Kvinnlig Gymnastikförening Sverige
1911-12
Demokratiskola eller fåtalsvälde?
Om idealisering av föreningens roll i
demokratiseringsprocessen i relation till kvinnorörelse och idrottsrörelse
Female Gymnastics Association Sweden
School of democracy or few people´s power?
Elisa Bastiani
Historia
Ämneslärarprogrammet Uppsats B
Daniel Alsarve, handledare Examinator Peter Olausson 2019/04/29
[Dokumentets rubrik]
[DOKUMENTETS UNDERRUBRIK]
Innehåll
Introduktion ... 3
Tidigare forskning om idrott och kvinnors organisering ... 4
Särartorganisering och likhetsstrategi ... 5
Kvinnans benämnande ... 5
Lika, olika eller lika olika: särart eller likhet... 5
Likhet och särart i särart-organisationer och idrott ... 6
Genus och Idrott ... 8
Syfte ... 10 Avgränsningar ... 11 Begrepp ... 11 Makt ... 12 Maktutövning ... 12 Maktdynamiker ... 12 Maktrelationer ... 12 Metod ... 13 Material ... 13
Demokrati och maktutövning ... 14
Härskartekniker ... 15
Bakgrund: Idrott i Sverige ca 1870-1920 ... 16
Idrott i Sverige i startgroparna ... 16
Ling-gymnastik och gymnastikskolor ... 19
Olympiska Spelen i Stockholm 1912 ... 21
Olympiska Spelen med eller utan kvinnor ... 21
Kvinnliga Gymnastikförening Sverige ... 23
... 24
Resultat ... 26
Delta på OS: en kvinnoidrottsfråga? Om föreningen och dess bildande hade kopplingar med kvinnofrågan och kvinnoidrottsfråga ... 26
Föreningens ändamål ... 26
Föreningens medlemskap och särorganisering ... 27
Initiativ till bildandet ... 28
Mellan makt, pengar och kontakter: vilka maktdynamiker utspelades mellan kvinnorna i styrelsen? ... 29
Konflikternas utveckling: vilka förändringar kan ses av kvinnornas maktbalans före och efter
uppvisningen i Stockholmolympiaden 1912? ... 30
Spänningarnas bakgrund ... 30
Två stora konflikter ... 30
Interimsstyrelse och styrelse... 31
Den stora konflikten ... 31
Lundberg mot Palmquist ... 31
Göteborg mot Palmquist ... 32
Allt sätts på spel ... 32
Konflikten om pengar, mot Anna Lundberg ... 33
Föreningens upplösning ... 33
Ling-systemet efter uppvisningen ... 33
Kvinnornas livsöde ... 34
Kvinnoorganisationer i idrott efter os i Stockholm ... 34
Diskussion ... 35
Demokrati, makt och maktmissbruk ... 35
Härskartekniker och maktutövning ... 37
I sökandet av nya roller: demokrati i förändring ... 38
Referenser ... 41 Otryckta källor ... 41 Litteratur ... 41 Bilaga ... 44 Tabell 2 ... 44 Tabell 3 ... 47
Introduktion
Det svenska föreningslivet har alltid lyfts upp som exempel av demokratiutövning på mikronivå och som verktyg för det svenska samhällets demokratiseringsprocess. I ett demokratiskt samhälle ska idrottsföreningar alltså respektera och verka för demokratiska värderingar som respekt, jämlikhet, folkviljans förverkligande. Val, samtal, och deltagande legitimerar föreningsstyrelsens beslutsfattande.1
Den svenska idrotten anammade föreningsstruktur redan i mitten av 1800-talet, vilket kan kopplas till demokratiseringsprocessen i samhället och utgör en viktig del av Folkrörelsen.2 Idrottsföreningar utgjorde en demokratiskola för de medlemmar som annars skulle inte haft möjlighet att skola in sig i begrepp och mekanismer som demokratin utkräver.3
De kvinnor som, under denna period, kräver mer och mer sin plats i det offentliga rummet, hittar i idrottsföreningar ett tillfälle att lära sig hur det demokratiska samtalet fungerar. Men vägen mot demokrati är inte lätt utan det är en inlärningsprocess i hur tillämpning av demokratiska värderingar sker.
Möjligheterna att vara delaktiga i den politiska och sociala arenan var väldigt begränsade för kvinnorna under 1800-talet. Kvinnans plats var i hemmet. Idrott var männens aktivitet, förknippad med nationalismen och med önskemål att förbereda befolkningen till hemvärnet. Industrialismen förändrade samhällets värdegrunder från och med början av 1800-talet. När kvinnornas närvaro i fabrikerna och på andra arbetsplatser blir mer relevant, blir kvinnorna också mer angelägna att kräva sina rättigheter.4
Borgerliga kvinnor var sedan länge involverade i samhällsnyttiga organisationer, som idag kallas för frivilligt arbete. Det var oavlönat arbete men där behandlades kvinnorna med respekt och deras stöd till fattiga och sjuka var uppskattat.5
1 Mer om demokrati och föreningslivet i Lundåsen, 2010 2 Om Folkrörelsen se Kvarnström & Hedenborg, 2015 3 Kvarnström & Hedenborg, 2015
4 Kvinnliga fackliga organisationer som Stockholms allmänna kvinnoklubb, inspirerade av socialismen, bildades
på 1890-talet. Wikander, 2017
Idrott för kvinnor skulle främst främja kvinnans hälsa men inte vara för avsträngande och tävlingar för kvinnor var inte väl sedda. Kvinnliga idrottsföreningar däremot var arenor där kvinnors självbestämmande fick komma till uttryck på demokratiska grunder. Därför kan kvinnlig idrottsrörelse kopplas till kvinnorörelsen.6
Idrotten var dock en klassfråga. Den moderna idrotten var i linje med borgerliga värderingar och något nytt som var på frammarsch i den svenska skolan och i samhället generellt.
Olympiaden 1912 blir väldigt viktigt för kvinnornas politiska och sociala utveckling.
Världens alla ögon vändes mot Sverige och därmed fick de deltagande representera sina egna nationer. Olympiaden var ett offentligt rum som var öppet för kvinnorna och där de samtidigt tilläts att visa sin professionalitet på ett positiv sätt.
I arbetet inför OS 1912 bildas föreningen Kvinnlig Gymnastikförening (KGS) för att utföra trupp-gymnastikuppvisningen. I den kunde kvinnor få möjlighet att bevisa att de kunde ta ansvar på demokratisk grund. Tyvärr visar det sig att kvinnorna inte var mogna för det ansvaret varken på personlig eller på kollektiv nivå.
Det är därför betydelsefullt att studera KGS i dess dynamiker inifrån, hur
särart-organiseringen fungerade bakom kulisserna och hur kvinnorna agerade i relation till kvinnlig idrottsrörelse och kvinnorörelsen mer generellt.
Tidigare forskning om idrott och kvinnors organisering
Mycket forskning har koncentrerat sig på hur man såg på kvinnan under feminismens
startgropar och hur kvinnosynen har påverkat sättet som kvinnorna har valt att organisera sig. Central vikt har Yttergren7 och Bollings8 studier angående genus och idrott upp och deras arbete om KGS.
6 Mer om kvinnor och idrott i Tolvhed, Fridrott och Frigörelse. Kvinnors idrott på 1920-talet, 2013
7Leif Yttergren är redaktör för Svenska idrottshistoriska förenings årsskrift Idrott, historia och samhälle.
Sekreterare i Svenska idrottshistoriska föreningen och styrelseledamot i Sveriges olympiska akademi, utöver sitt uppdrag som docent vid Stockholms Universitet.
Särartorganisering och likhetsstrategi
Under andra hälften av 1800-talet växte feminismen fram, som en rörelse där kvinnorna var tvungna att identifiera sig själva. Identifieringsprocessen gick ut på att se skillnaden mellan manlig och kvinnlig (likhet/särart) och på att diskutera om män skulle exkluderas från kvinnliga organisationer. Fokus var på tre punkter.
1.Vad är en kvinna (kvinnans benämnande).
2. Om kvinna är lika eller ej till man (likhet/särart). 3. Hur kvinnan agerar inom särart-organisationer. Kvinnans benämnande
KGS var en förening tänkt för bara kvinnor. Olika forskare har jobbat med frågan om särartorganisering i Sveriges kvinnorörelse, där den underliggande frågan är vad som menas med begreppet ”kvinna” och hur och av vem begreppet har blivit använt från 1800-talets mitt. Forskaren Ylva Waldemarson9 har sammanfattat tre tolkningar av begreppet.
1. Yvonne Hirdman fokuserar på kontrasten mellan A manlig och B kvinnlig. Begreppet kvinna står då i opposition mot man där mannen är normen och kvinnan den
”annorlunda, särskilda”10.
2. Maud Eduards tolkning av kvinnans självbenämnande över klassgränser och
gruppgränser. Kvinnorna kan då samla sig omkring gemensamma frågor som skulle bli nedprioriterade i en manligt präglad kontext11.
