Vad etnicitet inte är
Werbart, Bozena
Fornvännen 95:3, 183-188
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/2000_183
Ingår i: samla.raa.se
Debatt
Vad etnicitet inte är
Gösta Bågenholms debattinlägg »Vad är etnici-tet?» i Fornvännen 94 (Bågenholm 1999b) är ett sorgligt exempel på den e n o r m a förvirring som den så kallade etnidtetsforskningen för-orsakar inom arkeologin. Denna förvirring bottnar i avsaknaden av tvärvetenskapliga stu-dier och bristen på kunskaper i historia, socio-logi och framför allt socialantroposocio-logi.
Vill man debattera etnicitet i arkeologiska sammanhang bör man för det första vara påläst i den moderna socialantropologiska litteratu-ren för alt kunna definiera begreppen, för det andra försöka reflektera över och inte minst problematisera dessa fenomen och skilja etni-citet från andra begrepp (som etnocentrism, etnisk g r u p p , nationalism e t c ) , och för det tredje åtminstone kommentera de senaste årens reflektioner kring den kulturella identi-tetens betydelse i arkeologisk forskning (se re-ferenslistan).
Att Bågenholm dessutom använder sig av ett föråldrat och tvivelaktigt språkbruk (som »människoras», »ras», »myter» etc.) och av en hel del fördomar (om olika människogrupper, se s. 276: »sydslaver» och »serber») minskar yt-terligare möjligheten att acceptera hans dog-matiska resonemang.
Begreppet »ras» har dekonstmerats en gång för alla inte bara genom pågående genetisk forskning (Cavalli-Sförza & Cavalli-Sförza 1995), utan även genom problematiseringen av be-greppet samt insikten att rastanken inte är nå-gon förutsättning för konstruktionen av mänsk-liga identiteter (Smedley 1999). Dagens rasis-ter har svårt att acceprasis-tera Cavalli-Sforza's rön.
1997 var Europaåret mot rasism, fast rasbe-greppet förkastats av vetenskapen. Ännu an-vänds det av många sociologer som om det vo-re rationellt och berättigat. På detta sätt legiti-merar man rasbegreppet i det allmänna med-vetandet. Uppgiften att nå ut till den breda all-m ä n h e t e n all-med inforall-mation oall-m rasbegreppets idéhistoria är kanske det väsentligaste - ty
pro-blemen idag i de s.k. mångkulturella staterna bottnar inte i rasmotsätlningar utan i xenofobi, i rädslan lör det annorlunda, för De Andra. I USA finns idag ett lagförslag i kongressen om att lägga en femte kategori till de fyra existe-rande raskategorierna: »multiracial». Detta vi-sar det hopplösa och absurda i användningen av ett arkaiskt begrepp (Werbart 2000b).
Naivt ställda politiska frågor och grovt för-enklade bilder av den komplicerade politiska situation i f.d. Jugoslavien (s. 276), kombine-rade med påståenden som »Jag argumenterar för att det är myter som sammanhåller olika et-niska grupper» (s. 273), gör det inte lättare att godta Bågenholms argumentation. »Förkla-ringar» av t.ex. Bosnien-konflikten i massme-dia tenderade till en »primitiv » förståelse av et-nicitet och identitet (se bl.a. Caplan 1994, s. 38; Banks 1996, s. 165). Litteraturen i ämnet arkeologi, etnicitet och krig är idag omfattande (Povrzanovi 1993, Diaz-Andreu & Champion 1996, Brown 1998, Werbart 2000a).
Etnicitet eller kulturell identitet består inte av myter. Däremot finns det fördomar och my-ter om etnicitet, exempelvis de mymy-ter om romer och judar som återges i Bågenholm 1996. Även i Bågenholms doktorsavhandling (1999a) fram-förs hans o g r u n d a d e idéer om att etnicitet skulle skapas av myter. Han försöker även ar-gumentera mot min påstådda »förkärlek för multikultnralisin», en nniltikiiltiiralism som in-te exisin-terar enligt Bågenholm. Att kommenin-te- kommente-ra delta är både över min kompetens och un-der min akademiska värdighet. Därför har jag tidigare avstått från att recensera både han li-cen-tiatsavbandling (1996) och hans doktors-avhandling (1999a).
