Är vården redo att möta invandrare : En litteraturstudie som belyser vårdpersonals erfarenheter av mötet med invandrare

Full text

(1)Humanvetenskapliga Institutionen Högskolan i Kalmar 391 82 Kalmar. Kurs: Omvårdnad uppsats 15hp (OM3480) Datum: 2009-12-04. ÄR VÅRDEN REDO ATT MÖTA INVANDRARE? En litteraturstudie som belyser vårdpersonals erfarenheter av mötet med invandrare.. Lisa Johansson Maria Eskilsson. Handledare: Gunilla Larsen. Justerat och godkänt Datum …………………………………….. Examinator: (Christen Erlingsson).

(2) Humanvetenskapliga Institutionen Högskolan i Kalmar 391 82 Kalmar Kurs: Omvårdnad – uppsats 15hp. ÄR VÅRDEN REDO ATT MÖTA INVANDRARE? En litteraturstudie som belyser vårdpersonals erfarenheter av mötet med invandrare. Lisa Johansson & Maria Eskilsson. SAMMANFATTNING Bakgrund: Forskning, tillgång till läkemedel och ökad kunskap om t ex hygien hos befolkningen har lett till att människor lever längre än tidigare. Möjligheten för människor att röra sig mellan länder och kontinenter har ökat och det leder till en ökad invandring. Syfte: att utifrån vetenskapliga artiklar belysa vårdpersonals erfarenheter ur möten med invandrare. Metod: Systematisk litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar, var av sju kvalitativa och två kvantitativa. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed, PsycINFO , Science Citation Index Expanded och ELIN. Ingen geografisk avgränsning är gjord. Artiklarna analyserades utifrån Willman och Stoltzs granskningsmall. Resultatet diskuteras i relation till den valda teoretiska referensramen, Barbro Gustafsons Bekräftande omvårdnad – SAUK-modellen för vård och omsorg. Resultat: Resultatet presenteras utifrån sju teman: kommunikation/information, anhöriga, kroppsspråk, könsroller, attityd, religion- tro och kultur och etnocentrism/generalisering. Under varje tema beskrivs vårdpersonalens erfarenheter av möten med invandrare. Erfarenheter som vårdpersonalen beskriver är svårigheter i kommunikation, relationen till anhöriga, svårigheter att tyda kroppsspråk, skilda uppfattningar av könsroller, allmänna attityder, religion-tro och kultur, etnocentrism och generalisering Slutsats: Kunskapsnivån hos vårdpersonalen är inte tillräcklig för att kunna tillmötesgå invandrare. Nya krav på utbildning och organisation förordas. Vidare forskning behövs för att bredda och fördjupa kunskapen hos vårdpersonalen för att dem ska få en vidare förståelse för kulturella och etnisk skillnader. Ökad kunskap och förståelse är ett viktigt element i omvårdnaden så att förbättring ska kunna ske. Nyckelord: Vårdpersonal, erfarenhet, möte, invandrare, kultur, omvårdnad..

(3) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING...................................................................................................................................... 3 2. BAKGRUND...................................................................................................................................... 3 2.1 GLOBALISERING ................................................................................................................................ 3 2.2 ETNOCENTRISM ................................................................................................................................. 4 2.3 KOMMUNIKATION .............................................................................................................................. 4 2.4 TOLK .................................................................................................................................................. 5 2.5 KÖNSROLLER ..................................................................................................................................... 5 2.6 ATTITYD ............................................................................................................................................. 5 2.7 RELIGION, TRO OCH KULTUR............................................................................................................. 6 2.8 ANHÖRIGA ......................................................................................................................................... 6 2.9 KROPPSSPRÅK .................................................................................................................................... 7 2.10 BEKRÄFTANDE OMVÅRDNAD- SAUK-MODELLEN FÖR VÅRD OCH OMSORG................................... 7 3. FÖREKOMMANDE BEGREPP I UPPSATSEN .......................................................................... 8 3.1 OMVÅRDNAD ..................................................................................................................................... 8 3.2 VÅRDPERSONAL ................................................................................................................................. 8 3.3 KULTUR.............................................................................................................................................. 8 3.4 ETNICITET ......................................................................................................................................... 9 3.5 INVANDRARE ..................................................................................................................................... 9 3.6 ATTITYD ............................................................................................................................................. 9 3.7 VÅRDLIDANDE ................................................................................................................................... 9 4. PROBLEMFORMULERING.......................................................................................................... 9 5. SYFTE .............................................................................................................................................. 10 6. METOD............................................................................................................................................ 10 6.1 LITTERATURSÖKNING...................................................................................................................... 10 6.2 INKLUSION- OCH EXKLUSIONSKRITERIER ....................................................................................... 11 6.3 SÖKORD ........................................................................................................................................... 11 6.4 SÖKFÖRFARANDE ............................................................................................................................ 11 6.5 SEKUNDÄRSÖKNING ........................................................................................................................ 12 6.6 KVALITETSGRANSKNING ................................................................................................................. 12 6.7 DATAANALYS ................................................................................................................................... 12 7. FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN .............................................................................. 13 8. RESULTAT ..................................................................................................................................... 13 8.1KOMMUNIKATION/INFORMATION .................................................................................................... 13 8.2 ANHÖRIGA ....................................................................................................................................... 14 8.3 KROPPSSPRÅK .................................................................................................................................. 15 8.4 KÖNSROLLER ................................................................................................................................... 15 8.5 ATTITYD ........................................................................................................................................... 16.

(4) 8.6 RELIGION, TRO OCH KULTUR........................................................................................................... 16 8.7 GENERALISERING OCH ETNOCENTRISM ......................................................................................... 17 9. DISKUSSION .................................................................................................................................. 17 9.1 RESULTATDISKUSSION .................................................................................................................... 17 9.1.1 KOMMUNIKATION/INFORMATION.................................................................................................... 17 9.1.3 KROPPSSPRÅK................................................................................................................................ 21 9.1.5 ATTITYD ......................................................................................................................................... 22 9.2 METODDISKUSSION ......................................................................................................................... 23 9.2.1 ARTIKLARNA................................................................................................................................... 23 9.2.2 LITTERATURSTUDIEN ..................................................................................................................... 24 9.2.2.1 INKLUSIONSKRITERIER OCH EXKLUSIONSKRITERIER ................................................................ 24 9.2.2.2 KVALITETSGRANSKNING ........................................................................................................... 25 9.2.2.3 DATAANALYS ............................................................................................................................ 25 9.2.2.4 ETISKT RESONEMANG ................................................................................................................ 26 10. SLUTSATSER ............................................................................................................................... 26 12. REFERENSLISTA........................................................................................................................ 28 BILAGA I BILAGA II. SÖKMATRIS KVANTITATIV GRANSKNINGSAMALL. BILAGA III. KVALITATIV GRANSKNINGSMALL. BILAGA IV. ARTIKELMATRIS.

