare, vägledare m.fl. 277 370 647
Summa 4 906 3 073 7 979
Källa: Svalfors 2011, studeramedfunktionshinder.nu
Figur 3: Tillgänglighet i studiesituationen (Fritt
efter Stefani, 2010)
Malmö högskolas baspaket
På Malmö högskolas hemsida finns under fliken ”är
student” information om bland annat
funktionsnedsätt-ning och dyslexi. Där står vem som är samordnare, vanliga frågor, en sida med information riktad till lärare, och exempel på stöd. Under rubriken ”exempel på stöd” finns vad som kan kallas Malmö högskolas bas-paket, som har följande innehåll:
• Anpassade datorer
• Anpassning i samband med tentamen • Anteckningshjälp • Assistans • DAISY-spelare • Fickminne • Inläst kurslitteratur • Lektörshjälp • Lån av teknisk utrustning • Matematikverkstad • Mentorsstöd • Studieverkstad • Studievägledning • Teckenspråkstolk
Genom samtal med samordnaren och intyg på varaktig funktionsnedsättning kan studenten få tillgång till stöd i studierna. Samordnaren kan även medverka då studen-ten möter lärare för att förklara studenstuden-tens behov eller planera studierna tillsammans med studievägledare och student.
Tillräcklighet i stöd
Vad som är tillräckligt stöd är svårt att enhetligt definie-ra eftersom varje student är unik och har individuella behov. Det blir således upp till varje student att lägga upp sin studietakt tillsammans med högskolans stöd-personal och lärare, enligt det arbetssätt som råder på flera av landets universitet och högskolor. Genom att det blir upp till student att i samråd med stödpersonal och lärare kan det finnas risk för att lärare är osäkra över vad som kan göras när studenten trots stödinsat-ser inte har kapacitet att fullfölja utbildningen. Den grundläggande frågan, om det är studentens akademis-ka akademis-kapacitet eller högskolans stödinsatser som brister, lämnas obesvarad, i individuella fall förmodligen på grund av rädsla för att diskriminera och kränka.
I den reella studiesituationen finns olika sätt att stödja individen, t ex att i förväg distribuera föreläs-ningsmaterial (t ex PowerPointpresentationer). Ett ar-gument som framförs för att lärare inte lägger ut före-läsningsmaterial i förväg är att studenter då stannar hemma från föreläsningarna. Hove & Corcoran (2008) har undersökt bl a detta påstående och visar att studen-ter som har full tillgång till föreläsningsmastuden-terial preste-rar bättre än studenter som inte har det. Studien visar vidare att studenterna gick på föreläsningarna i lika hög
grad oavsett tillgång till föreläsningsmaterial. Samtidigt visas att de studenter som inte hade möjlighet att gå på föreläsningarna kunde prestera bättre genom att få till-gång till föreläsningsmaterialet (Hove & Corcoran, 2008).
Ett sätt att se studentens studieförmåga skulle kun-na vara i studieresultat. I ett dokument betitlat
Studen-ternas rättigheter och skyldigheter (Malmö högskola, 2010)
framgår bland annat hur många tentamenstillfällen som studenten har rätt till inom varje kurs, fem tillfällen. Högskolan i Kristianstad ger minst fem tentamenstill-fällen (Dnr: 10/311-09) och Linnéuniversitetet erbjuder minst fem tillfällen (Dnr: 2010/3069). Enligt högskole-förordningen 6 kap 21§ framgår att studenter har rätt till fem tillfällen för att bli godkänd vid en kurs eller del av kurs. En students möjligheter till omtentamen regle-ras i högskoleförordningen men kommer även att på-verkas, om studenten tar studielån, av reglerna från CSN (CSN, 2011). Något förenklat baseras studiestöd och studielån från CSN på det antal poäng en student tar varje termin. För helårsstudier gäller att studenten tar 37 poäng av 60 möjliga (CSN, 2011). Om studenten inte uppnår de poängen kan studenten få avslag på sin ansökan om studielån och/eller studiebidrag för näst-kommande terminer.
I praktiken kan reglerna tolkas som att en student utan behov av studielån har ett oändligt antal tenta-menstillfällen även om kursen förändras och litteratu-ren förändras. Detta kan ytterligare skapa osäkerhet hos högskolepersonalen om det inte finns några riktlinjer att följa. Dock kan information ges till studenten om att kontakta studievägledaren om den inte blivit god-känd efter fem tillfällen. Studenter med stödinsatser som inte når kursmålen ska kontakta sin samordnare och lärare för vidare rådgivning.
Institutionella ramverk
I Sverige kom under 1990-talet lag om särskilt stöd och service (SFS 1993:387), och liknande lagstiftning7
an-togs runt om i världen för att stärka personer med funktionsnedsättningar. Lag om likabehandling av stu-denter i högskolan (SFS 2001:1 286) hade som avsikt att motverka diskriminering och främja lika rättigheter bland studenterna. År 2008 upphävdes den lagen och den nya Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) trädde i kraft. Behovet av att stärka studenter med funktions-nedsättningars ställning på högskolor har i forskningen visat sig vara stort. Situationer som upplevs kränkande sker bland annat genom att föreläsare ifrågasätter stu-dentens intellektuella förmåga, visar ovilja till att anpas-sa undervisningen och se möjligheter för att förbättra inlärningssituationen för alla. I länder som Kanada och
7 Till exempel Americans with Disabilities Act (USA 1990),
The Commonwealth Disabilities Discrimination Act (Aus-tralien 1992), Disability Discrimination Acts (England 1995 och 2005)
Israel har det inte lagstiftats om studenter med funk-tionsnedsättningar rättighet till antagning vid högskolan (Vogel, Fresko & Wertheim, 2011; Heiman & Precel, 2003). Istället är det riktlinjer inom de enskilda univer-siteten som skapat tillgänglighet för studenter med funktionsnedsättningar (Vogel, Fresko & Wertheim, 2011).