Litteraturen i ä m n e n a etnicitet och kultu-rell identitet är omfattande sedan 1990-talet (se referenser med endast de viktigaste exem-plen), en litteratur som tydligen har förbigått Bågenholm. Felstavade namn på kulturer, för-fattare och tidskriftstitlar i hans inlägg (sid.
184 Debatt
273, 275, 277) minskar ytterligare hans veten-skapliga trovärdighet.
»Mitt bidrag till etnidtetsforskningen är dels att definiera ordet etnicitet som ett n o m e n actionis, dels att sätta etnicitet i samband med de myter som sammanhåller etniska grupper», hävdar Bågenholm (s. 276). Tyvärr har Bågen-holm varken definierat och problematiserat be-greppet etnicitet eller bidragit med någon vä-sentlig frågeställning lill etnidtetsforskningen.
Det infekterade begreppet etnicitet har i so-cialantropologin för länge sedan ersatts av be-grepet kulturell identitet. Att dekonstruera et-nicitetsbegreppet har blivit många socialantro-pologers och andra forskares ambition, jämför bl.a. Edward Said (1985), Marcus Banks (1996), Jonathan Friedman (1992, 1994) och Sian Jones (1997). Kulturell identitet som även ett
ar-keologiskt fenomen uppmärksammades först under slutet av 1990-talet (Rowlands 1996, Werbart 1997a, 1999b, 2000b, 2000c, 200od).
De mänskliga identiteterna består av olika element: individuella, sociala, etniska och kul-turella identiteter samt genus- och åldersiden-titeter. En multikulturell identifikation är även den en identitet. Beroende på situation kan den moderna, historiska och förhistoriska människan ha haft flera identiteter, där förstå-elsen hos och interaktionerna med andra g r u p p e r var en förutsättning.
Genom de senaste årens ansträngningar att granska genusrelationer, åldersrelationer och förhållanden sammankopplade med identi-tetsproblematiken i arkeologisk forskning, inte minst i form av symboliska meningar i den ma-teriella kulturen, har man börjat intressera sig djupare för olika uttryck för den kulturella identiteten. En viktig utgångspunkt är att iden-titeten inte är ett statiskt tillstånd utan att den kan förändras när de yttre omständigheterna ändras.
Arkeologins roll i konstruktionen och legi-timationen av kollektiva identiteter har kom-mit att bli och fortsätter kanske att vara en av de viktigaste frågorna i arkeologisk teori och praktik.
Definitionerna av etnisk identitet, etnicitet och etnisk g r u p p överlappar varandra, trots nya konstruktioner av kulturell identitet:
Etnisk identitet - de aspekter av individens självuppfattning som kommer ur identifikatio-nen med en större g r u p p i opposition till an-dra, på g r u n d av observerad kulturell differen-tiering o c h / e l l e r gemensam bakgrund
Etnisk grupp - varje g r u p p av människor som ser sig själva som särskilda o c h / e l l e r upp-fattas som särskilda av andra med vilka de är i kontakt, på g r u n d av deras uppfattning om kul-turell differentiering o c h / e l l e r gemensam bakgrund
Etnicitet- alla de sociala och psykologiska fe-n o m e fe-n som är associerade med efe-n kulturellt konstruerad gruppidentitet (se Banks 1996; Jones 1997; Werbart 2000b).
Etnicitetsbegreppet omfattar alltså sociala och kulturella processer som genomkorsar va-randra i identifikationen av etniska grupper och i interaktionerna mellan dem. Det globala sättet att förstå etnicitet syftar på en kollektiv kulturell identitet och används samtidigt för att beteckna ett dynamiskt, föränderligt och sam-hälleligt fenomen, inte nödvändigtvis relaterat till språk, territorium eller religion, ett feno-men inkluderande sociala kontakter och kul-turella interaktioner mellan människogrup-per, genus och ålder. Etnicitet behöver alltså inte ha något med begreppet »folk» att göra.