3. Waldemarson förklarar hur intressekonflikter pressar män att framställa kvinnan som avvikande för att skapa en ursäkt för att utesluta kvinnliga kolleger från arbetsplatser eller organisationer12.
Lika, olika eller lika olika: särart eller likhet
Hur begreppet ”kvinna” tolkas har påverkat hur kvinnor i vardagen vill organisera sig. Oavsett om begreppet ”kvinna” kommer från män eller kvinnor kan själva existensen av en
9 Waldemarson, 2000. Ylva Waldemarson är docent i historia vid Samtidshistoriska institutet vid Södertörns
högskola. Hennes forskning har främst handlat om den politiska historien och då i första hand svensk fackföreningsrörelse, offentligt arbetsgivarskap och kommunalpolitik. Hennes studie av LO Kvinnoråd som används i uppgiften har fördelen att tillämpa tankemodeller som är tänkta till könsblandade miljöer till en särart-organisation.
10 Waldemarson, 2000, s. 4 11 Waldemarson, 2000, s. 5 12 Waldemarson, 2000, s. ibd.
kvinnlighet i motsats mot en manlighet, en A mot B, ses som ett hot eller en fördel för kvinnofrågan. Så frågan blir om kvinnor är lika män, är olika män eller om kvinnor och män är lika olika.
Särart-feminismen vill lyfta upp hur män och kvinnor är olika och vilka egenskaper som är deras olikheter.
Waldemarson har analyserat LO Kvinnoråd och dess maktdynamiker under åren som intresserar vår studie och framhäver hur begreppet kvinna påverkar sättet som kvinnor organisera sig. Hon sammanfattar forskningen om ämnet på följande vis.
1. Forskaren Bente Rosenbeck13 framhäver att kategorin kön är ett
differentieringskriterium. Hon beskriver hur enskilda individers (män och kvinnor) erfarenheter påverkar deras identitet.14
2. Eduards15 betonar att man inte kan prata om kvinna om man inte relaterar detta till Kvinna med stor K, ett paradigm av alla kvinnors historia och behov.16
3. Kari Melby17 beskriver olika sätt att vara kvinna.
Nyanserade tolkningar är, enligt min uppfattning, mer flexibla och kan därför förklara på ett bättre sätt de rörelser som utspelar sig på arbetsplatser och organisationer.
Likhet och särart i särart-organisationer och idrott
När kvinnan ses som en ”egen art”, uppkommer organisationer som har särartskaraktär, som KGS. Uppkommer särart-organiseringen från kvinnornas vilja att stå på egna ben för att prioritera egna frågor eller är det resultat av faktumet att de motats bort av männen i huvudorganisationerna och därför måste hitta andra sätt att komma ut i det offentliga?
Waldemarson tar upp just den frågan och i sin studie av LO, beskriver särart-organisering som ett målmedvetet val18 och betonar de problem som uppkommer med det valet. De kvinnorna
som tog den vägen klagade själva på hur sina medsystrar var oförberedda för det
13 Bente Rosenbeck är Professor Emeritus vis Köpenhamn Universitet, forskare med intresseområde köns
historia och medicinsk- och sekulariseringshistoria
14 Waldemarson, 2000, ss. 7-8
15 Maud Eduard, professor emerita i Stockholm Universitet med flera publikationer inom kön och politik 16 Waldemarson, 2000, s. 8
17 Kari Melby är Professor of History, Department of interdisciplinary studies of culture and Pro-Rector of
Research, Norwegian university of science and technology (NTNU), Trondheim, Norway. Här i Waldemarson, 2000, s.7- 8
demokratiska och sociala arbetet. Waldemarson beskriver problem i språkbruk och strategi19,
intern jämlikhet och oseriöst beteende20.
Det demokratiska samhället en ny sort individer som kunde hantera den demokratiska diskussionen ur ett harmoniperspektiv med syfte att hitta kompromisser istället för att ha ett konfliktperspektiv21.
Waldemarson berättar att Olofsson och Hirdman poängterar hur begreppen likhet och särart påverkat vad kvinnan får och kan göra inom idrotten och att den biologiska särarten,
kvinnans presumtiva svaghet, sätter stopp för vad kvinna är kapabel till.22 Gymnastiken skapades med baktanke av den biologiska särarten och kvinnlig gymnastik var en odiskutabel särart- organisation där en man som ville inkluderas kunde uppfattas som ”omanligt”.23 Olofsson framhåller rollen av Ling-gymnastiken och Elin Falk i starten av kvinnoidrott i Sverige och hur det inom gymnastiken fanns en diskussion om vilket system som passade specifikt för kvinnorna.24 Diskussionen kretsade omkring frågan om det var bättre att anpassa övningarna till kvinnans biologi eller om kvinnan skulle ses som lika män och följaktligen kunde utföra samma övningar som män.
I föreningar och organisationer som är särart-organiserade kan förekomma maktrelationer som inte grundas på demokratiska värderingar. Gabriella Körnegård har studerat
härkarsteknik i arbetsmiljö genom Camilla Ländins25 tankemodell och kopplat frågan om kön
med frågan om ålder med resultat att ålder påverkar hur kvinnorna blir bemötta i organisationer. Ländins modell har som fördel att det utgår från ett icke feministiskt perspektiv26 vilket är inte manligt eller patriarkaliskt perspektiv utan ett perspektiv där kön inte är relevant för vem som använder härskarteknikerna och kan tillämpas i miljö där bara kvinnorna har inträde.
19 Waldemarson, 2000, ss. 54-55 20 Waldemarson, 2000, ss. 58-59 21 Waldemarson, 2000, s. 62
22 Forskare inom Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå Universitet, författare av flera avhandlingar och
forskningsarbete om kvinnor och idrott
23 Olofsson, Har kvinnorna en sporstlig chans? Den svenska idrottsrörelse och kvinnorna under 1900-talet, 1989,
ss. 185-86
24 Olofsson, Den föränderliga kvinnligheten, 2003 och Olofsson, Den föränderliga kvinnligheten, 2003 25 Camilla Ländin är filosofie magister i franska och samhällsvetenskapliga ämnen från Lunds Universitet,
HR-konsult, processledare och författare
Genus och Idrott
Studier om genus och om idrottshistoria27 i Sverige har skett under senare år28 och idrottens roll som demokratifrämjande element har blivit mer och mer intressant.
Svensk idrottshistoria refereras framförallt till den sammanfattande artikeln av Yttergren i Svensk Idrottsforskning29. Yttergren och Bolling30 är främsta referens för studierna om idrott och genus under åren omkring olympiaden. Annerstedt31 och Laine32 har skrivit om
kvinnornas idrottshistoria.
Helena Tolvhed33 kopplar ihop idrott och särart-organisering till samhällsförändringar som
rösträttsreformen och kvinnors vilja att förändra normer och strukturer. Hon ser särart-organisering som en politisk strategi och hur kvinnoidrott blir en del i debatten om
könspolitik. Tolvhed berättar att kvinnor inte ägnat sig åt friluftsliv och gymnastik bara av hälsoskäl utan även för att tävla i idrott.34
Alsarve35 pratar om organisationers homosocialist miljö där personliga förhållanden mellan männen är viktigare än beprövade meriter. Kvinnor utesluts i dessa miljöer med
maktstrukturer liknande mobbning.
Yttergren och Bolling studerar gymnastikdirektörerna bakgrund och livsöde36 och föreningen KGS37. Deras arbete om KGF visar särart-organisering i relation till kvinnorörelses
27 Idrottsvetenskap börjar ta fart efter andra världskriget. Mer om idrottsvetenskap i Larsson 2013
28 Genusvetenskap börjar under 60-talet, mera om genusvetenskap i Pilcher, Jane & Whelehan, Imelda (2004).
Fifty key concepts in gender studies. London, SAGE
29Yttergren, 2003.
30 Yttergren & Bolling, 2016
31 Annerstedt, 1984. Claes Annerstedt, forskare aktiv under 80-talet, koppplar i sitt arbete
kvinnodeltagande i idrott med de ekonomiska och sociala förändringar i samhället. Hans viktigaste bidrag i diskussionen är boken Kvinnoidrottens utveckling i Sverige.
32Laine, Nr. 4-1991. Leena Laine är. I uppsatsen refererar jag till artikeln där Leena Laine menar att det är
tävlingsidrotten som är grundstenen för idrottens könsuppdelning.
33 Helena Tolvhed är forskare på Historiska Institutionen i Stockholm och författare av diverse publikationer
med tema idrott och genus.
34Tolvhed, 2015, s. 82. Kvinnoidrottens utveckling är, enligt Tolvhed, mångsidig och nyanserad och
diskussionen ska inte inneslutas inom ramarna ”kvinnlig idrott mot manligt idrott”.