(5) 1. Inledning Under en del av den kliniska utbildningen i sjuksköterskeprogrammet deltog vi i ett projekt, ”Mångkulturell hälsa”. Projektet gick ut på att identifiera hälsoproblem hos invandrare. Projektet väckte en tanke om hur vårdpersonals erfarenheter och attityder kan påverka upplevelsen av vården för patienten. Vi diskuterade situationer då vi personligen uppmärksammat hur vårdpersonals attityder kan vara hindrande respektive underlättande i relationen gentemot patienten under våra praktikperioder. Det ledde till att vi började söka litteratur, globalisering var ett av de första begreppen vi stötte på. 2. Bakgrund Den ökade globaliseringen ställer nya krav på vården, att den anpassar sig och blir mer kulturellt tillgänglig för att kunna tillmötesgå invandrare i vården. Tillgång till läkemedel och forskning har lett till att människor lever längre än tidigare. En utvecklad kunskap inom vården och hos befolkningen angående tex. hygien leder till att alla individer i samhället lever längre (Ewles & Simnett, 2005). Sjukdomar som tidigare ledde till döden är idag något som människor kan leva med, behovet av sjukvård ökar och ställer krav på att vårdpersonalen har kunskap om invandrare för att kunna vårda dessa patienter på ett tillfredsställande sätt. Människors olika bakgrund, erfarenheter, attityder och kultur gör att de har skilda förväntningar på mötet i omvårdnaden (Hanssen, 2005). Är det invandrarens första möte med vården är det sannolikt extra viktigt att det blir ett bra möte med vårdpersonalen och att vårderfarenheten upplevs som positiv. Annars finns risken att invandraren får en negativ erfarenhet gentemot sjukvården i landet man befinner sig och att vårdpersonalen bygger upp negativa erfarenheter (Hanssen, 2005).. 2.1 Globalisering United Nations uppskattar att antalet immigranter i världen kommer vara ca 214 miljoner människor år 2010 (International Migration 2009, 2009). Det innebär en ökning med 10 procent beräknat från år 2005 till 2010. Under år 2008 invandrade 102 000 personer till Sverige, majoriteten var återvändande svenska medborgare följt av irakier och polacker (Statistiska Centralbyrån, 2008). Genom den tekniska utveckling som pågår i samhället har globaliseringen ökat. Tillgång till globala TV-kanaler, billigt flyg och möjligheter till både utbildning och arbete utomlands har lett till att människor kommit närmare varandra (Schumann & Grefe, 2009; Öberg, 1997). Hälso- och sjukvården påverkas också av dessa globala krafter som för oss samman (Ahmadi, 2008). Enligt Van Houtum, Kramsch och 3.

(6) Zierhofer (2005) finns det två olika sätt att se på globalisering; ett sätt att se det på är att andra raser, religiösa identiteter och en mix av kulturer kan vara ett hot mot det egna landet och dess struktur. Det andra är att se globaliseringen som en möjlighet till utveckling, källa till nya idéer.. 2.2 Etnocentrism Människors kulturella bakgrund präglar omedvetet vårt förhållningssätt och gör att den egna kulturen ses som den ”normala”. Utifrån den egna kulturella bakgrunden värderas andras uppfattningar och förhållningssätt. I jämförelsen betraktas andra kulturer som onormala då de inte passar in inom min ”normala” referensram (Gustavsson, 2001; Lahdenperä, 2001).. 2.3 Kommunikation Vården bygger på informationsförmedling och kommunikationen är därför av stor betydelse, språk och kultur präglar informationsförmedlingen (Angel & Hjern, 2004). Utifrån kommunikationen gör människor tolkningar av olika företeelser, tolkningarna ligger till grund för hur vi uppfattar och bedömer andra människor (Barbosa da Silva & Ljungqvist, 2007) . Bedömningarna påverkar vårt handlande gentemot den bedömda människan. Kommunikationen och relationen mellan vårdpersonal-patient har visat sig påverka patientens beslut till medicinsk behandling och upplevd tillfredsställelse i vårdsituationen (Ahmadi, 2008).. Kommunikationshinder inom vården presenteras i sex kategorier utav Ewles och Simnett (2007). 1.. Sociala och kulturella klyftor- kan vara ett hinder pga. av etnisk och socialgruppstillhörighet.. 2.. Begränsad mottaglighet- relaterat till sjukdom och trötthet. 3.. Negativa attityder till hälsoarbetaren- kan bero på tidigare upplevda erfarenheter. 4.. Begränsad förståelse och minnesfunktion- kan uppstå om människor inte talar samma språk eller har ett begränsat intellekt. 5.. Hälsoarbetaren anstränger sig inte tillräckligt att kommunicera- det kan bero på tidsbrist, bristande självförtroende och utbildning.. 6.. Motstridiga budskap- vårdgivarna är inte konsekventa i sin rådgivning.. 4.

(7) Språket är en del av vår identitet och präglar hur vi uppfattas som individer (Parszyk, 2001; Hanssen, 2005). Språksvårigheter kan uppstå i mötet mellan människor, även om vi talar samma språk kan t ex olika dialekter leda till att vi har svårt att förstå varandra (Öberg, 1997). Inom olika yrkeskategorier formas och skapas nya ord som en utomstående kan ha svårt att ta till sig. Olika bakgrunder kan skapa svårigheter i kommunikationen. Det kan uppstå på grund av att vi talar olika språk, att vi uppfattar ord olika eller att betydelsen av ordet skiljer sig. När vi använder oss av ett språk som inte är vårt modersmål ökar risken för missuppfattning. Ordförrådet och förståelsen av det använda ordet kan vara begränsad, det kan av mottagaren som har språket som modersmål upplevas som arrogant när en person använder sig av språket utan att fullt behärska det (Öberg, 1997).. 2.4 Tolk För att underlätta kommunikationen och undvika missförstånd i situationer med språkbarriärer bör vårdpersonalen ta hjälp av en tolk (Angel & Hjern, 2004; Lasch, 2000). En tolk är en person som talar och förstår två språk och som medlar mellan två individer som talar olika språk. Anhöriga kan vara till hjälp och tolka men i vårdsituationer bör vårdpersonalen använda sig av en professionell tolk (Angel & Hjern, 2004). En professionell tolk avser en person som har tystnadsplikt och som har egenskapen av att skilja mellan sak och person, därmed blir översättningen direkt och utan värdering (Hanssen, 2005).. 2.5 Könsroller För vissa människor är det en självklarhet att kvinnor och barns talan förs av mannen oavsett hur insatt han är i situationen (Angel & Hjern, 2004). Människor är anpassningsbara i sociala situationer för att passa in i samhället vad gäller t ex klädsel och språk, när det handlar om kön och hur vi uppfattar könsroller är vi mer konsekventa. Det är ett invant mönster och ifrågasätts mönstret kan ett hot upplevas mot den egna identiteten. Annat som har betydelse för könsrollen är vår tro och religion (Öberg, 1997).. 2.6 Attityd Attityder och okunskap kan lätt skapa missförstånd. I sjukvården blir det påfrestande om missförstånd uppstår eftersom att patientens möjlighet till självbestämmande är begränsad och. 5.

(8) rollen som patient gör oss sårbara (Kristoffersen & Nortvedt, 2005). Patientrollen gör det svårt för individen att behålla sin identitet och självständighet.. Attityder kan formas ur erfarenhet, andra medmänniskors attityder och massmedia. Attityder påverkar hur vi närmar oss människor, vår kommunikation och hur vi hanterar olika situationer. Attityder kan vara omedvetna och medvetna likaså underlättande eller hindrande (Karlsson, 2007; Wright, Watson & Bell, 2002). Bunkholdt (2004) talar om känslokomponenter som innebär att det finns känslor kopplade till en attityd. En attityd mot invandrare kan t ex vara fientligt inställd, positivt inställd, en känsla av rädsla eller medlidande. Karlsson (2007) beskriver hur attityder samverkar med normer och hur de gemensamt påverkar vårt beteende. Normen säger att det inte är accepterat att ha negativa åsikter gentemot invandrare och därför väljer en individ med rasistiska åsikter att inte uttala dessa offentligt (Karlsson, 2007). Wright, Watson och Bell (2002) påstår motsatsen, att i interaktion med människor är det oundvikligt att sätta attityder åt sidan. Förutfattade negativa attityder s.k. fördomar, är en attityd som vi människor använder oss av (Bunkholdt, 2004). Fördomar bottnar ofta i okunskap eller felaktig information. Karlsson (2007) definierar fördomar som när en individ mot en annan grupp känner och uppvisar intolerans, ofördelaktig attityd och ett orättvist förhållningssätt. 2.7 Religion, tro och kultur Inom vissa kulturer och religioner ses sjukdom som en konsekvens av omoraliska handlingar och/eller synder (Ahmadi, 2008). Denna syn på sjukdom kan påverka vilket beslut patienten fattar angående erbjuden behandling. Anser patienten att sjukdomen är en följd av en omoralisk handling kan patienten anse sig ovärdig erbjuden behandling (Ahmadi, 2008). 2.8 Anhöriga Vilka som ingår i patientens anhörig-grupp är högst individuellt och gruppen behöver inte enbart bestå av personer man har blodsband med utan kan även involvera t ex vänner (Bing, 2003). Det är betydelsefullt att engagera patientens anhöriga i vården så att de är delaktiga och därmed kan stötta och stärka den sjuka individen (Wright, Watson & Bell, 2002).. 6.