Från forskad på till forskar själv
Flertalet studier har genomförts med fokus på stöd från universitet och college (t ex Ascunion et al, 2010; Bar-nes, 2007; Jacklin & Robinson, 2007; Christ & Stodden, 2005; Hurst, 1995). Under 2000-talet har även studen-tens perspektiv lyfts in genom att studier har fokuserat på studenternas egna upplevelser av det stöd som
er-bjudits dem (McCool, 2011; Sharples, 2008; Healey, Fuller, Bradley & Hall, 2006; Fuller, Bradley & Healey, 2004). Genom att andelen studenter med funktions-nedsättningar stadigt ökar inom de högre utbildningar-na (rapport 2011:8R; Noble, 2010; Barnes, 2007; Hei-man & Precel, 2003; Paul, 1999) har även andelen fors-kare med funktionsnedsättningar ökat, vilket bl a be-lysts av Beuchamp-Pryor (2007) och Boxall, Carson & Docherty (2004). I forskningen framträder inte bara behovet av att öka förståelsen för studenternas situa-tion, att öka anpassningsförmågan hos personal och lokaler utan även möjligheten att låta studenternas per-spektiv berika och utveckla utbildningarna och i för-längningen även det framtida yrke till inför vilket stu-denten utbildas (Marks, 2007; McCarthy, 2007).
GENERELLA PERSPEKTIV
Från regeringens håll uppmuntras att allt fler väljer högskolestudier och därigenom erhåller möjlighet till egen försörjning och förbättrad hälsa (Statens Folkhäl-soinstitut, 2011). Högskolornas undervisning finansie-ras genom statliga anslag men det räcker inte att ha många inskrivna studenter, det krävs även att studen-terna presterar i form av 60 högskolepoäng per läsår för att högsta ersättning ska tilldelas högskolan (Hög-skoleverket, 2010). Statsrådet Nyamko Sabuni menar att skolan idag inte tillräckligt uppmuntrar till praktiskt arbete. Det är ett högt krav på akademisk framgång där de praktiskt lagda inte kan mäta sig (Albinsson & Lind-berg, 2011).
Det som framkommer som ett tydligt mönster är att forskningen efter 1995 i allt högre grad har belyst stu-denternas egna upplevelser av att söka och få stöd från högskolan. De 92 inkluderade referenserna utgörs i hu-vudsak av avhandlingar och artiklar. Även fyra svenska tjänstemannarapporter (Yetkin & Valtersson, 2010; Wallin, 2009; Nilsson-Lindström, 2003; Söderberg & Anderberg, 2001) finns representerade då de har belyst områden på nationell nivå och därmed bedömts vara av vikt.
Studenter med funktionsnedsättningar är en hetero-gen grupp men delar av forskninhetero-gen har ändå riktat sitt intresse till att förstå situationen för hela gruppen. Två perspektiv framträder: attityd och tillgänglighet. Högsko-lepersonalens attityd till studenter med funktionsned-sättningar visar sig vara central för hur stöd utformas och upplevs, och för hur tillgängligheten i praktiken ut-formas. Genom att högskolan uppmuntrar mångfald skapas möjligheter att göra förbättringar av tillgänglig-heten (Riddell, Wilson, & Tinklin, 2002; Riddell, 1998).
Högskolestudier för personer med funktionsned-sättningar kan innebära möte med flera olika typer av barriärer. I det följande belyses hur studenterna påver-kas av att högskolan inte är tillgänglig för alla. Detta görs under fem huvudrubriker: Stöd,
distansutbildning-ar, faktorer bakom framgång och hinder, studenters er-farenheter, och attitydfrågor.
Attityder och stöd
Hur öppna studenter med funktionsnedsättningar väljer att vara med sina funktionsnedsättningar avgör till-gången till högskolans stöd (Goode, 2007; Thoma, & Getzel, 2005). Genom att få ökad information och kunskap kan högskolepersonal i praktiken arbeta mer effektivt med att göra högskolan tillgänglig. Baker (1999) beskriver ett utbildningsprogram som genom-förts för undervisande personal i syfte att de kan bli stödpersoner för studenter som behöver ökat stöd. Med ökad förståelse kan personalen såväl ställa krav på studenterna som att de kan skapa förutsättningar för tillgängligt lärande.
Beilke & Yssel (1999) beskriver hur studenter upp-lever att universitet gärna tillgodoser den fysiska till-gängligheten men att det finns ett motstånd att göra förändringar eller anpassningar i själva undervisningssi-tuationen. Föreläsare kan ha föreställningar som skapar hinder för att dela ut föreläsningsmaterial i förväg (Hove & Corcoran, 2008). Genom lagstiftning har situ-ationen till viss del förbättrats men Borland & James (1999) visar att antagningskriterier och speciella prov, vanligt inom de brittiska universiteten, försvårar antag-ningen för studenter med funktionsnedsättningar. I Sverige är det ett mer ovanligt antagningsförfarande ef-tersom studenterna i de allra flesta fall söker in till hög-skola med sina betyg/meriter, med undantag för vissa konstnärliga utbildningar (HSVFS 2009:1).
Inom den heterogena gruppen studenter med funk-tionsnedsättningar finns vissa som ser universitetsstu-dier som ett naturligt steg i sin utbildning medan det för andra blir en del i sökandet efter en mer positiv identitet. Det sätt man ser utbildning som något natur-ligt eller inte kan mycket väl ha med social tillhörighet att göra (SOU 2009:28).
Enligt studenterna i en studie från 1998 var det inte betyget efter en genomförd kurs som avgjorde, för stu-denten, hur de klarat av kursen. Det var deras egen upplevelse och om de kände att de klarat den som var avgörande, betyget var sekundärt (Beilke & Yssel, 1999).