35 Alsarve, 2018
36 Yttergren & Bolling, Kvinnor, karriär och familj. En studie av svenska kvinnliga
gymnastikdirektörers yrkeskarriär och livsöde kring sekelskiftet 1900, 2016
organisationer. Forskarna studerar de ”gymnastikideologiska meningsskiljaktigheter”38 inom
KGS:s styrelse och händelseförloppet fram till uppvisningen. De tar upp styrelsekvinnornas utbildning, sociala status och karriär men om detta har påverkat styrelsen eller föreningen positivt eller negativt nämns inte. Föreningens ekonomiska förhållande fördjupas inte, eller hur kvinnornas karriärsambitioner eller privata syfte står i relation till deras styrelseuppdrag.
Bilden av de kvinnorna som satt i styrelsen är positivt och delvis idealiserad. Kvinnorna beskrivs i Yttergren och Bolling som ” engagerade kvinnor”, ”del av kamp för ökad jämställdhet”, ”engagerade, välutbildade, beresta övre- och medelklassfeminister”. Särart-organisering ses som ”strategi”. KGS-styrelsemedlemmarna beskrivs i Yttergren och Bolling som en engagerad, nästan heroisk, rättighetskämpe med en medveten strategi för att uppnå ett övre mål i kvinnorätts och kvinnoidrottsfråga.
Däremot finns det några funderingar i den beskrivningen. Det finns ingen garanti att kvinnor som är välutbildade och beresta per automatik ska vara engagerade i en samhällsfråga. Engagemang kan likaväl handla om egoistiska skäl och/eller privata intressen. Eventuellt kan engagemang vara synonym med personlig ambition helt emot föreningens bästa. Olympiaden garanterade en stor grad av synlighet som inte var vardagen i kvinnoidrott och även Yttergren och Bolling refererar till tidningar där kvinnorna presenterades som ansvariga för
uppvisningen.39 Marknadsföringstillfället under OS-uppvisningen var lockande för
gymnastikdirektörerna.
I Yttergren och Bolling framhävs inte var och på vilket sätt kvinnofrågan eller
kvinnoidrottsfrågan togs upp som relevanta inslag i föreningens styrelseprotokoll eller årsmötes protokoll. Det bevisas inte att de kvinnorna som var aktiva i feministiska
organisationer hade ett högre syfte i själva föreningen och dess ändamål. Det förekommer inte heller var i protokollen kan man hitta bevis av ett specifikt strategiskt val av särart-organisering.
Dessutom, varken i Yttergren och Bolling eller i andra studier förekommer någon information om kvinnorna som särorganiserade sig, förvaltade sina organisationer med en korrekt
38 Yttergren & Bolling, Kvinnorna i Stoockholm-OS 1912, 2016, s.53-54 39Yttergren & Bolling, 2016
tillämpning av demokratiska verktyg eller om det istället förekom maktspel liknande den manliga homosociala miljön som Alsarve beskriver40.
Sammanfattningsvis, presenterar forskningsläget breda studier om kvinnorörelsen, om genusperspektiv i samhället, i idrottsrörelsen och om idrottshistoria. Studierna finns även om gymnastik och gymnastikdirektörernas41 livsöde och deltagande på OS i Stockholm 1912. Det saknas däremot en ”inifrån perspektiv” i studierna om idrottsföreningar under 1900-talets början. Sådana undersökningar skulle bidra till en mer nyanserad bild av utvecklingen av kvinnans närvaro i det offentliga rummet.
Syfte
Mot bakgrund av kvinnans villkorade roll i samhället och speciellt inom idrotten kring 1910-talet kommer denna uppsats att granska kvinnors idrottsliga organisering i föreningsform med KGS som en fallstudie.
Hade bildandet av föreningen kopplingar med kvinnofrågan eller kvinnoidrottsfrågan? Vilka maktdynamiker utspelades mellan kvinnorna i styrelsen?
Vilka förändringar kan ses av kvinnornas maktbalans före och efter uppvisningen i Stockholmolympiaden 1912?
Vidare kommer att diskuteras hur maktutövningen såg ut inom styrelsen och stämman och om och hur kvinnornas sätt att hantera verksamheten var demokratiskt och hur det gynnade föreningen. Det kommer att analyseras hur erfarenheten inom KGS var en del inom
utvecklingen av accepterandet av kvinnorna i det offentliga rummet och en demokratiskola för de kvinnorna som var i föreningen.
40 Alsarve, 2018
41 Gymnastikdirektör är dåtida officiella titeln av en person som utbildades i Ling-systemet av en statligt erkänd
Avgränsningar
Olympiska spelen i Stockholm är en bakgrund för att inrama föreningen och kvinnornas förmåga att organisera sig på demokratiska grunder. Den kvinnliga närvaron i Olympiska spel i Stockholm kommer av den orsaken inte att studeras utan bara att nämnas i bakgrunden. Dessutom är materialet angående de tävlande kvinnorna begränsat i och med att de inte hade någon förening som kunde stödja dem och vars handlingar är bevarade.
Ling-gymnastik kommer istället att behandlas mer grundlig, eftersom det är inom ramen av Ling systemet som kvinnorna hade format sina kompetenser. Ling-gymnastiks olika
inriktningar kommer att presenteras som förklaring till vilka grunder kvinnorna diskuterade om.
Uppsatsen kommer inte att ta upp kvinnofrågan på sekelskiftet 1900-talet utan att fokusera på den idrottsliga aspekten och den demokratiska eller icke demokratiska kvinnoorganisering i idrott. Maktdynamikerna inom KGS kan jämföras med andra samtida föreningar som var aktiva inom politik (rösträtt) eller arbete (fackföreningar), och dessa kopplingar kommer då att belysas.
De kvinnliga livsöden i KGS kommer inte att beröras här, då dessa finns i en annan studie av Yttergren och Bolling.42
Deras studie är sammanfattad i tabell 2 (bilaga) som fungerar klargörande för de som vill orientera sig i KGS:s styrelse och kvinnornas roll och maktpositioner. Tabellen är
kompletterad med övriga uppgifter, där det behövs, vars källor är specificerade i själva tabellen.
Det är inte heller uppsatsens syfte att studera uppvisningen i sig, dess resultat eller dess mottagande från publik och press.
Begrepp
I uppsatsen förekommer ofta begreppet ”makt”. Makt- och maktutövningsbegrepp är hämtat direkt från Nationalencyklopedin. För maktutövnings och maktdynamiksbegrepp gäller
studierna av Lundåsen43 och Bleckman44. Maktrelationsbegrepp utvecklas i konsekvens av de
förra två.
Makt
”Makt utövas direkt när en aktör A får en aktör B att handla enligt A:s vilja, även om handlingen strider mot B:s vilja eller intressen, men kan också utövas på indirekt väg.”45
Maktutövning
Här menas de maktresurserna46 som krävs för att påverka beslutsfattandeprocessen och verksamheten mer generellt. Maktutövningen i föreningar är demokratisk när
maktdynamikerna inom gruppen följer demokratiska förutsättningar både formellt och de facto.47
Maktdynamiker
Bleckman säger om maktdynamiker att de är ”överlappande, motstridiga, beständiga och föränderliga maktstrukturer”48 . När maktstrukturerna förändras, kan detta innebära en ökning/minskning av inflytande i beslutsprocessen men även i poster eller uppdrag som kan gynna den enstaka individens intresse.
Förändringarna kan ske både på demokratiska förutsättningar men gömma påtryckningar och härskartekniker. När de gömmer härskartekniker, kan man definiera maktdynamikerna som formellt demokratiska men i verkligheten odemokratiska.
Maktrelationer
De är olika former av personliga kontakter, både externa utanför föreningen och interna i styrelsen och i stämman.
43 Lundåsen, 2010 44 Bleckman, 2017 45 Makt, 2019 46 Makt, 2019 47 Lundåsen, 2010, s. 21 48 Bleckman, 2017
Metod
Material
Undersökningsmaterialet är KGS:s styrelse och årsmötesprotokoll. Det är 100 handskrivna sidor och 3 maskinskrivna sidor (revisorernas sidor) som även innehåller flera bilagor i form av brev från styrelsemedlemmar till styrelsen eller till stämman. Dessa finns bevarade i volym 139 i Riksarkivets samling Gymnastska Centralinstitutet som innefattar Institutens
verksamhet från 1805-1967. Volymen 139 samlar material bara från KGS och täcker åren 1911-12 och ett inbetalningskvitto från 1913.
Det första dokumentet är protokollet från föreningsbildandet från 4 oktober 1911. De sista dokumenten är revisorernas dokument från 12 december 1912 och kvitton från 1913. Förutom de officiella dokumenten innehåller volymen 139 även korrespondens, räkenskaper och ritningar.
I uppsatsen finns även en viss användning av anmälningsblanketterna till olympiaden i Riksarkivets samling om Stockholmolympiaden 1912, som komplettering av uppgifterna angående kvinnorna i KGS.
Bilder och/eller fotografier kommer att användas bara när de uppfyller en specifik funktion i uppgiften och som då kommenteras och hänvisas till källan i rutan nära bilden. Inga
”dekorativa” bilder kommer att användas.
