”Man är starkare tillsammans”

13 Svensk Frötidning nr 6 oktober 2006

Text & foto: Jens Blomquist, Svensk Frötidning Mathias Hellström på Stäholm i Västmanland har drillats i samarbete sedan barnsben. Hans far drev Stäholm i en sambruksförening till-sammans med två andra medlemmar. Jorden ägdes då av Jordbruksverket och sambruks-föreningen gav Mathias far med kollegor möj-lighet att lämna sina anställningar och starta som egna lantbrukare. Vassa tungor på bygden gav sambruksföreningen gliringar som antyd-de sovjetisk kolchos, men för Mathias innebar uppväxten många goda insikter.

– Jag är uppfostrad med samarbete och vet fördelarna.

”Man är starkare

tillsammans”

grannar i handelsbolaget SpannSam som köper insatsvaror och säljer skörden under gemensam fl agg. Fördelarna är inte bara ekonomiska. Mathias får tid att utveckla den egna gården och trivs med att vara en spelare i ett lag.

Uppfostrad med samarbete. Mathias Hellströms är upp-fostrad med samarbete eftersom hans far var en av tre i en sambruksförening. Sedan 1997 driver han egna gården Stäholm med växtodling och integrerad grisproduktion, men samarbetar också med andra gårdar i SpannSam om inköp, försäljning och maskiner. Mathias är även en gam-mal tävlingsplöjare. På 80-talet fi ck han kämpa hårt för att hitta skiften att övningsplöja eftersom hans far satsade på reducerad bearbetning. Numera plöjer inte heller Ma-thias och spillsäden av havre på fotot ska kultiveras ner före höstvetesådden.

Svensk Frötidning nr 6 oktober 2006 14

I dag är han en av nio delägare i handelsbolaget SpannSam. Det rå-kar slumpa sig så att nästan alla dri-ver 300 hektar var, så sammanlagt jobbar handelsbolaget med 2700 hektar som underlag. Idén är enkel.

– Vi köper in förnödenheter och

säljer skörden gemensamt.

På insatssidan rör det sig om göd-sel, växtskydd, kalk, utsäde, smörj- och dieselolja. Konkret går det till så att listor med beställningar skick-as ut, skickskick-as tillbaka, sammanställs och sedan förhandlar man genom offerter. På spannmål och oljeväxter som ska säljas samordnas växtod-lingen så att större partier kan er-bjudas handeln. I år kom man upp i nästan 200 hektar våroljeväxter och nappade på ett anbud från Svens-ka Foder. Alla odlar sorten Nex 160 som exporteras till Storbritannien där den ska landa i McDonalds fri-tyrkokare.

10 procent i bägge ändar Stora kvantiteter har fördelar för både SpannSam och köparna förkla-rar Mathias.

– Blir det inte fullt lass på en bil på första gården så är det bara att fortsätta fylla på nästa.

På så sätt blir det inga trista slat-tar mer än på den sista bilen och det drar ner på kostnaderna. En an-nan fördel är att leveranserna går direkt till slutkund på t. ex. mälteri och kvarnar.

Allt detta ger utdelning på resul-taträkningen. Mathias är förtegen med detaljer när ekonomin kommer på tal och förklarar att ”vi brukar

säga att vi är nöjda”. Sedan tilläg-ger han:

– Det kan röra sig om cirka 10 pro-cent på både det vi köper och säljer.

Sedan är det slutdiskuterat om pengar.

Tid för utveckling

I stället talar han gärna om de min-dre synliga värdena i ett samarbete. Mathias slipper en massa adminis-tration, offerter, prutande och så vi-dare. Den tiden kan han använda till annat.

– Jag utvecklar mitt eget företag på grissidan och kan också ta ledigt med familjen.

Tiden betyder kanske mer i slutändan än några ören här och där på spannmålspriset. Men båda är viktiga ingredienser i ett samarbete understryker han. Och så finns det ytterligare en dimension.

– Socialt är det enormt positivt. Att bara träffas och snacka betyder massor!

I våras åkte hela gänget med res-pektive till Toscana på vinresa. Det var i maj och bortskämda av fögående års tidiga vårar råkade re-san sammanfalla med årets vårbruk. Men i Mathias fall gick det bra, för en stor del av Stäholm var höstsådd och hans anställda redde upp vår-bruket på egen hand.

