USA:s miljörörelse kräver ”flytta inte avfallet” - 2OO organisationer star bakom kraven pa säkrare lagring vid kärnkraftverken

BEYAND

A!LJCLE/\1.-IIIII A!LJCLE/\1.-IIIII

IIIII

'

USA HAB MILJORORELSEN FORT FRAM EN EGEN MODELL

FOR HUR KARNAVFALLET BdR IAS OM HAND. ENLIGT KEVIN CAMPS PA oRGANISATIoNEN BEYoND NUCLEAR BoR AVFALLET INTE FLYTTAS

FRAN REAKToRERNA EFTERSoM oLyoKSR,SKEN AR SoM STCiRST VID

AVFALLSTRANSPORTERNA.

lllll lllll lllll

rext:Emilschiin

en anrerikanska miljororelsen har ett l'orslirg

till

rcgcringr'rr hur ett siikert l<iuravtiillst'6rval bor' utlbrmas. I-osningen nritn kommit tl'lm

till

iir nrlgot sor.n di)pts

till

HOSS, hardcnccl on site storage. Det betycler att avlillet ldn,aras intill lilirnl<rali-verken i torra behlllare, nren sil utspridda och l'6rstiirlita att cle blir ointrcssanta som n-riil fiir tcrroristangrcpp.

-

Det finns en risli vid reaktorerna, nren clet iir betyclligt rrer hanterbart iilnrlort nred irtt shicka ivlig avlrrlle t pii tilg, lirstbilar och prrlmar kors och tvrirs O\,cr landct. Dct var ocksil dlirtor vi Irck stopp pli planernir pll ett slutlbrvar iYucca Nlountain i Nevada. I lelt plotsligt bt'rcircles 45 stater irv liiirn-avtlllstransportcr.

)))

a,

ur

r-'onvAn nA

ocKtJI,FnAr

r ANI) Liingc ansilgs clct rtmcrikanska slutti)rvarsproblcr-nct vitra lost. Iln plats r.ar utsedcl: Yucca Nlountain i Nevada. Ilelliget pli nrark tillhOrande ursprungsbefblkningen \'!esterrr Shoshone som har liitt

till

uralkcn cnligt ctt

ntal fiiln

186.3,

Amcrikan-ska staten annekteracle onrliidet l 95

l

och anvlinde cle[ sont

p rovsprli n gn i n gsonr rlicle l 6r a tonrbonr ber.

-

Onrrilclct har bcskrivits som "clct siimsta tiinkbara sonr

niigonsir.r undersokts'l Onrriidet iir vulkaniskt aktivt och det Ilnns stora risker l'or liickor i berget. l)et valdes av politislir

skiil irltc av gcologiska. Dct ansilgs vara ctt rcclan ofll at

onrraide elier provspriingningarna sorn iigt runr diir, berilttar Kevin Canrps.

-

Dct iir si1 dct scr rlt i cict hair landct. Dct rir brrra pii indianland sonr clet lir politisl<t nrojligt att l'6resli1 irtt nran

ska Lrgra radioaktivt avlall. Det iir l6r'att det iir grupper sonr

rir politiskt s\ragil och ckononrisl<t viildigt utsatta. Ett annrtt exerupel iir Prairic Islirnds i l\,linnesota utnred Mississippi.

l)lir

MILJOTIDNINGEN

li gger ett hiirnklal tverl<, sonr claliotainiliancrnu ( Mclewukan-ton) aldrig ville ha sonr granne nrerl reservirtet liiin borjln cns. Ivlcu nu fdrr.aras avfirllct cllir, trots att clct lir cxtrcmt oliinrpligt vid IUississippis striirrcler. Forsoli har gjorts att flytta avlallet h0gre upp prl llstare nrark, nren det vita sanrhiillet viigrrr. Vrirt land iir tirllt av siiclana cxcurpel pii miljooruittvisot, bcrlittxr l(cvin Cumps.

)))

oanun rrLLSArr[

NY KoMMISSToN

El'ter ourl'attande kritik blev det till slut uppenbart Irur oliinrp-ligt )hccir lvlountain lirktisht var. llaracli Obanra beslutrde att stringi anlaiggningcn fdr gott. Ivlan gitv scdm i uppclrag i1t cn

ny konrnrission "lllue ribbon conrnrission" att utrecla andla nr0jl ighcter.

I sonrras sliipptc komnrissioncn sin rapport och rcnriss-instarrsenrl hncle pii sig till den -Jl oktobc-r att konura nrecl syrrpnnkter. lieyond Nuclear har l'orsokt etablera t0r'rkarna

mccl HOSS i honrurissioncn unclcr hclu proccsscr-r.

-

Vi har ungel'iir 200 gr"ilsrotsorganisirtioncr liiin hela USi\ sonr lblespriiltar tlen hrir morlellen rtu. Den bygger

pi

iitl. nlillt sor ctt torrfdrvur, urcn sonl lir skyd(lat och ti)rstiirkt. lVlan

nriiste ocl(sii lra

lll

dvervakningsutrustning pli plats:

tryclinrii-tare, kontinuerlig mitning ilv radioal(tiviteten och liknande. Dct liuns intc i)vcrlllt irlag. Krir nkrattsindttstrin har sparat nrycket pengar pii att irrte prioril.er"a slil<erheten.