Objektivitet i protokollen kan diskuteras. Protokollen är officiella dokument som går igenom omarbetning och styrelsens godkännande. Det finns ambitionen att de ska vara objektiva och opersonliga återberättelse av styrelsemöten eller årsmöten. Däremot själva
bearbetningsprocessen kan innebära att medvetet eller omedvetet censureras besvärliga delar av mötet. Det kan även förekomma att det tystas om händelser som har att göra med mötets innehåll men äger rum utanför det officiella rummet. Censur kan förekomma för att man betraktar händelsen som olämplig att flyttas upp på den officiella nivån eller rakt av skadlig för föreningens bästa.
I protokollen ska uppmärksamhet ges till alla referenser, eller saknad av referenser till
(vem, när, hur och varför togs initiativet) liksom de officiella och ej officiella ändamålet och upptagning av medlemmarna.
KGS:s styrelsemedlemmar presenteras med namn, tillhörighet till skola/inriktning och officiella kontakter utanför föreningen ska presenteras i bilaga 1 i tabellform. Informationer kommer från Yttergren studie om kvinnornas yrkeskarriär49 och några andra källor som refereras till i tabellen.
Informationer om kontakterna med externa aktörer och leverantörer kommer från protokollen och delvis korrespondens, räkenskaper och donationernas register. Resultat visas i tabell 2 (bilaga 1).
Demokrati och maktutövning
Gilljam och Hermanssons modell50 används för att utvärdera maktutövning, legitimitet, konflikter och deras hantering.
Tabellen visar hur legitimitet är av central värde i den demokratiska processen. Därför kan man ifrågasätta om styrelsen i KGS har varit legitimerad. De främsta markörerna för
demokratisk legitimitet är val och samtal. Protokollen kommer att utvärderas om möten som kunde främja samtal har varit regelbundna eller inte och om valen har varit rätt hanterade.
49 Yttergren & Bolling, 2016.
50 Visas i tabell 1, Gilljam och Hermansson från Lundåsen, 2010, s. 21
Det är svårt att bedöma hur deltagandet i KGS:s möte och beredning varit. Det är ytterst osäkert hur möten utlystes och det finns inte underlag angående valberedelsens arbete. Deltagandet är kopplat till informationsflödet. Dagens demokratiska värderingar om
tillgänglighet i informationsflödet ställs emot 1900-talets begränsningar i teknologi. Däremot kommer markörer att sökas om det har förekommit klagomål angående upplysning om möten (stämmans och/eller styrelsens).
Val, samtal, och deltagande legitimerar formellt styrelsen framför stämman.
Ansvarsutkrävande är en känslig och viktig markör i vårt sammanhang för att bevisa hur mycket kvinnorna var redo/ej redo att axla den demokratiska diskussionen och att kompromissa för att jobba mot ett harmoniperspektiv51.
Ansvarutkrävande syns bättre där ett besluts tas utifrån föreningens bästa och inte utifrån individers eller gruppers egna intressen. För att bedöma detta måste beslutet utvärderas gentemot föreningens ändamål.
Eftersom den här uppsatsen undersöker om KGS handlade demokratiskt eller inte, är det mer betydelsefullt att reagera till markörer av det som inte är goda argument och då klassas som något annat (mobbning eller annat maktspel). I nästa stycke det tas upp härskartekniker och deras markörer.
Härskartekniker
Härskarteknikerna drabbar demokratin på individnivå. Det är en fråga av intern demokrati som är kopplat till både goda argument och påverkansförsök (se tabell 1). För att känna igen de ”osynliga” och odemokratiska påtryckningsmetoderna måste man kunna veta om deras existens. Härskarteknikerna kan sammanfattas i sju punkter: osynliggörande, förlöjligande eller förminskande, dubbelbestraffning, påförande av skuld och skam, objektifiering, våld eller hot om våld. 52 Markörer för de punkterna kommer att sökas i protokollen men redan nu
51 ”Harmoniperspektiv” är begrepp av Leffler i Waldemarson, 2000, s. 62. Det menas en arbetsmiljö där enskilda
intresse ställs åt sida inför gruppens bästa.
kan sägas att de mest betydelsefulla i vårt arbete är de första två punkterna, osynliggörande53
och förlöjligande54.
Däremot ska en viktig precisering göras. Protokollen (stämmans och styrelsens) är officiella dokument. Detta medför att de går igenom en bearbetningsprocess som kan betyda censur av betydelsefulla klagomål. De flesta ”fula spel” i föreningar händer utanför rampljuset och sällan kommer fram till stämmans eller styrelsens uppmärksamhet, som då inte kommer att föras i notering om händelse i protokollen. Därför är det så betydelsefullt när såna markörer finns i ett protokoll eller bilaga till protokoll, även om minimala. Det kan också bevisa att arbetsmiljö var så pass infekterad att de flyttade upp på den officiella nivån.
Föreningens händelser i KGS:s ledningsmöte kommer att relateras till förändringsperspektivet i samhället genom två faktorer
1. sökning av begrepp och/eller ord som kan bevisa en ändring i attityd eller arbetsmetod av de enskilda medlemmarna.
2. Kartläggning av händelseförloppet efter föreningen upplösning, om konflikter gynnade/ej gynnade enstaka individers karriär och huruvida OS:s erfarenhet kan betraktas som positivt eller negativt i relation till kvinnofrågan eller kvinnogymnastik.
Bakgrund: Idrott i Sverige ca 1870-1920
Idrott i Sverige i startgroparna
Idrott på modernt vis i Sverige börjar ta fart under folkrörelsens period och man brukar ta 1870 som konventionellt datum. Då menar man manligt idrott med nationalistisk prägel och borgerlig deltagande. Arbetarklassen började träna från slutet av 1800-talet. Nationalismen främjade idrottväsendet och genom idrott kunde nationen enas under flaggan och
idrottsövningar kunde uppfostra stridsdugliga soldater. I idrottens introduktionsfas, från
53 I Körnegård, 2018, s.5 ”när personer inte ser eller noterar det som du säger eller gör. Genom detta förmedlar
personen att det som du säger inte är något som är viktigt och därför behöver de inte bry sig eller att det inte alls är lika viktigt som andra personers åsikter…… Osynliggörande resulterar vanligtvis i att du tvivlar på din egen roll, blir mer osäker och inte känner dig lika viktig som alla andra”
54 I Körnegård, 2018, s.6 ”Förlöjligande eller förminskande är när en person blir hånad eller utskrattad på
början av 1800-talet fram till sekelskiftet, dominerade Ling-gymnastik, simning, skridskoåkning, hästsport, showidrott, traditionell idrott och militär idrott. Kvinnor var exkluderade från de flesta offentliga idrottsaktiviteter utöver Ling-gymnastik och då var sjukgymnastik som var under fokus för kvinnorna55. Bilden av kvinnor och idrott är, i alla fall på ytan, tvåsidig med tävlande män som tränade för att bli framtida militärer medan kvinnor som framtida starka och pigga barnaföderskor.
Kvinnlig tävlingsidrott förekom i början av 1900-talet i sällskapsbetonade spel, liksom badminton, golf och tennis. I tävlingar de kunde tävla för sig själva eller i så kallade
mixedtävlingar, där både män och kvinnor tävlade tillsammans. I de olympiska spelen 1912 deltog kvinnor i simning och simhopp, och detta sågs inte enbart som positivt56. Tanken om en tävlingsidrottande kvinna var diskutabel, och inte bara på moraliska grunder, man oroade sig faktiskt för kvinnans hälsa och välstånd. Kvinnan betraktades som generellt svagare och mer stresskänslig än mannen.
Den negativa tanken om en tävlingsidrottande kvinna höll sig kvar ganska länge. Chefen för Stockholmsstadion, Erik Bergvall deklarerade, så sent som 1928,”En olympisk tävlan kräver
sannerligen sin man. Varken kvinnans psyke eller fysik är lämpade för sådana tävlingar. Redan den andliga anspänningen är för mycket för hennes nervsystem, men även i rent fysiskt avseende är hon illa rustad för sådana kraftprov.”57.