(9) 2.9 Kroppsspråk Alla människor använder sig av kroppen som en del av sitt uttryck, i större eller mindre utsträckning. Genom bl.a. tal, gester och ansiktsuttryck visar vi våra inre känslor. Gester varierar mellan människor och inom kulturer, t ex i vissa kulturer hälsar genom att skaka hand med varandra, i andra genom att kindpussas och kramas (Öberg, 1997). Graden av beröring skiljer sig mellan kulturer och hur vi uttrycker våra känslor är till stor del kulturellt betingat. Inom varje kultur finns en ”mall” för hur vi gör för att uttrycka olika känslor (Angel & Hjern, 2004). I mötet mellan människor med olika bakgrund kan den andre upplevas som t.ex. högljudd och utåtagerande eller tystlåten och inåtvänd. Kulturen vi kommer ifrån präglar vår upplevelse av smärta i form av erfarenheter, hur vi uttrycker den och vilket språk vi använder (Lasch, 2000). Det är också kulturellt betingat vad som menas med att ha en smärtupplevelse och att påverkas av den. Smärtan kan också variera beroende av vilken tillit och tilltro patienten har till sjukvårdssystemet. Det finns kulturella drag och likasinnade inom olika kulturella grupper men varje individ har sina individuella uttryck och egenheter (Lasch, 2000).. 2.10 Bekräftande omvårdnad- SAUK-modellen för vård och omsorg Vi har valt Barbro Gustafssons ”Bekräftande omvårdnad - SAUK-modellen för vård och omsorg” (2004) som teoretisk referensram då vi anser att den passar bra till vår problematisering. Gustafsson (2004) bygger sin teori på ett systemiskt perspektiv där hon anser att varje människa är unik. Omvårdnad beskrivs utifrån en helhetssyn på människan och utifrån personnivå. Hur lång tid det tar att etablera en bekräftande omvårdnad varierar, känner patienten bristande tilltro till sjuksköterskan kan det ta lång tid.. SAUK-modellens huvudmål är att bedriva bekräftande omvårdnad genom att uppfylla följande: Sympatiuttryckande omvårdnad, S-fasen Accepterandeskapande omvårdnad, A-fasen Upplevelsemässig innebördsförvärvande omvårdnad, U-fasen Kompetens- manifesterande omvårdnad, K-fasen. 7.

(10) I K-fasen knyts säcken samman, utan de tidigare faserna går det inte att uppnå fas-K. Den är beroende av att de andra är genomförda, S-A-U är delmål som leder till huvudmålet K. Det är först när K är uppfylld som den bekräftande omvårdnaden är möjlig. För att kunna tillämpa en bekräftande omvårdnad enligt SAUK krävs det att vårdpersonalen lägger sina hindrande attityder åt sidan. Vårdpersonalen visar sympati (S-fasen) till patienten genom att dela oro och visa medlidande. Patienten får då en stärkt uppfattning om sig själv. Vidare stärks relationen genom att vårdpersonalen visar respekt och lyssnar, deras relation blir öppen och accepterande (A-fasen). När relationen når hit vågar patienten öppna sig och beskriva sina egna upplevelser (U-fasen), vilket i sin tur gör att vårdpersonalen får en ytterligare förståelse för patientens situation. När de gått igenom SAU-faserna så uppmuntras patienten att ta ansvar för sin egen hälsoprocess och K-fasen uppnås.. 3. Förekommande begrepp i uppsatsen Här kommer vanligt förekommande begrepp i uppsatsen att presenteras och förklaras: omvårdnad, vårdpersonal, kultur, etnicitet, invandrare, attityd och vårdlidande.. 3.1 Omvårdnad Begreppet omvårdnad innebär att ge stöd, visa respekt, hjälpa och lindra (Kristoffersen, Nortvedt & Skaug, 2006). Omvårdnaden har en humanistisk människosyn där respekt för tro, önskemål och autonomi är centralt (Socialstyrelsen, 2005). I omvårdnaden ingår att vårdpersonalen för patientens och anhörigas talan då de själva inte kan.. 3.2 Vårdpersonal I denna uppsats använder vi begreppet vårdpersonal, de som vi har valt att inkludera i begreppet är undersköterskor, skötare, sjuksköterskor och läkare.. 3.3 Kultur Vi väljer att definiera begreppet kultur som de normer värderingar och regler som finns och utövas av en grupp människor. Kulturer överförs från generation till generation och har ett inflytande på varje individs handlingar (Angel & Hjern, 2004). Det kan påverka hur individen uppfattar sjukdom, hälsa och död.. 8.

(11) 3.4 Etnicitet Etnicitet är detsamma som en folkgrupp (Angel & Hjern, 2004). Gruppen bildar tillsammans vanor och mönster som de använder sig av under livet.. 3.5 Invandrare I den här studien refererar vi till begreppet invandrare som en person född i ett land utanför det land där artikeln är utformad. Med invandrare syftar vi till människor som frivilligt eller via flykt tagit sig till det nya landet. Det finns olika anledningar och orsaker till varför människor väljer att flytta eller fly till ett annat land, dessa orsaker är högst individuella och vi har valt att i vår studie bortse från orsakerna. Likaså anser vi det inte relevant om invandraren är folkbokförd i landet.. 3.6 Attityd Attityd är den inställning vi har gentemot diverse saker i livet. Våra personliga attityder påverkar hur vi handlar, tänker och uppfattar omvärlden. Familjen anses vara källan till en individs första grundläggande attityder, de ligger sedan till grund för nya attityder som skapas senare i livet (Bunkholdt, 2004).. 3.7 Vårdlidande Ett lidande som uppstår i relation till sättet man vårdas på (Dahlberg, 2002). Vårdlidande innebär att en lidande människa bli förnekad eller åsidosatt i vården.. 4. Problemformulering I möten mellan människor finns attityder kring hur individer bemöter varandra t.ex. hur vi hälsar och vårt sätt att uttrycka oss. Människor med samma bakgrund har inte exakt samma antaganden. Det är dock mer troligt att antagandena liknar varandra. Sker det ett möte mellan två människor med olik bakgrund är det mer troligt att antagandena skiljer sig. Inom vården sker möten mellan vårdpersonal och patient varje dag. Patienten och vård-personalen kan ha samma eller olik bakgrund. Vårdpersonal får genom utbildning olika verktyg för att kunna bedriva omvårdnad. Vårdutbildningarna är anpassade för att kunna vårda och bedriva omvårdnad. Är kunskapen tillräcklig för att vårdpersonalen i dagsläget kan möta och bedriva god omvårdnad gentemot invandrare?. 9.

(12) Det är viktigt att skapa en samlad bild av de erfarenheter som finns hos vårdpersonal inom vården i mötet med patienter med annat etniskt ursprung än vårdpersonalens. Med denna kunskap finns möjligheten att förändra, utveckla och förbättra omvårdnaden i mötet med invandrare.. 5. Syfte Syftet är att belysa vårdpersonals erfarenheter av möten med invandrare.. 6. Metod Metoden som använts är en systematisk litteraturstudie. En litteraturstudie kartlägger vilken kunskap och forskning det finns inom ett visst ämne (Friberg, 2006). Både kvalitativa och kvantitativa artiklar kan ingå i litteraturstudien. Artiklar väljs ut, granskas och analyseras och resulterar i en övergripande översikt av kunskapsläget.. 6.1 Litteratursökning Fem olika databaser, PubMed, Cinahl, ELIN, Science Citation Index Exdanded och PsycINFO användes. Databaserna innehåller vårt ämnesområde, omvårdnad har vetenskapliga tidskriftsartiklar. De är referensdatabaser som refererar till dokumentet i fulltext (Östlundh, 2006). När artiklarnas referens inte varit tillgänglig för oss i den använda databasen så har vi använt oss av ELIN. Är artikeln man söker inte tillgänglig i ELIN finns möjligheten att beställa dokumentet via ett så kallat fjärrlån. Sökningarna inleddes i Cinahl som la grunden till vilka sökord vi kom att använda och kombinera.. Cinahl tillhandahåller förutom vetenskapliga tidskriftsartiklar även doktorsavhandlingar, monografier och konferensabstrakt (Forsberg & Wengström, 2008). Cinahl är specialiserad på omvårdnadsforskning men täcker även sjukgymnastik och arbetsterapi.. PubMed är en databas som främst tillhandahåller vetenskapliga tidskriftsartiklar med ett ämnesområde som innehåller medicin, omvårdnad och odontologi (Forsberg & Wengström, 2008).. 10.