Kulturell identitet är en process. Man kan byta identitet och man kan identifiera sig med olika samhällsgrupper. Begreppet kulturell identitet är d ä r m e d en förutsättning för mnlti-kulliiralism i ett globalt system. Decentralise-ring av världssystemet och hegemoniernas för-svagning förstärker de kulturella identiteterna. Förstärkta hegemonier sammanhänger däre-mot med övergången från starka kulturella identiteter till svagare (Friedman 1994; ('lifförd 1997; Werbart 1997, 1999, 2000b). Den dynamiska synen på kulturell identitet stu-derar samexisterande kulturer med signifikan-ta variationer samt interaktioner mellan dessa. Någon homogen kulturell identitet existerar inte. Genom att studera symboliken, mening-en och innebördmening-en i dmening-en materiella kulturmening-en kan man dra slutsatser om mångfald, plura-lism, variation och multikulturalism. Kulturell identitet är någonting som individer har och skiljer sig från den sociala positionen. I ett
Debatt 185 balt perspektiv är den kulturella identiteten
dy-namisk. Identitet är inte något som existerar, utan något som händer, med andra ord, den kulturella identiteten försvinner om den inte praktiseras.
Skillnaden mellan kulturell och etnisk identitet består i att den etniska identiteten står för de särskiljande krafterna i etniska samman-hang, för det som förorsakar att olika sam-hällsgrupper vid kontakt med varandra upp-fattar sig som socialt och kulturellt distinktiva, och vilket leder till att etnicitet uppstår i för-hållandet mellan dessa grupper. När man där-emot talar om kulturell identitet syftar man till de aspekter av en grupps identitet som gör att d e n n a »står för sig själv», d.v.s. ligger till g r u n d för att en g r u p p kan uppfattas som distinkt. Kulturell identitet är med andra ord en förut-sättning för att man kan tala om en etnisk iden-titet. Samtidigt behöver kulturell identitet inte nödvändigtvis förknippas med etnicitet eller sociala kontakter. Det paradoxala i påståendet är att interaktionen med andra g r u p p e r kan påverka en grupps kulturella identitet (Fried-man 1994; Werbart 2000b). Den norske social-antropologen Thomas Hylland Eriksen hävdar att den politiska identiteten med lika rättighe-ter bör vara gemensam; mångfald och skillna-der ska råda på det kulturella området. Hans ständiga debattinlägg om etnisk och kulturell identitet, multikulturalism och etnocentrism håller diskussionen levande inte bara bland so-cialantropologer. I sina skrifter försvarar han varje människas rätt att inte tillhöra en be-stämd kultur (Thomas Hylland Eriksen 1991,
' 9 92. 1993. i 9 96 a. i 9 96 b)
-Identiteter är förhandlingsbara och relativa. Självidentifikationen är flexibel, finns på flera nivåer samtidigt och förändras i förhållande till det sociala sammanhanget (Friedman 1992). Kulturellt kan identiteter upptas och överges utan att de sociala och ideologiska yttringarna förändras, och därför har kulturell identitet en förhandlingsbar och relativ karaktär. Ingen g r u p p med gemensam kulturell identitet lever i isolering eller avskild från andra.
Förhistoriska kulturella identiteter och relatio-ner mellan olika g r u p p e r kan ses i indelningar mellan grupper. Ornamentstil är till exempel
det aktiva materiella förkroppsligandet av den egna identiteten (Nordquist 2000). I historiska och förhistoriska tider har människor alltid be-tonat sin kulturella identifikation i sin mate-riella kultur, i sitt symboliska språk och i det skrivna språket.