Hälsoaspekten var däremot viktig under ”nervositets tidsålder” och det präglades av oro över befolkningens hälsotillstånd. Läkare och sjukgymnaster tävlade för att hitta bäst
vetenskapliga metoder för att förbättra folkets hälsa58. Under tidig 1800-talet förespråkade
Hjalmar Ling gymnastik även för tjejerna. Kvinnliga idrottslärare i Gymnastiska
Centralinstitutet (GCI), som är dagens Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH), i Stockholm anställdes redan år 1860 och utbildning för kvinnliga gymnastiklärare började 1864.59
Kvinnogymnastik var speciellt utformad för kvinnornas kropp och (klena) psyke och utgjorde därmed inte ett hot mot männens gymnastik.60
55 Yttergren, Mellan Hälsosträvan och showidrott. Några reflektioner kring idrottslivet i Sverige under
1800-talet., 2003, ss. 9-11
56 Olofsson, Den föränderliga kvinnligheten, 2003 57 Jönsson, 2001
58 Yttergren & Bolling, 2016, s. 187
59 Lindroth, Från GCI till GIH - mer historia, 2006 60Olsson, 2003, s. 43
”Kvinnogymnastik” utvecklades för att anpassas till kvinnans kroppsegenskaper som skulle utveckla rytm, smidighet och grace, i motstånd av männens som skulle fostras som soldater och behövde träna upp sin styrka.61
Sjukgymnastik var en välkommen inriktning för de kvinnorna som utbildade sig inom GCI. Det var lukrativ, social accepterad och kunde erbjuda till kvinnorna ett sätt att försörja sig. Under 1800-talet blev ensamstående kvinnor en stor del av arbetsklassen och kvinnor från medelklassen började se yrkesarbete som en socialt accepterad sysselsättning.62
Syftet med sjukgymnastik var att förbättra hälsa och behandla sjukdomar genom rörelsebehandling och massage.63
Gymnastik som tävlingsgren fanns representerad i Olympiaden 1912, men bara till männen och det var en omdiskuterad fråga. Egentligen var gymnastik som tävlingsgren inte väl accepterad vare sig för män och för kvinnor64.
Rätten att kunna utöva idrott, även att tävla, var inte alls självklart för en kvinna eftersom det innebar rätten att disponera över sin kropp och sin tid. På det sättet kan kvinnoidrottsfråga väl ses som en del av den generella kvinnorörelsen. När Svenska kvinnors centralförbund för fysisk kultur (SKCFK) startade år 1924, ”i styrelsen satt endast kvinnor, och det var fråga
om medelklasskvinnor med starkt socialt kapital, varav flera med erfarenheter frän deltagande i den framgångsrika kampen för politisk rösträtt. Några av dem ingick i andra kvinnoorganisationer som Frisinnade kvinnor och Fogelstads kvinnliga medborgarskola.”65
Frågan om idrottsutövande kan ses även som en klassfråga. Den sociala bakgrunden av gymnastikdirektörerna är väldokumenterad och bevisar att gymnastik, liksom andra
idrottsgrenar var borgerlitg präglad66. Idéen om yrket för medelklasskvinnorna var inte bara
en ekonomisk fråga utan även en fråga om vilket yrke som var passande. I det facket platsade alla yrken av omhändertagande karaktär, som sjuksköterska men även sjukgymnast.67
61 Olofsson, Den föränderliga kvinnligheten, 2003, s. 42 62Yttergren & Bolling, 2016, s. 191
63 Yttergren & Bolling, 2016 64 Yttergren & Bolling, 2016, s. 54.
65 Tolvhed, Fridrott och Frigörelse. Kvinnors idrott på 1920-talet, 2013, s. 22 66 Yttergren & Bolling, Kvinnorna i Stoockholm-OS 1912, 2016, ss. 63-66 67Yttergren & Bolling, 2016, s. 192
Ling-gymnastik och gymnastikskolor
Gymnastik och Ling-systemet var väldigt populära i Sverige i början av 1900-talet. Gymnastikskolor var verksamma inte bara i Stockholm där Gymnastik Centralinstitut utbildade kvinnor redan från år 1864. Även Malmö, Lund och Göteborg utbildade
gymnastikdirektörer under GCI:s regi. Utbildningen hos GCI hade en internationell karaktär. Kring sekelskiftet 1900 var Ling-gymnastik väletablerad världen över och det var vanligt både med utländsk kursdeltagande i GCI och med svenska med GCI-examen som etablerade utbildningsinstituten utomlands.68
Ling-systemet skapades av Pehr Henrik Ling år 1813. Ling ville återuppliva vikingatidens nordmannakraft samtidigt som han var även intresserad av den medicinska vetenskapen, vilket förde honom in i Svenska Läkaresällskapet69. Ling-gymnastiken har på så sätt sin kärna i den militära och den medicinska. Ling själv var inte militär men hade jobbat på Krigsskolan i Karlberg. Hans efterträdare, Lars Gabriel Branting, var istället intresserad av sjukgymnastik och Lings son, Hjalmar Ling, utvecklade skolgymnastiken. Många från lärarkåren hade militär bakgrund liksom många i styrelse av GCI. Tävling som metod för att utöka intresse i idrott var en tanke som kom efteråt med Viktor Balk, verksam i GCI vid sekelskiftet70.
Den pedagogiska modellen som utvecklades från början av 1860 av Hjalmar Ling hade bara gradskillnader mellan kvinnor och män där kvinnor skulle avstå från svårare övningar71.
Året 1864 kommer kvinnor att bli accepterade i gymnastikdirektörsutbildning och den
kvinnliga närvaron sätter i diskussion inte bara gymnastiks betydelse för kvinnorna men även den pedagogiska metoden.
Ling-systemet var utvecklad, som sagt, med nationalistiska drag med militära metoder. Pehr Henrik Ling hade utvecklat fyra inritningar, ”den pedagogiska (att sätta sin kropp under sin
egen vilja), militärgymnastiken (med yttre ting/vapen under sin vilja sätta en annan yttre vilja), medikalgymnastiken (att genom olika rörelser lindra eller övervinna lidande)
68 Fürstenbach, 2013, s.6 69 Fürstenbach, 2013, ibd. 70 Fürstenbach, 2013, s. 7 och 18 71 Fürstenbach, 2013, s. 19
estetisk gymnastik (att kroppsligt åskådliggöra sitt inre väsende, tankar och känslor)”.72
Hans gymnastik-system baserades på en manlig syn på människokroppen. Målet var hälsa och styrka med övningar uttänkta från män till män.
Ellin Björklund hade utvecklad ett gymnastik-system utifrån Ling-systemet som hon kallade för kvinnlig gymnastik med övningar som var anpassad för kvinnliga kroppar.
Elin Falk istället tyckte att tjejer och killar, särskilt innan puberteten, inte hade behov att särskiljas. De könsskillnaderna i den ålder var det som vi idag skulle kalla genus och de var, och är, mer förenade med kultur och uppfostran.73
Utöver de interna spänningar inom Centralinstitutet, fanns det andra motsättningar med Arvedson institutet som vid 1900-talets början var ett av tre institut i Sverige med rätt att examinera gymnastikdirektörer. De andra examinationsinstituten var Gymnastiska
Centralinstitutet i Stockholm och Sydsvenska gymnastikinstitutet i Lund.74
Kvinnorna som utbildade sig fick rätten att kallas gymnastikdirektör från året 1887 och de kunde ansöka till jobb som gymnastiklärare i offentliga och privata skolor. De kunde även fråga om en vidare legitimation från Medicinstyrelse för att jobba som sjukgymnaster75. Tensionerna mellan de kvinnliga gymnastikdirektörerna hade ekonomisk karaktär. Kvinnorna klagade över att marknaden var mättad och att det inte fanns arbetsmöjligheter för alla de nyutexaminerade. Att jobba utomlands sågs nästan som oundvikligt och det efterfrågades bra språkkunskaper av de kvinnorna som sökte sig till utbildningen som gymnastikdirektör.76
72 Fürstenbach, 2013, s. 21
73 Wanneberg, 2005, s. 49 Pia Lundquist Wanneberg är lektor på Gymnastik och Idrottshögskola. Hon
arbetar med idrottshistoria med perpespekt av klass och genus. Hennes avhandling som refereras till i uppsatsen handlar om en jämförelse mellan Elin Falks metod och Ellin Björklunds metod. Syfte med avhandlingen är att fastställa vilken metod var mer progressiv och vilken gynnade mer kvinnans jämställdhet.
74Yttergren & Bolling, Kvinnor, karriär och familj. En studie av svenska kvinnliga
gymnastikdirektörers yrkeskarriär och livsöde kring sekelskiftet 1900, 2016, s. 213.
75 Yttergren & Bolling, Kvinnor, karriär och familj. En studie av svenska kvinnliga
gymnastikdirektörers yrkeskarriär och livsöde kring sekelskiftet 1900, 2016, s. 188.
76 Yttergren & Bolling, Kvinnor, karriär och familj. En studie av svenska kvinnliga
Olympiska Spelen i Stockholm 1912
”Olympiska spelen i Stockholm” är en historisk berättelse som börjar vid slutet av 1800-talet. Viktor Balck, mannen som främjade idrott som tävlingsform, hade ventilerat redan 1894 till den Internationella Olympiska Kommittén (IOK) vid den olympiska kongressen i Paris att Sverige skulle stå som värd för spelen. Ett riktig ansökan till kommittén kom till året 1908 när Stockholm konkurrerade med Berlin som värd. Just året 1908 fick till slut London stå som värd.
