UPPSALA UNIVERSITET
Magisteruppsats
Nationalekonomiska Institutionen
Ht- 2006
Rätt skall var rätt
- en undersökning av hur könet på domare påverkar
domslut i sexualbrottsmål
Handledare: Matz Dahlberg
Författare: Tove Barnabo
Rätt skall vara rätt
- en undersökning av hur könet på domare påverkar domslut i sexualbrottsmål
Sammanfattning
Professor Christian Diesen tycker sig se ett samband mellan dom i våldtäktsmål och kön på den verkställande domaren. Tidigare forskning i USA har visat statistiskt signifikanta resultat för att domarens personliga karakteristika påverkar utfallet i bland annat fall av dödsstraff. Syftet med denna studie är att testa med hjälp av en logistisk modell om könet på domaren påverkar domen i sexualbrottsmål från Uppsala, Stockholm och Södra Roslags tingsrätt. Inga signifikanta resultat erhålls alltså finner teorin om ett samband mellan domarens kön och utfall i sexualbrottsmål inget stöd inom ramen för denna studie.
Innehåll
1. Introduktion...2
2. Lagstiftningen om sexualbrott...4
2.1 Sexualbrottslagen 1984-2005... 4 2.2 Sexualbrott - definitioner ... 53. Tidigare studier ...7
3.1. Forskningen i USA ... 7 3.2. Forskningen i Sverige... 84. Metod...10
4.1. Metodologiska avvägningar ... 10 4.1.1. Val av undersökningsperiod... 10 4.1.2. Val av undersökningsregion... 104.1.3. Varför sexualbrottsmål istället för enbart våldtäktsmål? ... 10
4.1.4. Utländskt efternamn som förklarande variabel ... 11
4.1.5. Domare och nämndemän... 11
4.2. Hypoteser och tillvägagångssätt ... 13
5. Data...15
5.1 Datainsamling ... 15 5.2 Deskriptiv statistik... 156. Resultat...18
7. Avslutande diskussion ...20
8. Referenser ...22
Appendix ...24
1. Introduktion
”Kvinnliga domare tycks vara mer benägna än manliga att fria i våldtäktsmål.”1
Likhet inför lagen, april 2005. I boken ”Likhet inför lagen” undersöker Christian Diesen m.fl. alla straffrättsliga fall i Sverige under 2003 för att utröna om principen om likhet inför lagen verkligen gäller i rättsväsendet. Bland annat studeras våldtäktsmålen över hela Sverige för sig och efter att ha jämfört fall dömda av kvinnliga domare med fall dömda av män, tycker de sig se ett samband mellan domarens kön och dennes benägenhet att fria. En del slutsatser som dras i boken har bemötts med skepsis och i vissa fall upprördhet.
Våldtäkt är ett brott som både upprör och berör2 och anses bland det grymmaste som en individ kan utsättas för. En i media mycket belyst aspekt av våldtäkt är hur svårt det är för offret att väcka åtal.3 Den process som offret måste genomgå vid en eventuell rättegång har också uppmärksammats då den ofta är mycket granskande till sin natur. Bevisvärdering i våldtäktsmål är i de flesta fall väldigt svår.4 Ofta består bevisningen enbart av de inblandades berättelse av händelserna. För varje sida handlar det om att övertyga domaren om sin egen höga och om motpartens låga trovärdighet. För att åstadkomma detta har inte sällan offrets sexuella vanor och till och med klädsel används för att ifrågasätta dess karaktär och trovärdighet. Offret blir alltså ifrågasatt på ett mer påträngande sätt än i andra rättsfall. I och med att det ofta saknas entydig bevisning kan det finnas utrymme för att domarens karaktäristika kunde ha ett visst inflytande i utfallet. Därför är det viktigt att granska likheten inför lagen och inte ta den för given.
I Regeringsformen står det att läsa under 1 kapitlet 9 paragrafen att: ”Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen skall i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen.” Sedan följer objektivitetsprincipen som lyder: ”samt iakttaga saklighet och opartiskhet”. Domare skall alltså visa sig opartiska och
1 Diesen. m.fl.2005, s.342 2 Apropå, 2/2005 3 Johansson, L. 2005 4 Apropå 2/2005
objektiva. En korrelation mellan domarens kön och utfall i våldtaktsfall skulle stå i strid med denna princip.
Mycket nationalekonomisk forskning har gjorts rörande diskriminering på arbetsmarknaden till exempel pga. kön eller etnisk bakgrund. Att kvinnor i större utsträckning skulle fria våldtäktstilltalade kan bero på det som Anita Dahlberg kallar ”den feministiska rockaden”. Den innebär att kvinnor, som har en traditionellt manlig yrkesroll, kan ha en tendens att överkompensera för sitt kön genom att de blir mera styrda av mansnormen än männen själva5. Detta är så att säga en konsekvens av diskrimineringen av kvinnor på arbetsmarknaden. När det gäller våldtäktsmål skulle detta kunna uttrycka sig genom att kvinnliga domare är försiktigare än sina manliga kollegor med att tro på målsäganden, som i allra flesta fall är en kvinna, och därmed undviker att bli anklagad för att ta kvinnans parti bara pga. av att hon själv är kvinna6.
Syftet med denna undersökning är att med hjälp av insamlade sexualbrottsmål från 2000 tom 2004 från Uppsala Tingsrätt samt våldtäktsmål från Stockholms- och Södra Roslags Tingrätt, testa ekonometriskt om det finns stöd för Christian Diesens slutsats om att könet på domaren har inverkan på domen.
5
Diesen m fl 2005., s 344.
6
2. Lagstiftningen om sexualbrott
Sexualbrottslagen behandlas i 6:e kapitlet i Brottsbalken. Det finns 8 olika sexualbrott som en individ kan åtalas för. Dessa är våldtäkt, sexuellt tvång, sexuellt utnyttjande, sexuellt utnyttjande av underårig, sexuellt umgänge med avkomling/med syskon, sexuellt ofredande, koppleri och slutligen förförelse av ungdom. Av dessa kommer jag att närmare beskriva de specifika brotten som påträffas i det materialet som jag samlat in. Jag börjar med att kort redovisa för ändringarna i sexualbrottslagen som har ägt rum sedan 1984.