Jacklin & Robinson (2007) klargör vad stöd för stu-denter med funktionsnedsättningar är, samt vad de in-nebär för studenterna själva. Studenternas egen upple-velse och rangordning av de viktigaste stöden vid hög-skolestudier blir basen i Jacklin & Robinsons (2007) studie. Personligt stöd i form av någon att prata med om stressen och den allmänna situationen är det stu-denterna ansåg vara viktigast (Jacklin & Robinson, 2007). Genom att högskolorna har en samordnare som arbetar med stöd åt studenter med funktionsnedsätt-ningar skapas möjlighet för personliga möten och sam-tal där studenterna kan prata av sig. Saks (2008) fortsät-ter på samma tema och genomför bland annat en studie om hur stödet kan bli mer tillgängligt så att fler väljer att söka det.
Behovet av att utvärdera och analysera det stöd som finns för studenter med funktionsnedsättningar ter sig tämligen stort vid en närmare undersökning av högsko-lornas utbud av stöd. Flera har samma typ av insatser men färre har gjort en regelrätt utvärdering eller forskat på vad som fungerar och varför. Christ & Stodden (2005) analyserar och utvärderar det stöd som erbjuds studenter med funktionsnedsättningar. En av strategi-erna för att ge stöd åt studenter med funktionsnedsätt-ningar är tekniska hjälpmedel. Christ & Stodden (2005) lägger också en ekonomisk aspekt på att utvärdera stödinsatserna så att de är effektiva och ges till rätt in-divider. Stödinsatser belastar budgeten och därför är det av stor vikt att pengarna läggs på rätt sak så att stu-denterna får vad det behöver enligt sina individuella behov. Genom vidare forskning kan samband mellan stöd och studieframgång bli tydliga så att stödinsatserna förbättras.
På vilket sätt stöd erbjuds
Högskolan kan bli första platsen där studenter upplever sin funktionsnedsättning som ett funktionshinder. Det kan bero på att stödet tidigare varit tillräckligt och att det nu minskat. Under grundskolan får elever med funktionsnedsättningar relativt automatiskt tillgång till stöd och anpassningar allt eftersom de har behov av det. Vid högskolestudier krävs det att studenten är aktiv och söker det stöd som behövs. Barnard-Brak et al (2010) undersöker de sätt att arbeta som kan hjälpa stödpersonalen att uppmuntra studenterna att söka stöd och därmed stanna kvar vid utbildningen.
Artiklar som undersöker studiesituationen för stu-denter med funktionsnedsättningar i länder utanför västvärlden är relativt få. Moswela & Mukhopadhyay (2011) genomförde en undersökning vid ett universitet i Botswana som visade på liknande brister i högskolans
attityd och tillgänglighet. I Botswana finns ingen lag-stiftning kring högskolestudier och studenter med funktionsnedsättningar som värnar om deras rättigheter (a a, 2011). Lagstiftning kan fungera som en katalysator för att öka rättigheterna och tillgängligheten i hela sam-hället för en utsatt grupp eller minoritet och skapa en positiv attityd. Moswela & Mukhopadhyay (2011) jäm-för tillgängligheten i Botswana med den i Sydafrika, Zimbabwe, USA och England. Attityden till de krav på tillgänglighet studenter med funktionsnedsättningar ställer för att klara av högskolestudier skiljer sig menar Moswela & Mukhopadhyay (2011) beroende på om in-dividen är van vid att ha tillgång till stöd även i övrig livsföring.
Diskrimineringslagar
Högskolevärlden är inte en isolerad institution utan på-verkas i hög grad av samhälleliga förhållanden såväl som lagstiftning8. Enligt McCarthy (2007) och Rao
(2004) behöver stödpersonalen verktyg för att hjälpa studenterna bli självständiga. Studenten kan ha bristan-de vana att själv söka olika stödformer. Högskolan kan i många fall vara platsen där en funktionsnedsättning för första gången sätt i relation till utbildning och ar-betsliv (McCarthy, 2007; Larsson, Egard & Olofsson, 2003). Handikappaktivister ställer höga krav på att den akademiska världen öppnar sina dörrar och ser över sina rutiner och sin tillgänglighet för alla (Barnes, 2007). Lagstiftning och riktlinjer påverkar hur högskolorna lägger upp sina utbildningar och kursplaner. Det be-hövs därför stor kunskap bland högskolepersonalen eftersom kunskap påverkar de attityder som kan under-lätta eller utgöra hinder för studenter med funktions-nedsättningar i högskolestudier (Zhang et al, 2010; Konur, 2006).
Distansutbildningar
Genom att göra högskolestudier möjliga via Internet kan vissa fysiska barriärer överbryggas och öka tillgäng-ligheten för studenter med funktionsnedsättningar (Sö-derberg & An(Sö-derberg, 2001). Nätbaserat lärande har speciella utmaningar vad gäller studenter med funk-tionsnedsättningar, t ex spelar studenternas tidigare er-farenheter av tekniska hjälpmedel och nätbaserat läran-de en roll för hur framgångsrika stuläran-denterna är (Wald, Draffan & Seale, 2009; Seale, 2006; Söderberg & An-derberg, 2001).
Wald, Draffan & Seale (2009) anger att ängslan kopplat till studiesituationen i övrigt samt personalens kunskap om både funktionsnedsättningar och hjälpme-del har betyhjälpme-delse för studentens studieframgång. Det framgår även att studenterna själva på olika sätt i allra högsta grad medverkar till anpassning av
8 Americans with Disabilities Act; The Commonwealth
Dis-abilities Discrimination Act; Disability Discrimination Acts; Diskrimineringslagen (SFS 2008:567); prop. 1999/2000:79
nen även utan högskolans personal och stöd. Genom att anpassa sin dator, t ex ändra teckensnitt och storlek på ikoner eller använda Google för att få alternativa förklaringar på akademiska begrepp i studierna, hante-rar studenterna på egen hand delar av det stödbehov som kommer av en varaktig funktionsnedsättning. Nätbaserade kurser kan underlätta högskolestudier för dem som har svårt att fysiskt ta sig till högskolan, även om det också finns de som väljer nätbaserade kurser på grund av psykiska funktionsnedsättningar. Vid nätbase-rade kurser är det centralt att hjälpmedel och studen-tens behov stämmer överens (Wald, Draffan & Seale, 2009). Asuncion et al (2010) menar att om de som hål-ler i nätbaserade kurser och de som hålhål-ler i funktions-nedsättningsfrågorna inte samarbetar kommer svårighe-terna att kvarstå.