IOK hade inbjudits till Berlin 1909 för att diskutera spelen 1912. Platsen för sammanträdet var inte positivt för Sverige när medlemmarna i kommittén kunde i Berlin imponeras av Tysklands positiva välkommande. Två faktorer spelade dock roll för Sverige att kommitténs val blev till slut Stockholm. Det första var den oväntade döden av Tysklands starke man i kommittén och det andra var att Sverige hade starkt stöd av regeringen. Det starka stödet berodde framförallt på att den nationalistiska andan som härskade i borgerliga miljöer och i regering. Unionsupplösningen från Norge 1905 hade bidragit att stärka nationalismen och idrotten var ett verktyg i den militära och nationalistiska återfödelsen. Utöver detta hade Sverige bra centrala organisationer (Centralföreningen för Idrottens Främjande och Riksidrottsförbundet, som 1903 bytte namn till Svenska gymnastik- och idrottsförbundet) med arbetsvana att hantera stora sportevenemang. Viktor Balck, som hade arbetat för att föra Olympiaden till Stockholm lyckades till slut 1912.77
Olympiska Spelen med eller utan kvinnor
Deltagandet av kvinnor i olympiska spelen var däremot inte en självklarhet, varken i svensk eller i internationell miljö. Pierre de Coubertin hade alltid varit emot kvinnornas deltagande eftersom han ansåg att idrott inte var förenlig med kvinnans egen natur. Dessutom ansåg han att kvinnor som ”drabbades” av idrott kunde tappa sin förmåga att agera med god ton. Han hade försökt flera gånger att utesluta kvinnor från de olympiska spelen och i Amsterdam sa han att kvinnornas inträde i fler och fler grenar var helt emot hans vilja78.
77Stockholm 1912, 2019 78Stolt, 2004
Pierre de Coubertin var inte alls ensam i sina tankar. Utländsk press målade kvinnlig närvaro på Olympiaden inte alltid i smickrande ton och överdrev beskrivningen av situationer där kvinnor visade smärta eller utmattning79
Det finns dessutom bevis för en tät korrespondens mellan Coubertin och arrangörerna i Stockholm redan i ett tidigt skede80, då Coubertins synpunkt om kvinnor och idrott var nära Balcks synpunkt om frågan81. År 1910 presenterades det första programmet till den
olympiska organisationskommittén angående gymnastikuppvisningar. Gymnastikförbundets ledning presenterade ett förslag som inkluderade i programmet manliga och kvinnliga truppuppvisningar. Det var ett modigt förslag som motiverades med ”Det kvinliga elementet
har Styrelsen icke velat utesluta, emedan den anser, att på gymnastikens område kvinnan kan göra mycket för släktets uppfostran i fysiskt afseende.”82. Uppvisningen var på inget sätt i kontrast med regeln att idrotten var manlig syssla, däremot var ett sätt att rama in den kvinnliga styrkan in den nationalistiska bilden av Sverige.
Trots den försiktiga presentationen, delades kommittén i frågan och slutliga beslutet gick upp till den Internationella Olympiska Kommitté. I Luxemburg 1910 uttalades den sig positivt till frågan83 och med detta var frågan om tillståndet löst men beslutet tog inte upp frågan om vem som skulle organisera tävlandet för kvinnorna.
Det kan anas därför en intern kontrast i styrelse av GCI där ordförande var emot kvinnlig närvaro medan styrelsen som sedan presenterade förslaget till själva kommittén var för kvinnliga uppvisningar. I kommittén var andre starke mannen, industrimannen och RF-ledaren Sigfrid Edström. Han var för den kvinnliga närvaron medan Viktor Balck, före detta lärare och GCI:s föreståndare, var från sin sida väldigt negativ till kvinnans närvaro i idrott överhuvudtaget. Balck var därmed inte mottaglig för att diskutera kvinnornas
organiseringsbehov.
Den internationella kommittén behandlade frågan som sekundär och hade viktigare
diskussioner att ta upp med den svenska kommittén. Huruvida deltagandet skulle gå till, var
79 Nilsson, 2016
80 Yttergren, Skuggorna över solskensolympiaden , 2012
81Yttergren & Bolling, Kvinnorna i Stoockholm-OS 1912, 2016, s. 57 82 Yttergren & Bolling, Kvinnorna i Stoockholm-OS 1912, 2016, s. 56 83Yttergren & Bolling, Kvinnorna i Stoockholm-OS 1912, 2016, s. 57
inte ens en punkt på dagordningen. Det är i detta organisatoriska tomrum som en
kvinnoförening kom i fråga. Från en sida fanns det styrelsen i GCI som tryckte, mot sin egen ordförandes vilja, för införande av kvinnlig gymnastik. Från en annan sida fanns en
internationell kommitté som accepterade kvinnor utan att egentligen främja deras närvaro. Det förekommer ganska tydligt att det inte var möjligt för styrelsen i GCI att involvera sig ännu mer.
Kvinnorna skulle agera själva och organisera sig själva för att överhuvudtaget kunna delta. Denna situation orsakade ett unikum i spelens historia när det blev läge för att kvinnorna måste grunda en förening i syftet att främja och stödja sina gymnaster under de olympiska spelen84.
Kvinnliga Gymnastikförening Sverige
Vem som tog initiativ till grundande av föreningen är inte tydligt men en grundad gissning kan vara att de kvinnor som var redan aktiva i GCI i Stockholm var inkopplade. En artikel i kvinnotidningen ”Idun” pratade om en interimsstyrelse som var aktiv från våren 1911 (se bild 1).
Kvinnorna som kommer att tillhöra styrelsen hörde till höga eller medelhöga samhällsklasser, de har bra utbildningsnivå och var världsvana85. För många var inte den första erfarenheten i det offentliga rummet utan de hade tidigare erfarenheter i kvinnorörelsen, en situation som liknar den som kom att upprepas i SKCFK 1924.
Det är ingen tillfällighet att föreningen väljer en strategi som påminner om Landsföreningen för kvinnans politiska rättigheter (LKPR) som valde bort konfrontation och satsade istället på samarbete med män genom och trots särart- organiseringen.86
Föreningen KGS var av kvinnor för kvinnor, och innehöll uteslutande kvinnor.
Föreningen var ekonomisk självständig och finansierade sig själv genom insamling av pengar och donationer. I maj 1912 fick föreningen bidrag på 1300 kronor från OS-Stockholm
organisationskommitté men KGS lämnade sen tillbaka 1779 kronor till Olympiska sällskapet
84 Yttergren & Bolling, Kvinnorna i Stoockholm-OS 1912, 2016, s. 50. 85Yttergren & Bolling, Kvinnorna i Stoockholm-OS 1912, 2016, ss. 61-66
vid sin upplösning.87 Personliga kontakter löste de mesta av de logistiska problemen angående
kost och logi, inklusive lokaler för gruppövningar inför uppvisningen.
87Yttergren & Bolling, Kvinnorna i Stoockholm-OS 1912, 2016, s. 60.
Bild 1. Gymnastiska Centralinstitutet i Stockholm. Gruppbild på kvinnliga kursen 1889-1891, samlade kring Lings byst. Bildtext: KGCI 1889-91 (Taget hos fotografen).
Bakre raden f.v.: Clara Waehrenqvist, Ebba Eneqvist, Hélène Mehl (Greifswald), Ellen Löfgren, Hélène Gihl, Sigrid Nordling, Fanny Schnelle (Bergen).
Mellersta raden f.v.: Sophie Annerstedt, Ida Cedergren, Thérèse Aspegren, Gerda Landberg, Anna Löth,
Maria Palmqvist, Eveline Jonassohn, Stina Beronius
Sittande fr. v.: Anni Bergholm (Borgå), Walborg Bothén, Gertrud Holmer, Jane Gagner, Betty Petré, Anna Lidman, Kate Parry (England)
På golvet f. v.: Elisabeth Tjäder, Eva Ling
Nordling, J. (1911, 10 22). Kvinnorna vid Olympiska spelen. Idun, p. 679. Hämtad från
http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1911/pdf/1911_42.pdf 4/29/2019
Resultat
Resultatet kommer att presenteras i kronologisk ordning. Först presenteras problematiken av föreningsbildande och medlemskap.
Därefter följer analysen om maktpositioner i och utanför styrelsen.
Till slut tas upp frågan om konflikterna och maktbalans före och efter uppvisningen.
Delta på OS: en kvinnoidrottsfråga? Om föreningen och dess
bildande hade kopplingar med kvinnofrågan och kvinnoidrottsfråga
Den 4 oktober 1911 samlas de intresserade kvinnorna i CGI:s lokaler för första gången. Mötet är välorganiserat och det lämnar inte mycket utrymme till diskussionen.