2.1 Sexualbrottslagen 1984-2005
Sexualbrottslagen har genomgått avsevärda ändringar i flera omgångar. 1984 gjordes begreppet våldtäkt könsneutralt och utvidgades till övergrepp innehållande sexualhandlingar som kan jämföras med samlag. Detta medförde att offrets relation till förövaren inte längre skulle vara avgörande för brottsrubriceringen, vilket den tidigare varit. En särskild straffskala för grova brott infördes. Bestämmelserna om grov våldtäkt förtydligades år 1992. För att gärningen skulle anses vara av den grövre typen krävdes det att gärningsmannen visat särskild hänsynslöshet eller råhet med tanke på tillvägagångssättet eller offrets låga ålder.7 Begreppet våldtäkt innebar nu att gärningsmannen måste ha använt sig av eller hotat om att använda sig av våld under gärningen och att offret därmed varit i gärningsmannens våld. Hade offret däremot själv försatt sig i så kallad vanmakt, en situation där det inte hade kontroll över sig själv, genom till exempel att dricka sig berusad el dylikt så ansågs gärningen inte längre vara en våldtäkt. Då handlade det istället om sexuellt utnyttjande, vilket innebar lägre straff.
År 1998 utvidgades våldtäktsbegreppet så att domstolen nu skulle bedöma kränkningen snarare än själva typen av sexuell handling. ”Domstolen skall inrikta sig på att bedöma
kränkningen snarare än vilken typ av sexualhandlingen det har varit fråga om.”8 Därmed kunde även annat än samlagsliknande sexuellt umgänge omfattas av begreppet.
7
BRÅ 2005:7, s. 15.
8
1:a april 2005 trädde en ny sexualbrottslag i kraft. Våldtäktsbrottet utvidgades ytterligare för att innefatta även de fall där gärningsmannen inte behövt använda sig av våld eller hot om sådant. Detta innebar att det förhållande att offret till exempel druckit för mycket alkohol och därmed varit i hjälplöst tillstånd inte utgjorde en förmildrande omständighet för den tilltalade. Flera ändringar genomfördes också inom ramen för sexuella brott mot barn. Kravet på bevisat tvång för att gärningen skall anses vara en våldtäkt slopades helt.9
2.2 Sexualbrott - definitioner
Då det material som jag använt mig av innefattar sexualbrottmål från 2000 tom 2004 hänvisar jag till de definitioner som de olika sexualbrotten hade mellan 1998 och 2005.
De ändringar som gjordes 1998 gjorde att begreppen våldtäkt, sexuellt utnyttjande och sexuellt tvång är våldigt närliggande. Det som kännetecknar sexuellt utnyttjande till skillnad från våldtäkt eller sexuellt tvång är att det sexuella övergreppet skett utan våld eller hot om sådan. Gärningsmannen utnyttjar en situation eller vissa omständigheter för att begå övergreppet.10 Ett exempel som ingår inom ramen för denna uppsats är en psykiatriker som inleder ett sexuellt förhållande med en av sina patienter under uppföljningsperioden. Ett annat exempel är när gärningen har skett när offret varit så berusat att den tilltalade inte behövt använda sig av våld eller hot om sådant. Sexuellt tvång skiljer sig från våldtäkt genom att vara ett sexualbrott som "med hänsyn till kränkningens art och andra omständigheter” inte är jämförliga med samlag. Sexuellt tvång innefattar också de sexualbrott där graden av tvång är lägre än vid ett våldtäkt.11
Sexuellt utnyttjande av underårig innefattar brott som att ha sexuellt umgänge med någon
som är under 18 år, och att denna är ens barn eller är under ens ansvar på något sätt. Och sexuellt utnyttjande handlar också om någon har sexuellt umgänge med någon som är under 15 år. 9 Letmark 2005. 10 BRÅ 2005: 7, s. 16. 11 BRÅ 2005:7, s 16.
Sexuellt umgänge med avkomling eller syskon är som ett mellanting, är inte offret under 18
år eller om det sexuella umgänget inte skett under tvång eller olaga hot kan den som utfört gärningen dömas till sexuellt umgänge med avkomling eller syskon.
Sexuellt ofredande är ett jämförelsevis brett begrepp. En individ kan dömas för sexuellt
ofredande om ”den, i annat fall än som avses förut i detta kapitel, sexuellt berör barn under femton år eller förmår barnet att företa eller medverka i någon handling med sexuell innebörd”12. Sexuellt ofredande kan också vara att ”genom tvång, förledande eller annan otillbörlig påverkan förmår någon som har fyllt 15 men inte 18 år att företa eller medverka i en handling med sexuell innebörd, om handlingen är ett led i framställningen av pornografisk bild eller utgör en posering i annat fall än när det är fråga om framställning av en bild”13. Sexuellt ofredande kan slutligen också vara att ”om någon blottar sig för annan på sätt som är ägnat att väcka anstöt eller eljest genom ord eller handling på ett uppenbart sedlighetssårande sätt uppträder anstötligt mot annan”14.
12 Brottsbalkan (Brb) 6 kap 7§ 1 st. 13 Brb 6 kap 7 § 2 st. 14 Brb 6 kap 7 § 3 st.
3. Tidigare studier
3.1. Forskningen i USA
I USA har flera undersökningar gjorts som har syftat till att utröna om ett samband finns mellan domarens karakteristika och hur denne dömer. Forskningen har fokuserat på faktorer som exempelvis ålder, etnicitet, kön och politisk tillhörighet.