I en värld där politiska och demografiska förändringar orsakar transnationell rörlighet är det kanske möjligt att acceptera identiteter som producerade och reproducerade. De nu-tida förhållanden har även varit gällande i det förflutna. De förhistoriska samhällenas rörlig-het över stora geografiska territorier, den fysis-ka och den mentala kommunifysis-kationen, den kulturella identitetens multidimensionella ka-raktär, de blandade och komplicerade territo-riella och kulturella g r u p p e r n a och samhälle-na; alla bildade en mosaik av multikulturella förhistoriska samhällen tvärs över politiska och etniska gränser (Werbart 2000b).
Det är i sådan kontext den kulturella iden-titeten kan studeras inom arkeologin: både som en individuell identifikation, i etniska, ge-nusanknutna, åldersbetingade eller i sociala meningar och som en multikiiltiirell identifi-kation.
Nationalism och identitet representerar två avkommor från samma förälder - etniciteten (Banks 1996:142). Men etnicitet är en otill-räcklig term för att på ett tillfredställande sätt kunna omfatta variationerna i interaktioner mellan olika grupper. I stället för att, som Bågenholm, fråga Vad är etnicitet?'bor-de vi kan-ske reflektera över vad etnicitet inte är. Idéer om identitet tenderar att undvika dess psykologis-ka orsaker och prisar dess vardaglighet I stället för att försöka se på etnicitet som »social stress» (som Bågenholm op.cit) och i stället för att klart avgränsa materiell kultur och identifiera särskilda etniska g r u p p e r bör man kanske be-tona växelverkan, dynamiken och mötena mel-lan individer och inte »grupper med olika ke-ramik». Det är förhållandet mellan den mate-riella kulturen och den kulturella identiteten som är av betydelse. Audrey Smedley uttrycker det på följande sätt:
What anthropologists must do is to make sure that the ideas of »ethnicity» and »ethnic iden-tity» do not become perceived as hereditary,
i 8 6 Debatt
p e r m a n e n t , a n d u n a l t e r a b l e , b u t r e m a i n fluid f o r m s of i d e n t i t y t h a t will m a k e u s all »multi-c u l t u r a l » ( S m e d l e y 1 9 9 9 , s. 7 0 0 ) .
Bozena Werbart Institutionen för arkeologi och samiska studier Umeå Universitet SE-goi 87 Umeå bozena. werbart Warke.umu.se
Referenser
Banks, M. 1996. Ethnicity: Anthropohgical Construetions. London 8c New York.
Brown, KS. i g g 8 . Contests of heritage and the poli-tics of preservation in the Former Yugoslav Re-public of Macedonia. Meskell, L. (ed.) Archaeo-hgy under Fire. Nationalism, politics and heiilnge in Ihe Eastern Mediterranean and Middk East. London & New York.
Bågenholm, G. 1996. Etnicitet som probkm i arkeohgisk forskning. GOTARC, series C, arkeologiska
skrif-ter 11. Institutionen för arkeologi, Göteborgs Universitet.
1999a. Arkeologi och språk i norra Östersjö-området. £n kritisk genomgång av de senaste årens försök atl hitta synkser mellan historisk lingvistik och arkeohgi. GOTARC, series B, G o t h e n b u r g archaeological theses 12. Institu-tionen för arkeologi, Göteborgs Universitet. - 1999b. Vad är etnicitet? Fornvännen 94.
KVHAA. Stockholm.
Caplan, P 1994. Review of: Bloody Bosnia: an Euro-pean tragedy (A Channel Four Television and T h e Guardian publication). Anthropology in action 1.1.
Cavalli-Slörza, L.L. 8c Cavalli-Sförza, F. igg5- The great human diasporas : the history of diversity and evolu-tion. Helix Books. Reading, Massachusetts. Clifford, |. 1997. Routes. Traveland Transhtion in the
Inle 2olh Cenlury. Harvard University Press. Cambridge.
Cohen, R. i g 7 8 . Ethnicity: problem and focus in an-thropology. Annual Review of Anthropology 7. Palo .Alto, California.