Det som vi får veta från tidningen ”Idun” (se bild 2) är att redan från våren innan hade en interimsstyrelse jobbat för att grunda en förening. Hedvig Malmström förklarar kortfattat att en förening måste grundas för att kvinnor överhuvudtaget ska kunna delta i de olympiska spelen. I stämmans protokoll den 4 oktober, är föreningens ändamål att ”förverkliga en dylik
uppvisning”.88
Inga frågor ställs trots att föreningsbildande i OS-sammanhang är ovanligt. Inga frågor tillkommer heller om GCI: s hjälp till föreningen. De närvarande ser ut att vara insatta i diskussionen mellan Balck och CGI:s styrelse men de vill kanske inte be om hjälp från institutet.
Föreningens ändamål
På samma sätt finns det inte någon diskussion om föreningens ändamål. Det handlar om en engångsföreteelse och den har inget uttryckt syfte utöver uppvisning i OS. Den 4 oktober finns det ingen närvarande som refererar till något annat ändamål utöver uppvisningen, men i ett senare styrelsemöte, den 14 april 1912, bifogar sekreteraren Anna Lundberg en skrivelse där hon förklarar att målet med uppvisningen är ”att svenska kvinna hedra sitt land icke blott i
ord utan i handling”.89
88 RA: GCI: 139, KGS, årsmötesprotokoll 4 oktober 1911. Dylik betyder sådan, och menas en sådan kvinnlig
gymnastikuppvisning.
Det högre målet har därmed en nationalistisk klang, som platsar bra både i tidens anda men även i OS:s sammanhang. Diskussionen om namnet bekräftar den nationalistiska andan: förslag på namn är Polstjärnan, Valkyrian, Svenska Kvinnor Gymnastikförening. Beslutet remitteras till styrelsen som sen framlägger att namnet kommer att bli ”Kvinnliga
Gymnastikföreningen Sverige”. Slutliga beslutet ser ut att dämpa den nationalistiska aspekten. Skälet för detta kan vara att i förening fanns det kvinnor som betraktades som icke svenska. Vi vet om detta för att i paragraf 5 i protokoll den 4 oktober var stämman tvungen att ta ställning om utländska medlemmar ska ha eller inte ha rösträtt90. Man väljer att utländska kvinnor ska förbli passiva medlemmar.
Det förekommer inte vad som betraktas som utländsk, om det är etnisk ursprung eller medborgarskap som tas i anspråk. Nationalismen förekommer även i valet av fanbärare där Lundberg motsätter sig till valet av Gross som fanbärare i och med hon ser ”för mörk” ut.91
Föreningens medlemskap och särorganisering
På en annan punkt där det inte förekommer diskussion är om män skulle vara accepterade som medlemmar. Särart-organisering ser ut att vara praxis. Ingen medlem eller blivande sådan ifrågasätter begreppet ”svenska kvinnor” refererad till medlemskap. Varför man inte
ifrågasätter detta kan åberopas av flera skäl. Gymnastikföreningar var rutinmässigt indelade i manliga och kvinnliga avdelningar. Den kvinnliga gymnastiken enligt Elli Björksten92 skulle
anpassas till kvinnans kropp med speciell utformade övningar. Hennes linje var inte i diskussion år 1911 för att Elin Falks position inte var stark än.
Uppvisningen skulle ske i manliga och kvinnliga trupper. Den manliga truppen hade stöd från CGI.93 Männen hade därför inget behov att söka sig till den nybildade föreningen.
En ytterligare förklaring kan vara att den långdragna diskussionen i den olympiska kommittén inte tillät något utrymme för männen att ytterligare stödja kvinnorna.
90Shannong och Gross kan möjligtvis ha utländskt påbrå, deras familjer uppkommer inte i
kyrkoböckerna och/eller i folkräkningar. Gross stavas på tyskt sätt (ββ) i Olympiadens
anmälningsblankett och Shannong resulterar i Riksarkivet bara i ett dokument där ett danskt företag efterfrågar tillstånd för att etablera sig i Sverige. RA: Underdånig ansökning om tillstånd att här i riket besitta fast egendom af: J.A.E. Shannong från Danmark., 1899.
91 RA: GCI: 139, KGS, styrelseprotokoll 21 juni 1912 92 Wanneberg, 2005, s. 49
En sista förklaring kan vara att de kvinnor som ingick i styrelsen hade ambitionen att bevisa sin organiseringsförmåga. Männens närvaro skulle ses som störande i det som såg ut som en kvinnofråga. I bakgrunden kan finnas de hårda kommenterarna av Balck apropå den
föregående olympiaden i London där lokala kvinnliga trupperna hade deltagit i uppvisning. Balck hade bedömt dem som ”löjliga”94. I den nationalistiska andan fanns det kanske ett behov att bevisa att svenska kvinnor kunde bättre än sina engelska kollegor.
Angående föreningens administrativa arbete, som eventuellt skulle kunna överlåtits till en man, fanns det inte heller intresse från kvinnorna att involvera en man. Konkurrensen var redan hårt ansatt mellan kvinnorna och därför skulle inte en man krediteras för insatserna.
Initiativ till bildandet
I stämmans protokoll den 4 oktober står det inte vem som tog initiativet till bildandet. Däremot förekommer det väldigt tydligt att det är tre personer som sitter med informationen om hur man ska gå till väga. En är den redan nämnda Hedvig Malmström, den andra är Anna Lundberg och den tredje är Elisabeth Tjäder.
Fröken Malmström var ”centralist” och politisk aktiv. Som ordförande i Föreningen GCI, med uppgift att stärka de GCI-utbildade kvinnornas ställning på arbetsmarknaden, var hon den person som mest representerade möjligheten att få jobb om man var nyutbildad i GCI. Elisabeth Tjäder var i samma årskurs som Maria Palmquist95 som i sin tur hade ett
arbetsförflutet i USA med Malmström96. Det är sannolikt att de rörde sig i samma kretsar. Själv hade Tjäder varit sekreterare i GCI åren 1902-13. Anna Lundberg är förhållandevis en ganska okänd figur, men vi hittar henne som aktiv i Dresden där även Malmström hade jobbat97. Vi kan med viss säkerhet påstå att de var bekanta med varandra, att de var bekanta med ledningen i GCI och de fick samordna sig i Centralinstitutets lokaler. Det är osannolikt att männen i GCI inte var informerade. Det är sannolikt istället att de män som hade tryckt för en kvinnlig uppvisning i OS var också de som tog upp saken med Hedvig Malmström och smygstartade föreningen med henne.
94 Yttergren & Bolling, Kvinnorna i Stoockholm-OS 1912, 2016, s. 57 95 Se bild 1
96 Nordisk familjeboks sportlexikon / 6. S-Övrevoll /, 2017 97 Den Svenska gymnastiken, 1813-1913, 2016
Det förekommer ingenstans om uppvisningen skulle varit ett sätt att bevisa kvinnornas kapacitet till självstyrelse och/eller om den skulle ha haft högre mål såsom att befästa kvinnans närvaro i det offentliga rummet eller att bidra till kvinnans emancipation eller kvinnoidrott på inget sätt.
Mellan makt, pengar och kontakter: vilka maktdynamiker utspelades
mellan kvinnorna i styrelsen?
Tabell 2 (bilaga) visar ganska påfallande vilka som var föreningens starka personligheter och varför.
Tabellen visar de viktigaste föreningskvinnornas erfarenheter och kontakter. Inte alla tillhör styrelsen men alla nämns i styrelseprotokoll som ansvariga för kontakter som var särskilt viktiga för föreningens ändamål.
I första hand kommer ordföranden, Hedvig Malmström. Hon har lång erfarenhet både politisk, i föreningar och i gymnastikvärlden. I KGS representerar hon traditionen i Ling-systemet. Hennes kontakter drar in en respektabel summa till föreningen.
Hennes andra hand är Louise von Bahr, även hon en kvinna av stor erfarenhet och kontakter. Von Bahr är operativ i Stockholm men har starka band med Göteborg. Hennes kontakter med Röda Korset försäkrar att sängar och annat material till inackorderingen kan hittas. Dessutom drar Louises kontakter in belopp till föreningen som är dubbelt så mycket som ordföranden.
Den andra tyngsta posten i föreningen tilldelas till Anna Lundberg, en kvinna med förvånande liten erfarenhet och obefintliga kontakter utöver det nära samarbetet med von Bahr.
Relevant är även närvaron av Svalling, en anhängare av Björksten system och uttryckligen kritisk till GCI.
Motparten är Maria Palmquist. Hon har som enda merit arbetet som sjukgymnast i USA, inga erfarenheter av ledning i gymnastiktrupper. Däremot drar hon in den mer än respektabla summan av 877 kronor till föreningen och har starka band med Malmström.
Personliga förhållanden, till och med familjeförhållande, försäkrar gratis inackordering till uppvisningsgymnasterna till OS1912 i Almqvistska skolan, tack vore Anna Maria Almqvist.
Konflikternas utveckling: vilka förändringar kan ses av kvinnornas
maktbalans före och efter uppvisningen i Stockholmolympiaden 1912?
Spänningarnas bakgrund
KGS föds i ett spänt klimat. Spänningarna inramas inom den politiska och ekonomiska situationen som omringar kvinnogymnastikens närvaro i OS.