Politisk tillhörighet har visat sig kunna ha ett avgörande inflytande. I en undersökning av domare i amerikanska federala domstolar konstateras skillnader mellan demokratiska och republikanska domare. Demokratiska domare dömer på ett liberalare vis än sina republikanska kollegor i ett brett sortering av mål som kommer upp i den federala domstolen, som till exempel ekonomiska mål eller mål gällande medborgerliga fri- och rättigheter.15Republikanska domare dömer också lättare till döden, är mera konservativa i vad de anser vara ett fall av sexuella trakasserier och den som utsatts blir heller inte lika lätt trodd jämfört med hos demokratiska domare. 16
Ålder har visat sig kunna vara avgörande för hur en domare kommer att rösta. I ”Here comes the Judge: The Influence of Judge Personal Characteristics on Federal Sexual Harassment Case Outcomes” undersöktes samband mellan en domares personliga karakteristika och utfall i mål gällande sexuella trakasserier. Författarna fick signifikanta resultat för att yngre domare i betydligt större utsträckning dömde för käranden (den anmälande parten) än äldre domare.17 Författarna får också resultat som tyder på att republikaner dömer hårdare än demokratiska domare. Däremot när det gäller att hitta samband mellan domarens kön samt etniska ursprung hittar författarna inga signifikanta resultat för att dessa faktorer påverkar hur domaren dömer i fall av sexuella trakasserier. De fann att både manliga respektive kvinnliga och vita respektive ”icke-vita” domare skulle med lika stor sannolikhet döma för målsäganden.18
15
Kulik, Perry & Pepper 2003, s. 74.
16
Kulik, Perry & Pepper 2003, s. 74.
17
Kulik, Perry & Pepper 2003, s. 80.
18
I en annan undersökning ”Does Judge Gender Matter? Decision Making in State Supreme Courts” har Donald R. Songer och Kelley A. Crews-Meyer testat om kvinnliga domare har en större tendens att döma liberalt än sina manliga kollegor. En liberal dom definierades som ”one striking down the death penalty, overturning a sentence of death in a death penalty case … or being less restrictive of material that is alleged to be obscene in obscenity cases”.19 Författarna granskar röstningsbeteendet av domare från delstaternas Högsta Domstolar (state supreme court) under åren 1982 tom 1993. De har valt att använda sig av två olika sorters mål, nämligen ofredande (obscenity) och dödsstraff. De söker utröna om domarens kön har inflytande över domen med hjälp av en logistisk regressionsmodell. Efter att ha kontrollerat för domarens partitillhörighet samt ursprungsregion, finner författarna att i dessa sorters mål röstar kvinnliga domare på mera liberalt vis än sina manliga kollegor. Dessutom finner de att en kvinnas närvaro i högsta domstolen leder till att övriga manliga domare kommer att rösta på ett mer liberalt vis. Däremot kommer närvaron av ytterligare en kvinna inte påverka domen om det redan finns en kvinna med under förhandlingarna.
Det som framgår från de två undersökningar som jag hänvisar till ovan är att könets påverkan över hur en domare dömer inte leder till entydiga resultat. Utgångspunkten har varit att kvinnliga domare, på grund av sitt kön, skulle vara hårdare mot våldtäktsmän och mindre toleranta mot olika former av diskriminering20. Forskning som genomfördes i USA från slutet av 1960-talet fram till mitten av 1980-talet verkade bekräfta denna teori. Manliga domare var strängare än kvinnliga när det gällde egendomsbrott medan kvinnliga var strängare i våldsbrott21. På senare tid har dessa resultat ifrågasätts i och med att fortsatt forskning pekar på att skillnaderna mellan hur manliga och kvinnliga domare dömer är marginella. Detta har lett till att skillnad mellan könen när det gäller utgången i brottmål inte tycks vara bevisad22.
3.2. Forskningen i Sverige
Den svenska forskningen kring huruvida domarens karakteristika påverkar domen är inte omfattande och såvitt jag vet har inga ekonometriska tester gjorts ännu på material bestående av sexualbrottsmål. Den forskning som finns har gjorts nyligen. I boken ”Likhet inför lagen” har alla straffrättsliga mål som dömts om under 2003 i Sverige studerats. Författarna Christian
19
Songer & Crews-Meyer 2000, s. 754
20 Diesen m.fl 2005, s.339. 21 Diesen m.fl 2005, s.339. 22 Diesen m.fl 2005, s. 340.
Diesen m.fl. har observerat att de i våldtäktsmål finner en stark korrelation mellan en fällande dom och att domaren är en man. Är domaren en kvinna finns det större sannolikhet att den åtalade går fri. I undersökningen kom 176 våldtäktsmål upp till rätten. Av dessa hade 133 mål, dvs. 67%, en manlig domare, de resterande 42 målen hade en kvinnlig domare. I våldtäktsmål med manlig domare friades förövaren i 19 mål, dvs. 14 %. Motsvarande siffra för fall dömda av en kvinnlig domare var 24 %, förövaren friades i 10 av de 42 målen.23 Diesen tolkar dessa resultat som sannolikheten att förövaren går fri är generellt sett större om en kvinna dömer än om en man dömer målet. Det kan alltså vara så att hade materialet tagits från ett annat år, hade det lett till helt andra slutsatser. Diesen noterar att det inte finns grund utifrån deras undersökningar att sträcka slutsatsen till alla sexualbrottsmål, här definierat som
även sådana brott som är riktade mot barn. I dessa fall har de inte upptäckt någon
skönskillnad domare emellan.24
I Stockholmsregionen finns det ännu tydligare skillnader mellan våldtäktsmål dömda av kvinnor respektive av män. Åsa Larsson undersökte i sitt arbete ”Har könet på ordföranden betydelse i målet?” 65 domar beträffande misshandel, stöld och våldtäkt från Stockholms- och Södra Roslags tingsrätt från år 2002 och 2003. Syftet med arbetet var att bedöma om kvinnliga domare skulle vara strängare genom att i större utsträckning välja fängelse som påföljd eller döma ett längre fängelsestraff. Av dessa 65 var 15 våldtäktsmål. 5 var dömda med en kvinnlig domare medan de resterande 10 hade en manlig domare. 3 av 5 de kvinnligt dömda målen ogillades, alltså 60 %. I manligt dömda våldtäktsmål ogillades bara 2 av 10 alltså 20 %. 25 Författarinnan tyckte att detta vara uppseendeväckande procentsatser och tyckte att det därmed kunde vara så att kvinnliga domare faktiskt i högre grad dömde för den tilltalades fördel. Åsa Larsson kunde slutligen i sin analys dock inte finna något entydigt stöd för att kvinnliga domare är strängare än sina manliga kollegor.26