Ir.nligt Canrps (inns lianrtagna ntodeller

lilr

liur ntan katt

konstrucra cn slikrare mcllrrnlagring vicl kairnkrlfivcrkcn tttcrl betong, jord, grus oclt still lianrtagen

:l,en

lbrskare viti rtittlrt Cortlon Thonrpson. Canrps tiinker sig att nrrn kan ltrrvara av-tallct i 50-100 1r i HOSS. Dct skullc gc ticl att olclcntligt r.rtrcda

l}frsrn om ctt pcmrirncrlt slutfi)rvar.

,,FLWTA

_INTE

_AVFALLET"

2OO ORGANISATIONER STAR BAKOM KRAVEN PA SAXNNNE LAGRING VID KARNKBAFTVERKEN

(

.

20

Fakta

Principer lor ett saked forvar av hogradioaktivt avfall, antaget av niira 200 organisationer i USA.

1) Minskad koncentration av anvint kiirnbrdnsle i poolerna 2) SA mycket som molligt av brdnslet i poolerna miiste

foras over till forstiirkt torrdeponi, s?i kallad HOSS. Av{allet maste forvaras mindre tatt och med ordentliga jordbarritirer

mellan enheterna

3) Eftersom det iir nodvindigt att hA!la br2inslet i v.itt f6rvar

de forsta fem 6ren sedan det plockas ur reaktorn, mdste aven poolerna vid kirnkraftverken f6rstarkas.

4) Det allmiinna m5ste ges store inflytande i overvakandet

av avfallsprocessen.

5) Medel maste till {or att en ordentlig oberoende

overvak-ninq kan ske lokalt.

6) Forbjud upparbetning. Upparbetning ar inte en l6sning pd problemet med avfall. Det enda som sker ar att nya avfallsfloden uppstSr samtidigt som risken {or

karnvapen-spridning okar.

,,

DET AR SA DETSER UT I DET HAR LANDET. DET

AR

BARA PA INDIANLAND SOM DET

AR

POLITISKT MOJLIGT

ATT

FORESLA

ATT

MAN SKA

LAGRA RADIOAKTIVT

AVFALL.,,

Kevin Camps

Kevin Camps har m6nga 5rs erfarenhel av att arbeta med kilrnavfallsfr&gan

)))

rrANSnon

r.nNA

An

FAnr-TGAST lllne I{ibbon Conrnrission lrar niinrnt I IOSS sont etr tiinl(bar rnodcll, nrcn i sitt llctiinkandc fdrcsprilkal rlirn iinclil

ccntrali-serade torm mellanlagringsplatser, kansl<e -i-4 stycken i olil<ir clelar irv LISA. l\'lotsvarande det svenska Clab i Oskarshamn, aiverl oln Svcrigc valt cn AnnAn nrodell ain clct torra f(irvalct, nted ett nrellanlirger i basslinger 30 meter under nrarkytan.

-

l)roblenret rnerl centraliserirde mellanlager tir att dti har Inan tbrtf ulanclc kvlr transPortcma. I LISA liggcr stiirsta dclcn

av avlirllet kvar i pooler vid kiirnkrirltverken. Vi flyttar extremt lite avthll. Irltc sr'diln 1972 har avlall flyttilts i niigon storre rniingcl. L)c sorn hali praktisl< kunskap av att itrl)cta rnccl clct

har _{Pgn5i6ng1nts.} l)et iir enornrir mingder hogradioal<tivt avlall sorr nriln skickar ut pii viigarna nred det lbrslaget. Iln krocl< el-lcr attack skulle innebiira cn total katastrot.'la Chicago som ctt exenrpt'l. l)lir giir riilsen genorn cle centritla cielarna ilv stan.

Kevin Canrps nrc-nar iltt det briidskar.

-

Llluc llibbon Commission slir tlst i sir.r utrcclning att situationen vid kiirnlirafiverlierr iir uncler ltontroll, rnen i US;\ har vi 2.1 likadanir reaktoler sorn Fukuslrinra l)aichi nred

sillnnta

t\/|

av ttirvitlingspttttlcr sor.u tle'sorn [lruuttit i Japan.

l)et flnns ocl<si1 c'n 24:e lvstiingcl reilktor, men med precis liliir nrycket avlall livitr i poolen sorn vid Fukushitna. Vid en brand llr riskcn fbr kcd.fcrcal<tit>ncr i poolcrnir stor. .llct Iinns gocla skiil att arbetir rned I IOSS rerlan nu oavsett losnin$ pai sikt.

l]lue llibbon Conrnrission har nu giitt birlionr stringda dOr-rar och skr lrinrnir sitl slutgiltigl fbrslag i shltct av jirnuari.

lli

sliir det behandlls iVita iluset, nren Kevin Canrps gissar ail" 2012 lionrmer utt bli ett ntellaniir eliersorn det iir vlliir.

-

Dct hinclcr nog intc rnycl(ct tain'iin 2013. l)olitikcrna vill helst inte ha liontroversiellr lirigor pil bordet rriir det iir vaLir.

*

MILJOTIDNINGEN 2I