Utöver diskussionen mellan Balck och GCI;s styrelse som spärrar möjligheten till ekonomiskt stöd till föreningen, måste vi ha i baktanke att kvinnogymnastik befinner sig i mitten av en storm, där tre stilar krockar för att bevisa sin överlägsenhet. Från en sida det klassiska Ling-systemet, från en annan Björksten system, väl accepterad av Skolmyndigheterna, från den tredje Elin Falk och hennes innovationsanda. Den sistnämnda är den som ligger mer framåt i tiderna, men är även mest omdiskuterad.
Diskussionen är inte bara akademisk utan handlar även i högre grad om ekonomi. Det upplevda marknadsvärdet av gymnastikdirektörsyrket är väldigt lågt och därmed blir det inte bara en konkurrens mellan bästa gymnastik-metoden men även en konkurrens om de bästa arbetsplatserna.
Till detta ska man tillägga att olympiaden var under världens strålkastare och många gymnastikdirektörer jobbade gärna utomlands. De namn som skulle dyka upp i positiva recensioner i tidningar skulle även få mera chanser till arbete efter OS.
Två stora konflikter
I detta klimat startas föreningen och i stämmans protokoll från 4 oktober 1911 dyker det upp två grundfrågor. Den första är om vem som ska leda föreningen. Den andra är om vem som ska leda uppvisningen.
Interimsstyrelse och styrelse
Diskussionen omkring styrelsen förekommer inte i protokollet. Detta låter verkligen märkligt men mötets sekreterare, fröken Tjäder, ville kanske visa att valet av styrelsemedlemmarna pågick smärtfritt. Interimsstyrelsen hade säkert bearbetat en strategi men det förekommer inte vem som var med i interimsstyrelsen och framförallt inte vem som var valberedare. Kanske var strategin att Tjäder som var mötets sekreterare sen skulle ingå i styrelsen men så blev det inte.
I valets resultat finns det två häpnadsväckande aspekter. Ellin Falk är inte vald i styrelsen och Anna Lundberg blir föreningens sekreterare.
Elin var utbildad från Arvedsons skola, en reformist och kanske en för mycket omdiskuterad figur. Men trots detta var hon på den tiden en kvinna med stor arbetserfarenhet även
utomlands och från 1909 var hon gymnastikinspektör vid Stockholms folkskolor98. Att hon exkluderas från styrelsen och istället Lundberg väljs in tyder på interna spänningar.
Den stora konflikten
Den största konflikten börjar den 9 oktober i paragraf 8 i styrelsens protokoll. Som ledare till truppen och därmed ansvarig för övningar, utformning och utförandet av uppvisningen valdes Maria Palmquist. Klart är att rollen efterfrågas och uppvisningens stil kommer att sätta punkt på vilken inriktning i Ling-systemet gäller. Uppvisningen skulle marknadsföra ett gymnastik system utomlands med efterföljande arbetsmöjligheter för de gymnastikdirektörerna som följde systemet.
Det blir sluten röstning med hemliga valsedlar enligt Hellström begäran. Varför Hellström som är en betydelsefull ledamot med sina ekonomiska kontakter (se tabell 1) vill ha hemlig val i ledarfråga, är en gåta. Markant är också att ordförande håller sig ute från omröstningen.
Lundberg mot Palmquist
Lundberg reagerar omedelbart med en skriftlig reservation99 och Palmquist själv försöker avsäga sig. Det är helt onödigt. Pandoras ask är öppen och i nästa styrelse100 försöker fru
98 Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, 2019
99 RA: GCI: 139, KGS, bilaga till styrelseprotokoll 9 oktober 1911 100 RA: GCI: 139, KGS, styrelseprotokoll 27 november 1911
Shannong att tillsätta en kommitté för granskning av Palmquists arbete. Palmquist är för förslaget, även om det sätter igång en diskussion om hennes egen förmåga att fullgöra sitt uppdrag. Ordförande gör sin röst hörd och förslaget läggs ner. Svalling som hade lobbat emot Palmquist, ser läget som hopplös101 och lämnar styrelsen. Emmy Broberg tar hennes plats.
Det finns misstankar att Palmquist var den tänkta ledaren redan innan den 4 oktober. I diskussion omkring vem som får bli medlem i förening försöker man tillsätta en högre åldersgräns. Åldersfråga var troligen ett utspel för att stänga ute Palmquist som på tiden var född 1870102 och därmed redan ”gammal” enligt tidens värdering.
Göteborg mot Palmquist
Andra attack mot Palmquist kommer från Göteborg där gymnasterna vill bordlägga
ledarfrågan igen103. De vill ha två ledarinnor, de litar helt enkelt inte på Palmquist. Den här gången stödjer även von Bahr attacken, kanske pga. hennes förbindelser med Göteborg. Hon får stöd från Broberg, Lundberg och Odencrantz för att en ”centralist” ska vara ledare 104. Palmquist är utbildad vid GCI och det finns inget skäl för att betrakta henne som
utomstående. Igen är Palmquist attityd extrem osäker. Först instämmer hon med sina fiender, sen remitterar hon frågan till styrelsen. Beslutet är detsamma. Hon får stanna kvar.
Allt sätts på spel
Den 14 april 1912 är situationen ohållbar. Von Bahr och Lundberg hotar med avgång i protest mot Palmquist. Palmquist vill avsäga sig från post och ledarroll. Malmström vill avsäga sig i solidaritet med Palmquist. Det regnar anklagelser från alla sidor om vem som skulle baktalat vem och bilaga efter bilaga berättar om hur diskussionen har fått låga toner från båda sidorna. Hellström och Shannong behåller lugnet och återkallar alla till vettet. Deras nästa desperat ”tänk på spelet”105 ser ut att vara den enda rösten som pratar för ett högre ändamål.
Palmquist får äntligen avgå. Marit Hellström tar hennes plats. Ordförande, viceordförande och sekreterare återkallar avsägelsen.
101 Svalling egna ord i RA: GCI: 139, KGS, styrelseprotokoll 27 november 1911 102 Svenska kvinnor från skilda verksamhetsområden : Biografisk uppslagsbok /, 2016 103 RA: GCI: 139, KGS, bilaga till styrelseprotokoll 28 mars 1912
104 RA: GCI: 139, KGS, styrelseprotokoll 28 mars 1912 105 RA: GCI: 139, KGS, styrelseprotokoll 14 april 1912
Konflikten om pengar, mot Anna Lundberg
Efter den 14 april fortgår aktiviteterna i relativ lugn och uppvisningen den 6 juli 1912 betraktas som en succé.
Men strax efter uppvisningen uppstår konflikter på nytt. Styrelsen bestämmer sig den 22 september 1912 för att upplösa föreningen och att en kommitté ska granska Lundbergs arbete innan att revisorerna ska ta över. Förvaltningskommitté blir tydligen inte nöjd med Lundbergs arbete och flera anmärkningar kommer fram till föreningens kännedom. En månad efter, den 17 oktober 1912, samlades styrelsen och Lundberg pratar om behovet att ”skydda sig emot
ohemula angrepp”106. Samtidigt som detta sker uppkommer två problem till. Birgittaskolan höjer priset utanför avtalets ramar för sitt arbete med uppvisningsdräkterna. Ansvaret att prata med Birgittaskolan ges till ordföranden som däremot ”försvinner” från föreningen strax efter mötet. Det är så pass många ledamöter som är borta att Hallström träder i Hellströms plats, för att överhuvudtaget kunna göra styrelsen beslutsmässig.
Föreningens upplösning
Sista styrelsemötet äger rum den 26 oktober 1912 och signeras av von Bahr, Lundberg och Arpi. En bilaga från ett privat revisorbolag bekräftar anmärkningar men klassar dem som ”bagateller”107. Stämmans sista möte, daterad 30 november 1912, bekräftar diskussionerna
och följs av ett relevant antal bilagor om den ekonomiska berättelsen. Bland dem utmärker sig en skrivelse från Lundberg där kassören beklagar den kraftiga anklagelser mot hennes arbete och tar in en oberoende revisor för att bekräfta sin ställning att hennes arbete uppfördes korrekt.
Ling-systemet efter uppvisningen
Efter uppvisningen i Stockholm fortsätter guldperioden för Ling-gymnastik, samtidigt som tävlingsidrott blir mer och mer populärt bland kvinnorna. Särart-strategi blir kvar som metod för att involvera kvinnorna i idrottande även i perioder där idrott i samhället för kvinnor inte längre var en diskuterad fråga. Husmorsgymnastiken från 40 och 50-talet är en fortsättning av särart- strategi i gymnastik och marknadsförs som verktyg för att bättre orka med
hemmasysslorna108.
106 RA: GCI: 139, KGS, styrelseprotokoll 17 oktober 1912
107 RA: GCI: 139, KGS, bilaga till styrelseprotokoll 26 oktober 1912 108 Olofsson, Den föränderliga kvinnligheten, 2003, s. 43