Genom att studera på distans överbryggas många hinder i en dåligt fysiskt anpassad studiemiljö. I en stu-die om stustu-dieresultat för studenter med, respektive utan, funktionsnedsättningar vid distansutbildningar i England, ser Richardson (2010) att funktionsnedsätt-ningen ändå har påverkan då studenter med funktions-nedsättningar har sämre studieresultat. Richardson (2010) diskuterar behovet av att uppmärksamma det faktum att studenter med funktionsnedsättningar inte är en homogen grupp. Eftersom personer med samma typ av funktionsnedsättning kan uppleva samma situa-tion väldigt olika blir även behovet av stöd från hög-skolan väldigt olika. Richardson (2010) delar in studen-terna i sin studie i nio grupper av funktionsnedsättning-ar9 och definierar de olika gruppernas respektive behov
av stöd. Distansutbildningarnas fördel kan vara att stu-denterna själva sätter mål och har möjlighet att använda sig av egna resurser som stöd från familj och bo kvar i en invand miljö.
Faktorer bakom framgång och hinder
Sharby & Roush (2009) pekar på möjliga framgångsfak-torer och hur högskolan och stödpersonalen kan bli bättre på att göra högskolan mer tillgänglig. På avance-rad nivå påverkar högskolepersonalens kunskap och förmåga att ge rätt stöd till studenten mer än på grund-nivå, och genom individuellt stöd har studenten möj-lighet att klara sina studier. Detta bygger dock på att högskolan har en positiv attityd till studenter med funk-tionsnedsättningar. Alla studenter kan inte klara av allt, med eller utan stöd, men med rätt inställning kan de flesta klara av det mesta (Sharby & Roush, 2009).
Taylor (2004) och Taylor, Baskett, & Wren (2010) tar fasta på studenternas egna framgångsfaktorer. En möjligt sådan är att studenten så tidigt som möjligt blir medveten om sin funktionsnedsättning och de
9 Richardsons (2010) nio grupper är: (1) Blind/nedsatt syn;
(2) döv/nedsatt hörsel, rörelsehinder; (3) begränsade manuel-la färdigheter; (4) dyslexi och andra inlärningssvårigheter; (5) mental hälsa; (6) utmattning; (7) smärta; (8) andra funktions-nedsättningar; och (9) multipla funktionsnedsättningar.
ningar den kan ge samt söker stöd för dem. Studentens sociala stöd från både skola och familj påverkar studi-erna. Antonson, Danermark & Lundström (2006) bely-ser vikten av att förstå de sätt funktionsnedsättningen påverkar studentens sociala liv för att kunna ge rätt stöd i studiesituationen.
Somliga utbildningar lider av snedrekrytering vad gäller studenters socioekonomiska bakgrund (Schenker, 2007; Riddell, Wilson, & Tinklin, 2002). Det är enligt Schenker (2007) främst barn till övre tjänstemän som söker sig till läkar- och arkitektlinjen. Liknande pro-blem finns inom områden som traditionellt innehåller mycket fältstudier och fältarbete, exempelvis geografi (Hall, Healey & Harrison, 2004; Healey et al, 2001). Genom att förändra sättet fältstudier och fältarbete an-vänds och läggs upp kan studenter med funktionsned-sättningar inkluderas även där. Hall, Healey & Harrison (2004) menar att det krävs eftertanke när fältstudier kluderas i en utbildning. Genom att väga nyttan av in-blicken i verkligheten med de möjliga hinder en student med funktionsnedsättningar kan möta utanför högsko-leområdet kan fältstudier problematiseras och användas där de verkligen behövs. Fältstudier är mer än akade-misk kunskap menar Hall, Healey & Harrison (2004); det handlar också om sociala upplevelser och om att vara del i en grupp. Genom att på grund av funktions-hinder uteslutas från dessa upplevelser kan studenten uppleva sig stigmatiserad och särbehandlad. Att omde-finiera fältstudier och hitta alternativa studieobjekt kan vara lösningen och möjliggöra en kursplan för alla. Det handlar, enligt Hall, Healey & Harrison (2004) om att vara inkluderande i sitt arbetssätt.
Tinklin, Riddell & Wilson (2004) menar att även om stöd och anpassningar idag finns vid högskolor i gemen så finns det fortfarande stora brister som behöver ses över (se även Fuller et al, 2005). I referenserna framträ-der sjuksköterskestudenterna som särskilt väl unframträ-dersök- undersök-ta vad gäller det stöd som finns och hur det fungerar. Simon (2010) och Storr, Wray, Draper (2011) belyser sjuksköterskestudenters med funktionsnedsättningar situation både under och efter högskolestudier (se även Schroeder et al, 2009).
Studenters erfarenheter av tillgänglighet
Baron, Phillips & Stalker (1996) studerar genom inter-vjuer de upplevda barriärerna vid ett universitet i Skott-land. Återigen visar resultatet på funktionshindrande fysisk omgivning, förutfattade meningar kring funk-tionsnedsättningar, dålig koppling till likabehandlings-planerna och att strävan efter att behandla alla lika re-sulterar i att några blir diskriminerade. I studien fram-kommer även att studenterna självcensurerar sig då de inte tror sig ha förmåga att prestera lika väl som sina studiekamrater utan funktionsnedsättningar (Baron, Phillips & Stalker, 1996). Genom att skapa en tillåtande attityd till frågor av alla slag och forum för att få enskilt
träffa läraren kan studenterna bättre våga fråga när de inte hänger med (Hedin, 2006).