(13) PsycINFO tillhandahåller vetenskapliga tidskriftsartiklar tillsammans med forskningsrapporter, böcker och avhandlingar (Forsberg & Wengström, 2008). PsycINFO täcker omvårdnad och medicin men med utgångspunkt från psykologisk forskning. Science Citation Index Expanded är en databas som tillhandahåller material från 5700 olika tidskrifter med ämnesområdena medicin, naturvetenskap och teknik (Högskolan i Kalmar). 6.2 Inklusion- och exklusionskriterier De avgränsningar vi gjorde var att artiklarna ska vara peer-rewied och inom tidsramen 19992009. Ingen åldersbegränsing, könsexkludering eller hänsyn till etnisk bakgrund har tagits.. 6.3 Sökord De primära sökord som vi använt i sökningarna presenteras i sökmatrisen (se bilaga I). Vi kom fram till sökorden genom att använda oss av ämnesordlistor sk tesaurus. Termer som är relaterade till sökordet, specifika och mindre specifika, presenteras för sökaren som med denna hjälp kan förstå hur sökordet bör anpassas utefter databasen (Friberg, 2006). Ämnesordlistorna namnges olika i dem olika databaserna i t ex PubMed heter ämnesordlistan MESH (Friberg, 2006). När ett sökord skrivs in i databasen söker databasen på ordets exakta form. För att bredda begreppet kan en trunkering av ordet göras vilket innebär att databasen även söker på ordets olika böjelseformer (Östlundh, 2006). Vi använde oss av trunkering i sökningarna, framförallt på ordet ”nurs*”.. 6.4 Sökförfarande Vi började att översätta möjliga sökord till engelska. Vi sökte på ordet ”föreställningar”, engelska ordet är ”conception”, men vi fick inga eller orelevanta träffar. Vi valde då att istället söka på ”attityder”, engelska ordet ”attitudes”, och fick bättre träffar. Via de sökningar vi gjort har vi kunnat konstatera att begreppet ”föreställningar” inte är ett vedertaget begrepp hos författarna, begreppet ”attityd” används mer frekvent. Wright, Watson och Bell (2002) använder sig av begreppet ”föreställningar” men begreppet ”attityd” är likvärdigt. Begreppet ”möte” blev den engelska översättningen ”encounter”. Sökningar gjordes på ordet ”encounter” och i kombination med andra ord, det gav många träffar men artiklarna kom ej att beröra vårt område. För att hitta bättre och passande sökord tog vi hjälp av databasernas egna tesaurus. Vi använde oss av keywords, så kallade nyckel-ord i artiklar som vi valt, på så vis utvecklades våra sökord. För fullständigt sökförfarande se bilaga I.. 11.

(14) 6.5 Sekundärsökning I våra valda artiklar hittade vi i referenslistorna många relevanta och intressanta tips på ytterligare artiklar. De flesta föll dock inte inom vår tidsram, år 1999-2009. Två artiklar är funna genom sekundärsökning. Artikeln av Spence (2001) är hittad i två tidigare valda artiklars referenslistor. Vi hittade artikeln i ELIN genom att söka på tidskriften som artikeln publicerades i, Journal of transcultural nursing. Den andra artikeln hittades genom Science Citation Index Expanded som är en databas, där kan sökningar göras på artiklar skrivna av en viss författare och även få fram artiklar som har refererat till den specifika författaren (se bilaga I).. 6.6 Kvalitetsgranskning Kvalitetsgranskning har gjorts utifrån Willman och Stoltz (2006) granskningsmall för kvantitativa och kvalitativa artiklar (se bilaga II & bilaga III). Granskningsmallen för kvalitativa och kvantitativa artiklar innehåller frågor där varje ja-svar ger ett poäng. Nej och vet ej-svar ger inga poäng. Den sammanlagda poängsumman räknas om till procent, som sedan avläses i en tabell. Poängssystemet består av tre grader: hög, medel och låg. Hög = 80100%. Medel = 0-79%. Låg = 60-69%. Poängsystemet som anges anser vi ger en bra kvalitetsförsäkring, både för läsare och författare. Kvalitetsgranskningen gav sex av artiklarna betyget hög och tre av artiklarna fick betyget medel. Kvalitetsgranskningens resultat redovisas i artikelmatrisen (se bilaga IV).. 6.7 Dataanalys Vi har läst och kvalitetsgranskat artiklarnas resultat var och en för sig i flera omgångar. Precis som Friberg (2006) föreslår har vi under dessa omgångar plockade ut punkter i resultatet som var väsentliga för att kunna besvara vårt syfte. Efteråt diskuterade vi dem punkter som vi på var sitt håll plockat ut. Punkterna och kvalitetsgranskningarna jämfördes och i samband med jämförelserna utvärderades de granskade artiklarnas kvalitet via poängsättning. Friberg (2006) menar att det kan vara fördelaktigt att göra en sammanställning av det som var väsentligt i artiklarna för att få en god överblick. Vi gjorde en sådan sammanställning på en whiteboardtavla, där vi ritade upp en kolumn till varje artikel och punktade upp våra punkter, det som var mest framträdande i varje artikel. Genom denna process urskiljdes punkter och punkternas likheter och skillnader mellan artiklarna. När översikten ritades upp visade det sig att vi på var sitt håll lagt fokus på samma delar av resultaten. Vissa punkter exkluderas då vi 12.

(15) insåg att dessa endast kom med på grund av att de sågs som intressanta men inte relevanta för att besvara syftet. De punkter som berörde samma område i de olika artiklarna fördes samman till en punkt, ett eget tema. Processen ledde fram till sju teman: kommunikation/information, anhöriga, kroppsspråk, könsroller, attityd, religion- tro och kultur och generalisering och etnocentrism.. 7. Forskningsetiska överväganden Vi presenterar resultat oavsett om det ej stödjer våra personliga åsikter och föreställningar om vad resultatet borde bli (Forsberg & Wengström, 2008). I reultatdiskussionen uttrycker vi personliga värderingar och antaganden men dessa har inte påverkat resultatet då vi läst och granskat artiklarna med objektiva ögon. En del av våra etiska överväganden var att samtliga artiklar skulle vara etiskt godkända av en etisk kommitté. De artiklar som ingår i denna studie kommer att sparas under en 10 års period av författarna, vilket Forsberg och Wengström (2008) förespråkar.. 8. Resultat De sju temana är: kommunikation, anhöriga, kroppsspråk, könsroller, attityder, religion- tro och kultur och globalisering och etnocentrism. 8.1Kommunikation/information. ”It is very hard when you don’t speak their language. It’s frustrating for the patient and it’s frustrating for you” (Cioffi, 2003, s.304). Bristande kommunikation beskrivs i artiklarna som ett stort problem vilket kan ligga till grund för missförstånd och felbedömningar i vården (Ozolins & Hjelm, 2003). Det beskrivs hur invandrare söker akutvård vid icke akuta tillstånd. Vårdpersonalen tror att anledningen till att invandraren söker akutvård beror på att de har bristande kunskap om vart de ska vända sig vid olika åkommor (Hultsjö & Hjelm, 2005; Mygind, Norredam, Nielsen, Bagger & Krasnik, 2008). Vid rådgivning via telefon upplever vårdpersonalen det svårt att avgöra hur vida ärendet är akut eller inte och vågar därför inte chansa utan skickar en ambulans i ärenden som senare visats sig vara av ett icke akut slag (Hultsjö & Hjelm, 2005). Vårdpersonalen kan uppleva stress, press och osäkerhet när kommunikationen brister . De ställer sig ofta frågande. 13.

