Välj rätt förfrukt till oljeväxterna – odla på trädan

Download (0)

Full text

(1)

SVENSKFRÖTIDNING NR5 SEPTEMBER2002 4

Av: Albin Gunnarson,

Växtodlingsrådgivare VäxtRådgruppen

Växtodlingsåret i framförallt

Mellansverige har i år inte

liknat något annat år. Årets

väderutveckling innebar att

grödorna i princip

utveckla-des i samma takt i Syd- och

Mellansverige.

De första höstoljeväxterna i Mälar-dalen skördades redan i slutet av juli, strax därpå påbörjades skör-den av spannmål. Årets tidiga skörd har därför gett möjlighet att etablera höstoljeväxter efter andra förfrukter än normalt på många håll i landet.

Höjd skörd med upp till 30 %

Norr om Skåne är vi annars vana vid att få etablera höstoljeväxter efter träda eller vall. Att kunna så oljeväxter efter andra grödor hör inte till vanligheterna. Gör man en enkel summering av förfruktens effekt på rapsskörden i sortförsö-ken (OS 21 och riksförsök 97-00) ser man intressanta skillnader. Att kunna så oljeväxter efter höstgrö-dor eller vall ger en skördeökning på mellan 10 och 30 % gentemot vårsäd. Se tabell. I Mellansverige har det dessutom visat sig att träda inte alltid är den bästa för-frukten. Allt handlar om markstruk-tur. Trots att oljeväxter kan ses som en strukturförbättrande gröda kräver även rapsen struktur för att avkasta maximalt. Förfrukter till raps är en fråga som jag tror man behöver titta mera på i Sverige för att öka odlingsekonomin.

fått nya aspekter att ta hänsyn till för att lyckas med oljeväxtodling-en. Stråsäd som förfrukt kräver en annan gödslingsstrategi men även en bekämpning av spillsäden.

Vad gör jag i höst?

Det är mycket viktigt att höstolje-växterna blir tillräckligt stora och kraftiga på hösten för att de ska klara en svensk vinter. Därför rekommenderar vi på VäxtRåd att alla höstoljeväxter gödslas med 40 kg N/ha redan på hösten efter träda eller tidigt bruten vall. När vi sår oljeväxter efter stråsäd, där det inte finns några större mängder restkväve, vill vi ytterligare justera upp givan med 10-20 kg N/ha. Kväve till oljeväxter tillförs alltid i form av svavelhaltiga gödselmedel.

Snabb åtgärd mot syrebrist

Av olika anledningar kan höstolje-växterna avstanna i tillväxt för tidigt på hösten och ändra färg. Exempel på orsaker till detta kan vara syrebrist, dålig struktur eller något annat problem i marken. Oljeväxtplantan får då en lila till röd nyans. I en sådan situation finns inget att vänta på, kör omedelbart ut med ytterligare 10-20 kg/N, gärna i form av Kalk-salpeter Svavel, så brukar brist-symptomen rätta till sig.

Problem med spillsäd?

Eventuell spillsäd från en föregå-ende spannmålsgröda måste om spillsäden är omfattande, över 70 plantor/m2, bekämpas. Detta görs redan på hösten när spillsä-den fått minst 3 blad med 2,0 l/ha Focus Ultra eller 0,4 l/ha Select+ Renol. Mindre mängder spillsäd bekämpas inte därför att en liten

Välj rätt förfrukt till oljev

Skörd av Express i sortförsök i Skåne 1997-2000 uppdelat på förfrukter. Antal Express Vall 10 4124 120 Höstsäd 11 4160 121 Vårkorn 14 3438 100 Konsärt 6 3768 110

Höstvete som förfrukt

I södra Sverige har det oftast varit aktuellt att så oljeväxter efter höst-korn. Nu mera produceras nya tidi-ga höstvetesorter på löpande band samtidigt som sista sådatum för höstoljeväxter skjutits några dagar framåt i och med hybridsort-ernas inträde. Idag förekommer det att man sår oljeväxter efter såväl höstkorn, höstvete som tidigt vårkorn även i andra delar av lan-det än Skåne. I och med lan-det har vi Agronom Albin Gunnarsson är rådgivare på Lantmännens växtråd i Enköping.