VAD ÄR EN

SAMBRUKSFÖRENING? Stäholm drevs tidigare som en sambruksförening av Mathias Hellströms far och två andra med-lemmar. En sambruksförening är en ekonomisk förening som Na-tionalencyklopedin beskriver som en ”förening som driver jordbruk eller trädgårdsbruk för medlem-marnas räkning. Sambruksfören-ingarna är enligt lag registrerade av Patent- och registreringsverket och är bl.a. avsedda att ge lantar-betare ökade möjligheter att eta-blera sig som jordbrukare.”

Frityrfrön. SpannSam odlar nästan 200 hektar av vårrapsen Nex

160 på kontrakt med Svenska Foder. Varan går på export till Storbri-tannien där den ska puttra i McDonalds frityrkokare.

Ger kvalitet. Ett mobilt rensverk från Kongskilde används för att

plocka fram fina varor av t. ex. maltkorn, brödvete, grynhavre och vårraps. Avrenset går att använda till grisarnas foder.

15

Svensk Frötidning nr 6 oktober 2006 15

Mogna för maskiner

Nästa steg för SpannSam var att fyra medlemmar ville fördjupa samarbe-tet ytterligare och bildade Spann-Sam Maskin AB i år.

– Vi fyra var mogna för det, tänker likadant i jordbearbetning och tror att de stora pengarna ligger inom maskinsamverkan, sammanfattar Mathias det senaste draget.

Var och en sköt in 100 tusen kro-nor i bolaget och sedan köpte bo-laget de maskiner som var tillräck-ligt attraktiva. Mathias sålde t.ex. sin Wibergs-kultivator till bolaget. Nu har man precis gjort en stor affär och köpt en Fendt 930 på 310 häst-krafter, en Carrier och en 6 meters Rapidkombi. Traktor och såmaskin kommer först till våren, medan de-ras Carrier redan går i höstbruket. GPS håller rätt kurs

Traktorn har GPS-styrning med en precision på max 10 cm. Det minskar

Fakta Stäholm 160 suggor i integrerad produktion 333 ha åker 30 ha beten 290 ha skog 200 ha vatten i Mälaren 6 anställda på hel- och deltid Grödor 2007:

158 ha höstvete 54 ha vårraps 34 ha havre 55 ha vårkorn

32 ha träda & skyddszoner överlappningar och sparar på diesel.

Först på vändtegen skrider traktor-föraren in och vrider på ratten.

– Jag har alltid varit intresserad av teknik. Vårt samarbete gör det möj-ligt att komma över ny teknik som jag ensam inte hade kunnat ta kost-naden för, konstaterar Mathias nöjt. De fyra ägarna hade tidigare sam-manlagt 12 meter såmaskin på 1260 hektar. Med den nya såmaskinen med 6 meters arbetsbredd minskar kapaciteten på papperet till hälften. Det bekymrar inte Mathias.

– Den får gå 24 timmar per dygn i stället om det behövs.

Dessutom har man kommit över-ens om att den som väntar på såma-skinen hjälper föregående så att det blir flyt i arbetet.

Ensam inte stark

På frågan om han inte har några ne-gativa erfarenheter av samarbetet får Mathias tänka mycket länge.

Slut-ligen kommer han på att emissioner-na från Lantmännen blir lägre med det upplägg som finns idag. Det po-sitiva väger enormt mycket tyngre.

– Man är starkare tillsammans. Vi ger draghjälp åt varandra och vå-gar anta utmaninvå-gar. Det ger tid och kraft att utveckla gården.

Framtiden innebär nya mål för båda varianterna av SpannSam. Handelsbolaget ville köpa silon i Ar-boga när Lantmännen skulle sälja. Sedan kom Jordbruksverket in och hyr silon som interventionslager, men annat kan dyka upp på spann-målssidan. Och i maskinbolaget tror Mathias att entreprenadkörning och gemensam tröska blir nästa steg.

– Man kan gå hur långt som helst, men någon måste alltid orka dra lasset vidare. Därför är det bra att vi kan växla att agera draglok i vårt samarbete. v

Att samverka eller inte samverka. – Man kan gå hur långt som helst, men någon

måste alltid orka dra lasset vidare. Därför är det bra att vi kan växla att ag era draglok i vårt samarbete, menar Mathias Hellström.