Studenter med funktionsnedsättningar kan tänkas välja högskola mer efter tillgänglighet än efter kursut-bud. I en portugisisk studie undersöks hemsidornas till-gänglighet med fokus på funktionshinder (Espadinha et al, 2011). Det kan enligt författarna vara via hemsidan den första kontakten sker när rätt högskola ska väljas ut. En genomtänkt hemsida med rätt information ska-par en tillgänglig informationsmiljö.
Genom att jämföra studenternas egen upplevelse av inkludering och exkludering vid högskolor i Australien och England har Fuller, Bradley & Healey (2004) för-sökt ringa in de upplevda barriärerna. Två år senare gör de ytterligare en studie då inkluderar de även USA (Healey et al, 2006). De båda studierna visar att studen-ter upplever utbildningsmiljön som det största hindret. Få och för korta raster, synen på hur examination ska ske och även själva bedömningen av studenternas pre-stationer skapar en otillgänglig utbildningsmiljö.
Genom att se funktionsnedsättningar som en till-gång som kan berika utbildningen och högskolan kan studenter med funktionsnedsättningar få en ny aktiv roll inom högskolevärlden (Marks, 2007). Även om gruppen, som tidigare nämnts, är heterogen finns det lösningar som passar alla (Wright, 2005; Holloway, 2001). Att t ex ge ut uppgifter både verbalt och skriftli-gen, raster och bensträckare gynnar alla studenter inte bara dem med funktionsnedsättningar.
Genom att göra förbättringar som gynnar flertalet kan mer resurser läggas på att göra individuella anpass-ningar för dem som söker stöd på grund av funktions-nedsättning (Vickerman & Blundell, 2010; Tee et al, 2010; Sharples, 2008; Healey, 2003).
Stöd för studenter med funktionsnedsättningar mås-te ske rättssäkert. Hall & Tinklin (1998) visar att det i annat fall kan finnas risk för diskriminering. Eftersom det stöd som erbjuds kan göra att studenter med funk-tionsnedsättningar lätt kan urskiljas från andra studen-ter vid tentamen eller andra typer av examination är det viktigt att göra avvägningar på vilket sätt examination vid en kurs ska ske. Det understryks också att student-livet är mycket mer än bara studier. För att studenter med funktionsnedsättningar verkligen ska vara inklude-rade i högskolevärlden krävs att även övrigt studentut-bud finns tillgängligt för alla. Det kan handla om stu-dentkår och studentklubbar med otillgängliga lokaler eller aktiviteter (Hall & Tinkin, 1998).
I mötet med högskolan och de krav som ställs där blir studentens copingstrategier satta på prov. När un-der livet en person får, eller blir varse, sin funktions-nedsättning är betydelsefullt för hur personen hanterar funktionshinder (McCool, 2011). Hur studenter med funktionsnedsättningar hanterar stigma och fördomar är ett tidigare relativt outforskat område.
Wang & Dovidio (2011) menar att individen själv påverkar genom att välja identitet, antingen student el-ler student med funktionsnedsättning. Detta kan även
avgöra huruvida studenten väljer att söka stöd i utbild-ningssituationen eller inte.
De pedagogiska hinder som uppstår genom att lära-ren inte vet studenternas bakgrund kan enklare över-vinnas genom att institutionen gör kursens mål och in-nehåll tydligt för studenterna samt att läraren har tid att lära känna studenterna (Hedin, 2006).
Prescott (2011) uppmärksammar Studenthälsans be-tydelse för hur studenterna klarar av de nya påfrest-ningar studentlivet ger. Allteftersom högskolorna öpp-nar dörrarna för studenter med både fysiska och psy-kiska funktionsnedsättningar behöver Studenthälsan uppdateras och konstant följa med i utvecklingen. Stu-denternas hälsa står i relation till studieresultat och an-passning till studentlivet. Genom att finnas med och förstå både den akademiska världens krav och student-livet kan Studenthälsan ge rätt stöd till dem som har behovet. I västerländsk forskning som presenteras av Prescott (2011) framkommer ekonomiska faktorer säl-lan som en anledning till att det kan finnas orättvisor i studiesituationen. Det kan bero på att studenterna har andra sätt att finansiera sina studier, t ex genom föräld-rar eller studielån i olika former.
En studie från Elfenbenskusten belyser livskvalite-ten hos studenter med funktionsnedsättningar (Nandjui et al, 2008), och lägger även en ekonomisk aspekt på studenternas livskvalitet då studenterna till stor del själ-va finansierar sitt stöd. Det blir problematiskt då ut-bildning därmed riskerar att bli en klassfråga där endast de rika har råd att studera ifall en funktionsnedsättning sätter käppar i hjulet (Nandjui et al, 2008). Även i Sve-rige finns det klassperspektiv på högre utbildning, där 50 procent av barn till akademiker söker sig vidare till högskolestudier och endast 14 procent av barn till arbe-tare. Dock finns skillnader på campusbaserad och nät-baserade kurser (Hedin, 2006). Vid nätnät-baserade kurser är det fler studenter med barn och arbetarbakgrund (Hedin, 2005).
Efter utbildningen
Genom att högskolorna gör högre utbildningar tillgäng-liga för alla ställs även krav på att arbetsplatser och ar-betskamrater är redo att ta emot högutbildade personer med funktionsnedsättningar. Högskolans skyddade värld kan skapa förutsättningar som inte kan återskapas i arbetslivet. Tee & Cowen (2011) och Tee et al (2010) beskriver betydelsen av ett fungerande samspel mellan mentorer, praktikplatser och högskola för att sjukskö-terskestudenter med funktionsnedsättningar ska få en anpassad men verklighetsförankrad utbildning och praktik. Tee (2011) poängterar vidare vikten av att ha kopplingar mellan högskola och arbetsliv för att inte ge studenterna orimliga föreställningar om sin förmåga ute i arbetslivet.