23 Diesen m.fl 2005, s.342. 24 Diesen m.fl 2005, s.343. 25 Larsson. 2004, s.39. 26 Larsson. 2004 s.45.
4. Metod
4.1. Metodologiska avvägningar
4.1.1. Val av undersökningsperiod
Två kriterier spelade ett avgörande roll i val av undersökningsperiod. Första kriteriet var att jag ville ha data över tid för att kunna utröna om det fanns några långsiktiga effekter för att undvika år specifika effekter på utfall i sexualbrottmål. Det andra kriteriet bestod i att undvika att undersökningsperioden skulle innefatta år då sexualbrottslagen förändrats, detta för att undvika eventuella snedvridande effekter som en anpassning till nya lagar kunde medföra. Perioden mellan 1999 och 2004 passade väl in i dessa kriterier. Att jag slutligen enbart samlat in data för åren 2000 tom 2004 beror på att tidigare års domar är svårare att komma åt på tingsrätten och att tiden inte medgav detta.
4.1.2. Val av undersökningsregion
Eftersom undersökningen av materialet måste göras på plats i tingrätten var Uppsala tingsrätt ett självklart val då det låg nära till hands. Materialet som denna studie grundar sig på är därmed inte nödvändigtvis representativt för hela landet, vilket man bör ha i åtanke när man drar slutsatser av materialet.
4.1.3. Varför sexualbrottsmål istället för enbart våldtäktsmål?
Under materialets insamlingsperiod framgick fort att antal våldtäktsmål som behandlats vid Uppsala tingrätt var mycket begränsad. Per år behandlades mellan 2 och 4 våldtäktsmål. Sampeln skulle bli väldigt liten. Dessutom finns stora likheter mellan olika kategorier av sexualbrottsmål. Detta medför att jag bedömer att det är intressant att undersöka huruvida domarens kön påverkar domen i samtliga sexualbrottsmål, för att sedan kunna, om sampeln tillåter det, testa för olika kategorier av sexualbrott.
4.1.4. Utländskt efternamn som förklarande variabel
Uppsatsens syfte är att undersöka huruvida det finns en samband mellan könet på domaren och utfall i sexualbrottsmål. En förklarande variabel som jag använder i min modell är den tilltalades efternamn. Denna variabel har jag valt för att det finns mycket statistik som tyder på att individer med annan etnisk bakgrund anmäls oftare, utreds noggrannare, häktas oftare och längre, åtalas oftare, fälls oftare och döms hårdare samt behandlas sämre inom kriminalvården. Det finns alltså en misstanke om att det förekommer en strukturell diskriminering av invandrare inom det svenska rättssystemet.27 Genom att ha ett tecken på härkomst som förklarande variabel finns möjlighet att isolera lite bättre för effekten av kön. Den tilltalades efternamn kommer att användas som tecken för att denne är av utländskt ursprung eller av svenskt ursprung. Efternamn med utländskt uttal innefattar alla namn som inte låter svenska, från finska namn till namn ifrån övriga Europa samt utom europeiska namn. Detta är ett mycket grovt sätt att kategorisera de tilltalade i utländsk eller svenskt härkomst, vilken leder antagligen till ganska stor felmarginal. Skattningarna för denna variabel kommer därmed att tydas med försiktighet.
4.1.5. Domare och nämndemän
En invändning mot att undersöka om det finns en korrelation mellan en domares karakteristika och hur denne dömer är att domaren inte är ensam om att bestämma vilken dom som tingrätten bestämmer sig för. När ett brott tas upp i svensk domstol, och inom ramen för denna uppsats, i tingrätten, är det inte bara en domare som dömer utan domaren får hjälp av så kallade nämndemän. Nämndemän är lekmän, dvs. att de inte är utbildade jurister. Tanken är att ”genom nämndemännens medverkan i den dömande verksamheten garanteras medborgarnas insyn i domstolarnas arbete.”28 Nämndemännen bidrar därmed till att domstolarnas avgöranden ligger i linje med allmänna rättsuppfattningar.29 Vid huvudförhandlingen för ett brottmål, dvs. den muntliga förhandlingen då tingsrätten skall avgöra om den tilltalade är skyldig eller inte skyldig för de brott som den tilltalas för, skall det
27 Diesen m.fl. 2005, s. 255. 28 Domstolsverket 2006, s.9. 29 Domstolsverket 2006, s. 9.
i regel finnas 3 nämndemän utöver domaren.30 Efter huvudförhandlingen skall dessa nämndemän tillsammans med domaren komma fram till hur tingsrätten skall döma, samt vilken påföljd som borde tillämpas om den tilltalade anses vara skyldig. I och med nämndemän sitter i en ställning där de har ett starkt inflytande över domaren när domen skall bestämmas kan en undersökning om korrelation domaren och dom emellan där könet på enbart domaren ifrågasättas. För Sverige del kan sägas att det som observerats är att uppnående av samförstånd är regel och skilda meningar nämndemän och domare emellan är ovanliga, domaren styr i hög grad nämndens uppfattning och juristdomaren är rädd för att nämndemännen skall göra fel och håller dem därför i regel i strama tyglar.31 Detta innebär alltså att domaren i Sverige spelar en avgörande roll i domslutet.
Däremot finns utrymme att fråga sig huruvida sammansättningen av nämndemännen i förhållande till domaren påverkar domen. Kommer till exempel en manlig domare döma annorlunda om övriga nämndemän bara är män, eller vissa eller alla är kvinnor32. Ingen forskning om detta har gjorts i Sverige ännu. I USA har undersökningar visat att manliga domare med kvinnliga kollegor var mer benägna än andra manliga domare att stödja liberala beslut.33 (Se tidigare undersökningar)
Oavsett nämndemännens betydelse och särskild med tanke på att, som nämnts tidigare, domaren har i Sverige en ledande roll, anser jag att en undersökning av domarens köns påverkan över domen är intressant.