Diaz-Andreu, M. & Champion, T. (red), i g g ö . Na-tionalism and archaeology in Europé. London.
Eriksen, T. Hylland, i g g i . T h e cultural conlcxts of ethnic differences. Man 26.1. Royal Anthro-pological Institute. London.
- i g g 2 . Us and them in modern societies: ethnirty and nationalism in Mauritius, Trinidad and beyond Scan-dinavian University Press. London.
- 1993. Ethnicity and Nationalism. Anthropolo-gical Perspectives. London.
1996a. Historia, myt och identitet. Bonnier-Alba. Stockholm.
- 1996b. Kampen om förtiden. Et essay om myter, iden-titet ogpolitikk. Oslo.
Friedman, J. i g g 2 . T h e past in the future: history and tbc politics of identity. American anlhrofmlo-gisl 94. American Anthropological Association. Washington D.C.
- 1994. Culture, Identity and Clohnl Process. Sage. London.
Hodder, I. i g g 8 . T h e past as passion and play: Catalhöyiik as a site of conflict in the consiruc-lion of multiple past. Meskell, L. (red.). Archaeo-hgy under Fire. Nationalism, politics and heritage tn Ihe Easlern Mediterranean and Middk•East. London 8c New York.
Jones, S. 1997. The Archaeohgy of Ethnicity. Construrt-ing idenlilies in the jmsl and present. London. Neustupny, E. 1 gg8. Otherness in Prehistoric Times.
I.arsson, L. & Stjernquist, B. (red.). The World-Vieiv of frehistoric Man. KVHAA konferenser 40. Stockholm.
Nordquisl, P. 2000. Alternativa vägar: O m stil, äk-tenskapsallianser och idenutetsskapande i rela-tionen mellan TRB och GRK. Tidsperspektiv till-skrift fiir arkeologisk samhällsanalys. Umeå Uni-versitet
Povrzanovi, M, 1993. Ethnography of a war: Croatia 1991—1998. Anthropology of East Europé RevitW n / r - 2 . Ithaca, New York.
Price, N. igg4- Acts of identity? Ethnicity and ar-chitecture in the Viking Age. META. Medellids arkeologisk tidskrijl 94/3—4. Lund.
Rowlands, M. 1996. T h e politics of identity in ar-chaeology. Bond, G.C. & Gilliam, A. ( r e d ) . Social Construction of the Past. Routledge. Royce, A.P. 1982. Ethnic identification. Slrnleirns 0/
diversity. Bloomington, Indiana. Said, Edward. 1985. Orientalism. London.
Shennan, S. 1994. Introducdon: archaeological approaches to cultural identity. Shennan, S. Fornvännen 95 (2000)
Debatt 1 8 7 (red.). A rchaeohgicat Approaches lo Guttural Identity.
O n e World j\rchaeology 1 o. London & New York. S h n i r d m a n , V.A. 1996c. Who gets Ihe Past?
Com-petition for Ancestors among Non-Russian Intelkcluals in Russia. Washington.
Smedley, A. i g g g . »Race» and the Construction of Human Identity. American Anlhropologist 100/3. American Anthropological Association.Wash-ington D.( 1.
Smith, A. D. 1994. National identity. London. Solli, B. 1997. Fortiden er et annet sted. O m
arkeo-logi og kulturminnevern, rötter og fötter. Norsk Antropologisk Tidsskrift 2/1996. Oslo.
Wallerström, T. igg7- O n Ethnicity as a Methodo-logical Problem in Historical Archaeology. Andersson, H., Carelli, P. & Ersgård, L. (red.). Vi-sions of the Past. Trends and Traditions in Swedish Medieval Archaeology. Riksantikvarieämbetet, Ar-keologiska undersökningar, skrifter 24. Lund Studies in Medieval Archaeology i g . Stockholm. Werbart, B. 1994a. Complexity in the Use of Culture Concepts. Re-thinking Concepts of Cultures.