Sammanfattningsvis konstateras att attityder från samhället genom lagstiftning påverkar hur högskolan väljer att lägga upp sitt pedagogiska stöd till studenter
med funktionsnedsättningar. Genom att förstå att det är positiva attityder som kan förändra studiesituationen för dessa studenter kan institutioner och fakulteter ge information om lagstiftning och handlingsplaner till all högskolepersonal. Kopplingen till yrkeslivet är viktigt inte minst genom fältstudier och praktik för att studen-terna ska förstå vad som kommer att krävas av dem utanför högskolan. Förståelse för studenternas
funk-tionsnedsättningar och öppen attityd till att göra för-ändringar i kursplan och schema som inte bara förbätt-rar deras studiesituation kan öka resultaten för alla stu-denter. Nätbaserade kurser har sina problem med till-gänglighet och möjlighet att nå studenterna med stöd-insatser men synes ändå vara mer framgångsrika vad gäller att nå en än mer heterogen studentgrupp än campuskurser.
SPECIFIKA PERSPEKTIV
I följande avsnitt presenteras de delar som tar upp per-spektiv kopplade till specifika typer av funktionsned-sättningar. Detta görs med början i fysiska funktions-nedsättningar, och därefter syn-, hörsel- och dolda funktionsnedsättningar, där dolda avser t ex dyslexi, dyskalkyli, osv.
Fysiska funktionsnedsättningar
Den kunskap som idag finns belyser ett ökat behov av att personalen på högskolan förstår innebörden av funktionsnedsättningen och vad som ger upphov till funktionshinder. I Sverige finns tillgänglighetskrav på offentliga platser men även andra krav, t ex att offentli-ga hemsidor ska vara anpassade efter ett tillgänglighets-perspektiv (prop. 1999/2000:79).
Enskilda länders lagstiftningar10 ställer krav på att
högskolor förbättrar den fysiska tillgängligheten och i undervisningssituationen. Därmed har möjligheten för studenter med fysiska funktionsnedsättningar att stude-ra vid högskola ökat. Eftersom höga kstude-rav ställs på att studenterna själva söker hjälpen till skillnad från grund- och gymnasieskolan där insatser sätts in mer eller mindre automatiskt har studenterna själva möjlighet att välja huruvida de vill använda stödet eller ej. Skollagen (SFS 2010:800), som reglerar grundskolan i Sverige, är tydlig i sitt budskap att stöd ska sättas in för de elever som har behov eftersom grundskolan ska vara likvärdig för alla elever (Skolverket, 2011). Övergången mellan gymnasieskolan och högskolestudier i Buffalo, USA, har studerats av Kane (2009), med fokus på studenter-nas egen upplevelse av såväl attityder som fysisk till-gänglighet. En faktor som belysts är att studiekamra-ternas attityder påverkar studiesituationen.
Såväl Koca-Atabey et al (2011) som Kane (2009) och Paul (1999) har belyst att eftersom högskolestudier kan innehålla stressfaktorer för alla studenter finns det risk för att studenter med funktionsnedsättningar upp-lever en ökad stress genom att konstant behöva lösa funktionshinderrelaterade problem samtidigt som de försöker klara sina studier. Det faktum att flera
10 De som närmast avses är: USA – Americans with
Disabili-ties Act (1990); Australien – The Commonwealth DisabiliDisabili-ties Discrimination Act (1992); England – Equality Act (2010); samt Sverige – Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) och prop 1999/2000:79.
sökningar med flera års mellanrum och i olika kontex-ter belyser samma problem torde tala för att det är av generell karaktär.
Koca-Atabey et al (2011) har undersökt studiesitua-tionen vid turkiska universitet för studenter med funk-tionsnedsättningar. I studien framkommer att samhäl-lets attityd har stor inverkan på hur personer med funk-tionsnedsättningar ges och tar sig möjlighet att studera vidare. Genom att högskolorna har öppnat dörrarna för att ta emot studenter med funktionsnedsättningar har de fysiska barriärerna visat sig allteftersom en student upplever dem som hinder. Genom att som Paul (1999) undersöka studenternas egna perspektiv på bland annat det stöd som högskolan erbjuder kan förbättringar och förändringar ske i syfte att eliminera hinder. I högsko-lornas strävan efter att nå allt högre status inom den akademiska världen ställer Poussu-Olli (1999) frågan om var studenter med funktionsnedsättningar och andra minoritetsgrupper passar in. Studenter som krä-ver lite mer ansträngning från högskolans sida riskerar att bli lågt prioriterad till fördel för dem som med en-kelhet tar sig igenom utbildningarna.
Sammanfattningsvis gäller att även om lagstiftning angående tillgänglighet och mot diskriminering ställer krav på högskolans anpassning till studenter med fysis-ka funktionsnedsättningar finns uppenbara brister. Att göra fysiska anpassningar i form av ramper och handi-kappanpassade toaletter räcker inte för att göra högsko-lan tillgänglig. De ovan redovisade studierna visar att högskolepersonalens attityd spelar en stor roll för att göra högskolestudier till tillgängliga för studenter med fysiska funktionsnedsättningar.
Hörselnedsättningar
Albertini & Mayer (2011) redogör för olika sätt att för-söka förstå hur döva, jämfört med hörande, studenter på högskolenivå läser och förstår skriven text. Det finns skillnader som påverkar läsförståelsen på ett plan som tidigare inte utforskats. Genom att förstå hur teck-enspråk är uppbyggt jämfört med skriftspråk och tal-språk kan studenternas situation förbättras. Noble (2010) belyser bristen på forskning vad gäller det stöd som finns tillgängligt för döva studenter och studenter med hörselnedsättningar.