30 Domstolsverket 2006, s. 15. 31 Diesen 1996, s.232. 32 Larsson 2004, s.2. 33
4.2. Hypoteser och tillvägagångssätt
Frågan som ställs i denna uppsats är om manliga och kvinnliga domare dömer olika i sexualbrottsmål. Hypotesen som testas är alltså följande:
H0: Kvinnliga och manliga domare dömer likadant.
H1: Kvinnliga och manliga domare dömer olika.
I denna studie används logit modellen som är en typ av sannolikhetsmodell som lämpar sig bra när den beroende variabeln är dikotom. Modellen har som utgångspunkt att feltermen är logistiskt fördelad, vilket medför att vare sig de oberoende variablerna eller parametrarna styrs av en linjär funktion. I och med att funktionen inte är linjär kan inte OLS metoden användas för att estimera dessa parametrar. Istället används maximum likelihood skattning.34 Denna metod producerar estimat över hur de oberoende variablerna påverkar sannolikheten att den beroende variabeln hamnar i det ena eller den andra av två möjliga utfall (i denna uppsats att en tilltalad blir antingen fälld eller friad). För varje estimat räknas fram ett maximum likelihood estimat (MLE) och motsvarande standardfel. Dessa MLE tolkas som förändringarna som sker i den logistiska variabeln till följd av en enhets förändring av den oberoende variabeln.35
Beroende variabel: Den beroende variabeln i uppsatsen är målets utfall, dvs. om den
tilltalade frias eller fälls. Den beroende variabeln kommer att anta värdet 1 när den tilltalade i sexualbrottsmålen fälls och 0 om den tilltalade frias.
Oberoende variabler: De oberoende variablerna innefattar domarens kön, den tilltalades
efternamn och en korsvariabel för kön och tilltalades efternamn. Domarens kön finns i form av en dummy, vilken tar värdet 0 om fallet döms av en manlig domare och 1 om fallet döms av en kvinna. Detta innebär att om en kvinna i större utsträckning friar än sina manliga kollegor borde det innebära att den skattade effekten av att domaren är en kvinna borde påverka sannolikheten att fällas på ett negativt sätt. Den tilltalades ursprung tas också hänsyn till med hjälp av en dummy. Dummyn antar värdet 1 när den tilltalade har ett efternamn med utländskt uttal. Har efternamnet svenskt uttal får dummyn värdet 0.
34
Wooldridge 2003, s. 557.
35
Slutligen används en korsvariabel för domarens kön och den tilltalades ursprung. Denna skall mäta effekten av att den tilltalade har utländskt efternamn på fall som döms av kvinnliga domare. Detta är ett sätt att ännu mer isolera könseffekten, om en sådan finns, i utfallen för sexualbrottmålen. Ponera att kvinnliga domare i linje med Christian Diesens teori faktiskt friar oftare än manliga domare men att kvinnliga domare, jämfört med sina manliga kollegor, samtidigt oftare fäller tilltalade med utländsk härkomst kan denna korsvariabel isolera denna företeelse, istället för att den skall störa variabeln kön.
Tre huvudskattningar kommer att genomföras: en skattning med alla sexualbrottmål, alltså hela materialet, en skattning då målen för sexuellt ofredande exkluderas och slutligen en skattning för enbart våldtäktsmålen. Att exkludera brotten för sexuellt ofredande grundar sig på att samtliga mål av sexuellt ofredande som behandlas inom ramen av det material som jag samlat in, handlar om den lindrigare sorten av sexuellt ofredande, dvs. fall där ”… någon blottar sig för annan på sätt som är ägnat att väcka anstöt eller eljest genom ord eller handling på ett uppenbart sedlighetssårande sätt uppträder anstötligt mot annan”. Dessa fall skiljer sig i från de övriga sexualbrottsmål som ingår i materialet genom att de är brott av betydligt mildare sort.
5. Data
5.1 Datainsamling
Huvuddelen av materialet som behandlas i detta arbete består av alla sexualbrottsmål från Uppsala tingsrätt mellan 2000 och 2004. Alla brottmål som behandlas av tingsrätten finns på tingsrättsarkivet, och får enbart studeras på plats och under receptionens öppettider. För att kunna få fram sexualbrottsmålen har jag behövt gå igenom alla brottmål då de inte är kategoriserade efter brottmålstyp. Alla domar finns i datumföljd och är inbundna i decimetertjocka böcker. Det går dryga 30 sådana böcker på ett år Detta har inneburit att det har tagit mig i genomsnitt 3 dagar att undersöka ett år, alltså har det tagit ungefär 15 vardagar att samla in alla material som jag kommer att använda mig av.
Utöver materialet ifrån Uppsala tingrätt har jag haft tillgång till våldtäktsmål ifrån Stockholms tingsrätt samt Södra Roslags tingsrätt för åren 2002 och 2003 som en juridik student vid Stockholms universitet, Åsa Larsson, själv samlat in för sin magisteruppsats ”Har könet på ordföranden betydelse i målet?”. (Se tidigare studier). Denna del av materialet har jag enbart behövt kodifiera om.
5.2 Deskriptiv statistik
Sexualbrottmålen från Uppsala tingsrätt adderas till 76. Sedan finns ytterliggare 15
våldtäktsmål från Stockholms tingsrätt och Södra Roslags tingsrätt från 2002 och 2003. Totalt
består mitt material alltså av 91 fall. För varje observation har jag antecknat åtalspunkt, dom, kön på domaren, namn på den tilltalade, antal målsägande och påföljd. Av dessa totalt 91 fall har jag behövt avstå från 2. Det ena för att målet dömdes av två domare, en man och en kvinna, vilket med tanke på uppsatsens syfte inte kunde tas med. Det andra fallet som jag avstått från beror på att jag inte fått fram den tilltalades namn.