(16) till om informationen har gått fram och om betydelsen av de valda orden tolkats så som vårdpersonalen avser (Cioffi, 2003; Hultsjö & Hjelm, 2005; Mygind et. al, 2008; Spence, 2001). Flerspråkighet hos personalen nämns som positivt och kan underlätta kommunikationen, men utesluter inte att problem uppstår (Cioffi, 2003; Festini, Focardi, Bisogni, Mannini & Neri, 2009). Att vårdpersonalen lär sig ord och fraser på ett för dem främmande språk har visat sig ha god effekt i relationsskapandet till invandraren (Cioffi, 2003). Vårdpersonalen efterfrågar översatt information till invandraren i form av t.ex. broschyrer som komplement till tolkning (Mygind et. al, 2008; Vydelingum, 2006).. Vårdpersonalen kan ta hjälp av professionell tolk i mötet med invandraren. Det kan underlätta kommunikationen och hjälpa till att upprätthålla en dialog som behövs för att kunna genomföra en passande och god vård. Vårdpersonalen uttrycker att det finns en begränsad tillgång till tolk (Cioffi, 2003; Hultsjö & Hjelm, 2005; Mygind et. al, 2008). Det är extra svårt att hitta en tolk till minoritetsspråk (Cioffi, 2003). Något som kan försvåra ytterligare är när en invandrare kräver en tolk av ett specifikt kön och bakgrund (Cioffi, 2003; Hultsjö & Hjelm, 2005; Ozolins & Hjelm, 2003).. När tolk finns tillgänglig råder det ibland en osäkerhet angående om informationen har gått fram till patienten och om översättningen är helt korrekt (Cioffi, 2003; Michaelsen, Krasnik, Nielsen, Norredam & Torres, 2004). När den professionella tolken inte finns tillgänglig kan anhöriga vara till hjälp (Cioffi, 2003; Vydelingum, 2006). Att använda anhöriga till patienten som tolk upplevs både som positivt men kan även ses som negativt. Det som talar emot att använda anhöriga som tolk är att den anhöriga inte uppfattar informationen korrekt, att de väljer att utesluta vissa delar av informationen och svara även ibland på frågan själv utan att översätta till patienten (Hultjsö & Hjelm, 2005; Ozolins & Hjelm, 2003).. 8.2 Anhöriga. ”They were on the wall and in the corridor, so that other family members did not get any space at all” (Høye & Severinsson, 2008, s. 342). Vårdpersonalen upplever att anhöriga kan vara ett stöd för patienten och att dem dessutom kan vara hjälpsamma i basal omvårdnad (Cioffi 2003; Ozolins & Hjelm, 2003). Anhöriga till 14.

(17) patienten kan komma många samtidigt och vårdpersonalen uttrycker antalet anhöriga som ett hinder i utförandet av vårdarbetet (Høye & Severinsson, 2008; Michaelsen et al, 2004; Ozolins & Hjelm, 2003; Vydelingum, 2006). Erfarenheter som nämns är när anhöriga inte respekterar och följer dem regler och rutiner som finns på avdelningar t ex besökstider. 8.3 Kroppsspråk. ” It is often more dramatic around migrants, they tear their hair in despair and they cry with more emotion” (Hultsjö & Hjelm, 2005, s. 208). Personalen upplever osäkerhet i om invandrarens beteende är normalt för kulturen/religionen eller om det är sjukdomsrelaterat (Høye & Severinsson, 2008; Ozolins & Hjelm, 2003). Inom psykiatrin upplever personalen en osäkerhet gentemot patienten, huruvida dess kroppsspråk och uttryck speglar hur dem egentligen mår (Hultsjö & Hjelm, 2005). Det finns erfarenhet av när invandrarpatienter har simulerat i hopp om att få stanna kvar i landet. Vårdpersonalen upplever att invandrare uttrycker känslor och smärta annorlunda t. ex att invandraren är högljudd och dramatisk (Cioffi, 2003; Hultsjö & Hjelm, 2005; Høye & Severinsson, 2008; Michaelsen et al, 2004; Vydelingum, 2006). Det finns studier som beskriver hur vårdpersonal upplever att invandraren inte ger uttryck för smärta och känslor i lika hög grad som majoriteten av landets population (Cioffi, 2003; Festini et al, 2009). Vårdpersonalen upplever det svårt att värdera graden av smärta och det leder till utökad övervakning av patienten (Cioffi, 2003).. 8.4 Könsroller. ”He refused to talk to me, because I was a woman” (Høye & Severinsson, 2008, s. 344). Erfarenheter som beskrivs är när invandrare uttrycker att dem vill ha vårdpersonal av samma kön som sitt egna i samband med olika undersökningar (Festini et al, 2009; Hultsjö & Hjelm, 2005; Vydelingum, 2006). Synen på kvinnan och hennes värde varierar inom olika etniska grupper, det beskrivs hur mannen för kvinnans talan fastän det är kvinnan som är patient (Hultsjö & Hjelm, 2005). Vårdpersonal, med undantag för läkarna, kan uppleva att deras profession och kunskap ifrågasätts då invandrare efterfrågar läkarens kompetens och närvaro under hela omvårdnadsprocessen (Høye & Severinsson, 2008; Ozolins & Hjelm, 2003). Hos 15.

(18) vissa av dessa patienter är det viktigt att även läkaren är av ”rätt kön” (Ozolins & Hjelm, 2003).. 8.5 Attityd. ”Sometimes I think they’ve been here fifty years and they don’t know what you’re saying” (Cioffi, 2003, s. 303). Invandrare bidrar till att arbetet upplevs som mer intressant av vårdpersonalen (Michaelsen et al, 2004). Ett ovanligt namn i en journal kan skapa en inställning och attityd hos vårdpersonalen redan innan mötet med invandraren, om en negativ inställning och attityd väcks kan det bli ett hinder för att uppnå en tillfredsställande vård (Spence, 2001). Det finns beskrivet att det kan uppkomma en irritation och negativ attityd mot invandrare som vistats i landet länge utan att ha lärt sig landets språk, vårdpersonalen uttrycker det som lathet (Cioffi, 2003). Vårdpersonal upplever att invandrare förväntar sig vård direkt när de anländer till sjukhuset, tilldelas dem ej vård direkt ifrågasätts det och vårdpersonalen kan anklagas för rasism (Hultsjö & Hjelm, 2005). Vårdpersonal lägger fokus på olikheterna istället för likheterna hos oss som individer men uppger att de behandlar och vårdar alla individer lika (Vydelingum, 2006). Invandrare kan ha en varierande syn på medicinering. I vissa fall efterfrågas alternativ medicinering och vårdpersonal beskriver denna efterfrågan som ett problem (Ozolins & Hjelm, 2003). En annan upplevelse är att invandrarpatienter kräver mycket medicinering (Michaelsen et al, 2004).. 8.6 Religion, tro och kultur. ”When I return to the room the patient is on his knees sobbing loudly. When I ask what is wrong a companion says that he’s trying to throw up the evil” (Ozolins & Hjelm, 2003 s. 87). Upplevelser av att inte kunna bidra till att patienten kan utöva sin religion beskrivs av vårdpersonal (Festini et al, 2009). Trosuppfattningar upplevs utgöra ett hinder i omvårdnaden när en patient t.ex. inte vill ta emot ett organ vid transplantation eller blod vid transfusion, även okunskap kring vad de olika organen i kroppen har för funktion kan utgöra ett hinder (Festini et al, 2009; Hultsjö & Hjelm, 2005). Vårdpersonal kan ha svårt att acceptera invandrarens beteende och vanor. 16.