Studenter med hörselnedsättningar beskriver sin studiesituation som att de behöver arbeta dubbelt så
hårt som sina hörande studiekamrater – inte minst då det gäller grupparbeten och seminarier. Förutfattade meningar och diskriminerande handlingar kan utsätta studenter med hörselnedsättningar för stigmatisering och utanförskap. En lösning för att göra studiesituatio-nen mer tillgänglig är att föreläsaren är förberedd på att det kan finnas studenter med hörselnedsättningar på föreläsningen. Genom att lägga ut föreläsningen tidigt eller dela ut stödord vid föreläsningen kan det underlät-ta för de med hörselnedsättningar (Noble, 2010). Hör-slinga kan vara ett redskap för att öka tillgängligheten för studenter med en hörselnedsättning (Noble, 2010; Odelius & Johansson, 2010; Odelius, 2007). En per-sons förmåga att höra kan variera från dag till dag och därför kan förändringar utifrån individens förutsätt-ningar efterlysas. Genom att som lärare konsekvent an-vända mikrofon kan personer med hörselnedsättningar själva välja att använda hörslinga eller ej (Antonson, Danermark & Lundström, 2006).
Benedict & Johnson (2011) och Marschark et al (2010) belyser två aspekter av att det finns personer med hörselnedsättningar i lärarkåren. Marschark et al (2010) påpekar att den undervisande läraren kan ha oli-ka utbildningssätt beroende på om vederbörande före-läser för döva eller hörande eftersom lärprocesserna kan se olika ut. Detta kan vara centralt då det gäller att göra förändringar i undervisningsformer och sättet att se på informations- och kunskapsöverföring. Ytterliga-re en möjlighet kan vara att dra lärdom av arbetssätt och forskning vid Gallaudet University, beläget i USA och helt teckenspråkigt (ASL, American Sign Langua-ge) (Gallaudet University). Just genom att de erfarenhe-ter som finns vid Gallaudet kan tas tillvara finns möj-ligheter att med små insatser implementera befintlig kunskap, jämfört med att utarbeta nya lösningar inom en svensk kontext.
Sammanfattningsvis framkommer att ett genom-tänkt sätt att undervisa och föreläsa, och välgrundade pedagogiska tankesätt, gynnar alla studenter – inte bara studenter med hörselsnedsättningar. Att ha PowerPo-int-presentationer klara i god tid före föreläsningen kan vara svårt. Men, ett lärosäte eller en institution kan ha klarare riktlinjer klara för hur pauser ska schemaläggas, föreläsningssalar ska användas samt uppmuntra an-vändning av mikrofon (hörslinga). Genom att avskaffa den informationsplikt som idag i praktiken åligger den enskilde studenten, dvs om att vissa aspekter skall till-godoses, utan att istället förutsätta att alla ha nytta av dessa åtgärder, kan stigmatisering och utanförskap undvikas.
Synnedsättningar
Sverige har idag tillgodosett vissa aspekter av högre ut-bildning för studenter med synnedsättningar, t ex nom talsyntes och det arbete som bedrivs vid och ge-nom TPB, Talboks- och Punktskriftsbiblioteket med
att göra kurslitteratur tillgänglig via t ex punktskrift och inläsning (TPB, Talboks- och Punktskriftsbiblioteket).
Studenters erfarenheter har belysts bl a av Joseph (2010)11, som har intervjuat 16 personer med
synned-sättningar i olika stadier av sin utbildning. Studenterna berättar om erfarenheter av utanförskap i studentgrup-pen och dåligt bemötande från lärare. Studenterna be-rättar även om hur de känner sig utanför i studentge-menskapen och varför de ogärna vill berätta om sin funktionsnedsättning.
Brister i möjligheter att föra sin egen talan ses som något centralt i studenternas berättelser. Beauchamp-Pryor (2007) tar utgångspunkt i sina egna erfarenheter som synskadad och belyser det utanförskap som upp-står genom högskolans ovilja att göra verksamheten tillgänglig för alla. Därigenom blir budskapet att perso-ner med funktionsnedsättningar inte är vare sig väl-komna eller önskvärda inom högre utbildning. Inled-ningsvis gavs stöd i studiesituationen, men att ju högre hon (dvs Beauchamp-Pryor) klättrade på den akade-miska stegen, desto mindre kontinuitet fanns i stödet. Studenters behov av att bli uppmärksammade på sina egna villkor genomsyrar, oavsett funktionsnedsättning, analysen. I England var det före 1990 få studenter med funktionsnedsättningar vid högskolan, men de under 1990-talet stiftade lagarna rörande funktionsnedsätt-ningar12 och rättigheter kring bland annat studier ökade
antalet studenter med funktionsnedsättningar (Beau-champ-Pryor, 2007). Det poängteras att tillgång till högre studier inte betyder detsamma som tillänglighet i högre studier, och att det behövs forskning om, och kritisk granskning av, pedagogiskt stöd för studenter med funktionsnedsättningar i syfte att utvärdera och förbättra tillgängligheten.
Sammanfattningsvis gäller att attityden hos högsko-lepersonalen påverkar studenternas studieresultat. Ge-nom att aktivt arbeta med att motverka stigmatisering kan studenter med synnedsättningar i högre grad ägna sig åt att studera än att kämpa med barriärer. Genom att göra förbättringar i undervisningssituationen och den fysiska tillgängligheten för alla, kan personer som ogärna berättar om sin eventuella nedsättning få till-räckligt stöd utan att behöva förklara eller motivera det-ta för lärare och/eller för studiekamraterna.
Dolda funktionsnedsättningar
Under denna rubrik fokuseras ffa inlärningssvårigheter och dyslexi/dyskalkyli. Att dessa fokuseras under sam-ma rubrik beror på att de till skillnad från övriga i den-na studie fokuserade funktionsnedsättningar kan be-tecknas som i någon mån dolda.