De data som kommer att testas består slutligen av totalt 89 sexualbrottsmål. Dessa innefattar 74 sexualbrottsmål som samlats in från Uppsala Tingrätt, samt 15 våldtäktsmål från
Stockholms tingrätt och södra Roslags tingrätt. Sexualbrottsmålen som finns förutom våldäktsmål är följande: sexuellt ofredande (40), sexuellt tvång (1), sexuellt utnyttjande (6), sexuellt utnyttjande av underårig(11), sexuellt umgänge med barn (1). Antal våldtäktsmål uppgår till 30, dvs. 15 från Uppsala tingsrätt och resterande från Stockholms tingrätt och södra Roslags tingsrätt.
Tabell 1. Deskriptiv statistik efter urvalsgrupp
Totalt Kvinnligt
dömda mål
Manligt
dömda mål Friande domar
Utländsk efternamn
Samtliga
sexualbrottsmål 89 23 66
12 varav 9 med manlig domare (13,64 % av alla manligt dömda mål) och 3 med kvinnlig domare
(13,05 % av alla kvinnligt dömda mål) Totalt: 44 st. 6 st. frias, 1 mål av en kvinnlig domare Sexualbrottsmål utom sexuellt ofredande 49 16 33 10 varav 7 dömdes av man (21,21 % av manligt dömda mål) och 3 av kvinna (18,75 % av kv dömda målen) Totalt: 29 st. 6 frias, 1 med kvinnlig domare Våldtäktsmål 30 9 21 6 varav 3 dömdes av en man (14,29 % av manligt dömda) och 3
dömdes av en kvinna (33,34 % av kv dömda mål) Totalt: 20 st. 3 frias, 1 med kvinnlig domare
I tabell 1 redovisas fördelningen av målen mellan kvinnliga domare och manliga domare för varje urval: alltså först med samtliga mål, sedan utan målen för sexuellt ofredande och slutligen bara för våldtäkt. Anmärkningsvärt är att i likhet med det som både Christian Diesen och Åsa Larsson har hittat, finns en märkbar procentuell skillnad mellan friande domar i våldtäktsmål, manliga domare och kvinnliga domare emellan. I 33,34 % av de kvinnligt dömda våldtäktsmålen frias den tilltalade medan motsvarande siffra för manliga domare ligger på 14,29 %. För de andra kategorierna finns ingen märkbar skillnad i kvoten mellan antal friande domar i förhållande till fällande för kvinnliga domare respektive manliga domare.
Fördelningen av domare efter sexualbrottskategori ser ut som följer. Antalet fall av sexuellt ofredande är 40, varav 6 dömdes av en kvinnlig domare. Fallet av sexuellt tvång dömdes av en manlig domare. 6 av de 11 fallen av sexuellt utnyttjande av underårig hade kvinnlig
domare. 3 av 6 fall av sexuellt utnyttjande dömdes av en manlig domare, och slutligen dömdes fallet av sexuellt umgänge med barn av en manlig domare.
Den tilltalade är genomgående i hela materialet av manligt kön. Detta stämmer väl överens med empirin där majoriteten av dem som misstänks för sexualbrott är män, år 2003 t.ex. var knappt 2 % av de misstänkta kvinnor.36 Målsäganden är i de flesta fallen av kvinnligt kön.
Antal tilltalade med utländskt efternamn är totalt 45 (44 svenskar). 6 av de 45 tilltalade med utländskt efternamn friades, lika många som de tilltalade med svenskt efternamn. Här finns alltså en ytterst marginell skillnad mellan det antal tilltalade med utländskt efternamn som frias i förhållande till antalet tilltalade med svenskt klingande efternamn. När det gäller fördelningen för olika kategorier av sexualbrottmål ser det ut på följande vis. 25 av 40 tilltalade för sexuellt ofredande hade utländskt efternamn. Av dessa friades 2. Av de resterande 15 tilltalade för sexuellt ofredande, alltså de med svenskt efternamn friades inga. Av de 11 tilltalade för sexuellt utnyttjande av underårig hade 5 utländskt efternamn. Inga friades vare sig om de hade svenskt eller utländskt efternamn. I fall av sexuellt utnyttjande har 2 av 6 utländskt efternamn. En svensk tilltalad och en utländsk friades. Både i fallet av sexuellt tvång och i fallet av sexuellt umgänge med barn då den tilltalade friats hade denne utländskt namn. För våldtäktsmålen uppstår tydligare skillnader mellan tilltalade med utländskt efternamn jämfört med tilltalade med svenskt efternamn. 20 av totalt 30 tilltalade har utländskt efternamn. 3 av 20 tilltalade med utländsk efternamn friades, medan 3 av 10 tilltalade med svenskt efternamn.
36
6. Resultat
I de följande tre tabeller redovisas för maximum-likelyhood estimat, standardfel och p-värde för skattningarna som genomförts. Det intressanta i dessa resultat är p-värden. P-värdet är ett mått på hur stark alternativt svag den empiriska evidensen är mot nollhypotesen. P-värdet kan anta värden från 0 till 1. Små värden ger stöd för att förkasta nollhypotesen, medan stora p-värden visar på svag evidens mot nollhypotesen. Ett 10% gräns brukar användas som gräns för att nollhypotesen skall kunna förkastas.
Tabell 2. Logit koefficienter för samtliga sexualbrottsmål.
Oberoende
variabler MLE SE P-värde
Intercept 1.94591 0.5345225 0.000
Kön -0.2411621 0.9362817 0.797
Utländsk -0.1880522 0.7212469 0.794
Kön*Utländsk 0.6805287 1.49071 0.648
N = 89
LR statistikan = 0,22 P-värde (LR statistika) = 0,9741
I ovanstående tabell ligger samtliga p-värden långt ifrån 10% signifikansnivån. Utifrån dessa resultat finns inget stöd för att män och kvinnor dömer olika.
Tabell 3. Logit koefficienterna för sexualbrottsmål utom sexuellt ofredande.
