SV E N S KFR Ö T I D N I N G N R7 SE P T E M B E R1999
4
-vad krävs för en lyckad ekologisk höstoljeväxtodling?
Av Anna Hansson. Ekologisk växtodlingsrådgivare på
Hushållningssällskapet i Malmöhus.
Ekologisk oljeväxtodling är
odlingsmässigt en osäker
gröda och fram till i år har
odlingen varit mycket liten.
Det krävs ett pris på 4-5 kr/kg
för att vara ekonomiskt riktigt
i n t ressant. För att lyckas med
odlingen är det viktigt att ge
o l j e v ä x t e rna bästa tänkbara
f ö ru t s ä t t n i n g a r. Ett jämnt
bestånd med kraftiga plantor
inför vintern och en väl
u t f ö rd ogräsreglering ger
f ö rutsättningar för en bra
ö v e rvintring. Kvävetillförsel
höst och vår är nödvändigt
och det krävs en kväverik
för-f rukt eller god tillgång på
stallgödsel för att nå dit.
Förfrukten mycket viktig för kvävetillgången
För att tillfredsställa oljeväxternas stora behov av kväve krävs en kvä-verik förfrukt. Det bästa är en balj-växtrik vall eller gröngödsling som ger en tillräcklig kvävekälla på hös-ten och en bra start på våren. Tillgång till någon form av flytande gödsel på våren säkerställer odlingen ytterligare. Med denna växtföljdsplacering konkurrerar oljeväxterna framförallt med vår-Bredsådd höstraps (vänster) och höstrybs (höger). Höstrybsen konkurrerar mycket bättre med ogräsen och bör bredsås medan höstrapsen bör sås med 48 cm radavstånd och radhackas. Bilden är tagen den 6 maj 1999 i Hässleholmsområdet och att notera är att rybsen redan är i blom.
SV E N S KFR Ö T I D N I N G N R7 SE P T E M B E R1999 5
spannmål. Ligger priset på 5 kr/kg, vilket nu är ett faktum, är oljeväx-terna ekonomiskt mycket intres-santa i jämförelse med vårspann-målen även om avkastningen lig-ger minst på halv konventionell skörd. I södra Sverige konkurrera oljeväxterna även med sockerbe-torna om den bästa platsen i växt-följden, dvs efter en gröngödslings-gröda. På bra jordar med hög avkastningsnivå och lågt ogrästryck är KRAV sockerbetor det klart lön-sammaste alternativet. På jordar med lägre avkastning, stenföre-komst och ett högre ogrästryck är dock oljeväxter ett alternativ ur ekonomisk synvinkel.
Höst- eller våroljeväxter?
Valet mellan höst- eller våroljeväx-ter styrs i första hand av höstolje-växternas möjlighet att övervintra och risken för rapsbaggar. I Sydsveriges slätt och mellanbyg-der går det på de flesta platser bra att odla höstoljeväxter med
undantag för jordar där risken är stor för uppfrysning, t ex mull- och mjälajordar. I Mellansverige är det framförallt i slättbygderna som höstoljeväxterna klarar sig bra. I dessa områden rekommenderas bara höstoljeväxter.
Risken för rapsbaggeskador är mycket större i våroljeväxter än höstoljeväxter eftersom våroljeväx-ter har sitt knoppstadie senare än höstoljeväxter. I områden där höstoljeväxterna övervintrar är dessa därför det klart säkraste alternativet. Ekologisk odling av våroljeväxter är i de flesta odling-sområden alltför riskabel för att utgöra ett ekonomiskt intressant alternativ till stråsäden.
Höstraps eller höstrybs?
För att minska risken för rapsbag-geskador kan höstrybs vara ett alternativ till höstraps eftersom rybs blommar tidigare. Det finns inga bra jämförande försök mellan höstraps och höstrybs med de sor-ter som är aktuella idag.
Förmodligen ligger höstrybsens avkastning i storleksordningen 30 % under höstrapsen. Högre avkastan-de sorter av höstrybs är dock på gång som förbättrar höstrybsens utgångsläge. Höstrybsen har dock en rad goda egenskaper som ger ökad odlingsäkerhet. Den blom-mar tidigt vilket ger en liten risk för rapsbaggeskador, har god vin-terhärdighet, konkurrerar bättre med ogräsen än höstraps, klarar såväl sen som tidig sådd och mog-nar tidigt. Höstraps klarar dock stå-ende vatten bättre än höstrybs.
Höstrybs är framförallt aktuell i mellan- och skogsbygd där fälten är små och omgärdade med skog. I kustnära slättbygder där rapsbag-garna sällan är ett problem är höstraps huvudalternativet. En kombination av höstraps och höstrybs där rybsen odlas längs kanterna minskar risken för raps-baggeskador i rapsen. Om denna strategi väljs måste man dock vara beredd att skörda vid två tillfällen.
Val av radavstånd
Höstraps sås lämpligast med 24 eller 48 cm radavstånd för att ge möjlighet till radrensning av ogräs. Radrensningen ger förutom ogräs-effekt en stimulering av kvävemi-neraliseringen och rotmiljön.
24 cm radavstånd är det bästa alternativet om teknik för radrens-ning kan lösas. Detta radavstånd ger i konventionella försök i stort sett samma skörd som 12 cm rada-vstånd. I de fall radrensningen inte fungerat perfekt konkurrerar 24 cm beståndet nästan lika bra som 12 cm om ogräsförekomsten är mått-lig.
48 cm radavstånd ger i försöken 5-20 % lägre skörd än vid sådd med 12 eller 24 cm. Det är trots det huvudalternativet för de flesta eftersom tekniken med radrens-ning lätt går att lösa. Att notera är att försöken också visar att sådd med 48 cm radavstånd är känsliga-re för sen sådd än sådd med 12 eller 24 cm. Det är alltså viktigt att
så i tid.
12 cm radavstånd ger ingen möj-lighet till ogräsbekämpning och är sämst ur svampsynpunkt. Det är det klart sämsta alternativet vid sådd av höstraps och är bara att rekommendera på jordar med mycket lågt ogrästryck.
Höstrybs har en bättre förmåga att konkurrera med ogräsen och kan därför klara av att sås med 12 cm radavstånd om inte radrens-ning för 24 cm kan ordnas. Den tappar också mer i skörd än rapsen när den sås med 48 cm i stället för 12 eller 24 cm radavstånd.
Ogräshackning av höstraps
Vid 48 cm radavstånd bör man sikta på två radrensningar på hös-ten och eventuellt en på våren. Den första hackningen sätts in så fort som möjligt efter uppkomst och kan köras grunt. Efterföljande hackningar körs lite djupare för att kupa in jord i raden för att täcka ogräsen där. Hackning på våren tar bort vintergrodda ogräs och hjäl-per till att få i gång kväveminerali-seringen.
Passa på spillfröna!
Spillfrö från oljeväxterna kan bli svåra ogräsproblem i övriga grö-dor. För att minska risken för att få problem med raps/rybs i övriga grödor bör man undvika att bear-beta jorden efter skörd och låta spillfröna gro på yta. Det bästa är om möjligt att låta marken vara obearbetad fram till våren då den plöjs. ■