11 Endast abstact finns tillgänglig 12 Equality Act (2010)
Inlärningssvårigheter
Personer med inlärningssvårigheter har problem med att ta till sig ny information och göra den konkret an-vändbar. Inlärningssvårigheterna kan vara generella och gälla all typ av information eller vara specifik som t ex dyslexi och dyskalkyli. Generellt gäller att inlärningssvå-righeterna gör att personen utvecklar sina förmågor se-nare än andra och att inlärning tar längre tid. Genom att få tillgång till specialpedagogiska insatser kan perso-ner med inlärningssvårigheter få hjälp med att utveckla sina resurser utifrån egna förutsättningar (Harrison, 2003; Goodley, 2000; Simpson, 1999).
Förutfattade meningar om vad personer med inlär-ningssvårigheter förstår och klarar av kan skapa diskri-minerande situationer (Aspis, 1999; Simpson, 1999). Aspis (1999) belyser de sätt information om samhället eller om funktionsnedsättningar förmedlas till personer som har inlärningssvårigheter, och diskuterar även pro-blemet med diagnosen ”inlärningssvårigheter” eftersom den är omöjlig att bli av med när den väl är tilldelad (Aspis, 1999).
Att använda ett språk fritt från facktermer är ett vanligt sätt att kommunicera med personer med inlär-ningssvårigheter. Men, det är inte alla som håller med om att det är det optimala sättet (Aspis, 1999). Genom att förenkla språket menar Aspis (1999) att en del av målet, allas delaktighet, försvinner. Förenklingar av språket kan göra att förutfattade meningar kring vad personer med inlärningssvårigheter klarar av befästs och skapar ytterligare stigmatisering.
Studenter med inlärningssvårigheter ökar i antal vid högskolorna och detta skapar nya utmaningar för hög-skolans personal och stödfunktioner (Vickers, 2010; Denhart, 2008; Vogel, Fresko & Wertheim, 2007; Har-rison, 2003; Zuriff, 2000). Forskning om inlärningssvå-righeter har renderat en mångfald av kunskap som t ex hur hjärnan på en person med dyslexi arbetar när per-sonen läser en text och hur skillnader i hjärnan mellan personer med och utan dyslexi förklarar ordförståelse på ett medicinskt/biologiskt sätt (Denhart, 2008). I den typen av forskning saknas dock ett perspektiv av stu-dieobjekten, nämligen personerna själva. Forskning och stödåtgärder bestäms av personer utan inlärningssvå-righeter, vilket Denhart (2008) menar är en brist som därtill ökar risken för missförstånd. I studier kring per-soner med inlärningssvårigheter och högskolestudier är det just missförstånd rörande vad personer med inlär-ningssvårigheter klarar av och förstår som leder till diskriminering och otillgänglighet (Denhart, 2008).
Studenter med inlärningssvårigheter måste arbeta hårdare än andra studenter för att lyckas med sina stu-dier. Genom tillräckligt stöd kan studenter med inlär-ningssvårigheter dock mäta sig i jämförelse med andra studenter och därmed uppleva att de har kontroll över sitt liv och sina studier (Denhart, 2008; Harrison, 2003; Heiman & Precel, 2003).
Denhart (2008) visar att samordnaren för studenter med funktionsnedsättningar har betydelse i bemötandet studenten fått från föreläsare och högskolepersonal. Samordnaren har kunnat förklara behoven av stöd och ge förslag på hur förändringar kan genomföras på ett sätt som accepteras av både föreläsaren och studenten. Personer med inlärningssvårigheter kan ha svårt att sål-la bsål-land kunskap och kan därför ha problem att hitta det viktiga i en text, något som krävs för att hinna med att läsa och ta till sig kurslitteratur (Denhart, 2008). Genom att uppmärksamma och förstå den stigmatise-ring personer med inlärningssvårigheter dagligen möter kan högskolepersonalen bli bättre på att informera om och ge stöd till studenterna (Denhart, 2008; Docherty et al, 2003).
Ett vanligt stöd för studenter med inlärningssvårig-heter är att tilldela en mentor som hjälper till med stu-dieteknik och studiestrategier (Vogel, Fresko & Wertheim, 2007; Wolf, 2006; Harrison, 2003). Då per-soner med inlärningssvårigheter ofta utsätts för förut-fattade meningar kopplat till funktionsnedsättningen finns risk att mentorerna går in i uppdraget med blan-dade känslor och förståelse för sin adept (Vogel, Fresko & Wertheim, 2007). Samordnaren, eller stödpersonen, har inverkan på hur studenter med funktionsnedsätt-ningar, inte minst med inlärningssvårigheter, upplever sin studietid. Vogel, Fresko & Wertheim (2007) jämför adeptens och mentorns respektive upplevelser av men-torsstödet. Adeptens självinsikt och förståelse av sina problem är avgörande för hur studenten söker stöd men även hur den tillgodogör sig stödet (Vogel, Fresko & Wertheim, 2007).
Högskolor kan ge kurser i studieteknik, något som de flesta nya högskolestudenter har nytta av, och sedan använder studenterna själva sin nya kunskap inom ra-men för studierna (Harrison, 2003). Vidare kan en ge-nomtänkt och tydlig kursplan underlätta för alla studen-ter men vara avgörande för studenstuden-ter med inlärnings-svårigheter. Detta ställer krav på kontinuitet hos förelä-sare och kursansvariga. Genom att prova nya sätt att undervisa och föreläsa utvecklas inte bara studenternas studieteknik utan även det sätt på vilket högskolan er-bjuder kunskap (Harrison, 2003). Zuriff (2010) jämför fem studier som fokuserar hur extra tid vid skriftliga examinationer påverkar resultatet för studenter med, respektive utan, inlärningssvårigheter:
“[N]on-learning disabled students can perform up to their capability under timed testing conditions and have little room for improvement. Students with learning dis-abilities, however, cannot perform up to their capabilities under timed conditions. They do show considerable im-provement when allowed extra time.” (Zuriff, 2010)
En förekommande åtgärd för att underlätta för studen-ter med särskilda behov vid examination är att ge mer tid och att dela upp t ex en tentamen i två delar som skrivs med t ex en veckas mellanrum. Detta används som en åtgärd som anses öka breda studentgruppers