Oberoende
variabler MLE SE P-värde
Intercept 1.504077 .781736 0.054
Kön -.2513144 1.119807 0.822
Utländsk -.280302 .9327029 0.764
Kön*Utländsk .8192985 1.636905 0.617
N = 49
För sexualbrottsmål exklusive fallen av sexuellt ofredande finner jag heller inga signifikanta resultat. Alltså kan jag inte, utifrån mitt material, förkasta att domare oavsett kön dömer lika för denna typ av fall.
Tabell 4. Logit koefficienterna för våldtäktsmål.
Oberoende
variabler MLE SE P-värde
Intercept 1.791759 1.080123 0.097
Kön -2.484907 1.632992 0.128
Utländsk 2.69e-16 1.322876 1.000
Kön*Utländsk 2.302585 2.109501 0.275
N = 30
LR statistikan = 3,57 P-värde (LR statistika) = 0,3184
När det gäller våldtäktsmålen finner jag att estimatet för kön visar sig vara närmare signifikans (p-värde: 0,128) än estimaten för samtliga sexualbrottsmål respektive sexualbrottsmål exklusive sexuellt ofredande. Estimatet för våldtäktsmålen är dock inte signifikant ens på 10% nivån. Detta medför att jag inte heller för våldtäktsmålen kan förkasta att kvinnor och män dömer lika. Däremot kan det ändå vara intressant att tolka estimat. En större mängd observationer kunde kanske medföra signifikanta resultat. För att tolka estimatet i reala termer gör jag inversen av loggen, alltså: eMLE. Detta ger ett oddskvot på 0,08334. Detta innebär att sannolikheten att bli fälld av en kvinnlig domare är mycket liten jämfört med om fallet hade dömts av en manlig domare. Men som jag påpekat är inte denna estimat signifikant.
7. Avslutande diskussion
Syftet med detta arbete var att testa huruvida könet på domaren påverkar utfallet i sexualbrottsmål. Det som framgår av resultaten för skattningarna är att hypotesen om att manliga och kvinnliga domare dömer lika inte kan förkastas. När det gäller våldtäktsmålen, trots p-värden som är närmare signifikansnivå än övriga, finns det heller inte belägg att utifrån min undersökning förkasta hypotesen att kvinnor och män dömer lika.
I likhet med Christian Diesen och Åsa Larsson finner jag att det förekommer uppseendeväckande proportionella skillnader mellan antal friande våldtäktsdomar som hade kvinnlig domare jämfört med domar med manlig domare. Detta har däremot inte lett till några statistiskt signifikanta resultat när jag testar mitt material med hjälp av en ekonometrisk modell. Utifrån min undersökning är alltså dessa proportionella skillnader inte bevis på att ett samband finns mellan domarens kön och målets utfall. Jag kan därmed utifrån mina resultat inte hålla med vad Christian Diesen, om än försiktig, antyder.
Att utifrån resultaten av denna undersökning helt utesluta möjligheten att domarens kön har inflytande över hur denne dömer vore mycket förhastat. Ett antal punkter skall lyftas fram när det gäller huruvida undersökningen kan vara mer eller mindre lämplig för att testa denna hypotes. Först skulle det varit intressant att testa materialet som Christian Diesen använt sig av i sin undersökning, då det handlar om totalt 176 våldtäktsmål, alltså en större sampel än jag haft tillgång till. Nackdelen med Diesens material kan vara att den innefattar bara observationer från 2003. Data över längre tidsperioder är önskvärt för att kunna observera mera långsiktiga tendenser, och därmed undvika tidsspecifika störningar.
Materialet som används i denna undersökning är begränsat till mål ifrån Uppsalas, Stockholms och Södra Roslags tingsrätt, alltså ett koncentrerat område. Det finns en risk att regionsspecifika drag påverkar resultatet. Å andra sidan finns det inget som säger att detta område inte är representativt för hela landet.
Det skulle vara mycket intressant att studera huruvida samband finns mellan domarens karakteristika utöver kön och hur den dömer. I amerikanska undersökningar har ålder som förklarande variabel gett tydligt signifikanta resultat. Forskningen kan leda till att bedömare
inom rättväsendet blir medvetna om att vissa omedvetna mekanismer spelar roll i beslutandeprocessen. Detta kan i sin tur leda till mindre diskriminering och högre rättsäkerhet.
8. Referenser
Diesen, C. ”Lekmän som domare”. Stockholm 1996.
Diesen, C., Lernestedt, C., Lindholm, T., Pettersson, T. ”Likhet inför lagen”, Natur och Kultur, Falun 2005.
Johansson, L. ”Åklagare vill ha fler åtal”, Dagens Nyheter. 2005-04-25.
Letmark P. ”Våldtäktsbrottet utvidgas i nya sexualbrottslagen”, Dagens Nyheter 2005-03-30.
Songer, D.R., Crews-Meyer,K.A. ”Does Judge Gender Matter? Decision making in State
Supreme Courts”. Social Science Quarterly, Vol 81, Number 3, September 2000.
Kulik C.T., Perry E.L. & Pepper M.B. “Here comes the Judge: The Influence of Personal
Characteristics om Federal Sexual Harassment Case Outcomes”. Law and Human
Behaviour, Vol. 27, 2003.
Wooldridge J.M. “Introductory Econometrics- A Modern Approach”, 2e, Thomson South-Western, USA, 2003.
BRÅ. ”Våldtäkt: en kartläggning av polisanmälda våldtäkter.” Rapport 2005:7.
BRÅ. ”Brottsutvecklingen i Sverige 2001-2003”.Rapport 2004:3.
Brottsbalkan, Sveriges Lag 2001 Iustus Förlag AB 2001, 4 upplagan.
Apropå – Brottsförebyggande rådets tidsskrift. ”Våldtäkt väcker starka känslor” Apropå 2/2005. 2005-06-15.
Larsson, Å. ”Har könet på ordföranden betydelse i målet? – en undersökning av 65 domar
vid Stockholms- och Södra Roslags Tingrätt.” Examensarbete i processrätt. Stockholm
Vt-2004.
