26 Svensk Frötidning 5/12
Samverkan kring maskiner kan
vara ett sätt att minska
kapital-kostnaderna och samtidigt få
tillgång till ny teknik. Fornåsa
Maskinförening har investerat i 2
stycken HEVA SubTiller som ger
medlemmarna möjlighet att så
höstraps med alvluckrare.
Text & foto: Johan Lagerholm, BjörkvikSverige finns 14 registrerade ma-skinföreningar med olika grad av verksamhet. Fornåsa maskinfören-ing hör troligen till en av de mest aktiva.
Nya tider – nya maskiner
Verksamheten bygger på att den ekono-miska föreningen äger maskinerna men enskilda medlemmar fungerar som skinhållare och sköter samt hyr ut ma-skinen. Under en stor del av 1990- och 2000-talen fanns föreningens största verksamhet i betesputsarna. Det var en naturlig utveckling under en tidsperiod med krav på träda som behövde putsas någon eller några gånger om året. Men tiderna förändras och produktion står åter i fokus. Därför investerade fören-ingen 2011 i en HE-VA Sub-Tiller för höstrapssådd. Den sådden gav mersmak och till höstsådden 2012 finns ytterli-gare en maskin i maskinföreningen.
Väletablerad höstraps
I samband med den extra stämman i början av maj visades ett av fälten med Sub-Tiller-sådd höstraps. Rapsen var väletablerad och hade övervintrat bra. Sådden med den första maskinen gick bra och totalt såddes ca 100 hektar. Med
HE-VA-metoden blir radavståndet ca 50–60 cm och jorden mellan raderna förblir obearbetad. Pinnen på kultiva-torn gör en djupluckring och fröet läggs ovanpå den jordsträng som bildas samt myllas av den efterföljande välten. Det är viktigt att se till att det är ogräsfritt från början p.g.a. det stora radavstån-det, annars kommer stora ogräsplantor att konkurrera med rapsen. Därför bör en avdödning med glyfosat göras direkt efter skörd av förfrukten.
Fart viktigare än djup
Man får också räkna med att bekämpa spillsäd under hösten samt att göra en ogräsbekämpning av det ogräs som gror i raderna under följande vår. Det stora radavståndet kompenseras av plantor-nas förmåga att skjuta sidoskott och breda ut sig i utrymmet mellan raderna. Erfarenheterna från sådden 2011 var
bl.a. att körhastigheten troligen är vik-tigare än arbetsdjupet. Kring 7–8 km/h gav ett fint såbruk på den jord som pin-narna skapade. Tillräcklig groningsfukt finns nästan alltid när kultivatorn körs så snart som möjligt efter skörd. Sådju-pet slutade på allt från 0 till 3 cm, men uppkomsten blev jämn. Intresset för maskinerna är stort till nästa år och de är redan mer eller mindre fullbokade.
Samverkan sänker kapitalkostnad
HE-VA-kultivatorn med sådd är ett ut-märkt exempel på en maskin som pas-sar för samverkan. Det är en relativt dyr maskin som ska användas under kort tid, men som har bra kapacitet om den används rätt.
Samverkan genom en maskinförening och exemplet med HE-VA-kultivatorn har därför definitivt framtiden för sig i takt med att maskiner blir dyrare.
För-Samverkan
ger tillgång till
ny teknik
gapet minskar. Innan rapsen blommar syns det stora radavståndet tydligt. När rapsen
börjat blomma breder sidoskotten ut sig i mellanrummet och det blir omöjligt att avgöra om rapsen är radsådd eller ej.
27 Svensk Frötidning 5/12
visso blir brukningsenheterna större, men det kommer även i framtiden att finnas små och medelstora företag kvar. Medlemmarna i Fornåsaortens maskin-förening är eniga om att den största nyt-tan med föreningen är just att kunna ha tillgång till nya maskiner och ny teknik till en relativt låg kostnad, när man själv inte har arealunderlaget för att inves-tera. Samverkan sänker därmed kapital-kostnaden för medlemmarna.
Omvärldsbevakning viktig
Föreningen tror på framtiden. – Det är viktigt att ha en omvärlds-bevakning och hitta intressanta nyheter att investera i, säger ordförande Per-Olof Joelsson.
Dock menar han att verksam heten bör ha en bra stomme av maskiner som drar in pengar och till det en del service maskiner som medlemmarna kan dra nytta av.
– För maskinföreningen är målet när en ny maskin köps in att den varje år ska dra in 20 procent av investeringen, avslutar Per-Olof Joelsson. «
Förening med anor
Fornåsaortens maskinförening grundades 1949 av 28 lantbru-kare. Från starten hade maskin-föreningen två verksamheter – maskinstation och förvaltning av Bobergs Länsmansboställe som inköptes samma år som före ningen bildades. Maskinsta-tionsverksamheten var stor under 50-talet för att minska under 60-talet och sedan upphöra helt 1973. Bobergs Länsmansboställe såldes 1976 och förslag fanns på att även avveckla föreningen och dela ut tillgångarna. Men styrelsen lade fram ett förslag som antogs av några enstaka medlemmar. De flesta stannade kvar och trodde på idén att kunna hyra vissa maskiner i närområdet även i framtiden. öppnar för fler
Föreningen höll i början av maj 2012 extra stämma för att ändra stadgarna och underlätta för att ta in nya medlemmar. De gamla stadgarna byggde på en andels-fördelning från starten 1949 då respektive medlemsareal var insatsgrundande. Enligt de nya stadgarna kan dock alla inom ma-skinföreningens verksamhetsom-råde, omfattande Motala, Mjölby och Linköping, ansöka om att bli medlemmar till en fast insats.
Även icke medlemmar kan hyra maskinerna, men medlemmar går alltid före i kön. I dag finns 15-talet maskiner i maskinparken, från maskiner för rapssådd till betesputsare, granulatspridare och dumperkärra.
På www.maskinforeningen.com kan du läsa mer.
luckrar jorden. Den kraftiga pinnen luckrar jorden. Fröet släpps framför välten och myllas i den fuktiga jorden som skapas.
Kraftig rot. Ordförande PerOlof Joelsson visar en kraftig planta med väl-utvecklad rot som är sådd med HEVAmetoden.
På djupet. Jorden luckras
och lyfts upp när pinnen bearbetar.