Example: fishing/foragers Neolithie Cultures in NE Europé. Current Swedish Archaeohgy 2.
Svenska Arkeologiska Samfundet Stockholm. - 1994b. »Ju fler rötter, desto mindre vajar ett träd
i vinden». Personliga tankar om arkeologi och etnicitet META. Medeltidsarkeologisk Tidskrift 9 4 : 3 - 4 . Lund.
- i g g 4 C Kultur, folk eller keramik? O m pan-orientalister, kossinister och anti-kossinister. Fördomar om etnicitet i arkeologi. Arkeohgi och Etik. Seminarium för arkeologer och osteo-loger g december 1993. University of Lund, Institute of Archaeology. Report Series 52. Lund. - igg4d. Editorial (with Elisabeth Iregren). Arkeologi
och elik. University of Lund, Institute of Archaeology. Report Series 52. Lund.
- igg5a. Arkeologi, etik och förmedling. Arkeohgi och förmedling. University of Lund, Institute of Archaeology. Report series 54. Lund.
- iggtia. Khazars or »Saltovo-Majaki Culture»? Prejudices about Archaeology a n d Ethnicity. Current Swedish Archcuohgy 4. Svenska Arkeolo-giska Samfundet Stockholm.
- igg7a. All these läntastic cultures? Concepts of archaeological cultures, identity and ethnicity.
Special Theme: Concepts of j\rchaeological Cul-tures. Archaeohgia Polona 3 3 . Warszawa & Lund.
1 g g ? b . De glömda museerna, förstörda fynd och det TYSTA arkeologisamhället. Andersson, H. 8c Österberg, E. (red.). 'Lystnader. Humanisidagar
1996. Lund University Press. Lund.
1997c. Editorial (with Zbigniew Kobylinski). Special Theme: Concepts of Archaeological Cul-tures. Archcuohgia Pohna 34. Warszawa 8c l u n d .
1998a. j\rchaeology a n d Cultural Identity. Russia-Crimea-Khazars. Nerv Archcuohgical Disco-veries and Iheories. Studia z Dziejöw Cywilizacji. In-stytut Archeologii Uniwersytelu Warszawskiego. Warszawa.
1998b. Subneolithic: What is it? - »Subneolithic-Societies and the Conservative Economics. Zvelebil, M., Domanska, L. & Dennell, R. (red.). Harvesting the Sea, Farming the Förest. Ihe Emer-gence of Neolithie Societies in the Baltic Region. Shef-fielcl archaeological monographs 10. Sheffield.
1998c. T h e Politics of Archaeology and the Case of Ethnicity. Review of Victor A. S h n i r d m a n .
1996. Who gets the Past? Competition for Ancestors a m o n g Non-Russian Intdlcctuals in Russia. foumal ojEuropean Archaeohgy 1:2. Oxford.
1999a. Archaeology yesterday a n d today: Sweden 1930—1945. Gustafsson, A. & Karlsson H. (red.). Glyfer och arkeologiska rum — en vänhok till Jarl Nordbladh., GOTARC, series A, vol. 3. In-stitutionen för arkeologi, Göteborgs Universitet
1 9 9 9 b De mänskliga kontakterna i Östersjö-området. Yngre stenålderns fångstsamhällen. Burenhult, C. (red.). Arkeohgi i Norden 1. Stockholm.
I tryck a. Archaeology and m o d e r n war. journal of Europtan Archaeology. Oxford.
I Iryck b. Cultural Identity and Archcuohgy - a mani-fnld theoreticalpersfiective. Arkeologiska Studier vid Umeå Universitet Umeå.
I tryck c. Review of Lynn Meskell (ed.). Archaeo-hgy under Fire. Nationalism, politics and heritage in lhe Eastern Mediterranean and Middk East. Norwe-gian Archaeological Review. Oslo.
2000. Trudnosci synchronizacji. Pojecie kul-lur aix heologicznych a tozsamosc kulturowa. Festschrift fur Prof. StanisUtw Tahaczynski.
Warszawa.