Appendix
Uppsala tingsrätt Domslut 05.01.2000 Mål nr B 3426-99 1. Domslut 02.02.2000 Mål nr B 870-99 2. Domslut 18.02.2000 Mål nr B 306-00 3. Domslut 09.03.2000 Mål nr B 3931-99 4. Domslut 11.04.2000 Mål nr B 381-00 5. Domslut 19.04.2000 Mål nr B 902-00 6. Domslut 11.05.2000 Mål nr B 1002-00 7. Domslut 17.05.2000 Mål nr B 1210-00 8. Domslut 02.08.2000 Mål nr B 1748-00 9. Domslut 14.07.2000 Mål nr B 1552-00 10. Domslut 19.09.2000 Mål nr B 2360-00 11. Domslut 25.09.2000 Mål nr B 572-00 12. Domslut 01.11.2000 Mål nr B 2746-00 13. Domslut 09.11.2000 Mål nr B 2969-99 14. Domslut 09.11.2000 Mål nr B 1320-00 15. Domslut 05.12.2000 Mål nr B 2142-00 16. Domslut 20.12.2000 Mål nr B 3744-00 17. Domslut 21.12.2000 Mål nr B 3527-00 18. Domslut 22.12.2000 Mål nr B 3872-00 19. Domslut 08.02.2001 Mål nr B 3886-00 20. Domslut 15.02.2001 Mål nr B 2524-00 21. Domslut 26.03.2001 Mål nr B 1862-99 22. Domslut 20.04.2001 Mål nr B 463-01 23. Domslut 25.04.2001 Mål nr B 605-01 24. Domslut 05.04.2001 Mål nr B 903-01 25. Domslut 11.04.2001 Mål nr B 962-01 26. Domslut 07.05.2001 Mål nr B 758-01 27. Domslut 23.05.2001 Mål nr B 1344-01 28. Domslut 30.05.2001 Mål nr B 3605-00 29. Domslut 07.08.2001 Mål nr B 2011-01 30. Domslut 06.06.2001 Mål nr B 1366-01 31. Domslut 27.09.2001 Mål nr B 2544-01 32. Domslut 17.10.2001 Mål nr B 3054-01 33. Domslut 17.10.2001 Mål nr B 2924-01 34. Domslut 12.09.2001 Mål nr B 1916-01 35. Domslut 18.09.2001 Mål nr B 1999-01 36. Domslut 18.12.2001 Mål nr B 1300-01 37. Domslut 19.11.2001 Mål nr B 2948-01 38. Domslut 27.11.2001 Mål nr B 2677-01 39. Domslut 07.12.2001 Mål nr B 2594-01 40. Domslut 24.10.2001 Mål nr B 2560-01 41. Domslut 10.01.2002 Mål nr B 851-01 42. Domslut 31.01.2002 Mål nr B 24-02 43. Domslut 18.06.2002 Mål nr B 1372-01 44. Domslut 19.09.2002 Mål nr B 1141-02 45. Domslut 19.09.2002 Mål nr B 2040-02 46.Domslut 20.09.2002 Mål nr B 2376-02 47. Domslut 09.10.2002 Mål nr B 2749-00 48. Domslut 13.11.2002 Mål nr B 2691-02 49. Domslut 26.11.2002 Mål nr B 2191-02 50. Domslut 11.12.2002 Mål nr B 3242-02 51. Domslut 23.01.2003 Mål nr B 3063-02 52. Domslut 03.06.2003 Mål nr B 3062-02 53. Domslut 13.06.2003 Mål nr B 1371-03 54. Domslut 04.09.2003 Mål nr B 2156-03 55. Domslut 23.09.2003 Mål nr B 1658-03 56. Domslut 09.10.2003 Mål nr B 2801-03 57. Domslut 29.10.2003 Mål nr B 2646-03 58. Domslut 03.12.2003 Mål nr B 1877-02 59. Domslut 14.01.2004 Mål nr B 3659-03 60. Domslut 23.02.2004 Mål nr B 362-04 61. Domslut 04.03.2004 Mål nr B 134-04 62. Domslut 06.04.2004 Mål nr B 2451-03 63. Domslut 01.06.2004 Mål nr B 1472-04 64. Domslut 21.04.2004 Mål nr B 831-04 65. Domslut 02.06.2004 Mål nr B 1199-04 66. Domslut 14.09.2004 Mål nr B 1978-04 67. Domslut 31.08.2004 Mål nr B 1807-04 68. Domslut 08.09.2004 Mål nr B 1749-04 69. Domslut 08.10.2004 Mål nr B 2146-04 70. Domslut 15.10.2004 Mål nr B 2842-04 71. Domslut 19.10.2994 Mål nr B 2501-04 72. Domslut 26.10.2004 Mål nr B 2930-04 73. Domslut 08.11.2004 Mål nr B 3256-04 74. Domslut 23.11.2004 Mål nr B 2437-04 75. Domslut 02.12.2004 Mål nr B 1995-04 76. Stockholms tingsrätt Domslut 26.05.2003 Mål nr B 3144-03 77. Domslut 02.06.2003 Mål nr B 2890-03 78. Domslut 05.08.2003 Mål nr B 4181-03 79. Domslut 07.08.2003 Mål nr B 4715-03 80. Domslut 11.08.2003 Mål nr B 5011-03 81. Domslut 20.01.2003 Mål nr B 7094-02 82. Domslut 11.09.2002 Mål nr B 4811-02 83. Domslut 04.01.2002 Mål nr B 6737-01 84. Domslut 29.01.2002 Mål nr B 4650-01 85. Domslut 13.05.2002 Mål nr B 105-02 86. Domslut 24.01.2003 Mål nr B 2245-02 87. Domslut 03.01.2002 Mål nr B 6520-01 88. Domslut 06.09.2002 Mål nr B 4731-02 89. Domslut 10.09.2002 Mål nr B 2292-02 90.
Södra Roslags tingrätt