(19) 8.7 Generalisering och etnocentrism. ”We usually let the family deal with the body” (Vydelingum, 2006, s. 28). Generalisering förekommer på så vis att vårdpersonalen grupperar alla med samma kultur och tro och bildar stereotypa antaganden mot gruppen (Michaelsen et al, 2004; Ozolins & Hjelm, 2003; Vydelingum, 2006). Det förekommer ett etnocentrismiskt synsätt vårdpersonalen emellan och riktat mot invandrare (Ozolins & Hjelm; 2003; Vydelingum, 2006).. 9. Diskussion Diskussionen är uppdelad i två delar, resultatdiskussion och metoddiskussion.. 9.1 Resultatdiskussion. Diskussionen utgår ifrån fem av resultatets sju teman: kommunikation/information, anhöriga, kroppsspråk, könsroller, attityder. 9.1.1 Kommunikation/information Vårdpersonalen upplever att invandrare vänder sig till akutvården vid icke akuta situationer och att det kan bero på bristande information och kunskap om hur samhället fungerar (Hultsjö & Hjelm, 2005; Mygind, Norredam, Nielsen, Bagger & Krasnik, 2008). Invandraren som talar landets språk väl kan i situationer då denne hamnar i en kris t ex vid sjukdom kan det vara lättare att uttrycka sig via sitt modersmål då språket är ett grundläggande element i identiteten (Ewles & Simnett, 2007; Hanssen, 2005). När kommunikationen över telefonen brister och vårdpersonalen är osäker på hur allvarlig situationen är tar de det säkra före det osäkra och skickar en ambulans eller ber personen i fråga uppsöka en akutmottagning. Kommunikationssvårigheter i omvårdnaden är en stor stressfaktor, för patient och vårdgivare. I kommunikation med andra utlöses fysiologiska förändringar som t ex blodtryck och andningsförändringar inom oss (Wright, Watson & Bell, 2002). Vi anser att det inte enbart beror på bristande information och kunskap utan att det även kan röra sig om en osäkerhet och rädsla att bli missförstådd via telefonkontakt. Det kan leda till att telefonkontakt undviks och. 17.

(20) istället vänder sig invandraren direkt till den akuta vården där man möts öga mot öga och kroppsspråket kan bli underlättande i kommunikationen.. Det beskrivs hur invandrare söker akutvård vid icke akuta tillstånd, det kan då uppstå en felbelastning i vården om vårdsystemet används ”fel” (Hultsjö & Hjelm, 2005; Mygind, Norredam, Nielsen, Bagger & Krasnik, 2008; Ozolins & Hjelm, 2003). Används akutmottagningar vid icke akuta fall ökar trycket och stressen för vårdpersonalen som arbetar där. I stressade situationer gäller det att vårdpersonalen inte begår några misstag eller felbedömer situationen. Ewles och Simnett (2007) menar att en bidragande del till kommunikationssvårigheter är tidspress och tidsbrist. Negativa attityder och fördomar kan skapas hos vårdpersonalen gentemot invandrare i en sådan atmosfär. Likaså kan invandrarens syn på sjukvården påverkas när de på akutmottagningen blir lågt prioriterad och inte förstår varför. En sådan situation kan enligt Hultsjö & Hjelm (2005) leda till att vårdpersonalen anklagas för rasism när det i själva verket handlar om att prioritera dem sjukaste patienterna först. Kommunikationssvårigheter kan leda till att vårdpersonal som strävar efter att ge vård utifrån Hälso- och sjukvårdslagen i vissa fall kan upplevas kränkande av patienten (SFS 1982:763). Om kommunikationen uteblir eller brister så kommer inte vårdpersonalens respektive patientens förväntningar på omvårdnaden att lyftas och därmed blir det svårt att få dem uppfyllda. Invandraren läggs i vårdpersonalen händer när de söker vård och det kan leda till att omvårdnaden i invandrarens ögon kan liknas vid ett hierarkiskt system. En hierarkisk relation innebär att vårdpersonalen intar en överlägsen position och därmed hamnar patienten i underläge (Wright, Watson & Bell, 2002). En kombination av bristande språkkunskaper och information leder till attityder och anspänningar i vården. För att underlätta kommunikationen tar vårdpersonalen ibland hjälp av en tolk.. Det beskrivs en osäkerhet och oro hos vårdpersonalen över huruvida informationen når fram till invandraren i situationer då vårdpersonalen tar hjälp av tolk. Det råder hos vårdpersonalen en osäkerhet om tolken uppfattar frågan och om invandraren förstår tolken korrekt. Mycket information kan utelämnas pga. en oförmåga att uttrycka sig. För att undvika situationer där detta dilemma uppstår kan användning av professionell tolk vara till fördel. Tyvärr beskrivs det av vårdpersonalen en begränsad tillgänglighet av professionella tolkar (jfr.Cioffi, 2003; Hultsjö & Hjelm, 2005; Mygind et. al, 2008). Det finns situationer när professionell tolk funnits tillgänglig men invandraren ansett tolken vara olämplig, det upplevs som frustrerande av vårdpersonalen (Cioffi, 2003; Hultsjö & Hjelm, 2005; Ozolins & Hjelm, 2003). Det kan 18.

(21) vara en källa till negativa attityder hos vårdpersonalen gentemot invandrare då det försvårar och hindrar vårdarbetet att flyta på.. Ökad tillgång till professionella tolkar kan leda till färre missförstånd mellan vårdpersonal och invandrare i mötet, vilket i sin tur kan leda till att negativa erfarenheter och attityder omvärderas. Det är viktigt att professionell tolk finns tillgänglig för att patienten ska kunna fatta egna beslut och vara delaktig i utövandet av sin egen omvårdnad. Det har visat sig att både läkare och patient är mer nöjda med mötet när professionell tolk använts (Ferguson & Candib, 2002). En professionell tolk har tystnadsplikt, ofta erfarenhet av att tolka och informera invandrare om medicinska åtgärder och dessutom klarar en professionell tolk oftast av att skilja mellan person och sak (Hanssen, 2006). Genom professionell tolkning kan det eventuellt upplevda hierarkiska systemet elimineras. Får invandraren en positiv erfarenhet av vården genom att den professionella tolken förmedlar invandrarens känslor och uttryck till vårdpersonalen kan vårderfarenheten leda till att även andra människor i invandrarens närhet ser vården som en välkomnande och trygg instans.. För att bedriva en bekräftande omvårdnad enligt SAUK-modellen är det viktigt med kommunikation för att kunna skapa en relation mellan vårdgivaren och patient. SAUK går ut på att bygga en bekräftande relation. Kommunikationssvårigheter kan försvåra processen att nå huvudmålet dvs. K-fasen. Med tolkens hjälp kan vårdpersonalen undvika missförstånd i kommunikationen och uttrycka sympati gentemot invandraren vilket ingår i SAUK-modellens S-fas. Genom kommunikationen kan en ökad förståelse och acceptans för varandra etableras. Acceptans är ett viktigt steg i A-fasen för att komma vidare i SAUK-modellen. I A-fasen ska vårdpersonalen bjuda in till dialog, tolken kan vara ett viktigt hjälpmedel. När vårdpersonalen tar hjälp av en tolk visar det på respekt för invandraren på så vis att de uppvisar en vilja att förstå varandra och därmed minska de attityder som finns i fasen (Gustafsson, 2004). När acceptans gentemot patienten uttrycks vågar patienten verbalt öppna sig och beskriva sin egen upplevelse, U-fasen. Vårdpersonalen får i och med denna beskrivning ytterligare förståelse för patienten och bekräftande omvårdnad är möjlig, K-fasen. SAUK-modellen kan underlättas och hindras av att ha en tolk närvarande. Tolkens närvaro kan påverka mötet, det blir en trevägskommunikation som kan underlätta för att öka förståelse i kommunikationen men kan också vara hindrande. Delade meningar finns om hur vida det är negativt att använda anhöriga som tolk eller inte (Hanssen, 2006). Vårdpersonalens erfarenheter av att använda anhöriga som tolk beskrivs både som positiva och negativa (Cioffi, 2003; Vydelingum, 2006). Kan det 19.