(2)

SVENSKFRÖTIDNING NR5 SEPTEMBER2002 5 mängd spillsäd till och med kan

gynna övervintringen, men även med tanke på kostnaden. Be-kämpning i oljeväxter är överlag dyrt. Att i områden där man inte är helt säker på att oljeväxterna övervintrar bekämpa örtogräs på hösten är ekonomiskt riskfyllt. Här är i stället radhackning ett alterna-tiv som betalar sig. Bra försök och utrustning är dock en bristvara. Har man inte radsått får man över-väga att spara ogräsbekämpningen till våren eller att inte bekämpa ogräsen alls.

Sniglar och kålbladstekellarver

I samband med höstoljeväxternas uppkomst gäller det att vara upp-märksam på eventuella angrepp

av olika växtskadegörare. Risken för angrepp av skadedjur på hös-ten varierar lite i olika områden i Sverige. Främst är det angrepp av sniglar och kålbladstekellarver men även jordloppor som kan förekomma. Insekticidbetat utsäde skyddar den groende plantan mot angrepp av rapsjordloppa. Men senare inflygningar måste bekäm-pas med pyretroid.

Sätt ut snigelfälla

Sniglar är mer förekommande i södra än i mellersta Sverige. De ställer krav på god fuktighet vilket gör att de trivs bäst på lerjordar med grov och kokig struktur. Högsommarvärmen har inte gyn-nat sniglarna men ett

väde-romslag med mycket väta kan ändra på situationen. Sniglarna är känsliga för jordbearbetning var-för risken är störst i fält med mini-merad bearbetning. Förfrukt såsom vall eller ärtor innebär också ökad risk för angrepp. Sniglarna är nattaktiva och kan därför vara svåra att upptäcka. Med hjälp av fällor kan man bedöma förekomsten i fältet. Förekommer flera sniglar per dag i fällan under några dagar i sträck bör en bekämpning göras med 4 kg/ha Mesurol snigelgift.

Varm höst gynnar steklar

Kålbladstekeln finns i större om-fattning i områden där man odlar både vår och höstoljeväxter. Det är

äxterna – odla på trädan

(3)

SVENSKFRÖTIDNING NR5 SEPTEMBER2002 6

sannolikt att den varma hösten har gynnat uppförökningen av steklar-na. Stekelns larver kan äta mycket glupskt på rapsplantorna. Larver har tidigare noterats i flera vårolje-växtfält i Mellansverige. Efter upp-komst är det viktigt att bevaka förekomsten av steklar och larver. Finner man en kålbladstekellarv i snitt per planta skall fältet bekäm-pas med en låg dos pyretroid.

Sköt om trädan i vår

Att vårda trädan är något som vi överlag är dåliga på i Sverige. Vi låter gärna kvickrot och annat ogräs frodas tillsammans med växtskadegörare i stor omfattning. I och med att prisbilden blivit bättre för oljeväxter på senare tid har också intresset för tekniska oljeväxter ökat. Oljeväxter på utta-gen areal inbjuder självklart också till effektiv bekämpning av kvick-rot i och med att vi har möjlighet att avdöda oljeväxterna med en glyfosatprodukt. Så länge man pro-ducerar något på uttagen areal som ger bättre intäkt än täcknings-bidraget för träda, samtidigt som man får betalt för arbete är det intressant vare sig det är oljeväxter eller energivete/rågvete. Förfrukts-värdet av oljeväxter på uttagen areal finns självklart även här. Förfruktsvärdet ökar då vi odlar på trädan eftersom vi ofta får sämre höstveteskördar efter stubbträda än efter höstvete som förfrukt.