(22) vara så att patienten eventuellt utelämnar delar av sig själv för att inte anhöriga ska ta del av viss information? Anhörigas egna attityder och värderingar kan prägla diskussionen så att det snarare blir en konversation mellan vårdpersonal och anhörigtolken (Hultjsö & Hjelm, 2005; Ozolins & Hjelm, 2003; Hanssen, 2006. 9.1.2. Anhöriga. Det inte bara är i kommunikationen mellan vårdpersonal- patient som problem och missförstånd kan uppstå utan även vårdpersonal- anhöriga. Det är viktigt att vårdpersonalen vågar informera och kommunicera med anhöriga när de t ex är i vägen, kommer på tider som är opassande och kommer för många personer samtidigt. Genom att göra anhöriga och patienter uppmärksamma på vårdpersonalens upplevelse och syn på situationen ges anhöriga och vårdpersonal möjligheten att kompromissa och kanske kan de tillsammans komma överens om en tillfredsställande lösning. En av vårdgivarens uppgifter är att främja patienters sociala och personliga tillvaro (Malmsten, 2007).. Anhöriga kan underlätta vårdarbetet genom att vara behjälpliga med basal omvårdnad av patienten (Cioffi 2003; Ozolins & Hjelm, 2003). Även motsatsen finns beskriven, hur mängden anhöriga upplevs problematiskt och som störande moment av vårdpersonalen (Høye & Severinsson, 2008; Ozolins & Hjelm, 2003; Vydelingum, 2006). Anhöriga kommer för många samtidigt, tar mycket plats och är högljudda. Vårdarbetet kan bli hindrat genom att rutiner blir svåra att följa och andra patienter kan störas. I dagens samhällsutveckling där familjekonstellationerna sträcker sig utanför det traditionella synsättet på familj och anhöriga gör att det kan vara svårt för vårdpersonalen att urskilja vilka som tillhör patientens närmaste anhöriga (Bing, 2003).. Som invandrare och patient kan upplevas jobbigt och påfrestande när språket och kulturen skiljer sig från vad individen är van vid. Det är relativt vanligt att vårdpersonalen försummar anhöriga som resurs till patienten (Wright, Watson & Bell, 2002). Ser vårdpersonalen anhöriga som en resurs kan det underlätta vidare utveckling i SAUK-modellen. Vårdpersonalen kan ta hjälp av anhöriga för att uttrycka sympati och medlidande gentemot patienten genom att efterlikna uttryck och kroppsspråk, S-fasen. Patienten kan uppleva en ökad trygghet med anhöriga närvarande och därför är det viktigt att vårdpersonalen värnar om anhöriga och accepterar patientens önskan om deras närvaro, A-fasen. U-fasen har som mål att stärka resurser kring patienten, anhöriga kan vara en sådan resurs. Patientens egen sanning 20.

(23) om sitt hälsotillstånd ska beaktas, för att vårdpersonalen ska skapa kunskap om patienten, Kfasen. Kunskap kan inhämtas verbalt men även genom kroppsspråk.. 9.1.3 Kroppsspråk Kroppsspråket finns beskrivet både som expressivt och återhållet. Det visar sig att i länder där majoritetsbefolkningen är expressiva i sitt kroppsspråk upplever vårdpersonalen invandrare som återhållsamma och i länder med återhållsamt kroppsspråk upplevs invandrare som expressiva. Vårdpersonalen upplever att kroppsspråket är svårt att tolka (Cioffi, 2003; Festini et al, 2009; Hultsjö & Hjelm, 2005; Høye & Severinsson, 2008; Michaelsen et al, 2004; Vydelingum, 2006). Vårdpersonalen verkar ha svårt att skilja mellan sjukdom och kultur, de glömmer bort att se till individen. Ser vårdpersonalen till kulturella skillnader innan mötet med patienten byggs en bild och attityd upp hos vårdpersonalen om hur invandraren bör vara och uttrycka sig. Har vårdpersonalen skapat en bild av hur invandraren bör vara så finns det en risk att vårdpersonalen sorterar information för att få invandraren att passa in inom den skapade bilden. Risken med beteendet är att vårdpersonalen kan gå miste om viktig information kring patienten och att patienten upplever en otillfredsställande omvårdnad.. Kroppsspråket kan vara till stor hjälp i vårdarbetet. När vårdpersonal- patient har ett begränsat språkutbyte kan kroppsspråket vara ett bra komplement och i situationer utan språkutbyte kan kroppsspråket vara ett substitut. Vårdpersonalen kan använda sin kropp som instrument för att utföra bekräftande omvårdnad enligt SAUK-modellen. En varm hand på invandrarens axel, hålla handen och ögonkontakt är ett underlag för att uttrycka sympati gentemot patienten, Sfasen. Genom utövandet av SAUK-modellen är viktigt att vårdpersonalen kan läsa och tolka olika kroppsspråk. I kroppsspråket finns mycket information att hämta som kanske inte kommer till uttryck verbalt. Saknar vårdpersonalen kunskap kring att etniska grupper uttrycker sig olika genom kroppsspråket kan det leda till missförstånd som i sin tur kan hindra utförandet av SAUK-modellen. Kroppsspråket skiljer mellan kulturer, inom kulturer och mellan kön.. 9.1.4 Könsroller I en kultur där kvinnan och mannen ses som snarast jämlika kan det uppstå negativa attityder om en manlig invandrare nekar hjälp av kvinnlig vårdpersonal pga. av hennes kön trots att hon har kompetensen att utföra vårdhandlingen (Festini et al, 2009; Hultsjö & Hjelm, 2005; Vydelingum, 2006). Situationen kan även vara omvänd, att en kvinnlig patient nekar vård av 21.

(24) en manlig vårdgivare. Kan patienternas specifika önskemål gällande kön på vårdgivaren skapa konflikter inom arbetsgruppen och kan det i sin tur leda till en försämrad arbetsmiljö? Det kan uppstå en känsla av att man som vårdpersonal inte duger, nedvärdering och ifrågasättande av den egna kompetensen. Omvårdnaden om patienten kan påverkas negativt i en situation där vårdpersonalen hamnar i konflikt som bottnar i patientens specifika krav på vårdgivarens kön. Kanske upplevs invandraren som omständig och att vårdarbetets effektivitet drabbas pga. av invandrarens önskemål?. Vad som klassas som manligt respektive kvinnligt varierar inom kulturer. Inom vissa kulturer är mannen och kvinnan nästintill jämställda med varandra medan det i andra kulturer finns tydliga skillnader på manliga och kvinnliga uppgifter i familjer, yrkeslivet och sociala sammanhang. Det finns underliggande attityder hos vårdpersonalen mot manliga invandrare, kanske beror det på att majoriteten av vårdpersonalen i studierna är kvinnor? Då vårdpersonalen är van vid att själva uttrycka och föra sin talan kan det bli en konflikt i situationer när en man för sin kvinnas talan. Det kan upplevas frustrerande med en trevägskommunikation när målet är en tvåvägskommunikation.. För att patienten ska känna sig trygg i sin omvårdnad det är viktigt att vårdpersonalen visar sympati gentemot patientens olika önskemål, S-fasen. Oavsett vårdpersonalens kulturella bakgrund i mötet med patienten måste de kunna lägga sin egen bakgrund åt sidan för en stund och acceptera att andra människor kan ha olika syn och levnadssätt relaterat till könsroller för att kunna utföra en bekräftande omvårdnad, A-fasen. Är t ex den kvinnliga patientens ”sanning” att mannen för hennes talan är det bra om vårdpersonalen försöker acceptera situationen. U-fasen går ut på att stärka patientens resurser genom en individualisering d.v.s. att acceptera patientens ”sanning”. När vårdpersonalen lägger ev. attityder åt sidan och stödjer patientens handlingar har patient och vårdgivare uppnått en bekräftande omvårdnad, K-fasen.. 9.1.5 Attityd Det visas tydligt att vårdpersonalens attityder och eventuella stereotypa antaganden förstärks genom bristande kunskap och negativa erfarenheter (Cioffi, 2003; Hultsjö & Hjelm, 2005; Mygind et al, 2008; Ozolins & Hjelm, 2003; Spence, 2001; Vydelingum, 2006). Attityder kommer ur erfarenheter som vårdpersonalen införskaffar sig både i arbetet, privatlivet och genom media. Samtliga teman i resultatet ligger till grund för att attityder i vården uppstår.. 22.

(25) ICN:s etiska kod för sjuksköterskor beskriver att omvårdnaden går ut på att se till varje unik människa oavsett kön, kulturell bakgrund, ålder, hudfärg osv. (Svensk sjuksköterskeförening, 2005). Vi anser att ICN:s definition av hur omvårdnad ska bedrivas bör gälla alla yrkeskategorier inom vården, inte enbart sjuksköterskorna. Om vårdpersonalen inte ser till den unika människan finns risken att de kategoriserar utefter t ex hudfärg. I en studie uttryckte vårdpersonalen tydligt att dem vårdar och behandlar alla människor lika (Vydelingum, 2006). Tanken med att behandla alla lika är god men kanske ska alla människor behandlas olika? Vårdpersonalen bör se till varje individ och anpassa behandling och bemötande därefter. Vilket gör att ett möte aldrig är det andra likt. För att kunna se varje unik individ är kunskap nödvändigt. Genom att se till varje unik individ kan kategorisering och stereotypa antaganden undvikas. Okunskap kan leda till kategorisering och stereotypa antaganden. Okunskap och rädsla hos vårdpersonalen gentemot något nytt kan t ex vara alternativ medicin. I resultatet beskrivs att alternativ medicin efterfrågas av patienter (Ozolins & Hjelm, 2003). Vårdpersonalen bör så långt det är möjligt ska tillmötesgå patientens önskan om alternativ/kompletterande medicin och behandling. Om vårdpersonalen negligerar patientens önskan och inte försöker tillmötesgå denna kommer de aldrig tillsammans kunna nå bekräftande omvårdnad enligt SAUK-modellen. Om vårdpersonalen inte visar sympati, Sfasen, gentemot invandrarens önskemål kan inte bekräftande omvårdnad uppnås och patienten kan uppleva ett vårdlidande. För att överhuvudtaget kunna utföra bekräftande omvårdnad enligt SAUK-modellen krävs det av vårdpersonal att attityder medvetandegörs.. 9.2 Metoddiskussion. 9.2.1 Artiklarna Vi anser att det finns ett flertal potentiella svagheter i artiklarna som kan påverka vårt resultat. En potentiell svaghet är att författarna inte redogör för sin egen etnicitet och eventuella förförståelser de kan ha med sig in i studien. Hade författarna redogjort för bakgrund och åsikter tycker vi att trovärdigheten av artikeln hade ökat. Forskarens egna åsikter och värderingar kan enligt Polit och Beck (2008) påverka resultatet av den utförda studien. En ytterligare potentiell svaghet berör politiker som kan skilja sig från land till land och vi tror att det kan ha influerat artiklarna. Två artiklar genomförda i Danmark är inkluderade i vår studie, trots att vi har kännedom om att det idag i Danmark drivs en snäv invandrarpolitik I utformandet av artiklarna kan författarnas egna åsikter påverka resultatet åt ett håll. För att öka validiteten av artiklarna har författarna i artiklarna granskat samma data oberoende av 23.

(26) varandra med en strävan att vara objektiva. En annan potentiell svaghet är att flertalet av artiklarna som är med i litteraturstudien inte definierar begrepp som t ex invandrare vilket gör att vår definition kanske inte stämmer överens med artiklarnas. Detta gör det svårt att generalisera artiklarnas resultat och därmed vårt resultat. Ännu en potentiell svaghet är att i två artiklar återkommer samma författare men i en ny författargrupp, vi ser både fördelar och nackdelar med det. Fördelen är att författaren är intresserad av ämnet och har sedan tidigare studier erfarenhet av ämnet. Nackdelar kan vara om författaren har föreställningar och attityder från tidigare utförda studier som följer med in i den nya och kan påverka resultat precis som Polit och Beck (2008) utrycker vara en risk.. 9.2.2. Litteraturstudien. 9.2.2.1 Inklusionskriterier och exklusionskriterier Till en början hade vi en tanke om att ha artiklar med studier gjorda inom Norden. Anledningen till att vi funderade på att avgränsa sökningarna inom Norden var att vi trodde att det fanns mycket mer forskning på området och att en avgränsning var nödvändig. I de första sökningarna vi gjorde valde vi inte att avgränsa geografiskt och såg då att vi skulle gå miste om mycket intressant forskning vid en avgränsning inom Norden och valde därför att inkludera hela världen som sökområde. Artiklar täcker flera delar av världen vilket innebär att studierna är gjorda på sjukhus som har skilda sjukhussystem och att vårdutbildningarna skiljer sig. Vi fann liknande erfarenheter hos vårdpersonalen i vårt resultat vilket stärker vår litteraturstudie. Tidsavgränsningen, år 1999-2009, anser vi vara adekvat. Hade avgränsningen löpt längre bakåt i tiden anser vi att resultatet inte hade varit lika trovärdigt och tidsenligt. Förändringar i samhällsstrukturens alla led sker kontinuerligt och över tid. Forsberg och Wengström (2008) skriver att tidsavgränsningarna i sökningarna bör sträcka sig högt fem år tillbaka i tiden. Vi är medvetna om att det har skett förändringar under den tidsavgränsning som vi angett men vi kan i artiklarna, trots avgränsningen på en tio års period, tydligt urskilja samma teman. Anledning till att vi ej gjort åldersbegränsning, könsexkludering eller tagit hänsyn till etnisk bakgrund är att vi vill få en bred och övergripande bild. Att vi inte gjort en åldersbegränsning beror på att vi anser att vi då skulle gå miste om studier gjorda på vårdpersonal som ger omvårdnad till barn och deras föräldrar. Vi inkluderade enbart artiklar med studier gjorda på utbildad vårdpersonal, studier gjorda på studenter under utbildning har exkluderats. Exkluderingen gjordes för att vi ville titta på vårdpersonal som har erfarenhet av. 24.

(27) vården, därför har vi valt att enbart inkludera färdigutbildad vårdpersonal så som undersköterskor, skötare, sjuksköterskor och läkare.. 9.2.2.2 Kvalitetsgranskning Valet av granskningsmall gjordes utifrån att vi tycker att mallen har en bra struktur som är lätt att följa, artiklarna tilldelas poäng utifrån frågorna i mallen. Vill läsaren göra samma granskning av artiklarna som vi granskat är det lättare att jämföra vårt resultat av granskningen jämfört med läsarens egen för att läsaren själv ska kunna bedöma om artikeln är relevant. Sju artiklar är kvalitativa och två kvantitativa. Att flertalet artiklar är kvalitativa tror vi beror på är lättare att fånga den faktiska upplevelsen genom att beskriva sina erfarenheter och upplevelser med egna ord. Segesten (2006) skriver att med hjälp av kvalitativ metod kan människors upplevelser relaterat till ett visst fenomen kartläggas. Vi anser att det är svårt att genomföra kvantitativa studier på området dels för att svarsalternativen i t ex en enkät kanske inte stämmer in på den enskilda deltagarens upplevelse och att det inte finns ytterligare utrymme till vidare reflektion för deltagaren. I denna litteraturstudie har vi med två kvantitativa artiklar som vi anser är av god kvalité. Vid granskning av artiklarna har de uppfyllt betygen hög respektive medel, se artikelmatris (Bilaga IV). När vi genomförde våra sökningar i diverse databaser upplevde vi att majoriteten av artiklarna var kvalitativa. När man vill ta reda på en människas faktiska upplevelse anser vi att det är fördelaktigt att skriva kvalitativt. Materialet visar på lika värderingar och åsikter runt om i världen. Flertalet artiklar är av kvalitativ karaktär dvs. utgår från personliga åsikter och upplevelser vilket är svårt att generalisera i en enskild artikel men artiklarna tillsammans stärker generaliserbarheten vilket då innebär att vår sammanställning har en större generaliserbarhet än artiklarna enskilt var för sig. Varje enskild artikel har ett kunskapsvärde och vid en sammanställning av flera artiklar ökar kunskapsvärdet (Friberg, 2006).. 9.2.2.3 Dataanalys Artiklarna i litteraturstudien anser vi är tillräckliga då vi i vår analys fann överensstämmande upplevelser trots den geografiska bredden. Det ökar vår litteraturstudies trovärdighet. Vårdpersonalen beskriver liknande upplevelser och känslor vilket tyder på att en geografisk avgränsning hade varit till vår nackdel, problemen som beskrivs nationellt har visat sig vara internationella. Vi har läst artiklarna enskilt och i flera omgångar och jämfört resultatet av granskningarna med varandras vilket både Axelsson (2008) och Granskär och HöglundNilsen (2008) anser ger en större trovärdighet. Vi anser att då vi på var sitt håll och oberoende 25.

No results found