Oljeväxter höjer veteskörden

Förfruktsvärdet av oljeväxter till höstvete är betydande. Vi ser i våra driftsekonomiska analyser att höstveteskörden ökar med i medeltal 800 kg/ha med oljeväx-ter som förfrukt gentemot att odla vete efter vete. Glyfosat kan vi använda för avdödning av vårolje-växter vilket kan förbättra skörde-förhållandena och samtidigt bekämpa kvickroten. Detta gäller särskilt i fält där man inte har ogräsbekämpat tidigare. Vi

för-bättrar också möjligheterna väsentligt att hinna etablera höst-vete efter våroljeväxter vilket ofta inte är en självklarhet i stora delar av Svealand. Flertalet lantbrukare i Mälardalsregionen väljer att inte plöja efter oljeväxter med stor framgång. I stället sår man vete direkt med Rapid, alternativt efter att ha stubbearbetat fältet. Detta innebär billiga etableringskostna-der för efterkommande höstvete. Generellt tenderar gårdar där oljeväxter och andra avbrottsgrö-För att lyckas med höstraps i Mälardalen får ingenting missas under hösten. Johan Lagerholm, VäxtRåd kunde glädja sig åt många fina fält 2002. Foto Fredrik Andersson.

(4)

SVENSKFRÖTIDNING NR5 SEPTEMBER2002 7 dor ingår att ha bättre skördar på

alla spannmålsgrödor år efter år oavsett var oljeväxterna ligger i växtföljden.

Bra ekonomi med noggrann etablering

Att bara resonera kring förfrukts-värde till höstvete är inte rätt. Bra odlingsekonomi på förfrukten, i detta fallet oljeväxter, är också viktigt. Då blir odlingsteknik sär-skilt intressant då det inte alls är självklart att man får skördar över tre ton jämt. En stor del i god odlingsekonomi när riskerna med odlingen är höga som i Mellan-sverige är etableringen. Det gäller att våga men också att klara av att så med tilltäckligt låg utsädes-mängd och bara under perfekta förhållanden. Ständigt i bered-skap att blåsa av höstoljeväxtsåd-den i sista minuten när det inte råder perfekta förhållanden för sådd. Man kan aldrig kompensera ett dåligt såbruk med högre

utsä-desmängd när det gäller hybrid-raps. Man har inte råd att så 20 plantor/m2 för mycket med skör-denivåer under 3 ton. Samtidigt som man drar på sig ökade kost-nader ökar också risken för utvint-ring i och med att fler plantor kommer att lyfta beståndet på höjden. Vi har i år sett flera exem-pel på förbättrad övervintring i fält där lantbrukare valt att med primitiva konstruktioner på ett eller annat sätt så med varannan bill. Detta med främsta syfte att hålla beståndet kvar nära marky-tan under hösten. Kan vi nå höga skördar med nya vinterhärdiga hybrider, låga insatser, höjd odlingssäkerhet och stabila priser kommer oljeväxterna att bli Mellansveriges ”cash-crop”.

Minska kvävegivan

Oljeväxter lämnar också en stor mängd restkväve kvar i marken vil-ket gör att man kan utesluta höst-kväve till höstvete helt vilket

annars kan ge goda effekter på höstveteskörden. En annan viktig del som vi inte får glömma är att höstoljeväxter ger möjlighet till en mycket tidig skörd. Att sprida ut tröskningen på en längre tidsaxel kan vissa år vara värt otroligt myck-et i myck-ett område med annars ganska få tröskdagar.

Se odlingen i större perspektiv

Minskade odlingskostnader till-sammans med läglighetseffekten av tidigarelagd skördestart blir för den svenske bonden mycket värdefullt. Man måste våga se oljeväxtodlingen i ett större per-spektiv än bara som matolja och förfruktsvärde till höstvete. Lyckad etablering och övervint-ring samtidigt som man eftersträ-var att så höstoljeväxter efter bra förfrukt såsom höstsäd stärker odlingsekonomin. Vårda trädan genom att samtidigt odla på utta-gen areal och lyft ekonomin i hela din växtodling. ■

Figure

Updating...

References

Related subjects :